INSPIRATIONSMATERIAL GRYMMA SAGOR

Transkript

1 INSPIRATIONSMATERIAL GRYMMA SAGOR I sagans skog där snurrar sagans slända och spinner tråd som blank som solen är. I sagans skog kan nästan allting hända och nästan allting händer där. Lennart Hellsing Folksagor har berättats och spridits muntligt mellan människor. Dessa samlades in och nedtecknades kring 1800-talets början av bland andra de två tyska bröderna Grimm. Eftersom sagorna berättades och spreds muntligt vet man inte vem som har hittat på sagorna. Sagor där författaren är känd kallas för konstsagor. En sådan författare är HC Andersen som har skrivit Flickan med svavelstickorna och Flickan med de röda skorna. Den orientaliska sagosamlingen Tusen och en natt består av många sagor där bland andra berättelsen om Aladdin ingår. Alla sagorna binds samman av en ramberättelse som handlar om en sagoberätterska som beordras tillbringa sin sista natt i livet tillsammans med en kung. Hon lyckas förlänga sitt liv genom att berätta sagor för kungen i tusen och en natt. Folksagor, konstsagor och samlingen Tusen och en natt har inspirerat till Stadsteatern Skärholmens Grymma sagor! INFÖR TEATERBESÖKET Läs sagan Innan ni går och ser teaterföreställningen kan ni läsa sagan flera gånger så att barnen känner igen sagan och är trygga med sagans tema/handling. Efter teaterbesöket kan ni prata om likheter och skillnader mellan sagan i boken och på teatern. De sagor som inspirerat de olika föreställningarna i Grymma sagor är: De röda skorna av HC Andersen (De röda skorna), Flickan med svavelstickorna av HC Andersen (Flickan med tomtebloss), Ängelen och Dummerjöns av HC Andersen (Hans Christian och den lille vännen), Aladdin ur Tusen och en natt (Aladdin) och ramberättelsen om Sheherazade samt Sinbad Sjöfararen ur Tusen och en natt samt Lilla syster och lille bror, Gåsapigan, Tusenskinn och De tre små männen i skogen av Bröderna Grimm (Sheher sagoberätterskan). Det var en gång Diskutera vilka särdrag kan man finna i folksagor. Vilka brukar sagorna handla om? (t.ex. kungar, prinsar, prinsessor, fattiga barn). Vilka andra karaktärer kan man finna i sagor? (t.ex. styvmödrar, syskon, övernaturliga figurer som häxor, troll, tomtar, feer etc.) Vilka handlingar/teman/företeelser brukar förekomma i sagor? (t.ex. magiska eller overkliga skeenden, resor, svåra uppdrag/prövningar som leder till att huvudkaraktären utvecklas/belönas, kamp mellan ont och gott, talen tre och sju, och så levde de lyckliga i alla sina dagar ). I vilka miljöer utspelar sig sagorna? (Ofta obestämd tid och plats)

2 Inventera gruppens sagor Ta en runda i klassen och låt barnen säga eller skriva på lappar vilka sagor de har läst eller känner till. Inventera klassens sagor på blädderblock eller whiteboardtavlan. Låt barnen välja en saga att rita/måla en omslagsbild till. Gör en utställning av klassens omslagsbilder. Om det finns barn från andra länder än Sverige låt dem berätta om sina sagor från hemlandet och se om ni kan hitta någon liknande typisk svensk saga. Trollkarlens hatt Du som ledare är trollkarl. När du sträcker armarna rakt upp i luften och ropar In i hatten ska alla barnen samlas tätt kring dig. Sedan säger du Simsalabim, nu förvandlar jag er till katter. Då ska barnen låtsas vara katter. Trolla fler gånger och förvandla barnen till hundar, hästar, pinnar, träd, kaniner osv. Den här leken kan utvecklas till att barnen förvandlas till sagoväsen eller karaktärer ur sagor, t.ex. jättar, troll, älvor, Askungens styvsystrar, Tengils män, Riddare Catos män, folk på Köpenhamns gator som inte köper Flickans svavelstickor osv. Leken kan utvecklas till charader. Du delar upp gruppen i två delar, en grupp är skådespelare och den andra är publik. Du viskar till skådespelarna vad de ska föreställa och publiken får gissa. Exempelvis kan skådespelarna föreställa olika yrken och aktiviteter men också karaktärer från sagorna; Hans & Greta, Rödluvan, Snövits styvmor, Askungens gudmor, osv. Ett fruset ögonblick från en saga Skriv namnen på kända sagor på lappar. Låt barnen i grupper om ca 5 personer få en lapp med namnet på en saga. Ge gruppen ca 5 minuter på sig att bestämma hur de ska gestalta ett fruset ögonblick från sagan som de sedan får redovisa för resten av gruppen. Betona hur viktigt det är att alla i gruppen får en meningsfull uppgift, även en stubbe eller ett träd kan fylla en viktig funktion och att när man i grupp ska lösa en uppgift på kort tid måste både bejaka andras idéer och komma med egna idéer samt acceptera att alla kan inte alltid driva igenom just sin egen idé.

3 EFTER TEATERBESÖKET Presskonferens När ni vet att gruppen känner till en saga väl kan ni göra dramaövningar för att försöka få en djupare förståelse för sagans karaktärer. Kalla till presskonferens där några elever får träda in i roller från sagan, t.ex. från sagan Rödluvan kan eleverna få spela rollerna Rödluvan, Mormor, Mamma och Jägaren. Då får de karaktärerna sitta på rad framför resten av gruppen som sitter på stolsrader. Låt de olika rollerna få någon enkel rekvisita eller klädesplagg som hjälper dem att komma in i rollen. Ge t.ex. Rödluvan en röd luva, Mormor ett par glasögon eller en peruk, Mamma en korg eller ett förkläde och Jägaren en jägarhatt eller en bössa. Resten av gruppen får agera journalister som vill veta så mycket som möjligt om händelsen. Låt något av eleverna eller du själv hälsa välkomna till presskonferensen och presentera vilka som journalisterna ska få chansen att ställa frågor till. Du som ledare kan ställa den första frågan för att hjälpa journalisterna att komma igång. Exempel på frågor kan vara: Rödluvan, hur kändes det i vargens mage? Var du aldrig rädd när du gick i skogen? Mormor, vad tänkte du när vargen kom in i din stuga? Såg du inte skillnad mellan en varg och ditt barnbarn? Mamma, kommer du att släppa iväg din dotter ensam i skogen igen? Jägaren, kan du berätta vad du hörde när du passerade mormors hus? Tvekade du aldrig när du skar upp vargens mage? Och till er alla, hur har den här händelsen förändrat era liv? Ni kan också låta ytterligare karaktärer få vara med på presskonferensen, t.ex. psykologen, experten eller polisen, som ni kan ställa frågor till. Exempel: Hur tror du att vargen mådde egentligen? Varför gjorde vargen så här? Vad tror du om vargens barndom? Hur kan vi förhindra sådana här händelser inför framtiden? Hur tror du att Rödluvan har påverkats av den här händelsen? Eller varför inte låta vargens mamma uttala sig? Skriv/hitta på/dramatisera egna sagor Försök att få med några av folksagans särdrag. Sätt dem samman till en klassens egen sagosamling. Skapa en sagoberättarstund varje dag och turas om att läsa upp alla sagor, en saga per dag. Utgå från befintliga sagor och överför handlingen till nutid och till en bestämd plats Dela in eleverna i grupper om 4-6 personer. Varje grupp tilldelas/eller väljer en varsin folksaga. Det är viktigt att alla i gruppen är bekanta med sagan. Det kan underlätta om ni innan tillsammans gjort en lista på tavlan över folksagor ni känner till (se övningen Inventera gruppens sagor ). Flytta sedan över sagan till moderna miljö. Fundera över: Hur skulle sagan förändras? Vad skulle karaktärerna kunna heta? Var skulle de bo? Här kan det bli riktigt spännande! Prinsessan kan bli en TVhallåa, prinsen en nätverkstekniker, häxan en skattejurist.. Låt sedan grupperna spela upp för varandra.

4 Hur gick det sedan?/vad hände innan? Berätta/skriv vidare på berättelsen från föreställningen ni sett. Hur gick det sedan eller vad hände innan vi fick möta Aladdin/Hans Christian/Flickan med de röda skorna/ Sheher/Flickan med tomteblossen? Leka sagans miljö och utveckla eller ändra sagans slut Etablera en av sagans miljöer genom att visa gruppen var saker och ting är placerade i rummet, t.ex. huset är här, trädet är där, vattnet är där, här går gatan osv. Dela sedan ut sagans roller till eleverna. Låt dem leka sagan och improvisera fram olika alternativa skeenden och slut. En instruktion kan vara; Vad hade behövt hända för att det ska bli ett lyckligt slut? Resten av gruppen tittar på. Efter en liten stund byter barnen roller och några nya får ta plats på scenen. Livsfrågor, stora som små I sagorna får vi ta del av stora och små livsfrågor som vi engagerar oss i. Ibland kan det vara skönt att få leka rollerna och få tillfälle att ändra det som var så grymt i sagan. Exempelvis i H.C Andersens sagor Den fula ankungen och Flickan med svavelstickorna bemöts sagans huvudkaraktärer med grymhet från sin omgivning. Låt barnen få leka sagan och ändra omgivningens bemötande så att det grymma beteendet ändras till ett juste beteende. Olika känslor/egenskaper. Våld, ondska, kärlek och vänskap Vilka olika känslor eller egenskaper gestaltas i sagan? Vissa sagor har tydliga budskap om vad vissa egenskaper eller känslor kan driva en människa till. Girighet och snålhet bestraffas medan generositet och godhet belönas. I exempelvis Snövit drivs styvmodern av avundsjuka och svartsjuka. Låt eleverna improvisera fram scener kring t.ex. avundsjuka och svartsjuka. Varför blir vissa giriga och avundsjuka, eller är vi det allihop? I Askungen belönas Askungen p.g.a. sin godhet och inte p.g.a. av sin skönhet. Vad är typiskt gott respektive ont i sagorna? Ta gärna upp de onda karaktärerna i sagans värld och diskutera om de är genuint onda eller offer för sina fördomar eller barndomar? Vilka egenskaper värderar vi högt respektive lågt i vårt samhälle idag? I såväl Hans och Greta, Mio min Mio som Askungen framställs styvföräldrar negativt. Hur är det idag i samhället? Bonusföräldrar talas det ju om idag ibland. Låt eleverna prata/skriva om styvföräldrar. Vad är positivt respektive negativt med att ha styvföräldrar? Exempel i sagans värld på snälla styvföräldrar finns också i t.ex. Rasmus på luffen och i Anne på Grönkulla.

5 Teateraffischer Efter föreställningen kan eleverna få göra egna teateraffischer/omslagsbilder till föreställningen måla, rita, skriv, fota, klipp och klistra. Kanske kan ni sedan arrangera en samlad utställning/vernissage? FÖRSLAG PÅ ANDRA AKTIVITETER Museer På Nationalmuseum finns tavlor som knyter an till temat Sagor och myter. På deras hemsida finns handledningar att ladda ner med tips om hur ni kan arbeta vidare med temat. Boka en visning eller gå dit på egen hand med eleverna. En karta över var dessa tavlor hänger på museet finns att ladda ner vilket underlättar inför ett besök. Klicka på Skola. Välj därefter Arbeta på egen hand, därefter klickar du på Grundskolans 0-5. Välj Sagor och myter. Stockholms Stadsmuseum (länkat: bjuder på sagostund med sagor av Astrid Lindgren på tisdagar och torsdagar kl för barn 5-7 år. Dessutom berättas sagor från hela världen på lördagar kl Några lördagar berättas även sagor på andra språk än svenska: - 27 feb & 10 april bengali - 27 mars arabisk franska - 13 mars & 24 april spanska En bra historia på Armémuseum (länkat: Gratis sagostund för barn 3-12 år om kungar, knektar och kanoner. Måste förbokas. Onsdagar Sagokistan på Junibacken (länkat: Klassiska sagor i ny tappning - publiken är med och bestämmer handlingen. Sagostunden ingår i entrépriset. Tis-sön Vasamuseet (länkat: I Vasagrisens spår. Följ Lindboms äventyr på skeppet. Sagoläsning och sagovandring. Ingen föranmälan, begränsat antal platser. Hämta biljett i informationsdisken. För barn 4-6 år. 27/2-7/3: kl , & 13.30, 13-14/3: kl , & 13.30, 20-21/3: kl , & 13.30, 27-28/3: kl , &

6 Bibliotek Stadsbiblioteket Sveavägen. Sagostund med högläsning i sagorummet. För barn från 3 år. Onsdagar kl Stadsbiblioteket i Skärholmen kommer under perioden som Grymma sagor spelas ha särskilt fokus på sagor på barnboksavdelningen. Berättardags på biblioteken i Akalla, Husby och Rinkeby Nedanstående datum och tider är det berättardags på biblioteken i Akalla, Husby och Rinkeby Sagor från när och fjärran berättas för barn från 5 år. Akalla: Tid: Kl 10:15-10:45 den 5 maj Anmälan på tel Husby: Tid: Kl 10:15-10:45 den 28 april Anmälan på tel Rinkeby: Kl 9.30 och den 27 april Anmälan på tel FÖRSLAG PÅ VIDARE LÄSNING Andersen, Hans Christian: Flickan med svavelstickorna. Den fula ankungen Kejsarens nya kläder Tummelisa Prinsessan på ärten Den ståndaktige tennsoldaten Elddonet Dummerjöns Ängelen Bröderna Grimm: Lilla syster och lille bror Gåsapigan De tre små männen i skogen Tusenskinn Ur Tusen och en natt: Ramberättelsen om Sheherazade Aladdin Sinbad Sjöfararen Byréus, Katrin: Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber, Gate, Helene & Hägglund, Kent: Spela teater: från idé till färdig föreställning. Stockholm: Bonnier Carlsen, Hallberg, Kristin: Litteraturläsning - Barnboken i undervisningen Solna: Ekelunds Förlag, 1993.

7 Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten: Dramabok. Stockholm: Liber AB, Roos Sjöberg, Jeanette: I gränslandet mellan scen och publik: nycklar till teater - med drama som metod. Falun: Swahn, Jan Öyvind: Svenska folksagor. Stockholm: Carlssons, Wahlenberg, Anna: Tusen och en natt. Stockholm: Månpocket, (Svensk bearbetning ursprungligen från sekelskiftet Då utgiven av Barnbiblioteket Saga) PSSST! Du vet väl att du även kan boka en dramapedagog från Stadsteatern i Skärholmen med eller utan elever/barn beroende på vad ni känner att ni har mest glädje och behov av. Det finns också möjlighet att boka en föreläsning för pedagoger om att gå på teater med barn och unga. Eller varför inte ett studiebesök på Stadsteatern i Skärholmen eller inne i City?