Förord. Miljöredovisningen redovisar miljösituationen

Transkript

1 5

2 Förord Miljöredovisningen redovisar miljösituationen under 2014 i Sollentuna. Kommunfullmäktige i Sollentuna beslutade 1993 att miljösituationen i kommunen årligen ska redovisas. Sedan 1995 har miljösituationen presenterats i en miljöredovisning. Miljöredovisningen för 2014 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Sollentuna Energi, trafik- och fastighetskontoret samt kommunledningskontoret. Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökvalitetsmål. Regeringen har efter det fattat beslut om 13 nya etappmål och reviderat dessa. Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen på uppdrag av regeringen. Länsstyrelsen har valt att prioritera sex av miljökvalitetsmålen. I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel. Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år För målet Begränsad klimatpåverkan gäller år I tabellerna för Precisering av miljökvalitetsmålet finns rubriken Trend. Under den rubriken visas om trenden är positiv, oförändrad, negativ eller om uppgifter saknas. Detta illustreras med följande markeringar:? Trenden är positiv Trenden är oförändrad Trenden är negativ Vet inte/ uppgift saknas 2

3 Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Sammanfattning Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Referenser Bilaga 1 - Kvävedioxid Bilaga 2 PM Bilaga 3 Biotopkarta... Error! Bookmark not defined. 3

4 Sammanfattning 16 nationella miljömål De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till Det gäller dock inte det första målet, Begränsad klimatpåverkan, som ska nås till år Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 valts ut av länsstyrelsen för prioriterade insatser i länet. Det gäller begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet. Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu precisering av miljökvalitetsmål i miljöredovisningen. Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år Miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte) 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 4

5 Koldioxidutsläpp Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken. Luftföroreningar Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafiken. Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen och ozon på två platser. Sommaren 2014 fick Eriksbergsskolan, Skälbyskolan och Ekmansvägen nya partikelmätare. Den gamla partikelmätaren vid E4 Häggvik byttes mot en ny i mars Totalt finns nu fem partikelmätare i Sollentuna. Försurning Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svaveldioxidutsläppen har minskat sedan mitten av talet. Markföroreningar I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken. Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas t.ex. vid nybyggnation. Radon Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Ungefär av kommunens objekt som finns i kommunens databas har mätt radon. Övergödning Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning, men de flesta av dem är övergödda. Gödande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp. Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen. Badvatten Vid alla officiella strandbad tas vattenprover sommartid för att kontrollera att badvattnet inte är skadligt. Under 2014 togs 19 vattenprover. Av dessa var ett provsvar vid Rösjön otjänligt. Fem blev tjänlig med anmärkning, ett vid Rösjön och två vardera vid Edsviken Badberget och Edsviken Helenelund samt ett vid Ravalen. I övrigt var badvattenkvaliteten god. Rening av vatten Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på åkermark. Dricksvatten Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under Det finns ett antal enskilda brunnar i kommunen, men många av dem kommer att tas ur bruk när Södersättra och Norrsättra byggs ut. Våtmark Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån. Naturmark Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark. Sollentuna kommun äger ca 95 % av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan. Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden. Odlingslandskap Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i naturreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlingslandskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande naturområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att behålla tillgängligheten till naturområdena, nämns också. Buller Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget påverkar. Avfallsplan Sollentuna är en av de tio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m Den har bl.a. som mål att minska mängden avfall och öka återvinningen. T.ex. samlas matavfallet in och behandlas så att det blir till biogas. Klimatstrategi Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sollentuna. 5

6 1. Begränsad klimatpåverkan Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Växthusgaser Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffekten. Till växthusgaserna räknas koldioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid. Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kommunstyrelsen. Koldioxidutsläpp i Sollentuna Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var ton under Den största delen, 98 %, av utsläppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bl.a. energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. 1 Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,6 ton 2013 (värden för 2014 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fossila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person. I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen. Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är finns det inga beräkningar för påbörjades dock en livscykelanalys av klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbelastning för hela Sverige ur ett konsumtionsperspektiv så har utsläppen uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars klimatpåverkan till stor del av matkonsumtion, flygande och bilkörning. 3 Från 2009 används en ny gemensam beräkningsmetod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken. Den visar på genomsnittligt 30 % högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1. Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid. Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning. Energiproduktion 98 % av alla flerfamiljshus och 24 % av småhusen i Sollentuna har fjärrvärme. Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen och återvunnen energi. Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga 31 Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310 nyinstallationer under det året anmälde 78 fastighetsägare installation och totalt finns idag stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar. 6

7 Diagram 1 Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sollentuna (ton/år) Utsläppen av koldioxid var ton under 2013 För 2009 har beräkningsmetoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats. I genomsnitt är utsläppen 30 % högre. De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket) Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år. År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Utsläppen av koldioxid 2013 var i Sollentuna 2,6 ton/person. (3,0 ton/person 2010). 7

8 2. Frisk luft Nationellt miljökvalitetsmål Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (LVF). Under 2011 uppdaterades LVF:s kartor, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids. Kvävedioxid och kväveoxid Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid en av sju mätstationer: Lummervägen (Eriksbergsskolan). De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet. Partiklar (PM10) Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna. På sommaren 2014 fick Eriksbergsskolan, Skälbyskolan och Ekmansväg nya partikelmätare. Den gamla partikelmätaren vid E4 Häggvik byttes mot en ny i mars Totalt finns nu fem partikelmätare i Sollentuna. Mätresultat av PM10 vid Eriksbergsskolan visar ett medelvärde på 11µg/m 3 mellan Juli- december På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi. 2 Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 4. 8 Miljökvalitetsnormen anger att dygnsmedelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90- percentil). Partikelhalten överskred 50 µg/m 3 6 dygn vid E4 Häggvik och ett dygn vid Töjnaskolan under Den 1 november 2014 sänkte trafikverket hastigheten på E4 förbi Sollentuna från 90 km/timmen till 80 km/timmen i syfte att sänka halten partiklar i luften. Om man jämför mätvärden från november och december 2013 med november och december 2014 så visar partikelmätaren i Häggvik att mätresultaten är lägre under dessa månader De första mätningarna tyder således på att hastighetssänkningen kan ha medfört att partikelhalterna blivit lägre. En annan orsak kan också tillsammans med hastighetssänkningen vara att dubbdäcksanvändningen har minskat i Stockholms län från ca.70 % till ca % under de senaste åren 5. Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom t.ex. slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand. Halterna är framförallt höga på våren, se variationen per månad i diagram 5.

9 Diagram 2 Kvävedioxidhalter (NO 2 ) i luften µg/m 3, årsmedelvärde. År 2014 var värdena 16 µg/m 3 vid E4 Pommern och 5,3 µg/m 3 på Järvafältet. Ozonhalt Ozonhalten i luften mäts under sommarhalvåret på två platser i kommunen. Sommarmedelvärdet ligger på båda platserna över det nationella generationsmålet 50 µg/m³. På Järvafältet var medelvärdet 55 µg/m³ och vid Pommern 54 µg/m³, se diagram 3. 4 Svaveldioxidhalt Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan och 1980-talet. 5 Bensen En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet. 5 Bly Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet. 5 Benso(a)pyren En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids. 20 Arsenik, kadmium och nickel En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet. 43 Diagram 3 Ozonhalter (O 3 ) i luften, µg/m 3, medelvärde sommarhalvår På Järvafältet var medelvärdet 54 µg/m 3 och vid E4 Pommern 55 µg/m 3 år

10 Diagram 4 Partiklar (PM10) i luften, µg/m 3, årsmedelvärde År 2014 uppskattas värdet till 14,5 µg/m 3 vid E4 i Häggvik och11 µg/m 3 vid Töjnaskolan. Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m 3. Mätvärden för mars saknas då mätutrustningen vid E4 Häggvik byttes mot en ny. Detta kan påverka resultatet PM E4 Häggvik Diagram 5 Partiklar (PM10) i luften, µg/m 3, månadsmedelvärde PM10, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärden Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden för mars saknas då mätutrustningen vid E4 Häggvik byttes mot en ny. Detta kan påverka resultatet. Diagram 6 Partiklar (PM2,5) i luften, µg/m 3, månadsmedelvär de PM2,5, i Sollentuna, gatunivå, månadsmedelvärde 2014 för Töjnaskolan E4 Häggvik Töjnaskolan PM10 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Töjnaskolan PM2,5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 10

11 Precisering av miljökvalitetsmålet 1. Halt av kvävedioxid Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m 3 som årsmedelvärde och 60 µg/m 3 som dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 µg/m 3 som årsmedelvärde ska inte överskridas. 2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå. 3. Halt av benso(a)pyren Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m 3 som årsmedelvärde år Halt av partiklar Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m 3 som årsmedelvärde och 50 µg/m 3 som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år. Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m 3 som årsmedelvärde. Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m 3 som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga10 µg/m 3 som årsmedelvärde och 25 µg/m 3 som dygnsmedelvärde. 25 µg/m 3 får överskridas högst 3 dygn per år. 5. Dubbdäcksandelar i % av stillastående fordon Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparkering Norrviken, företagsparkering vid KG Knutsson och parkeringshuset Sollentuna centrum. Trend Miljöstatus Årsmedelvärdet är 5,3-23 µg/m 3 vid de sju mätpunkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 84 % totalt och med ca 98 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år). 6 En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet. 20 Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an och vid Töjnaskolan. Årsmedelvärdet uppmättes till 14 µg/m 3 respektive 11 µg/m 3 jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m 3. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m 3 uppgick till 6 dygn vid Häggvik och 1 dygn vid Töjnaskolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn. Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m 3 som årsmedelvärde och 30 µg/m 3 som dygnsmedelvärde, klarades också vid båda mätstationerna. Antal dygn över 30 µg/m 3 var 27 stycken vid Häggvik och 12 stycken vid Töjnaskolan jämfört med tillåtna 35 dygn (Mätaren vid Häggvik E4 byttes till en ny under mars månad 2014 det kan påverka resultatet). 5 Miljökvaltetsnormen för PM 2,5 klarades vid Töjnaskolan. Årsmedelvärdet uppmättes till 7 µg/m 3 jämfört med normvärdet 25 µg/m 3. Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m 3, klarades också för PM 2,5. Däremot överskreds miljökvalitetsmålet för dygnsmedelvärdet 25 µg/m 3. Värdet får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m 3 var 7 stycken vid Töjnaskolan under ? Av totalt 678 stillastående räknade fordon hade 59,88 % dubbdäck i Sollentuna

12 3. Bara naturlig försurning Nationellt miljökvalitetsmål De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar Försurande ämnen Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bl.a. att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet. Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen. I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogsbruk förändras över tid. Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige. 9 Utsläpp av kväveoxid Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 68 % sedan För minskningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 67 % sedan En ny beräkningsmetod innebär att minskningen dock är mindre än tidigare beräkningar visat. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav. Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 98 % från vägtrafiken, 0,8 % från energiproduktion och 3 % från övrigt. 7 Utsläpp av svavel Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste året uppmätts till under 1 µg/m 3. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas. Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under och 1990-talet. 5 Naturligt sur sjö Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt ph-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter. Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare tillförsel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning. Anpassat skogsbruk Vid avverkning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med nedbrytningen av organiskt material sker en viss höjning av ph-värdet i skogsmarken som är positivt. Precisering av miljökvalitetsmålet 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten 2. Försurning av skogsmarken Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning ska ha påbörjats.? 3. Utsläpp av kväveoxider De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska från 1995 års nivåer. Trend Miljöstatus Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt ph. Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och ph-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar. Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten. 10 Utsläppen har minskat i Sollentuna med 69 % totalt och 69 % för vägtrafiken sedan : totalt: ton, varav vägtrafik ton : totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton. 2013: totalt 550 ton, varav vägtrafik 530 ton. 6 12

13 4. Giftfri miljö Nationellt miljökvalitetsmål Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Markföroreningar i kommunen Kommunen har genomfört en inventering av potentiellt förorenade områden i Sollentuna. Resultatet av inventeringen visar att det finns ca 500 fastigheter där verksamhet som kan ha orsakat markföroreningar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bl.a. befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdeponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men föroreningarna ska beaktas vid t.ex. schaktarbeten och nybyggnation. 12 En rikstäckande inventering av förorenade områden pågår också. Inventeringen sker branschvis och genomförs främst av länsstyrelserna. Under 2014 inträffade två stora och tre mindre oljeutsläpp i Sollentuna. 46 Tillsyn enligt miljöbalken Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bl.a. kemikalier och farligt avfall. Tillsynen sker med olika intervall beroende på verksamhetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras. Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhandeln. Under 2014 har ett tillsynsprojekt inriktat på REACH och företagens informationsskyldighet angående farliga ämnen genomförts. Avloppsvatten till Käppalaverket De flesta av Sollentunas hushåll och företag är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård. Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor. Under 2014 producerades ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 43 % på åkermark och 13 % användes som växtnäringsskikt på deponi. Resten har lagrats in för senare spridning. 14 Lag om förnybara drivmedel Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek tillhandahålla förnybara drivmedel. 15 I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dispens från kravet på förnyelsebart bränsle. Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upphandlingen i länet ska öka. 2. Omhändertagande av miljöfarliga ämnen Miljömässigt riktigt omhändertaget kvicksilver, PCB och andra miljöfarliga ämnen från ombyggnad och rivning av byggnader. 13 Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av LOU (lagen om offentlig upphandling). 17 Vid upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier följas, minsta krav är bas. 18 Det pågår ett arbete att plocka ut de områden där miljöpåverkan är som störst. Statistik över miljökrav för nämndernas upphandling och inköp saknas, varför det är svårt att göra en uppföljning. 19 Sammanställda data för Sollentuna saknas. 22 Enligt plan- och bygglagen ska det finnas en rivningsplan i kontrollplanen. I kontrollplanen ska det anges hur kontrollen av rivningsmaterial sker. Kontrollplanen ska verifieras. Kommunens miljöoch byggnadsnämnd gör tillsyn i samband med

14 3.Användning av tungmetaller Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver, zink samt koppar ska minska. 4. Förbättrad slamkvalitet Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark. 5. Matfisk All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som människoföda. 6. Rena vattentäkter Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner. 7. Förorenade områden Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov.? _ rivningar. 46 Mätdata saknas. Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller bl.a. tandläkare, fordontvättar och konstnärsverksamheter. Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor. 14 Fisk (abborre) har analyserats i Väsjön under I förhållande till andra sjöar i regionen innehåller fisken relativt låga föroreningshalter. Tidigare fiskundersökningar i Edsviken och Norrviken har visat förhöjda halter av miljögifter (exempelvis kvicksilver och perfluoroktansulfonat, PFOS). Informationsskyltar gällande rekommendationer om intag av fisk har satts upp kring Edsviken. 46 Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk. 22 Det kommunala vattnet från Görvelnverket kontrolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras. Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkemedel. I Rotsunda ligger Norrvattens reservvattentäkt för dricksvatten. Vattenkvalitén under 2014 var utan anmärkning 23 Miljö- och byggnadsnämnden har inte kännedom om några förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden. 5. Skyddande ozonskikt Nationellt miljökvalitetsmål Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. Ozonskiktet finns i stratosfären km över jordytan. Det hindrar skadlig ultraviolett solstrålning, som bl.a. kan orsaka hudcancer, att nå jorden. Under de senaste decennierna har ozonskiktet tunnats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbrytande ämnen, som klorfluorkarboner (CFC eller freoner ) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bl.a. använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsmedel. Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem. I de fall det är möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anläggningar under lång tid framöver. Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedömer att hanteringen är tillfredsställande. Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av godkända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC. Sollentunas invånare och verksamheter har möjlighet att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som tillfredsställande. 24 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län. 14 _ Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar i kommunen som

15 innehåller HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år Säker strålmiljö Nationellt miljökvalitetsmål Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Radon Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Lång tids exponering för höga radonhalter ökar risken för att få lungcancer. I Sollentuna är radonproblem i fastigheter beroende av dels av radonförekomst i mark, dels om fastigheten innehåller s.k. blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning. Radonhalter över riktvärdet 200 becquerel/m 3 luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år Ungefär av kommunens objekt som finns i kommunens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av. 25 Alla fastighetsägare av flerbostadshus har enligt uppgifter mätt radon. Solskydd på förskolor Under 2014 bedrev kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet tillsyn över 41 förskolor med fokus på barnens utemiljö. Barnens utemiljö är viktig ur många aspekter. Forskning visar att barn mår bättre och är friskare när de vistas ute i gröna områden jämfört med inomhus. När barnen tillbringar mycket tid utomhus minskar risken för att sjukdomar sprids mellan barnen. På förskolor som har rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får barnen även en ökad fysisk aktivitet. Barn är dock extra utsatta för ultraviolett strålning från solen. De har tunnare hud än vuxna och bränner sig därför lättare vilket ökar risken för att de längre fram i livet ska drabbas av hudcancer. Bästa sättet att skydda barnen är att se till att de inte bränner sig. Planeringen av barnens utemiljöer med skuggande träd och buskar eller andra solskydd är därför mycket viktig. De anmärkningar som kvarstår från inspektionerna gällande barnens utemiljö kommer att följas upp under år Solarium I Sollentuna kommun finns totalt sex solarium som är öppna för allmänheten. Under år 2013 bedrev kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet tillsyn över dessa. Syftet var att kontrollera hur väl solarieverksamheterna följer lagstiftningens krav. Tillsynen följdes till stora delar upp år År 2015 börjar Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter att gälla i sin helhet. Miljö- och hälsoskyddsenheten kommer då åter att bedriva tillsyn över solarieverksamheterna. Elektromagnetiska fält Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar. Centrala myndigheter som Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen menar idag att de vetenskapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos befolkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µt. Under 0,4 µt ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas. Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedömer kommunen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras. 15

16 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län. 2. Radon i bostäder Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m³ luft. Antal objekt som mätt radon som finns i kommunens register. 3. Radon i enskilda brunnar De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon ska ha tjänligt vatten. Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 637 personer diagnosen malignt melanom 2013, år 2000 anmäldes 301 nya fall. 27 Ungefär av kommunens objekt som är registrerade har mätt radon. 25? Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3tjänliga < 100(Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig Ingen övergödning Nationellt miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Kväve och fosfor göder Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten. Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 bara naturlig försurning. Kommunens sjöar näringsrika De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväveoch fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp. Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp. Edsviken betecknas som kustvatten och situationen där är sämre än i sjöarna. 28 Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 levande sjöar och vattendrag. De flesta anslutna till reningsverk De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Där renas av- loppsvattnet bl.a. från 97 % av fosforn och 81 % av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård. Läs om slam i miljömål 4 giftfri miljö. Få enskilda avlopp Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag. I Sollentuna finns ca 170 enskilda avloppsanläggningar. De flesta finns i Norrsättra eller Södersättra. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, vilket innebär att flertalet av de enskilda avloppen i kommunen kommer att tas ur bruk. Jordbruksmark Kommunen arbetar för att minska läckage från åkermark och djurhållning genom bl.a. arrendeavtal och information. Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska. 2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska. 3. Fosforhalt i avloppsvatten Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l. I havsviken Edsviken är belastningen från omgivningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80 % av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollentuna för kg.de åtgärder som behövs är omfattande. 28 I och med utbyggnad av kommunalt VA i Södersättra/Norrsättra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna. Fosforutsläppen kommer då kraftigt att reduceras. Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,17 mg/l under

17 4. Utsläpp genom bräddningar Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets avloppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvattenutsläppet. 5. Kväveutsläpp Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska. Sollentuna Energi AB ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2014 har 64 m 3 avloppsvatten breddats. Kommunerna runt Edsviken arbetar tillsammans för att minska belastningen på Edsviken, fokus läggs på rening av dagvatten. Att nå god ekologisk status till 2021 är svårt, vattenmyndigheten föreslår nu att god status ska nås Totalfosfor i Edsviken och Norrviken Edsviken: 49 µ/l (mikrogram/liter) Norrviken: 70 µ/l Levande sjöar och vattendrag Nationellt miljökvalitetsmål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Åtta sjöar och en havsvik I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med algblomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt. Vattenförvaltningen Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt förvaltningsplan för perioden Kommunens större sjöar och vattendrag berörs och gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken och Edsån. Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete. Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden Där föreslås bl. a. att Rösjön ska bli vattenförekomst. Norrviken. Projektet finansieras av Upplands Väsby och Sollentuna Sollentuna har under 2014 slutfört omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått en längd av 1200 meter. Syftet är att förbättra vattenkvaliteten, att gynna den biologiska mångfalden sant öka tillgängligheten till miljöerna kring ån. Arbete med gångvägar, bänkar och information kvarstår under Projektet har genomförts tillsammans med Upplands Väsby och berörda markägare. Planering för en ny dagvattendamm som ska ta hand om dagvatten från Rotebro pågår. En webbaserad föroreningsbelastningsberäkning för Edsvikens avrinningsområde togs fram En broschyr för hållbar dagvattenhantering togs fram i Edsviken vattensamverken Hantering av dagvatten sker löpande i samhällsplaneringen, bl.a. vid detaljplaneläggning. Biotopkartering av Rösjön, samt flera vattendrag har utförts inom Oxunda Vattensamverkan Kommunens vattenvårdsarbete Kommunen arbetar aktivt med att minska de föroreningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet. Riktlinjer för mark- och vattenanvändningen finns i kommunens översiktsplan från Arbetet med att ta fram en dagvattenplan som underlag för att identifiera och rikta insatserna för bättre vattenkvalitet genomförs under Underlag för ett åtgärdsprogram för Norrviken och Edsviken finns framtaget med inriktning på att minska fosforbelastningen. Breddens dagvattenäng togs i drift 2014, dagvatten från Breddenområdet, Infra City och E4:an tas omhand där. Detta är gynnsamt för vattenkvaliteten i 17 Parallellt med att åtgärder genomförs görs kontinuerliga provtagningar och uppföljningsarbeten av utförda åtgärder. 29

18 Samarbete över kommungränserna Alla kommunens sjöar utom Djupan, ligger inom Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. I Edsvikens avrinningsområde finns få sjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vattenvårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffektivt samarbetar Sollentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemensamma mål med prioriterade åtgärder, gemensamma policys, samordnade miljökontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett framgångsrikt arbete. Målen med vattensamverkan är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag - inklusive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden. I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby och Sollentuna. I Edsviken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Danderyd, Stockholm, Järfälla, Solna och Dagvatten stort problem Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, t.ex. gator, parkeringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föroreningar från marken, som t.ex. oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmaste sjö och bidrar till övergödning, igenväxning och algblomning. Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomtmark och om det inte är möjligt anlägga dagvattendammar eller sedimentationsbassänger där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas. Under 2013 startades ett samarbete mellan förvaltningarna för att utveckla ett kommunövergripande sätt att hantera dagvatten. Badvattnet oftast bra Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd för natur- och kulturmiljö Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd. 2. Restaurering av vattendrag Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag. Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts. 33 De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd. 33 Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade Sundbyberg. 8 Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åtgärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna innebär krav på bättre vattenkvalitet till 2021, något som kan bli svårt att klara. I Vattenmyndighetens remissmaterial föreslås 2027 som nytt mål år för god ekologisk status i Edsviken. strandbad under somrarna. Under 2014 togs totalt 19 badvattenprover. Ett provsvar vid Rösjön blev otjänligt. Fem blev tjänlig med anmärkning, ett vid Rösjön och två vardera vid Edsviken Badberget och Edsviken Helenelund samt ett vid Ravalen. I övrigt var badvattenkvaliteten god

19 vattendragen finns dock inom Oxundaåns avrinningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna. 34 Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan. Restaureringsåtgärder har utförts i Vibyån och Landsnoraån. Arbete pågår i Edsån Kemisk och ekologisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Kemisk status: Norrviken, Edsån och Edsviken bedöms inte uppnå god kemisk status. Ekologisk status: Norrviken, Edsån och Edsviken uppnår inte god ekologisk status Grundvatten av god kvalitet Nationellt miljökvalitetsmål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Grundvattenprover För att kontrollera vattenkvaliteten, följa förändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föroreningar, har provtagning på grundvatten gjorts under Provtagning görs vart femte år. I 2011 års provtagning förekom: mycket hög halt arsenik i en punkt av nio måttlig halt bly i två punkter av nio måttlig halt zink i två punkter av nio pesticider (bekämpningsmedel) i två punkter av fyra klorerade kolväten i en punkt av fyra I övriga punkter påträffades mycket låga eller låga halter av arsenik, kadmium, bly och zink. 13 Få enskilda brunnar I Sollentuna finns endast ca 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grundvattnet. I Södersättra och Norrsättra förekommer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda avloppsanläggningar. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Det innebär att flertalet av de enskilda brunnarna kommer att tas ur bruk. Dricksvatten från Mälaren Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten från Mälaren via Norrvattens vattenverk Görvälnverket. Dricksvattnet har varit av god kvalitet under året. 45 Om Görvälnverket skulle slås ut kan reservvattentäkt (Rotsunda grundvattentäkt) förse Sollentunas invånare med vatten under en vecka. Grundvattentäkten är skyddad genom skyddsområde och tillhörande föreskrifter. 19

20 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och grundvattentäkter Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet. Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken. 2. Rent dricksvatten Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m 3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.? Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvattentäkter med tillhörande skyddsföreskrifter från Revidering pågår. Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk.alla hade tjänligt dricksvatten Kemisk och kvantitativ status för grundvatten i Stockholmsåsen.? Kemisk status: God kemisk och kvantitativ status uppnås i Stockholmsåsen-Silverdal, Sollentuna och Solna. Stockholmsåsen-Upplands Väsby har otillfredsställande kemisk status pga av förekomst av klorid men god kvantitativ status Hav i balans samt levande kust och skärgård Nationellt miljökvalitetsmål Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Edsviken en del av Östersjön För Sollentunas del berör detta mål Edsviken, som är en del av Östersjön. Edsvikens vatten är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor. Bottensedimenten innehåller höga halter av metaller. Under somrarna uppstår syrebrist på bottnarna. Tillförseln av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter sker framförallt via dagvatten, men läckaget från bottensedimenten och inflöde från Värtan samt påverkan av verksamheter i avrinningsområdet, är också av stor betydelse. Samarbetet med övriga kommuner inom Edsvikens avrinningsområde fortgår för att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningar för växt- och djurliv, fiske och annat friluftsliv. En station för tömning av båtlatrin i Edsviken togs i bruk sommaren I Sollentunas del av Edsviken finns tre badplatser och badvattenkvaliteten är god, förutom att den var kortvarigt otjänlig vid Strandvägen Läs mer i miljömål 8 Levande sjöar och vattendrag. Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Anpassning av fiskuttaget Det lokala fiskebeståndet ska nyttjas på ett hållbart sätt.? Fiskebestånden i Edsviken har utretts och en fiskevårdsplan är framtagen av Edsvikens vattensamverkan. De provfisken som gjorts visar inga alarmerande resultat.fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsättning av så kallade risvasar

21 2. Störningar från båttrafiken Buller och andra störningar från bl.a. båtar och båtaktiviteter ska inte orsaka betydande störningar inom särskilt känsliga och utpekade områden i Stockholms läns skärgård. 3. Miljövänliga båtvårdsprodukter Endast godkända färger och produkter ska användas för fritidsbåtvård. Dialog med båtklubbar genomförs. 46 Dialog med båtklubbar genomförs. En båttvättanläggning har anordnats vid Stocksundet i vattnet Myllrande våtmarker Nationellt miljökvalitetsmål Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarker anläggs och återställs Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark i det öppna landskapet och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Våtmarkerna finns vid Väsby sjöäng, Bögs våtmark, Nysveds ängar, Kolartorp, Södersättra och Kohlstadalen. Ett antal skogskärr har återställts genom att diken har fyllts igen, t.ex. Älgkärret. Vissa våtmarker är beroende av årlig skötsel för att naturvärdena ska bestå. Bete och slåtter gynnar naturvärdena i det öppna landskapets våtmarker. Några våtmarker har också reglerbara dämmen så att vattennivån kan varieras under året. 33 Våtmarker är inventerade Skötselplanerna för de nya naturreservaten i södra Törnskogens naturreservat och i Rösjöskogens naturreservat innehåller anvisningar för restaurering av våtmarkerna. Kommunens samtliga våtmarker är inventerade och förutsättningar för återställningsarbete är beskrivna. Sollentuna har under 2014 slutfört omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått en längd av 1200 meter. Flera våtmarker har anlagts utmed sträckan. Syftet är att förbättra vattenkvaliteten, att gynna den biologiska mångfalden samt öka tillgängligheten till miljöerna kring ån. Sumpskogar Alla sumpskogar på kommunägd skogsmark har skötsel som utgår från de biologiska värdena. Kommunen äger ca 95 % av totala arealen skog i kommunen. 33 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av våtmarker 2. Våtmarker i odlingslandskapet Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap från och med år I Stockholms län är 18 våtmarker utvalda och ingår som länets bidrag till det totala myrskyddet i Sverige. Ingen av de 18 våtmarkerna ligger i Sollentuna. Huvuddelen av Sollentunas våtmarker ligger i naturreservat och har därmed ett långsiktigt skydd. Regelbundna skötselinsatser görs också för att bibehålla och utveckla våtmarkernas värden. Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Under 2011 har 10 stycken smådammar för grodor och andra vattenlevande smådjur skapats i Järvafältets naturreservat genom bidrag från länsstyrelsen. 33 Betesdjuren i naturreservaten håller odlingslandskapets våtmarker öppna så att de höga naturvärdena för fågelliv och groddjur kan behållas. 12. Levande skogar 21

22 Nationellt miljökvalitetsmål Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Skogsbruk och skötsel Kommunen äger cirka hektar skog, vilket utgör ca 95 % av totala arealen skog i kommunen hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplaner. För skötseln av kommunens övriga skogar finns en policy som underlag för ambitionsnivån som tar hänsyn till biologisk mångfald och rekreation. Skogsmark i tätortsnära lägen sköts med anpassning till naturvärden och friluftsliv. Information till och dialog med boende är också en viktig del i arbetet. Skötseln av kommunägda skogar har en hög ambitionsnivå i att förstärka den biologiska mångfalden. T.ex. gynnas eller utvecklas lövskog, gammal skog och död ved. 33 Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av skogsmark Kan genomföras på olika sätt bl.a. genom naturreservat, naturvårdsavtal och biotopskydd. 2. Förstärkt biologisk mångfald Mängden död ved, arealen äldre lövrik skog (över 60 år) och gammal skog (äldre än 120 år) ska bevaras och förstärkas. Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka. 3. Skydd för kulturmiljövärden Fornlämningar och kulturmiljövärden i skogen är viktiga för skogens upplevelsevärden. 4. Åtgärdsprogram för hotade arter Ett åtgärdsprogram för hotade arter som har behov av riktade åtgärder ska finnas. 5. Naturupplevelser och friluftsliv Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv bevaras och utvecklas. Upplevelsevärdena utgör ett bra underlag för att bevara och förstärka kvaliteterna. Sollentuna har cirka hektar skog hektar av dessa ligger i befintliga naturreservat. I övrig tätortsnära skog bedrivs inte ekonomiskt skogsbruk. Skötsel är inriktad på att bevara värden rekreation och biologiskmångfald. 33 De generella riktlinjerna för skötseln av kommunens skogar anger att död ved, lövskog och gammal skog ska gynnas och utvecklas. I naturreservaten finns mål formulerade och mått för uppföljning av död ved, lövskog och gammal skog. Mål för fornlämningar och kulturmiljöer finns i kulturmiljöprogrammet, naturvårdsplanen och i naturreservatens skötselplaner. En löpande dialog hålls med kommunantikvarien, länsstyrelsens kulturmiljöenhet och länsmuseet. Vid trädfällning på fornlämningsområde har virket körts ut med häst. Skötselplanerna för kommunens naturreservat beskriver vilka skötselåtgärder som ska göras i olika skogstyper. Skyddet av hotade arter är inriktat på att bevara skyddsvärda biotoper. Till de hotade arterna som har nationella åtgärdsprogram kan skötselåtgärder genomföras med stöd av åtgärdsprogrammet. Inriktningen för de tre större naturområdena i kommunen är beskriven i översiktsplanen: Törnskogen är vildmarksområdet, Rösjöskogen rekreationsområdet med anläggningar och Järvafältet det välhävdade och omväxlande kulturlandskapet. Samtliga områden har klassats enligt Regionplanekontorets upplevelsevärden. Skötseln och utvecklingen av områdena utgår från upplevelsevärdena Ett rikt odlingslandskap 22

23 Nationellt miljökvalitetsmål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Odlingslandskapet i naturreservaten Kommunens två jordbruk är kommunägda arrendegårdar som ska hålla odlingslandskapet välhävdat på Sollentunas del av Järvafältet, bl.a. genom att kor betar på betesmarkerna i Rösjöskogens naturreservat. Några av de värdefulla odlingsmarkerna i Rösjöskogens naturreservat brukas av en jordbrukare i Täby. All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark. Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för den hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Jordbruken drivs inte för ekonomisk produktion. samråd mellan golfbanorna och kommunens representanter för kulturmiljövård och naturvård skett. Golfbanorna bidrar till att bevara och återskapa natur- och kulturvärden som fanns i det tidigare odlingslandskapet. 33 Djurhållning Användandet av betesmarker sommartid och stallning av betesdjuren vintertid sker med anvisningar och rutiner för att minimera läckaget av näring till mark och vatten. Gödseln tas till vara och kan användas som gödning på åkrarna. I de betesavtal som tecknas mellan kommunen och olika djurägare skrivs hänsyn till kulturmiljöer och naturvärden in i betesavtalen. Betet inom naturreservaten följer reservatens skötselplaner. Golfbanor I samband med nybyggnad och ombyggnad av golfbanorna Skillinge och Svartinge har ett aktivt Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skötsel av ängs- och betesmarker Alla ängs- och betesmarker i länet som fanns med i miljöersättningen år 2002 ska fortfarande bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark ska utökats med cirka 80 hektar och arealen hävdad naturbetesmark med cirka 400 hektar. 2. Bevara småbiotoper Mängden småbiotoper i odlingslandskapet ska bevaras och skötas. 3. Kulturbärande landskapselement Antalet vårdade kulturbärande landskapselement med anknytning till åkermark ska öka med cirka 70 % jämfört med det antal vårdade landskapselement med miljöersättning som fanns år Odlingsmark nära tätorter Åkermark och annan brukningsvärd mark i tätortsnära lägen ska så långt möjligt bevaras och hävdas. 5. Andelen lantbruksföretag Det finns tillräckligt många lantbruksföretag i länet för att förvalta länets ängs- och betesmarker samt de kulturhistoriska värden som finns i odlingslandskapet. 6. Ekologisk odling Andelen certifierad ekologisk jordbruksmark ska öka. De marker som klarar kriterierna för miljöersättning har idag bra hävd. Även andra områden hävdas med hög ambitionsnivå och här kan naturvärdena öka med tiden. I de nya naturreservaten tillkommer ytterligare områden som kan utvecklas. Småbiotoperna inom kommunens naturreservat har en skötsel som ska säkra småmiljöernas värden. De golfbanor som finns i kommunen har utformats för att värna om odlingslandskapets småmiljöer och de har tydliga skötselinstruktioner. I de nya naturreservaten kommer en långsiktig skötsel att gynna odlingsmarkens kulturelement. Antalet vårdade landskapselement kommer att öka i kommunen de närmaste åren. All odlingsmark i Sollentuna ligger i tätortsnära läge. Odlingsmarken i naturreservaten brukas med betesinriktat jordbruk. En del av de gamla jordbruksmarkerna i mer tätbebyggda områden sköts med årlig slåtter. 33 Kommunens två jordbruk är kommunägda arrendegårdar som har till huvudsyfte att hålla odlingslandskapet välhävdat. I Södersättra finns några av de för den biologiska mångfalden, kulturmiljön och friluftslivet värdefulla odlingsmarkerna. Kvarvarande åkrar i Törnskogen bidrar till variationen i landskapet. En långsiktig skötsel av dessa marker bör säkras. All brukad jordbruksmark i kommunen ligger inom naturreservat där inriktningen är en kombination av miljö-, natur- och kulturhänsyn. Driften tar också 23

24 hänsyn till att områdena är värdefull friluftsmark. Flera av kriterierna för ekologisk odling utgör grunden för den hänsyn till miljön som jordbruket enligt arrendeavtalen tar. Certifiering är inte motiverad eftersom jordbruken inte drivs för ekonomisk produktion God bebyggd miljö Nationellt miljökvalitetsmål Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Buller Nästan hela Sollentuna kommun är utsatt för buller. Få platser kan räknas som riktigt tysta. Den stora bullerkällan är trafiken, främst vägarna men även järnvägen och flyget bidrar. Ett stort antal människor bor där riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå för trafikbuller utomhus överskrids I vissa bostadsområden förekommer också buller från verksamheter. Det rör sig oftast om störande ljud från fläktar eller distributionstrafik. År 2010 tog kommunen fram en bullerutredning med åtgärdsplan för vägtrafikbuller. Den visade att år 2010 överskreds riktvärdet på 55 db(a) för 750 bostadshus från den kommunala vägtrafiken. 60 db(a) överskreds för 38 bostadshus. 39 Kommunen har sedan sommaren 2013 ett åtgärdsprogram för att minska störningar från kommunalt vägbuller. Fastighetsägare har möjlighet att söka bidrag för bullerreducerande åtgärder. Trafikverket har efter dialog med kommunen under 2014 anlagt bullerreducerande asfalt på en teststräcka längst E4:an genom Rotsunda. Resultatet kommer att följas upp av kommunen genom bullermätningar vid bostadshus. För övrigt planeras inga åtgärder den närmsta tiden eftersom bullernivåerna inte överstiger 65 db(a) utomhus. Regeringen har beslutat att åtgärder ska vidtas längs statliga vägar där 65 db(a) överskrids som ett första etappmål. Om vägar byggsom väsentligt eller nya bostäder byggs gäller riktvärdet 55 db(a) utomhus. I Sollentuna byggs det mycket i bullerstörda miljöer, men bostäderna som byggs där utformas för att få en acceptabel ljudmiljö, med bl.a. en så kallad ljuddämpad sida. 30 Inomhusmiljö Störningar i inomhusmiljön utreds vid klagomål. Under år 2014 inkom 25 klagomålsanmälningar till miljö- och byggnadskontoret. Av de inkomna klagomålen har 17 ärenden avslutats. Problem med inomhusmiljö i Sollentuna är samma som finns i övriga Sverige. I ungefär 20 % av landets bostäder förekommer problem som kan leda till ohälsa och störningar. Vanligast är problem som t.ex. fukt, dålig ventilation, fel temperatur, lukt, mögel, buller från grannar, trafik eller verksamheter samt kemiska ämnen som kan avges från byggmaterial. Den lagstiftade obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) förbättras ständigt i Sollentuna. Genom digitalisering har överblicken av inkomna OVKprotokoll blivit bättre. OVK har genomförts i % av verksamhetslokalerna i Sollentuna. Utav dessa är ca 20 % underkända. 41 Energi Många av dagens miljöproblem har starka samband med energiförbrukningen och vilka bränsleslag som energin framställs ur. Försurning, växthuseffekt, kemikaliespridning, luftkvalitet i tätorter, marknära ozon, strålsäkerhet, minskad biologisk mångfald vid vattenkraftsutbyggnad etc. påverkas av vår energiproduktion. Energiförbrukningen för uppvärmning och elanvändning i bostäder har varierat marginellt under de senaste åren i kommunen. I genomsnitt förbrukade varje invånare kwh under Att värma fastigheter med fjärrvärme är ofta positivt ur miljösynpunkt. I Sollentuna är 98 % av alla flerfamiljshus och ca 24 % av småhusen anslutna till fjärrvärmenätet. Klimatpåverkan från fjärrvärme har ökat 2014 till följd av att Sollentuna energi AB fjärrvärmenät knutits ihop med Fortums och att en del av fjärrvärmen kommer från avfallsförbränning av plast som räknas som fossil energi. Målet för Fortum är att vara helt fossilbränslefri snarast möjligt, dock senast år Med anledning av den förändring som gjorts klimatkompenserar Fortum för hela leveransen av fjärrvärme 2014 så att den blir klimatneutral. Energi- och klimatrådgivningen Energi- och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen är ett samarbete mellan 27 kommuner. Målet är att minska energianvändningen och miljöbelastningen genom energieffektivisering och en ökad användning av 24

25 förnyelsebar energi. Energirådgivningen vänder sig till privatpersoner, företag och organisationer genom bl.a. telefonrådgivning och webbservice. Avfall En gemensam avfallsplan för SÖRABkommunerna, Plan för avfallshantering i ett Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus Verksamheten är oberoende och finansieras genom statliga bidrag från Energimyndigheten. Energirådgivningen driver och deltar i projekt för att nå olika målgrupper: 2 klasser från Sollentuna besökte utställningen Spelet om energin på Tekniska museet. 7 företag och en BRF har fått energiöversyn och vid samtliga har besöket kunnat leda till rekommendationer. Energirådgivningen har deltagit i mässor och har även haft seminarium om alternativa uppvärmningssystem i samfällighet. Information om energirådgivningen har annonserats i olika medier under året. 53 personer i Sollentuna har kontaktat telefonrådgivningen under tog kommunen fram en solkarta som visar hur mycket solen strålar på alla tak i kommunen. Solkartan kan användas som underlag för installation av solenergi. Framöver kommer kartan finnas tillgänglig på hemsidan. Kommunen deltog i Trafikantveckan för att främja alternativa färdmedel och satte upp permanenta cykelpumpar på alla kommunens fem pendeltågsstationer. Earth Hour uppmärksammas med olika insatser och aktiviteter som är miljö och klimatfrämjande. hållbart samhälle , har antagits att gälla från den 1 januari Övergripande mål är: människan i centrum, kvalitet, minska avfallets mängd och sänka dess farlighet, öka återanvändningen och materialåtervinningen samt öka energiutvinningen eller tillverkningen av biogas för att ersätta fossila bränslen. Deponering är den sista utvägen. Delmål för perioden är utvärderade och nya delmål är formulerade fram till En handlingsplan tas fram med aktiviteter som beskriver hur målen ska uppnås. Sopbilar för hämtning av hushållsavfall som drivs med biogas används sedan halvårsskiftet Under 2014 gick 75 % av avfallstransporterna på biogas. Insamlat matavfall under 2014 var totalt ton, i jämförelse med ton Från och med halvårsskiftet 2010 går allt insamlat matavfall från hushåll och verksamheter till produktion av biogas och biogödsel. Biogas används istället för fossila drivmedel som diesel och bensin. Biogödsel används istället för konstgödning på jordbruksmark. I genomsnitt producerar varje invånare i Sollentuna ca 539 kg hushållsavfall under 2014, mot 583 kg Mängderna sorterat grovavfall inlämnat på SÖRAB:s återvinningscentraler ökade under 2014 med 9 % jämfört med Av hushållens avfall energiåtervinns 51 % och 46 % materialåtervinns, som t.ex. förpackningar, trädgårdsavfall, elavfall och matavfall. Ca 3 % lades på deponi

26 1. Planeringsunderlag Fysisk planering och samhällsbyggande i Sollentuna grundas på program och strategier för: - hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras - hur estetiska värden ska tas till vara och utvecklas - hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål - hur energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas Finns med i översiktsplanen. Delar av Sollentuna kommun ingår i den regionala kärna som ska utvecklas (enligt regionplanen RUFS 2010). 37 Finns med i översiktsplanen. 21 Framtagande av ett tematiskt tillägg till översiktsplanen Urban Grönstruktur pågår under Kommunfullmäktige i Sollentuna antog en energiplan Planen innehåller inriktningsmål som bl.a. berör energieffektivisering, förnybara energiresurser och energiproduktion. Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en åtgärdsplan som årligen uppdateras. Strategin har fyra punkter för att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen. 37 I december 2014 driftsattes kommunens tre vindkraftverk. De finns utanför Mora Under de senaste åren har Sollentunahem satt upp solceller på kontorsbyggnaden på Malmvägen 32 - hur ett barnperspektiv beaktas i planeringen I översiktsplanen ska ett barnperspektiv i planeringen beaktas hur det för länet karakteristiska kulturarvet bevaras och utvecklas. Kommunernas kulturmiljöprogram är reviderade. 2. Minskat buller Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar, som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ska minska.? 3. Bevara tysta områden Tystnaden, d.v.s. frånvaron av buller, i Stockholms gröna kilar upprätthålls i minst rådande omfattning. 4. Mängd deponerat avfall Mängd deponerat avfall jämfört med Det finns en väl etablerad Kulturmiljöplan som ingår i översiktsplanen och som kontinuerligt tillämpas. 38 Kommunen införde 2013 en möjlighet för fastighetsägare som är utsatta för buller från kommunala vägar att ansöka om bidrag för bullerdämpande åtgärder i bostadsfastigheter. Under 2014 fick 21 fastighetsägare bidrag varav endast en byggde en bullerskärm och resten utförde fönster åtgärder. Totalt har 45 fastighetsägare fått bidrag. Trafikverket har 2014 anlagt bullerreducerande asfalt på en teststrecka längst E4:an genom Rotsunda. Resultatet kommer följas upp. För övrigt planeras inga åtgärder eftersom bullernivåerna inte överstiger 65 db(a). I Sollentuna byggs mycket i bullerstörda miljöer, men bostäderna utformas för att få en acceptabel ljudmiljö, med t.ex. en så kallad tyst sida. 30 Citat från ovanstående utredning: De områden som pekats ut som tysta områden i Region- och trafikplanekontorets utredning om upplevelsevärden i Stockholms län ska om möjligt skyddas från tillkommande störningar. KS beslut 159/2005: I de fall tysta områden i de gröna kilarna finns inom kommunen ska kommunen verka för att dessa områden får minskat buller. Kommunen beaktar detta vid lokalisering av bullrande verksamheter och byggande av infrastruktur. 1999, 108 kg/person 2014, 16 kg/person Varav: - Kärl- och säck till deponi: 0 kg - Grovavfall från ÅVC och separat insamlat grovavfall: 10 kg/person - Restavfall till deponering från förbränning: 6 kg/person Totalt 16 kg/person

27 16. Ett rikt växt- och djurliv Nationellt miljökvalitetsmål Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. sig i landskapet. Det här är ny kunskap som kan användas vid planering av naturvårdsåtgärder men också som underlag i arbetet med nya detaljplaner. Analysen visar var viktiga ekologiska landskapssamband finns i Rösjökilen. Naturen i siffror Sollentuna kommun är ca hektar stor och ca ha (55 %) utgörs av naturmark. Kommunen äger ca ha (95 %) av naturmarken. Naturreservatet Östra Järvafältet är 1050 ha stort. Södra Törnskogens naturreservat och Rösjöskogens naturreservat är ca 500 ha respektive ca 200 ha. Under 2014 har ett nytt naturreservat i Tegelhagsskogen bildat. Reservatet är ca 100 hektar. Det innebär att 32 % av kommunens yta och 62 % av kommunens naturmark nu är avsatta som reservat. I naturmark ovan har också golfbanor och Silverdals griftegård medräknats.33 Skötsel av naturmark Artportalen Skogsbruket i Sollentuna drivs utan krav på ekonomisk avkastning. Kommunens jordbruksarrenden har en inriktning på att gynna naturvärden och friluftsliv. All naturmark som ägs av kommunen brukas med en kombination av miljö-, natur- kultur- och friluftshänsyn. Artportalen används för att rapportera och lagra data om arter i kommunen. De uppgifter som den lokala artdatabasen tidigare fyllde har nu ersatts av Artportalen. Artportalen har utvecklats av ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och Artsdatabanken i Norge i samarbete med användarna. Den finansieras av Naturvårdsverket och Miljøverndepartementet i Norge. Artportalen är ett verktyg för olika aktörer inom naturvård, miljöövervakning och Läs mer i miljömål 11 Myllrande våtmarker, miljömål 12 Levande skogar och miljömål 13 Ett rikt odlingslandskap. Ekologiska landskapssamband forskning. Artportalen används för att rapportera och lagra data som samlas in av våra nationella system för att följa utvecklingen i miljön, såsom biogeografisk uppföljning, åtgärdsprogram för hotade arter, nationell miljöövervakning och uppföljning av skyddade områden. Artportalen används även av kommuner, länsstyrelser och andra nationella myndigheter i den löpande verksamheten t.ex. vid ärendehantering, regional miljöövervakning och uppföljning av miljömål. En analys av ekologiska landskapssamband i Rösjökilen har gjorts Genom ny teknik har Sollentuna kommun i samarbete med Upplands Väsby, Vallentuna, Danderyd, Täby samt landstingets tillväxt, miljö och regionplaneringsenhet, TMR, tagit fram analyser som visar viktiga livsmiljöer och spridningsvägar för några rödlistade och fridlysta arter. Resultaten kan användas för hållbar stadsplanering och förvaltning av känslig natur. Biotopdatabas Det är första gången ett så stort område undersöks och första gången en av Stockholms gröna kilar analyseras på detta sätt. Målet är att visa ekologiska landskapssamband inom och över kommunernas gränser för att se vilka områden som är viktiga för olika arter och även vad de behöver för att sprida Under 2014 startade ett projekt för att testa en ny biotopdatabas som är baserad på satellitdata som visar vilka naturtyper som finns i kommunens urbana delar. Projektet genomförs i samband med länsstyrelsen, Metria och Stockholms universitet. 27