Tertialrapport. april Härnösands kommun

Transkript

1 Tertialrapport april 2011 Härnösands kommun

2 Innehållsförteckning Del 1 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 4 God ekonomisk hushållning 7 Finansiell analys 8 Medarbetare 12 Del 2 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen 17 Arbetslivsnämnden 19 Samhällsnämnden 21 Skolnämnden 23 Socialnämnden 25 Del 3 Finansiella rapporter Resultaträkning, Kassaflödesanalys 28 Driftredovisning, Investeringsredovisning 29 Balansräkning 30 Noter 31 Form: Prinfo Sundsvall

3 Förvaltningsberättelse 3

4 Omvärldsanalys Samhällsekonomin Den svenska ekonomin är nu inne i en mycket stark tillväxtfas. Bnp växte förra året med 5,5 procent och i år beräknas tillväxten bli nästan lika hög (4,8 procent). Man får gå tillbaka till 1960-talet för att finna två på varandra följande år med så höga tillväxttal. Trots den snabba återhämtningen är resursutnyttjandet i ekonomin som helhet fortfarande lågt. Därmed finns förutsättningar för fortsatt höga tillväxttal, växande sysselsättning och lägre arbetslöshet. Sverige delar inte de problem som många andra länder har. De offentliga finanserna är i god ordning, hushållens ekonomi är stark och banksektorn har inte haft några större lik i garderoben. Tvärtom visar Sverige styrka där åtskilliga andra länder visar svaghet. Den starka utvecklingen inom industrin och byggnadssektorn kan återföras på en kraftig tillväxt av export och investeringar. Även hushållens konsumtionsutgifter ökade påtagligt Den statistik som inkommit för de första månaderna i år ger intryck av en fortsatt expansion. I absoluta tal är antalet sysselsatta nu uppe i samma nivå som innan finanskrisen slog till Arbetslösheten har också sjunkit markant sedan början av 2010 men är fortfarande betydligt högre än förra konjunkturtoppens siffra. Minskningen av arbetslösheten har hållits tillbaka av att antalet personer i arbetskraften ökat, bland annat tack vare de förändringar i arbetsmarknadens regelverk som genomförts sedan Indikatorer som antalet lediga platser, antalet varslade och konjunkturinstitutets konjunkturbarometer pekar mot fortsatt stark efterfrågan på arbetskraft det närmaste halvåret. Sammantaget ser vi framför oss både lediga arbetskraftsresurser och en fortsatt hög efterfrågan. Sysselsättningen kan därmed fortsätta växa, om än inte i samma höga takt som det senaste året. Den offentliga sektorn har klarat den ekonomiska krisen bra. Tack vare den offentliga sektorns överskott på drygt två procent av bnp, när krisen bröt ut 2008, kunde det i stället bedrivas en expansiv finanspolitik. Den kraftiga ekonomiska återhämtningen som vi nu ser innebär att vi räknar med att den offentliga sektorn kommer att uppvisa ett mindre överskott redan i år. Förbättringen begränsas av skattesänkningar, både i år och nästa år. År 2015, då ekonomin förväntas befinna sig i jämvikt, beräknas överskotten uppgå till 1,7 procent av bnp. Kommunerna hade ett rekordhögt resultat En stark tillväxt av skatteunderlaget och positiv skatteavräkning från 2010 bidrar till att även 2011 ser ut att bli ett år med gott resultat. Minskade statsbidrag och ökade kostnader gör att resultatet därefter faller. De kommuner som inte har tillräckligt höga resultat med sig från 2010 kommer att ha en besvärlig situation att behålla ekonomin i balans. 4 Kommunerna redovisade ett sammantaget resultat för 2010 på 14,5 miljarder. Det motsvarar 3,5 procent av skatter och generella bidrag och är i kronor räknat det högsta resultatet kommunerna har haft. Bilden av kommunernas ekonomi ser sammantaget positiv ut med avseende på det goda resultatet Men med minskade statsbidrag 2011 och 2012, är förutsättningarna för att klara ekonomin framöver olika bland Sveriges 290 kommuner. En tumregel för god ekonomisk hushållning är att resultatet ska uppgå till 2 procent av skatter och bidrag, vilket 64 procent av kommunerna lyckades med Kommunernas resultat har ökat från 148 kronor per invånare 2000 till preliminärt 1346 kronor per invånare Kommunernas intäkter ökade kraftigt 2010, både i nominella termer och justerat för pris- och löneökningar. Avvecklingen av konjunkturstödet innebär att intäkterna växer svagare 2011 och De reala intäkterna ökar 2013 till följd av en relativt stark utveckling av skatteunderlaget, men för 2014 och 2015 tar prisökningar över utvecklingen och dämpar den reala tillväxten. Jämfört med prognosen från december 2010 bedöms kommunernas skatteintäkter för 2011 nu bli 7 miljarder högre. Det beror dels på förbättrad skatteavräkning för 2010 och dels på förbättrad utveckling av skatteunderlaget I den budget för 2011 som kommunerna lämnat till scb i samband med preliminärt bokslut för 2010 är skatteintäkter och generella statsbidrag 8 miljarder lägre för 2011 än i vår nuvarande skatteunderlagsprognos. Under faller resultaten främst till följd av minskade statsbidrag. Kostnaderna för försörjningsstöd beräknas vara i stort sett oförändrade 2011 jämfört med 2010, därefter minskar de med ca 2 procent årligen fram till Att intäkterna väntas bli högre 2011 jämfört med vad kommunerna räknat med i sina budgetar bidrar till ett högt resultat. Ytterligare minskning av statsbidragen 2012 medför trots relativt låga kostnadsökningar att resultatet faller 2012 till en nivå som är väsentligt lägre än tumregeln för god ekonomisk hushållning. Näringsliv Näringslivsarbete bedrivs inom kommunstyrelseförvaltningens näringslivsenhet. Arbetet innefattar: näringslivsfrågor/företagslots, företagsetableringar, turismfrågor, landsbygdsutveckling, centrumutveckling, inflyttning, nyföretagande. Nyföretagande Starta eget seminarier hålls regelbundet på kvällstid, under första perioden har 3 träffar genomförts.

5 Näringslivsfrämjande åtgärder Under året har näringslivsenheten drivit ett internt projekt under namnet Förenkla helt enkelt projektet har till syfte att tydligt skapa ett kundfokus inom den kommunala organisationen, ca 100 tjänstemän från alla förvaltningar har varit engagerad i detta arbete. För att regelbundet sprida information om verksamheten och näringslivet i Härnösand ges ett nyhetsbrev ut 4ggr/år, detta skickas till alla företag och myndigheter i kommunen. För att ytterliggare förstärka information om arbetet som görs kring näringslivsfrågor så har man under första kvartalet gjort ett utskick till alla hushåll inom Härnösands kommun. Företagsfrukost för företagare har genomförts 3 gånger under första delen av Företagsorganisationerna i kommunen har under första delen av året tillsammans tydligt organiserat sig i en gemensam paraply där man har för avsikt att utveckla samarbetet med kommunen och driva egna utvecklingsprojekt. En ny och tydlig mässmonter inkl informationsmaterial på engelska har tagits fram. Besöksnäringen Samarbetet kring Höga Kusten fortgår och ett nytt projekt är inlämnat, syftet med projektet är att fortsätta utveckla Höga Kusten som ett tydligt destinationsmål. Under första delen av året har två träffar för företag i branschen genomförts, detta har arrangerats ihop med företagsrepresentanter i Härnösand. Höga Kusten deltog i mars på mässan Allt för sjön. Landsbygdsfrågor Landsbygdsrådet har sammaträtt 2 gånger under perioden. Arbetsmarkanden Kommunens största privata arbetsgivare är Com Hem AB. Arbetsmarknad Riket Arbetsmarknaden fortsatte att förstärkas under mars. Antalet lediga platser ökade och fler fick arbete lediga jobb anmäldes till arbetsförmedlingen. Det är fler än under samma period för ett år sedan. I slutet av mars var personer öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Det är 8,1 procent av ar5 betskraften jämfört med 9,0 för ett år sedan. Uppgången på arbetsmarknaden är nu märkbar. Arbetslösheten sjunker påtagligt, inte minst för de yngre. Men det finns vissa grupper på arbetsmarknaden som fortfarande har mycket svårt att få in en fot i arbetslivet. Framför allt är det personer med kort utbildningsbakgrund, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är i första hand mot dessa grupper som de arbetsmarknadspolitiska insatserna riktas. Länet Beträffande länet kan man vid en jämförelse mellan april 2010 respektive 2011 konstatera att antalet öppet arbetslösa och sökande i program har minskat var det personer mellan år som var öppet arbetslösa och sökande i program mot personer Detta är en minskning med 11,2 procent. Öppet arbetslösa mer än 6 månader är personer (2011) jämfört med personer (2010), en minskning med 20,3 procent. Härnösand Senaste statistiken från Arbetsförmedlingen visar att i Härnösand har den totala arbetslösheten för personer mellan år har minskat från personer april 2010 till personer april 2011 vilket innebär en minskning av antalet arbetslösa 5,2 procent. Öppen arbetslöshet mer än 6 månader är 161 personer (2011) jämfört med 180 personer (2010), en minskning med 10,6 procent. Inom Jobb- och utvecklingsgarantin fanns den 13 maj 293 personer. 72 av dessa befinner sig i fas 3. Antalet ungdomar i Härnösand som var öppet arbetslösa eller i program uppgick i april 2010 till 324. I april 2011 har den siffran sjunkit till 302 vilket innebär en minskning på 7,3 procent. Av dessa finns drygt 150 ungdomar inom Jobbgaranti för ungdomar (UGA), det vill säga att de har varit arbetslösa mer än 90 dagar. Samarbetet mellan kommunen och arbetsförmedlingen fortsätter som tidigare trots att förutsättningarna förändrats. Ungdomssatsningen En dörr in har inte längre medel till anställningar men i övrigt följs framtaget koncept i arbete med ungdomar mellan 16 och 24 år. Arbetsförmedlingens omprioriteringar angående vilka som kan erhålla aktivitetsstöd har begränsat verksamheten till att främst gälla nyanlända, personer med funktionshinder och de som omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin.

6 Sammanfattningsvis kan vi konstatera att arbetslösheten minskar i hela landet. Minskningen har ännu inte avspeglat sig fullt uti vårt län och vår kommun, men vi på god väg. Fler får arbete och det är färre nyanmälda på arbetsförmedlingen. För ungdomarnas del har antalet öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd sedan föregående år minskat något, trots den växande befolkningen i den åldersgruppen. Befolkningsutveckling första kvartalet Västernorrlands kommuner Befolkningsutveckling första kvartalet Västernorrlands kommuner :a kvartalet Helår Befolkning Små förändringar i Härnösands befolkning under första kvartalet :a kvar nd Under första kvartalet 2011 har befolkningssiffrorna i Härnösands kommun ändrat sig ytterst lite. Statistiska Centralbyrån uppger att befolkningsmängden i Härnösand uppgick till personer den 31 mars Det är en minskning med enbart 3 personer sedan den senaste mätningen gjordes den 31 december Att minskningen är så liten beror på att det negativa födelsenettot (-37 personer), balanseras av en inflyttning på 34 personer. För resten av länet ser det däremot dystrare ut. Totalt har Västernorrlands invånarantal minskat med 278 personer sedan årsskiftet. Inte en enda av de sju kommunerna i Västernorrland visar upp en positiv befolkningstillväxt det första kvartalet. Örnsköldsviks kommun toppar listan med ett tapp på 125 personer, följt av Sollefteå som minskar sin befolkning med 67 personer. (Se diagram nedan). Riket som helhet ökade sin befolkning med personer och Sveriges befolkning uppgick den 31 mars till personer. Kommun Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Totalt Västernorrlands län 6 Folkmängd 31 mars rs sa nö r Hä å fo am Kr fte ll va le So ds n Su rå m Ti ge ik Ån sv ld ö sk rn Ö Folkmängd 31 december Folkökning

7 God ekonomisk hushållning Kommunernas ekonomiska styrning baseras främst på Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning. Enligt Kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning skall budgeteras och utvärderas. Budgeten ska även innehålla en plan för ekonomin de närmaste tre åren, varav budgetåret är det första. Årsredovisningens förvaltningsberättelse ska även innehålla en utvärdering om målen för god ekonomisk hushållning har uppnåtts och om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Det är viktigt att både dessa mål och verksamhetsmålen är tydliga och mätbara. Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning och balanskravet lämnar inte utrymme för tolkningar. God ekonomisk hushållning ställer mycket högre krav på resultatet än vad balanskravet gör. Skillnaden är svår att kvantifiera, men att urholka tillgångar med inflation eller minskad investeringsnivå är inte god ekonomisk hushållning. Härnösand 2015 Härnösand 2015 Vision: Hela Härnösand en scen där alla spelar roll. Vi vågar En långsiktig hållbar ekonomi Attraktivt att bo och verka i Härnösand Attraktivt att arbeta för arbetsgivaren Härnösands kommun Genom strategisk regionsamverkan nå uppsatta mål effektivare Finansiella mål För att uppnå en god ekonomisk hushållning är den övergripande ekonomiska målsättningen enligt balanspaketet 2015 styrande. Paketet innehåller finansiella mål för att få en ekonomi som kan ge en ekonomisk handlingsfrihet för att kunna bedriva kärnverksamheten i framtiden. Även balanspaket 2015 är under politisk översyn och det kommer att beslutas om ett nytt balanspaket under Mål och måluppfyllelse Härnösands kommun tillämpar målstyrning. Från och med 2009 års verksamhetsår skall Härnösands kommun använda balanserad styrning som styrmodell genom hela organisationen. Målstyrningen skall grundas på Härnösand 2015 som antagits av kommunfullmäktige. Den politiska majoriteten arbetar med ett nytt måldokument inför budget Delar av detta dokument ska tillämpas även på 2011 när det är färdigställt. Som en följd av detta sker ingen avrapportering av några ytterligare mål än de finansiella mål som fastställdes i kommunens budget för Finansiella mål Måluppfyllelse Resultatet skall vara minst 20 mnkr år 2011 Resultatet per sista april var 20,1 mnkr. Detta innebär Det egna kapitalet skall uppgår till 75 mnkr år 2011 Ligger på 145,6 mnkr, resultatet skulle varit 70,6 Låneskulden i koncernen ska maximalt uppgå till 800 mnkr år 2015 Koncernens skuldsättning bedöms vara under 800 mnkr vid bokslutet att det ekonomiska utrymmet minskar och ett behov av kostnadsminskningar ökar. mnkr bättre för att nå målet. Målet att ha ett eget kapital på 30 mnkr år 2015 kommer att bli svårt att nå. Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt 7

8 Finansiell analys I detta avsnitt görs en fördjupad finansiell analys av Härnösands kommun. Med Härnösands kommun så avses nämnderna och kommuncentrala poster. Tertialrapporten per 2011 innehåller både ett bokslut för perioden och prognos gjordes bara en prognos, därför kan analysen av vissa nyckeltal vara svår att göra när det inte finns något tal att jämföra med. Därför kommer det ibland göras jämförelse med budget och/eller bokslut Modell för finansiell analys Härnösands kommun använder RK-modellen som finansiell analysmodell. Syftet med modellen är att genom analys av de fyra aspekterna kunna identifiera finansiella problem och därmed kunna klargöra huruvida kommunen har god ekonomisk hushållning eller inte. De fyra aspekterna är det finansiella resultatet, kapacitets utvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. RK-modellen: Fyra aspekter vid finansiell bedömning Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Resultat Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Risk Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Det finansiella resultatet I första aspekten kartläggs årets resultat och dess orsaker. En obalans, när kostnaderna överstiger intäkterna eller en rörelseriktning mot obalans är en varningssignal. Här visas också investeringar och dess utveckling över tid. Kapacitetsutvecklingen Aspekt nummer två benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Denna aspekt visar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare kapacitet desto mindre känslig är kommunen inför de återkommande lågkonjunkturerna. Riskförhållande Den tredje aspekten visar hur kommunen är finansiellt exponerad. Vid god ekonomisk hushållning behöver kommunen på kort och medellång sikt inte vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Som risk ingår även borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld. 8 Kontroll Aspekt nummer fyra benämns kontroll, där upprättade finansiella målsättningar och planer följs upp. God ekonomisk hushållning uppnås bland annat genom en god följsamhet mot budget. Risk och kontroll hänger samman genom att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. Resultat och kapacitet Periodens resultat (Mnkr) Utfall Budget Bokslut apr -11 apr Före extraordinära poster, mnkr -20,1 0,1 11,5 Efter extraordinära poster, mnkr -20,1 0,1 11,5 Procent av skatteintäkter och statsbidrag, % -4,8 0,9 Kommunens resultat för det först fyra månaderna uppgick till 20,1 mnkr, 20,2 mnkr sämre än budget. Verksamheterna nettokostnader uppgår till 404 mnkr, 0,3 mnkr sämre än budget. En stor post i detta bokslut är semesterlöneskulden som ligger på 74 mnkr, en ökning sedan bokslutet december med 23 mnkr. Mot budget är utfallet 22 mnkr sämre, det beror på att förändringen av semesterlöneskulden på helåret är ungefär minus 2-3 mnkr. Dessutom är skulden hög april-maj eftersom personal väntar med att ta semester till sommarmånaderna. Skatteintäkterna är 5 mnkr högre än budget tackvare positiv slutavräkning för 2010 och Totalt för 2011 ökar skatteintäkterna med 15,5 mnkr. Finansiella kostnaderna för perioden ligger på 43 mnkr, vilket beror på att bromsen har slagit till i den allmänna pensionen och påverkar pensionskostnaderna med 35 mnkr. Mot budget är avvikelsen 26 mnkr men på helåret är avvikelsen 0. Kommunens målsättning enligt balanspaketet 2015 är att resultatet från och med 2009 skulle vara positivt och minst 20 mnkr per år inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner. Målet uppfylls inte med ett resultat på 20 mnkr. Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 4,8 procent.

9 Periodens resultat per nämnd är enligt tabellen nedan: Utfall april 11 per nämnd (Mnkr) Netto- Budget Utfall mot kostnad budget Kommunstyrelsen -49,2-42,2-7,0 Arbetslivsnämnden -7,2-10,6 3,3 Samhällsnämnden -39,6-44,9 5,3 Skolnämnden -157,1-154,9-2,2 Socialnämnden -145,8-144,2-1,6 Summa -398,9-396,7-2,2 Störst avvikelse mot budget har kommunstyrelsen på grund av den höga semesterskulden. Skolnämnden och socialnämnden redovisar även de ett negativt utfall. Socialnämnden fick ett stort besparingskrav inför 2011 på totalt 18,1 mnkr där största delen 15 mnkr avsåg hemtjänsten. Hemtjänsten har hittills inte kunnat realisera den besparingen. I dagsläget ligger hemtjänsten på ett underskott på 4,5 mnkr. Skolnämnden har i budget 2011 planerat för nedskärningar av personal på grund av övertalighet. Arbetet har inte påbörjats vilket gör att utfallet är negativt. Balanskravsavstämning (Mnkr) Kommunens resultat Realisationsvinster Ansvarsförbindelse pensioner Resultat enligt balanskravet apr -11 bokslut ,1 +11,5-0,3-6,3 35,3-7,6 14,9-2,4 Balanskravet innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna och ska ses som ett krav på en lägsta godtagbara nivå på resultatet. För att dessutom leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning ska resultatet över tiden överstiga denna miniminivå. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de kommande tre budgetåren. Från kommunens resultat på 20,1 mnkr, ska det enligt balanskravet avräknas för realisationsvinster som inte utgör en del av den löpande verksamheten, som för perioden är 0,3 mnkr. Kommunen har även valt att avräkna ansvarsförbindelsen för pensioner från resultatet. Ansvarsförbindelsen påverkade resultatet med 35,3 mnkr, på grund av framförallt bromsen. Resultatet efter justering för balanskravet blir 14,9 mnkr. Nettokostnadsandel av skatteintäkter och statsbidrag (Mnkr) apr -11 bokslut -10 Nettokostnadsandel före finansnetto 95,4 97,0 Avskrivningarnas andel av skatteintäkter och statsbidrag 1,3 2,0 9 Nettokostnadsandel före finansnetto inkl avskr Finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag Nettokostnadsandel inkl finansnetto 96,7 99,0 8,1 0,1 104,8 99,1 För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning krävs en balans mellan intäkter och kostnader. Denna balans kan mätas genom nettokostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader, både exklusive och inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. En nettokostnad under 100 procent innebär en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag före finansnettot uppgår till 96,7 procent och efter finansnetto till 104,8 procent, vilket visar på en obalans mellan nettokostnaderna och skatteintäkter och generella statsbidrag. Skillnaden mellan april 2011 och bokslutet 2010 är att skatteintäkterna och statsbidrag är högre i år medan nettokostnaderna ligger på samma nivå som 2010 vilket ger en lägre nettokostnadsandel, 96,7 procent jämfört med 99 procent. Finansnettots andel av skatteintäkter och statsbidrag är hög på grund av bromsen där hela beloppet är bokförd i april. På helår kommer andelen sänkas men kommer att ligga högre än 2010 års nivå. Investeringar Investeringsvolym, mnkr Avskrivningar, mnkr Självfinansieringsgraden av året investeringar, % Investering/avskrivning, % Investering relativt verksamhetens bruttokostnad, % apr -11 bokslut ,8 4 5,4 25, ,9 2,9 Kommunens investeringar till och med april 2011 uppgår till 27,8 mnkr, vilket är 30 procent av budgeterade investeringsmedel (91,2 mnkr). Från och med 2010 redovisas intäkterna som en förutbetald intäkt bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Detta innebär att avskrivningarna görs på bruttoinvesteringen och inte på nettoinvestering som tidigare. Merparten av periodens investeringar har gjorts inom samhällsnämnden största investering är renovering av simhallen, 23 mnkr. Självfinansieringsgraden är ett mått på hur stor del av nettoinvestering som finansierats med egna medel, det vill säga talet skall vara över 100 procent. För perioden

10 ligger självfinansieringsgraden på 53 procent, på grund av negativt resultat. Investeringarna relaterat till avskrivningarna visar att vi investerar mer än vi skriver av, en nivå under 100 procent innebär att kommunen inte klarar av att reinvestera sina anläggningstillgångar. I förhållande till kommunens bruttokostnader investerar kommunen för 5,9 procent till och med april Kortfristig låneskuld Låneskuld, mnkr Soliditet Soliditet, % Eget kapital, mnkr Borgensåtagande Borgen, mnkr varav - kommunala bolag - egnahem apr -11 bokslut ,6-125,5 Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Ju högre soliditet, desto starkare finansiell handlingsberedskap har kommunen. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutveckling och tillgångarnas förändring. Härnösands kommun uppvisar en soliditet på -18 procent, en skillnad på 3 procentenheter från december De beror på att eget kapital har försämras ytterligare på grund av negativt resultat på 20,1 mnkr. Tillgångarna är i princip oförändrade. Dock är betalningsberedskapen på långsikt oroväckande låg. Kommunfullmäktige har satt som mål att det justerade egna kapitalet med hänsyn till ansvarsförbindelsen för pensioner ska vara minst 30 mnkr Målet 2011 var 75 mnkr, utfallet april blev 145,6 mnkr. Härnösands kommun uppnår inte målet. Risk och kontroll Likviditet Balanslikviditet, % Rörelsekapital, mnkr varav semesterlöneskuld Anläggningskapital, mnkr apr -11 bokslut Likvida medel uppgick till 81,9 mnkr sista april, en ökning med 25,2 mnkr från december 2010 (56,7 mnkr). Balanslikviditet beskriver den kortsiktiga betalningsförmågan och mäts genom att ställa omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Måttet skall ligga över 100 procent och kommunens balanslikviditet är 95 procent, en försämring på 2 procentenheter sedan december Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) ligger på 15 mnkr. Kortfristiga skulder har minskat dessutom är en stor post semesterskulden på 74 mnkr som inte kommer att betalas ut det kommande året. Likvida medel har ökat tackvare ett lån på 30 mnkr, men kortfristiga fordringar har minskat på grund av att kortfristiga lån till bolagen delvis är återbetalade. 10 apr -11 bokslut Kortfristiga låneskulder till kreditinstitut och banker uppgår till 30 mnkr tog Härnösands kommun ett 6 månaders långt lån på 30 mnkr från Kommuninvest. apr -11 bokslut ,7 868,1 876,7 2,5 832,1 2,5 Kommunens borgensåtagande uppgår till 912,7 mnkr, vilket är en ökning med 44,6 mnkr jämfört med december Huvuddelen av åtagandet, 96 procent, beror på borgen som har tecknats för lån tagna i de helägda kommunala bolagen. Borgensåtagande utanför koncernen uppgår till 36 mnkr, varav 2,5 mnkr är att hänföra till borgensåtaganden för egnahem. Kommunen borgar för huvuddelen av de kommunala bolagens lån. Från och med 2006 infördes borgenstak för de helägda kommunala bolagen samt även för Folkhögskolan i Härnösand. Från och med 2009 tar kommunen ut en borgensavgift av sina kommunala bolag, 2011 är avgiften 0,3 procent, och gav en finansiell intäkt för perioden på 0,8 mnkr. Pensionsåtagandet (Mnkr, inkl. löneskatt) april bokslut bokslut Avsättning KAP-KL Avsättning Särskild ålderspension Avsättning ansvarsförbindelse Totalt pensionsskuld Härnösand redovisar från och med 2005 hela sin pensionsskuld i balansräkningen. Detta ger en mer rättvisande bild av kommunens ekonomiska ställning. Kommunens totala pensionsåtagande uppgår till 690 mnkr inkl löneskatt. Jämfört med december 2010 har avsättningen ökat med 35 mnkr. Det beror framförallt på att bromsen i allmänna pensionen har slagit till och påverkar ansvarsförbindelsen med 35 mnkr på helåret. Härnösands kommun har ett pensionsåtagande tryggat med 132,9 mnkr i Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse.

11 Budgetföljsamhet Driftbudget avvikelse (Mnkr) Apr-11 Apr-10 Bokslut -10 Kommunstyrelsen 22,0 23,4 Arbetslivsnämnden 3,0 Samhällsnämnden -1,0-4,4 0,5 Skolnämnden -24,6-16,8 Socialnämnden -18,9-12,4-6,9 Avvikelse nämnder -44,5 5,2 3,2 Budgetföljsamheten visar hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning. En god budgetföljsamhet bidrar till att kommunen lättare kan korrigera eventuella svackor i ekonomin. I tabellen ovan visas avvikelse mot budget. Negativt värde innebär att nämnden/styrelse har förbrukat mer medel än de har blivit tilldelade av kommunfullmäktige. Prognosen per visar på en negativ avvikelse på 44,5 mnkr. Kommunstyrelsen ( mnkr) Kommunstyrelsen räknar med att hålla sig inom sina skattemedel. Arbetslivsnämnden ( mnkr) Arbetslivsnämnden räknar med att hålla sig inom sina skattemedel. Samhällsnämnden (-1,0 mnkr) Nämnden räknar med ett underskott om 1,0 mnkr. Underskottet beror till största delen på ökade driftskostnader för investeringar i fritidsfastigheter. Övriga verksamheter visar på mindre överskott. Skolnämnden (-24,6 mnkr) Prognosen för skolnämnden visar på ett underskott på 24,6 mnkr. Samtliga verksamheter visar på underskott i prognosen. Nästan hela underskottet i prognosen ligger på personalkostnader vilket beror på att budgeterade nedskärningar av personalen inte har verkställts. Effekten av dessa nedskärningar kommer därför inte att ge något större utslag på Socialnämnden (-18,9 mnkr) Socialnämnden räknar med ett prognostiserat underskott på 18,9 mnkr. Samtliga verksamhetsområden redovisar underskott förutom ledning och gemensamt. Underskottet på 10,8 mnkr inom äldreomsorgen beror främst på att införandet av LOV en har dragit ut på tiden. Detta främst på grund av de tekniska lösningar nämnden har valt ej har fungerat. Omsorgen av funktionshindrade visar på ett prognosticerat underskott om 7,1 mnkr. Detta under11 skott beror främst på ett ökat antal behov inom LSS och socialtjänstlagen. Nämnden har äskat medel för detta hos kommunfullmäktige. Framtid Det ekonomiska resultatet för 2010 blev i samma storleksordning som prognosen i kommunens delårsrapport i augusti. Resultatet är dock inte tillräckligt bra för att Härnösands kommun skall stå bra rustat inför de kommande åren, där det ekonomiska utrymmet leder till ett behov av att minska kostnaderna ytterligare. Prognosen för april 2011 visar på ett underskott om drygt 30 mnkr. Två av kommunens största nämnder är orsaken till detta underskott vilket oroar. Det är därför av vikt att dessa underskott leder till någon form av åtgärdsplan. Parallellt med detta har även arbetet med budget 2012 startat. Arbetet med budgeten 2012 kommer att prägla framtiden för kommunen. Speciellt viktigt för att lyckas med framtiden blir arbetet med mål och styrning. För att lyckas måste samtliga medarbetare och politiker engageras och inse att om kommunen skall bli framgångsrik så hänger det på dem. Detta ställer nya och annorlunda krav än tidigare på ledarskap inom kommunen. Kommunen måste präglas av samarbete, inte bara mellan nämnder utan även med alla andra intressenter. Härnösand har goda grundförutsättningar med ett bra geografiskt läge och flera andra positiva förutsättningar. Det gäller nu att nuvarande ledarskap utnyttjar hela potentialen och vidtar de förändringar som är nödvändiga. Görs detta kan Härnösands kommun nå sin fulla potential. Om inte så kommer framtida generationer att få betala det som inte gjordes, för utan mål och styrning blir det inte heller ordning på ekonomin.

12 Medarbetare Målet för Härnösands kommun är att utifrån vårt uppdrag skapa mesta möjliga värde för invånarna, bästa upplevda kommunala service. För att klara detta behöver det finnas en balans mellan kunders och medarbetares utbyte. Vi behöver skapa en organisation, med en kultur och struktur, som utvecklar offensiv anpassningsförmåga i dessa relationer. En offensiv anpassningsförmåga förutsätter ett ständigt lärande hos våra medarbetare. Det innebär att basen för kommunens utvecklingsförmåga är att säkerställa att det personalpolitiska arbetet bärs upp av en kompetens- och personalförsörjning som klarar av att ta vara på, och ge utvecklingsstöd för, medarbetares olika kvaliteter. Kvaliteter som är såväl yrkestekniska, personliga som sociala. Härnösands kommun är beroende av den förmåga, och det engagemang som medarbetare har, känner och ger till våra invånare/brukare/kunder i arbetet. Med detta synsätt blir Härnösands kommuns attraktivitet som arbetsgivare en grundläggande överlevnadsfråga! Kompetensförsörjning Om personalarbete skall möjliggöra utveckling krävs att det arbetet klarar att hantera såväl det strategiska som verksamhetens perspektiv. Härnösands kommun förenar dessa perspektiv genom en modell för kompetensförsörjningsarbetet med målbilden att organisationen skall vara Attraktiv-Kompetent-Effektiv för såväl medborgare som medarbetare. Detta genom att sätta personalarbetet i ett sammanhang och genom att indela personalarbetet i tre delar, IN-I-UT. IN-perspektivet handlar om att kommunen klarar att attrahera och rekrytera rätt kompetens. I-perspektivet handlar om att skapa goda förutsättningar för att behålla och ge utvecklingsmöjligheter för medarbetare. UT-perspektivet handlar om att förbereda och ge medarbetare bästa möjliga stöd för att gå vidare utanför organisationen. Med det synsättet befinner sig alltid personalarbete i någon av de tre delarna, IN, I eller UT. Den organisatoriska konsten är att hantera alla tre delarna samtidigt chefer. Programmet är obligatoriskt för kommunens alla chefer och omfattar totalt 18 dagar under knappt 2 år. Omställningsåtgärder en aktiv del av kompetensförsörjningsarbete En del i att uppnå ett långsiktigt kompetensförsörjningsarbete innebär tydliga riktlinjer som är gemensamma för hela kommunen. Detta gäller såväl vid rekryteringsbehov som när övertalighet uppstår. Nya riktlinjer vid rekrytering, som syftar till att än mer tydliggöra och konkretisera rekryteringsprocessen samt roller och ansvar har tagits fram under Riktlinjer för omställningsåtgärder finns sedan En del av de åtgärder som beslutats under år 2009 med centrala medel har trätt i kraft först under perioden maj 2010 till och med april Pensionslösningar har bestått i pensionsförstärkning vid förtida uttag. Dessa har erbjudits medarbetare som är fyllda 62 år och har en sammanlagd anställningstid av minst 10 år. I särskilda fall har pensionsförstärkningen kombinerats med 80 procents avgångsvederlag under ett år. Pensionsavgångar Under den senaste 12 månaders perioden har 55 tillsvidareanställda medarbetare gått i pension, 12 av dessa genom ett erbjudande om förtida pension. Under perioden har 43 tillsvidareanställda medarbetare slutat med naturlig pensionsavgång. Diagram: Beräknat antal pensionsavgångar , 946 medarbetare Totalt Kvinnor T o t a lt 40 Kompetensutveckling 30 För att medarbetares kompetensutveckling ska leda till att organisationens förmåga utvecklas krävs en god lärandemiljö. En central uppgift för ledarskapet är därmed att skapa förutsättningar för en god lärandemiljö. Regelbunden och systematisk kompetensutveckling för kommunens chefer blir då en nyckelaktivitet i och för kompetensförsörjningsarbetet. Ett omfattande ledarutvecklingsprogram inleddes 29 november, 2010 med en kick-off för kommunens samtliga 10 Män Under kommande femårsperiod beräknas 279 av nuvarande tillsvidareanställda medarbetare gå i pension, vilket innebär cirka 15 procent eller mer än en medarbetare i veckan. Beräkningarna är gjorda utifrån en pensionsålder på 65 år.

13 Personalförsörjning Antalet tillsvidareanställda uppgår per den 30 april 2011 till medarbetare, varav kvinnor och 423 män. Av antalet tillsvidareanställda är 77 procent kvinnor. Diagram: Åldersintervall för tillsvidareanställda, % 27% 25% 21% 20% Antal anställda Män Kvinnor Total Tillsvidareanst Visstidsanst Totalt Antal anställda Tillsvidareanst. Visstidsanst. Totalt 15% 13% 12% 10% 5% 5% 6% Kvinnor Män 7% 5% 3% 1% 0% Män Kvinnor Total Antalet tillsvidareanställda har minskat med 19 medarbetare i huvudsak beroende på de särskilda boenden som övergått till annan huvudman 1 april, Antalet visstidsanställda har minskat med 38 medarbetare. Med visstidsanställda menas de som innehar månadslön, i det här fallet långtidsvikarier och de med så kallad allmän visstidsanställning år år år år 60 år - De procentuella storleksskillnaderna mellan åldersgrupperna är i stort stabil. Som tidigare är det gruppen år som är den största med 34 procent, och gruppen år som är den minsta, med 4 procent, cirka 70 av totala antalet medarbetare. Medelålder uppgår till 48,9 år. För kvinnor är medelåldern 49,1 och för män 48,5. Lönekostnader, en synlig investering Lönekostnaderna är i stor sett oförändrade, borträknat löneökningsnivån. Metoden för att redovisa personalomkostnader har ändrats Den nuvarande metoden Tillsvidareanst. Tillsvidareanst. innebär ett något lägre påslag, vilket är synbart i nedstå ende tabell jämfört 74,3-79,4 mnkr. Kommunstyrelsen Arbetslivsnämnden Lönekostnader Samhällsnämnden (mnkr) Skolnämnden Löner 197,4 192,5 Socialnämnden Personalomkostnader 74,3 79,4 Totalt Sjuklönekostnad 2,9 2,6 Årsarbetare Årsarbetare (1 700 tim) (1 700 tim) Kommunstyrelsen Arbetslivsnämnden Samhällsnämnden Skolnämnden Socialnämnden Totalt Det totala antalet tillsvidareanställda är Av dessa arbetar (78 procent) heltid. 74 procent av kvinnorna och 89 procent av männen arbetar heltid. Medelsysselsättningsgraden för tillsvidareanställda uppgår till 94 procent. För kvinnor är graden 93 procent och för män 97 procent. Minskningen inom socialnämnden beror till största delen på att verksamheter inom socialnämnden övergått till annan huvudman. 13 Totalt 274,6 274,5 Arbetsmiljö Härnösands kommuns ambition är att vara en attraktiv arbetsgivare. En central del av attraktivitetsbegreppet handlar om god hälsa, trivsel och engagemang. Målet är att alla arbetsplatser ska vara hälsofrämjande. Basen i detta utvecklingsarbete utgörs av friskvård som omfattar alla medarbetare och ett ledarskap med insikt om arbetsmiljöns betydelse och kunskap i hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Den snabba minskningen av sjukfrånvaron är nu över. Sjukfrånvarons fortsatta utveckling är i ett osäkert läge. Det är läge att utvärdera kommunens totala arbetsmiljöarbete och sätta nya kvalitativa mål för att säkra att rätt framtida prioriteringar görs. Sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid uppgår till 5,1 procent.

14 Sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Totalt 5,1 5,1 Kvinnor 5,6 5,6 Män 3,7 3,7 29 år eller yngre 3,3 3, år 4,3 4,5 50 år och äldre 6,2 6,1 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 54,6 57,0 Nämnder Kommunstyrelsen 2,6 2,8 Arbetslivsnämnden 2,8 2,6 Samhällsnämnden 3,1 3,0 Skolnämnden 5,0 5,1 Socialnämnden 6,1 6,0 Tabellen avser framförallt att visa förändringar inom resp. gruppering inte för att göra jämförelser mellan olika grupper eftersom antalet skiljer sig markant åt mellan olika grupperingar. Andelen lång sjukfrånvaro, 60 dagar eller mer, har under perioden april 2011 mars 2011 haft en fortsatt snabb nedgång. Andelen lång sjukfrånvaro utgör per sista mars ,6 procent av all sjukfrånvaro ( ,2 procent). Gemensamma processer och aktiviteter i kommunens arbetsmiljöarbete: Hälsoinspiratörer Långtidsfriskprojektet Formgivaren Grön Helhet Långtidsfriskprojektet utgör, tillsammans med nätverket av hälsoinspiratörer, ett nätverk bestående av 90 talet medarbetare med uppdraget att sprida kunskap om hälsofrågor till övriga medarbetare, basen i kommunens friskvårdsarbete. I långtidsfriskprojektet finns möjligheten för enskilda arbetsplatser att söka finansieringsstöd till olika projekt som fokuserar på regelbundna hälsofrämjande aktiviteter. Under det första av två ansökningstillfällen under 2011, inkom 81 ansökningar varav 16 beviljades stöd. Projekt som stödjer kommunens arbetsmiljöarbete är exempelvis: Formgivaren, en ny webb-baserad tjänst som kommunen tecknat avtal med i november Formgivaren innehåller bland annat en hälsoanalys med feedback, verktyg för hälsoinspiratörer och chefer samt individanpassade kost- och motionsråd. Grön Helhet, ett treårigt projekt i samverkan med 14 Arbetsförmedlingen, Vårsta diakonigård och Landstinget. Projektet pågår fram till årsskiftet Projektets syfte är att utveckla metoder för rehabilitering i en grön miljö. Grön Helhet vänder sig till anställda som är sjukskrivna eller som ligger i riskzonen för sjukskrivning. Övrigt utvecklande HR-arbete föregående 12 månader IN-perspektivet: Rekrytering, en framtidsfråga För att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen har personalkontoret arbetat fram dokumentet Riktlinjer vid rekrytering, som fastställts av KS/AU. Personalkontoret har under första delen av 2011 genomfört fem rekryteringsprocesser och påbörjat två. I-perspektivet: Lönebildningsutveckling Förmågan att hantera kommunens lönebildning är en viktig del av att vara attraktiv, kompetent och effektiv som organisation. För att skapa en tydligare och mer enhetlig lönebildning har en strategisk utbildning för alla lönesättande chefer genomförts under våren Även politiker erbjöds utbildningsmöjlighet. Löneöversyn Personalkontoret har under våren, tillsammans med förvaltningarna, genomfört 2011 års löneöversyn. Det som återstår är att nå överenskommelse med Lärarförbundet. Fastställd tidplan och total kostnadsram har hållits. Ledarutvecklingsprogram Kommungemensamt ledarutvecklingsprogram för kommunens samtliga chefer har startats. Programmet kommer att omfatta 18 dagar under knappt 2 år. UT-perspektivet: Arbetsrättsrättbehovet ökar i organisationen (UT-perspektivet) Till följd av Aleris övertagande av socialpsykiatrin/ socialförvaltningen samt den väntade övertaligheten inom skolförvaltningen har arbetsrättsfrågorna varit i fokus för personalkontorets arbete. Personalkontorets uppdrag Syftet med centraliseringen av personalkontoret 2007 var att driva en enhetlig personalpolitik, i beslutet bestämdes också att en utvärdering av detta skulle göras Den externledda utvärderingen visar ett antal strategiska

15 förbättringsområden. Utvärderingen pekar ut följande prioriterade områden för personalarbetet: Kompetensförsörjningsplan Avgångssamtal Medarbetarsamtal Härnösands kommun siktar framåt Hur ska Härnösands kommun klara sitt långsiktiga åtagande? En del av svaret kommer alltid vara att kommunen klarar av att utveckla sin attraktivitet som arbetsgivare. Som en förutsättning för det arbetet behöver en översyn göras av de långsiktiga personalpolitiska målen. I ett sådant sammanhang bör sjukfrånvaron betraktas som en konsekvens av den övergripande målsättningen att vara en attraktiv, kompetent och effektiv organisation. Det är den målsättningen som kompetensförsörjningsarbetet ska säkra. Kompetensförsörjningsarbetet styrs av en väldigt enkel formel: Framtid - Nuläge = Behov Behovsbaserade organisationsgemensamma aktiviteter 2011 Kompetensförsörjningsplan Kompetensförsörjningsarbetet är beroende av ett helhetstänkande. Delar av den helheten är bland annat följande aktiviteter under 2011 ledarutvecklingsprogram, politikerutbildning, utvecklingsarenor för dialog som chefscaféer och mötesplats för yngre medarbetare samt nya policies för medarbetar- och avgångssamtal. Organisationskulturen, en framgångsfaktor En organisation som ska klara att anpassa sig offensivt och utveckla sin serviceförmåga behöver såväl en struktur som en kultur som stödjer detta. Kommunen avser därför att hösten 2011 göra en ny kulturmätning. Mätningen, som är en del av kommunens värdegrundsarbete, kommer att vända sig till såväl medborgare, politiker som medarbetare. Framtagande av värdegrund Arbetet med att utarbeta en gemensam värdegrund blir klart under Detta genom en process där kommunens chefer identifierar de värdeord, arbetssätt och förhållningssätt som ska vara vägledande för interna och externa relationer. 15 Rökfri arbetstid. From 1 januari, 2011 tillämpar kommunen rökfri arbetstid för medarbetare och förtroendevalda. Syftet är att skapa rökfria miljöer i kommunens verksamheter.

16 Verksamhetsberättelse 16

17 Kommunstyrelsen Viktiga händelser Det efterlängtade målarbetet för samtliga nivåer i kommunen har påbörjats under våren av KS ordförande och målarbetet sker parallellt med budget Arbetet involverar fullmäktige, samtliga nämnder och tjänstemän. Efter detta finns det goda förutsättningar att få en mer samlad bedömning och analys av kommunens totala resultat och måluppfyllelse i förhållande till mål och budget. Under våren 2011 har även en gedigen utbildning påbörjats för de förtroendevalda och ledande tjänstemännen. I den utbildningen ska roller och uppdrag tydliggöras mellan styrelse och nämnder samt mellan politiker och tjänstemän. Under året har näringslivsenheten tillsammans med hela kommunen drivit ett internt projekt under namnet Förenkla helt enkelt projektet har till syfte att tydligt skapa ett kundfokus inom den kommunala organisationen, ca 100 tjänstemän från alla förvaltningar har varit engagerad i detta arbete. Det arbetet ska kopplas ihop med kommunens värdegrundsarbete. För att regelbundet sprida information om verksamheten och näringslivet i Härnösand ges ett nyhetsbrev ut 4ggr/år, detta skickas till alla företag och myndigheter i kommunen. Under första kvartalet gjordes ett utskick till alla hushåll inom Härnösands kommun. Företagsorganisationerna i kommunen har under första delen av året tillsammans tydligt organiserat sig i en gemensam paraply där man har för avsikt att utveckla samarbetet med kommunen och driva egna utvecklingsprojekt. Personalkontoret fortsätter med att driva chefs- och ledarutbildning för kommunens chefer under Ekonomikontoret har några nya medarbetare, under perioden har en upphandlare sagt upp sin anställning, vilket kommer att föranleda ytterligare rekryteringar under våren och försommaren. Under första tertialet har också två halvtidstjänster som projektekonomer startat och som har integrerats in tillsammans med sedvanligt ekonomarbete för två förvaltningar. Detta har medfört interna omflyttningar inom ekonomikontoret. Kommunledningskontoret har i ett brett samarbete med framförallt samhällsförvaltningen tagit fram en ny kommuntäckande översiktsplan som ska antas i KF och som sedan ska ligga till grund för kommande planering i kommunen. En ny projektmodell, som kan anpassas efter projektets omfattning, har tagits fram och ska fungera som mall för alla kommande projekt i kommunen. Viss förändring av tjänster har skett vid IT-avdelningen 17 och ny chef har tillsatts. Kommunsekreteraren har slutat för att börja annat jobb och en ny kommunsekreterare har anställts. Inom kommunstyrelseförvaltningen fortsätter arbete med ta fram och implementera en gemensam värdegrund som ska genomsyra arbetet inom hela kommunen. Ekonomi Utfall april Utfallet för april visar på ett underskott om 21,1 mnkr. Underskottet kan härledas i sin helhet till den uppbokade semesterlöneskulden, vilken ligger under ekonomikontorets ansvar. Den ackumulerade semesterlöneskulden för samtliga anställda inom kommunen belastar således ekonomikontoret, vilket påverkar resultatet negativt. Löneskulden minskar efter sommarmånaderna, då de flesta anställda tagit ut sin semester. DELÅR HELÅR (mnkr) Utfall apr -11 Prognos -11 Bokslut -10 Intäkter 41,7 118,4 133,2 Kostnader -90,9-244,9-227,0 Nettokostnad -49,2-126,6-93,8 Skattemedel 42,2 126,6 116,7 Resultat -7,0 22,9 Prognos helår Årsprognosen för Kommunstyrelseförvaltningen visar på ett nollresultat. Verksamheterna i förvaltningen förväntar sig hålla sin budget under året, förutsatt att inga oförutsedda kostnader dyker upp. Om så skulle vara fallet kommer förändringar, och vid behov åtgärder, att vidtas. Detta för att på bästa möjliga sätt anpassa verksamheternas kostnader efter förvaltningens förändrade ekonomiska förutsättningar. Investeringar Kommunstyrelseförvaltningen uppskattar att samtliga investeringsmedel kommer att omsättas under DELÅR HELÅR (mnkr) Utfall apr -11 Prognos -11 Bokslut -10 Investeringar 0,9 17,7 15,8 0,9 17,7 15,8 Summa Framtid Kommunstyrelseförvaltningen ska bli mer effektiv inom samtliga enheter. Kommunstyrelsen har sedan tidigare beslutat att fokusera utvecklingsarbetet på ledning och

18 styrning, rollfördelning politiker- tjänstemän samt information. Information och kommunikation efterfrågas och kommunen bör stärka upp det området. Alla inköp inom IT och telefoni ska genom IT-avdelningen. Kommunen behöver även i fortsättningen se över kraven/behoven i våra kärnverksamheter och vad det innebär för att vi tillsammans ska nå en ekonomi som långsiktigt är i balans. Dessa krav bedöms också komma att påverka förvalt ningens organisation och bemanning. Även under 2011 finns det behov av att rekrytera ledande tjänstemän inom kommunen, detta med anledning att personer slutar och att det finns pensionsavgångar. Fortsatt utveckling av nya handelsområdet fortgår under 2011 tillika med andra områden i den nya översiktsplanen. 18

19 Arbetslivsnämnden Viktiga händelser Arbetslivsförvaltningen söker ny förvaltningschef efter att Christer Lindberg sagt upp sig. Under pågående rekryteringsprocess kommer kommunchef Marita Skog att ta rollen som tf förvaltningschef. Kommunen har beviljats en yrkesutbildning på distans för apotekstekniker. Förvaltningen arbetar med att planera och förbereda sig inför utbildningsstarten i september. På yrkeshögskolan har man förutom sina reguljära utbildningar även utfört ett flertal utbildningar åt olika företag bland annat Vattenfall Forsmark. Komvux har under årets första månader arbetat med att skapa kontakter med näringslivet för att bygga upp och anpassa utbildningar samt att hitta lärlings- platser till den kommande lärlingsutbildningen. Arbetsmarknadsenheten har satsat på att utveckla sina arenor. Projektet Sambandet har utökat sin kapacitet från 15 till 20 platser och ett samarbete med Hemab har startats upp. Den nya etableringsreformen och samarbetet mellan kommunen och arbetsförmedlingen fungerar bra och ingen individ har passerat en väntetid överstigande två månader. Projektansökan avseende CETU Centrum för energiteknisk har fått ett preliminärt avslag från Tillväxtverket, slutgiltigt beslut tas i mitten på maj. Ekonomi DELÅR HELÅR (mnkr) Utfall apr -11 Prognos -11 Bokslut -10 Intäkter 15,9 39,0 45,6 Kostnader -23,2-70,2-73,7 Nettokostnad -7,3-31,2-28,1 Skattemedel 10,6 31,2 31,1 Resultat 3,3 3,0 Utfall april Utfallet för april visar på ett överskott om 3,3 mnkr Ledning och gemensam administration redovisar ett överskott om 0,4 mnkr vilket till största delen beror på att tjänsterna för reception och vaktmästare för vilka det budgeterats medel ännu ej är inte tillsatta. Uppbokning för retroaktiva april löner har gjorts centralt och totalt uppgick kostnaden till 30 tkr. Arbetsmarknadsenhetens överskott för perioden slutar på 1,5 mnkr. Detta överskott genereras av periodiserade medel avsatta för sommarjobb samt större externa intäkter än beräknat. Vuxenutbildningen uppvisar ett överskott om 1,1 mnkr. I detta överskott finner vi 0,6 mnkr, medel från Statens 19 skolverk, avseende utbildningsperioden januari till april för vilka kostnaderna inte upparbetats ännu. När det gäller dessa medel finns det förbehåll som säger att det som inte används skall återbetalas efter insänd redovisning av utförda utbildningspoäng. Resterande 0,5 mnkr beror på en rad olika små poster fördelade på övriga verksamheter. Yrkeshögskolan visar ett knappt överskott om 0,3 mnkr vilket beror på att enheten utfört en hel del externa utbildningar till företag. Prognos helår Årsprognosen för Arbetslivsförvaltningen visar på ett nollresultat. Verksamheterna i förvaltningen förväntar sig hålla sin budget under året om inga oförutsedda kostnader dyker upp, skulle så vara fallet kommer förändringar och vid behov åtgärder att vidtas. Detta för att på bästa möjliga sätt anpassa verksamheternas kostnader efter de ekonomiska förutsättningar som förvaltningen ställs inför. I det initiala skede som apoteksteknikerutbildningen befinner sig i genereras kostnader som inte är budgeterade i förvaltningen. När det gäller E- akademin så har rekvirering skett för 2010 men Tillväxtverket har för tillfället långa handläggningstider vilket ger en osäker intäktsbild. Osäkerheten ligger i om de upparbetade kostnaderna blir godkända till fullo eller inte. Detsamma gäller för förvaltningens numera avslutade projekt SFA, där sista kvartalet för 2010 inte granskats av ESF-rådet ännu. Framtid En av förvaltningens viktigaste samarbetsparter, Arbetsförmedlingen, har under 2011 fått minskade ekonomiska resurser. Detta kan komma att påverka förvaltningens möjligheter att utföra riktade aktiviteter mot individ i samma utsträckning som tidigare. Det goda samarbetet är dock oförändrat och placeringen av arbetssökande med olika åtgärder i vår verksamhet fortgår. Förvaltningen har startat planeringen av ett ungdomsprojekt vilket skall rikta sig mot arbetslösa ungdomar mellan år. Målgruppen är de ungdomar som inte klarar reguljär utbildning mot arbete och dessa ungdomar skall endera vara utländsk födda med ingen eller bristfällig utbildning eller ungdomar med kognitiva funktionshinder. Målet med projektet är att utbilda ungdomarna mot ett praktiskt yrke där arbetskraft efterfrågas. Tanken är att en projektansökan skall skrivs och skickas in för granskning till Svenska ESF-rådet under hösten. Avtalet med Härnösands Folkhögskola avseende introduktion för flyktingar och invandrare har förlängts till Under tiden kommer en upphandling av denna tjänst för kommande år att göras och den ska vara

20 klar innan årsskiftet. Förvaltningen kommer i sommar att erbjuda 132 platser för sommarjobb till ungdomar, att jämföra med de 80 platser som var tänkta från början. Av dessa är 20 platser avsedda för personer med särskilda behov. I komvux regi kommer en utbildning mot telemarketingbranschen att startas upp under hösten. En framtida utmaning ligger i arbetet inför VUX 2012 där alla distans och klassrums- utbildningar behöver göras om. 20