känsla Det var med stor tveksamhet som Mattias Lundblad och

Transkript

1 så gör proffsen, del 6 Söker effekt känsla och Digitalt eller film? Mellanformat, småbild eller halvformat? Mattias Lundblad väljer teknik efter motiv och känsla. Text magnus fröderberg foto mattias lundblad Panoramabild med Mattias hemmabyggda hålkamera. Det var med stor tveksamhet som Mattias Lundblad köpte två ljusstarka proffszoomar till sin Nikon d200. Han är helt enkelt inte den killen som stövlar in med några kameror och fler feta gluggar och river av sina bilder. Det var jobbigt med d200:an i början, men nu gillar jag den. Hoppas att jag inte ska behöva byta den. Mattias är den diskrete killen med retrostil som trivs med en gammal Rolleicord runt halsen och som inte trycker av i onödan. Rolleicorden är en billig väg in i mellanformatet. Kameran väger inte heller så mycket och dessutom är den snygg. Folk blir glada av att bli fotograferade med den, berättar Mattias. Den tar ner tempot eftersom den är lite trögjobbad. Och så bryter det av med det kvadratiska formatet. Att likt den legendariske Christer Strömholm välja en kamera, ett objektiv och en film är inget för Mattias. sid 78 Kamera & Bild

2 Effektsökeri är ett negativt laddat ord, men det är ju olika effekter jag vill få fram. Löst objektiv som vinklas ger bara skärpa där filmplan och skärpeplan möts. Jag är otålig och vill variera mig. Ibland kan jag tro att jag hittat min metod; dogmastuket med en kamera och ett objektiv. Men så blir jag sugen på att testa något nytt. Han vill kunna välja efter filmformat. Ibland passar en stor och långsam kamera som Mamiya rb 67 honom med sina stora negativ i formatet 6x7. Ibland vill han ta snapshots med sin digitalkompakt eller halvformatskameran Bell & Howell (Canon) Dial som kan ta flera bilder i serie. Filmvalet är också viktigt. Ibland passar det med en ren och brusfri digitalbild. En välexponerad bild med perfekt histogram kan också vara helt värdelös om jag är ute efter ett visst resultat. Då kan en vändframkallad (crossprocessad) diafilm för konstljus passa bättre. Att vändframkalla en diafilm innebär att man får ett negativ med extrem kontrast och kraftiga onaturliga färger. Jag fick ett gäng Kodak Ektachrome 64t som gick ut för sex år sedan av en fotoassistent jag känner som jag har testat att vändframkalla. Innan jag provade fick jag kolla så att framkallningsmaskinen tålde det. I dessa analoga avvecklingstider har Mattias kunnat hålla ner sina film- och papperskostnader till ett minimum. Jag fick Micke Bergs överblivna lager av fotopapper. En del papper är för gamla, men andra fungerar utmärkt. Och så fick jag ju en säck film av dig som jag har kvar en del av. iso 1600-filmerna fick jag slänga. Vi sitter i köket på frilanskollektivet Piri Piri på Kungsholmen i Stockholm där Mattias hyr in sig. I hyran ingår fri filmframkallning och mörkrumskemi. Här finns också en liten studio och ett digitalt labb med två nya Mac Pro-datorer och en Nikon mellanformatsskanner. Inom kort ska den digitala verksamheten få större utrymme med bland annat bättre hantering av utskrifter. Mattias blandar inte bara analoga och digitala kameror, så gör proffsen Mattias Lundblad sid 79

3 Mattias Lundblad ålder 26 år. bor Bromma, Stockholm. Studier Fotolinjen på Viebäcks folkhögskola, studerar socialantropologi. webbplats Blogg mattiaslundblad.blogspot.com foto: magnus fröderberg han hoppar också mellan förstoringsapparaten (en gammal Durst från 50-talet) och mellanformatsskannern. En bild han visar på sin skärm är tagen med hans senaste kamera som han byggt själv. Jag har byggt en hålkamera av en kartong. Jag laddar kameran med en remsa småbildfilm. Negativformatet blir cirka 24x60 millimeter. Hittills har jag bara tagit en bild med kameran. Mattias har också planer på att bygga en storformatskamera som laddas med bladfilm. En sådan kamera innebär att man är stativbunden och måste byta filmkassett efter varje exponering. Och framför allt tar det lång tid att ställa in kameran. Fördelen med en sådan kamera är förutom den tekniska kvaliteten att den långsamma hanteringen tvingar en att välja motiv med omsorg. Innan bilden exponeras hinner man betrakta motivet flera gånger. Besöken i mörkrummet blir inte så många som Mattias skulle önska. Jag tänker ofta att «i vinter ska jag ner och göra lite lithkopior». Lithframkallning ger en annorlunda gråskala. Musikfotografen Anton Corbijn blev känd med sina lithbilder på gruppen u2. Men alla fotopapper fungerar inte ihop med framkallaren så det krävs en del experimenterande. Mattias har funnit några papper som fungerar. Blir det inte spretigt i stilen med alla olika kamror, filmer och tekniker? Jo, om jag gör en utställning får jag antingen försöka hitta en linje eller välja att låta det spreta ordentligt. Ser du ingen risk att det blir effektsökeri? Effektsökeri är ett negativt laddat ord, men det är ju olika effekter jag vill få fram. Det finns en risk att man bara ska hålla på att testa nya grepp och inte kommer in i bilden, men det är klart att det ska finnas ett innehåll och en känsla i grunden. Jag provar inget nytt ute på uppdrag. Du blir inte vilse i kameravalen? Det kan bli för mycket. I höstas hade jag för många kameror när jag tågluffade. Jag hade Rolleicorden, Dialen, min Fujikompakt och min Nikon d200. Då fick jag välja en kamera per dag för att det skulle fungera. Mattias studerar socialantropologi samtidigt som han jobbar som frilansfotograf. En av de återkommande uppdragsgivarna är musiktidningen Lira där han kan ta ut svängarna ordentligt. Han genomför också en hel del egna projekt. Nyligen var jag i Tyskland och hängde på lite olika kollektiv. Det finns många likheter mellan bildjournalistik och hur man utför socialantropologiska studier. I båda fallen kan man vara i ett annat socialt sammanhang än sitt eget och sid 80 Kamera & Bild

4 ordförklaringar halvformat: Halva formatet jämfört med småbild, 18x24 mm, precis som biograffilm. Samma film som småbild. småbild: Det vanligaste filmformatet, 24x36 mm. Filmen kallas 35mm eller 135 och syftar på filmens bredd som är 35 mm inklusive perforering. mellanformat: Rullfilm med filmbredden 60 mm. Finns i många format varav 6x4,5, 6x6, 6x7, 6x8, 6x9 och 6x17 är vanligast. Filmen kallas 120 eller 220 beroende på längd. storformat: Större format än mellanformat. Som regel bladfilm från 9x12 cm och större. 4x5 tum är det vanligaste formatet. Storformatskameror har som regel obegränsade möjligheter för perspektivkontroll. Kan även användas med 120/220-film med speciella bakstycken. tvåögd kamera: Kamera med ett extra objektiv för sökaren. Vanligast är Rolleiflex och Rolleicord. Gamla filmer kan vara härligt korniga. vänddia: Diafilm som framkallats i framkallare för negativ färgfilm. Blir ett negativ med hög kontrast. Med halvformat är det kul att kombinera bilder till bildpar. Lith-kopiering ger en speciell svärta. så gör proffsen Mattias Lundblad sid 81

5 Mattias kameror Nikon D200 digital systemkamera Nikon FA systemkamera från 80-talet Nikon F100 modern analog kamera som ska säljas Olympus Pen enkel halvformatskamera Bell & Howell Dial (Canon Dial 35-2) klassisk halvformatskamera Rolleicord enklare variant av den tvåögda mellanformatskameran Rolleiflex Fujifilm E-900 digital kompaktkamera Lomo en rysk småbildkompakt som givit upphov till en egen fotostil, lomografi Hålkamera egenbyggd i plåt studera människorna under en längre tid. Under sin tonårstid umgicks Mattias mycket i frikyrkokretsar. Nu funderar han på att hur kan studera och skildra denna miljö, både socialantropologiskt och som bildjournalist. Som en förebild nämner Mattas den svenskisraeliske fotografen Esaias Baitel som ett exempel. Han bodde under längre tid tillsammans med nazistiska rockers i Paris. Under tiden mörkade han sin judiska tillhörighet och sa att hans utseende kom sig av att han hade vallonblod. När vi skiljs åt skyndar Mattias hem för att packa. Han och flickvännen ska cykla till Paris. Frågan är vilken kamera som får följa med? n foto: magnus fröderberg Mängder av gamla kameror i Sundsvall FOTO LINUS HÖÖK Delta i läsargalleriet och vinn ett objektiv med bildstabilisering Fotomuseet Sundsvall äger en av världens största samlingar av kameror och tillbehör. Samlingen kommer ursprungligen från en privat samling och köptes in av Sundsvalls Kommun år Siftelsen som sköter samlingen kallas SCC, Swedish Camera Collection. Sedan 1994 har samlingen vuxit sig väldigt omfattande och innehåller nu flera tusentals kameror från alla åldrar, sorter och slag. Här finns de viktiga klassikerna, spionkameror och kameror som representerar teknikutvecklingen över tid. På Fotomuseet visas även bildutställningar i de stora lokalerna på 3200 kvadratmeter. Sedan starten för 11 år har mer än 50 utställningar visats. Läs mer på: I nummer 9 kommer vi att börja med en ny sektion i tidningen som vi kallar Läsargalleri. Tanken är att vi ska visa bilder som på något sätt hänger samman. Det kan exempelvis vara många som skickar in bra bilder från midsommarafton eller på sommarens blommor. Det är alltså ingen bildtävling utan grundtanken är att många bilder kan vara bra i rätt sammanhang. Däremot vinner den fotograf som först skickar in bilder som vi beslutar att publicera ett Tamron AF mm/3,5-6,3 VC med bildstabilisering i valfri fattning till Canon eller Nikon. Skicka in dina bilder till lasargalleri@kamerabild.se så snart som möjligt. Glöm inte att ange postadress, telefonnummer och önskad objektivfattning. sid 82 Kamera & Bild