Hållbar vedhuggning. för miljö, kropp och plånbok

Transkript

1 Hållbar vedhuggning för miljö, kropp och plånbok

2 Hållbar vedhuggning för miljö, kropp och plånbok

3 Skogsstyrelsen, 2014 Författare Jan Bengtsson Projektgrupp Stefan Anderson Kjell Haglund Fotograf Michael Ekstrand, sidan 5, 6, 7v Kristian Svedberg, sidan 4 Jan Bengtsson, Omslag, sidan 7h, 8, 9, 10, 12v, 13, 14 Åke Sjöström sidan 12h Illustratör Nils Forshed sidan 16 Layout & grafisk form Annika Fong Ekstrand, Skogsstyrelsen Upplaga ex Tryckeri DanagårdLITHO AB, Ödeshög

4 Innehåll Veden värmer flera gånger... 4 Vad är förnybar energi?... 5 Var kan och bör veden huggas...7 Vedhuggning i miljövårdens tjänst... 8 Huggning och hantering av veden Ute i skogen hur mycket ska huggas och när är tiden lämplig? Hemma på vedbacken kapning och klyvning Torkning Förvaring Eldning...14 Säkerhet och regler Ansvarsfrågor vid fritidshuggning Säker huggning Innehåll 3

5 Veden värmer flera gånger Veden sägs värma flera gånger, i skogen, på vedbacken, i stugan. Förutom detta med värme kan vedhuggning också bidra med andra nyttigheter på fastigheten både för skogsvården, naturvården och kulturmiljövården. Vedhuggning kan också främja 4 Veden värmer flera gånger trivsel genom att hugga fram utsikter, vackra träd och rum intill platser där människor vistas. Dessutom ger vedhuggning viss motion. Kaloriförbrukningen är ungefär 500 kcal/timme!

6 Vad är förnybar energi? Människan påverkar klimatet genom att släppa ut koldioxid till atmosfären. En av de största källorna är användning av fossila bränslen, exempelvis olja och kol. Därför ska förnybar energi användas i större utsträckning. En form av förnybar energi är bioenergi. Brännved är ett så kallat biobränsle. Hemvedshuggning är och har alltid varit en naturlig aktivitet i skogsbygderna. Genom en stor insats av egenarbete vid vedhanteringen kan utgifterna begränsas för hushållens uppvärmningsbehov, samtidigt som landets oljenota hålls nere. Bränslevärdet hos torr ved skiljer en del mellan olika trädslag. Ek och bok har högst bränslevärde. Björken som utgör merparten av vår hemved har också ett högt bränslevärde. Travat mått är det mått som oftast anges vid vedhuggning. Vid köp av hemkörd kluven och kapad ved anges volymen i stjälpt mått. Vad är förnybar energi? 5

7 Bränslevärde ved Trädslag Mått kwh/m fast kwh m travat Bok Ek Björk Tall Asp Gran För att få del av bränslevärdet från de olika trädslagen är det viktigt att veden är torr. Ved som torkats över sommaren ger ungefär 20 procent mer energi i pannan jämfört med om den eldas färsk. När man köper hem ved är det flera viktiga frågor som kan ställas. I vilket mått levereras veden? Är den travad i 6 Vad är förnybar energi? Mått Förklaring Volym/m3 1 m3 fast p.b motsvarar (den verkliga vedvolymen utan luft) staplat (inlagt och staplat i vedboden) 1,40 travat p.b (liggande trave i hela längder) 1,54 stjälpt (kapat och kluvet i hög) 2,33 hela längder, staplad exempelvis på pall eller stjälpt. Är den torr eller rå? Rå ved krymper 5 10 procent när den torkar. Viket trädslag? Det pris man får betala står bland annat i relation till det arbete som är nedlagt på veden och det energivärde man slutligen får ut av veden man köpt.

8 Var kan och bör veden huggas? För skogsvården kan eftersatta röjninggallringssbestånd vara lämpliga vedtag där klenved både av gran och lövträd kan tas ut som en tidig förberedelse till kommande gallring. I samband med detta är det viktigt att asp och sälg, självgallrande lövpartier och fuktiga delar lämnas. I produktionsbestånd med inriktning på björk kan den första gallringen med fördel inriktas på uttag av prima björkved. Hugg här! Var kan och bör veden huggas? 7

9 Vedhuggning i miljövårdens tjänst Rätt utförd, på rätt plats kan vedhuggning vara ett verktyg med vilket ett gott och betydande arbete kan utföras till nytta för skogens natur- och kulturmiljöer. I många fall kan det räcka med små försiktiga insatser för att bevara och utveckla dessa värden. De flesta markägare har en god koll på de värden som ovan anges. Ett bra stöd har Hugg för att synliggöra och värna. Några exempel. de som har en grön skogsbruksplan som tydligt anger lämpliga åtgärder för de olika skogsbestånden. I de på kartan angivna NS-bestånden (NS=naturvårdande skötsel) hittas bestånd och företeelser som kräver en särskild skötsel för att miljövärdena skall bevaras och utvecklas. Dessa kan vara lämpliga för vedhuggning. Anpassa huggningen Frihugg och synliggör kulturlämningar i samband med vedhuggningen. Var försiktig vid fällning och utkörning så att lämningarna inte skadas. 8 Vedhuggning i miljövårdens tjänst

10 Hugg för att sköta/utveckla miljövärden. Några exempel. Anpassa huggningen Strandnära skog. Hugg ej lövträd men hugg gärna gran för att gynna lövträden. Kantzon mot åker. Gynna olika lövträdslag speciellt sälg, asp, bärande träd, ädellöv och buskar. Håll efter gran, men lämna grova, gamla granar. Skapa död ved. Skapa död ved genom ringbarkning i samband med vedhuggning eller andra motorsågsåtgärder. Vårda och värna biologiskt värdefulla träd. Friställ jätteträd genom huggning av för kronan skuggande och påträngande träd. Vedhuggning i miljövårdens tjänst 9

11 Att tänka på. Inför åtgärd i nyckelbiotoper, exempelvis uthuggning av gran i lövmiljöer, ska alltid kontakt, så kallade samråd (12:6 Miljöbalken) tas med Skogsstyrelsen. För åtgärder som berör forn och/eller kulturlämningar behöver inte kontakt tas om det enbart handlar om att ta bort träd som står på eller inom en lämning. Vid mer omfattande åtgärder kan däremot ett samråd vara nödvändigt. Var uppmärksam på träd med speciella värden, till exempel gamla sälgar, hamlade träd och vårdträd. Intill torplämningar kan det även finnas bärbuskar, fruktträd och andra kulturväxter som ska sparas. Det är viktigt att lämningarna inte skadas vid fällning och körning, samt att ris inte lämnas på lämningarna. Kontakta gärna Skogsstyrelsen för praktiska råd. Hugg inte där miljövärden kan förloras. Några exempel. STOPP! Tidigare sparade hänsynsträd, stående eller liggande, död ved och självgallrande lövskogar lämnas vid vedhuggning. Sälg, rönn och täta ungasppartier är exempel på träd och miljöer viktiga för insekter, som lämnas vid vedhuggning. 10 Vedhuggning i miljövårdens tjänst

12 Huggning och hantering av veden Ute i skogen hur mycket ska huggas och när är tiden lämplig? Behoven av hur mycket ved som ska huggas varierar beronde på om veden helt eller delvis ska ersätta andra värmekällor eller om det enbart handlar om trivselved för en öppen spis. För att ersätta en normal villas el ( kwh) eller oljeförbrukning krävs en vedtrave med till exempel björk på cirka 20 kubikmeter/år. Ved kan huggas när som helst på året men vill man vara säker på att ha en torr ved till kommande vinter ska veden huggas senhöst-vinter, från november till mars innan savstigningen då fukthalten ökar i veden. Är man sen med sin vedhuggning finns lösningar också på detta. Ett gammalt och beprövat sätt är så kallad syrfällning som kan ske från lövsprickningen till augusti. Träden fälls då med löv och grenar kvar och får ligga och dra ur, torka tills de upparbetas efter några veckor. Huggningen drar då ut på tiden och blir uppdelad i två moment. Ett annat sätt att snabbtorka veden är att randbarka. Två barkränder görs längs med den upparbetade vedstammen, antingen med yxa eller med motorsågen. Hemma på vedbacken kapning och klyvning Väl hemma på vedbacken fortsätter jobbet med kapning och klyvning. Idag finns allt från vedprocessmaskiner som både kapar och klyver i ett, till traditionella vedkapar och hydrauliska klyvar. En del jobb görs även idag genom kapning med såg och klyvning med yxa. Det är viktigt att dessa jobb görs på säkert sätt och med en teknik som underlättar arbetet. Vid kapning exempelvis med motorsåg är det viktigt att veden ligger still och att arbetet sker på en för kroppen lämplig arbetshöjd. Ett sätt är att bygga ett vedtåg en grindliknande ställning i vilken veden läggs för att sedan kapas med motorsåg. Klyvning kan ske med yxa. Speciella klyvyxor finns som i kombination med kilar är mycket effektiva. Huggstabben är central i detta arbete. Det är mycket viktigt att den står stabilt och att den är av lagom höjd så att svingen med yxan nyttjas maximalt. Manuell klyvning går lätt om veden är rå, så klyv så snart som möjligt efter kapning. Kapad ved som är halvtorr är seg och trådig och kan vara mycket jobbig att klyva. Kvistiga vedklampar klyvs lättast med rotänden uppåt. Huggning och hantering av veden 11

13 Huggstabben ska stå stadigt. Ved skjulet bör ligga så att inkörningen av ved mellan skjulet och bostaden underlättas. 12 Torkning Förvaring Rå ved har en fukthalt runt 50 procent. Efter en bra torkning med efterföljande förvaring ligger fukthalten runt 20 procent. Har man huggit i god tid, utfört kapning och klyvning innan mitten av april och lagrat veden luftigt, finns alla chanser till en fin brännved inför kommande vinter. Även syrfälld ved kan användas förutsatt att den omhändertas i tid. I många fall blir veden liggande på vedbacken i en hög där den får torka innan den läggs under tak. Det är i dessa fall viktigt Huggning och hantering av veden med ett underlag så att den ej ligger direkt på marken. Täckning med presenning bör endast ske under längre perioder med blött väder. Det finns för övrigt många sätt att förvara och torka sin ved, exempelvis stapel, stack, spjällådor med mera. Ett luftigt vedskjul med tak är en omvittnat god lösning. Med cirka 1 tums spjälor i golv och väggar runt om sker en god luftväxling vilket gör att veden kan travas in samma dag som den bearbetats på vedbacken.

14 För god luftning bör golvet ligga några decimeter över marken. Det är dessutom då lätt att hålla rent då vedsmul lätt ramlar mellan spjälorna. Ett bra vedskjul bör rymma två normala årsbehov och gärna ha två öppningar, dörrar. Blanda gärna klen och grov ved i travarna så finns alltid stickor och klenved att tända med. Ett luftigt vedskjul är en garanti för vintervärme i stugan. Huggning och hantering av veden 13

15 Det är bra om veden kan tas in en stund innan den eldas. 14 Eldning Pannrum, kökspanna, vedspis, kamin, kakelugn. Platsen och motiven för eldning kan se olika ut. Vedeldning ger både trevnad och värme. Elda med frisk fyr, vilket också minskar skadliga rökgasutsläpp. Vid tändning i panna lägg några grova klampar i botten och en liten hög klenved/stickor därpå och sedan lite grövre på dessa. Lite dagstidningspapper stoppas in underifrån och tändningen går enkelt. För bästa effekt av eldningen är det självklart att veden skall vara torr. Genom att ansluta så kallad ackumulatortank kan Huggning och hantering av veden värmen lagras och effekten av eldningen ökar avsevärt. Det är bra om pannans innerväggar är rena från isolerande beläggning. Förutom att mekaniskt skrapa bort becket kan en gammal metod med små zinkplåtbitar användas. Dessa läggs då och då i pannan i samband med eldningen och i processen som uppstår lossnar beläggningen. Enligt uppgift skall även råa potatisskal ge samma effekt!! Stor mängd aska reducerar effekten och skall avlägsnas med jämna mellanrum. Askan är ph-höjande och kan exempelvis användas på gräsmattor för att motverka mossa.

16 Säkerhet och regler Ansvarsfrågor vid fritidshuggning När en skogsägare tillåter en person att på fritiden hugga ved eller virke på sin mark talar man om fritidshuggning. Skogsägare är att betrakta som arbetsgivare och fritidshuggare som arbetstagare om arbetet som utförs är avlönat eller att arbetet är av sådan karaktär att skogsägaren själv eller med anställd arbetskraft skulle utfört jobbet. Som arbetsgivare har skogsägaren i dessa fall ett skyddsansvar exempelvis genom att se till att huggaren har erforderlig skyddsutrustning, erfarenhet och utbildning. Fritidshuggaren är ej arbetstagare, skogsägaren ej arbetsgivare om arbetet utförs med egen utrustning på anvisad plats och att huggning och uttransport sker av huggaren på egen bekostnad. Det är klokt att inför en huggning upprätta ett skriftligt köpeavtal som styrker att det inte råder ett arbetsgivar/arbetstagarförhållande. Köpesumman som huggaren betalar bör vara marknadsmässig. En fritidshuggare bör förvissa sig om att han/ hon (och eventuellt medhjälpare) dels har en olycksfallsförsäkring vilken skall gälla oavsett om det är arbete eller fritid, dels en ansvarsförsäkring (finns i allmänhet i hemförsäk- ringen). Kontakta gärna ditt försäkringsbolag för mer information. Säker huggning Har du själv tänkt hugga din ved med motorsåg finns ett antal saker som du bör tänka på för att öka säkerheten. Fundera först på om du har kunskap och fysik för att klara arbetet på ett säkert sätt. Vill du gå en utbildning för att ta motorsågskörkort finns det flera alternativ att välja. Se bland annat Med ett motorsågskörkort på fickan, som ges efter utförande av prov i teori och praktik, har du en grund för att utföra ett gott jobb. Det praktiska provet omfattar bland annat sågvård, filning och fällning. Från 2015 ska alla som ej hugger på egen skog ha ett motorsågskörkort. Läs och lär mer i boken om Motorsågning. Säkerhet och regler 15

17 Se alltid till att ha personlig skyddsutrustning som uppfyller säkerhetskraven och motorsågen i gott skick. Ensamarbete bör alltid undvikas, i annat fall skall alltid en mobilte- lefon finnas med. Ta med näringsriktig mat och dryck och arbeta inte för länge. Ta inga risker, prioritera alltid säkerheten!!! Tröja eller skjorta Blus, varselkläder på överkroppen, ventilerad och med dubbelt skulderpari Hjälmhuva Skyddshjälm Ögonskydd eller ansiktsskydd Hörselskydd Första förband Arbetshandskar Skyddsbyxa eller byxholkar Skyddskängor eller skyddsstövlar med sågskydd Strumpor eller sockor Denna utrustning ska alltid bäras. För mer information Föreningen Säker Skog (om säkerhetsfrågor, ansvarsfrågor med mera vid huggning Lars Mytting. Ved allt om huggning, stapling och torkning vedhuggningens själ Om Hemförsäkring, innehåll och tillägg: 16 Säkerhet och regler

18