Gränsöverskridande indrivning av fordringar. 1. Inledning. Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränsöverskridande indrivning av fordringar. 1. Inledning. Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell"

Transkript

1 Gränsöverskridande indrivning av fordringar Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell 1. Inledning Enligt grundläggande statsrättsliga principer får en stat endast bedriva myndighetsutövning inom det egna territoriet. En svensk myndighet får inte bege sig in på en annan stats territorium för att eftersöka handlingar eller tvångsvis ta hand om egendom eller personer. Sverige tillåter inte heller att en annan stats myndigheter utövar makt på svensk mark. Principen att en myndighet bara får utöva tvång inom den egna statens territorium anses även innebära att myndigheten inte utan direkt konventionsstöd med bindande verkan kan rikta förelägganden m.m. mot fysiska och juridiska personer som finns i en annan stat. Den svenska Kronofogdemyndigheten (KFM) anses t.ex. inte kunna verkställa utmätning av ett bankkonto i en bank i en annan stat. (1) Inte heller anses ett offentligrättsligt organ kunna uppträda som part i en domstol eller inför en myndighet i en annan stat. Den sistnämnda principen håller dock på att mjukas upp. (2) SvSkT 2010:5 sida 508En svensk borgenär som har en dom eller annan exekutionstitel mot en gäldenär som hör hemma eller har tillgångar i en annan stat måste därför vända sig till indrivningsmyndigheten i den stat där gäldenären eller egendomen finns. Detta gäller både borgenärer med privaträttsliga anspråk och borgenärer med offentligrättsliga anspråk, t.ex. skattemyndigheter. På motsvarande sätt har utländska borgenärer, privaträttsliga och offentligrättsliga, som vill ha utmätning hos en gäldenär som finns i Sverige eller av egendom som finns i Sverige att vända sig till KFM i Sverige. Ska indrivning av svenska skattefordringar ske i en annan stat får det ske inom ramen för ett handräckningsärende. Svenska myndigheter får begära hjälp av indrivningsmyndigheterna i den stat där gäldenären eller egendomen finns. På motsvarande sätt kan KFM vara skyldig att driva in andra staters skattefordringar. Detta förutsätter dock att staterna sinsemellan har åtagit sig ett sådant samarbete. Samarbete mellan myndigheter över nationsgränser regleras generellt genom olika typer av överenskommelser eller konventioner, samt av EU-direktiv och -förordningar. Samarbete förekommer inom flertalet rättsområden: straffrätt, processrätt, familjerätt, förmögenhetsrätt, skatterätt och obeståndsrätt. Arten av samarbete kan variera mellan olika stater. Två stater kan t.ex. ha ett väl utbyggt samarbete vad gäller straffrättsliga frågor men vara helt utan överenskommelser om samarbete i skatterättsliga ärenden. På liknande sätt finns olika överenskommelser samt EU-direktiv och -förordningar som reglerar indrivning av privaträttsliga fordringar i annan stat än där domen eller beslutet meddelats. Även här gäller principen om ömsesidighet. Är en svensk dom verkställbar i en annan stat ska KFM i Sverige verkställa domar meddelade av domstol i den staten. Med hänsyn till rörligheten över nationsgränser, inte minst inom EU, är det inte ovanligt att en skuldsatt person eller ett skuldsatt företag har både tillgångar i en annan stat och även skulder till utländska borgenärer. Det är därför av intresse att veta vilka möjligheter en konkursförvaltare (3) har att verka utanför den egna statens territorium. En konkursförvaltare har till uppgift att för samtliga borgenärers räkning ta i anspråk samtliga gäldenärens tillgångar för betalning av samtliga gäldenärens skulder. (4) På motsvarande sätt är det intressant för en borgenär att veta vilka möjligheter man har att bevaka sina fordringar i konkurser i andra stater. SvSkT 2010:5 sida 509 1

2 2. Några skillnader mellan privaträttsliga och offentligrättsliga borgenärer Det finns några skillnader mellan privaträttsliga och offentligrättsliga borgenärer. Som nämndes anses inte ett offentligrättsligt organ i motsats till en privaträttslig aktör kunna uppträda som part inför en domstol eller en myndighet i en annan stat. Vid handräckning för indrivning av skatter innebär detta att myndigheten i den sökande staten uppdrar åt myndigheterna i den anmodade staten att själva vidta alla indrivningsåtgärder. Detta gäller dels typiska borgenärsåtgärder, t.ex. att diskutera betalningsuppgörelse och ansöka om utmätning, dels att verkställa indrivning genom utmätning. Den privaträttslige borgenären får själv utföra borgenärsåtgärderna. Detta innebär att han själv måste ansöka om utmätning i den stat gäldenären eller egendomen finns. Han måste själv vända sig till rätt instans i den aktuella staten. Han måste själv utforma sin ansökan riktigt och han får själv hantera de invändningar och överklaganden m.m. som kan bli följden av hans ansökan om utmätning. I gengäld förfogar han över sitt ärende på ett helt annat sätt än den offentligrättslige borgenären som är mer eller mindre i händerna på sin kollega i den anmodade staten. En annan skillnad är att en dom (5) som meddelats av en domstol i en stat som regel inte utan vidare kan verkställas i en annan stat. I flera fall krävs att en domstol i den stat där verkställigheten ska ske prövar och godkänner domen från den främmande staten, s.k. exekvatur. (6) När det gäller skattefordringar m.m. är huvudregeln den motsatta, nämligen att skattebeslutet ska godtas av myndigheterna i den anmodade staten. (7) Utvecklingen inom EU går mot en ordning att staterna ska verkställa andra medlemsstaters privaträttsliga domar utan något exekvaturförfarande. En tredje skillnad är att innan en myndighet begär handräckning av en myndighet i en annan stat ska den sökande myndigheten först ha försvskt 2010:5 sida 510sökt driva in fordringen i sin egen stat. (8) Motsvarande krav ställs inte på en privaträttslig borgenär. 3. Privaträttsliga fordringar Viktiga författningar inom EU är Luganokonventionen från år 1998 (9) och Bryssel I- förordningen från år (10) Dessa författningar innehåller både regler om domstolars behörighet i tvister med gränsöverskridande inslag och om verkställighet av domar. Båda dessa författningar innehåller bestämmelser om exekvatur innan en dom från en annan stat kan verkställas. Dessa författningar gäller inte för familjerättsliga angelägenheter. Även konkurs, ackord och liknande förfaranden är undantagna från dessa författningar tillämpningsområden. Andra författningar av betydelse inom EU är förordningen om en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar, (11) förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande (12) och förordningen om europeiska småmål. (13) Dessa har det gemensamt att en dom utfärdad i en stat kan verkställas i en annan medlemsstat utan något exekvaturförfarande. Å andra sidan innehåller respektive förordning vissa bestämda förutsättningar för att domstolen i den dömande staten ska kunna tillämpa förordningen. Det är därför upp till varje borgenär vilken processform han vill använda. När det gäller Norden gäller sedan år 1977 en konvention om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. (14) Enligt denna konvention är det möjligt för en borgenär som har en dom meddelad i ett nordiskt land att vända sig till indrivningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och utan något exekvaturförfarande få domen verkställd. 2

3 SvSkT 2010:5 sida 511Det finns vissa möjligheter att få svenska domar verkställda även utanför EU och Norden. Dessa möjligheter är som regel begränsade. (15) Vid sidan av dessa överenskommelser kan en svensk borgenär vända sig till en domstol i den stat där gäldenären eller egendomen finns och väcka talan i den staten. Den svenska domen kan då åberopas som bevis om fordran. När det gäller familjerättsliga frågor, t.ex. indrivning av underhållsbidrag, finns särskilda konventioner och förordningar, främst inom Norden (16) och EU. (17) 4. Offentligrättsliga fordringar 4.1 Behörig myndighet Det gränsöverskridande samarbetet inom skatteområdet har det övergripande syftet att ingen ska beskattas i två länder men att alla ska beskattas i något land. Samarbetet går bl.a. ut på att utbyta upplysningar, att delge handlingar och att driva in obetalda skatter och avgifter. Eftersom avtalen, konventionerna och direktiven i flera hänseenden har olika materiellt innehåll är det en grannlaga uppgift att begära handräckning i en annan stat. Av flera skäl, bl.a. för att underlätta samarbetet över gränserna, är uppgiften att begära handräckning i en annan stat och att motta motsvarande ansökningar från andra stater koncentrerad till i princip en funktion i varje stat, Behörig myndighet (Competent Authority). Funktionen som Behörig myndighet i Sverige är delad mellan Skatteverket och KFM. (18) Enkelt utryckt är Skatteverket Behörig myndighet när det gäller att beskatta och KFM Behörig myndighet när det gäller att ta in betalning. Behörig myndighet granskar alla utgående framställningar om handräckning och kontrollerar att de är formellt riktiga. På samma sätt gransvskt 2010:5 sida 512skas alla från andra stater inkommande ansökningar om handräckning. Behörig myndighet är Sveriges kontaktyta gentemot motsvarande funktioner i andra stater. Skriftväxling mellan Sverige och andra stater under pågående handläggning ska gå via Behörig myndighet. Detta gäller både handräckningsärenden från Sverige och ärenden till Sverige. På så sätt behöver de behöriga myndigheterna bara ha en kontaktyta i varje stat. 4.2 Samarbete inom EU Det nya indrivningsdirektivet (2010/24/EU) träder i kraft den 1 januari Direktivet ersätter tidigare nu gällande direktiv. (19) Med stöd av direktivet är det möjligt att begära handräckning inom hela unionen. Indrivningsdirektivet omfattar inkomst- och förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, mervärdesskatt och vissa punktskatter samt skattetillägg. Däremot omfattas inte arbetsgivaravgifter. Dessa regleras i stället enligt en särskild förordning. Det är även möjligt att begära handräckning för indrivning av fastställt företrädaransvar. 3

4 Enligt Indrivningsdirektivets ska den anmodade myndigheten driva in fordringar från andra stater på samma sätt som myndigheten driver in sin egen stats liknande fordringar. Den anmodade myndigheten förutsätts driva in fordringen utan att pröva om den är riktig eller inte. Det är även möjligt att begära indrivning för bestridda fordringar. Med stöd av indrivningsdirektivet är det även möjligt att verkställa domar och beslut om betalningssäkring (utom i Luxemburg). Det nya direktivet öppnar vissa möjligheter för tjänstemän från den sökande staten att medverka i utredningar i den anmodade staten. Likaså kan tjänstemän från den sökande staten få bistå under domstolsförfaranden i den anmodade staten. För att få begära handräckning ska fordringsbeloppet uppgå till minst euro. Bestämmelser om arbetsgivaravgifter m.m. finns i Europaparlamentets och Rådets förordningar (EG) nr 987/2009 och (EG) nr 883/2004. (20) Dessa förordningar gäller som om de vore svenska lagar. Från och med den 1 maj 2010 är det möjligt att begära handräckning inom hela EU för att driva in arbetsgivaravgifter. SvSkT 2010:5 sida 513Bestämmelserna om indrivning av arbetsgivaravgifter är tämligen likartade med bestämmelserna i Indrivningsdirektivet. 4.3 Nordiska handräckningsavtal Mellan de nordiska länderna gäller sedan 1990 ett avtal om handräckning i skatteärenden. Avtalet gäller som lag i Sverige. (21) Detta avtal omfattar i stort sett alla skatter och avgifter inklusive skattetillägg. Enligt avtalet bör det vara möjligt att begära handräckning för indrivning av företrädaransvar. Vidare är domar och beslut om betalningssäkring verkställbara. För att handräckning ska få begäras krävs att fordringsbeloppet uppgår till minst kronor. Något annat vanligt förekommande är nordiskt samarbete med indrivning av böter, viten, värdeförverkanden och rättegångskostnader. 4.4 Övriga avtal och konventioner Med hänvisning till den av Europarådet och OECD upprättade konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden har Sverige träffat avtal med Amerikas förenta stater (dock inte vad gäller indrivning), Azerbajdjan, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike Island, Italien, Nederländerna, Norge, Polen och Tyskland. (22) I konventionen anges vilka skatter som omfattas. När det gäller indrivning är huvudregeln att skattefordran inte längre kan överklagas. Vidare gäller att en ansökan om handräckning kan avslås om inte den ansökande staten har prövat alla de möjligheter som står till förfogande inom dess eget område. I förhållande till vissa stater kan dessutom det nordiska handräckningsavtalet och/eller EU:s indrivningsdirektiv tillämpas. Behörig myndighet har då möjlighet att välja vilket avtal eller direktiv man baserar sin ansökan om handräckning på. Utöver vad ovan nämnts har Sverige handräckningsavtal med USA, Indien och Japan. Dessa avtal är mindre frekvent tillämpade. Vid sidan av skatte- och avgiftsområdet finns det ett antal avtal och konventioner som behandlar internationellt samarbete med indrivning SvSkT 2010:5 sida 514av andra typer av offentligrättsliga fordringar. Som exempel kan nämnas den europeiska brottmålskonventionen och FN:s narkotikabrottkonvention. (23) 4

5 4.5 Offentligrättsliga fordringar som inte kan bli föremål för handräckning Både Indrivningsdirektivet och de övriga nämnda författningarna och avtalen reglerar vilka fordringar som kan vara föremål för handräckning i en annan stat. Utanför dessa kan falla dels vissa typer av skatter och avgifter dels andra typer av fordringar som i Sverige handläggs som offentligrättsliga fordringsanspråk. Som exempel på fordringar som i Sverige men inte i alla stater betraktas som offentligrättsliga fordringar kan nämnas tv-avgifter och regressfordringar avseende utbetald lönegaranti. (24) När det gäller fordringar som inte omfattas av något handräckningsavtal kan inte Sverige begära biträde av någon myndighet i annan stat för att få hjälp med indrivning eller bevakningsåtgärder i t.ex. en konkurs. I händelse av ett insolvensförfarande i annan stat får Skatteverket självt bevaka dessa fordringar i den andra staten. (25) 5. Insolvensrätt 5.1 EU:s insolvensförordning Insolvensförordningen (1346/2000) gäller inom hela unionen utom Danmark. Förordningen gäller inte i förhållande till stater som inte är medlemmar i EU. (26) SvSkT 2010:5 sida 515Förordningen gäller för alla insolvensförfaranden oavsett om gäldenären är fysisk eller juridisk person. Enligt en uttrycklig bestämmelse gäller förordningen för samtliga borgenärer inom unionen, även skattemyndigheter och socialförsäkringsorgan har samma rättigheter som andra borgenärer. Detta gäller även möjligheten att agera utanför den egna statens gränser. (27) Förordningen är inte någon materiell insolvenslag. Förordningen reglerar enbart vilken eller vilka stater som är behöriga att öppna ett insolvensförfarande. Likaså regleras vilken nationell lagstiftning som ska gälla för förfarandet. I vissa situationer kan flera olika staters nationella lagstiftningar vara tillämpliga. I förordningen görs åtskillnad mellan huvudförfaranden och territoriella förfaranden. Ett huvudförfarande får inledas i den medlemsstat inom vars territorium gäldenären har sina huvudsakliga intressen (central of main interests, COMI). Detta begrepp bör motsvara platsen där gäldenären vanligtvis förvaltar sina intressen och därför vara fastställbart för tredje man. För bolag och andra juridiska personer ska sätet anses vara platsen där de huvudsakliga intressena finns. En fysisk person har i allmänhet sina huvudsakliga intressen i den stat han är folkbokförd. I båda fallen går det dock att öppna ett huvudförfarande i en annan stat om det visas att gäldenären har sina huvudsakliga intressen där. Ett huvudförfarande har rättsverkan inom hela unionen, dvs. det omfattar gäldenärens alla tillgångar och skulder inom hela unionen. Ett territoriellt förfarande får bara öppnas i en stat inom vilken gäldenären har ett driftställe. Med driftställe avses varje verksamhetsplats där gäldenären annat än tillfälligt idkar ekonomisk verksamhet med personella och ekonomiska resurser. Det är därför inte möjligt att öppna ett territoriellt förfarande i en stat enbart av den anledningen att gäldenären t.ex. äger en fastighet där. Ett territoriellt förfarande omfattar enbart gäldenären tillhörig egendom som finns i denna stats territorium. Däremot kan alla borgenärer i unionen, dvs. även i andra stater, göra sina fordringar gällande i förfarandet. 5

6 Det finns två typer av territoriella förfaranden: sekundära territoriella förfaranden och självständiga territoriella förfaranden. Ett sekundärt territoriellt förfarande är ett territoriellt förfarande som inleds efter det att SvSkT 2010:5 sida 516ett huvudförfarande har inletts. Ett självständigt territoriellt förfarande kan under vissa förutsättningar inledas även om något huvudförfarande inte pågår. Förordningen reglerar alla typer av kollektiva insolvensförfaranden som innebär att gäldenären helt eller delvis berövas rådigheten över sina tillgångar och att en förvaltare utses. Det är alltså såväl likvidations- som rekonstruktionsförfaranden som styrs av förordningen. Varje stat har själv anmält vilka egna förfaranden som omfattas av förordningen. Sverige har anmält konkurs och företagsrekonstruktion. Finland har anmält konkurs och företagssanering. Irland har anmält sju olika typer av förfaranden. Samtliga anmälda förfaranden finns förtecknade i bilaga A till förordningen. Förordningen pekar särskilt ut likvidationsförfaranden. Med dessa avses förfaranden som innebär att gäldenärens tillgångar avyttras och förfaranden som avslutas på grund av att gäldenärens tillgångar inte räcker till att betala kostnaderna. Även här har respektive stat anmält vilka egna förfaranden som avses. Sverige har anmält konkurs. Samtliga anmälda likvidationsförfaranden finns förtecknade i bilaga B till förordningen. I förordningen används (i den svenska översättningen) genomgående beteckningen förvaltare på den person eller institution som har till uppgift att förvalta eller realisera de tillgångar över vilka gäldenären berövats sin rådighet eller att övervaka dennes angelägenheter. Även här har respektive stat anmält vilka egna aktörer som förekommer. Sverige har anmält förvaltare, rekonstruktör och god man. Samtliga anmälda förvaltare finns förtecknade i bilaga C till förordningen. Enligt förordningen kan endast ett huvudförfarande tillåtas. Ett insolvensförfarande som inleds vid en domstol i en medlemsstat ska erkännas av domstolarna i de andra medlemsstaterna utan att dessa kan pröva huruvida domstolen där förfarandet inleddes är behörig. Insolvensförfaranden som öppnas i andra stater efter det att ett huvudförfarande öppnats ska vara sekundära territoriella förfaranden. När ett förfarande enligt förordningen har inletts gäller som huvudregel att lagen i den stat inom vars territorium förfarandet inletts är tillämplig. Denna huvudregel gäller både för huvudförfaranden och för territoriella förfaranden. Från huvudregeln finns en rad undantag. Finns t.ex. materiell eller immateriell, fast eller lös egendom i en annan stat än förfarandestaten så gäller den sakrättsliga lagstiftningen i den stat egendomen finns. Beträffande fast egendomen gäller all lagstiftning i den stat inom vars territorium fastigheten är belägen. Vidare gäller för anställningsavtal och anställningsförhållanden att de regleras av den medlemssvskt 2010:5 sida 517stats lag som är tillämplig på anställningsavtalet. Likaså finns vissa specialregler, bl.a. i fråga om återvinning och rörande rättegångar som pågår när ett förfarande inleds. En av domstol utsedd förvaltare i ett huvudförfarande har samma behörighet inom hela unionen som han har enligt lagen i inledningsstaten. Han har även rätt att flytta egendom inom unionen. När förvaltaren agerar i en annan medlemsstat gäller rättsordningen i den stat inom vars territorium han avser att vidta åtgärder. Varje borgenär, även Skatteverket, har rätt att anmäla sina fordringar både i huvudförfaranden och i eventuella territoriella förfaranden. 6

7 5.2 Det nordiska konkurssamarbetet Inom konkursområdet finns sedan 1930-talet ett nordiskt samarbete. Samarbetet är manifesterat i en nordisk konkurskonvention av den 7 november I Sverige är detta samarbete numera lagreglerat genom lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land och lagen (1981:7) om verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land. Enligt 1 den förstnämnda lagen gäller att om någon som försätts i konkurs här i riket har egendom även i Danmark, Finland, Island eller Norge, ska konkursen omfatta även den egendomen. Lagen är tillämplig i förhållande till Danmark, Island och Norge. I förhållandet mellan Finland och Sverige tillämpas i stället Insolvensförordningen. Svensk lag ska då gälla i följande hänseenden: Gäldenärens rätt att råda över sin egendom, vad som ingår i konkursboet, återvinning till konkursboet, gäldenärens rättigheter och skyldigheter under konkursen, konkursboets förvaltning, borgenärers betalnings- och förmånsrätt, utdelning samt ackord och avslutande av konkurs. I vissa fall ska dock lagstiftningen i det land egendomen fanns vid konkursutbrottet tillämpas. Det gäller t.ex. frågor om panträtt, retentionsrätt och försäljning. På motsvarande sätt stadgas i lagen om verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land att om någon försätts i konkurs i Danmark, Finland, Island eller Norge, ska konkursen omfatta även gäldenärens egendom i Sverige. I förhållandet mellan Finland och Sverige tillämpas dock i stället Insolvensförordningen. Beträffande tillämpningsområdet och undantagen gäller motsvarande som vid konkurs i Sverige. SvSkT 2010:5 sida 518Ingen av lagarna ger den nordiske konkursförvaltaren någon behörighet att utöva tvång på annan nordisk stats territorium. De nämnda lagarna synes inte ha tillämpats i någon betydande omfattning. 5.3 Insolvensförfaranden utanför EU och Norden I den mån en stat inte är bunden av konventioner, överenskommelser eller liknande är det respektive stats egen angelägenhet att internt bestämma om universalitets- eller territorialitetsprincipen gäller. Inte sällan har lagstiftaren duckat i frågan för att i stället lämna över till rättstillämpningen att lösa de konkreta problemen. År 1997 presenterade UNCITRAL (Förenta Nationernas kommission för internationell handelsrätt) en modellag om gränsöverskridande insolvensförfaranden ( Model Law on Cross-Boarder Insolvency ). Modellagen är avsedd att vara till hjälp för lagstiftare i olika stater när de bereder nationell lagstiftning om gränsöverskridande insolvensförfaranden. Modellagen är ägnad att förenhetliga de nationella lagarna och därigenom också underlätta det praktiska samarbetet på området. Modelllagen behandlar särskilt det gränsöverskridande samarbetet mellan domstolar och förvaltare samt erkännande av verkningarna av ett insolvensförfarande som har inletts i en annan stat. 7

8 6. Avslutning Den borgenär som upptäcker att hans gäldenär antingen själv befinner sig i en annan stat eller har tillgångar i en annan stat har två möjligheter att försöka få betalt. Antingen kan han begära utmätning i den andra staten eller så kan han ansöka om konkurs i den andra staten. Som borgenär kan man också bli indragen i ett konkurs- eller rekonstruktionsförfarande i en annan stat. Dessa möjligheter står till buds både för privata borgenärer och för staten som skatteborgenär. Regelsystemen är dock olika för de två borgenärskategorierna när det gäller ansökan om utmätning. Generellt sett kan man säga att samarbetet särskilt inom EU går framåt med stormsteg när det gäller möjligheten till gränsöverskridande indrivning av fordringar. Vad som däremot ännu inte är nära förestående SvSkT 2010:5 sida 519är att få till enhetliga rättsregler och arbetsmetoder för hur fordringar ska drivas in i olika stater. (28) Nils-Bertil Morgell är verksam som rättslig expert vid Skatteverkets huvudkontor. Hans inriktning är regler om borgenärsskydd. Fotnoter 1 Se Bogdan, Om svensk exekutionsbehörighet, SvJT 1981 s Däremot anses det tillåtet att en myndighet sänder betalningsuppmaningar till gäldenärer som bor i andra stater, se Riksskatteverket, Svensk internationell exekutions- och obeståndsrätt, RSV 942, utgåva 1, s Se dels 7 artikel i Indrivningsdirektivet dels Insolvensförordningen, ingressen p Med konkursförvaltare likställs rekonstruktör och deras motsvarigheter enligt olika staters nationella lagstiftning; se vidare under avsnittet EU:s insolvensförordning. 4 Se 1 kap. 1 konkurslagen. 5 Med dom likställs domstols beslut, utslag osv. Vidare kan nämnas att KFM:s utslag i mål om betalningsföreläggande i vissa fall i andra stater likställs med dom meddelad av svensk domstol. 6 I frågor om exekvatur i Sverige är Svea hovrätt behörig domstol, se t.ex. 4 5 lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. 7 Se dock EU-domstolens dom den 14 januari 2010 i mål C-233/08 ang. tillämpning av ett äldre indrivningsdirektiv. 8 Artikel 11 Indrivningsdirektivet. 9 Se lag (1992:794) om Luganokonventionen. 10 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar. 12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. 13 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättandet av ett europeiskt småmålsförfarande. 14 Konventionen den 11 oktober 1977 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område. När det gäller verkställighet inom Norden har KFM en skyldighet att upplysa enskilda borgenärer om vart borgenären ska vända sig med sin ansökan. Jfr även not Se exempel i Skatteverket, Handledning för borgenärsarbetet, SKV 237, utgåva 1, s. 565 f. 16 Se konventionen 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ang. indrivning av underhållsbidrag som resulterat i tre svenska författningar; SFS 1962: Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 ( Bryssel II- 8

9 förordningen ). Se även Haag-konventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. Denna konvention förutsätter att resp. stat tillträder den. 18 Bestämmelser om skattehandräckning finns i lagen (1990:314) om ömsesidig skattehandräckning och förordningen (1990:320) om ömsesidig skattehandräckning. 19 Rådets direktiv (2010/24/EU) om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder utfärdades den 16 mars 1 maj Direktivet ersätter nu gällande direktivet som har beteckning 2008/55/EG. Det första indrivningsdirektivet beslutades redan år Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen trädde i kraft den 1 maj Se lag (1990:226) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna. 22 Se lag (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Se även Skatteverket, Handledning för internationell beskattning, SKV 352, utgåva 12, s. 714 f. 23 Se vidare lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom. Dessa konventioner och avtal reglerar internationellt samarbete i samband med brottsbekämpande verksamhet. 24 Se definitionen i 1 kap. 6 utsökningsbalken (1981:774) och 1 kap. 2 utsökningsförordningen (1981:981). Se även 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Bestämmelsen har kommenterats av Walin m.fl. i Utsökningsbalken, en kommentar, 4:e upplagan, s. 25 f. I NJA 2002 s. 668 konstaterade Högsta domstolen att en tv-avgift var en sådan offentligrättslig fordran så att avräkningslagen och de särskilda preskriptionsreglerna i allmänna mål var tillämpliga. 25 Att Skatteverket företräder staten som borgenär vad gäller flertalet offentligrättsliga fordringar framgår av lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter. Se även förordningen (2007:789) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter. 26 Insolvensförordningen (1346/2000) beslutades den 29 maj 2000 och trädde i kraft den 31 maj Förordningen gäller enbart sådana förfaranden som beslutats efter den dagen. Även för nytillträdande medlemsstater gäller förordningen för förfaranden som beslutats efter den 31 maj 2002 men före resp. stats inträde i unionen. 27 Insolvensförordningens ingress p. 21. High Court of Ireland har den 8 mars 2005 försatt ett i Irland registrerat bolag (Cedarelease Ltd) i konkurs (compulsary winding up by the court) efter ansökan av en brittisk skattemyndighet (HM Customs & Excise). 28 På hemsidan kan man få en beskrivning över bl.a. hur indrivning av privaträttsliga fordringar går 9

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Inledande bestämmelser 1 [8351] Denna lag gäller för sådant

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

10 Informationsutbyte med utlandet

10 Informationsutbyte med utlandet 137 10 Informationsutbyte med utlandet 10.1 Allmänt Vid utredning av utlandstransaktioner kan ofta information hämtas in genom medverkan från myndighet i utlandet. I lagen (1990:314) och förordning (SFS

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2010 Ö 5591-09 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Chefsjurist R S MOTPART

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ackreditering och teknisk kontroll; SFS 2011:791 Utkom från trycket den 27 juni 2011 utfärdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 mars 2014 T 2247-12 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristerna Nils-Bertil Morgell och Micael Zingmark Skatteverket Rättsavdelningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 december 2006 Ö 151-04 KLAGANDE BE MOTPARTER 1. Andelsbanken för Åland, 0145021-8 Köpmansgatan 2 FI-221 00 Mariehamn Finland 2. CA

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Skuldsaneringslag; utfärdad den 8 juni 2006. SFS 2006:548 Utkom från trycket den 16 juni 2006 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Skuldsanering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2005 Ö 4504-03 KLAGANDE 1. Advokatfirman Fylgia Kommanditbolag, 969633-9994 Box 55555 102 04 Stockholm 2. JF Servanda Handelsbolag,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kronofogdemyndigheten; SFS 2006:883 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

Verkställighet av utländska domar på privaträttens område

Verkställighet av utländska domar på privaträttens område Lagrådsremiss Verkställighet av utländska domar på privaträttens område Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 februari 2002 Thomas Bodström Cecilia Renfors (Justitiedepartementet)

Läs mer

Kommittédirektiv. Underhållsskyldighet i internationella situationer. Dir. 2009:54. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009

Kommittédirektiv. Underhållsskyldighet i internationella situationer. Dir. 2009:54. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Kommittédirektiv Underhållsskyldighet i internationella situationer Dir. 2009:54 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar

Läs mer

Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas?

Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas? 1(6) Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas? (JU2013/4451/L5) Kronofogdemyndigheten (KFM) begränsar sitt yttrande

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 383 (NJA 2009:38)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 383 (NJA 2009:38) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 383 (NJA 2009:38) Målnummer: Ö1545-08 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-06-11 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Vid prövning av svensk domstols internationella

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015 RIF, dp. 6-7 Rådspromemoria 2015-11-23 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L2) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015 Dagordningspunkt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2013 s. 22 (NJA 2013:3)

Högsta domstolen NJA 2013 s. 22 (NJA 2013:3) Sida 1 av 8 Högsta domstolen NJA 2013 s. 22 (NJA 2013:3) Målnummer: Ö743-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-01-31 Rubrik: Ett svenskt konkursbo har väckt återvinningstalan mot ett norskt

Läs mer

Genomförande av medlingsdirektivet. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 36/2010

Genomförande av medlingsdirektivet. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 36/2010 20.4.2010 Publikationens titel Genomförande av medlingsdirektivet Författare Justitieministeriets publikation Medlingsarbetsgruppen Ordförande och sekreterare lagstiftningsrådet Maarit Leppänen Betänkanden

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna; SFS 2014:256 Utkom från trycket den 13 maj 2014 utfärdad den 30 april 2014. Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483); SFS 2003:747 Utkom från trycket den 18 november 2003 utfärdad den 6 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 30 maj 2013. SFS 2013:369 Utkom från trycket den 10 juni 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Kristoffer Sparring Advokatfirman Fylgia Box 55555 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2013 s. 31 (NJA 2013:4)

Högsta domstolen NJA 2013 s. 31 (NJA 2013:4) Sida 1 av 6 Högsta domstolen NJA 2013 s. 31 (NJA 2013:4) Målnummer: Ö4631-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-01-31 Rubrik: Återvinningstalan avseende ett avtal om överlåtelse av svenska och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

U 1/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson

U 1/2013 rd. Justitieminister Anna-Maja Henriksson U 1/2013 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag om Europaparlamentets och rådets förordning (ändring av insolvensförordningen) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning...9

Innehåll. Sammanfattning...9 Innehåll Sammanfattning...9 1 Promemorians lagförslag...11 1.1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen...11 1.2 Förslag till lag om internationella förhållanden rörande

Läs mer

Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention

Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention Ds 2014:26 Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598

Läs mer

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom

PRESENTAT. Publikationens 1/39/20144 (PDF) ISSN (PDF) ISBN URN. behov. sparkraven inom PRESENTAT TIONSBLAD 23.10.2014 Publikationens titel Författare Utveckling av behandlingen av summariska tvistemål Antti Savela, Timo Heikkinen och Kaisa Teivaanmäki Justitieministeriets 52/ 2014 publikation

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2) HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND Datum Dnr149/10 2011-03-25 Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt 103 33 Stockholm Ju 2010/774/L2 Remissvar avseende betänkandet

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2016/0059(CNS)

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2016/0059(CNS) Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2016/0059(CNS) 9.5.2016 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9 Förslag till betänkande Jean-Marie Cavada (PE580.495v01-00) Domstols behörighet, tillämplig lag samt

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område. Anna Avenberg (Justitiedepartementet)

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område. Anna Avenberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 mars 2014 Beatrice Ask Anna Avenberg

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Utbetalning av influtna medel i ärende rörande utlandshandräckning

HÖGSTA DOMSTOLENS. SAKEN Utbetalning av influtna medel i ärende rörande utlandshandräckning Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2011 Ö 266-10 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART EH SAKEN Utbetalning av influtna medel i ärende rörande utlandshandräckning

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-11-03 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Erkännande och verkställighet av beslut

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.7.2013 COM(2013) 554 final 2013/0268 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet

Läs mer

1 Internationell delgivning... 1

1 Internationell delgivning... 1 Förord I samband med att nätversionen av handboken Internationell verkställighet reviderades under våren 2014 lyftes avsnitt 9 Delgivning ut ur boken för att istället ingå i Kronofogdens kommande delgivningshandbok.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden på privaträttens område; SFS 2014:1517 Utkom från trycket den 19 december 2014 utfärdad den 4 december

Läs mer

Nyckelord EG-lagstiftning, rättegångsförfarande, internationell processrätt, verkställighet av utländska domar, utsökningsrätt

Nyckelord EG-lagstiftning, rättegångsförfarande, internationell processrätt, verkställighet av utländska domar, utsökningsrätt PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för ett europeiskt betalningsföreläggande Ordförande: lagstiftningsdirektör

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar; SFS 2003:865 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas

god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas Bfd22 080929 1 (6) Rättslig styrning 2014-01-14 RCI 07/2014 Rättsligt ställningstagande angående god man och offentligt biträde för barn utan vårdnadshavare i ärenden där Dublinförordningen ska tillämpas

Läs mer

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B

15490/14 ph/slh 1 DG D 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 17 november 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0409 (COD) 15490/14 NOT från: till: Ordförandeskapet Rådet DROIPEN 129 COPEN 278 CODEC 2241 Komm. dok. nr:

Läs mer

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut

Verkställighet av skuldsaneringsbeslut 1(5) Verkställighet av skuldsaneringsbeslut Detta ställningstagande ersätter Kronofogdemyndighetens ställningstagande 3/08/IND Verkställighet av skuldsaneringsbeslut. Detta ställningstagande har beslutats

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES)

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 12.3.2014. om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens. (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2014 C(2014) 1500 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 12.3.2014 om en ny strategi för att hantera konkurs och insolvens (Text av betydelse för EES) {SWD(2014)

Läs mer

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) YTTRANDE 1 (5) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52) (Fi2014/2275) Inledande synpunkter Hovrätten

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån till företag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-05-21 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Företagshypotek en bättre säkerhet för lån

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3

http://www.rattsinfosok.dom.se/lagrummet/referat_visa.jsp?trafflopnroa=3 Sida 1 av 6 H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2005 s. 871 (NJA 2005:94) Målnummer: Ö4504-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2005-12-08 Rubrik: Fråga i utmätningsmål om denuntiation avseende en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2004 T 2679-02 KLAGANDE Högra Handen MK Aktiebolags konkursbo, 556253-3520, c/o konkursförvaltaren jur. kand. SO Ställföreträdare:

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 20 maj 2008 T 3379-06 KLAGANDE BS Ombud: JA MOTPART IF Metalls Arbetslöshetskassa (tidigare Metallindustriarbetarnas Arbetslöshetskassa)

Läs mer

KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS

KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS KLAGOMÅL 1 TILL EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION NÄR GEMENSKAPSRÄTTEN INTE FÖLJS 1. Klagandens namn (efternamn och förnamn): 2. Eventuellt företrädd av: 3. Nationalitet: 4. Adress eller säte 2 : 5.

Läs mer

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15 Innehåll Förord 5 Förkortningar 15 I. ALLMÄN DEL 19 A. Presentation av konventionerna och förordningen 21 1 Brysselkonventionen 21 2 Luganokonventionen 23 3 Bryssel I-förordningen 25 4 Lugano Il-konventionen

Läs mer

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs?

Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad händer arbetstagarna vid arbetsgivarens konkurs? Vad innebär konkurs? Tingsrätten kan besluta att en juridisk eller fysisk person, nedan benämnd gäldenär, ska försättas i konkurs då gäldenären inte

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 14 december 2016 T 4073-15 KLAGANDE PH MOTPART Migrationsverket 601 70 Norrköping Ombud: jur.kand. SR SAKEN Fordran ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996 21.1.97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 18/1 I {Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering

Läs mer

Studier av insolvensförordningens artikel 5 - särskilt om sakrättsbegreppets betydelse för borgenärer med företagshypotek

Studier av insolvensförordningens artikel 5 - särskilt om sakrättsbegreppets betydelse för borgenärer med företagshypotek Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete, internationell insolvensrätt 30 HP Studier av insolvensförordningens artikel 5 - särskilt om sakrättsbegreppets betydelse för borgenärer med företagshypotek

Läs mer

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013

Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 Ert datum Sida 1 (5) Er beteckning Skattebrott, skattetillägg och förbudet mot dubbla förfaranden effekterna av Högsta domstolens avgörande den 11 juni 2013 En ändrad praxis Enligt tidigare gällande rätt

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN?

GWA ARTIKELSERIE VAD ÄR PROBLEMEN? GWA ARTIKELSERIE Titel: Kan företagsrekonstruktion och konkurs samordnas Rättområde: Obeståndsrätt Författare: Advokat Peter Thörnwall Datum: 2007-06-25 Regeringen har beslutat utreda om förfarandet för

Läs mer

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av lagen om stadganden om rättsvård som ansluter sig till medlemskapet i Europeiska unionen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

71 Övriga bestämmelser om verkställighet

71 Övriga bestämmelser om verkställighet Övriga bestämmelser om verkställighet, Avsnitt 71 1 71 Övriga bestämmelser om verkställighet Bestämmelser om verkställighet Övergångsbestämmelser 71.1 Inledning I detta avsnitt behandlas bestämmelser om

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125

8 Sekretess. 8.1 Allmänt. Sekretess, Avsnitt 8 125 Sekretess, Avsnitt 8 125 8 Sekretess Skattesekretess 8.1 Allmänt Den 30 juni 2009 ersattes Sekretesslagen (1980:100) av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I denna handledning görs hänvisningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 oktober 2012 Ö 2451-11 KLAGANDE Sandtorps Villasamfällighetsförening Ombud: Advokat HG och jur.kand. JP MOTPART MS SAKEN Invändning

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om certifiering av stamnätsföretag för el; SFS 2011:710 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1

Läs mer