Gotlands Radioamatör Klubb - SK1BL 3/99. GRK-nytt. Hoburgens fyr, Per-Arne 1STM och Monika. Foto: SM1ALH. GRK-nytt 1

Transkript

1 Gotlands Radioamatör Klubb - SK1BL 3/99 GRK-nytt Hoburgens fyr, Per-Arne 1STM och Monika. Foto: SM1ALH GRK-nytt 1

2 Gotlands Radioamatörklubb Styrelsen Ordförande Vice Ordförande Sekreterare Kassör Klubbmästare Suppleant Suppleant E-post till hela styrelsen: SM1IRS SM1NVX SM1ALH SM1NFH SM1PYO SM1CQA SM1LPX Innehållsförteckning 2 GRK:s styrelse och funktionärer 3 Några bilder på Letterna 4 Lettiska amatörradions historia 8 Portabeltesten Lighthouse activity weekend 13 Radioaktivitet vid Laus Holmar 14 Radiostörningar ur världsaltet 15 Våga kasta e-posten Höstens möten Funktionärer Redaktör GRK-nytt Diplommanager Sambandsfunktionär SM1ALH SM1TDE SM1IRS meetings i ALA kl 19 12/9 10/10 14/11 12/12 Medlemsavgifter år 2000 Ungdom under 18 år 60:- Ordinarie 150:- Hela familjen 200:- Postgiro: Bidrag till GRK-nytt sändes till GRK-Nytt. Box VISBY Nycklar till klubbstugan i ALA finns hos: SM1ALH Erik SM1DVV Stefan SM1IRS Anders SM1LCA Kjell SM1LPX Karl-Erik SM1MUT Arne SM1NFH Rolf SM1NVX Dag SM1OII Harri SM1PYO Ove SM1WXC Christer E-post: grk-nytt@grk.se Hoburgen: SM1CJV Bert SM1IRS Anders SM1NVW Mats SM1WXC Christer GRK-nytt

3 Några bilder på Letterna som hälsade på när SSA höll årsmöte i Ljugarn. Foto: Erik/SM1ALH Egils/YL2GUI, Anders/IRS, Elmars/YL2NJ Andris/YL2GQG Bilden till vänster: fr. v. Indulis YL2QW, Andris YL2GQG, Egils YL2GUI och Juris YL2GM. Egils/YL2GUI, Kaspars/YL1ZF Elmars/YL2NJ provar Harris moppe. GRK-nytt 3

4 Lettiska amatörradions historia av Indulis/YL2QW Innan andra världskriget började man utforska kortvågen i värl den och den första kontakten mellan USA och England upprättades 1923 på 40 meter. Efter detta började de första kortvågsentusiasterna i Lettland att dyka upp grundades den Lettiska Radioföreningen. Det var från början ett förbund som hade 15 medlemmar. Föreningens medlemmar började utforska etern med hemabygda kortvågsmottagare med rör av den regenerativa typen. Det första lyssnarkortet skickades iväg började Lettlands Radioförening sprida sin information i tidningen Radio. Man fick en egen kortvågskolumn i tidningen. Lyssnaramatörerna i Lettland fick prefixet TJ (TE för Estland, TL för Litauen). År 1926 använde amatörerna inte kortare våglängder än 35 meter skickade man ut 133 personliga och 285 klubb-qsl inom SWLhobbyn. Amatörradiosändningar var under lång förbjudet. De statliga myndigheterna motverkade länge alla försök att legalisera Indulis/YL2QW i sitt shack radiosändningar. Militären var emot detta, eftersom man sa att amatörerna kunde pladdra om militära hemligheter. Senare sa man från militärt håll, att man gärna såg amatörradioverksamhet som ett sätt att upprätthålla sin kunskap efter avslutad militärtjänst. Resultatet blev att man i mars 1936 deklarerade en lag om amatörradioverksamhet i statens officiella tidning Latvijas vestnesis. Det var en stor fest för radioamatörerna. Amatörerna indelades i tre kategorier. Tredje klass var nybörjare utan sändningsrättigheter med signalen YLRS + serienummer. Efter sex månader kunde man flytta upp till nästa klass. Andra klass var nybörjare med tillstånd att bygga sändare men fortfa- 4 GRK-nytt

5 rande utan sändningstillstånd. De fick endast kortvarigt prova sin hemmabyggda utrustning och hade signalen YL + tre bokstäver. Första klass var riktiga telegrafistersändareamatörer. Efter ett år kunde de få tillstånd att också köra telefoni. 19 september 1936 anordnade man de första amatörradioexamina för sändning. De första signalerna blev YL2AV, BB, BQ, CD, CG, CM, KX totalt 7 sändareamatörer. Banden var 28 och 56 Mhz, input sattes till 25 watt. Amatörradioförteckningen från 1940 innehöll totalt 16 signaler. Det sist inskrivna i Lettiska Radioföreningens protokoll 31 december 1940 var lakoniskt kort: Enligt beslut från folkets kommisariatsråd 21 december förklaras Lettlands Radioförening nedlagd. Efter kriget Efter kriget styrdes alla typer av sportutövning genom den sovjetiska organisationen DOSAAF, vilket i översättning lyder ungefär: Frivilligorganisationen för samarbete mellan armé, flyg och marin. Inom DOSAAF fanns Lettiska Radiofederationen med centrum Riga och olika sektioner för rävjakt, DX-lyssning, telegrafi och annat. De skötte QSL-byrån som på den tiden var helt gratis genom Box 164 i Riga och Box 88 i Moskva. DOSAAF hjälpte till med begagnad utrustning. Utflykter och bidrag till tävlingar administrerades av organisationen. Baksidan var att den sovjetiska totalitarismen kraftigt begränsade yttrandefriheten. Man fick inte lämna ut telefonnummer eller adresser via radion. KGB var ständigt närvarande. I den sovjetiska callboken stod min adress som: I. Celmins Kandava Latvian SSR. Den gången jag körde MS-sked med LX1GR, som blev första kontakten på det sändningssättet mellan Lettland och Luxemburg, kom QSL-kortet direkt till den adressen i Kandava. Som tur var arbetade UQ2NP på posten och man kunde snart via min Mor som också bor i Kandava reda ut att det var jag som skulle ha kortet. Uteffekten för VHF var begränsad till max 5 watt PEP. En engelsman ville en gång ha sked via VHF-nätet på KV. Då han fick höra att jag bara hade 5 watt så försvann han. Jag kunde ju inte säga att jag trots våra begränsade bestämmelser körde med 400 watt och hade goda MS-kontakter. Utrustningen var hembygd eller modifierad militär utrustning. Under Gorbatjevs tid fick vi större frihet. I början av 1990 kunde lettiska amatörer börja använda sitt gamla prefix YL, trots att vi fortfarande tillhörde Sovjetunionen. Det var samma sak i Estland och GRK-nytt 5

6 Litauen där de återgick till ES respektive LY. Lettland utropade åter sin självständighet 21 augusti 1991 och de lettiska amatörerna grundade Latvian Radioamateur League - LRAL vid ett stormöte 30 november Vi har idag cirka 100 medlemmar i LRAL och totalt är vi 534 registrerade amatörradiostationer. 230 av dem har förnyat sina tillstånd. Klubbar tillsammans med repeatrar utgör 25 tillstånd. LRAL är medlem i IARU sedan 1995 och vår ordförande är Girts Budis- YL2KL och vice ordförande YL2PA. Vi har fyra olika licensklassen. Fjärde klassen får köra 144 Mhz med max 10 watt. Tredje klassen får köra CW på 160, 80, 40,15 och 10 meter. På 10 meter tillåts även SSB. Effekten är 30 watt. VHF och band däröver är tillåtna med 10 watt SSB och CW. Andra klassen kör alla band utom WARC 10 och 50 Mhz. Uteffekt 100 watt. Första klassen har alla band med 500 watt uteffekt, förutom 10 Mhz med 100 watt och 50 Mhz genom specialtillstånd. VHF är tillåtet med 100 watt, 1240 Mhz och högre med max 50 watt. Telegrafikravet är för de tre högsta klasserna 90, 70 och 40-takt. Fjärde klassen har inget CW-krav. Vi fick nyligen tillstånd från vårt televerk att använda digitala sändningsslag. 6 GRK-nytt Amatörer som idag tar klass 1 och 2 är även godkända för Cept. Cept-systemet gör att utländska amatörer idag får köra fritt från Lettland. De mest kända stationerna på KV är YL2KL, DW, YL3CW. De körde WPX 1999 med resultatet 4500 kontakter och 13 miljoner poäng. De fick högsta resultatet i Europa med callet YL4A. Det är tyvärr inte så många som kör VHF. Mest aktiva är YL2AJ, YL3AG (EME), YL3GAC (endast SSB). Viesturs i Tukums berättar att UHFfyren på Gotland hörs nästan för jämnan. VHF-fyren hörs också, fast inte lika starkt. Repeatrar i Lettland Den första repeatern på VHF sattes upp 28 februari 1995 i Daugavpils. Sändare och mottagare är placerade på olika hustak, vilket gör att man slipper dyra duplexfilter. Repeatern ligger på kanal R6 och överföringen till sändaren sker på 29 Mhz. Antennen är en BigStar - 3 collinära element av 5/8 (femåttingar) 50 meter över marken. Uteffekten är 10 watt. Den andra repeatern står i Riga på R4. Antennerna sitter på olika höjd och systemet arbetar utan duplexfilter med 15 watt. Antennhöjden är cirka 100 meter över marken. I Liepaja finns en repeater på R6. Den är monterad på den absolut högsta platsen i Liepajas TV-torn på 100 meter. Repeatern har 5 watt och nås väldigt lätt från Gotland.

7 Kommande repeater blir kanske Rezekne där YL2HS håller på att sätta ihop en utrustning för R7. Den repeater som Västeråramatörerna så välvilligt har donerat till oss kommer antagligen att sättas upp i Aizpute. Aizpute ligger 5 mil ost om Liepaja. Radioteleskopet utanför Ventspils Radioteleskopet användes under sovjettiden som en satellitspaningsanläggning. Den är den största i Europa med en diameter på 32 meter. Sojvetarmén lämnade teleskopet i halvraserat skick. Datorstyrningen, vridbordet, kablaget och reflektorantennen var sönderslagen. Teleskopet ägs idag av Lettlands Institut för radioastronomi, rymdforskning och vetenskap. En av vetenskapsmännen är YL2AX-Guntis. En amatörgrupp med YL3AG, AJ, AO, KA, AX, JN har gjort 3-4 arbetsexpeditioner med målet att köra månstuds med teleskopet som antenn. De gjorde en ny reflektorantenn och därefter lyckades YL3AG köra två EME-tävlingar på De hade mycket kraftigt eko från månen på både CW och SSB. Dagens problem är att det är svårt med nyrekrytering. Dagens amatörer blir äldre och äldre. Under senaste året fick vi knappt 10 nya amatörer. Internet, satellit-tv och mobiltelefoner konkurerar med amatörradion. Det är idag svårt ekonomiskt. Bara att skicka QSL kostar för till exempel en pensionär en stor del av hans pension. Till det positiva får vi räkna att vi idag har demokrati. Människor har yttrandefrihet, resandefrihet och fri företagsverksamhet råder. Vi har rätt att fritt lära oss främmande språk. Jag är själv optimist vad gäller våra ungdomar och landets framtid. Indulis Celmins YL2QW Dagens situation Idag har många amatörer moderna transceiverar och egen utrustning. Det är inte längre så många som bygger. Man begränsar sig till antenner, slutsteg och nätaggregat. Fyren i Liepaja. Foto: Erik/SM1ALH GRK-nytt 7

8 Portabeltesten SM1TDE/P: Stärkt av tredjeplatsen i förra höstens SMP bestämde jag mig denna gång för att ta det hela lite seriösare. Läs: få upp en vettig antenn och inte försova mig. På lördagen företogs så en tur runt möjliga QTH, med tanke på hur kallt det kan blåsa från sjön så bestämde jag mig för att hålla till en bit inåt land. Fastnade tillslut för ett av de alternativ jag tittat på förra hösten; Kattklint i Ardre församling, lokator JO97II. Att få upp en ca 70 meter lång antenn ensam visade sig ta lite tid men efter en dryg timmes jobb i strålande solsken så var jag nästan klar. Det var bara dipolens andra ben som skulle upp i ett träd. Knöt fast hisslinan i en sten och hivade iväg det hela. Trådrullen följde med upp i luften och snurrade sig runt en trädgren ca 7 meter upp. Inte en chans att få tag i snöret från marken eller äntra trädet. Tandgnissel. Nåväl, efter en biltur till närmaste affär för att inköpa mer hisslina så gjorde jag ett nytt försök. Nu gick det bra. Nu hade jag en 2x35 meter lång dipol matad med 600 ohms öppen stege att köra med. Jordningen fixades med hjälp av samma kvadratmeter stora kopparplåt som jag använde i höstomgången. Att stämma av antennen gick utmärkt och ett snabbt QSO kördes med OZ/ DL2SWW på 7 MHz CW. Nöjd och belåten plockade jag ihop riggen och begav mig hemåt. Antennen och kopparplåten lämnades kvar ute i skogen. På söndagen såg jag till att vakna i tid och knappt en halvtimma innan testen skulle börja var jag QRV. Fick det riktigt bekvämt ute i ödemarken; medhavt campingbord och dito stol underlättade, hi. Ett QSO med SK6QW/ P på 80m innan testen bekräftade att både konds, antenn och QTH var acceptabla. Hur långt skulle mina 3 watt räcka? I väntan på att klockan skulle slå 0700z studerades bl.a. en rovfågel som cirklade över mitt QTH. Den tänkte väl inte gå till anfall? (Bad en stilla bön att fågelskrället kunde se skillnad på mig och t.ex. en rabbis!) Hade även med mig en traskesnakker för 2m för att kunna lotsa in ev. besökare. Emellertid var den enda som kom förbi under testens gång en joggare som visade sig ha varit yrkesverksam som telegrafist, radioamatör var han dock inte. Efter första timmen och 19 QSO på 80m (inkl SM2EZT/P, QRB 91 mil och 8 GRK-nytt

9 SM2EKA/P) så QSYade jag till 40m. 40 visade sig emellertid vara igenkorkat av en DL-test och blott 2 QSO loggades detta första försök. Tillbaka till 80 och fram till 0900z loggades ytterligare 7 QSO, missade bla. SM3EAA/P och SM4DIG/P. Nu fick sig 40 en ny chans och det gick lite bättre. Främst var SM3:orna mycket starka, totalt loggades det 26 QSO på 40m. Solen gassade, aktiviteten var god och livet lekte. Inget vara dock förevigt, ej heller en Fiats batteri. Med en kvart kvar av testen får jag åter äntligen korn på SM4DIG/P, nu på 40m. Fick hans rapport men min lokator ville han ha omsänd. Vad nu?!?! SWR var oändlig och inte gick det att få ned den. Upptäckte dessutom att displayen på min TS-440S/AT var släckt. Det kunde inte vara sant. Hade dragit musten ur bilbatteriet. (Borde ha haft igång bilen lite längre...) Suck, där rök väl segern. Efter ett mobiltelefonsamtal så rykte min morbror Allan ut och hjälpte mig få igång bilen så jag kunde köra tillbaka till Ljugarn. (Tack Allan!) Hann i alla fall få ihop 53 QSO fördelat då på 80m 27 st och 40m 26 st, ett resultat jag var nöjd med. Var tvungen att bege mig hem till SM0 på eftermiddagen så hade tyvärr ej möjlighet att köra Månadstesten. Vi hörs i höstomgången, då tycker jag att vi gör SMP till en klubbaktivitet! 73 de Eric - SM1TDE/P. Jag spanade in en karta på webben över Israel och zoomade in Tel Aviv ( is_mp_06.htm). Under kartan skrev de Scale : 1:625,000 Innebär det alltså att en pixel på skärmen är pixlar i verkligheten? Och vad blir det då i meter... Om en centimeter på skärmen istället är cm i verkligheten, ökar då avståndet om jag skaffar en större bildskärm? SM1ALH/Erik GRK-nytt 9

10 The International lighthouse activity weekend 1999 Den 20-22/8 gick årets fyrhelg av stapeln. Det hela går ut på att aktivera fyrplatser på amatörradiobanden för det danska fyrdiplomet. (se lightawa.htm för mer info.) På SM1 har vi det så väl förspänt så att fyrvaktaren nere på Hoburgen är självaste Mats/SM1NVW och i år, liksom förra året, bjöd Mats in oss till sitt QTH. Planeringen för helgen började för min del redan i juni när Arne/ SM1MUT vidtalade mig om aktiviteten och huruvida jag skulle kunna tänkas vara intresserad av att hänga på. Givetvis var jag det! Hoburgen är öns bästa plats VHFaktivitet och dessutom täcks udden av ruta JO96 - här skulle det köras radio på våra högre frekvenser! Rutan har aktiverats på 144 MHz från GRKs QTH strax söder om fyren att antal gånger de senaste åren, övriga band såsom 50 och 432 MHz är det sämre med. Då jag precis drabbats av 50 MHz-flugan så var det givet att ett specialtillstånd för Hoburgen skulle fixas. GRKs styrelse gick med på att stå för de 250 kr licensen kostar så jag ritade ihop en ansökan till PTS för SK1BLs räkning. (Jag vill här göra ett påpekande: en GRK-medlem påstod sig i ett telefonsamtal med mig i midsommras ha talat med PTS och då fått veta att SK1BLs ansökan för 50 MHz avslagits och att klubben aldrig skulle kunna få något 50-tillstånd för Hoburgen. Vidare påstod han att jag körde svartfot på 50 - båda dessa påståenden kan jag härmed avvisa som rena lögner.) Vi ville även ha en stilig specialsignal för att markera vad det var frågan om så den skulle innehålla suffixet LGT som är den vedertagna förkortningen för lighthouse. Efter lite brevväxling fram och tillbaka tilldelades vi 7S1LGT att använda under helgen ifråga. För att sprida ordet om våra planer snickrades en hemsida ihop av Rolf/NFH och via e- mail spreds info till ett flertal DXbulletiner och hemsidor. Detta resulterade i en uppsjö med sked-förfrågningar till mig. Främst ville folk testa MS (Meteorscatter), något som vi inte hade planerat att köra... Några villiga operatörer raggades ihop, Ladda/HOW och Bert/CJV lovade komma ut och testa lite på 10 GHz under lördagen och Dagge/NVX anmälde sitt intresse att köra HF. Vi tog inte så alvarligt på radiokörandet utan det fick bli vad det blev - det var ju ingen contest det handlade om! På fredagen den 20 begav sig så 10 GRK-nytt

11 herrar MUT och TDE av söderut. Väl på plats hemma hos NVW så påbörjades arbetet med att skruva ihop antenner för 50 MHz (Arnes mäktiga 5 elementare) samt HF (min Butternut HF8VX.) Butternutten sattes högst upp i fyren och 50 MHz-YAGIn på ett rör intill fyrvaktarbostaden. Mellan fyren och Mats hus spändes även Arnes FD4:a upp. 144 MHz tänkte vi köra från GRKs QTH, övriga band fick stryka på foten för denna gång. Med viss benägen hjälp av Mats sommargäst så fick vi upp den ståtliga 50 MHz- antennen. Den kopplades till min IC-706; bandet hade varit dött hela veckan, skulle vi kunna köra något? Vad konstigt det låter?!?! Aurora! Minuten efter att rigg och antenn kopplats ihop var det första QSOt loggat (SM0GWX.) Vi hann med ytterligare 3 QSOn innan norrskenet gick ned. Denna formidabla succé firades med varsin pilsner. I brist på signaler på 50 begav jag mig upp i fyren och körde lite med 7S1LGT på 20 och 30m. Efter ca 100 QSO på CW och SSB ledsnade jag och gick ned till Mats QTH igen. Både Mats och Arne hade åkt iväg så jag var ensam kvar. Klockan var nu 1845 UTC, inte kunde det väl ha hänt något på 50? Klang och jubel! YO, LZ, YU, 9A, S5 och andra exotiska signaler hördes. Körde dryga 50 QSO innan jag blev för trött och stupade i säng. Bandet var öppet till efter midnatt. Jag vaknade tidigt på lördagsmorgonen, inte ett ljud på 50 hördes så istället tog jag mig en lång promenad ned till stranden. Mötte Mats på vägen och fick mig ett antal badställen rekommenderade. Bada? Jag? I havet? Icke. WX var hur som helst underbart och jag kom att knata runt i nästan två timmar innan jag begav mig åter mot fyren. Hur stod det till på 50 MHz-fronten? Klockan var 07 UTC och bandet formidabligen kokade! Jag fick omedelbart en kraftig pile-up på mig från ON och PA, efter någon timma svängde kondsen över till UK och då blev pilen nästan ohanterbar för mig. Denna öppning varade fram till 11-tiden UTC då bandet svalnade av. Samtidigt med denna fantastiska 50-öppning loggade Arne/MUT något hundratal QSO på 28 MHz med 7S1LGT. (Det hade varit kul att veta huruvida 144 MHz var körbart denna förmiddag, vi hade tyvärr inte möjlighet att kolla.) Framåt eftermiddagen dök även Dagge/NVX upp och med honom fick vi lite bättre fart på kortvågskörandet. Vidare besöktes vi under lördagen av OZ5RM, OZ5JC, SM7KJH, DD6EM, SM1CJV samt SM1HOW. (Hoppas jag inte glömt någon!) Vi hade det alla riktigt trevligt, körde något QSO, drack pilsner, grillade korv, samt i mitt fall, tog en till promenad. Nu ned till sjöräddningsstationen som visade sig ligga betydligt längre bort än vad blotta ögat sade mig... (Motion är aldrig fel...) Värt att notera är att HOW och CJV fick ihop varsitt QSO på 10 GHz, Bert körde en SM7:a i Nässjö på regnscatter (!) och Ladda loggade SM0DFP i Jär- GRK-nytt 11

12 fälla. Häftigt! 50 kom till livs igen frammåt kvällen och mellan 16 och 21 UTC loggades drygt 200 QSO. NVX körde även ett 100-tal QSOn på 20 och 40m CW. På söndagen gav lite kortskip på 50 några SM-QSOn, SM1WXC kom ned och aktiverade 144 MHz en liten stund. Anders/IRS förevisade sin nya SG transceiver och körde en hel hoper QSO på denna och Rolf/NFH demonstrerade sina konstnärliga talanger genom att måla om klubbens schack utvändigt i skinande falu rödfärg. Själv gjorde jag ett tämligen misslyckat försök i SSAs portabeltest. Drog upp ett inverterat L i klubbens mast, antennen visade sig emellertid svåravstämd och detta kombinerat med QRM-nivån från övriga radioaktiviteter i närheten gjorde att jag gav upp efter två timmar (halvtid) och blott 26 QSO. (Där rök totalsegern...) Under förmiddagen plockade vi ihop våra saker, och tillslut var det bara Anders/IRS som höll igång på banden. Summan av helgen blev ca 300 QSO på HF, 2 på 10 GHz och ett 10-tal på 144 MHz som 7S1LGT samt 534 st på 50 MHz som SK1BL. Ett litet nedslag i 50 MHz-loggen visar att vi körde 28 länder, 144 rutor samt 9 fält vilket inte är fy skam direkt! Det hela kan beskrivas i ett ord: succé! (Av 534 QSO var 156 på CW, resten följdaktligen SSB.) Många blev glada över en ny ruta på 50, kolla in DX- Summits History spot database, UKSMGs hemsida ( samt SM7AEDs 50 MHz-bulletin på Internet! Under söndagen kom även SM1CAI, SM1UQW, SM1UFA och SM1CIO förbi och besökte oss. Mig veterligt var, förutom oss, ett 15- tal svenska fyrstationer igång, däribland Erik/ALH från Laus holmar utanför Ljugarn. Avslutningsvis ett stort tack till alla som deltog under helgen på ett eller annat sätt samt i synnerhet till Mats/ SM1NVW som lät oss använda hans QTH, bjöd på logi, etc! Vi ses nästa år igen hälsar Eric - SM1TDE Not: SK1BLs 50 MHz-tillstånd för JO96BW gäller fram till och vill någon köra lite med det så kontakta styrelsen! 12 GRK-nytt

13 Radioaktivitet vid Laus Holmar Var ute och aktiverade Laus Holmar under fyrhelgen i augusti. Vädret kunde inte ha varit bättre och vi var ett glatt gäng som drog ut med tält, mat, radio och bilbatteri. Det var första gången som jag använde min lilla Kenwood portabelt och jag var lite rädd att bilbatteriet inte skulle räcka till, men det visade sig vara onödig oro. Ute på holmen hissade jag upp en dipol några meter över marken och kablarna till bilbatteriet fixerades hjälpligt med ett par krokodilkäftar. Det tog inte lång stund förrän det ur högtalaren började trilla ut en mängd bekanta och romantiska namn som t.ex. Landsort, Möja, Kullen, och Finngrundet. Verkade som halva Sveriges amatörer dragit ut i kustbandet för att aktivera våra fyrar. Jag, till skillnad mot många andra, hade inte anmält mig till aktiviteten. Det var därför en hel del funderingar när jag gick ut och deklarerade att den gotländska fyren på Laus Holmar också fanns i luften. Signalerna på 80 meter var inte så starka och kondsen verkade väldigt instabila. På 40 meter gick det bättre och jag pratade bland annat med Skelleftegrabbarna som åkt ut till Gåsören och hade en kanonsignal. Längst ut i Oslofjorden satt Knut- LA2JKA och körde från Svenner Fyr. Jag uppmärksammade honom på att hans bilbatteri var på väg att ta slut, för signalen hade ett omisskänligt frekvenssvaj. Han berättade att de var ett gäng amatörer som åkt ut med båt för att ha en trevlig helg tillsammans. Efter vår kontakt gick han QRT för att ta ned sitt batteri till båten för laddning. Skoj med riktig portabelaktivitet! För mitt vidkommande var det inte enbart radio som gällde så tillbringade många av helgens timmar med bad, promenader på ön och umgänge med resten av campingvännerna. På kvällen grillade vi vid strandkanten och tände en stor brasa av drivved. Under söndagen körde jag lite FM på två meter. Pratade bland annat med Stig-LPU, som hade varit ute vid Skansen, som är en fyr i Västergarnsområdet. VHF-kondsen hade tyvärr inte varit så goda men det hade trots allt blivit några QSO även där. Fyren nere på Hoburgen lyste med sin frånvaro på de lägre kortvågsbanden, men har fått uppgifter om att de kört en stor mängd kontakter på sex meter. På det hela taget så tycker jag vi gjorde bra ifrån oss, som från SM1 lyckades aktivera hela tre fyrar. Kanske vi kan göra det ännu bättre nästa år? Slutresultatet för min del blev två loggsidor fyrkontakter och några fantastiska sensommardagar ute vid en av Gotlands östraste fyrar. Erik SM1ALH GRK-nytt 13

14 Bifogad artikel ur Ungsvenskarnas tidning "Ungsvensk Lösen" nr 22 år 1942 sidan 11 hittades under arbetet med en 5-poängs B-uppsats i historia i ett helt annat ämne nämligen hur man inom den Ungsvenska rörelsen (långt sedemera Moderata Ungdomsförbundet) såg på nazismen i Sverige åren Uppsatsen i fråga finns att beskåda på Historiska Institutionen, Stockholms universitet om någon skulle vara intresserad. 73 de Erik-SM1TDE Radiostörningar ur världsaltet 14 GRK-nytt "Danziger Vorposten" sysselsätter sig i en artikel med de nya forskningsresultaten på radiostörningarnas område, speciellt de störningar, som ligga utanför vårt jordområde. En mängd faktorer inverka menligt på klarheten vid mottagandet av de elektiska vågorna, i det de framkalla störningsfenomen i mottagningsapparaterna. Olika forskare ha undersökt såväl de störningar, som härleda sig från själva apparaten som de, vilka orsakas av yttre omständigheter. Därvid har under de senaste åren genom eliminerande av de av jorden, luften och ionosfären förorsakade störningarna, ytterligare ett slags störning kunnat fastställas, vars orsak tidigare var oklar. Denna störning förekommer vid mottagande av kortare elektriska vågor, framför allt på våglängder från 2 till 15 meter. Nu ha forskningarna emellertid lett till anmärkningsvärda resultat. De ifrågavarande störningarna äro underkastade en "daglig rytm" därigenom att deras styrkekulmen är regelbundet återkommande, inte var 24:de timme utan 4 minuter tidigare. Detta innebär, att solen inte kan komma ifråga som orsak, utan källan till de störande strålarna måste ligga någonstans i universum utanför vårt solsystem. Man trodde först att strålarna måhända sekundärt stammade från ionosfären, men i så fall skulle deras ursprungsområde ha varit betydligt bredare. De komma tvärtom från ett smalt område på himmelen, nämligen från en del av Vintergatan, Skyttens stjärnbild. Den speciella betydelsen av just detta område kan man lätt föreställa sig. De många fixstjärnorna, vilka äro lika vår sol och förenade med denna i vårt Vintergats-system, äro som bekant ordnade i form av en plan skiva. Nu befinner sig vår sol och vi med den inte i mitten av denna linsskiva utan vid dess ena kant. Skyttens stjärnbild betecknar just i detta himmelsområde den från oss längst avlägsna. Upprepade undersökningar av olika forskare ha fastställt läget för de olika våglängderna. Strålarnas natur är ännu så länga obekant. Man kan emellertid förmoda, att det rör sig om s.k. "bromsstrålning". Iakttagelser av "Andromedadimman", ett mera avlägset Vintergatssystem, uppdagade en liknande strålning. Då de av strålningarna påverkade störningarna falla tillbaka för de jordiska störningarna, är deras praktiska betydelse lyckligtvis av mindre vikt.

15 Våga kasta e-posten AV MIKAEL ZACKRISSON E-postandet bara växer. Enbart i USA skickas det varje dag över 2 miljarder e-brev. Men med mod och en handfast inställning går det att bringa ordning i e-postprogrammets överfyllda inkorg. Anrika Harvarduniversitetets förlag har kommit med förslag till e-postens 10 guds bud. Budorden publiceras i nyhetsbrevet Harvard Communications Update och refereras av tidningen PC World. Bland annat föreslås att man ska slänga så mycket som möljigt efter att bara ha skannat igenom rubrikerna. Man måste också inse att e-post inte ersätter vare sig fysiska möten eller telefonsamtal. E-posten hamnar tvärtom lägst i hierarkin. I ett fysiskt möte går det att framföra så mycket mer saker, förklara svåra samband och få mottagarna att lyssna, "Informationsbandbredden" är helt enkelt mycket större än med e-post. Och glöm absolut inte e-postandets portalregel: Du skall icke skriva ut din e-post. Gör du det har du missat hela poängen med e-post. n Morgans tio budord 1. Släng allt som du inte måste göra något åt omedlebart. 2. Skicka inte bilagor. Använd i stället företagets intranät. 3. Skicka aldrig e-post när du är förbannad. 4. Låt aldrig e-posten ersätta ett möte ansikte mot ansikte. 5. Spara tid genom att använda e- postens adressbok. 6. Vidarebefordra aldrig kedjebrev. 7. Vidarebefordra inte rykten om personer. 8. Innan du skickar arg e-post, tänk efter: Skulle jag ha sagt detta direkt till personen? Om inte, skicka inte brevet. 9. Glöm inte kommunikationens hierarki: först kommer personliga möten, därefter telefonsamtal, röstmeddelanden och sist e-post. 10. Skicka inte brev som måste vara språkligt korrekta. Ur Ny Teknik nr GRK-nytt 15

16 AVS: Gotlands RadioamatörKlubb Box VISBY FÖRENINGS- BBREV SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÈ Tusenkonstnären Eric/SM1REI har efter en kort tids sjukdom avlidit 30/8. Erik har varit en stor tillgång i klubben när något ska fixas. En hel del av arbetet nere på Hoburgen är Eriks verk och vi är många inom klubben som också privat fått hjälp när något gått sönder eller skulle byggas. Tack för alla trevliga stunder tillsammans och frid över ditt minne Erik! Erik 1ALH och vännerna i GRK 16 GRK-nytt