Gränsöverskridande indrivning av fordringar. 1. Inledning. Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränsöverskridande indrivning av fordringar. 1. Inledning. Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell"

Transkript

1 Gränsöverskridande indrivning av fordringar Gruppe C Av Nils-Bertil Morgell 1. Inledning Enligt grundläggande statsrättsliga principer får en stat endast bedriva myndighetsutövning inom det egna territoriet. En svensk myndighet får inte bege sig in på en annan stats territorium för att eftersöka handlingar eller tvångsvis ta hand om egendom eller personer. Sverige tillåter inte heller att en annan stats myndigheter utövar makt på svensk mark. Principen att en myndighet bara får utöva tvång inom den egna statens territorium anses även innebära att myndigheten inte utan direkt konventionsstöd med bindande verkan kan rikta förelägganden m.m. mot fysiska och juridiska personer som finns i en annan stat. Den svenska Kronofogdemyndigheten (KFM) anses t.ex. inte kunna verkställa utmätning av ett bankkonto i en bank i en annan stat. (1) Inte heller anses ett offentligrättsligt organ kunna uppträda som part i en domstol eller inför en myndighet i en annan stat. Den sistnämnda principen håller dock på att mjukas upp. (2) SvSkT 2010:5 sida 508En svensk borgenär som har en dom eller annan exekutionstitel mot en gäldenär som hör hemma eller har tillgångar i en annan stat måste därför vända sig till indrivningsmyndigheten i den stat där gäldenären eller egendomen finns. Detta gäller både borgenärer med privaträttsliga anspråk och borgenärer med offentligrättsliga anspråk, t.ex. skattemyndigheter. På motsvarande sätt har utländska borgenärer, privaträttsliga och offentligrättsliga, som vill ha utmätning hos en gäldenär som finns i Sverige eller av egendom som finns i Sverige att vända sig till KFM i Sverige. Ska indrivning av svenska skattefordringar ske i en annan stat får det ske inom ramen för ett handräckningsärende. Svenska myndigheter får begära hjälp av indrivningsmyndigheterna i den stat där gäldenären eller egendomen finns. På motsvarande sätt kan KFM vara skyldig att driva in andra staters skattefordringar. Detta förutsätter dock att staterna sinsemellan har åtagit sig ett sådant samarbete. Samarbete mellan myndigheter över nationsgränser regleras generellt genom olika typer av överenskommelser eller konventioner, samt av EU-direktiv och -förordningar. Samarbete förekommer inom flertalet rättsområden: straffrätt, processrätt, familjerätt, förmögenhetsrätt, skatterätt och obeståndsrätt. Arten av samarbete kan variera mellan olika stater. Två stater kan t.ex. ha ett väl utbyggt samarbete vad gäller straffrättsliga frågor men vara helt utan överenskommelser om samarbete i skatterättsliga ärenden. På liknande sätt finns olika överenskommelser samt EU-direktiv och -förordningar som reglerar indrivning av privaträttsliga fordringar i annan stat än där domen eller beslutet meddelats. Även här gäller principen om ömsesidighet. Är en svensk dom verkställbar i en annan stat ska KFM i Sverige verkställa domar meddelade av domstol i den staten. Med hänsyn till rörligheten över nationsgränser, inte minst inom EU, är det inte ovanligt att en skuldsatt person eller ett skuldsatt företag har både tillgångar i en annan stat och även skulder till utländska borgenärer. Det är därför av intresse att veta vilka möjligheter en konkursförvaltare (3) har att verka utanför den egna statens territorium. En konkursförvaltare har till uppgift att för samtliga borgenärers räkning ta i anspråk samtliga gäldenärens tillgångar för betalning av samtliga gäldenärens skulder. (4) På motsvarande sätt är det intressant för en borgenär att veta vilka möjligheter man har att bevaka sina fordringar i konkurser i andra stater. SvSkT 2010:5 sida 509 1

2 2. Några skillnader mellan privaträttsliga och offentligrättsliga borgenärer Det finns några skillnader mellan privaträttsliga och offentligrättsliga borgenärer. Som nämndes anses inte ett offentligrättsligt organ i motsats till en privaträttslig aktör kunna uppträda som part inför en domstol eller en myndighet i en annan stat. Vid handräckning för indrivning av skatter innebär detta att myndigheten i den sökande staten uppdrar åt myndigheterna i den anmodade staten att själva vidta alla indrivningsåtgärder. Detta gäller dels typiska borgenärsåtgärder, t.ex. att diskutera betalningsuppgörelse och ansöka om utmätning, dels att verkställa indrivning genom utmätning. Den privaträttslige borgenären får själv utföra borgenärsåtgärderna. Detta innebär att han själv måste ansöka om utmätning i den stat gäldenären eller egendomen finns. Han måste själv vända sig till rätt instans i den aktuella staten. Han måste själv utforma sin ansökan riktigt och han får själv hantera de invändningar och överklaganden m.m. som kan bli följden av hans ansökan om utmätning. I gengäld förfogar han över sitt ärende på ett helt annat sätt än den offentligrättslige borgenären som är mer eller mindre i händerna på sin kollega i den anmodade staten. En annan skillnad är att en dom (5) som meddelats av en domstol i en stat som regel inte utan vidare kan verkställas i en annan stat. I flera fall krävs att en domstol i den stat där verkställigheten ska ske prövar och godkänner domen från den främmande staten, s.k. exekvatur. (6) När det gäller skattefordringar m.m. är huvudregeln den motsatta, nämligen att skattebeslutet ska godtas av myndigheterna i den anmodade staten. (7) Utvecklingen inom EU går mot en ordning att staterna ska verkställa andra medlemsstaters privaträttsliga domar utan något exekvaturförfarande. En tredje skillnad är att innan en myndighet begär handräckning av en myndighet i en annan stat ska den sökande myndigheten först ha försvskt 2010:5 sida 510sökt driva in fordringen i sin egen stat. (8) Motsvarande krav ställs inte på en privaträttslig borgenär. 3. Privaträttsliga fordringar Viktiga författningar inom EU är Luganokonventionen från år 1998 (9) och Bryssel I- förordningen från år (10) Dessa författningar innehåller både regler om domstolars behörighet i tvister med gränsöverskridande inslag och om verkställighet av domar. Båda dessa författningar innehåller bestämmelser om exekvatur innan en dom från en annan stat kan verkställas. Dessa författningar gäller inte för familjerättsliga angelägenheter. Även konkurs, ackord och liknande förfaranden är undantagna från dessa författningar tillämpningsområden. Andra författningar av betydelse inom EU är förordningen om en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar, (11) förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande (12) och förordningen om europeiska småmål. (13) Dessa har det gemensamt att en dom utfärdad i en stat kan verkställas i en annan medlemsstat utan något exekvaturförfarande. Å andra sidan innehåller respektive förordning vissa bestämda förutsättningar för att domstolen i den dömande staten ska kunna tillämpa förordningen. Det är därför upp till varje borgenär vilken processform han vill använda. När det gäller Norden gäller sedan år 1977 en konvention om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. (14) Enligt denna konvention är det möjligt för en borgenär som har en dom meddelad i ett nordiskt land att vända sig till indrivningsmyndigheten i ett annat nordiskt land och utan något exekvaturförfarande få domen verkställd. 2

3 SvSkT 2010:5 sida 511Det finns vissa möjligheter att få svenska domar verkställda även utanför EU och Norden. Dessa möjligheter är som regel begränsade. (15) Vid sidan av dessa överenskommelser kan en svensk borgenär vända sig till en domstol i den stat där gäldenären eller egendomen finns och väcka talan i den staten. Den svenska domen kan då åberopas som bevis om fordran. När det gäller familjerättsliga frågor, t.ex. indrivning av underhållsbidrag, finns särskilda konventioner och förordningar, främst inom Norden (16) och EU. (17) 4. Offentligrättsliga fordringar 4.1 Behörig myndighet Det gränsöverskridande samarbetet inom skatteområdet har det övergripande syftet att ingen ska beskattas i två länder men att alla ska beskattas i något land. Samarbetet går bl.a. ut på att utbyta upplysningar, att delge handlingar och att driva in obetalda skatter och avgifter. Eftersom avtalen, konventionerna och direktiven i flera hänseenden har olika materiellt innehåll är det en grannlaga uppgift att begära handräckning i en annan stat. Av flera skäl, bl.a. för att underlätta samarbetet över gränserna, är uppgiften att begära handräckning i en annan stat och att motta motsvarande ansökningar från andra stater koncentrerad till i princip en funktion i varje stat, Behörig myndighet (Competent Authority). Funktionen som Behörig myndighet i Sverige är delad mellan Skatteverket och KFM. (18) Enkelt utryckt är Skatteverket Behörig myndighet när det gäller att beskatta och KFM Behörig myndighet när det gäller att ta in betalning. Behörig myndighet granskar alla utgående framställningar om handräckning och kontrollerar att de är formellt riktiga. På samma sätt gransvskt 2010:5 sida 512skas alla från andra stater inkommande ansökningar om handräckning. Behörig myndighet är Sveriges kontaktyta gentemot motsvarande funktioner i andra stater. Skriftväxling mellan Sverige och andra stater under pågående handläggning ska gå via Behörig myndighet. Detta gäller både handräckningsärenden från Sverige och ärenden till Sverige. På så sätt behöver de behöriga myndigheterna bara ha en kontaktyta i varje stat. 4.2 Samarbete inom EU Det nya indrivningsdirektivet (2010/24/EU) träder i kraft den 1 januari Direktivet ersätter tidigare nu gällande direktiv. (19) Med stöd av direktivet är det möjligt att begära handräckning inom hela unionen. Indrivningsdirektivet omfattar inkomst- och förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, mervärdesskatt och vissa punktskatter samt skattetillägg. Däremot omfattas inte arbetsgivaravgifter. Dessa regleras i stället enligt en särskild förordning. Det är även möjligt att begära handräckning för indrivning av fastställt företrädaransvar. 3

4 Enligt Indrivningsdirektivets ska den anmodade myndigheten driva in fordringar från andra stater på samma sätt som myndigheten driver in sin egen stats liknande fordringar. Den anmodade myndigheten förutsätts driva in fordringen utan att pröva om den är riktig eller inte. Det är även möjligt att begära indrivning för bestridda fordringar. Med stöd av indrivningsdirektivet är det även möjligt att verkställa domar och beslut om betalningssäkring (utom i Luxemburg). Det nya direktivet öppnar vissa möjligheter för tjänstemän från den sökande staten att medverka i utredningar i den anmodade staten. Likaså kan tjänstemän från den sökande staten få bistå under domstolsförfaranden i den anmodade staten. För att få begära handräckning ska fordringsbeloppet uppgå till minst euro. Bestämmelser om arbetsgivaravgifter m.m. finns i Europaparlamentets och Rådets förordningar (EG) nr 987/2009 och (EG) nr 883/2004. (20) Dessa förordningar gäller som om de vore svenska lagar. Från och med den 1 maj 2010 är det möjligt att begära handräckning inom hela EU för att driva in arbetsgivaravgifter. SvSkT 2010:5 sida 513Bestämmelserna om indrivning av arbetsgivaravgifter är tämligen likartade med bestämmelserna i Indrivningsdirektivet. 4.3 Nordiska handräckningsavtal Mellan de nordiska länderna gäller sedan 1990 ett avtal om handräckning i skatteärenden. Avtalet gäller som lag i Sverige. (21) Detta avtal omfattar i stort sett alla skatter och avgifter inklusive skattetillägg. Enligt avtalet bör det vara möjligt att begära handräckning för indrivning av företrädaransvar. Vidare är domar och beslut om betalningssäkring verkställbara. För att handräckning ska få begäras krävs att fordringsbeloppet uppgår till minst kronor. Något annat vanligt förekommande är nordiskt samarbete med indrivning av böter, viten, värdeförverkanden och rättegångskostnader. 4.4 Övriga avtal och konventioner Med hänvisning till den av Europarådet och OECD upprättade konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden har Sverige träffat avtal med Amerikas förenta stater (dock inte vad gäller indrivning), Azerbajdjan, Belgien, Danmark, Finland, Frankrike Island, Italien, Nederländerna, Norge, Polen och Tyskland. (22) I konventionen anges vilka skatter som omfattas. När det gäller indrivning är huvudregeln att skattefordran inte längre kan överklagas. Vidare gäller att en ansökan om handräckning kan avslås om inte den ansökande staten har prövat alla de möjligheter som står till förfogande inom dess eget område. I förhållande till vissa stater kan dessutom det nordiska handräckningsavtalet och/eller EU:s indrivningsdirektiv tillämpas. Behörig myndighet har då möjlighet att välja vilket avtal eller direktiv man baserar sin ansökan om handräckning på. Utöver vad ovan nämnts har Sverige handräckningsavtal med USA, Indien och Japan. Dessa avtal är mindre frekvent tillämpade. Vid sidan av skatte- och avgiftsområdet finns det ett antal avtal och konventioner som behandlar internationellt samarbete med indrivning SvSkT 2010:5 sida 514av andra typer av offentligrättsliga fordringar. Som exempel kan nämnas den europeiska brottmålskonventionen och FN:s narkotikabrottkonvention. (23) 4

5 4.5 Offentligrättsliga fordringar som inte kan bli föremål för handräckning Både Indrivningsdirektivet och de övriga nämnda författningarna och avtalen reglerar vilka fordringar som kan vara föremål för handräckning i en annan stat. Utanför dessa kan falla dels vissa typer av skatter och avgifter dels andra typer av fordringar som i Sverige handläggs som offentligrättsliga fordringsanspråk. Som exempel på fordringar som i Sverige men inte i alla stater betraktas som offentligrättsliga fordringar kan nämnas tv-avgifter och regressfordringar avseende utbetald lönegaranti. (24) När det gäller fordringar som inte omfattas av något handräckningsavtal kan inte Sverige begära biträde av någon myndighet i annan stat för att få hjälp med indrivning eller bevakningsåtgärder i t.ex. en konkurs. I händelse av ett insolvensförfarande i annan stat får Skatteverket självt bevaka dessa fordringar i den andra staten. (25) 5. Insolvensrätt 5.1 EU:s insolvensförordning Insolvensförordningen (1346/2000) gäller inom hela unionen utom Danmark. Förordningen gäller inte i förhållande till stater som inte är medlemmar i EU. (26) SvSkT 2010:5 sida 515Förordningen gäller för alla insolvensförfaranden oavsett om gäldenären är fysisk eller juridisk person. Enligt en uttrycklig bestämmelse gäller förordningen för samtliga borgenärer inom unionen, även skattemyndigheter och socialförsäkringsorgan har samma rättigheter som andra borgenärer. Detta gäller även möjligheten att agera utanför den egna statens gränser. (27) Förordningen är inte någon materiell insolvenslag. Förordningen reglerar enbart vilken eller vilka stater som är behöriga att öppna ett insolvensförfarande. Likaså regleras vilken nationell lagstiftning som ska gälla för förfarandet. I vissa situationer kan flera olika staters nationella lagstiftningar vara tillämpliga. I förordningen görs åtskillnad mellan huvudförfaranden och territoriella förfaranden. Ett huvudförfarande får inledas i den medlemsstat inom vars territorium gäldenären har sina huvudsakliga intressen (central of main interests, COMI). Detta begrepp bör motsvara platsen där gäldenären vanligtvis förvaltar sina intressen och därför vara fastställbart för tredje man. För bolag och andra juridiska personer ska sätet anses vara platsen där de huvudsakliga intressena finns. En fysisk person har i allmänhet sina huvudsakliga intressen i den stat han är folkbokförd. I båda fallen går det dock att öppna ett huvudförfarande i en annan stat om det visas att gäldenären har sina huvudsakliga intressen där. Ett huvudförfarande har rättsverkan inom hela unionen, dvs. det omfattar gäldenärens alla tillgångar och skulder inom hela unionen. Ett territoriellt förfarande får bara öppnas i en stat inom vilken gäldenären har ett driftställe. Med driftställe avses varje verksamhetsplats där gäldenären annat än tillfälligt idkar ekonomisk verksamhet med personella och ekonomiska resurser. Det är därför inte möjligt att öppna ett territoriellt förfarande i en stat enbart av den anledningen att gäldenären t.ex. äger en fastighet där. Ett territoriellt förfarande omfattar enbart gäldenären tillhörig egendom som finns i denna stats territorium. Däremot kan alla borgenärer i unionen, dvs. även i andra stater, göra sina fordringar gällande i förfarandet. 5

6 Det finns två typer av territoriella förfaranden: sekundära territoriella förfaranden och självständiga territoriella förfaranden. Ett sekundärt territoriellt förfarande är ett territoriellt förfarande som inleds efter det att SvSkT 2010:5 sida 516ett huvudförfarande har inletts. Ett självständigt territoriellt förfarande kan under vissa förutsättningar inledas även om något huvudförfarande inte pågår. Förordningen reglerar alla typer av kollektiva insolvensförfaranden som innebär att gäldenären helt eller delvis berövas rådigheten över sina tillgångar och att en förvaltare utses. Det är alltså såväl likvidations- som rekonstruktionsförfaranden som styrs av förordningen. Varje stat har själv anmält vilka egna förfaranden som omfattas av förordningen. Sverige har anmält konkurs och företagsrekonstruktion. Finland har anmält konkurs och företagssanering. Irland har anmält sju olika typer av förfaranden. Samtliga anmälda förfaranden finns förtecknade i bilaga A till förordningen. Förordningen pekar särskilt ut likvidationsförfaranden. Med dessa avses förfaranden som innebär att gäldenärens tillgångar avyttras och förfaranden som avslutas på grund av att gäldenärens tillgångar inte räcker till att betala kostnaderna. Även här har respektive stat anmält vilka egna förfaranden som avses. Sverige har anmält konkurs. Samtliga anmälda likvidationsförfaranden finns förtecknade i bilaga B till förordningen. I förordningen används (i den svenska översättningen) genomgående beteckningen förvaltare på den person eller institution som har till uppgift att förvalta eller realisera de tillgångar över vilka gäldenären berövats sin rådighet eller att övervaka dennes angelägenheter. Även här har respektive stat anmält vilka egna aktörer som förekommer. Sverige har anmält förvaltare, rekonstruktör och god man. Samtliga anmälda förvaltare finns förtecknade i bilaga C till förordningen. Enligt förordningen kan endast ett huvudförfarande tillåtas. Ett insolvensförfarande som inleds vid en domstol i en medlemsstat ska erkännas av domstolarna i de andra medlemsstaterna utan att dessa kan pröva huruvida domstolen där förfarandet inleddes är behörig. Insolvensförfaranden som öppnas i andra stater efter det att ett huvudförfarande öppnats ska vara sekundära territoriella förfaranden. När ett förfarande enligt förordningen har inletts gäller som huvudregel att lagen i den stat inom vars territorium förfarandet inletts är tillämplig. Denna huvudregel gäller både för huvudförfaranden och för territoriella förfaranden. Från huvudregeln finns en rad undantag. Finns t.ex. materiell eller immateriell, fast eller lös egendom i en annan stat än förfarandestaten så gäller den sakrättsliga lagstiftningen i den stat egendomen finns. Beträffande fast egendomen gäller all lagstiftning i den stat inom vars territorium fastigheten är belägen. Vidare gäller för anställningsavtal och anställningsförhållanden att de regleras av den medlemssvskt 2010:5 sida 517stats lag som är tillämplig på anställningsavtalet. Likaså finns vissa specialregler, bl.a. i fråga om återvinning och rörande rättegångar som pågår när ett förfarande inleds. En av domstol utsedd förvaltare i ett huvudförfarande har samma behörighet inom hela unionen som han har enligt lagen i inledningsstaten. Han har även rätt att flytta egendom inom unionen. När förvaltaren agerar i en annan medlemsstat gäller rättsordningen i den stat inom vars territorium han avser att vidta åtgärder. Varje borgenär, även Skatteverket, har rätt att anmäla sina fordringar både i huvudförfaranden och i eventuella territoriella förfaranden. 6

7 5.2 Det nordiska konkurssamarbetet Inom konkursområdet finns sedan 1930-talet ett nordiskt samarbete. Samarbetet är manifesterat i en nordisk konkurskonvention av den 7 november I Sverige är detta samarbete numera lagreglerat genom lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land och lagen (1981:7) om verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land. Enligt 1 den förstnämnda lagen gäller att om någon som försätts i konkurs här i riket har egendom även i Danmark, Finland, Island eller Norge, ska konkursen omfatta även den egendomen. Lagen är tillämplig i förhållande till Danmark, Island och Norge. I förhållandet mellan Finland och Sverige tillämpas i stället Insolvensförordningen. Svensk lag ska då gälla i följande hänseenden: Gäldenärens rätt att råda över sin egendom, vad som ingår i konkursboet, återvinning till konkursboet, gäldenärens rättigheter och skyldigheter under konkursen, konkursboets förvaltning, borgenärers betalnings- och förmånsrätt, utdelning samt ackord och avslutande av konkurs. I vissa fall ska dock lagstiftningen i det land egendomen fanns vid konkursutbrottet tillämpas. Det gäller t.ex. frågor om panträtt, retentionsrätt och försäljning. På motsvarande sätt stadgas i lagen om verkan av konkurs som inträffat i annat nordiskt land att om någon försätts i konkurs i Danmark, Finland, Island eller Norge, ska konkursen omfatta även gäldenärens egendom i Sverige. I förhållandet mellan Finland och Sverige tillämpas dock i stället Insolvensförordningen. Beträffande tillämpningsområdet och undantagen gäller motsvarande som vid konkurs i Sverige. SvSkT 2010:5 sida 518Ingen av lagarna ger den nordiske konkursförvaltaren någon behörighet att utöva tvång på annan nordisk stats territorium. De nämnda lagarna synes inte ha tillämpats i någon betydande omfattning. 5.3 Insolvensförfaranden utanför EU och Norden I den mån en stat inte är bunden av konventioner, överenskommelser eller liknande är det respektive stats egen angelägenhet att internt bestämma om universalitets- eller territorialitetsprincipen gäller. Inte sällan har lagstiftaren duckat i frågan för att i stället lämna över till rättstillämpningen att lösa de konkreta problemen. År 1997 presenterade UNCITRAL (Förenta Nationernas kommission för internationell handelsrätt) en modellag om gränsöverskridande insolvensförfaranden ( Model Law on Cross-Boarder Insolvency ). Modellagen är avsedd att vara till hjälp för lagstiftare i olika stater när de bereder nationell lagstiftning om gränsöverskridande insolvensförfaranden. Modellagen är ägnad att förenhetliga de nationella lagarna och därigenom också underlätta det praktiska samarbetet på området. Modelllagen behandlar särskilt det gränsöverskridande samarbetet mellan domstolar och förvaltare samt erkännande av verkningarna av ett insolvensförfarande som har inletts i en annan stat. 7

8 6. Avslutning Den borgenär som upptäcker att hans gäldenär antingen själv befinner sig i en annan stat eller har tillgångar i en annan stat har två möjligheter att försöka få betalt. Antingen kan han begära utmätning i den andra staten eller så kan han ansöka om konkurs i den andra staten. Som borgenär kan man också bli indragen i ett konkurs- eller rekonstruktionsförfarande i en annan stat. Dessa möjligheter står till buds både för privata borgenärer och för staten som skatteborgenär. Regelsystemen är dock olika för de två borgenärskategorierna när det gäller ansökan om utmätning. Generellt sett kan man säga att samarbetet särskilt inom EU går framåt med stormsteg när det gäller möjligheten till gränsöverskridande indrivning av fordringar. Vad som däremot ännu inte är nära förestående SvSkT 2010:5 sida 519är att få till enhetliga rättsregler och arbetsmetoder för hur fordringar ska drivas in i olika stater. (28) Nils-Bertil Morgell är verksam som rättslig expert vid Skatteverkets huvudkontor. Hans inriktning är regler om borgenärsskydd. Fotnoter 1 Se Bogdan, Om svensk exekutionsbehörighet, SvJT 1981 s Däremot anses det tillåtet att en myndighet sänder betalningsuppmaningar till gäldenärer som bor i andra stater, se Riksskatteverket, Svensk internationell exekutions- och obeståndsrätt, RSV 942, utgåva 1, s Se dels 7 artikel i Indrivningsdirektivet dels Insolvensförordningen, ingressen p Med konkursförvaltare likställs rekonstruktör och deras motsvarigheter enligt olika staters nationella lagstiftning; se vidare under avsnittet EU:s insolvensförordning. 4 Se 1 kap. 1 konkurslagen. 5 Med dom likställs domstols beslut, utslag osv. Vidare kan nämnas att KFM:s utslag i mål om betalningsföreläggande i vissa fall i andra stater likställs med dom meddelad av svensk domstol. 6 I frågor om exekvatur i Sverige är Svea hovrätt behörig domstol, se t.ex. 4 5 lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. 7 Se dock EU-domstolens dom den 14 januari 2010 i mål C-233/08 ang. tillämpning av ett äldre indrivningsdirektiv. 8 Artikel 11 Indrivningsdirektivet. 9 Se lag (1992:794) om Luganokonventionen. 10 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. 11 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar. 12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. 13 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättandet av ett europeiskt småmålsförfarande. 14 Konventionen den 11 oktober 1977 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område. När det gäller verkställighet inom Norden har KFM en skyldighet att upplysa enskilda borgenärer om vart borgenären ska vända sig med sin ansökan. Jfr även not Se exempel i Skatteverket, Handledning för borgenärsarbetet, SKV 237, utgåva 1, s. 565 f. 16 Se konventionen 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ang. indrivning av underhållsbidrag som resulterat i tre svenska författningar; SFS 1962: Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 ( Bryssel II- 8

9 förordningen ). Se även Haag-konventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. Denna konvention förutsätter att resp. stat tillträder den. 18 Bestämmelser om skattehandräckning finns i lagen (1990:314) om ömsesidig skattehandräckning och förordningen (1990:320) om ömsesidig skattehandräckning. 19 Rådets direktiv (2010/24/EU) om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder utfärdades den 16 mars 1 maj Direktivet ersätter nu gällande direktivet som har beteckning 2008/55/EG. Det första indrivningsdirektivet beslutades redan år Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen trädde i kraft den 1 maj Se lag (1990:226) om handräckning i skatteärenden mellan de nordiska länderna. 22 Se lag (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Se även Skatteverket, Handledning för internationell beskattning, SKV 352, utgåva 12, s. 714 f. 23 Se vidare lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom. Dessa konventioner och avtal reglerar internationellt samarbete i samband med brottsbekämpande verksamhet. 24 Se definitionen i 1 kap. 6 utsökningsbalken (1981:774) och 1 kap. 2 utsökningsförordningen (1981:981). Se även 2 lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar. Bestämmelsen har kommenterats av Walin m.fl. i Utsökningsbalken, en kommentar, 4:e upplagan, s. 25 f. I NJA 2002 s. 668 konstaterade Högsta domstolen att en tv-avgift var en sådan offentligrättslig fordran så att avräkningslagen och de särskilda preskriptionsreglerna i allmänna mål var tillämpliga. 25 Att Skatteverket företräder staten som borgenär vad gäller flertalet offentligrättsliga fordringar framgår av lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter. Se även förordningen (2007:789) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter. 26 Insolvensförordningen (1346/2000) beslutades den 29 maj 2000 och trädde i kraft den 31 maj Förordningen gäller enbart sådana förfaranden som beslutats efter den dagen. Även för nytillträdande medlemsstater gäller förordningen för förfaranden som beslutats efter den 31 maj 2002 men före resp. stats inträde i unionen. 27 Insolvensförordningens ingress p. 21. High Court of Ireland har den 8 mars 2005 försatt ett i Irland registrerat bolag (Cedarelease Ltd) i konkurs (compulsary winding up by the court) efter ansökan av en brittisk skattemyndighet (HM Customs & Excise). 28 På hemsidan kan man få en beskrivning över bl.a. hur indrivning av privaträttsliga fordringar går 9

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar

Datum. Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar * 1(12) Begäran om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och andra författningar I denna promemoria lämnas reformsynpunkter, och förslag till författningsändringar, angående

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Inledande bestämmelser 1 [8351] Denna lag gäller för sådant

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 34/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav1 lagenomömsesidighandräckning mellan de behöriga myndigheterna i Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska

Läs mer

Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 19 januari 2017 Morgan Johansson Danijela Pavic (Justitiedepartementet)

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om

Lag. RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om RIKSDAGENS SVAR 187/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om tillämpning av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Inledande bestämmelser 1 [8521] Vad i denna lag sägs om skatt gäller även allmän avgift samt ränta på skatt eller allmän avgift och administrativa pålagor

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om företagssanering

Lag. om ändring av lagen om företagssanering Lag om ändring av lagen om företagssanering I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om företagssanering (47/1993) 91 och 100 a, av dem 100 a sådan den lyder i lag 138/2004, ändras 8 1 mom., 21

Läs mer

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79

18 Lag (1978:880) om betalningssäkring. tullar och avgifter. Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79 Lag (1978:880) om betalningssäkring, avsnitt 18 79 18 Lag (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:649 Inledande bestämmelser 1 För att säkerställa

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2010 Ö 5591-09 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Chefsjurist R S MOTPART

Läs mer

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010 14.4.2010 Publikationens titel Organisering av den internationella indrivningen av underhållsbidrag Författare Justitieministeriet s publikation Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura

Läs mer

10 Informationsutbyte med utlandet

10 Informationsutbyte med utlandet 137 10 Informationsutbyte med utlandet 10.1 Allmänt Vid utredning av utlandstransaktioner kan ofta information hämtas in genom medverkan från myndighet i utlandet. I lagen (1990:314) och förordning (SFS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 23 mars 2018 Ö 1864-17 PARTER Klagande Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat SS Motpart 1. Aktiebolaget Minoritetsintressen,

Läs mer

2 Grundläggande förutsättningar

2 Grundläggande förutsättningar 2 Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar, avsnitt 2 11 1 För att säkerställa betalning av fordran på skatt, tull eller avgift får enligt bestämmelserna i denna lag genom betalningssäkring

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 juni 2009 Ö 1545-08 KLAGANDE LL Ombud: Advokat PMD MOTPART Skatteverket 171 94 Solna SAKEN Rättegångshinder ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-09-27 Närvarande: Justitieråden Dag Victor, Lennart Hamberg och Per Virdesten. Genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning Enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Kommittédirektiv EU-bodelning Dir. 2016:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Sammanfattning Om en bodelning eller någon annan fråga som rör makars eller registrerade partners förmögenhetsförhållanden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ackreditering och teknisk kontroll; SFS 2011:791 Utkom från trycket den 27 juni 2011 utfärdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde

Läs mer

Lag. om ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel. Tillämpningsområde

Lag. om ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel. Tillämpningsområde Lag om ett europeiskt förfarande för kvarstad på bankmedel I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpningsområde Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär

Riktlinjer för Skatteverket som borgenär Bilaga 1 1 Riktlinjer för Skatteverket som borgenär 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att lägga grunden för ett enhetligt förhållningssätt hos Skatteverkets medarbetare så att medborgarna känner förtroende

Läs mer

16636/14 ADD 1 tf/ab 1 DG D 2A

16636/14 ADD 1 tf/ab 1 DG D 2A Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2012/0360 (COD) 16636/14 ADD 1 JUSTCIV 319 EJUSTICE 123 CODEC 2464 UTKAST TILL RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut; SFS 2005:500 Utkom från trycket den 17 juni 2005 utfärdad den 9 juni 2005. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen; SFS 2011:423 Utkom från trycket den 28 april 2011 utfärdad den 14 april 2011. Enligt riksdagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 mars 2014 T 2247-12 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristerna Nils-Bertil Morgell och Micael Zingmark Skatteverket Rättsavdelningen

Läs mer

Danmarksavtalet. Civilutskottets betänkande 2006/07:CU26. Sammanfattning

Danmarksavtalet. Civilutskottets betänkande 2006/07:CU26. Sammanfattning Civilutskottets betänkande 2006/07:CU26 Danmarksavtalet Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/07:106 vari föreslås vissa lagändringar föranledda av avtalet mellan

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas?

Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas? 1(6) Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Betänkande av Straffrättsutredningen (SOU 2013:38) Vad bör straffas? (JU2013/4451/L5) Kronofogdemyndigheten (KFM) begränsar sitt yttrande

Läs mer

RP 12/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av konkurslagen och till vissa lagar som har samband med den

RP 12/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av konkurslagen och till vissa lagar som har samband med den Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av konkurslagen och till vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 december 2006 Ö 151-04 KLAGANDE BE MOTPARTER 1. Andelsbanken för Åland, 0145021-8 Köpmansgatan 2 FI-221 00 Mariehamn Finland 2. CA

Läs mer

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område

Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Civilutskottets betänkande 2013/14:CU27 Nya regler för erkännande och verkställighet av utländska domar på civilrättens område Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2013/14:219 Nya

Läs mer

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA

AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA AVTAL GENOM SKRIFTVÄXLING OM BESKATTNING AV INKOMSTER FRÅN SPARANDE OCH DEN PROVISORISKA TILLÄMPNINGEN AV DETTA A. Brev från Konungariket Sverige Jag ber att få hänvisa till avtalet mellan Konungariket

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 186/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om tillämpning av rådets förordning om underhållsskyldighet, av 2 i lagen om centralmyndighet i Finland

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 december 2005 Ö 4504-03 KLAGANDE 1. Advokatfirman Fylgia Kommanditbolag, 969633-9994 Box 55555 102 04 Stockholm 2. JF Servanda Handelsbolag,

Läs mer

Diskretionär prövning i övriga (icke lagreglerade) fall

Diskretionär prövning i övriga (icke lagreglerade) fall Föreläsningsmanus 7 Internationell verkställighet Inledning Utgå från matrisen Klargör spelplanen Erkännande och/eller verkställighet? Verkställighet Fullgörelsedomar Åtgärder som kräver handling Erkännande

Läs mer

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige

Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige 2017-04-05 S2017/02154/FST Bilaga till protokoll 2017-04-05 206 Socialdepartementet Uppdrag om förutsättningar för omedelbart omhändertagande av barn och unga som saknar hemvist i Sverige Behov av utredning

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 * DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 * I mål 068/07, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artiklarna 68 EG och 234 EG, framställd av Högsta domstolen (Sverige) genom beslut

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2016 Ö 2510-15 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristen CL Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART JA SAKEN Utmätning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kronofogdemyndigheten; SFS 2006:883 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

3 Betalningssäkringslagens tillämpningsområde

3 Betalningssäkringslagens tillämpningsområde Betalningssäkringslagens tillämpningsområde, avsnitt 3 17 3 Betalningssäkringslagens tillämpningsområde 2 Betalningssäkring får användas i fråga om fordran på 1. skatt och tull samt, om så särskilt föreskrivs,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Skuldsaneringslag; utfärdad den 8 juni 2006. SFS 2006:548 Utkom från trycket den 16 juni 2006 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänna bestämmelser 1 Skuldsanering

Läs mer

Kommittédirektiv. Arvsfrågor i internationella situationer. Dir. 2012:106. Beslut vid regeringssammanträde den 18 oktober 2012

Kommittédirektiv. Arvsfrågor i internationella situationer. Dir. 2012:106. Beslut vid regeringssammanträde den 18 oktober 2012 Kommittédirektiv Arvsfrågor i internationella situationer Dir. 2012:106 Beslut vid regeringssammanträde den 18 oktober 2012 Sammanfattning Det blir allt vanligare att en person som avlider har anknytning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-11 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. EU:s insolvensreglering Enligt

Läs mer

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt

2.1 EU-rättsliga principer; direkt tillämplighet och direkt effekt 2 Enligt samma bestämmelse ska offentligt biträde däremot inte utses om det måste antas att behov av biträde saknas. Paragrafen har därför tolkats på så sätt att det anses föreligga en presumtion för att

Läs mer

Kommittédirektiv. Underhållsskyldighet i internationella situationer. Dir. 2009:54. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009

Kommittédirektiv. Underhållsskyldighet i internationella situationer. Dir. 2009:54. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Kommittédirektiv Underhållsskyldighet i internationella situationer Dir. 2009:54 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

Högsta domstolen NJA 2013 s. 22 (NJA 2013:3)

Högsta domstolen NJA 2013 s. 22 (NJA 2013:3) Sida 1 av 8 Högsta domstolen NJA 2013 s. 22 (NJA 2013:3) Målnummer: Ö743-11 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-01-31 Rubrik: Ett svenskt konkursbo har väckt återvinningstalan mot ett norskt

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579); Utkom från trycket den 22 mars 2016 utfärdad den 10 mars 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (2008:579)

Läs mer

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Upplysningar om lönegarantihandläggning Upplysningar om lönegarantihandläggning 1. Upplysningar till blanketterna m.m. Blankett B1, KFM 9580, bör användas för beslut om lönegaranti, både bifall och avslag. Blankett B2, KFM 9581, bör användas

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

(EGT L 125, , s. 15) nr sida datum M1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 L

(EGT L 125, , s. 15) nr sida datum M1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 L 2001L0024 SV 02.07.2014 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/24/EG av den

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer 832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för

Läs mer

RP 168/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 168/2018 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i avtalet med Nederländerna för Arubas

Läs mer

LOs yttrande över utredningen EU:s reviderade insolvensförordning m.m., SOU 2016:17

LOs yttrande över utredningen EU:s reviderade insolvensförordning m.m., SOU 2016:17 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Claes-Mikael Jonsson 2016-06-13 20160151 ERT DATUM ER REFERENS [F 11 Datum] Ju2016/01882/L2 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM LOs yttrande över

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 24 november 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0209 (CNS) 13885/16 FISC 181 ECOFIN 984 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS DIREKTIV om ändring

Läs mer

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 202/266 Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2016 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 343

Läs mer

Lagrådsremiss. Den europeiska exekutionstiteln för obestridda fordringar. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Den europeiska exekutionstiteln för obestridda fordringar. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Den europeiska exekutionstiteln för obestridda fordringar Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 oktober 2005 Thomas Bodström Magnus Medin (Justitiedepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande Utfärdad den 29 november 2018 Publicerad den 4 december 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen (1999:116)

Läs mer

Några frågor angående statens rätt till regress för utbetalad lönegaranti

Några frågor angående statens rätt till regress för utbetalad lönegaranti 22 Nils-Bertil Morgell NILS-BERTIL MORGELL Några frågor angående statens rätt till regress för utbetalad lönegaranti HD och HFD har, i och för sig utifrån olika förutsättningar, prövat frågan om när statens

Läs mer

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla

FSR FAMILJERÄTTSSOCIONOMERNAS RIKSFÖRENING FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd Järfälla FSR Familjerättssocionomernas Riksförening c/o Gunilla Cederström Braxengränd 40 175 55 Järfälla Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän Förmögenshetsrätt 103 33 STOCKHOLM Betänkandet

Läs mer

HANDLEDNING FÖR TILLÄMPNINGEN AV FÖRORDNINGEN OM BEVISUPPTAGNING

HANDLEDNING FÖR TILLÄMPNINGEN AV FÖRORDNINGEN OM BEVISUPPTAGNING HANDLEDNING FÖR TILLÄMPNINGEN AV FÖRORDNINGEN OM BEVISUPPTAGNING (Rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 66/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelserna om ändring av den nordiska äktenskapskonventionen och den nordiska indrivningskonventionen och med förslag till

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-05-26 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Överlämnande från Sverige

Läs mer

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet

Ds 2006:21. Danmarksavtalen. Justitiedepartementet Ds 2006:21 Danmarksavtalen Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM62. EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria EU:s godkännande av Haagkonventionen om avtal om val av domstol Justitiedepartementet 2014-03-06 Dokumentbeteckning KOM(2014) 46 slutlig Förslag till rådets beslut om

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning...9

Innehåll. Sammanfattning...9 Innehåll Sammanfattning...9 1 Promemorians lagförslag...11 1.1 Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till insolvensförordningen...11 1.2 Förslag till lag om internationella förhållanden rörande

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.7.2013 COM(2013) 554 final 2013/0268 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1215/2012 om domstols behörighet

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0061 (NLE) 8112/16 JUSTCIV 69 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS BESLUT om bemyndigande av ett fördjupat

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 maj 2014 Ö 5644-12 KLAGANDE K-JH Ombud: Advokat RE MOTPART CDC construction & services AB:s konkursbo, 556331-0423 Adress hos konkursförvaltaren

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 383 (NJA 2009:38)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 383 (NJA 2009:38) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 383 (NJA 2009:38) Målnummer: Ö1545-08 Avdelning: 2 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-06-11 Rubrik: Lagrum: Rättsfall: Vid prövning av svensk domstols internationella

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483); SFS 2003:747 Utkom från trycket den 18 november 2003 utfärdad den 6 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015 RIF, dp. 6-7 Rådspromemoria 2015-11-23 Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt (L2) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 3-4 december 2015 Dagordningspunkt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen

EUROPAPARLAMENTET. Sammanträdeshandling. Rådets ståndpunkt vid första behandlingen EUROPAPARLAMENTET 2009 Sammanträdeshandling 2014 C7-0452/2011 2010/0802(COD)DHGJ 01/12/2011 Rådets ståndpunkt vid första behandlingen Rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kustbevakningen Utfärdad den 28 februari 2019 Publicerad den 6 mars 2019 Regeringen föreskriver följande. Kustbevakningens centrala uppgifter 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20); Utkom från trycket den 8 juni 2004 utfärdad den 27 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (1993:20)

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden Publicerad den 13 december 2018 Utfärdad den 6 december 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET

Läs mer

Erik Tiberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Erik Tiberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Avtal om val av domstol 2005 års Haagkonvention Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 26 februari 2015 Morgan Johansson Erik Tiberg (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 februari 2017 Ö 5688-15 KLAGANDE Alektum Group AB, 556331-1678 Box 11108 404 23 Göteborg Ombud: Advokat PH och jur.kand. HÅ-L MOTPART

Läs mer

L 302/16 Europeiska unionens officiella tidning

L 302/16 Europeiska unionens officiella tidning L 302/16 Europeiska unionens officiella tidning 19.11.2011 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1189/2011 av den 18 november 2011 om närmare föreskrifter för genomförandet av vissa bestämmelser

Läs mer

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.

För delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.

Läs mer