Bebyggelselämningar i fjärrvärmeschakt

Transkript

1 arkeologisk förundersökning Bebyggelselämningar i fjärrvärmeschakt RAÄ 107 Strandgatan samt kvarteret Fregatten 4, 8 och 21 Visby stad Gotlands kommun Länsstyrelsen Gotlands län dnr Leif Zerpe Gotlands Museum Strandgatan Visby

2 arkeologisk förundersökning Bebyggelselämningar i fjärrvärmeschakt RAÄ 107 Strandgatan samt kvarteret Fregatten 4, 8 och 21 Visby stad Gotlands kommun Länsstyrelsen Gotlands län dnr Leif Zerpe 2010 Länsmuseet på Gotland Strandgatan Visby Tel: Fax:

3 innehållsförteckning Inledning 6 Syfte 6 De arkeologiska förutsättningarna 6 Förundersökningens genomförande 7 Undersökningsresultat 7 Kvarteret Fregatten Allmänt 7 Objekt 1 8 Strandgatan Allmänt 10 Objekt 2 11 Objekt 3 12 Sammanfattning 13 Referenser 15 Tekniska och administrativa uppgifter 15 Figurförteckning 3 figurförteckning 1 Framsidan: Medeltida gatubeläggning av kalkstenshällar i Strandgatan utanför Strand hotell. Från nordnordväst. 2 Situationsplan över Visby innerstad med markering av läget för kulvertschaktet. 3 Plan över kulvertschaktets dragning i kvarteret Fregatten och Strandgatan. 4 Grundmur till byggnad, objekt 1. Från öster. 5 Grundmur till byggnad, från väster. 6 Anläggningsplan över objekt 1. 7 Anläggningsplan över objekt 2 och 3. 8 Detalj av gatuläggning, objekt 3. Författaren svarar för samtliga bilder och illustrationer. 3

4 Fig. 2. Situationsplan över de centrala delarna av Visby innerstad med kulvertschaktets läge markerat. 4

5 serv 9 SPECKSRUM Kruttornet Stadsmuren 1:1 5 Fiskar- 4 plan 9 6 Strandgatan Specksgränd 3 SLUPEN X Y14200 Rostockergränd 1 4 ANKARET 21 3 FREGATTEN Rigagränd 22 Y14100 X APOTEKET 6 ALMEDALEN Birgers gränd 2 KALV- SKINNET Lybska gränd KOMPANIET M Fig. 3. Plan över kulvertschaktets dragning i Strandgatan samt kv. Fregatten 4, 8 och 21. Platser med påträffade bebyggelselämningar är numrerade från 1 till 3. Schaktet i Strandgatan inbegriper även dagvattnets dragning. Koordinater är angivna enligt Visby stads lokala system RT F38. 5

6 rapport inledning Länsmuseet på Gotland (nuvarande Gotlands museum) utförde under tiden 13/9 till 5/ arkeologisk förundersökning i Visby innerstad, i samband med nedläggning av fjärrvärmekulvert i Strandgatan samt i kvarteret Fregatten. Ansvarig för kostnaderna var: Gotlands Energi AB (GEAB) Nät & Produktion, Värme Att: Staffan Sundström Terra Novavägen Visby. Anläggningsarbetet i Strandgatan skedde samtidigt med Tekniska förvaltningens utbyggnad av kommunal dagvattenledning utmed samma sträcka. Fjärrvärmekulvertens anläggningsdjup var ca 1 meter och dagvattenledningens var ca 2,5 meter under gatunivån. De arkeologiska resultaten från den senare redovisas i en separat rapport, länsstyrelsens dnr och , arkeologisk förundersökning respektive slutundersökning (ZERPE 2011). Ansvarig arkeolog var Leif Zerpe som även har svarat för rapportarbetet. syfte Den arkeologiska förundersökningen syftade till att klarlägga i vilken omfattning äldre bebyggelselämningar och kulturlager kunde komma att beröras av exploateringen, samt att göra en bedömning av karaktär och fyndsammanhang inför en eventuell slutundersökning och ett borttagande. de arkeologiska förutsättningarna Huvuddelen av all kulvertdragning i Visby innerstad utförs i gatumark med anslutning till byggnader placerade utmed gatan. I den aktuella utbyggnadsetappen berördes även tomtmark inom kvarteret Fregatten. Kulvertens sammanlagda längd uppgick till 126 meter, inklusive avsättningar för serviser, och i remissvaret till länsstyrelsen förutsatte museet att bevarade kulturlager och konstruktioner kunde påträffas utmed hela sträckningen. Den arkeologiska arbetsinsatsen i gatumarken styrdes i den aktuella utbyggnadsetappen av kulvertens anläggningsdjup. Det normala schaktdjupet vid förläggning av fjärrvärmekulvert är 0,6 1 meter, vilket länsmuseet bedömer, med några undantag, endast i begränsad omfattning påverkar kulturlager av antikvariskt intresse. Däremot kan förväntas att rester av medeltida murverk och gatubeläggningar av sten uppträder relativt ytligt. Länsstyrelsen beslutade om en arkeologisk förundersökning omfattande en schaktningsövervakning med dokumentation. Det arkeologiska arbetet utfördes parallellt med rörläggningsarbetena, då risken att träffa på lämningar som allvarligt skulle försena anläggningsarbetet bedömdes som liten. 6

7 förundersökningens genomförande Utbyggnadsetappen inleddes med servisdragning från Strandgatan via fastigheten Fregatten 4, för anslutning av denna samt fastigheterna Fregatten 8 och 21. Anslutning till stamledningen gjordes därefter i samband med schaktningen för stamkulvert i gatan. Den utgjorde fortsatt utbyggnad norrut från befintlig huvudledning i Strandgatan anlagd till i höjd med Rigagränd år Schaktbredden varierade mellan 1,5 och 1,8 meter och djupet mellan 0,8 och 1 meter. Servisschakten var i regel något smalare och grundare. Grävmaskin användes för att schakta ned till avsett anläggningsdjup, och schaktet låg därefter öppet i hela anläggningsetappens längd varvid framkomna arkeologiska objekt kunde dokumenteras i ett sammanhang. När sträckningen i Strandgatan väl hade fastställts och arbetet inletts, var möjligheterna till anpassning i förhållande till arkeologiska lämningar små. I de fall där ett borttagande blev aktuellt, kunde detta göras efter dokumentation och krävde inga ytterligare åtgärder från antikvarisk synpunkt. undersökningsresultat Redovisningen av undersökningsresultaten inleds med en allmän redogörelse för tidigare observationer och resultat. Därefter följer en beskrivning av varje enskilt undersökningsobjekt samt en tolkning av deras funktion och kontext. Slutligen anges vilka åtgärder som vidtagits med de undersökta objekten. De lägen utmed ledningssträckningen där en dokumentation har utförts är markerade med en siffra på schaktplanen fig. 3. De undersökta objekten är numrerade från 1 till 3. Inga fynd togs till vara. Kvarteret Fregatten Allmänt: Kvarteret Fregatten är beläget i den nedre västra delen av innerstaden och sträcker sig från Packhusplan i söder till Fiskarplan i norr. I öster gränsar kvarteret mot Birgers gränd och Strandgatan och i väster mot stadsmuren intill Almedalen. Stadsmuren har ställvis utnyttjats som yttervägg till byggnader i kvarteret. Vid återkommande markarbeten i kvarteret har medeltida murverk påträffats. Under 1600-talet var kvarteret till större delen tomtlagt men innehöll flera obebyggda ytor. Under och 1700-talen fanns en öppen plats i den östra delen, kallad "Willum Tunnbindares plats" och "Fru plan", och under 1700-talets mitt benämndes den "Bachers plats". 7

8 Fig. 4 och 5. Grundmur i tomtgräns mellan fastigheten Fregatten 4 och 21. Från öster respektive från väster. Objekt 1: Grundmur till byggnad Fig. 4, 5 och 6 Läge: Anläggningen påträffades i trädgården på fastigheten Fregatten 4, invid tomtgräns mot sydöstra hörnet av Fregatten 21. Tomtavskiljaren bestod av ett trästaket på en gjuten sockel av betong. Beskrivning: Betongsockeln var grundlagd på en halvmeters djup och täcktes, under grästorven och matjorden, av ett sandigt jordlager. Planen var att dra kulverten under sockeln. Vid schaktningen visade sig att under denna fanns en grundmur av kalksten fogad med lerblandat kalkbruk. Murens bredd bedömdes vara ca 0,9 meter, och betongsockeln var gjuten på muren utmed dess norra sida. Ovansidan blev synlig mellan 0,4 och 0,6 meter under markytan och muren var grundlagd på 1,55 meters djup. Muren var orienterad i öst-västlig riktning och följde tomtgränsen mellan Fregatten 4 och 21. Murens synliga del var ca 1,5 m 2 och bevarad i upp till fem stenars höjd vilka var lagda i jämna skift. Byggnadsmaterialet utgjordes merendels av råhuggna, halvmeterstora flata kalkstensblock med en tjocklek av ca 0,2 meter. Längs hela kulvertsträckningen i fastighetens inre delar framkom, ca 0,5-0,6 meter under markytan, ett utfyllnadslager med sandig jord innehållande rikligt med kantiga kalkstensflisor. Lagret var äldre än grundmuren och genomgrävt till 0,2 meter 8

9 Fig. 6. Anläggningsplan över objekt 1, grundmur. Röd streckad figur anger läget för en byggnad som revs år Den var i väster anlagd mot Visby stadsmur. Koordinater är angivna enligt Visbys lokala system RT F38. över dess botten vid anläggandet av muren. Lagrets tjocklek uppmättes till ca 1 meter. Under fyllnadslagret vidtog ett grusblandat sandlager. Tolkning: Murpartiet utgör grundresterna till en byggnad invid stadsmuren som revs 1969, se figur streckad med rött. Byggnadens datering är obekant men bedöms till tidigast 1600-tal. 9

10 Åtgärd: Murens ytterliv grävdes bort, men innerlivet som betongsockeln var anlagd på, lämnades kvar, och kulverten drogs förbi under muren, ca 1,7 meter under mark. Strandgatan Allmänt: Stenbeläggningar har konstaterats utmed Strandgatans hela sträckning, och dessa har varit föremål för undersökning vid flera tillfällen. Kulturlagren har av Fardelin undersökts till 1,2 1,3 meters djup. Utmed en lång sträcka söder om Rigagränd konstaterade han dubbla gatunivåer. Den övre låg på 0,7 meters djup och den undre på 0,9 meters djup under nuvarande gatunivå (FARDELIN, s. 136f). I samband med schaktning i Strandgatan för fjärrvärmekulvert år 2001, dokumenterades ett parti av den medeltida stenläggningen i höjd med Restaurang Lindgården i kv. Kompaniet 5 (ZERPE 2002). Gatuläggningen var belägen mellan 0,75 och 0,9 meter under nuvarande gatunivå och kunde följas längs en sträcka av 14,5 meter. Hällarnas längd varierade mellan 0,5 och 1,1 meter, men det förekom även mindre hällar som möjligen var sönderbrutna eller ilagda sekundärt. Hällarnas bredd gick inte att bedöma då schaktbredden i botten endast var 1 meter. Tjockleken var mellan 0,1 och 0,15 meter. Hällarna var slitna men något ojämna på översidan. Gatuläggningen var täckt av utfyllnader och ett bärlager för den nuvarande läggningen bestående av gatsten. Vid installationen av fjärrvärmekulverten togs hänsyn till gatuläggningen som därför kvarligger intakt direkt under kulverten. Området väster om Strandgatan, från Donners plats i söder till mitten av kvarteret Fregatten i norr, utgjordes till stor del av en öppen torgplats under medeltiden. Packhusplan, som ligger söder om kvarteret Kalvskinnet i anslutning till Lilla Strandporten, bildar en kvarvarande rest av detta torg. På 1700-talet benämndes platsen Rolandstorget. Under 1600-talet kallades platsen Fisktorget och sträckte sig fram till sjömuren. Den ursprungliga torgytan dominerades från 1300-talet av en stor byggnad, det s.k. Kalvskinnshuset eller Vinhuset. Strandgatan idag har varierande bredd och har över tid haft en tämligen oregelbunden dragning. I kvarteret Hotellet 13 öster om gatan och Residenset 6 och 8 väster om gatan låg den medeltida bebyggelsen i liv med den nuvarande gatan som är ca 6 meter bred. På samma sätt förhåller sig med bebyggelsen i kvarteret Pressen 7 och Kalvskinnet 3 där gatans bredd är ca 9 meter. Kvarteret Slupen 5 och Fregatten 3 längst i norr har också medeltida byggnader utmed gatan som här mäter 8 meter. 10

11 Fig. 7. Anläggningsplan över kantställd kalkstenshäll, objekt 2 samt stenläggning, objekt 3. Streckad linje anger ungefärligt läge för mitten på ett VA-schakt som grävdes år Koordinater är angivna enligt Visbys lokala system RT F38. Objekt 2: Anläggning med kantställd kalkstenshäll Fig. 7 Läge: Anläggningen var belägen i Strandgatan 4,5 meter norr om Rigagränd och 2,5 meter väster om fastighetsgräns till Ankaret 6. 11

12 Nivå: +4,55/+3,95 meter över havet. Beskrivning: På ett djup av 0,4 meter, under utfyllnader och bärlager till nuvarande gatubeläggning, påträffades en kalkstenshäll ställd på kant. Den var 0,69 meter lång, 0,17 meter tjock och 0,55 meter hög. Toppytan liksom de översta centimetrarna av den östra sidan var sliten, övriga ytor var råhuggna. Stenhällen vilade på kalkstenar, flertalet plant liggande; storlek ca 0,1-0,4 x 0,02-0,07 meter och belägna ca 1 meter under dagens marknivå. Tolkning: Utmed schaktets östra sida löpte elledningar på ca 0,9 meters djup. Eventuellt kan stenhällen ha ställts ned som stöd för att hålla ledningarna på plats då de bytte riktning här. De liggande kalkstenarna var belägna på ungefär samma nivå som gatuläggningen och kan utgöra en fortsättning på denna, se vidare objekt 3. Åtgärd: Konstruktionen framkom i schaktets mitt och togs bort efter dokumentation. Objekt 3: Stenläggning av kalkstenshällar Fig. 1, 7 och 8 Läge: Belägen i Strandgatan i höjd med fastigheten Ankaret 6. Nivå: +4,17 meter över havet i södra änden och +3,90 meter i den norra. Beskrivning: Fjärrvärmekulvertens dragning i Strandgatan började i höjd med Rigagränd i söder och slutade strax söder om Rostockergränd i norr. Förläggning skedde på ett djup av en knapp meter. Ca 7,5 meter från schaktets södra ände, under utfyllnader och bärlager till nuvarande gatubeläggning, påträffades en stenläggning av kalkstenshällar och flisor mellan 0,7 och 0,9 meter under nuvarande gatunivå. Den kunde följas norrut längs en sträcka av 18,5 meter. Därefter var den ställvis synlig i västra schaktväggen till schaktetappens slut. På grund av schaktets begränsade bredd, 0,7 0,9 meter, kunde stenhällarnas storlek endast bedömas i schaktets längdled. De varierade mellan 0,5 och 1,5 meter. Ställvis var storleken svår att bestämma, då somliga uppenbarligen var fragmenterade. Det förekom även mindre hällar som möjligen var ilagda sekundärt. Tjockleken uppgick merendels till 0,1 0,15 meter. Där avståndet mellan stenhällarna var stort, förekom kantställda flisor nedkilade mellan dem, fig. 8. Hällarna liksom de kantställda flisorna var slitna på översidan. Längst i söder var schaktet delvis nedgrävt i ett äldre, djupare grävt, rörschakt, och ca 0,3-0,6 meter av stenläggningen saknades i schaktets östra sida. 12

13 Fig. 8. Detalj av gatuläggning, objekt 3. Där avståndet var stort mellan stenhällarna förekom kantstående flisor nedkilade mellan dem. Lodfoto (från västsydväst). Gatuläggningen vilade på ett ostrukturerat lager grå jord och kalkstenar med inslag av djurben. Tolkning: Stenläggningen tolkas vara identisk med den gatuläggning som Fardelin har dokumenterat år 1924 i ett VA-schakt omedelbart väster om det aktuella. Åtgärd: Konstruktionen togs bort efter dokumentation. sammanfattning Länsmuseet på Gotland (nuvarande Gotlands museum) utförde under hösten år 2003 arkeologisk förundersökning i Visby innerstad, i samband med nedläggning av fjärrvärmekulvert i Strandgatan samt i kvarteret Fregatten. Kulvertens sammanlagda längd uppgick till 126 meter, inklusive avsättningar för serviser. Utmed tomtgräns mellan Fregatten 4 och 21 påträffades en grundmur av råhuggen kalksten fogad med lerblandat kalkbruk, objekt 1. Murens bredd bedömdes vara ca 0,9 meter. Muren var bevarad i upp till fem stenars höjd vilka var lagda i jämna 13

14 skift, och den var grundlagd på 1,55 meters djup med ovansidan mellan 0,4 och 0,6 meter under markytan. Murpartiet utgör grundresterna till en byggnad invid stadsmuren som revs Byggnadens datering är obekant men bedöms till tidigast 1600-tal. I Strandgatan påträffades en stenläggning av kalkstenshällar och flisor mellan 0,7 och 0,9 meter under nuvarande gatunivå, objekt 3. Den kunde följas norrut längs en sträcka av 18,5 meter. Därefter var den ställvis synlig i västra schaktväggen till schaktetappens slut. Stenläggningen tolkas vara identisk med den gatuläggning som Fardelin har dokumenterat år 1924 i ett VA-schakt omedelbart väster om det aktuella. 14

15 referenser Fardelin, J Anteckningar om förhistoriska och medeltida lämningar i Visby och Gotlands landsbygd med bifogade kartor och ritningar. Manuskript i Gotlands museums arkiv. Zerpe, L 2002 Arkeologiska förundersökningar. Bebyggelselämningar i Fjärrvärmeschakt. S:t Hansgatan, Mellangatan och Strandgatan med flera. Visby Otryckt rapport Länsstyrelsens dnr , , och Zerpe, L 2011 Arkeologisk förundersökning och slutundersökning. Bebyggelselämningar i dagvattenschakt. Strandgatan. Visby Otryckt rapport. Länsstyrelsens dnr och tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens i Gotlands län beslut om förundersökning den 3/7 2003, dnr Personal: Arkeolog Leif Zerpe samt anläggningsarbetare vid Tekniska förvaltningen. Fälttid: 58 timmar (inklusive för- och slutundersökning för dagvattenledning). Läge: Ekonomiska kartans blad 6I 8j VISBY. Koordinater: Rikets system RT90 2,5 gon väst, X Y Undersökt ledningssträcka: Ca 130 meter (ca 170 m 2 ). Dokumentationshandlingar som förvaras på Länsmuseet: Digitala fotos på CD-rom samt CAD-ritningar och fältritningar. 15