Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko ockuperar stora delar av Västsahara i strid med internationell rätt. Enligt FN ska landet avkoloniseras
|
|
- Dan Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 västsahara på kartan Västsahara är Afrikas sista koloni. Marocko ockuperar stora delar av Västsahara i strid med internationell rätt. Enligt FN ska landet avkoloniseras och internationella domstolen i Haag avvisar Marockos anspråk på Västsahara. Marocko har byggt en drygt 200 mil lång minerad mur genom Västsahara. Omkring västsaharier bor i flyktingläger i Saharaöknen under svåra för hållanden sedan 1975.
2 INLEDNING Vår rapport visar att endast 5 av 25 granskade läroböcker för gymnasiet nämner Västsahara. Där Västsahara nämns är informationen knapphändig eller felaktig. Läroböckerna ger den felaktiga bilden att alla kolonier i Afrika har blivit självständiga. I själva verket är Västsahara till stora delar ockuperat av sitt grannland Marocko sedan 1975 och är därmed Afrikas sista koloni. Rapporten är framtagen av Emmaus Stockholm. Syftet med granskningen var att undersöka vilken kunskap elever i gymnasieskolan får om Västsahara genom läromedel, primärt läroböcker. Vi har i första hand inriktat oss på de största förlagen för utgivning av gymnasieskolans läroböcker. Efter researchintervjuer med lärare har vi fokuserat på läroböcker som används på gymnasieskolans samhällsvetenskapliga program. Eleverna ska läsa minst 100 poäng samhällskunskap. Därefter har vi gått igenom ett antal böcker som riktats mer mot yrkesförberedande program. AFRIKAS SISTA KOLONI Marocko ockuperar stora delar av Västsahara sedan Enligt FN skulle området ha avkoloniserats av Spanien redan på 60-talet men så har inte skett. Internationella domstolen i Haag har avvisat Marockos anspråk på Västsahara. Marocko har byggt en drygt 200 mil lång minerad mur genom Västsahara och bedriver en aktiv bosättarpolitik i den ockuperade delen av Västsahara. En FN-styrka finns på plats sedan 1991 för att verkställa en folkomröstning om självständighet för Västsahara. Folkomröstningen har ännu inte skett eftersom Marocko förhalar processen. Omkring västsaharier bor i flyktingläger under svåra förhållanden sedan Den svenska riksdagen tog 2012 beslut om att Sverige ska erkänna den västsahariska staten. Detta verkställdes dock inte av den dåvarande regeringen. Ett verkställande av riksdagsbeslutet skulle innebära att Sverige troligen blir det första EU-landet att erkänna Västsahara. RESULTAT Vi har granskat totalt 25 läroböcker och/eller lärobokserier från de förlag som är störst på gymnasielitteratur i samhällskunskap, historia och geografi. Utifrån ett antal fastställda kriterier har vi fått fram följande resultat. 1. Ingen av de granskade läroböckerna tar i löpande text upp att Västsahara fortfarande inte har blivit avkoloniserat 2. Endast i 5 av läroböckerna (20 %) omnämns landet Västsahara i löpande text. Bara 3 läroböcker återstår om vi bortser från text vid kartor: Västsahara som sedan 1976 är ockuperat av Marocko (Arena 123). Fredsbevarande styrkor är och har varit stationerade på bland annat Cypern, i Libanon, Kosovo, Liberia och Västsahara (Samhällskunskap 123). Nästan alla brytvärda fyndigheter av fosfor finns samlade i ett fåtal länder: Marocko (med det ockuperade Västsahara), Kina, Algeriet... (Geografi 1).
3 3. Vid kartor i 2 böcker beskrivs Västsahara som underordnat och besatt av Marocko istället för att använda den mer rättvisande termen ockuperat. 4. I flera läroböcker är informationen om Västsahara vilseledande: I en lärobok är Västsahara tydligt markerad på en av kartorna som Ännu icke självständigt (2006). Men vid en annan karta i samma bok står det att: Alla kolonier i Afrika har blivit självständiga (Historia 1a1). Det är problematiskt att det står motstridiga uppgifter i samma bok. I en annan lärobok står det på en karta Western Sahara (Morocco) utan att parentesen förklaras. Palestina beskrivs däremot med orden Israeli occupied/palestinian authority (Ett hållbart samhälle Samhällskunskap 100 p för gymnasiet). Eftersom situationen i Västsahara är likvärdig med den i Palestina bör länderna beskrivas på samma sätt. I en tredje lärobok finns en karta över demokratiskt styrda länder, där världens länder delas in i tre kategorier. Västsahara finns inte i kategorin Inga eller obetydliga demokratiska inslag utan beskrivs som Fullt utvecklad demokrati. Marocko ingår däremot i mellankategorin och beskrivs ha Politiska friheter och mänskliga rättigheter (Millennium). Detta är svårbegripligt. På kartan är endast ett fåtal länder i Afrika markerade som fullt utvecklade demokratier. Att Västsahara räknas som ett av dessa är felaktigt eftersom det är ockuperat av Marocko. 5. Ett jämförbart exempel är Israels ockupation av Palestina som omnämns i 20 läroböcker (80 %), i 9 av 10 samhälls- och historieböcker och ofta på flera sidor i samma bok. Eftersom situationen i Västsahara är likvärdig borde Marockos ockupation av Västsahara nämnas i jämförbar utsträckning. REKOMMENDATIONER Till förlag: Separera Västsahara och Marocko med en heldragen linje på kartor i läromedel. När avkoloniseringen tas upp ska det i samtliga fall tydligt framgå att Västsahara fortfarande inte är avkoloniserat enligt FN. Västsahara ska lyftas fram som exempel i kapitel som behandlar till exempel folkrätt, FN, flyktingar, mänskliga rättigheter, naturresurser, Marocko, kolonialism och avkolonisering, Afrika, utvecklingsländer och EU. Använd ordet ockupation när Västsahara nämns. I ett fåtal böcker finns litteratur-, länk- och/eller filmtips. Här kan man till exempel lägga till fakta och länkar samlade i pdf-filen Bakgrundsfakta om Västsahara på och Till lärare: Ställ krav på att läromedel som används i undervisningen tar upp Västsahara. Ge Västsahara som exempel på områden som ännu inte avkoloniserats i undervisningen. Uppmuntra elever att söka information och skriva arbeten om Västsahara. Till exempel finns fakta och länkar finns samlade i pdf-filen Bakgrundsfakta om Västsahara på och
4 GRANSKNINGEN Läroböcker: Samhällskunskap Västsahara och kolonialism I 2 av 10 böcker anges Västsahara som exempel i löpande text. Västsahara ges som 1 av 5 exempel på stater som inte erkänns: Västsahara som sedan 1976 är ockuperat av Marocko (Arena 123 s 395). Västsahara återfinns även i en annan bok som exempel: Fredsbevarande styrkor är och har varit stationerade på bland annat Cypern, i Libanon, Kosovo, Liberia och Västsahara (Samhällskunskap 123 s 260). Bakgrunden till de fredsbevarande styrkorna eller Marockos ockupation nämns inte. Ingen av de 10 granskade läroböckerna nämner i samband med kolonialism att Västsahara fortfarande inte har blivit avkoloniserat. Flertalet formuleringar ger i stället bilden av att samtliga forna kolonier är självständiga i dag. Trots de konstlade kartorna bestämde man sig tidigt inom OAU [nu Afrikanska Unionen] att behålla de konstlade gränserna. Anledningen var att kolonierna blev politiskt självständiga stater en i taget och vid olika tidpunkter under 1950-, och 1970-talen (Zigma s 476). I början av 1960-talet motsatte sig också allt fler länder att stormakterna hade kolonier. Följden blev att kolonierna snabbt avvecklades (Exposé s 540). Kartor i läroböckerna I 1 av 10 böcker finns en felaktig karta på grund av att man gör olika distinktioner mellan Israel-Palestina och Marocko-Västsahara. Till exempel vid Frihetskartan 2009 står det Western Sahara (Morocco). På samma karta står Israeli occupied Palestinian authority. (Ett hållbart samhälle Samhällskunskap 100 p för gymnasiet s 34). Informationen om Marocko och ockupationen av Västsahara beskrivs inte på samma sätt som Israel och Palestina. Eftersom situationen i Västsahara är likvärdig med den i Palestina bör länderna beskrivas på samma sätt. I 7 av 10 böcker är Västsahara markerat på kartor, det vill säga gränslinjen mellan Västsahara och Marocko är heldragen. (Samhällskunskap 123, Zigma, Exposé 12, Millennium, Arena 123, Reflex 123, Kompass till samhällskunskap). I en bok delas kartan upp i tre kategorier. Västsahara finns inte i kategorin Inga eller obetydliga demokratiska inslag utan beskrivs som Fullt utvecklad demokrati. Marocko ingår däremot i mellankategorin och beskrivs ha Politiska friheter och mänskliga rättigheter (Millennium s 13). Att Västsahara räknas som en fullt utvecklad demokrati är felaktigt eftersom landet är ockuperat av Marocko. I en annan bok finns en världskarta där Västsahara syns med texten: FN har pågående fredsbevarande eller fredsskapande operationer (Arena 123 s 402). I samma bok finns en karta från Freedom House, där pekas Västsahara ut bland länder som benämns Delvis fria. På en annan karta i samma bok så står det: Västsahara som sedan 1976 är ockuperat av Marocko (Arena s 395).
5 2 av 10 läroböcker har inte kartor för aktuell frågeställning (Zigma, Exposé). Israels ockupation av Palestina I 9 av 10 böcker omnämns Israel och Palestina. I till exempel Exposé tas Israel och Palestina upp ett flertal gånger (s 305, 311, 322, 338). Det ges möjlighet att diskutera Israel och Palestina vid två tillfällen efter samma frågeavsnitt (s 506, uppgifter 2 och 5). Läroböcker: Historia Västsahara och kolonialism Kolonialism tas upp i samtliga böcker. Men att Västsaharas avkoloniseringsprocess inte är avslutad skrivs inte ut i löpande text annat än vid kartor. I 2 böcker framgår det i karttexter (se nedan). Formuleringar ger intrycket av att samtliga länder i dag är självständiga: År 1980, med Sydrhodesias (senare Zimbabwe) frigörelse, hade samtliga stater nått självständighet (Historiens ansikte s 443). Avkolonialiseringen tas upp kort med ett par exempel eller med en eller få fördjupningar. Folket i Zimbabwe vann sin självständighet 1980, och i Sydafrika först 1994 (Perspektiv på historien 1b s 356). Britterna hade lovat indierna självständighet i utbyte mot deras stöd under andra världskriget. År 1947 uppfyllde de sitt löfte (Milstolpar s 348). Frigörelsen beskrivs ofta som resultat av en kamp (dock inte alltid). Kartor i läroböckerna 4 av 10 läroböcker innehåller kartor som visar världen efter 1960, då många kolonier uppnått självständighet. I 3 av 4 är Västsahara utmärkt på kartan. I 2 av 4 böcker lyfts att Västsahara är underordnat och besatt av Marocko. Vid en karta finns texten Västsahara. Från 1976 underordnat Marocko, omstritt område. Dessutom är det markerat Ännu icke självständigt (2006) (Historia 1a1 s 196). Men på en annan karta i samma bok kallad Världen år 2000 står det Alla kolonier i Afrika har blivit självständiga länder (Historia 1a1 s 222). Det är problematiskt att det står motstridiga uppgifter i samma bok. I en bokserie har samtliga böcker en världskarta där Västsaharas gräns till Marocko är en streckad linje. Att gränslinjen är streckad är enligt förlaget ett feltryck och kommer att ändras. I en av böckerna i serien nämns ockupationen vid en karta kallad Avkoloniseringen av Afrika: Västsahara (besatt av Marocko) 1976 (Alla tiders historia Bas s 151). Israels ockupation av Palestina Information om Israel och Palestina finns i 9 av 10 historieböcker. I samtliga fall tas länderna och/eller ockupationen upp på fler än en sida.
6 Läroböcker: Geografi Västsahara och Marocko Endast i 1 av 5 läroböcker omtalas Västsahara i löpande text, då inom parentes till Marocko och kopplat till fosfor. Nästan alla brytvärda fyndigheter av fosfor finns samlade i ett fåtal länder: Marocko (med det ockuperade Västsahara), Kina, Algeriet (Geografi 1 s 190) I 3 av 5 böcker finns Marocko som exempel men att det pågår en ockupation av Västsahara skrivs endast ut i ovan nämnd bok. Kartor i läroböckerna I en bok är en av kartorna felaktig. Gränslinjen mellan Västsahara och Marocko saknas helt (Globaliseringsatlas s 9). Men på andra kartor i samma bok är Västsahara med. (Globaliseringsatlas s 11,12, 14). I övriga 4 läroböcker i geografi markeras gränsen mellan Västsahara och Marocko med heldragen linje (Geo geografi för gymnasiet, Geografi 1, Vår planet: Geografi 1, Geografi 1-2). I 2 av 5 böcker skrivs namnet Västsahara ut. I 2 andra av de 5 böckerna skrivs inga länders namn ut alls på kartorna, självfallet då inte heller Västsahara. Israels ockupation av Palestina I 2 av 5 böcker tas Israel och Palestina upp. METOD För att ta reda på vilka de mest allmänt förekommande läroboksförlagen i Sverige är tog vi kontakt med Svenska läromedel, läromedelsförlagens branschorganisation. De fem största förlagen inom läromedel för gymnasieskolan är Gleerups utbildning, Liber, Natur och Kultur, Sanoma utbildning och Studentlitteratur. Därutöver finns det ett flertal mindre förlag med utgivning inom dessa ämnen. Vi har lagt fokus på de förstnämnda förlagen då de garanterat påverkar lärandet i stor utsträckning. Ansvariga för ämnesområden på respektive förlag har fått svara på frågan vilka läroböcker de kan rekommendera alternativt vilka läroböcker som går åt i störst utsträckning. Vi har genom det koncentrerat oss på 25 böcker delat på förlagen. Dessa fördelar sig på 10 boktitlar/bokserier i samhällskunskap och historia samt 5 i geografi. Förlagens webbsidor har även gett kompletterande litteraturinformation. De 25 böckerna/bokserierna fördelar sig på förlagen enligt följande (ämne, antal): Gleerups utbildning: geografi, 2, historia, 2, samhällskunskap, 3. Liber: geografi, 2, historia, 3, samhällskunskap, 3. Natur och Kultur: historia, 2. Sanoma utbildning: historia, 1, samhällskunskap, 2. Studentlitteratur: historia, 1, samhällskunskap, 1. Dessutom granskade vi från Capensis förlag: Geografi 1 samt Epok historia och Aspekt samhällskunskap från förlaget Interskol.
7 Läroböckerna har studerats utifrån nedan skrivna granskningskriterier. För samhällskunskap och historia var granskningskriterierna desamma. Granskningskriterier för läromedel i samhällskunskap och historia: 1. Karta streckad linje dvs. att karta finns från 1960 eller senare där Västsahara utmärks med streckad linje. 2. Karta heldragen linje dvs. att karta finns från 1960 eller senare där Västsahara är utmärkt med heldragen linje. 3. Fel karta. Västsahara är inte tydligt markerat på kartan. 4. Nämner Västsahara. Västsahara ingår i texten med minst en mening. 5. Nämner inte Västsahara. Västsahara omnämns inte i texten. 6. Tar upp kolonialism och nämner inte Västsahara. Kolonialism omnämns i texten med minst en mening men Västsahara nämns inte. 7. Tar upp kolonialism och nämner Västsahara. Kolonialism omnämns i texten med minst en mening och i samband med Västsahara. 8. Nämner Marocko utan att nämna ockupationen. Marocko omnämns i texten med minst en mening men ockupationen nämns inte. 9. Nämner Marocko och nämner ockupationen. Marocko och ockupationen av Västsahara omnämns i texten. 10. Nämner Israels ockupation av Palestina. Israel och Palestina omnämns i texten med minst en mening. Granskningskriterier för läromedel i geografi är samma som ovan bortsett från att kriterierna 6 och 7 togs bort. Granskningen har skett utifrån läsning av de kapitel som kan innehålla uppgifter om Västsahara, med fokus på tidsperioden från 1960 till nutid. Vi valde att utgå från 60-talet eftersom det var då många kolonier i Afrika blev självständiga. Utöver denna metod har registren studerats utifrån förekomst av främst följande ord som kan kopplas till Västsahara: Marocko, ockupation, stat, koloni och kolonialism, frigörelse och avkolonisering, naturresurser, bistånd, flyktingar, fattigdom, Afrika, imperialism, utvecklingsländer, FN, EU samt Israel, Palestina, Mellanöstern och Västbanken. Avsnitt där dessa ord och namn förekommer har undersökts. OM OSS Rapporten är framtagen av Emmaus Stockholm, en sekulär, partipolitiskt obunden organisation. Syftet med projektet är att öka medvetenheten om människorättssituationen i Västsahara, som är ockuperat av Marocko. Rapporten är en del av informationsprojektet Västsahara på kartan som är ett samarbete mellan Emmaus Stockholm, Föreningen Västsahara, Kommittén för Västsaharas kvinnor, Brödet och Fiskarna och Emmaus Gävleborgs biståndsgrupp. Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt utvecklingsarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
8 Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete. Sida delar inte nödvändigtvis e åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
Västsahara är Afrikas sista koloni. 165 000 västsaharier bor i flyktingläger
broschyr om oss Västsahara är Afrikas sista koloni. 165 000 västsaharier bor i flyktingläger sedan 1975. Emmaus Stockholm är en solidaritetsorganisation som tillsammans med folkrörelser i andra länder
Läs merVÄSTSAHARA. finns inte på kartan
VÄSTSAHARA finns inte på kartan 1 VARFÖR FINNS INTE VÄSTSAHARA PÅ KARTAN? Läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan innehåller tyvärr sällan eller väldigt lite information om Västsahara. Det är synd,
Läs merText: Arijana Marjanovic Layout: Cecilia Bonde Omslagsbild: Arkiv
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt utvecklingsarbete. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande
Läs merVästsahara Afrikas sista koloni
1 Inledningsanförande vid seminariet När pengar går före mänskliga rättigheter EU och Västsahara, anordnat av svenska avdelningen av internationella juristkommissionen Stockholm 2009-11-17 Västsahara Afrikas
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merVästsahara. väntar på. frihet
Västsahara väntar på frihet Marocko har till Västsahara Detta har slagits fast av både FN och Internationella Domstolen i Haag. Ändå bor sedan 1975 cirka 165.000 västsaharier i flyktingläger i Algeriet.
Läs merVÄSTSAHARA OckupeRAT AV MAROckO SedAn 1975
VÄSTSAHARA Ockuperat av Marocko sedan 1975 I maj 2005 demonstrerade västsaharier i huvudstaden El Aaiún mot den marockanska ockupationen. Den fredliga manifestationen slogs ned brutalt. Sedan dess har
Läs merStöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V)
Utlåtande 2011: RI (Dnr 333-437/2011) Stöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2011:19) av Ann-Margarethe
Läs merBasfrågor: En delad värld
Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur
Läs merunga i öknen västsahara
unga i öknen västsahara De har bott hela sitt liv i flyktingläger Berätta om Västsahara! Ingen känner till oss! Vi har ju rätt till vårt land! De västsahariska ungdomarna i flyktinglägret nära Tindouf
Läs merInternationella relationer
Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika
Läs merPrövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning
prövning samhällskunskap 1b Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Samhällskunskap 1b Kurskod: SAMSAM01b Gymnasiepoäng: 100 poäng Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merStöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V)
Utlåtande 2011: 147 (Dnr 333-437/2011) Stöd till invånarna i Gaza Motion (2011:19) av Ann-Margarethe Livh (V) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2011:19) av Ann-Margarethe
Läs merNaturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ)
Naturresurser, konflikter och hållbar utveckling (NAKOHÅ) Syfte I detta område kommer du att få lära dig om hur naturresurser hänger samman med konflikter. Du kommer också att få lära dig om hur människa,
Läs merStyrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen
Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen Rådslaget Vår värld I stort ställer sig det skånska partidistriktet
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merEfterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar
Läs merOCKU PERAT OMRÅDE VÄSTSAHARA
OCKU PERAT OMRÅDE VÄSTSAHARA Det ockuperade VÄSTSAHARA Alla västsaharier har någon släkting som har gripits, torterats, suttit i fängelse eller är försvunnen, säger en västsaharisk människorättsaktivist.
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merLPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
Läs merUppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder
Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer att arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir
Läs merLitteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen
prövning historia grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Historia, grundläggande kurs Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen består
Läs merUPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Läs merSave the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning
Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra
Läs merStatligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien
I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch
Läs merSomalia, Somaliland, Puntland och Galmudug
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merUppdrag Fattigdom. Ett tema kring u-länder
Uppdrag Fattigdom Ett tema kring u-länder Uppdrag Fattigdom Vi kommer arbeta kring temat fattiga rika där vi studerar u länder och försöker förklara varför dessa länder kallas så. I en värld som blir alltmer
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merKurslitteratur våren 2013.
Kurslitteratur våren 2013. Engelska grund Lån mot deposition Basic Grammar Check Byström,P Studentlitteratur 91-44-02091-0 Finns att köpa på skolan Engelska 5 dag/distans Context 1 Cutler/Skoglund/Holmberg
Läs merIsrael - Palestina Konflikten
NA15-2016-05-22 Israel - Palestina Konflikten Innehåll 1. Förenta Nationerna 3 1.1 Huvudorganen. 3 2. Mänskliga Rättigheter 4 2.1 Medborgerliga Rättigheterna... 4 2.2 Politiska Rättigheterna 4 2.3 Ekonomiska,
Läs merVad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas
Läs merEntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:
Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,
Läs merKurslitteratur våren 2017 Vuxenutbildning Mölndal
Kurs Författare Titel Förlag ISBN Akutsjukvård J.Strömberg Akutsjukvård Sanoma 5230-923-0 Engelska grund 1 Dalin/Hanson Stepping Stone 1-2 bok (4:e upplagan) Gleerups 40695871 Engelska grund 1 Dalin/Hanson
Läs merVifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9
Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,
Läs merSverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten
Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:1314 av Mikael Oscarsson (KD) Sverige bör ställa motkrav på bistånd till den palestinska myndigheten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom
Läs merUPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merLPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Läs merHur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Ämnet historia behandlar hur samhället och individens villkor har förändrats över tid. I ämnet ingår kunskaper om hur våra möjligheter och val inför framtiden påverkas av handlingar och händelser
Läs merKursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
Läs merLärarhandledning: Offentlighetsprincipen. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Offentlighetsprincipen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T43116 Ämnen: Samhällskunskap Målgrupp: Grundskola 7-9, Gymnasium Speltid: 14 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Övergripande
Läs merKursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merSamhällskunsk ap 4-6. lärarbok. Capensis förlag ab. Michael Engström Maria Engstrand Martin Turesson Jan Wiklund
1 Samhällskunsk ap 4-6 lärarbok Michael Engström Maria Engstrand Martin Turesson Capensis förlag ab 2 Förord Lärarboken som du håller i hör till Capensis Samhällskunskap 4-6 grundbok och Samhällskunskap
Läs merInstuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149
1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Läs merUndervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda
Läs merDet centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt
Det centrala innehållet i samhällskunskap i gymnasieskolan en översikt Undervisa i samhällskunskap 47-11144-2 Liber AB Får kopieras 1 9 POLITIK EKONOMI SOCIALT Kurs 1 Kurs 2 Kurs 3 Gruppers och individers
Läs meranvända en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merHISTORIA. Ämnets syfte
HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende
Läs merKurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Läs merMomentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt
Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt Häromåret firade Sverige 200 år av fred. Tyvärr är det väldigt få människor på jorden som har möjlighet att njuta av en sådan unik lyx. Om vi ska lära något
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se
Läs merKvalitet Sidan 2
v Kvalitet 1999 99-06-10 10.43 Sidan 2 Kvalitetsgranskningen av den svenska skolan fortsätter under 1999. I år granskas även förskoleklassen och fritidshemmet. I vissa kommuner kombineras kvalitetsgranskningen
Läs mer3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merSkyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Läs merSamhällskunskap Steg: Bas + 1. Samhällskunskap Steg: 2. Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder. Empati. reflekterar över sina handlingar
Samhällskunskap Steg: Bas + 1. Norm och rättssystem respekterar och följer skolans regler Empati reflekterar över sina handlingar känner till FN och barnens rättigheter Samhällskunskap Steg: 2 Empati sätter
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merMUREN MINORNA BOMBERNA. Hoten i Västsaharas öken VÄSTSAHARA
MUREN MINORNA BOMBERNA Hoten i Västsaharas öken VÄSTSAHARA Dödliga hot i ökensanden Marockos ockupation av Västsahara inleddes 1975. I ökensanden vilar nu miljoner minor och klusterbomber, ett dödligt
Läs merVi ser fram emot att träffa Dig under höstens spännande aktiviteter!
En föreläsningsserie vid 12 tillfällen på Södertörns Högskola HT 2009 Hej! Under höstterminen 2009 kommer Studiefrämjandet Söderort i samarbete med FUIS på Södertörns Högskola att anordna ett antal föreläsningar
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merSpårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen
Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga
Läs merBetyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation
Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på
Läs merKurslitteratur hösten 2017
Kurs Författare Titel Förlag ISBN Akutsjukvård J.Strömberg Akutsjukvård Sanoma 5230-923-0 Barns lärande och växande G, Bernerson Lärande och utveckling Sanoma 978-91-523-1578-1 Engelska grundläggande,
Läs merB8-0488/2016 } B8-0489/2016 } B8-0490/2016 } B8-0491/2016 } B8-0492/2016 } B8-0493/2016 } RC1/Am. 2
B8-0493/2016 } RC1/Am. 2 2 Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey, Merja Kyllönen, Xabier Benito Ziluaga, Estefanía Torres Martínez, Miguel Urbán Crespo, Tania González Peñas, Marie- Christine Vergiat,
Läs merStiftelsen Global Kunskap Box Uppsala Västsahara. olöst avkolonisering i konfliktfyllt Sahel
Globalt perspektiv Artiklar, rapporter och dokument om globala frågor Stiftelsen Global Kunskap Box 1221 751 42 Uppsala www.globalpublications.org ISSN 1651 1441 Nr 52 5/2013 Västsahara olöst avkolonisering
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med
Läs merLibanonkriget i svensk opinion
Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merLärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 43916 Ämnen: Samhällskunskap, historia Målgrupp: Grundskola 7-9 Speltid: 15 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Skolans
Läs merSammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan
Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.
Läs merSamhällskunskap Gr Turesson Samhällskunskap för grundläggande vuxenutbildning 91-85887-41-5 Capensis
Grundläggande kurser Ämne Författare Läromedel ISBN10 Förlag Engelska EnGr1 Soars New Headway, elementary, student s book 4th 0-19-47-6912-7 Oxford Engelska EnGr1 Soars New Headway, elementary, workbook
Läs merKurslitteratur våren 2015
Engelska grund Basic Grammar Check Byström,P Studentlitteratur Finns att köpa på skolan 55 kr Engelska 5 Context 1 Cutler/Skoglund Gleerups 978-91-40-66294-1 Grammar Check Engelska 6 Context 2 Cutler/Holmberg
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merKoppling till gymnasieskolans styrdokument
Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Läs merLokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen
Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva
Läs merDEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16
DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns
Läs merStiftelsen Global Kunskap Box 1221 751 42 Uppsala www.globalpublications.org. Västsahara - Afrikas sista koloni - FNs svåraste avkoloniseringsuppdrag
Globalt perspektiv Artiklar, rapporter och dokument om globala frågor Stiftelsen Global Kunskap Box 1221 751 42 Uppsala www.globalpublications.org ISSN 1651 1441 Nr 54 2/2014 Västsahara - Afrikas sista
Läs merLäsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar
Läs merRöda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4
Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4 Geografi Samhällskunskap Fysik De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.
Läs merOm övningsboken. Diagnoser Det finns diagnoser till alla k apitel. De ger information om elevernas kunskapsutveckling.
Om övningsboken Övningsbokens uppgifter bearbetar innehållet i grundboken och ger eleverna utmaningar. För att underlätta urvalet av uppgifter är de kategori serade i sex olika typer. G Grundbok. För att
Läs merUpptäck hela världen! tio tidskrifter som krymper världen och får dig att växa. Prenumerera på minst en och du får provnummer av de andra
Upptäck hela världen! tio tidskrifter som krymper världen och får dig att växa Prenumerera på minst en och du får provnummer av de andra Världen består av mer än Europa. Vill du ha en fylligare skildring
Läs merU2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)
Regeringsbeslut I:1 2009-01-22 U2009/312/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m.
Läs merIsrael och dess fiender
Israel och dess fiender Israel och dess fiender Copyright 2013 Holger Nilsson Ansvarig utgivare: Holger Nilsson Framställt på vulkan.se Tryckt i Riga ISBN: 978-91-637-4457-0 Israel och dess fiender Holger
Läs mer200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
Läs mer