Boplatslämningar i Ulriksdal

Transkript

1 Boplatslämningar i Ulriksdal Särskild arkeologisk undersökning raä 107, Järva 2:2, Solna socken Solna kommun, Stockholms län, Uppland sau rapport 2010:4 Elisabet Pettersson

2

3 Boplatslämningar i Ulriksdal Särskild arkeologisk undersökning raä 107, Järva 2:2, Solna socken Solna kommun, Stockholms län, Uppland sau rapport 2010:4 Elisabet Pettersson

4 sau rapporter 2010:4 issn sau 2010 utgivning och distribution Societas Archaeologica Upsaliensis Gamla Prefektbostaden Villavägen 6G, Uppsala tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienr och datum för tillstånd , sau:s projektbeteckning 3108 Uppdragsgivare PEAB Sverige AB Belägenhet landskap Uppland län Stockholm kommun Solna socken Solna fastighet Järva 2:2 fastighetskartblad 65G 8hN raä 107 koordinater X Y ,5-12,3 m ö h Personal Helena Hulth (projektledare), Elisabet Pettersson och Tony Engström. Grävmaskinister: Lina Granholm och Kjell Åberg Undersökningen typ av undersökning Särskild arkeologisk undersökning utförandetid i fält undersökt yta ca 3100 m² koordinatsystem RT90 2,5 gon höjdsystem RH00 inmätningssystem Digitalt Fynd och arkivmaterial förvaras i SAU:s lokaler i väntan på beslut om fyndfördelning. omslagbild Tidig morgon på Ulriksdalsfältet. Foto: Helena Hulth, SAU. allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Medgivande MS2007/ digitala planer Michel Guinard och Susanna Eklund faktagranskare Kent Andersson lektör Kent Andersson layout Karin Hallgren Produktion tryck Kopieringshörnan, Uppsala

5 Innehåll Sammanfattning 6 Inledning 7 Undersökningen och deltagarna 7 Antikvarisk bakgrund 7 Topografi och fornlämningar 7 Tidigare undersökningar 9 Undersökningen 10 Målsättning och frågeställningar 10 Metod och genomförande 10 Undersökningsresultat 12 Kulturlager och odlingslager 12 Anläggningar 17 Stolphål 17 Pinnhål 18 Gropar 18 Härdar och härdrester 19 Konstruktioner 20 Hägnader 20 Huskonstruktioner 21 Fynd 22 Analyser C-analys 24 Vedartsanalys 25 Utvärdering 25 Måluppfyllelse 25 Vetenskaplig potential och vidare bearbetning 27 Summary 28 Referenser 29 Bilagor 30 Bilaga 1. Anläggningar 30 Bilaga 2. Fynd 33 Bilaga 3. Husplaner 34 Bilaga 4. Vedartsanalys Ulf Strucke 40

6 Sammanfattning Inför det planerade byggandet av en ny stadsdel på Ulriksdalsfältet genomförde SAU under hösten 2008 en särskild arkeologisk undersökning av boplatslämningar från järnålder. Syftet var att dokumentera och datera boplatsen för att kunna relatera den till omgivande fornlämningar vilka främst bestod av gravfält. Undersökningsområdet begränsades i öster av E4:ans sträckning och i söder av ett upplag av dumpmassor. De lämningar som undersöktes har tolkats som utkanten av en boplats vilken huvudsakligen har legat under den nuvarande E4:an. Förutom stolphål, pinnhål, härdar och gropar påträffades en mindre kulturlagerrest samt en odlingsyta. En del av stolp- och pinnhålen ingick i rester av hägnader samt tre huskonstruktioner. Husen utgjordes av två mindre hörnstolpshus och ett treskeppigt hus. Det treskeppiga huset var ofullständigt bevarat. Fyndmaterialet var knapphändigt och Figur 1. Karta med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Ur Gröna kartan Lantmäteriverket. Medgivande MS2007/ Digital bearbetning: Michel Guinard, SAU. 6 sau rapport 2010:4

7 bestod främst av keramik, bränd lera, järnfragment och obränt ben. Dessutom framkom en sländtrissa av ben och rester av ett bronsföremål. Boplatsens datering till folkvandringstid-vendeltid överensstämmer med den äldsta användningsfasen av det närbelägna gravfältet RAÄ 18. Inledning Undersökningen och deltagarna Med anledning av att större delen av Ulriksdalsfältet, norr om Solna, kommer att byggas ut till en ny stadsdel genomfördes en arkeologisk undersökning av en tidigare okänd järnåldersboplats inom en mindre del av denna yta. Den arkeologiska undersökningen utfördes efter beslut den 14 juli 2008 av Länsstyrelsen i Stockholms län (Dnr ). Undersökningen bekostades av PEAB Sverige AB och utfördes av SAU (Societas Archaeologica Upsaliensis) under perioden 6 till 21 oktober Projektansvarig var Helena Hulth och övrig arkeologisk personal bestod av Tony Engström och Elisabet Pettersson. Grävmaskinister var Lina Granholm och Kjell Åberg. Dumper tillhandahölls vid behov av PEAB Sverige AB. Rapportarbetet har utförts av Elisabet Pettersson och Helena Hulth. Kartor och planer har gjorts av Michel Guinard och Susanna Eklund. Vedartsanalyser har gjorts av Ulf Strucke, UV Mitt. 14 C-analyser har utförts vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Benmaterialet har översiktligt analyserats av Emma Sjöling, SAU. Under pågående fältarbete kunde undersökningen följas på SAUs hemsida. Antikvarisk bakgrund Topografi och fornlämningar Undersökningsområdet (UO) var beläget på plan mark omedelbart söder om golfbanan som tillhör Ulriksdals Golfklubb. Det undersökta området omfattade ca 3100 m 2. Höjden över havet varierade mellan 10,5 och 12,3 m. Underlaget bestod av lera. I öster begränsades området av E4:ans höga bullervall. Väster om undersökningsytan fanns högre belägen mark med tre impediment inne på själva golfbanan. På impedimenten fanns stenblock och på vissa ställen berg i dagen. Söder om det undersökta området fanns ett upplag av gräsbevuxna dumpmassor som tillkommit på 1990 talet. Ulriksdalsfältet bestod i äldre tid av betes- och åkermark. Mellan 1919 och 1960 fanns en galoppbana på platsen. Denna låg dock utanför det här aktuella området. Galoppbanan efterträddes av golfbanan som anlades under och 1970 talen (Ros 2008). sau rapport 2010:4 7

8 RAÄ 14:1-4 RAÄ 11 RAÄ 13 RAÄ 12 RAÄ 95 RAÄ 10 RAÄ 19 RAÄ 88 RAÄ 18:2 RAÄ 18:1 RAÄ 74:1 Figur 2. Registrerade fornlämningar i undersökningsområdets närhet. UO markerat med svart kontur. Skala 1: Digital bearbetning: Michel Guinard, SAU. I området finns ett flertal registrerade fornlämningar. Merparten utgörs av stensättningar och gravfält. Öster om UO, omedelbart på andra sidan av E4:an, ligger flera gravfält. Det största av dem är RAÄ 18 som inventerades 1951 och då omfattade 160 synliga anläggningar. Gravfältet innehåller högar och stensättningar i olika former, bl a rektangulära och skeppsformiga. Vid flera tillfällen har delar av gravfältet undersökts, bl a på 1970 talet. Gravarna som undersökts kan genom det påträffade fyndmaterialet dateras till folkvandringstid-vikingatid (Clareus 1987). Gravfältet RAÄ 19, som också ligger öster om E4:an, består av tio runda stensättningar. Söder om detta gravfält ligger RAÄ 74:1 där en runsten (U122) haft sin ursprungliga plats. Ursprungsplatsen för ytterligare en runsten, RAÄ 95, finns nordväst om UO och golfbanan. Av själva runstenen (U126) finns numera endast ett fragment bevarat. I närheten av platsen för runstenen finns flera gravlämningar av järnålderskaraktär, både stensättningar (RAÄ 12 och 88) och gravfält (RAÄ 10, 11 och 13). Inom RAÄ 10 finns dessutom rester av en hålväg (Ros 2008; FMIS). Det stora antalet gravar i närområdet motsvaras inte på långa vägar av kända boplatslämningar. Inom Solna socken finns endast 8 sau rapport 2010:4

9 en boplats registrerad i FMIS, RAÄ 85:1 som ligger ca 3 km söder om UO. Denna boplats har undersökts av UV Stockholm varvid stolphål, härdar och terrasseringar påträffades. Boplatsen daterades till folkvandringstid (Andersson 1995). Tidigare undersökningar År 2007 genomfördes en utredning i två etapper av det här aktuella UO. Utredningarna omfattade ett större område som även inbegrep den före detta galoppbanan. Förhistoriska lämningar framkom endast inom en mindre yta söder om golfbanan. De anläggningar som påträffades var av boplatskaraktär och bestod av två stolphål, en härd och två rännor (Ros 2008). Samma år förundersöktes ett område i anslutning till de anläggningar som framkom vid utredningen. Inga förhistoriska lämningar påträffades vid detta tillfälle inom golfbanans område utan endast inom en yta söder om denna. Fornlämningen kunde inom exploateringsområdet avgränsas mot nordväst, väster och sydväst. I söder var marken påverkad av upplaget av dumpmassor. Det bedömdes därför vara möjligt att fornlämningen fortsatte under bullervallen vid motorvägen. Figur 3. Undersökningsområdet sett från söder med golfbanan i bakgrunden. Foto: Tony Engström, SAU. sau rapport 2010:4 9

10 Vid förundersökningen framkom anläggningar i form av stolphål, pinnhål, rännor, gropar och delar av ett kulturlager. Två av anläggningarna, ett stenskott stolphål och en rännformad anläggning, kunde 14 C-dateras till folkvandringstid/vendeltid. Fyndmaterialet utgjordes av mal/-knackstenar, bränd lera, keramik och en lerpärla (Engström 2008). Undersökningen Målsättning och frågeställningar Undersökningens syfte var primärt att dokumentera och datera boplatslämningarna för att kunna relatera dem till de kända fornlämningarna i närområdet och till tidigare utförda undersökningar i området. Då fornlämningen var påverkad och delvis förstörd av tidigare exploateringar bedömdes kunskapsläget som relativt begränsat. De frågeställningar som uppställdes inför slutundersökningen var: Finns lämningar efter ytterligare huskonstruktioner inom UO? Kan huslämningarnas typ, storlek och funktion bestämmas? Kan någon form av hantverksaktiviteter och/eller konstruktioner påvisas i anslutning till kulturlagret? Finns spår efter andra aktiviteter som pågått på boplatsen? Vilka dateringar har boplatslämningarna? Hur förhåller sig boplatslämningarna kronologiskt till omkringliggande gravfält? Metod och genomförande UO avbanades med grävmaskin ned till anläggningsnivå. Framkomna anläggningar och lager mättes in med totalstation, liksom fynd och prover. Anläggningarna undersöktes manuellt till hälften och dokumenterades i profil med profilritning och i vissa fall med fotografi med digitalkamera. Fynd, prover och anläggningar registrerades fortlöpande i Intrasis för vidare bearbetning i GISmiljö (ArcView och ArcGis). Ett större lager undersöktes med metalldetektor och dessutom grävdes tre provrutor (1 1 m) i det för att fastställa djup och innehåll. Därefter schaktades lagret bort i syfte att identifiera eventuella underliggande anläggningar. I överensstämmelse med kravspecifikationen skulle fornlämningen undersökas i sin helhet inom exploateringsområdet. Fornlämningen bedömdes emellertid fortsätta in under buller vallen som i huvudsak är byggd ovanpå anläggningsförande nivåer. Fornlämningens utsträckning och bevarandegrad under vallen var dock oklar. Utifrån tillgängligt planmaterial över exploateringens omfattning skulle en undersökning innebära ett ca 15 m 10 sau rapport 2010:4

11 Fig 4. Schaktet utvidgat in under bullervallen. Foto från söder av Tony Engström, SAU. djupt ingrepp i bullervallen. Enligt uppgift från PEAB fanns miljöfarliga massor från Värtahamnen i bullervallen. De arkeologiska insatserna i anslutning till denna del av UO begränsades därför till att schaktet utvidgades ca två meter in i vallen. Förutom risk för negativ miljöpåverkan skulle ett större ingrepp i bullervallen medföra stora behov av spåntning. Fallhöjden två meter in i vallen var mellan 1,5 och 2 m. Vallen bestod av hårt packade dumpmassor och innehöll bland annat stora stenblock och block av armerad betong. Detta hade lett till att marken under vallen blivit kraftigt sammanpressad. Under vallens ytterkant påträffades ett par stenskodda stolphål vilka frilades och dokumenterades. Längre in under den påträffades inga anläggningar. Bullervallen återställdes efter avslutad undersökning. En miljöinspektör från PEAB var närvarande då schaktet utvidgades in i bullervallen och i samband med grävningen togs jordprover för analys. Några spår av giftiga ämnen kunde dock inte påvisas vid den efterföljande analysen (muntlig uppgift, PEAB). Från förundersökningen var det känt att den södra delen av området innehöll dumpmassor. Dessa bestod av rivningsmassor som täckte en stor del av undersökningsytans sydvästra del, bl a fram till och delvis över delar av kulturlagret. Rivningsmassorna var som mest 0,6 m tjocka och utgjorde sannolikt resterna efter ett hus. Ett schakt grävdes genom rivningsmassorna utan att några arkeolo sau rapport 2010:4 11

12 giska lämningar påträffades. Dumpmassorna visade sig delvis vara nedschaktade under det som kunde förmodas vara anläggningsförande nivåer. Vid slutundersökningen grävdes ett djupare schakt i områdets södra störda del i syfte att undersöka om orörda anläggningsförande lager fanns under dumpmassorna. Schaktet grävdes ned till 0,9 m djup. Under dumpmassorna fanns ett 0,2 0,4 m djup lager med sand, som sannolikt är påfört, och därunder fanns blålera. Några arkeologiska lämningar påträffades inte. Undersökningsresultat Vid undersökningen framkom anläggningar i form av stolphål, pinnhål, gropar, härdar och härdrester. Dessutom påträffades en mindre rest av ett kulturlager och en odlingsyta. Lämningar av två hörnstolpshus och ett treskeppigt hus kunde konstateras samt tre hägnadsrester. Kulturlager och odlingslager En mindre kulturlagerrest (A380) framkom i norra delen av UO. Lagret utgjordes av en 2,0 1,8 m stor mörkfärgning som fortsatte utanför schaktkanten. Lagret var 0,05 0,10 m tjockt och bestod av gråbrun lera med enstaka kolfragment i ytan. Fynd i form av järn (F13), keramik (F23-25) och bränd lera (F22) påträffades. Delar av ett större lager hade påvisats vid förundersökningen. Vid slutundersökningen kunde stora delar av detta lager schaktas fram (A1181). Lagrets södra del stördes av området med dumpmassor. Dess ursprungliga utbredning gick därför inte att fastställa. Det framschaktade lagrets yta uppgick till 562 m 2. Lagret bestod av mörk gråsvart lera som var tydligt avgränsad mot den omgivande gulgrå leran. Tjockleken var 0,03 0,12 m. Lagret hade inslag av sot och kol samt enstaka fragment av bränd lera. Tre provrutor på 1 1 m grävdes i lagrets norra del. I en av rutorna (R1111) påträffades en mindre mängd bränt och obränt ben (F30, 31) samt fragment av bränd lera. Vid genomsökning med metalldetektor framkom dessutom några järnfragment. Efter rutgrävning och metalldetektorkartering schaktades lagret bort för att eventuella anläggningar skulle kunna undersökas. I den underliggande leran framkom en mängd smala mörka ränder kors och tvärs över ytan vilka tolkades som årderspår. I och under lagret syntes även spår efter en eller flera rotbränder vilket skulle kunna förklara inslaget av sot och kol i lagret. Området tycks alltså ha eldhärjats vid minst ett tillfälle och därefter ärjats för uppodling. Det förefaller därför troligt att lagret utgör spår av en odlingsyta snarare än avsatta boplatsaktiviteter efter hantverk eller dylikt. Ytan kan mycket väl ha brukats som åker av invånarna på järnåldersboplatsen. Vad som skulle kunna tala för detta är t ex 12 sau rapport 2010:4

13 Figur 5. Översiktsplan över samtliga anläggningar. Skala 1:450. Digital bearbetning: Michel Guinard, SAU. sau rapport 2010:4 13

14 Figur 6. Nordöstra delen av UO. Skala 1:200. Digital bearbetning: Michel Guinard, SAU. 14 sau rapport 2010:4

15 Figur 7. Västra delen av UO. Skala 1:250. Digital bearbetning: Michel Guinard, SAU. sau rapport 2010:4 15

16 Figur 8. Södra delen av UO. Skala 1:250. Digital bearbetning: Michel Guinard, SAU. 16 sau rapport 2010:4

17 Figur 9. Det mörka lagret undersöks. Lagret syns tydligt till vänster om sållet. Foto: Helena Hulth, SAU. en 14 C-datering från förundersökningen av en rännformad mörkfärgning i direkt anslutning till lagret. Kol från denna daterades till 430 AD 560 AD (Engström 2008). Anläggningar Vid undersökningen påträffades totalt 136 anläggningar. Merparten av dem, 99 stycken, utgjordes av stolphål. Övriga anläggningar fördelade sig på sexton pinnhål, tre härdar, två gropar, en härdrest samt en kolfläck. Av de påträffade anläggningarna utgick tolv stycken efter undersökning. Fyllningen i nedgrävningar utan stenskoning var i många fall svår att skilja från den omgivande gråflammiga leran. Den nordöstra delen av UO var den mest anläggningstäta och där fanns också de tydligaste anläggningarna. I och under odlingslagret var de anläggningar som framkom i allmänhet små och diffusa. Anläggningarna redovisas även i anläggningslistan (Bilaga 1). Stolphål Stolphål utgjorde den största anläggningskategorin. Av de 99 stolphål som mättes in var åtta stycken kända från förundersökningen. sau rapport 2010:4 17

18 Figur 10. Stenskott stolphål, A1779. Foto från sydväst av Tony Engström, SAU. Stolphålen var huvudsakligen rundade i plan och skålformade i profil. Storleken varierade mellan 0,16 och 0,76 m. Endast ett tiotal var större än 0,5 m. Djupet var 0,03 till 0,40 m. Tolv stolphål var stenskodda och dessa fanns med ett undantag i den nordöstra delen av UO. Endast två av stolphålen (A219 och A1296) innehöll fynd i form av obränt ben (F29) respektive ett järnfragment (F14). Stolphålet A1296 ingick som väggstolpe i Hus 2 (se Bilaga 3). Av stolphålen ingick 47 stycken i konstruktioner, varav 26 stycken i hus och 21 stycken i hägnader. Övriga stolphål kunde inte knytas till någon kontext. Pinnhål Sexton pinnhål påträffades inom UO. Diametern varierade mellan 0,06 och 0,15 m, och de var 0,04 till 0,14 m djupa. Pinnhålen fanns främst vid odlingsytan och i området vid husen. Två pinnhål ingick i en av hägnaderna (se nedan). Ett av pinnhålen, A1480, hade spår av två nedgrävningar. Överst fanns en 0,14 m djup U-formad nedgrävning med flammig gråbrun fyllning. Under denna fanns en 0,16 m djup svagt lutande nedgrävning med gråbrun fyllning och plan botten. Den övre nedgrävningen var 0,10 m i diameter och den undre 0,06 m. Troligen har den ursprungliga, lutande stören eller pinnen dragits upp och ersatts av en ny med något grövre dimension. Gropar Gropars funktion kan vara svår att tolka i synnerhet som fyllningen ofta är sekundär. Vid tidigare undersökningar har man försökt urskilja olika användningsområden för gropar med utgångspunkt i form och innehåll (Eliasson & Kishonti 2003). 18 sau rapport 2010:4

19 Figur 11. Härden A249 fotograferad från söder av Elisabet Pettersson, SAU. Två av anläggningarna tolkades som gropar (A673 och A1808). Den ena (A673) var belägen strax öster om odlingsytan. Gropen var 1,00 0,80 m stor, 0,20 m djup och planbottnad. I botten fanns rester av eldning i form av ett mörkt lager med kolbitar. Vedartsanalysen visade att kolet kom från ek. Någon närmare bestämning av denna grop är inte möjlig. Gropen A1808 var oval i plan och hade en skålformad profil med en avsats på ena sidan. En sida var lutande och den andra rak. Gropen var 1,33 0,70 m stor. Djupet var 0,60 m. I gropen påträffades keramik (F28) och obränt ben (F32). Ett kolprov från ved av salix 14 C-daterades till vendeltid. Gropens form gör att den kan tolkas som en arbetsgrop med en avsats som kan ha utgjort ett trappsteg eller sittplats. A1808 låg i det anläggningstäta nordöstra området nära Hus 2. Härdar och härdrester Tre härdar framkom vid undersökningen. Samtliga låg nära huskonstruktionerna i områdets nordöstra del. Ingen härd kunde antas ha legat inne i någon av huskonstruktionerna. Härdarna var 0,36 till 1,0 m stora i plan och djupet varierade mellan 0,09 och 0,19 m. Samtliga innehöll sot, kol och skärvsten. Två härdar var planbottnade (A249 och A617) och en var skålformad (A404). I A404 påträffades bränd lera. Härden A249 innehöll kol från tall vilket kunde dateras till folkvandringstid-vendeltid. Från A617 daterades kol från salix till vendeltid. Inom samma del av UO som härdarna framkom även en härdrest (A859) och en kolfläck (A591). Kolfläcken, som sannolikt utgjorde rester av en härd, bestod av ytligt liggande kol och skörbränd sten. I kolfläcken påträffades en keramikskärva (F26). sau rapport 2010:4 19

20 Figur 12. Översikt över hägnaderna och odlingsytan. Skala 1:250. Digital bearbetning: Michel Guinard, SAU. Konstruktioner Hägnader Tre hägnadsrester framkom i den västra delen av UO. Hägnad 1 (A100076) var elva meter lång och löpte i nordöst-sydvästlig riktning. I södra änden krökte hägnaden av mot söder. Hägnaden bestod av elva stolphål och två pinnhål. I mittenpartiet fanns spår av att hägnaden satts om. Två mindre hägnadsrester på vardera sex och två meter låg strax söder om Hägnad 1 (A och A100079). Dessa bestod av stolphål. 20 sau rapport 2010:4

21 Den bevarade delen av Hägnad 1 följde odlingslagrets västra kant. Även de övriga två hägnadsresterna låg utmed odlingslagret. Det är därför troligt att de tre hägnadsresterna ursprungligen utgjort en och samma hägnad. Sannolikt har denna hägnad avgränsat den odlade ytan för att skydda den från betande djur. Huskonstruktioner Rester av två hörnstolpshus (Hus 1 och Hus 3) och ett treskeppigt hus (Hus 2) framkom i den nordöstra delen av UO. Samtliga byggnader var belägna i den anläggningstätaste delen av UO där också de flesta fynden påträffades. I den nordöstra kanten av UO fanns även ett område med stenskodda stolphål. Någon tolkning av dessa har inte kunnat göras men det är troligt att de ursprungligen har ingått i en eller flera huskonstruktioner med en utsträckning in under bullervallen. Husen redovisas även i Bilaga 3. Hörnstolpshus brukar tolkas som ekonomibyggnader, främst förrådsutrymmen. Kraftiga stolphål kan indikera att byggnaden varit stolpburen, t ex för att skydda matvaror från skadedjur. Hus 1 var ett närmast kvadratiskt hörnstolpshus av litet format med måtten 1,80 1,30 m. Huset låg ca 2 m söder om Hus 2 och var orienterat i nord-sydlig riktning. Hus av jämförbar storlek har påträffats bl a vid E4-undersökningarna (Eklund 2005; Frölund & Schütz 2007). Även Hus 3 var ett hörnstolpshus. Detta var större än Hus 1 och rektangulärt till formen. Hus 3 mätte 4,9 2,9 m och låg i nordöst-sydvästlig riktning. Hus 3 överlagrade södra delen av det treskeppiga Hus 2 och de båda kan inte ha varit samtida. Det treskeppiga huset, Hus 2, var ofullständigt bevarat och tolkningen är osäker. Hus 2 låg norr om Hus 1 och var orienterat i nord-sydlig riktning. Huset har varit minst 20 m långt och 5,6 m brett. Från den takbärande konstruktionen fanns elva stolphål bevarade. Två av bockparen utgjordes av dubbla stolpar som var något osymmetriskt placerade (A264, A271, A281, A288, A293, A299, A306, A312). Troligen har stolparna satts om och därmed förskjutits i sidled. Dessa stolphål, som var kända sedan förundersökningen, var stenskodda. Vid förundersökningen framkom fynd av keramik, bränd lera, brända ben och malstenslöpare i fyra av stolphålen. Hus 2 hade rester av ytterligare tre takbärande stolphål som dock inte ingick i något stolppar. Ett av dessa (A437) hade spår av omstolpning. Från väggarna fanns sju mindre stolphål bevarade, varav fem från den östra väggen. Av storleken att döma har Hus 2 varit ett bostadshus. Då huset var dåligt bevarat går det inte att avgöra hur rumsindelningen har sett ut. Det är dock troligt att ett hus av denna storlek varit uppdelat i en bostadsdel och en stalldel. Hus 1 och Hus 2 kan ha varit samtida och det mindre huset har tjänstgjort som uthus till bostadshuset. Husets bredd och bockavstånd liknar andra hus från yngre romersk järnålder/folkvandringstid (Göthberg et al 1995:208, 215; Dunér 2005). sau rapport 2010:4 21

22 Boningshuset tillsammans med uthuset har utgjort en gård som varit belägen nära den inhägnade odlingsytan. Även härdar och merparten av fyndmaterialet var koncentrerade till ytan kring husen där de flesta aktiviteterna bör ha ägt rum. Fynd Fyndmaterialet från undersökningen var sparsamt och bestod huvudsakligen av keramik, bränd lera och järnfragment samt en mindre mängd ben. Totalt registrerades 32 fyndposter. De flesta fynden påträffades vid schaktning. Merparten av de 13 järnfragmenten (F2-7, 11, 13) framkom när odlingslagret (A1181) genomsöktes med metalldetektor. I detta lager påträffades även en bit slagen kvarts (F27). I utkanten av det schaktade området påträffades delar av ett bronsföremål (F1) med omvikt kant. Föremålet är alltför fragmenterat för att man ska kunna säga något om dess funktion. Totalt påträffades 107,8 g förhistorisk keramik. Keramikskärvorna är till stor del spjälkade och fragmenterade men kan bedömas vara av järnålderskaraktär. En skärva har spår av fingeravtryck (F23). Av de åtta fyndposterna framkom tre i kulturlagret A380, en i gropen A1808, och en i kolfläcken A591. De övriga skärvorna framkom som schaktfynd. All keramik framkom i områdets nordöstra del. Även bränd lera framkom uteslutande i den nordöstra delen av UO. Mängden bränd lera uppgick endast till 21,9 g. En halv sländtrissa tillverkad av en ledkula (F29) påträffades Figur 13. Sländtrissa av ben, F29. Foto: Michel Guinard, SAU. 22 sau rapport 2010:4

23 Figur 14. Keramik från gropen A1808, F28. Foto: Michel Guinard, SAU. i stolphålet A219. Sländtrissans diameter uppskattas till minst 36 mm och den var 22 mm hög. Sammanlagt framkom 0,1 g bränt ben och 19,3 g obränt ben. Små fragment av bränt och obränt ben framkom i en ruta som grävdes i odlingslagret (R1111). Obrända ben påträffades även i gropen A1808. Inga ben kunde artbestämmas. Vad som kunde konstateras var att de obrända tandfragmenten (F30) från rutan kom från en stor gräsätare. Även de obrända benen från gropen (F32) kom från en stor gräsätare och bestod bl a av delar från käken. Fynden redovisas i bilaga 2. sau rapport 2010:4 23

24 Analyser 14 C-analys 14 C-analysen har utförts av Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Fem prover analyserades varav två från stolphål, två från härdar och ett från en grop (se fig 15). Från stolphålen utgjordes proverna av kol från tall och ek vilket gör det troligt att det kan vara trä från själva stolpen. Samtliga dateringar faller inom perioden folkvandringstid vendeltid (se fig 17). Även de två dateringar som gjordes vid förundersökningen ligger inom samma tidsintervall vilket gör det sannolikt att platsen endast beboddes under en begränsad period. Anläggning Anläggningstyp Provnr Analys-nr Material BP Kalibrerat 2σ 201 Stolphål PK 3 Ua Tall 1410± AD 249 Härd PK 8 Ua Tall 1435± AD 617 Härd PK 6 Ua Salix 1370± AD, AD 1779 Stolphål PK 11 Ua Ek 1575± AD 1808 Grop PK 14 Ua Salix 1465± AD Figur 15. Tabell över samtliga 14 C-dateringar. Anl.nr Prov nr Anläggning Provmängd Analyserad mgd Art Material Kommentar 201 PK 3 Stolphål 0,1 g 0,1 g Tall Träkol Kärnved 6 bitar 249 PK 8 Härd 21,1 g 21,1 g Tall Träkol Kärnved 35 bitar 356 PK 1 Stolphål 0,1 g 0,1 g Salix sp Träkol Hopkittat 5 bitar 617 PK 6 Härd 0,1 g 0,1 g Salix sp Träkol 3 bitar 673 PK 7 Grop 1,4 g 1,4 g Ek Träkol Kärnved 11 bitar 1779 PK 11 Stolphål 0,1 g 0,1 g Ek Träkol Kärnved 12 bitar 1800 PK 15 Stolphål 0,2 g 0,2 g Al Träkol 8 bitar 1808 PK 14 Grop 0,2 g 0,2 g Salix sp Träkol 8 bitar Figur 16. Tabell över samtliga analyserade vedartsprover. 24 sau rapport 2010:4

25 Vedartsanalys Av de 16 insamlade kolproverna skickades åtta till vedartsanalys hos Ulf Strucke, UV Mitt (se fig 16). I de båda härdarna fanns kol från tall och salix. Kolet i groparna kom från ek och salix. De fyra stolphålen innehöll trä från tall, ek, salix och al. Endast de två förstnämnda träslagen var lämpliga som stolpar i eventuella huskonstruktioner. Kol från al och salix utgör troligen material från härdar som har blandats in i stolphålsfyllningarna. Till skillnad från tallved utgör salix varken något bra bränsle eller virke. Däremot kan barken användas till garvning (Danielsson 2006). Resultatet från vedartsanalysen redovisas i bilaga 4. Utvärdering Måluppfyllelse Fornlämningen var dåligt bevarad och det var svårt att urskilja huslämningar och konstruktioner. Lerans struktur försvårade möjligheterna att upptäcka anläggningar utan stenskoning. Att området varit odlat kan innebära att anläggningar förstörts eller skadats genom plöjning. Störningar fanns i form av upplag för dumpmassor i sydöstra och södra delen av UO. Tvärs över ytan i nordvästsydöstlig riktning löpte två rader av stolpfundament i betong. Dessa kan sannolikt knytas till tiden då galoppbanan var i bruk. Den utredning som föregick slutundersökningen omfattade ett stort område på västra sidan av E4:an och förhistoriska lämningar påträffades endast inom det mindre område som sedan för- och slutundersöktes. Läget för kända gravfält i omgivningen tillsammans med resultatet från slutundersökningen indikerar därmed att boplatsens centrala delar bör ha legat under nuvarande E4:an. Den undersökta ytan utgör sannolikt en utkant av bosättningen. Det är dessutom troligt att boplatslämningar från samma tidsperiod som gravfältets senare fas har varit belägna under E4:an. Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] A201, Ua ±35BP A249, Ua ±35BP A617, Ua ±35BP A1779, Ua ±35BP A1808, Ua ±35BP CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD 600CalAD 800CalAD Calibrated date Figur C-dateringar av anläggningar från Ulriksdal. Kalibreringar är gjorda med Oxcal v 3.5. sau rapport 2010:4 25

26 Fynd med anknytning till bebyggelse, t ex bränd lera och keramik, påträffades framför allt i områdets nordöstra del som gränsade mot E4:an. Härdarna, härdresterna och huskonstruktionerna fanns också i denna mera intensivt utnyttjade del. Rester av tre huskonstruktioner, två hörnstolpshus och ett treskeppigt hus, kunde konstateras. Ett flertal stenskodda stolphål framkom i kanten mot bullervallen vilket gjorde det svårt att knyta dem till någon konstruktion. Förekomsten av stenskodda stolphål tyder på att fler byggnader bör ha funnits i denna del av området. Den sydvästra delen av UO upptogs till stor del av den inhägnade odlingsytan som har legat i boplatsens utkant. Det stora antalet gravar i närområdet, framför allt på gravfältet RAÄ 118, tyder på att en omfattande bebyggelse funnits i närheten. Gravfältets dateringar faller inom perioden folkvandringstidvikingatid vilket innebär att den undersökta boplatsens användningstid sammanfaller med gravfältets äldre fas. Förekomsten av runstenar samt dateringarna från gravfältet RAÄ 18 visar att området varit bebott även efter att den undersökta boplatsen övergavs. De människor som fortsatte att använda gravfältet måste ha varit bosatta på andra platser. Aktuella frågeställningar inför slutundersökningen var: Finns lämningar efter ytterligare huskonstruktioner inom UO? Inom den undersökta ytan framkom tre huskonstruktioner vilka utgjordes av två hörnstolpshus och ett ofullständigt bevarat treskeppigt hus. Kan huslämningarnas typ, storlek och funktion bestämmas? Det treskeppiga huset var minst 20 m långt. Då huset var ofullständigt bevarat går det inte att fastställa om det varit enbart ett bostadshus eller om det haft flera funktioner, t ex en stalldel. Hörnstolpshusen var små byggnader som fungerat som uthus. De kan ha använts för lagring av t ex matvaror, ved eller vinterfoder för djuren. Kan någon form av hantverksaktiviteter och/eller konstruktioner påvisas i anslutning till kulturlagret? Ett av lagren som framkom tolkades som ett odlingslager. På den västra sidan av odlingslagret fanns tre hägnadsrester som troligen hägnat in den odlade ytan för att skydda den från betande djur. Utformningen av en näraliggande grop antyder att den fungerat som en arbetsgrop. Finns spår efter andra aktiviteter som pågått på boplatsen? I den mera intensivt utnyttjade ytan i nordöst fanns spår av vanliga boplatsaktiviteter som tillagning och lagring av matvaror (keramik, djurben) och textilhantverk (sländtrissa). Vilka dateringar har boplatslämningarna? Samtliga analyserade 14 C-prover faller inom perioden folkvandringstid-vendeltid. Detta gäller även dateringarna från förundersökningen. Hur förhåller sig boplatslämningarna kronologiskt till omkring liggande gravfält? 26 sau rapport 2010:4

27 Dateringar föreligger endast från gravfältet RAÄ 18 vilket var i bruk från folkvandringstid till vikingatid. Gravfältets äldre fas sammanfaller med den period då boplatsen nyttjades. Vetenskaplig potential och vidare bearbetning Trots de undersökta boplatslämningarnas ringa omfattning och delvis dåliga bevaringsgrad har de ett vetenskapligt värde då boplatslämningar är ytterst ovanliga i närområdet. Boplatslämningarna har dessutom kunnat dateras till folkvandringstidvendeltid. Undersökta boplatslämningar från denna tid är jämförelsevis få jämfört med de från den föregående äldre järnåldern. Undersökningen visar att stora delar av den bebyggelse som gravfältet tillhört har försvunnit. Då spår av fornlämningar saknas från det stora område som undersöktes vid utredningen kan man dra slutsatsen att ytterligare boplatslämningar har varit belägna under E4:ans nuvarande sträckning. De påträffade lämningarna representerar utkanten av en boplats. Dateringarna från skilda anläggningar var samstämmiga och tyder på att platsen varit bebodd under ett begränsat skede av yngre järnålder. Det intilliggande gravfältet RAÄ 18 var under sin äldre fas samtida med boplatsen. Vid eventuella ytterligare undersökningar av närliggande gravar/gravfält kan dateringar från dessa jämföras med boplatsen. sau rapport 2010:4 27

28 Summary In the autumn of 2008 a part of a prehistoric settlement in Ulriksdalsfältet was investigated by SAU. The reason for the excavation was the planned housing development in the area.the purpose of the excavation was to document and date the settlement and thereby relate it to the surrounding prehistoric remains which mainly consists of burial grounds. The investigated area was limited by the motorway in the east and in the south by an area of dump. The prehistoric remains once was the outer edge of a settlement while the main part had been situated under the motorway. The settlement was dated by 14 C-analysis to Migration period-vendel period. This period coincides with the earliest phase of the nearby burial ground RAÄ 18. The structures consisted of post-holes, twig holes, hearths and pits. In addition an ancient field, a small cultural layer, remains of fences and three houses were found. Two of the houses were smaller four-post houses and one was a three-aisled house. The latter was badly preserved. The finds were scarce and consisted of ceramics, burned clay, fragments of iron and unburned bone together with a spindle-whorle made of bone and fragments of a bronze object. 28 sau rapport 2010:4

29 Referenser Andersson, G., Arkeologisk förundersökning och undersökning: en folkvandringstida boplats med palissad vid Haga Norra, Uppland, Solna socken, Haga 2:1, RAÄ 85. Rapport UV Stockholm 1995:18. Claréus, C., Järnåldersgravfältet vid Mellanjärva gård. Fornlämning 18 i Solna, Uppland. Arkeologisk undersökning RAÄ och SHM. Rapport UV 1987:3. Danielsson, E., Vedartsanalyser. I: A. Onsten-Molander & J. Wikborg. Kyrsta, del 2. Förhistoriska boplatslämningar. Undersökningar för E4. RAÄ 327 & 330, Ärentuna socken, Uppland. (SAU skrifter 17). Uppsala. Dunér, J., Boplats med lämningar från senneolitikum till folkvandringstid vid Åslunda. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Arlandabanan. Uppland, Odensala socken, Åslunda 1:14, RAÄ 6 och RAÄ 386. UV Mitt rapport 2005:5. Eklund, S., Vaxmyra. Två boplatser vid en bäck. Välbevarade huslämningar och ett gravområde från äldre järnålder. (SAU. Skrifter 8). Uppsala. Eliasson, L. & Kishonti, I., Öresundsförbindelsen. Lockarp 7B. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 17. Malmö Kulturmiljö. Malmö. Engström, T., Ulriksdalsfältet. Arkeologisk förundersökning av förhistoriska boplatslämningar. Järva 2:2, Solna socken, Solna kommun, Uppland. SAU rapport 2008:4. Frölund, P. & Schütz, B., Bebyggelse och bronsgjutare i Bred åker & Gamla Uppsala. Arkeologisk undersökning, fornlämning 596 & 599, Uppsala socken, Uppland. Upplandsmuseet. Rapport 2007:03. Uppsala. Göthberg, H., Kyhlberg, O. & Vinberg, A., Hus & Gård i det förurbana samhället. Rapport från ett sektorsforskningsprojekt vid Riksantikvarieämbetet. Del 1 och 2. (Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter 13 och 14). Stockholm. Ros, J., Ulriksdalsfältet. Särskild arkeologisk utredning. Järva 2:2, Solna socken, Solna kommun, Stockholms län, Uppland. SAU rapport 2008:2. Welinder, S., Pedersen, E. A. & Widgren, M., Jordbrukets första 5000 år. Det svenska jordbrukets historia. Borås. sau rapport 2010:4 29

30 Bilagor Bilaga 1. Anläggningar A-nr Anläggning Längd Bredd Djup Notering x y Relaterad 201 Stolphål 0,47 0,47 0,26 Stenskoning , , Stolphål 0,4 0,17 Stenskoning. Vid schaktkant , , Stolphål 0,3 0,3 0, , , Stolphål 0,16 0,16 0, , , Stolphål 0,22 0,22 0, , , Härd 1 0,84 0, , , Stolphål Från FU , , Stolphål Från FU , , Stolphål Från FU , , Stolphål Från FU , , Stolphål Från FU , , Stolphål Från FU , , Stolphål Från FU , , Stolphål Från FU , , Stolphål 0,57 0,42 0,15 Stenskoning , , Stolphål 0,42 0,42 0, , , Stolphål 0,3 0,3 0,2 Stenskoning , , Stolphål 0,25 0,25 0, , , Kulturlager 2 1,8 0, , , Stolphål 0,25 0,25 0, , , Härd 0,36 0,36 0, , , Stolphål 0,28 0,28 0, , , Stolphål 0,2 0,2 0,06 Stenskoning , , Stolphål 0,72 0,7 0, , , Stolphål 0,22 0,2 0, , , Stolphål 0,2 0,2 0, , , Stolphål 0,4 0,4 0, , , Pinnhål 0,14 0,14 0, , , Stolphål 0,28 0,28 0, , , Stolphål 0,25 0 0,16 Profil i kanten av FUschakt , , Stolphål 0,24 0,24 0, , , Stolphål 0,42 0,4 0,06 Otydlig anläggning , , Stolphål 0,26 0,26 0, , , Stolphål 0,4 0,2 0, , , Kolfläck 0,15 0,15 Skörbränd sten och kol , , Härd 0,75 0,8 0, , , Stolphål 0,52 0,5 0, , , Stolphål 0,5 0,5 0, , , Stolphål 0,42 0,4 0, , , Grop 1 0,8 0, , , Stolphål 0,25 0,25 0, , , Stolphål 0,35 0,35 0,07 Från utredning , , sau rapport 2010:4

31 A-nr Anläggning Längd Bredd Djup Notering x y Relaterad 784 Stolphål 0,46 0,4 0,08 Från utredning , , Stolphål 0,4 0,4 0, , , Stolphål 0,25 0,25 0, , ,072 Hägnad Stolphål 0,26 0,25 0, , ,903 Hägnad Stolphål 0,2 0,2 0, , ,105 Hägnad Stolphål 0,19 0,19 0, , ,916 Hägnad Härdrest 0,4 0,4 0, , , Stolphål 0,22 0,2 0, , , Stolphål 0,4 0,09 Ö delen skadad , ,808 Hägnad Stolphål 0,36 0,36 0, , ,568 Hägnad Pinnhål 0,15 0,15 0, , ,774 Hägnad Pinnhål 0,15 0,15 0, , ,608 Hägnad Stolphål 0,22 0,2 0, , ,377 Hägnad Stolphål 0,26 0,25 0, , ,153 Hägnad Stolphål 0,36 0,28 0, , ,467 Hägnad Stolphål 0,25 0,25 0, , ,845 Hägnad Stolphål 0,3 0,3 0, , , Stolphål 0,22 0,2 0, , Stolphål 0,26 0,25 0, , , Pinnhål 0,09 0,09 0, , , Stolphål 0,18 0,18 0, , ,505 Hägnad Stolphål 0,42 0,4 0, , ,776 Hägnad Stolphål 0,42 0,4 0, , , Pinnhål 0,14 0,14 0, , , Stolphål 0,16 0,16 0, , ,068 Hägnad Stolphål 0,25 0,2 0, , ,866 Hägnad Stolphål 0,16 0,15 0, , ,538 Hägnad Stolphål 0,5 0,3 0, , ,846 Hägnad Stolphål 0,55 0,55 0, , ,336 Hägnad Stolphål 0,17 0,11 0, , ,326 Hägnad Stolphål 0,36 0,35 0, , ,695 Hägnad Odlingsyta 562 m , , Stolphål 0,22 0,2 0, , , Stolphål 0,2 0,2 0, , , Stolphål 0,26 0,25 0, , ,954 Hus Stolphål 0,36 0,35 0, , , Stolphål 0,2 0,2 0,2 Lutande form. Stenskoning , ,835 Hus Stolphål 0,4 0,4 0, , ,407 Hus Stolphål 0,24 0,2 0, , ,237 Hus Stolphål 0,37 0,21 Extensiv , , Pinnhål 0,08 0,08 0, , , Stolphål 0,76 0,75 0, , , Stolphål 0,3 0,3 0, , , Stolphål 0,16 0,15 0, , ,347 Hägnad Stolphål 0,32 0,3 0, , ,579 Hägnad Pinnhål 0,08 0,08 0, , , Pinnhål 0,1 0,1 0, , , Stolphål 0,2 0,2 0, , ,212 sau rapport 2010:4 31

32 A-nr Anläggning Längd Bredd Djup Notering x y Relaterad 1490 Stolphål 0,18 0,18 0, , , Stolphål 0,2 0,2 0, , , Pinnhål 0,1 0,1 0, , , Pinnhål 0,15 0,12 0, , , Stolphål 0,42 0,29 Extensiv , , Stolphål 0,34 0,3 0, , , Pinnhål 0,13 0,13 0, , , Pinnhål 0,06 0,06 0, , , Stolphål 0,54 0,5 0, , , Stolphål 0,32 0,3 0, , , Stolphål 0,46 0,45 0, , , Stolphål 0,22 0,16 0, , , Stolphål 0,18 0,18 0, , , Stolphål 0,34 0,3 0,16 Stenskoning , , Stolphål 0,25 0,18 0, , , Stolphål 0,21 0,2 0, , , Pinnhål 0,15 0,15 0, , , Stolphål 0,18 0,18 0, , , Stolphål 0,22 0,2 0, , , Pinnhål 0,1 0,1 0, , , Stolphål 0,46 0,45 0, , , Pinnhål 0,1 0,1 0, , , Pinnhål 0,1 0,1 0, , , Stolphål 0,36 0,2 0, , , Stolphål 0,2 0,2 0, , , Stolphål 0,2 0,2 0, , , Stolphål 0,38 0,35 0, , , Stolphål 0,5 0,5 0,4 Stenskoning , , Stolphål 0,3 0,3 0,28 Stenskoning , , Stolphål 0,58 0,55 0,3 Stenskoning , , Stolphål 0,56 0,4 0,23 Kollager under stenarna , , Grop 1,33 0,7 0, , , Stolphål 0,56 0,53 0,3 Stenskoning , , Stolphål 0,62 0,44 0,24 Stenskoning , , sau rapport 2010:4

33 Bilaga 2. Fynd F-nr Sakord Material Vikt Antal Gallrat Notering x y Anläggningt Ruta 1 Fragment Brons 1, , ,18 2 Fragment Järn 7,4 1 Detektorfynd , ,693 3 Ten Järn 0,5 1 Detektorfynd , ,838 4 Fragment Järn 3,3 1 Detektorfynd , ,253 5 Ten Järn 0,5 1 Detektorfynd , ,772 6 Fragment Järn 2,6 1 Detektorfynd , ,714 7 Spik Järn 1,5 1 Detektorfynd , ,361 8 Fragment Järn , ,496 9 Fragment Järn 75, , , Fragment Järn , , Fragment Järn 16,8 1 Detektorfynd , , Nit Järn 23,1 2 Ytfynd , , Fragment Järn 43, , , Fragment Järn 4, , , Bränd lera Bränd lera 3, , , Bränd lera Bränd lera 10, , , Skärva Keramik , , Skärva Keramik 30, , , Skärva Keramik 0, , , Bränd lera Bränd lera 3, , , Bränd lera Bränd lera 2, , , Bränd lera Bränd lera 1, , , Skärva Keramik 11, , , Skärva Keramik 0, , , Skärva Keramik 6,2 2 Nötta. Bränd lera? , , Skärva Keramik 8,7 2 Ytfynd , , Slagen sten Kvarts 13,3 1 Troligen bearbetad , , Skärva Keramik 42, , , Sländtrissa Obränt ben 11, , , Ben Obränt ben 0,5 3 Tand, stor gräsätare , , Ben Bränt ben 0, , , Ben Obränt ben 7,2 12 Stor gräsätare , , sau rapport 2010:4 33

34 Bilaga 3. Husplaner Hus 1 Objekt: Hörnstolpshus i lera 10,7 m ö h. N-S Yttre form: Längd: 1,8 m Bredd: 1,3 m Vägg: - Tak: Stolphål efter fyra hörnstolpar Stolphålsmått: Diameter: 0,20 0,40 m Djup: 0,08 0,20 m Fynd: - Analyser: - Datering: Typologi: jfr Hus 8,Vaxmyra, RAÄ 326, Ärentuna sn, Uppland, romersk järnålder (Eklund 2005:77); Hus II, Uppnora, Getinge sn, Halland, äldre järnålder (Göthberg et al 1995:105); Hus 19, Bredåker, Uppsala sn, Uppland, förromersk järnålder (Frölund & Schütz 2007:86). Beskrivning: Huset var beläget på plan mark i den nordöstra delen av UO. Stolphålen var placerade i kvadratisk form. Stolphålens nedgrävningsform var skålformad, delvis något oregelbunden. Fyllningen bestod av gråbrun lera. Huset har sannolikt utgjort en förrådsbyggnad. 34 sau rapport 2010:4

35 m Figur 1. Planer över Hus 1. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar som tolkas ingå i huset. Planritning i skala 1:200. Digital bearbetning: Susanna Eklund, SAU. sau rapport 2010:4 35

36 Hus 2 Objekt: Treskeppigt stolphus i lera 11,0 10,7 m ö h. N-S Yttre form: Längd: > 20,1 m Bredd: 5,6 m Vägg: Sju stolphål, varav fem från östra väggen Tak: Stolphål från elva takbärande stolpar. Två bockpar med dubbla stolpar Bockbredd: 1,6 2,0 m Bockavstånd: 4,8 5,3 m Stolphålsmått: Diameter: 0,20 0,75 m Djup: 0,08 0,45 m Fynd: Järnfragment (F 14) Analyser: - Datering: Vid FU 14 C-daterat till folkvandringstid-vendeltid. Typologi: jfr Hus 11, Åslunda, RAÄ 386, Odensala sn, Uppland, yngre romersk järnålder-folkvandringstid (Dunér 2005:58). Beskrivning: Ofullständigt bevarat hus på plan mark i den nordöstra delen av UO. Stolphålens nedgrävningsform var skålformade, planbottnade och oregelbundna. Fyllningen bestod av gråbrun lera. Flera stolphål var stenskodda. De dubbla takbärande stolphålen är troligen spår av omstolpning. Ytterligare ett takbärande stolphål visar tecken på omstolpning. Husets storlek tyder på att det har utgjort ett bostadshus. 36 sau rapport 2010:4

37 m Figur 2. Planer över Hus 2. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar som tolkas ingå i huset. Planritning i skala 1:200. Digital bearbetning: Susanna Eklund, SAU. sau rapport 2010:4 37

38 Hus 3 Objekt: Hörnstolpshus i lera 10,7 m ö h. NÖ-SV Yttre form: Längd: 4,9 m Bredd: 2,9 m Vägg: - Tak: Stolphål efter fyra hörnstolpar Stolphålsmått: Diameter: 0,20 0,42 m Djup: 0,07 0,10 m Fynd: - Analyser: - Datering: Typologi: jfr Hus 79, Fosie IV, Lockarp sn, Skåne, vikingatid (Göthberg et al 1995:56); Hus 52, Bredåker, Uppsala sn, Uppland, förromersk-romersk järnålder (Frölund & Schütz 2007:96). Beskrivning: Huset var beläget på plan mark i den nordöstra delen av UO. Stolphålen var planbottnade och skålformade. Fyllningen bestod av gråbrun lera. Huset har utgjort en förrådsbyggnad. 38 sau rapport 2010:4

39 m Figur 3. Planer över Hus 3. Den övre planen visar alla anläggningar och störningar inom husets närområde, den undre visar alla anläggningar som tolkas ingå i huset. Planritning i skala 1:200. Digital bearbetning: Susanna Eklund, SAU. sau rapport 2010:4 39

40 Bilaga 4. Vedartsanalys Ulf Strucke Analysprotokoll Landskap: Uppland Socken: Solna Fastighet: Järva 2:2 Kategori: Boplats RAÄ nr: AnalysId: 7550 Anläggning: 201 Stolphål Provnr: PK 3 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 6 Analyserat antal: 6 Art: Tall Antal: 6 Material: Träkol Kommentar: Kärnved. AnalysId: 7545 Anläggning: 249 Härd Provnr: PK 8 Vikt (g): 21,1 Analyserad vikt (g): 21,1 Fragment: 35 Analyserat antal: 35 Art: Tall Antal: 35 Material: Träkol Kommentar: Siltigt prov. Kärnved. AnalysId: 7551 Anläggning: 356 Stolphål Provnr: PK 1 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 5 Analyserat antal: 5 Art: Salix sp Antal: 5 Material: Träkol Kommentar: Hopkittat träkol i sitlig lera. AnalysId: 7549 Anläggning: 617 Härd Provnr: PK 6 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 3 Analyserat antal: 3 Art: Salix sp Antal: 3 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7544 Anläggning: 673 Grop Provnr: PK 7 Vikt (g): 1,4 Analyserad vikt (g): 1,4 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Ek Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: Siltigt prov. Kärnved. 40 sau rapport 2010:4

41 AnalysId: 7546 Anläggning: 1779 Stolphål Provnr: PK 11 Vikt (g): 0,1 Analyserad vikt (g): 0,1 Fragment: 12 Analyserat antal: 12 Art: Ek Antal: 12 Material: Träkol Kommentar: Kärnved. AnalysId: 7548 Anläggning: 1800 Stolphål Provnr: PK 15 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Al Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 7547 Anläggning: 1808 Grop Provnr: P 14 Vikt (g): 0,2 Analyserad vikt (g): 0,2 Fragment: 8 Analyserat antal: 8 Art: Salix sp Antal: 8 Material: Träkol Kommentar: sau rapport 2010:4 41