Bolognadeklarationen och informationskompetens

Transkript

1 Juridiska fakultetens bibliotek Projektrapport: Bolognadeklarationen och informationskompetens Projekttid: Anna Wiberg, projektledare Catarina Carlsson och Annika Kaikkonen Innehåll Postadress Box 207, Lund Besöksadress Lilla Gråbrödersgatan 4 Telefon dir , växel Telefax E-post jurbibl@jur.lu.se Internet

2 Innehåll Inledning... 2 Hur vi gick tillväga... 3 Undervisning i informationskompetens på Juridiska fakulteten Undervisningen idag... 4 Förslag på undervisning, med start våren Termin ett... 5 Termin fyra... 5 Termin sex... 6 Termin nio... 6 Förväntade studieresultat... 7 Avslutning...7 Bilaga 1, förväntade studieresultat... 9 Bilaga 2, deltagare i projektet Inledning

3 Inför höstterminen 2007 kommer innehållet i Juristprogrammet vid Juridiska fakulteten i Lund att ses över och anpassas efter Bolognadeklarationen. I samband med detta ska undervisningen i informationskompetens granskas och informationskompetens, som färdighet, ska formuleras och skrivas in i utbildningsplan och kursplaner. I december 2005 utlyste Biblioteksdirektionen vid Lunds universitet medel ur Bibliotekskassan 2 för att stödja bibliotekens utvecklingsarbete i samband med Bologna. Juridiska fakultetens bibliotek erhöll 90 tkr för att utveckla undervisningen i informationskompetens, för att anpassa den till Bolognadeklarationen samt för att formulera informationskompetens som ett förväntat studieresultat i utbildningsplan och kursplaner. Syftet var även att etablera ett ökat och fördjupat samarbete med lärarna. Vi hade ytterligare förväntningar på projektet: att få till stånd färdiga underlag för undervisningen och att få nya idéer kring en helhetslösning för undervisningen i informationskompetens vid fakulteten, där aktörerna är biblioteket, ämneslärarna och datalärarna (studenter). Rapporten innehåller en kort presentation av hur projektet genomfördes, av dagens undervisning i informationskompetens, av undervisningen efter Bolognaarbetet, av de förväntade studieresultaten, samt en avslutning som bl a drar upp riktlinjer inför framtiden. Däremot tar vi inte upp och diskuterar innehållet i Bolognadeklarationen eller i regeringens proposition 2004/05:162 Ny värld ny högskola. 3 Hur vi gick tillväga Projektet startade i februari 2006 och avslutades med rapportskrivning i juni. I projektet har det funnits: - en beställare som är institutionens prefekt, - en projektledare som är en av bibliotekarierna - en planeringsgrupp som består av tre bibliotekarier från Juridiska fakultetens bibliotek som har träffats regelbundet under projekttiden, - en projektgrupp, som har träffats två gånger, där fakultetens Bolognasamordnare och ytterligare en lärarrepresentant har deltagit tillsammans med de tre bibliotekarierna, - samt två arbetsgrupper med lärare från termin ett respektive termin fyra som har träffats, tillsammans med de tre bibliotekarierna, två gånger per grupp. Arbetet har varit organiserat så att grupperna har träffats och diskuterat utifrån dagordningar och underlag som planeringsgruppen har ställt samman. Det har skrivits minnesanteckningar efter mötena och prefekten har informerats löpande. I början av maj togs det inom projektet initiativ till att bilda ett pedagogiskt nätverk för de juridiska biblioteken i Sverige. Undervisningsansvariga på de

4 juridiska biblioteken samt på universitets- och högskolebibliotek som ger service till juridikstuderande, bjöds till ett första möte i Lund för att diskutera Bologna. Mötet var givande och alla deltagare var mycket positiva till att skapa ett regelbundet forum för att diskutera utvecklingen av undervisningen i informationskompetens för juridikstuderande i Sverige. 4 Undervisning i informationskompetens på Juridiska fakulteten Undervisningen idag Bibliotekets undervisning på Juris kandidat programmet består idag av tre tillfällen, två tillfällen på termin ett och ett tillfälle på termin sju. Termin ett 1. Första gången biblioteket träffar studenterna är ca en månad in på första terminen. Biblioteket ger då en introduktion till biblioteket. Tillfället innehåller en presentation av Juridiska fakultetens bibliotek, Lunds Universitets biblioteksorganisation och bibliotekets katalog Lovisa. Även Riksdagstrycket och andra viktiga tryckta verk presenteras vid detta tillfälle som pågår 45 minuter och avslutas med en rundtur i biblioteket på ytterligare 30 minuter. 2. Mot slutet av terminen träffar återigen studenterna en bibliotekarie vid ett undervisningstillfälle. Studenterna ska nu skriva sin första mindre uppsats och ett par dagar efter introduktionen till den, erbjuds studenterna en genomgång i datasal där bibliotekarien går igenom hur man kommer igång med informationssökningar till en skrivuppgift. Egen sökning med stöd från bibliotekarien avslutar tillfället som i sin helhet är 2x45 minuter. Termin sju 1. Bibliotekets sista undervisningstillfälle på Juris kandidat programmet är på termin sju. Då undervisar biblioteket i metoder kring informationssökning i samband med en skrivuppgift inom arbetsrätt och familjerätt. Tillfället innehåller föreläsning samt sökning med hjälp av bibliotekarie i sammanlagt 2x45 minuter. Utöver bibliotekets undervisning i informationskompetens erbjuder datalärarna genomgångar av enskilda databaser och verktyg på termin 1-4, samt inför examensarbetet på termin nio. Sammanlagt har datalärarna mellan tio och femton olika undervisningspass i datasal à 2x45 min. Datalärarna har hemsida, lathundar och ett system med intyg efter avslutade databaskurser. På termin ett har en av ämneslärarna ett undervisningspass om källhantering, citeringar och hänvisningar.

5 Förslag på undervisning, med start våren 2007 Under våren 2006 har det inom projektet arbetats fram förslag på hur undervisningen ska läggas upp på termin ett och fyra för att anpassas till Bolognadeklarationens krav på progression och examination. Jämför gärna de förväntade studieresultaten i bilaga 1 med undervisningsplaneringen nedan. När det gäller termin sex och termin nio är ämnesinnehållet ännu inte klart och därför har planeringsgruppen satt ihop ett preliminärt innehåll när det gäller undervisningen i informationskompetens. 5 Termin ett 1. Introduktionen flyttas till lärarnas terminsintroducerande tillfälle som sker en vecka in på terminen. Bibliotekspersonal är då med och berättar kort om biblioteket. Vi talar om bibliotekskatalogen och allmänna regler, samt visar våra samlingar. Vi presenterar även de förväntade studieresultaten för terminen och ev för hela utbildningen. (15 min plus tid för rundvisning) 2. Inför den skrivuppgift som behandlar lagstiftningsprocessen utifrån en författning, schemaläggs ett undervisningstillfälle som biblioteket ensamt står för, i anslutning till introduktionen till uppgiften. Undervisningen innehåller genomgång av det nationella offentliga trycket samt det offentliga trycket från EU. (60 min i föreläsningssal) 3. Som tidigare kommer biblioteket in i slutet av terminen i samband med uppsatsen. Vi inleder med en genomgång av juridikens dokumenttyper och en introduktion till sökprocessens innebörd. Vi går därefter igenom hur man söker information i bibliotekskatalogen, databaser, de tryckta samlingarna och i bibliografier. Därefter presenterar vi lagkommentarer i tryckt och elektroniskt format och introducerar metoder kring urval, sökprocess och citering/referering. (2x45 min i datasal 6-7 ggr med 26 stud/tillfälle) Termin fyra 1. Bibliotekspersonal kommer med på introduktionen för termin fyra och presenterar de förväntade studieresultaten, samt hur undervisningen i informationskompetens ser ut på terminen. (ca 15 min) 2. I samband med att studenternas projektarbete ska starta håller lärare och bibliotekarier tillsammans i en introduktion (2 tim). Bibliotekariens del innehåller värdering och hantering av rättskällor, citering, hänvisning och källkritik. 3. Biblioteket undervisar i de ekonomiska databaserna (som datalärarna idag undervisar i). Presentation av databasernas innehåll och lämpliga sökstrategier för att lösa konkreta problem, samt diskussion kring juridiska informationskällor och informationsresurser inom ämnet juridik. Biblioteket håller i 1-2

6 timmar i föreläsningsform och sedan får studenterna samma dag även möjlighet att arbeta med stöd från datalärarna. Datasalarna bokas så att det finns datorer tillgängliga. Denna undervisning utarbetas tillsammans med datalärarna så att de olika tillfällena kompletterar varandra. 6 Termin sex 1. Storföreläsning med tyngdpunkt på databaser. Diskussion kring sökstrategier och informationskällor. 2. Bokningsbart informationssökningsstöd i datasal, ex 6 schemalagda tillfällen med 13 platser som går att boka per tillfälle. Två bibliotekarier finns till hands. Termin nio 1. Seminarieföreläsning i datorsal, för ca 20 stud/gång. Biblioteket förbereder övningar som ska leda till diskussioner kring informationssökning, resurser, referenshantering och vetenskaplig kommunikation. Tillfället avslutas ev med en webb-baserad övning som görs på lektionstid som ett led i utvärderingen av studenternas informationskompetens. Diskussionerna kring undervisningens innehåll har framförallt skett i de båda arbetsgrupperna. De förväntade studieresultaten har diskuterats, så även ansvarsfördelningen lärare-bibliotek-datalärare samt när den optimala tidpunkten är för de olika undervisningsmomenten. Vi har även talat om samarbete, gemensamma mål och utvärdering. Lärarna i de båda arbetsgrupperna och i referensgruppen är överens med bibliotekarierna om att det vore önskvärt att det övergripande ansvaret för bibliotekariernas och datalärarnas undervisning ligger på biblioteket eftersom informations- och databashantering är för bibliotekarierna centrala kompetenser. Undervisningen i informationskompetens bör samordnas och planeras med utgångspunkt i ämnesundervisningens behov, den bör schemaläggas och planeras in när studenterna upplever ett direkt behov av den och den bör hållas av den som är mest lämpad för det, bibliotekarierna, ämneslärarna eller datalärarna. Till exempel bör fördjupade diskussioner kring informationskompetens, källkritik, dokumenttyper och vetenskaplig kommunikation hållas av bibliotekarier medan genomgångar av databaser och sökteknik bör ges av datalärare i datasalar. I valet av vem som undervisar och i vilken form, måste också ligga ett ekonomiskt övervägande. Alla är överens om att samarbete och integrering av informationskompetens i ämnesundervisningen är önskvärt. Inom juristutbildningen är det kanske speciellt tydligt att studenterna måste behärska källorna, känna till dem och kunna hantera dem. Det finns därför ett behov av att undervisa i informationshantering, både för att studenterna ska bli kompetenta juridikstuderande och för att de ska bli kompetenta yrkesverksamma jurister.

7 När det gäller examinationen har vi i alla samtal i arbetsgrupperna varit överens om att ämneslärarna bedömer vilka färdigheter studenterna besitter efter genomgången undervisning, och det sker i de arbeten som studenterna presterar inom ämnesutbildningen. Till exempel bedöms hur många och vilka källor som använts och hur de har värderats i uppsatser eller på seminarier. På terminerna sex och nio har planeringsgruppen också diskuterat andra examinationsformer där bibliotekarierna själva ev planerar att examinera i seminarieform eller där studenterna ska testas i en webbövning, utöver att de tillämpar sin förmåga när de skriver uppgifter och examensarbete. 7 Förväntade studieresultat Arbetet med att omformulera utbildningsplan och kursplaner är ännu inte färdigt på Juridiska fakulteten. De förväntade studieresultat (se bilaga 1) för informationskompetens som har tagits fram under våren är till innehållet klara men ska under höstterminen -06 anpassas till texterna och språket i de olika dokumenten, och infogas i dessa. De blivande juristernas färdigheter i informationskompetens förvärvar de under hela sin utbildning. På flera terminer är det tänkt att både biblioteket och datalärarna ska hålla i undervisningen i informationskompetens (t ex på termin fyra), på någon termin har endast datalärarna databasgenomgångar (två och tre) och på ytterligare någon har både biblioteket, ämneslärarna och datalärarna moment (termin ett). Genomgångar av databassökningar, resonemang kring källkritik och diskussioner kring juridiska informationskällor återkommer genom utbildningen. För varje termin ska studenterna ges möjlighet att förvärva ett alltmer självständigt förhållningssätt till detta. Progression sker termin för termin men också över utbildningen som helhet. Presentationer av olika ämnesdatabaser kan så småningom ge en generisk kunskap om databaser och återkommande samtal om informationskällor och värdering kan över tid ge fördjupning och sammanhang. I det konkreta formulerandet av de förväntade studieresultaten har vi tagit hjälp av valet av verb, adjektiv och adverb för att uttrycka progression; från identifiera och definiera, till argumentera och analysera. Exempel på adjektiv och adverb; grundläggande, självständigt, avancerat osv. Avslutning Efter fyra månaders arbete i vårt Bologna-projekt har vi formulerat förväntade studieresultat, börjat anpassa undervisningen i informationskompetens till Bolognadeklarationen och tagit fram strukturen för undervisningen på termin ett, fyra, sex och nio på Juristprogrammet. Vi har haft ett väldigt trevligt och konstruktivt samarbete med lärarna på de två terminerna. Vårterminen 2007 planeras den nya ordningen dra igång, vilket kommer att innebära delade undervisningspass med ämneslärarna, att undervisningen i

8 informationskompetens utvärderas i kursutvärderingarna, att biblioteket är med på introduktionsmötena och att biblioteket utökar antalet undervisningsmoment och även kommer in på fler terminer. Bibliotekarierna ska också redan hösten 2006 delta i de olika terminernas lärarmöten. I grupperna har vi diskuterat hur infomationshanteringsmomenten ska komma in just där studenterna har behoven. Oftast blir det när de ska skriva och lämna in uppgifter, men det kan också vara t ex inför ett seminarium när ett speciellt rättsfall behöver plockas fram. Flera lärare har framhållit hur väl kursbiblioteken fungerar som ingång för de olika terminerna och vi har pratat om hur de kan utvecklas till att bli än mer funktionella. En viktig fråga, som har återkommit i alla grupperna, är hur den övergripande ansvarfördelningen när det gäller undervisningen i informationskompetens ska se ut på fakulteten. Projektets rekommendation är att ansvaret för bibliotekets och datalärarnas undervisning läggs på biblioteket. Detta för att uppnå en nödvändig samordning där alla gör det de är bäst på. Eventuellt kommer förändringarna som Bologna genererar kräva mer resurser i biblioteket, mer tid för undervisning och planering. Detta är en fråga för fakultetens ledning angående omfördelning av resurser. 8 Arbetet kommer att fortsätta under sommaren och hösten, i biblioteket och på lärarmötena. En utbildningsplan som utgår från rapportens förslag kommer att läggas fram för utbildningsnämnden. För att kvalitetssäkra bibliotekets undervisningspass och också för att underlätta för bibliotekarierna att kunna hoppa in för varandra, kommer undervisningsmanus att utarbetas för de olika momenten. Kontakt kommer att tas med kursansvariga på alla Juristprogrammets terminer för att få till stånd ökat samarbete. Vi kommer också att arbeta med att sprida resultatet från projektet. Bland annat är en av höstens lärardagar tänkta att arrangeras av biblioteket för att bl a diskutera informationskompetens. För bibliotekspersonalen har projektet betytt att vi har blivit tvungna att formulera vad som är vår kompetens och att öppna upp vår undervisning för diskussion och ifrågasättande, alltsammans något som vi är övertygade om bl a leder till ökad professionalism.

9 9 Förväntade studieresultat I utbildningsplanen Efter utbildningen ska studenten visa förmåga att självständigt söka och kritiskt värdera information på vetenskaplig nivå och följa kunskapsutvecklingen inom ämnet juridik. Termin 1 Efter utbildningens första termin ska studenten visa förmåga att identifiera och söka i bibliotekskataloger, grundläggande nationella juridiska och EU-rättsliga informationskällor och ta fram det eftersökta materialet. visa förmåga att identifiera juridikens olika dokumenttyper. visa förmåga att jämföra och värdera information från olika källor, citera och hänvisa på ett vetenskapligt sätt. Termin 2 Efter utbildningens andra termin ska studenten visa förmåga att identifiera och söka i för terminen ämnesspecifika informationskällor. Termin 3 Efter utbildningens andra termin ska studenten visa förmåga att identifiera och söka i för terminen ämnesspecifika informationskällor. Termin 4 Efter utbildningens fjärde termin ska studenten kunna definiera, begränsa och formulera egna sökstrategier och utnyttja olika informationskällors sökverktyg på ett avancerat sätt. kunna skilja mellan att orientera sig, söka svar på en specifik fråga och att bevaka nya resurser inom ämnet juridik.

10 kunna identifiera och värdera juridiska informationskällors olika struktur och innehåll. 10 Termin 6 Efter utbildningens sjätte termin ska studenten kunna analysera sina sökstrategier och argumentera för dessa. kunna identifiera juridiska informationskällors olika struktur och innehåll och ha ett självständigt och kritisk förhållningssätt till dessa. Termin 9 Efter utbildningens nionde termin ska studenten självständigt kunna analysera sina sökstrategier och argumentera för dessa. kunna följa kunskapsutvecklingen inom ämnet juridik. ha grundläggande kunskaper om vetenskaplig kommunikation.

11 11 Deltagare i projektet Bologna-deklarationen och informationskompetens Anette Bruzelius, doktorand, lärare Catarina Carlsson, områdesbibliotekarie Birgitta Erlinge, hovrättsassessor, lärare Annika Kaikkonen, bibliotekarie Annika Nilsson, jur. dr, lärare, Bolognasamordnare Wilhelm Persson, jur. dr., lärare Mats Tjernberg, jur. dr, studierektor Henrik Wenander, doktorand, lärare Anna Wiberg, bibliotekarie, ledare för projektet