När detta skrivs så har vi kommit några dagar in på det nya året

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "När detta skrivs så har vi kommit några dagar in på det nya året"

Britt Strömberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 BBy 2013_Billingsbygden Sida 64 Det började i Horn... Första svenska lucian 250 år Av Göran Lundh När detta skrivs så har vi kommit några dagar in på det nya året December månad med alla dess helger är över och nu ser man fram emot den vår som ska komma om några månader. Vad många kanske inte vet är att vi i våra trakter detta år kan fira ett alldeles speciellt jubileum. Det är nämligen 250 år sedan den äldsta kända beskrivningen av ett luciafirande tecknades ner i Sverige. Första gången vi hör talas om ett luciafirande är 1764 på Horns boställe norr om Skövde. Det är den skånske prosten C Fr Nyman som i en reseberättelse beskriver ett för honom väldigt annorlunda uppvaknande: Rätt som jag låg i min bästa sömn, hördes en Vocalmuisque utan för min dörr, hvaraf jag väcktes. Strax derpå inträdde först ett hvit-klädt fruntimmer med gördel om lifvet, liksom en vinge på hvardera axeln, stora itända ljus i hwar sin stora silfversljusstake, som sattes på bordet, och strax derpå kom en annan med ett litet dukadt bord, försedt med allehanda kräseliga, äteliga och våtvaror, som nedsattes mitt för sängarna... det är Lussebete. Visst känner vi igen oss i denna beskrivning. En vitklädd flicka, tända ljus, något att äta och dricka. Att ätandet och drickandet var viktigt återkommer i en annan berättelse. I en beskrivning över Värmland skriver E Fernow 1773: Man skall den dagen wara uppe at äta bittida om ottan, hos somlige tör ock et litet rus slinka med på köpet. Sedan lägger man sig at sofwa, och därpå ätes ny frukost. Hos Bönderne kallas detta äta Lussebete, men hos de förnämare fira Luciäottan. 64

Vad många kanske inte vet är att vi i våra trakter detta år kan fira ett alldeles speciellt jubileum.

2 BBy 2013_Billingsbygden Sida 65 I Horn höll lucian ljusstakar i handen och det är först 1820 som vi kan läsa om en lucia med ljus i håret. Fast den lucian var å andra sidan en man! Så här beskriver en bruksinspektor i Skinnskatteberg händelsen. Observera den återkommande maten,... då sex rätter voro förtärde och endast den sjunde, kakan, återstod, öfverraskades gästerna af en egendomlig syn. Dubbeldörrarna till förstugan uppslogos, och in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande en väldig bål med glöggus. Egentligen borde det varit en tjenstflicka, ty han skulle föreställa Sancta Lucia, men, förmodligen för bördans skull, hade därtill i senare tider tagits en karl. Från Värmland kommer även denna nedteckning som delvis ger en annan bild av Lucia. Lucia var ett elakt spöke. Det skulle vara spöket efter en elak kärring, som levde för längesen i världen. När det blev lussemöran då var hon ute och sprang i stugorna å skrämde folk. Men det var inte denna kärring en firade för den en firade var vit å grann å hade ljus i håret. --- På herrgårdarna var det vanligt med lussebrur. Katolskt helgon Vad är då detta för en tradition vår urgamla svenska Lucia? Som så många andra traditioner är det ett hopplock av ingredienser som genom årens lopp sammanfogats och slutligen skapat denna folkliga svenska tradition. Dessutom förändras den hela tiden i takt med att samhället och våra levnadsvanor förändras. Så man kan säga att Lucia är både en gammal och modern tradition. Men det gör den inte mindre betydelsefull. Vem är då Lucia? Lucia är ett katolskt helgon som levde på 200-talet i Syracusa på Sicilien. Det finns många legender om henne, men vi kan kort sammanfatta den så här. Lucia var en djupt troende kristen, vilket på den tiden var straffbart. Hon blev bortlovad till en man som inte var kristen. Den hemgift Lucia fick delade hon ut till de fattiga. Hennes blivande man blev rasande över detta och avslöjade att hon var kris- 65

.. då sex rätter voro förtärde och endast den sjunde, kakan, återstod, öfverraskades gästerna af en egendomlig syn.

3 BBy 2013_Billingsbygden Sida 66 Lucian Stina Nordkvist från Skövde. Fotot är från något år mellan 1890 och 1920 och tillhör Västergötlands museum i Skara. 66

4 BBy 2013_Billingsbygden Sida 67 ten. Som straff skulle hon överlämnas till en bordell. Men hon gick inte att rubba ur fläcken! Man tände en bål runt henne, men lågorna skadade henne inte. En romersk soldat stack då sitt svärd genom hennes hals och Lucia led martyrdöden. Detta ska ha hänt år 304. En variant av legenden är att en ung man blev förälskad i hennes ögon, varvid Lucia stack ut ögonen och skänkte dem till honom. Genom ett mirakel ska hon dock ha fått synen tillbaka. Vad har då detta katolska helgon med vårt luciafirande att göra? Fram till 1753 följde vi i Sverige den julianska kalendern. I denna inträffade årets längsta natt den 13 december, alltså på luciadagen. Detta var en farlig natt. I folktron var det en natt då onda kraft härjade och man skulle helst hålla sig inomhus. Det var också en natt då djuren kunde tala. Smög man sig ut till ladugården så kunde man få höra djuren diskutera allehanda saker, t ex om husbonden hade varit snäll mot dem under året som gått. Inledning på julen Dagen var också inledningen på julen, ljusets högtid. Då skulle t ex grisen vara slaktad och de mesta av julförberedelserna skulle vara klara. Går vi längre tillbaka i tiden, till en förkristen tid, så är det väl inte helt osannolikt att man även då på den längsta natten uppmärksammade ljusets återkomst. Och hur firar man bäst ljusets återkomst om inte med ljus. Men för att verkligen förstå den vitklädda flickan får vi kanske bege oss till Tyskland. Sveriges kontakter med Tyskland var stora och många av våra traditioner har delvis sitt ursprung här. I Tyskland fanns nämligen en tradition där en flicka kläddes upp för att vara Christkindlein, d v s hon skulle föreställa ett Jesusbarn. Christkindlein hade tända ljus i håret som föreställde en gloria. Denna tradition togs främst i Västsverige upp bland de högre stånden. Så småningom kom den även att anammas i de breda folklagren. Vår tids moderna luciafirande kan sägas inledas med en luciatävling som Stockholms Dagblad arrangerade Det dröjde inte 67

En variant av legenden är att en ung man blev förälskad i hennes ögon, varvid Lucia stack ut ögonen och skänkte dem till honom. Genom ett mirakel ska hon dock ha fått synen tillbaka.

5 BBy 2013_Billingsbygden Sida 68 Lucian Margareta Kullberg år Se förklarande text på sidan 69. länge förrän man fick efterföljare över hela landet, inte minst genom lokalpressens initiativ. Med tiden kom även andra figurer att kopplas till Lucia, exempelvis tärnor, stjärngossar, pepparkaksgubbar med mera. Men det är en annan historia. 68

länge förrän man fick efterföljare över hela landet, inte minst genom lokalpressens

6 BBy 2013_Billingsbygden Sida 69 Margareta Kullberg Lucian Margareta Kullberg ( ) brukade uppvakta fadern, överstelöjtnant Olof Kullberg, som var född den 13 december 1859: På sextioårsdagen med bricka och ljus i sitt hår Lucia hon kom i den tidiga morgonväkt. För att hyllning få bringa sin fader, den äldste i sin släkt, som spänstig sin kropp och sinne med sådan heder bär sina 60 år! Nu till Jul kommer åter en gång Lucia, men då på papp hon uppklistrad är. Hon beder om lycka och ett arbetsfält rikt få sia För sin rakryggade Fader så kär. Julafton Fotot tillhör Västergötlands museum i Skara och texten ovan är hämtad från samma källa. Anm: Överstelöjtnant Olof Kullberg var son till kyrkoherden i Odensåker Nils Fredrik Kullberg, som i sin tur var bror till akademiledamoten Carl Kullberg, född i Sventorp men uppväxt i Väring. Läs gärna artikeln i Billingsbygden 2011 om nämnde Carl Kullberg. Olof Kullberg tjänstgjorde bland annat som den förste chefen för Bodens ingenjörskår, var fortifikationsbefälhavare i Vaxholm och därefter under ett antal år biträde åt riksdagens militärombudsman. 69

sitt hår Lucia hon kom i den tidiga morgonväkt. För att hyllning få bringa sin fader, den äldste i sin släkt, som spänstig sin kropp och sinne med sådan heder bär sina 60 år!

Relevanta dokument

Lucia. Jon Wide Logistikprogrammet

Lucia. Jon Wide Logistikprogrammet 2013 Lucia Jon Wide Logistikprogrammet 2013-10-28 Innehåll Inledning... 3 Etymologi... 4 Äldre svensk luciatradition... 4 Julfasta och årets längsta natt... 4 Lucia LUCIA Lucia är en högtid som firas den