UPPDRAGSPLAN. Antagen av socialnämnden för barn och unga , 113

Transkript

1 SOCIALNÄMNDEN FÖR BARN OCH UNGA UPPDRAGSPLAN Antagen av socialnämnden för barn och unga , 113 SOCIALNÄMNDEN FÖR BARN OCH UNGA Postadress: Uppsala kommun, socialnämnden för barn och unga, Uppsala Besöksadress: Stationsgatan 12, Uppsala E-post: 1

2 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Sammanfattning av nämndens effektmål Nämndens ansvar och utgångspunkter... 5 Nämndens styrning och uppföljning... 5 Tre övergripande perspektiv... 5 Främjande, förebyggande och riktade insatser... 6 Nämndens effektmål Ekonomisk förutsättning, politisk ledning och gemensam verksamhet. 8 Främjande insatser Förebyggande insatser Riktade insatser Medarbetare och ledare

3 Förord Barnets bästa är det absoluta fokus som Socialnämnden för barn och unga har för hela sin verksamhet, barnets eller ungdomens bästa. Det gäller allt från stadsdelsutveckling via förebyggande och rådgivande arbete till nämndens myndighetsutövning med individuella insatser. Utgångspunkten är FNs konvention om barnets rättigheter. Fyra artiklar i konventionen anger den principiella kärnan: alla barn har samma rättigheter (artikel 2) barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barnet (artikel 3) alla barn har rätt till liv och utveckling (artikel 6) barnet har rätt att vara delaktig och säga sin mening i frågor som rör barnet (artikel 12) FNs konvention om barnets rättigheter ligger också till grund för Uppsala kommuns barn- och ungdomspolitiska program som nämnden aktivt bidrar till att fullfölja. Tre perspektiv är gemensamma för socialnämnden för barn och unga, barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i syfte att nå nämndernas mål: genom tidiga insatser förebygga behov av mer omfattande insatser familjeperspektiv med fokus på barnets bästa samverkan med andra aktörer som vänder sig till barn och unga Alla, oavsett organisatorisk tillhörighet, som arbetar med barn har en skyldighet att agera och reagera vid oro för att ett barn far illa. Lagstiftningen om detta blev än tydligare fr.o.m. 1 januari 2013, ansvaret att i alla lägen utgå från barnets bästa markeras starkt. Socialtjänstens professionella medarbetare har i alla led av det individinriktade arbetet avgörande funktioner genom sina bedömningar om behov av insatser, val av behandlings- och stödformer samt uppföljning och utvärdering. Nämndens ansvar är att bidra till att alla barn och ungdomar får en trygg uppväxt och det stöd som behövs för att stå väl rustad inför vuxenlivet. Detta ansvar ska dessutom klaras inom ramen för de ekonomiska resurser som givits. Nämnden har därför tagit initiativ till en rad sociala investeringar i syfte att kombinera bättre behandlingsinsatser med lägre kostnader genom metodmässiga och organisatoriska innovationer. Detta inte minst i samverkan med flera andra nyckelaktörer som landsting, polis, ideella organisationer m fl, men även genom tydligare krav av olika slag på behandlingsinstitutioner. Insatser mot det ökande missbruket av cannabis är en annan viktig uppgift, liksom fullföljande av det nya samverkansavtal mellan kommunen och polisen som kommer att gälla fr.o.m. 1 januari Anders A. Aronsson ordförande i socialnämnden för barn och unga 3

4 Inledning Uppsala kommuns kommunfullmäktige fastställer årligen inriktningen av kommunens verksamhet, med inriktningsmål och ekonomiska prioriteringar för kommande fyraårsperiod i styrdokumentet Inriktning, Verksamhet, Ekonomi (IVE). Utöver inriktningsmålen och ekonomiska prioriteringar innehåller IVE även ettåriga uppdrag som riktar sig till olika nämnder. Utifrån IVE upprättar socialnämnden för barn och unga (nämnden) årligen en uppdragsplan som konkretiserar de inriktningsmål som nämnden anser viktiga utifrån sitt ansvarsområde samt de uppdrag som kommunfullmäktige tilldelat nämnden. I uppdragsplanen formulerar nämnden effektmål och indikatorer som visar hur nämnden bidrar till uppfyllelsen av inriktningsmålen och uppdragen i IVE. Uppdragsplanen är nämndens viktigaste styrdokument och fastslår nämndens övergripande politiska vilja för de kommande fyra åren. Nämndens uppdragsplan genomsyras av Förenta nationernas konvention om barns rättigheter och Uppsala kommuns policy för hållbar utveckling samt nedanstående program och policyer i Uppsala kommun. Barn- och ungdomspolitiskt program (KF 2010) Drogpolitisk policy (KF 2002) Program för individ- och familjeomsorgen (KF 2004) Sammanfattning av nämndens effektmål Nedan är en sammanfattning av samtliga effektmål som är antagna av socialnämnden för barn och unga. 1. Fullmäktiges ekonomiska krav tillgodoses. 2. Handläggningen inom nämndens myndighetsorganisation är skyndsam och rättsäker. 3. Barns och ungdomars perspektiv tas tillvara i stadsdelsutvecklingen. 4. Medborgarna är delaktiga i stadsdelsutvecklingen. 5. Det sociala och det fysiska perspektivet är integrerat i stadsdelsutvecklingen. 6. Barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa upptäcks i tidigt skede. 7. Barn och ungdomar samt deras familjer som är i behov av nämndens insatser får behoven tillgodosedda i tidigt skede. 8. Barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för sociala problem fångas upp. 9. Barn och ungdomar med långvarig ogiltig skolfrånvaro återgår till skolan. 10. Barn och ungdomar använder inte alkohol, narkotika, dopning eller tobak. 11. Barn och ungdomar som är placerade i HVB fullföljer behandling och är trygga. 12. Barn och ungdomar som är placerade utom hemmet har en välfungerande skolgång. 13. Barn och ungdomar som placeras utom hemmet erhåller läkarundersökningar i enlighet med socialstyrelsens anvisningar. 14. Ensamkommande barn och ungdomar är integrerade i samhället. 15. Medarbetarna är delaktiga i att utveckla myndighetsorganisationens verksamhet. 16. Tydliga kompetensutvecklingsplaner upprättas i linje med verksamhetens krav och i delaktighet med medarbetarna. 17. Personalomsättningen inom myndighetsorganisationen är max 20 %. 18. Arbetsmiljön är säker och trygg så att arbetsskador undviks och sjukfrånvaro som beror på arbetsmiljöfaktorer minimeras. 19. Medarbetarna trivs, känner arbetsglädje och trygghet. 4

5 Nämndens ansvar och utgångspunkter Nämndens styrning och uppföljning Nämndens huvuduppgift är att identifiera medborgarnas behov och genom politiska prioriteringar ge uppdrag som tillgodoser dessa behov. För detta ändamål använder sig nämnden av ett antal styrmedel för att omsätta sin politiska vilja till verklighet. Hur styrmedlen utformas hänger ihop med vad nämnden vill uppnå, men också med den statliga regleringen av området. Nämndens styrmedel består av: Uppdrag i form av avtal och överenskommelser Utifrån uppdragsplanen beställer nämnden social service åt medborgarna genom att ge uppdrag till olika utförare. I dessa uppdrag beskrivs vilken service det är som nämnden beställer, vad den ska leda till för medborgarna och vilken kvalitet den ska ha. Nämnden ger ersättning till utförare i enlighet med upprättade avtal. Krav genom mål och regler Utöver uppdrag fastställer nämnden även inriktning och riktlinjer för framför allt myndighetsutövningen. Dessa riktlinjer fungerar som styrande för myndighetsutövningen samt tydliggör medborgarnas rättigheter och skyldigheter i förhållande till kommunen. Uppföljning och utvärdering För att nämnden ska få kännedom om uppdragen ger avsedd effekt och insatserna håller god kvalitet genomförs uppföljningar och utvärderingar. Uppföljningarna och utvärderingarna ska bidra till att utveckla och förbättra nämndens insatser samt ge en samlad bild av tillståndet i Uppsala och hur utvecklingen ser ut inom nämndens ansvarsområden. Fria nyttigheter För att bidra till kvalitetshöjning kan nämnden erbjuda vissa generella insatser i form av exempelvis erfarenhetsutbyten med utförare och samverkansparter. Tre övergripande perspektiv Nämnden har tillsammans med barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden identifierat tre perspektiv för ökad måluppfyllelse. Dessa utgör framgångsfaktorer för att nämnden ska kunna styra effektivt. Nämndens strategi för att effektivt styra mot kommunfullmäktiges inriktningsmål är: att genom tidiga insatser förebygga att behov av mer omfattande insatser uppstår att tillämpa ett familjeperspektiv i sitt arbete, med fokus på barnets bästa att samverka med andra aktörer som vänder sig till barn och unga. Tidigt förebyggande insatser handlar om att möta barn och ungdomars behov samt deras föräldrar i ett så tidigt skede som möjligt. Det innebär att barn och ungdomar i behov av insatser får tillgång till information, rådgivning och stödinsatser. På så sätt minskar sannolikt antalet barn och ungdomar som har behov av mer omfattande insatser, vilket leder till vinster för den enskildes välfärd och för samhällsekonomin. 5

6 Familjeperspektivet handlar om att se barnet som en del av en familj. Genom att se hela familjens behov kan åtgärder riktas in mot att stabilisera familjen och därmed barnets situation. Detta innebär att nämnden behöver samverka med andra nämnder som har ansvar för verksamheter som ger stöd till barnets föräldrar, barnets syskon eller till barnet om det är stöd eller insatser som ligger utanför nämndens ansvarsområden. Samverkan, på både strategisk och operativ nivå behövs för att upprätthålla ett familjeperspektiv, men också för att förstärka genomslaget för nämndens insatser inom ramen för stadsdelsutveckling. Nämnden kan själv ingå som part i en strategisk samverkan eller ställa krav på utförarna att samverka på en operativ nivå. För nämnden är även samverkan vad gäller samsyn, ansvarsfördelning, tidig upptäckt och identifiering av barn i riskzon angeläget. Främjande, förebyggande och riktade insatser Nämnden tillhandahåller främjande, förebyggande och riktade insatser för barn och unga 0-20 år och deras föräldrar. Främjande insatser syftar till att främja ett positivt beteende och en god utveckling på en generell nivå. Förebyggande insatser syftar till att mildra och förhindra en negativ utveckling hos barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för sociala problem. Riktade insatser handlar om den problematik som redan är identifierad och behöver specialanpassade insatser. Riktade insatser Förebyggande insatser Myndighetsinsatser (IVE 6.5) Ensamkommande barn och ungdomar (IVE 6.6) SkolFam (IVE 6.5) Familjerätt (IVE 6.5) Främjande insatser Råd och stöd (IVE 6.5) Brottsförebyggande (IVE 6.5) Alkohol, narkotika, doping, tobak ANDT (IVE 6.5) Stadsdelsutveckling (IVE 6.2) Brottsförebyggande (IVE 6.5) Alkohol, narkotika, dopning, tobak ANDT (IVE 6.5) Figur 1. Nämndens insatser inom de olika insatsnivåerna. En del av ovanstående insatser finns inom en glidande skala mellan de olika nivåerna. Inom främjande insatser ansvarar nämnden bland annat för arbetet med stadsdelsutveckling. Nämnden har olika roller inom området. Den ena rollen handlar om nämndens samordningsansvar som främst syftar till att skapa gemensamma plattformar och samsyn mellan nämnder, styrelser och bolag. Nämndens samordningsansvar är kommunövergripande och omfattar alla medborgare oavsett ålder. Därutöver har nämnden inom sitt kärnområde även ett särskilt ansvar att beakta barns och ungdomars uppväxtvillkor i stadsdelarna. Inom förebyggande insatser ansvarar nämnden bland annat för att identifiera barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för sociala problem. Nämnden tillhandhåller även insatser för att bryta en negativ utveckling hos barn och ungdomar. Det kan bland annat handla om frivilliga råd- och stödinsatser och brottsförebyggande insatser. 6

7 Riktade insatser ges inom ramen för nämndens Individ- och familjeomsorg barn och unga 0-20 år (myndighetsorganisationen). Inom myndighetsorganisationen ansvarar nämnden för myndighetsutövning och beslutar om insatser för barn och ungdomar där behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Det kan handla om insatser i form av öppenvårdsinsatser, boende utom hemmet och familjerättsliga insatser. Nämnden har även avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i åldern år. Större delen av nämndens budget finns inom riktade insatser. Nämnden har även ett arbetsgivaransvar för personal som arbetar inom myndighetsorganisationen. 7

8 Nämndens effektmål Nämndens effektmål är uppdelade utifrån nedanstående områden. Under varje område presenteras hur nämnden tar sig an respektive inriktningsmål med hjälp av effektmål och indikatorer. Om indikatorernas nuläge inte har ett årtal under siffran är nuläget från I vissa fall finns inget nuläge och då står det okänt. Vissa av inriktningsmålen har inga effektmål och indikatorer utan en text som beskriver hur nämnden arbetar för att bidra till uppfyllelsen av inriktningsmålet. Ekonomisk förutsättning, politisk ledning och gemensam verksamhet Främjande insatser Förebyggande insatser Riktade insatser Medarbetare och ledare Ekonomisk förutsättning, politisk ledning och gemensam verksamhet Nämnden har för 2014 tilldelats ett kommunbidrag på tkr. Kommunbidraget är fördelat inom tre områden; politisk verksamhet, kultur och fritid samt vård och omsorg. Förutom kommunbidraget beräknas nämnden enligt aprilprognosen 2013 få intäkter på tkr. Dessa utgörs till största delen av statsbidrag för asylboende för ensamkommande barn och ungdomar samt boende för ensamkommande barn och ungdomar med permanent uppehållstillstånd. Statsbidraget för ensamkommande barn och ungdomar finns under särskilt riktade insatser. Budget 2014 Verksamhetsområde Belopp (tkr) KF Kommunbidrag 2014 Årsprognos Kommunbidrag April 2013 Förslag Nämndbudget 2014* Politisk verksamhet Kultur och Fritid Vård och omsorg varav familjerätt Särskilt riktade insatser varav boende asyl/put 0 0 Summa *Budget tas av nämnden hösten

9 Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.1.1) Driftskostnader, räntekostnader och avskrivningar för gjorda investeringar ryms i kommunens driftsbudget och ekonomin i varje verksamhet är i balans. Nämndens effektmål 1: Fullmäktiges ekonomiska krav tillgodoses. Uppsalas befolkning växer och antalet barn och ungdomar under 20 år beräknas öka från till fram till Detta kommer att återspeglas inom nämndens ansvarsområden. Lagändringar bland annat inom socialtjänstlagen medför även ett utökat uppdrag för nämnden vilket leder till ökade kostnader inom myndighetsorganisationen. Resultatet för 2012 visade på ett minusresultat. Det var främst kostnader för insatser inom myndighetsorganisationen som översteg budget. Nämndens årsprognos per april 2013 visar att ekonomin inte är i balans. Arbetet med att uppnå balans fortgår i enlighet med nämndens åtgärder: - att fortsätta minska kostnadsutvecklingen för placeringar i hem för vård eller boende - att bryta den ökade kostnadsutvecklingen gällande placeringar i konsulentstödda familjehem - att se över kostnadsutvecklingen för öppenvårdsinsatsen boende med stöd. Kostnaderna för placeringar i hem för vård eller boende (HVB) är höga. Den genomsnittliga kostnaden för 2012 var drygt kr per dygn och variationerna var stora. Ett sätt att ta kontroll över kostnaderna är att följa hur användar- och köpmönstret ser ut gällande placeringarna i HVB. Placeringar ska främst ske i interna HVB, det vill säga de kommunala 1, i andra hand i externa HVB inom ramavtal och i sista hand i externa HVB utom ramavtal. Barn och ungdomar som placeras i HVB ska få en bra och effektiv vård och omsorg så att de inte behöver vistas utanför det egna hemmet längre än nödvändigt. Vid upphandling av HVB är det viktigt att ställa höga kvalitetskrav. Nämnden genomför uppföljningar av upphandlade HVB för att säkerställa att vården och omsorgen håller god kvalitet. Nämnden tecknar internavtal med Styrelsen för vård och bildning gällande öppenvårdsinsatser. Resultatet för 2012 visade dock att nämnden köper drygt en fjärdedel av sina öppenvårdsinsatser av externa utförare. Det är därför angeläget att följa denna utveckling. Andel placeringar i HVB inom internavtal med Styrelsen för vård och bildning 46 %* Öka Andel placeringar i HVB hos externa utförare inom ramavtal 29 %* Öka Andel placeringar i HVB hos externa utförare utom ramavtal 14 %* Minska Andel öppenvårdsinsatser inom internavtal med Styrelsen för vård och bildning 74 % Öka Totalt antal dygn i HVB dygn Minska Uppföljning: Uppgifter hämtas ur ekonomisystemet Agresso och verksamhetssystemet ProCapita. *% av total andel HVB placeringar. Resterande 11 % av HVB-placeringarna består av cirka 10 % placeringar vid Statens institutionsstyrelse och 1 % övriga HVB-placeringar. 1 Placering ska ske under förutsättning att behovsbedömning påvisar att målgrupp och inriktning överensstämmer. 9

10 Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.1.4) Kommunal service är kvalitetssäkrad genom uppföljning ur såväl brukarsom avtalsperspektiv. Det bemötande och den behandling barn och ungdomar och deras föräldrar får i olika verksamheter ska noga följas. Det gäller alla insatser som nämnden beslutar om eller medverkar till i öppenvård, i familjehem eller i HVB. I en utsatt situation måste bemötandet av varje barn och ungdom utgå från dennes situation oavsett kulturell, etnisk och religiös bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Nämnden kommer under 2014 att analysera brukarundersökningar genomförda 2013 och utifrån resultaten identifiera utvecklingsområden som nämnden tar sig an i kommande uppdragsplan. 2 Nämnden har inrättat en funktion inom myndighetsorganisationen som ska medverka till att utveckla kvalitén i arbetet med placeringar i HVB. Funktionen ska även utveckla olika arbetsformer och vara delaktig i uppföljningen av placeringar i HVB. Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden att arbeta med införande av garanti- och handläggningstider på lämpliga områden. Nämndens effektmål 2: Handläggningen inom nämndens myndighetsorganisation är skyndsam och rättssäker. Nämnden ansvarar för att erbjuda en god och tillgänglig service samt en rättssäker myndighetsutövning. Inom myndighetsutövningen ska beslut om att inleda eller ej inleda utredning genomföras enligt gällande lagstiftning, föreskrifter och nämndens riktlinjer. Det samma gäller utredningstid och verkställande av beslutade insatser. Andel beslut att inleda/inte inleda utredning inom 14 dagar 44 % 70 % 2014, sedan öka med 5 % för varje år Andel avslutade utredningar inom 4 månader 50 % Öka med 10 % för varje år Andel verkställda myndighetsbeslut inom 3 månader 96 % Öka med 1 % för varje år Uppföljning: Uppgifter hämtas ur ProCapita. 2 Brukarundersökningar genomförs inom nämndens myndighetsorganisation, råd- och stödverksamheten inom Vård och bildning samt för ensamkommande barn och ungdomar. 10

11 Främjande insatser Inom främjande insatser ansvarar nämnden bland annat för arbetet med stadsdelsutveckling. Nämnden har olika roller inom området. Den ena rollen handlar om nämndens samordningsansvar som främst syftar till att skapa gemensamma plattformar och samsyn mellan nämnder, styrelser och bolag. Nämndens samordningsansvar är kommunövergripande och omfattar alla medborgare oavsett ålder. Därutöver har nämnden inom sitt kärnområde även ett särskilt ansvar att beakta barns och ungdomars uppväxtvillkor i stadsdelarna. Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.2.4) Barn och unga är delaktiga i samhällsbyggandet. Nämndens effektmål 3: Barns och ungdomars perspektiv tas tillvara i stadsdelsutvecklingen. Nämnden tar fram underlag för att stärka de sociala barn- och ungdomsperspektiven i samhällsplaneringen. För att lyckas med det krävs ökad kännedom om barns och ungdomars situation. Detta uppnås genom statistik och undersökningar, men också via dialoger där barns och ungdomars perspektiv och åsikter efterfrågas. Nämnden vill utveckla formerna för medborgardialoger för att rikta dialogen mot specifika frågor som är angelägna för barn och ungdomar eller deras föräldrar. Antal nya dialogformer riktat till barn och ungdomar Uppstart * Uppföljning: Utvärdering av prövad form bör genomföras. *uppstart Nämndens effektmål 4: Medborgarna är delaktiga i stadsdelsutvecklingen. Vid sidan av traditionella medborgardialoger ger digital teknik möjlighet till att både sprida och få information. För att skapa förutsättningar och utveckla möjligheterna till delaktighet för medborgarna är det viktigt att utveckla digitala informations- och dialogformer. Webbaserade mötesplatser är ett instrument för att öka tillgängligheten och kommunikationen mellan boende i området, föreningar och kommunala verksamheter. Antal webbaserade stadsdelsmötesplatser 2 st Utvecklas Andel* besökare per månad på webbaserade Mötesplats Gottsunda 6 % (antal: 907) Öka Antal personer som följer Mötesplats Gottsunda på Facebook 319 st Öka Andel* besökare per månad på webbaserade Mötesplats Sävja 2 %** (antal: 249) Öka Antal personer som följer Mötesplats Sävja på Facebook 52 st Öka Uppföljning: Statistik förs av samordningsansvarig på kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. *Andel i förhållande till befolkningen. I Mötesplats Gottsunda ingår planeringsområdena Gottsunda och Valsätra. I Mötesplats Sävja ingår planeringsområdena Sävja-Bergsbrunna och Nåntuna-Vilan. **uppstart april

12 Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.2.5) Invånare och besökare är trygga på gator, torg och andra allmänna platser. Barn och ungdomar ska känna sig trygga i sin närmiljö. Det har dock förekommit oroligheter i form av stenkastning och bilbränder i vissa stadsdelar. Polis, räddningstjänst, socialtjänst, rektorer och tjänstemän från kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad har regelbundna möten för att samordna insatser i syfte att främja en god utveckling och motverka social oro. För nämnden är det viktigt att det finns trygghetsskapande insatser riktade till barn och ungdomar i stadsdelarna. Sedan 2010 har nämnden drivit projektet Lokal operativ samverkan (LOS) i Gottsunda och Valsätra som handlar om utåtriktat socialt arbete i stadsdelen. Under 2014 kommer formerna för utåtriktat socialt arbete att utvecklas ytterligare (se nämndens effektmål 8: Barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för sociala problem fångas upp, sid 14). Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE ) Stadsdelsutvecklingen är tillväxtorienterad. Nämndens effektmål 5: Det sociala och det fysiska perspektivet är integrerat i stadsdelsutvecklingen. För en hållbar stadsdelsutveckling behöver insatser samordnas på ett effektivt sätt. En viktig del i nämndens samordningsansvar för stadsdelsutvecklingen handlar om kunskapsspridning och att skapa samsyn mellan kommunala nämnder, styrelser och bolag samt boende och andra berörda aktörer. En tillväxtorienterad stadsdelsutveckling innebär en integrering av både ett socialt och ett fysiskt perspektiv. Det sociala perspektivet behöver få en tydligare roll i samhällsplaneringen och för att uppnå det är det viktigt med en samlad inventering av vilka åtgärder som behövs. Detta är en utmaning som nämnden ser som nödvändig att ta sig an och utveckla inom ramen av sitt samordningsansvar. För att få till effektiva och samordnade insatser behöver gemensamma forum skapas, såväl i form av tvärsektoriella fysiska möten som gemensamma digitala plattformar. Nämnden ska ansvara för att en stadsdelskonferens genomförs under Nämnden kommer även att ansvara för att ett stadsdelsutvecklingsbokslut tas fram med syfte att få en samlad bild av allt kommunalt arbete som genomförs inom ramen för stadsdelsutveckling. Utöver detta tar nämnden fram strukturöversikter där ett avgränsat geografiskt område beskrivs utifrån olika perspektiv i syfte att skapa en helhetsbild. Påbörja arbete med strukturöversikt Sävja Prioriterat område Färdigställande av strukturöversikt Gottsunda/Valsätra Sävja Stadsdelsutvecklingsbokslut Uppstart 2013 Ett bokslut årligen Uppföljning: Rapportering av samordningsansvarig på kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad. 12

13 Förebyggande insatser Inom förebyggande insatser ansvarar nämnden bland annat för att identifiera barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för sociala problem. Nämnden tillhandhåller även insatser för att bryta en negativ utveckling hos barn och ungdomar. Det kan bland annat handla om frivilliga råd- och stödinsatser och brottsförebyggande insatser. Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.5.4) Institutionsplaceringar fortsätter att minska bland barn och unga genom tidig upptäckt och med förebyggande åtgärder. Nämndens effektmål 6: Barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa upptäcks i tidigt skede. För nämnden är det av avgörande betydelse att barn och ungdomar i behov av stöd upptäcks i ett tidigt skede. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar eller andra myndigheter inom till exempel hälso- och sjukvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det är viktigt att anmälan till socialnämnden görs i tidigt skede. Förskola och skola är viktiga aktörer för att socialnämnden ska få information om barns situation i ett tidigt skede. Förutom krav om en rättssäker och likvärdig bedömning av inkommen anmälan ställs det även krav på nämnden och dess myndighetsorganisation att bistå med information och stöd till dem som anmäler. Andel anmälningar till socialnämnden kring misstanke om barn och ungdomar som far illa* 7 %** Följa Antal anmälningar till socialnämnden som kommer från förskola/skola 375 st Följa Uppföljning: Uppgifter från ProCapita. *Andel i förhållande till totala antal barn och ungdomar i Uppsala kommun **En individ kan vara aktuell flera gånger 13

14 Nämndens effektmål 7: Barn och ungdomar samt deras familjer som är i behov av nämndens insatser får behoven tillgodosedda i tidigt skede. En långsiktig förutsättning för att antalet institutionsplaceringar ska minska är att barn och ungdomar får hjälp i ett tidigt skede samt att det finns alternativa lösningar. Nämnden har ett brett utbud av förebyggande insatser. Tidiga insatser behövs dels för att förhindra placeringar utom hemmet men även för att korta ner placeringstiden för barn och ungdomar. Antal råd- och stödinsatser inom internavtal med Styrelsen för vård och bildning Antal öppenvårdsinsatser inom internavtal med Styrelsen för vård och bildning Andel öppenvårdsinsatser inom internavtal med Styrelsen för vård och bildning som avslutats som planerat insatser Öka 820 insatser Öka 75 % Öka Andel råd-, stöd- och öppenvårdsinsatser inom internavtal med Styrelsen för vård och bildning som följts genom Journal digital och som har gett positivt resultat Okänt Uppföljning: Styrelsen för vård och bildning redovisar statistik enligt internavtal med nämnden och inkommer även med verksamhetsredogörelser vid årsbokslut. Uppgifter erhålles även från Journal digital. Följa Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.5.5) Det förebyggande arbetet fokuseras på barn och unga i riskzonen för sociala problem. Nämndens effektmål 8: Barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för sociala problem fångas upp. Det finns olika samverkanskonstellationer mellan socialtjänst, skola och polis kring barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för sociala problem. Hittills har den största satsningen skett i Gottsunda- och Valsätraområdet. En utvärdering 3 visar att det är svårt att isolera effekter till en av satsningarna då det finns flera samverkanskonstellationer med liknande målsättning som pågår samtidigt. Även om det inte går att isolera effekter kan ändå utvärderingen peka på förtjänster av utåtriktat socialt arbete, så som fältarbete. Nämndens målsättning är att förstärka och utveckla det uppsökande arbetet tillsammans med andra berörda parter för att minska sociala problem hos barn och ungdomar. Antal råd- och stödinsatser insatser Öka Antal ärenden SSP (skola, socialtjänst och polis) 25 st Följa Uppföljning: Styrelsen för vård och bildning redovisar statistik enligt internavtal med nämnden och inkommer även med verksamhetsredogörelser vid årsbokslut. 3 Utvärdering 2012 av lokal operativ samverkan (LOS) 14

15 Nämndens effektmål 9: Barn och ungdomar med långvarig ogiltig skolfrånvaro återgår till skolan. Forskning visar att barn och ungdomar som har hög grad av ogiltig skolfrånvaro befinner sig i riskzonen för att inte få fullständiga betyg, vilket i sig är en riskfaktor för ogynnsam utveckling. En ogynnsam utveckling kan leda till långvariga kontakter med socialtjänsten. Nämnden är en samarbetspart i arbetet med att få barn och ungdomar tillbaka till skolan genom att erbjuda tidiga insatser för barn och ungdomar som har hög grad av ogiltig skolfrånvaro. Bland annat erbjuds modellen ELIS (elever i skolan) för barn och ungdomar med hög skolfrånvaro och deras familjer. Resultaten har varit goda och under 2013 utökades antalet skolor som använder modellen. Antal barn och ungdomar med hög skolfrånvaro som erhåller insatsen ELIS 14 st Öka Andel barn och ungdomar som har en närvaro mellan 70 och 100 % efter insats i form av ELIS 100 % 100 % Uppföljning: Uppföljning av antal elever som deltar i ELIS och återgår till skolan görs genom rapport från Styrelsen för vård och bildning. Nämndens effektmål 10: Barn och ungdomar använder inte alkohol, narkotika, dopning eller tobak. Nämnden har ett särskilt samordningsansvar gällande alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). I nämndens drogförebyggande arbete är barn, ungdomar och föräldrar centrala målgrupper. Tidig debut av ANDT är en riskfaktor för missbruk och utanförskap. 4 Nämnden arbetar med informations och kunskapsspridning om ANDT, barns och ungdomars attityd till ANDT, tidig upptäckt, förebyggande insatser och vård och behandling. 4 Ralph Hingson et al. Age at Drinking Onset and Alcohol Dependence. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 2006;160:

16 För att arbeta med attityder och tidig upptäckt behövs information som är anpassad till dagens samhälle. Även om alkohol, narkotika, dopning och tobak förekommer i olika utsträckning är det angeläget att följa utvecklingen inom samtliga delar. Detta eftersom sambandet mellan de olika delarna inom ANDT är vetenskapligt belagt med att drog föder drog. 5 Indikator Nuläge* Andel ungdomar i årskurs nio som uppger att de inte röker % Öka Andel ungdomar i årskurs nio som uppger att de inte snusar % Öka Andel ungdomar i årskurs nio som under de senaste 12 månaderna aldrig har druckit alkohol Andel ungdomar i årskurs nio som uppger att de inte har använt anabola steroider utan läkarordination % % Öka Öka Andel ungdomar i årskurs nio som uppger att de inte har använt narkotika % Öka Andel ungdomar som deltar i FFT cannabis och uppnår drogfrihet 78 % Av 27 familjer 2012 Uppföljning: Uppgifter från Liv och Hälsa Ung, nästa mätning Uppgifter om FFT cannabis hämtas från Vård och bildnings verksamhetssystem Journal digital. *Nuläget från de första fem indikatorerna är hämtade från Liv och Hälsa Ung som genomfördes våren Öka Riktade insatser Riktade insatser ges inom ramen för nämndens Individ- och familjeomsorg barn och unga 0-20 år (myndighetsorganisationen). Inom myndighetsorganisationen ansvarar nämnden för myndighetsutövning och beslutar om insatser för barn och ungdomar där behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Det kan handla om insatser i form av öppenvårdsinsatser, boende utom hemmet och familjerättsliga frågor. Nämnden har även avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i åldern år. Större delen av nämndens budget finns inom riktade insatser. Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.5.2) Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län har ett väl fungerande samarbete med individen i centrum avseende vård och omsorg. För att barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska få god vård och omsorg, krävs att nämnden har ett väl fungerande samarbete med landstinget och med pedagogisk verksamhet i kommunen. Nämnden har tillsammans med utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, barnoch ungdomsnämnden och Landstinget i Uppsala län ett samverkansavtal och gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Målet är att alla barn och ungdomar ges ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i sin förskolegrupp/skolklass som de tillhör. Fortsatt samarbete mellan socialtjänst, pedagogisk verksamhet, landstingets barnhälsovård samt barn- och ungdomspsykiatrin i enlighet med samverkansavtalet och de gemensamma 5 Statens folkhälsoinstitut, ANTS/ 16

17 riktlinjerna är angeläget. En undersökning som genomförts för att ta reda på huruvida olika parter kände till eller använde sig av riktlinjerna pekar på att fortsatt arbete med implementering behövs. 6 Barn och ungdomar med social och psykisk problematik, som har behov av insatser från olika parter, erbjuds samordnade insatser för att tillgodose behoven. Arbetet med samordnad individuell plan (SIP) för barn och ungdomar med sammansatt problematik fortgår inom nämndens myndighetsorganisation. Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.5.7) Vården och omsorgen är hälsofokuserad och tillvaratar det friska med förebyggande insatser. Nämndens effektmål 11: Barn och ungdomar som är placerade i HVB fullföljer behandling och är trygga. Placerade barn och ungdomar ska vara trygga under sin placering och fullfölja planerad behandling, så kallade planerade avslut. Forskning visar dock att andelen som inte fullföljer behandling i Sverige är hög gällande placeringar i HVB och att detta är en riskfaktor som kan generera nya placeringar utanför det egna hemmet. 7 Nämndens målsättning är att öka andelen placeringar som avslutas som planerat. Andel placeringar i HVB som avslutas som planerat* Andel barn och ungdomar som uppgett att de känt sig trygga under sin placering i HVB* Okänt Okänt Uppföljning: Uppgifter från UAK:s uppföljningsmodell HVB, start jan Uppgifterna gällande den andra indikatorn bygger på att barnen svarar på frågan om trygghet. *Avser även ensamkommande barn och ungdomar som blir omplacerade från sitt ordinarie boende. Nämndens effektmål 12: Barn och ungdomar som är placerade utom hemmet har en välfungerande skolgång. En framgångsfaktor för placerade barn och ungdomar är en fungerande skolgång. Forskning pekar på att placerade barn och ungdomar ofta underpresterar i skolan, trots normal begåvning. 8 Ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola och HVB är en förutsättning för en fungerande skola. Nämnden arbetar för att placerade barn och ungdomar ska ges stöd och förutsättningar att uppnå läroplanens kunskapsmål i lika hög grad som övriga barn och ungdomar. Nämnden kommer med start 2014 att följa barnens utveckling i skolan genom uppföljningsmodellen för HVB samt genom satsningen som görs för familjehemsplacerade barns skolgång (SkolFam). 6 Undersökning genomfördes av kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad och landstinget i Uppsala län Vinnerljung et al, 2001, Sallnäs et al, Socialstyrelsen 2013, Kartläggning av interventioner med syfte att tillgodose placerade barns och ungas rätt till utbildning och hälso- och sjukvård 17

18 Andel barn och ungdomar som är placerade i HVB och når sina mål i skolarbetet under placeringen* (enligt vårdplanen) Andel barn och ungdomar som varit placerade i HVB och uppgett att de fick den hjälp de behövde för att lyckas i skolan* Okänt Okänt Antal familjehemsplacerade barn som fått hjälp genom SkolFam** 27 barn Öka Uppföljning: Uppgifter från UAK:s uppföljningsmodell HVB, SkolFam verksamhetsuppföljning vid årsbokslut. Uppgiften gällande den andra indikatorn är från uppföljningsmodellen och bygger på att barnen svarar på frågan om de fick den hjälp de behövde för att lyckas i skolan. *Avser även ensamkommande barn och ungdomar som blir omplacerade från sitt ordinarie boende. **Gäller de barn som ingår i SkolFams åldersgrupp. Nämndens effektmål 13: Barn och ungdomar som placeras utom hemmet erhåller läkarundersökningar i enlighet med Socialstyrelsens anvisningar. Trots samhällets ansvar för placerade barn och ungdomar har en stor andel av dem bristande fysisk, psykisk och psykosocial hälsa samt försenad utveckling. 9 Placerade barns och ungdomars hälsotillstånd, inklusive tandhälsa, ska särskilt följas och åtgärdas vid behov, för att säkerställa rätten till god hälsa. Andel familjehemsplacerade barn som erhållit läkarundersökning i samband med placering Andel institutionsplacerade barn som erhållit läkarundersökning i samband med placering Uppföljning: Uppgifterna hämtas från nämndens myndighetsorganisation. *Indikatorerna följs under 2013 men nuläge från 2012 saknas. Okänt* Okänt* Öka Öka Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.5.8) Människor som är utsatta för våld och hot får adekvat stöd. Antalet anmälningar om barn som utsätts för våld och övergrepp har ökat nationellt, speciellt i åldern 0-6 år. 10 Nämnden har olika stödinsatser som riktar sig till barn som blivit utsatta för våld och barn som bevittnat våld. Ur ett barnperspektiv är det angeläget att se familjen som en helhet och att insatser även kan erbjudas till de vuxna. Kommunfullmäktiges inriktningsmål (IVE 6.5.9) Personer som brukar våld får behandling. Ungdomar som tar till våld måste få hjälp med sitt beteende. Det är angeläget att orsakerna till beteendet utreds då orsakerna kan vara flera, såväl psykiska som sociala. Inom nämndens internavtal med Styrelsen för vård och bildning finns ett flertal insatser för ungdomar som tar till våld. 9 Socialstyrelsen 2013, Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar 10 Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 18

19 Kommunfullmäktiges inriktningsmål (6.6.2) Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn. Nämndens effektmål 14: Ensamkommande barn och ungdomar är integrerade i samhället. Uppsala kommun är en av landets anvisningskommuner och har avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 91 platser (2013) för ensamkommande barn och ungdomar. 11 Som anvisningskommun ansvarar nämnden för att ensamkommande barn och ungdomar får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen, det vill säga att utreda barnets behov, fatta beslut om insatser, placera i lämpligt boende samt se till att barnet får tillgång till skolundervisning. 12 Det krävs att hela kedjan av insatser fungerar för ett lyckat integreringsarbete. Det handlar till exempel om att hela boendekedjan fungerar utan avbrott. 13 För nämnden är det viktigt att barnen och ungdomarna tas väl om hand och får ett gott liv i gemenskap med andra. För att integreringen i samhället ska fungera är delaktighet och inflytande viktiga aspekter. De ensamkommande barnen och ungdomarna ska få information om sina rättigheter och skyldigheter som en del i integreringsarbete. Viktiga faktorer för att främja integreringen och god hälsa är att snabbt få del av skolundervisning, introduktion i det omkringliggande samhället och hjälp att komma igång med en fritidssysselsättning. Andel ensamkommande barn och ungdomar som följer planerad boendekedja utan avbrott 88 % Öka Tid från ankomst tills dess ensamkommande barn och ungdomar går i skolan Andel ensamkommande barn och ungdomar som har egna fritidsaktiviteter utanför boendet Uppföljning: Uppgifter från nämndens myndighetsorganisation och upphandlade boenden. Okänt Okänt 11 Migrationsverket, 12 Sveriges kommuner och Landsting, 13 Avbrott i detta fall avses, barnet/ungdomen rymmer från boendet eller att det sker på initiativ från myndighetsorganisationen eller utföraren. 19

20 Medarbetare och ledare Nämnden har ett arbetsgivaransvar för personal som arbetar inom myndighetsorganisationen. Myndighetsorganisation ska vara en attraktiv arbetsplats som präglas av delaktighet, arbetsglädje, trivsel och yrkesstolthet. Viktiga faktorer för att medarbetarna ska uppleva arbetsmiljön som god är utvecklingsmöjligheter samt ett medskapande medarbetarskap. Kommunfullmäktiges inriktningsmål (6.7.1) Uppsala kommun är en modern och attraktiv arbetsgivare där alla medarbetarna är medskapande och delaktiga. Nämndens effektmål 15: Medarbetarna är delaktiga i att utveckla myndighetsorganisationens verksamhet. Det finns flera utvecklingsinsatser inom nämndens ansvarsområde som fortsätter under hela planperioden, exempelvis utvecklingen av ett processorienterat arbetssätt och årliga verksamhetsplaner. Dessa insatser förväntas bidra till en högre delaktighet bland medarbetarna och i förlängningen en ökad effektivitet. Utvecklingen av ett processorienterat arbetssätt innebär att medarbetare är med och definierar hur arbetet ska organiseras, men också att medarbetare förväntas uppmärksamma brister och föreslå förändringar och lösningar. Vidareutvecklingen av årliga verksamhetsplaner innebär att medarbetare i hög grad involveras i att tydliggöra hur bland annat nämndens uppdragsplaner ska omsättas i praktiken. En förutsättning för detta är att det finns en bild av hur det gick föregående år, det vill säga att det finns en fungerande uppföljning av verksamheten. Indikator Nuläge Andel medarbetare som anser att det finns rutiner och arbetssätt som effektiviserar arbetet Andel medarbetare som anser att misstag/klagomål i arbetet används för att förebygga upprepning Andel medarbetare som anser sig vara delaktiga i utformningen av målen för den egna enheten Andel medarbetare som anser att måluppfyllelsen för den egna enheten regelbundet följs upp Uppföljning: Medarbetarundersökning genomförs % Öka 51 % Öka 41 % Öka 37 % Öka 14 Andel som svarat 4-5 (på skala 1-5) i medarbetarundersökning. Siffran 1 motsvarar instämmer inte alls och siffran 5 motsvarar instämmer helt. 20

21 Nämndens effektmål 16: Tydliga kompetensutvecklingsplaner upprättas i linje med verksamhetens krav och i delaktighet med medarbetarna. Krav- och kompetensprofiler tydliggör medarbetarnas roller, vilket ökar möjligheten till självständigt arbete inom ramen för uppdraget. Profilerna ger medarbetarna möjlighet att bli spjutspetskompetent genom inriktad och medveten kompetenshöjning. Denna ordning möjliggör även att över tid förändra fokus och arbetsuppgifter som ett led i en karriärutveckling för medarbetarna. I individuella kompetensutvecklingsplaner som upprättas i samtal mellan chef och medarbetare tas hänsyn till individuell kompetensutveckling och kompetensutveckling i grupp utifrån de olika processerna, rollerna och krav. En förutsättning för att utvecklingsplaner ska kunna tas fram är att medarbetarsamtal och löneföreberedande samtal sker på ett strukturerat och kvalitetssäkrat sätt. Andel medarbetare som har strukturerade kompetensutvecklingsplaner 0 % 100 % Andel medarbetare som anser att medarbetarsamtalet gör det enkelt att förstå vad som förväntas av dem Andel medarbetare som anser att de har goda möjligheter att pröva nya arbetsuppgifter inom enheten Andel medarbetare som anser att de har goda möjligheter att specialisera sig/göra karriär inom kommunen Uppföljning: Medarbetarundersökning genomförs % Öka 22 % Öka 14 % Öka Nämndens effektmål 17: Personalomsättningen inom myndighetsorganisationen är max 20 %. Den väntade generationsväxlingen inom kommunen börjar även synas inom myndighetsorganisationen. Det har varit ett flertal pensionsavgångar parallellt med en fortsatt hög personalomsättning bland utredande socialsekreterare. Då det alltjämt är svårt att rekrytera handläggare med längre erfarenhet innebär det risk för ett visst kompetenstapp. Nämnden arbetar för att skapa stabilitet och kontinuitet i nämndens myndighetsorganisation. Ett introduktionsprogram för samtliga nya medarbetare har tagits fram som syftar till att minska personalomsättningen. Personalomsättning (max. 20 % önskat läge) Andel nyanställda som fått enhetens introduktion utifrån fastställd plan Uppföljning: Kontinuerligt följa personalomsättningen. 40 % på utredningsenheter 30 % på placeringsenheter (2011) Minska för varje år tills målvärde är uppnått Påbörjat 100 % 21

22 Kommunfullmäktiges inriktningsmål (6.7.2) Sjukfrånvaron bland kvinnor och män är låg. Sjukfrånvaron ska fortlöpande följas. Genom ett aktivt hälsofrämjande arbete behålls en fortsatt låg nivå och eventuella risker identifieras. Kommunfullmäktiges inriktningsmål (6.7.3) Medarbetare i Uppsala kommun har en trygg arbetsmiljö. Nämndens effektmål 18: Arbetsmiljön är säker och trygg så att arbetsskador undviks och sjukfrånvaro som beror på arbetsmiljöfaktorer minimeras. En arbetsmiljöstrategi har tagits fram för UAK. Arbetsmiljöstrategin är ett samlingsdokument som inkluderar mål och handlingsplan samt rutiner. Utgångspunkten är att en god arbetsplats med en sund arbetsmiljö är en förutsättning för en god verksamhet. Kunskap om arbetsmiljö hos chefer och medarbetare, ett gemensamt synsätt, säkra och kända rutiner och förebyggande arbete är grundstommen i ett framgångsrikt arbete. Framgångsfaktorer i arbetsmiljöarbetet är: att varje medarbetare ses som en individ i sitt unika sammanhang att man bryr sig om varandra och att alla känner och tar ansvar för varandra att alla är medskapande för att uppnå ett gott samarbete. Ett hälsofrämjande och systematiskt arbetsmiljöarbete bidrar till: höjd effektivitet och kvalitet i verksamheten god hälsa och ökad frisknärvaro förbyggande av hälsa, mobbning, minskad sjukfrånvaro och färre arbetsskador ökad trivsel och delaktighet på arbetsplatsen för både medarbetare och chefer. Andel medarbetare som sällan upplever negativ stress i arbetssituationen 21 % Öka Andel medarbetare som anser att de arbetar i en fysiskt bra arbetsmiljö 79 % Öka Uppföljning: Medarbetarundersökning genomförs

23 Nämndens effektmål 19: Medarbetarna trivs, känner arbetsglädje och trygghet. Myndighetsorganisationens arbete ska organiseras utifrån ett verksamhetsperspektiv, men samtidigt ska det främja medarbetarnas hälsa och välbefinnande. Arbetet ska ge utrymme för delaktighet, samarbete och utveckling. En framgångsfaktor för detta är att samverkanssystemet (samverkansgrupp tillika skyddskommitté, arbetsplatsträff och medarbetarsamtal) fungerar väl. Dialogerna ska integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor. I den nära kontakten och samtalet mellan chef och medarbetare läggs grunden för ett bra samarbete och arbetsklimat. Andel medarbetare som oftast känner arbetsglädje 68 % Öka Andel medarbetare som anser att det finns förutsättningar för balans mellan arbete, familj och fritid 45 % Öka Andel medarbetare som trivs med sina arbetsuppgifter 78 % Öka Uppföljning: Medarbetarundersökning genomförs

24