Informationskompetens inom HT-området. vid Lunds universitet. Lena Landgren Språk- och litteraturcentrum

Transkript

1 Informationskompetens inom HT-området vid Lunds universitet Lena Landgren Språk- och litteraturcentrum

2 Informationskompetens inom HT-området vid Lunds universitet Introduktion 3 Skrivningar kring informationskompetens 4 i kursplaner Undervisningsplan 7 Grundnivå Examination (grundnivå) Avancerad nivå Forskarnivå Avslutning 12 Referenser 12 2

3 Introduktion Den 9 november förra året antogs den s.k. Alexandria proclamation on information literacy and lifelong learning av det UNESCO-stödda mötet High Colloquium on information literacy. 1 Mötet, som hölls i Bibliotheca Alexandrina i Alexandria, Egypten, uppmanar i deklarationen regeringar världen över att arbeta för recognition of lifelong learning and information literacy as key elements for the development of generic capabilities which must be required for the accreditation of all education and training programs. (min kurs.) Information literacy är den engelska termen för informationskompetens. Begreppet inbegriper mycket mer än kompetens inom informationshantering, men det är den delen som oftast fokuseras på idag. Informationskompetens har fått ökad uppmärksamhet med Bolognaprocessen, där överförbara kompetenser (generic capabilities) som just informationshantering betonas starkare än vad som varit fallet tidigare. Studenternas anställningsbarhet har också kommit i fokus, vilket ställer krav på att universitets- och högskolestudier ger förutsättningar för ett livslångt lärande, lifelong learning. Informationskompetens inom HT-området vid Lunds universitet är ett av de projekt som av Biblioteksstyrelsen vid Lunds universitet tidigare i år beviljades medel för att närmare undersöka möjligheter till integrering av informationskompetens i kursplaner samt formulering av lärandemål (learning outcomes) och utformande av kursförslag inom fältet. Projektet syftar till att, utifrån HT-institutionernas arbete med att formulera nya kursplaner inom Bolognaprocessen, stärka informationshanteringens plats inom områdets utbildningar på alla nivåer. Det fungerar också som ett konkret samverkansområde i syfte att vidga och förstärka förståelsen mellan bibliotek och institutioner utifrån ett verksamhetsperspektiv. Som case-studies valdes ämnena italienska och konstvetenskap. Kontaktpersoner för ämnena har varit Verner Egerland, italienska, och Ann-Charlotte Weimarck, konstvetenskap. Projektet har delredovisats i ett föredrag vid konferensen Creating knowledge IV. Empowering the Student through Cross-Institutional Collaboration i Köpenhamn i augusti i år. 2 I föredraget diskuterar jag bl.a. kring betydelsen av ett nära samarbete mellan institution/ämne och bibliotek för att skapa gynnsamma förutsättningar för en utbildning inom informationskompetensens område; detta förhållande är känt men inte desto mindre ofta svårt att få att fungera tillfredsställande. Jag framhåller också vikten av att biblioteken är representerade i olika organ och nämnder inom undervisningsverksamheten för att befrämja samarbete. Som en del av projektet deltar jag därför sedan i våras i områdets kursplanegrupp, vars arbete är av stor relevans för HT-bibliotekens verksamhet. Här följer en redovisning av den delen av projektet som har till syfte att formulera lärandemål inom informationshanteringens område på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom ämnena italienska och konstvetenskap, samt utforma Landgren, L., Information literacy at the Faculty of Humanities, Lund University; a project of collaboration, 3

4 undervisningsplaner på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå med kursinnehåll kring informationshantering inom dessa två ämnen. Jag har utgått från en rad dokument, som har tagits fram under senaste tiden och som alla berör olika aspekter av informationskompetens i kursplaner och undervisning. 3 Det är min förhoppning, att detta material ska tjäna som utgångspunkt för vidare samarbete mellan ämnena och biblioteken, men också att det ska användas som diskussionsunderlag inför ett vidare samarbete framöver mellan områdets ämnen och den nya biblioteksorganisationen. Skrivningar kring informationskompetens i kursplaner Grundnivå Som första rad under rubriken Färdighet och förmåga i högskoleförordningens text om målen för kandidatexamen (generella examina) återfinns formuleringen För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information 4 Detta är alltså kunnande som de studerande ska erhålla och bör därför tydligt formuleras i målen på kurser, som leder fram till en kandidatexamen. Även om alla delkurser inte innehåller moment kring informationshantering, bör kompetenser inom detta område preciseras åtminstone i kursplanernas övergripande mål. Vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid LU har man enats om ett antal generellt formulerade lärandemål rörande informationskompetens i kursplaner på grundnivå och avancerad nivå. 5 Tanken med att lärandemålen är allmänt hållna är att de ska kunna genomföras inom områdets samtliga utbildningar. 3 Bland flera kan nämnas Buchtrup Pipa, T., Navigations- og informationskompetence på Det Humanistiske Fakultet, 2004, arbejdspapirer.html, Nikolajeva, M., Förslag till Masterprogram i litteraturvetenskap, Stockholms universitet, Tovoté, Ch., Informationskompetensen och Bolognareformen. Förslag till institutionerna vid Stockholms universitet inför arbetet med studenternas generiska/överförbara kunskaper, Stockholms UB, 2005, och dokumentet från samhällsvetenskapliga fakulteten, LU, Texter avseende informationskompetens för kursplaner och examensbeskrivningar på grundutbildning och avancerad nivå, 4 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100), s Se not 3. 4

5 Jag vill betona, att syftet med det aktuella projektet inte har varit att formulera lärandemål i den form de föreslås här att inkluderas i alla områdets kursplaner. Men utifrån det ovan nämnda projektet inom S-fakulteten skulle jag gärna se utkasten nedan som förslag att vidareutveckla, i syfte att få standardformuleringar kring informationskompetens som lärandemål också inom HT-områdets samtliga kursplaner. Grundutbildningsnämnden kommer inom kort att ta beslut om att alla kursplaner inom grundutbildningen på område HT ska bifogas en s.k. studiebeskrivning, i vilken bl.a. målformuleringar på delkursnivå ska skrivas in. Här skulle formuleringar kring informationskompetens av mer ämnesrelaterad natur kunna inkluderas. Sådana skrivs lämpligen i samarbete mellan lärare och ämnesbibliotekarie. Nedan följer förslag till formuleringar rörande informationskompetens i kursplanerna inom italienska och konstvetenskap. De bör föras in under rubriken Färdighet och förmåga bland kursmålen. Jag använder de benämningar på grundnivåkurser som är fastställda för HT-området. Möjliga formuleringar att använda på grundkurser skulle kunna vara: Efter avslutad kurs ska studenten kunna utföra grundläggande informationssökningar i såväl det fysiska som det virtuella biblioteket. Formuleringar att använda på fortsättningskurser skulle kunna vara: Efter avslutad kurs ska studenten kunna utföra ämnesrelaterade informationssökningar, kunna värdera information och behärska ämnesrelaterad referenshantering. Formuleringar att använda på kandidatkurser skulle kunna vara: Efter avslutad kurs ska studenten självständigt kunna utföra informationssökningar inom ämnet, analysera och kritiskt tolka informationen och presentera den på ett för ämnet vedertaget sätt. Avancerad nivå Vad gäller mastersexamen står följande i högskoleförordningens text under rubriken Färdighet och förmåga : För mastersexamen skall studenten visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter samt att utvärdera detta arbete. 6 6 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100), s

6 Här åsyftas en rad moment som ingår i begreppet informationskompetens. Lärandemålen bör spegla den progression i förhållande till grundnivån som ska finnas inom informationskompetensens fält. Formuleringar att använda i kursplanernas lärandemål under rubriken Färdighet och förmåga på mastersnivå skulle kunna vara: Efter avslutad kurs ska studenten självständigt kunna bevaka kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet och ha kunskap om vetenskaplig kommunikation. Forskarnivå Alla ämnen som ger en utbildning på forskarnivå ska fastställa en allmän studieplan. Häri ska bl.a. lärandemål för såväl utbildningens olika steg som utbildningen i sin helhet formuleras utifrån examensordningen. 7 Under rubriken Färdighet och förmåga i högskoleförordningens text om doktorsexamen står följande: För doktorsexamen skall doktoranden visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och att granska och värdera sådant arbete. 8 Precis vad som gäller för mastersexamen åsyftas här en rad av de moment som ingår i begreppet informationskompetens. Det som har tillkommit i förhållande till mastersnivå är en betoning på vetenskaplighet och forskning. Detta bör avspeglas i lärandemålen. Lärandemål inom informationskompetensens område bör naturligtvis inkluderas bland andra lärandemål i ämnenas allmänna studieplaner. Av flera orsaker, bl.a. anställningsstopp för doktorandtjänster inom området under nästa år, har man ännu inte kommit så långt inom Bolognaarbetet rörande forskarutbildningen. Inom forskarutbildningsnämnden har man dock diskuterat att ta fram gemensamma formuleringar kring lärandemål för alla studieplaner inom området. Vad gäller lärandemål för informationskompetens bör detta arbete naturligtvis ske i samarbete med biblioteken. Jag vill därför avvakta med att formulera lärandemål för informationskompetens på forskarnivå för italienska och konstvetenskap tills arbetet inom området har kommit längre. 7 Se Tids- och handlingsplan för utbildningen på forskarnivå med anledning av Bolognaprocessen, Ht 2006 och Vt 2007, 8 Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100), s

7 Undervisningsplan I den pedagogiska debatt som förs inom biblioteksverksamheten idag påpekas det nödvändiga i att undervisning i informationshantering ges i anslutning till att studenterna har en uppgift att utföra, till vilken de har behov av informationssökning. Många vittnar om studenters svårigheter att ta till sig genomgångar i bibliotekskataloger och ämnesdatabaser om de inte samtidigt kan relatera till de egna informationsbehoven. Undervisning i informationshantering bör därför ske i en ämneskontext. Den bör vara väl integrerad i utbildningen och alltså inte betraktas som något separat, som inte har relevans för övrigt kursinnehåll. En integrerad undervisning kräver nära samarbete mellan kursansvarig lärare och ämnesbibliotekarie för att innehållet på bästa sätt ska kunna anpassas efter studenternas behov. Den undervisande bibliotekarien måste därför vara väl förtrogen med kursplan och kursinnehåll, och kursansvarig lärare måste vara insatt i innehållet av den undervisning som ges via biblioteket. I det följande ger jag ett förslag till hur undervisningen i informationshantering skulle kunna utformas inom italienska och konstvetenskap. Det utgår från en utbildningsskiss framtagen i anslutning till HT-bibliotekens arbete med att utifrån Bolognaprocessen belysa bibliotekens roll i arbetet med att förstärka informationshanterings plats i utbildningarna. 9 Här föreslås tre steg på grundnivå utifrån en tänkt kunskapsprogression. Jag vill betona, att den undervisningsplan som presenteras här ska ses som ett förslag att tjäna som inspiration och underlag för vidare diskussioner och samarbete. Efter varje steg följer mina kommentarer. Grundnivå Steg 1 (grundkurs) De studerande ska i anslutning till påbörjade studier få en introduktion i informationsorganisationen vid Lunds universitet. Syftet med undervisningen på denna nivå är att ge kunskaper om hur man orienterar sig i såväl det fysiska som det virtuella biblioteket. De studerande ska känna till, hitta och kunna hantera de basala informationssökningsverktygen för att på bästa sätt tillgodogöra sig kursinnehållet. De studerande ska även känna till att det finns ytterligare resurser att använda vid informationssökning. Undervisningstid: 1 lektionstimma. Kommentarer Studenterna får en introduktion i början av terminen till såväl det fysiska som det virtuella bibliotekets samlingar, däribland olika referenshjälpmedel. Detta ger en grundläggande kunskap om de resurser som finns tillgängliga för att man ska kunna tillgodogöra sig den aktuella kursen på bästa sätt. Introduktionen ges både på respektive ämnes hemmabibliotek och i datorsal. En möjlighet kan vara att använda mentorer på respektive kurs för en introducerande visning av det fysiska biblioteket (inkluderande sådant som har med den studentpraktiska 9 Utbildningsskissen arbetades fram av Viktoria Hörnlund, HT-biblioteken, Ann Tobin, Filosofiska och Arkeologiska institutionernas bibliotek, samt undertecknad. 7

8 delen att göra, t.ex. utskrifts- och kopieringsmöjligheter etc.) för att kunna frigöra bibliotekariernas tid för en mer kvalificerad utbildning i datorsalen. Med utgångspunkt i Mitt Kursbibliotek visas den lokala bibliotekskatalogen Lovisa men också några av de andra resurser som finns länkade till, häribland t.ex. e-böcker (för italienskämnets räkning betonas naturligtvis tillgången till lexikon på nätet) och hjälpmedel såsom Jourhavande@Lund. Som komplement till undervisningen finns idag ett kompendium, framtaget efter modell från Social- och beteendevetenskapliga biblioteket, med olika språk- och litteraturrelaterade exempel. Ett sådant kompendium kan lätt anpassas efter områdets olika ämnen. Det finns idag ett stort antal nätbaserade kurser som introducerar studenter i informationssökning, både i själva sökprocessen och till olika sökverktyg. En sådan kurs är Illern, en online-kurs med avslutande quiz, framtagen vid Biblioteksdirektionen. 10 Jag skulle vilja föreslå, att det inför varje introducerande visning fordras av studenterna att de har gått igenom en sådan kurs. Innehållet i Illern skulle också kunna tas som utgångspunkt för ett förkunskapstest, som gör det möjligt att ta del av studenternas resultat inför undervisningstillfället. Genom att på detta sätt få kännedom om studenternas förkunskaper, som brukar vara mycket olika, skulle en bättre utgångspunkt för undervisningen skapas. Studenterna skulle också göras förberedda på kommande lektionsinnehåll och på sådana informationsrelaterade moment som de kommer att stöta på och behöva utveckla under sina studier. Steg 2 (fortsättningskurs) I samband med att de studerande utför ett arbete som kräver självständigt informationssökande, ska kompetensen inom sökteknik och förmågan att utveckla en sökstrategi fördjupas. Kunskapen om ämnesspecifika informationskällor, till exempel referensverk och databaser, introduceras liksom olika materialtyper. Vad som kännetecknar ett vetenskapligt arbete, däribland källkritik och referenshantering, ska även behandlas. De studerande ska få en bredare insikt i informationsorganisationen. Undervisningstid: 2 lektionstimmar. Kommentarer Av flera olika anledningar är det angeläget att det utformas uppgifter inom fortsättningskurserna, som syftar till att träna studenterna i informationshantering. Progressionen vad gäller studenternas informationskompetens måste säkras. Vidare, många studenter tror sig ha goda kunskaper i att söka information. De är förvisso vana och skickliga Googleanvändare, men erfarenheten visar att de i många fall har bristfälliga kunskaper om hur information är organiserad, t.ex. vad som är skillnaden mellan att söka via en sökmotor och i en ämnesdatabas. Det är också viktigt att förbereda studenterna för nästa nivå. Om det inte finns någon anknytning till informationskompetens på fortsättningsnivå har studenterna på följande nivå, kandidatnivå, alltför grunda kunskaper; när studenterna endast fått en biblioteksintroduktion i början av första terminen och därefter ingenting kan man inte förvänta sig att de systematiskt och effektivt ska kunna ge sig i kast med litteratursökningar när de sedan ska skriva sin kandidatuppsats

9 I samband med en informationssökningsuppgift inom kursen bokas tid på biblioteket. Under några timmar i datorsal repeteras Lovisa och introduceras Libris, den nationella bibliotekskatalogen och mer kvalificerad sökteknik. Studenterna uppmärksammas också härvid på olika slags materialtyper (monografier, flerbandsverk, vetenskapliga artiklar, populärvetenskapliga artiklar etc.). Vidare, ämnesrelaterade databaser presenteras. Informationsorganisation är ett område som också bör belysas, liksom det vedertagna referenshanteringssättet inom respektive ämne för såväl tryckta som elektroniskt publicerade texter. Vad gäller moment kring vetenskaplighet är det speciellt angeläget, att lärare och undervisande bibliotekarie har ett tätt samarbete för att studenterna ska få flera infallsvinklar på sådana begrepp som t.ex. källkritik. Steg 3 (kandidatkurs) Målet med utbildningen inom detta steg är att de studerande självständigt ska kunna urskilja och lösa informationsproblem. De studerande ska ha en god insikt i sökprocessen och dess olika steg och en fördjupad kunskap om olika typer av informationskällor och deras användning. De studerande ska vara väl förtrogna med för ämnet relevanta databaser, den källkritiska diskursen inom det aktuella ämnet och med referenshantering. Undervisningstid: 2 lektionstimmar + tid i sökverkstad/individuell sökhandledning. Kommentarer Undervisningen bedrivs i datorsal, i såväl seminarieform som hands-on. Det diskuteras kring sökprocessen, sökteknik och söktermer. På denna nivå introduceras studenterna också till vetenskaplig publicering via Xerxes, i vilken de själva ska registrera det färdiga examensarbetet. Frågor kring upphovsrätt och copyright av t.ex. olika slags bildmaterial aktualiseras härmed. Här kommer också sådana aspekter av det vetenskapliga arbetet in som rör etik i syfte att belysa - och förebygga - fusk. Undervisningen kombineras lämpligen med möjligheter till sökhjälp i sökverkstäder, dit de studerande erbjuds att komma med sina specifika sökproblem inför uppsatsarbetet. Även individuell sökhandledning bör vara möjlig att boka med sin ämnesbibliotekarie. Även på denna nivå finns för SOL-studenternas räkning idag ett kompendium med material kring det som gås igenom under seminariet. 11 Ett motsvarande kompendium som riktar sig till studenter inom konstvetenskap och med ämnesrelevanta exempel bör tas fram. I våras deltog jag i italienskämnets uppsatsseminarieserie för C- och D-studenter. Vid varje tillfälle (sammanlagt 5 gånger) pratade jag om olika moment av det vetenskapliga skrivandet, såsom systematisk litteratursökning, källkritik, referenshantering, plagiat & lagar, informationsorganisation och publicering. Detta är ett koncept som skulle kunna utvecklas. Fördelen är att momenten kring informationskompetens inkorporeras på ett för studenterna tydligare sätt när de löpande kommer in under kursens gång. På detta vis tydliggörs också bibliotekarien som en resurs i uppsatshandledningen Även detta kompendium är framtaget efter modell från Social- och beteendevetenskapliga biblioteket. 9

10 Examination (grundnivå) När informationskompetens inkluderas bland lärandemålen är det väsentligt att studenternas kunskaper inom området också examineras. Detta kan göras på flera sätt. En möjlighet är nätbaserade uppgifter (ett slags uppföljning till förkunskapstestet), som studenterna utför och som examineras också av den undervisande bibliotekarien; biblioteken kan vara en resurs när det gäller att utveckla sådant material. I samband med undervisning i informationshantering kan studenterna också få i uppgift att dokumentera en för dem relevant informationssökning vad gäller sökord, valda källor och resultat. Detta material kan utvärderas och kommenteras av ämnesbibliotekarien. Vidare, den uppsatsskrivande studentens förmåga till val av sökstrategi och källor mm. kan bedömas genom att uppsatsens bibliografi analyseras vad gäller urval av källor, material och referenshantering. Även här kan ämnesbibliotekarien vara en resurs. Avancerad nivå Professorn i litteraturvetenskap i Stockholm, Maria Nikolajeva, har formulerat ett förslag till mastersprogram i litteraturvetenskap. 12 Däri kommenterar hon de kompetenser som hon menar att studenterna bör ha fått efter avslutad masterskurs. För att uppnå dessa kompetenser menar hon att det är nödvändigt att lägga in en kurs i avancerad informationssökning i början av utbildningen, samt lägga till informationssökningsuppgifter i samtliga kurser med resultat som är observerbara. De nya masterskurserna i språkvetenskap, litteraturvetenskap och Visual culture som ska tas i bruk fr.o.m. HT 2007 innebär, att insatser på informationskompetensens område måste planeras tillsammans med övrigt innehåll. Oavsett hur man organiserar den utbildningen en med ämnet tät integrering eller en separat kurs, eller kanske båda delar ställs krav på samarbete ämne/bibliotek. I diskussioner kring de planerade språk- respektive litteraturmastersutbildningarna vid SOL har biblioteket framhållits som en viktig resurs, såväl i avsnitt som berör informationssökning i samband med examensarbetet som under en ev. gemensam första termin kring teori och metod. Beroende på antalet mastersstudenter kan man naturligtvis tänka sig ämnesövergripande kurser kring informationshantering också över sektionsgränserna. Här är den nya biblioteksorganisationen inom HT-området en samarbetspartner. Hur undervisningen än kommer att se ut vilket är svårt att skissera då utbildningarna ännu är under uppbyggnad är det för mastersstudenter inom Visual culture p.g.a. disciplinens karaktär av stor vikt att få en bred ingång till olika ämnesrelevanta databaser. Det är därför angeläget att känna till informationsorganisation i stort för att självständigt och inom flera olika ämnesområden kunna navigera på webben med hjälp av sökmotorer och metasöktjänster och i ämnesportaler. Moment kring källkritik på nätet blir också allt 12 Nikolajeva, M., Förslag till Masterprogram i litteraturvetenskap, Stockholms universitet, 10

11 viktigare. Sök- och bevakningstjänster, som t.ex. My collection i ELIN@Lund, introduceras. Progressionstanken är naturligtvis av vikt, d.v.s. tanken att ge studenterna en allt större kompetens i och kännedom om informationshantering och -organisation. Kunskapsprogressionen bör också återspeglas i det färdiga examensarbetet. Därför är det viktigt, att informationshanteringen för examensarbetet också tas med i bedömningen av det färdiga resultatet. Precis som vad som gäller för kandidatuppsatser kan bibliotekarien vara en resurs i handledning/examination och under olika stadier av studenternas uppsatsarbete utvärdera sökstrategier och val av informationsresurser. Forskarnivå I och med att antalet forskarutbildningsplatser minskar inom fakulteten framöver, kan moment kring informationskompetens med största sannolikhet inte täckas av undervisningen inom varje enskilt ämne. Om det blir en slags skalforskarutbildning, vilket har diskuterats för SOL:s räkning, borde förutsättningar för gemensamma kurser vara goda. I eventuella ämnesövergripande kurser inom vetenskaplig teori och metod bör moment också kring informationshantering kunna ingå. Här krävs, precis som på grundutbildningen, goda kontakter mellan handledare och bibliotekarier för att undervisningen ska bli så ämnesanpassad som möjligt. På forskarutbildningsnivå kan det också finnas anledning att erbjuda fakultetens doktorander en poänggivande kurs inom området informationskompetens. På ett flertal universitets- och högskolebibliotek ges redan sådan undervisning. Under hösten ger t.ex. Örebro universitetsbibliotek kursen Information literacy course for postgraduate students. 13 Kursen, som är ämnesövergripande, ges på engelska och lärare hämtas såväl från bibliotek som från olika ämnen. Kursen består av nio timmars schemalagd undervisning, i vilken bl.a. momenten vetenskaplig kommunikation, informationssökning, referenshantering och copyrightfrågor ingår. Vidare tillkommer egna uppgifter; doktoranderna ska bl.a. utföra en sökning inom sitt avhandlingsområde, som ska dokumenteras i detalj vad gäller val av sökord, sökstrategier, informationskällor mm. En poänggivande kurs på forskarnivå bör beakta att stärka doktorandernas kompetens inom sökprocessen och deras söktekniska färdigheter. Referenshanteringsprogram ska introduceras. Avsnitt kring vetenskaplig publicering, institutionella arkiv och open access ska naturligtvis ingå. Det senare är en central del utifrån det policybeslut som Lunds universitet och området har tagit vad gäller ökad publicering i open access-tidskrifter. Vid planeringen av kurser inom informationshantering för områdets forskarutbildningar kommer den nya biblioteksorganisationen att vara en viktig samarbetspartner vad gäller såväl planering som genomförande. 13 se aspx. 11

12 Avslutning Genom att de studerande vid avslutade studier har lärt sig söka, värdera och hantera information finns förutsättningar för att de ska fortsätta sin kunskapsuppbyggnad i det yrkesverksamma livet, såväl inom som utom universitetet. Det är vårt gemensamma ansvar att se till att studenterna inom HT-området får de bästa förutsättningarna för detta. För att kunna erbjuda studenterna en kvalificerad utbildning inom detta område krävs ett djupare samarbete mellan områdets ämnen och biblioteken. En viktig del av intentionerna i Bolognaprocessen är studentens anställningsbarhet efter avslutad utbildning. Här spelar informationskompetensen en viktig roll. Jag föreslår att biblioteksverksamheten inom området påbörjar ett samarbete med Arbetslivsforum, för att stärka insikten om betydelsen av bibliotekens verksamhet för att stödja studenters anställningsbarhet. Vid Det Humanistiske Fakultet vid Köpenhamns universitet finns Akademisk Skrivecenter. 14 Här ges bl.a. kurser i hur man på bästa sätt skriver en uppsats men också i problemformulering och annat som har med det vetenskapliga arbetssättet att göra. Det bör ligga i HT-områdets intresse att ta upp diskussioner kring ett vidgat ansvar för ett helhetsgrepp på studenters akademiska verksamhet. Här kunde ett Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik fungera som en plattform för samarbete kring en rad områden, däribland studenters informationskompetens. Tack till Verner Egerland och Ann-Charlotte Weimarck för ert samarbete, som jag hoppas kan fortsätta och fördjupas framöver. Referenser Alexandria proclamation on information literacy and lifelong learning, Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100) pdf Information literacy course for postgraduate students, Örebro Universitet 2006, aspx Landgren, L., Information literacy at the Faculty of Humanities, Lund University; a project of collaboration,

13 Nikolajeva, M., Förslag till Masterprogram i litteraturvetenskap, Stockholms universitet Texter avseende informationskompetens för kursplaner och examensbeskrivningar på grundutbildning och avancerad nivå, Bolognaarbetet vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet Tids- och handlingsplan för utbildningen på forskarnivå med anledning av Bolognaprocessen, Ht 2006 och Vt 2007, Lunds universitet Webbdokumenten tillgängliga 1/