# juli 2010 Pris 40 kr. Pilgrimsled med hög status Bön och upprop för prästerna Analys av påvens Cypernbesök Km:s lästips inför sommaren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "#7-8. 9 juli 2010 Pris 40 kr. Pilgrimsled med hög status Bön och upprop för prästerna Analys av påvens Cypernbesök Km:s lästips inför sommaren"

Transkript

1 #7-8 9 juli 2010 Pris 40 kr Pilgrimsled med hög status Bön och upprop för prästerna Analys av påvens Cypernbesök Km:s lästips inför sommaren

2 #7-8 Ur innehållet 9 juli 2010 Årg 85. ISSN Adress: Box 2038, Uppsala (Besöksadress: S:t Olofsgatan 32E) Tel: , Fax E-post: Hemsida: Utges som tidning för Stockholms katolska stift av Stiftelsen Katolsk Kyrkotidning. STYRELSEORDFÖRANDE ANSVARIG UTGIVARE Kjell Blückert REDAKTION Margareta Murray-Nyman (chefredaktör) , Birgit Ahlberg-Hyse , Ryszard Antonius Klinger Prenumerationsärenden, ekonomi Sofia Wahlstedt Pren. pris Sverige: 300:- Europa 440:- Utom Europa 480:- Pg , Bg Annonser Display i Umeå AB Tryck: AlfaPrint Layout: Carina Laukkanen, Lajo design, Uppsala Nr 9 utkommer 10/ Manusstopp17/ För icke beställt material ansvaras ej. OMSLAGSBILD: EN PILGRIMSBÅT ANLÄNDER TILL SÖRFORSA, EN ETAPP PÅ STRÅSJÖLEDEN SOM NU ÄR EUROPEISK PILGRIMSLED FOTO: FÖRENINGEN PILGRIMSTID SVERIGE Signerad ledare sidan 3 Osäkert om statligt stöd till SUK efter radioutfrågning sidan 5 Upprop för sanningen sidan 6 40-timmarsbön i S:ta Eugenia för botgöring och försoning sidan 8 Stiftets official Jorge de Salas om tystnadsplikten sidan 10 Enhet och dialog i fokus på konferens sidan 11 Katolska kyrkan ny medlem på Bildas förbundsstämma sidan 13 Biskop William Kenney i aktuell intervju sidan 18 Ännu ett möte för religionsdialog med muslimer sidan 20 Moder Tyra Antonia om naturens skönhet sidan 26 Göran Fäldts reflexion över Kyskhetens sexualitet sidan 28 Km:s skribenter ger boktips inför sommaren sidan 36 Fler nyheter på vår hemsida

3 signerad ledare sid. 3 Malta utpost mot flyktingströmmar I våras besökte EU:s flyktingkommissionär Cecilia Malmström Malta. Hon var skakad av vad hon såg. Flyktingar och asylsökande som anländer till Malta från Libyen och Tunisien tas i förvar och stoppas in i läger som inrymts i gamla skolor och militärförläggningar. De får tak över huvudet och mat för dagen men hålls inspärrade i upp till ett år eller ännu längre. Män, kvinnor och barn trängs i fängelselika, trånga utrymmen med bristfällig hygien. Trängseln leder lätt till konflikter, våld och övergrepp mellan de inlåsta afrikanska flyktingar finns på Malta, med en befolkning på knappt en halv miljon. Flyktingarna vill mestadels vidare till andra länder i Europa. Också de som får uppehållstillstånd på ön lever under svåra förhållanden, utan arbete eller stöd till integration. Frankrike, Tyskland och USA tar emot mellan ett knappt hundratal och några tusen flyktingar från Malta per år. Sverige skickar tillbaka flyktingar, däribland ensamkommande flyktingbarn, till Malta när ön varit deras första asylland, det vill säga deras första anhalt i Europa. Det stämmer med lag s- tiftningen men innebär ofta en humanitär katastrof. Och det vore möjligt att avstå, med hänsyn till förhållandena där, understryker kommissionären. En ljuspunkt i mörkret är Jesuit Refugee Service, JRS, en av ytterst få organisationer som får komma in i förläggningarna. Här kan JRS bistå med juridisk rådgivning och hjälp, med undervisning i engelska och med sociala och pastorala insatser. De låter flykt ingarna känna att de inte är bortglömda. De utbildar jurister och juridikstuderande på Malta i flyktingrätt och stöder och utvecklar kompetensen hos personalen vid förvaren. Samtidigt satsar JRS, det vill säga lokalt och internationellt verksamma jesuiter och ett antal volontärer, på lobbyarbete inom det maltesiska samhället och internationellt för att väcka uppmärksamhet på bristerna i flyk tingmottagningen på ön men också på de europeiska ländernas relativa passivitet i att hjälpa Malta att ta hand om anlända flyk tingar. Malta är bra att ha som första utpost mot flyktingströmmar från Afrika. Den 20 juni varje år firas Världs flykting - dagen. I år deltog JRS Malta i en ekumenisk böneandakt i staden Sliema till minne av de döda vid EU:s yttre gränser, alltså de många båtflyktingar som aldrig kom fram. I december i fjol sammanställde JRS en dokumentation där asylsökande skildrar sina upp - levelser i Libyen på väg mot norr (http:// pdf). En skakande läsning. Flyktingproblemen på Malta är inte bara Maltas problem, inte heller bara flyktingarnas. Europas flyktingpolitik lämnar åtskilligt övrigt att önska. På en konferens i Bryssel den 24 juni med ECRE, European Council on Refugees and Exiles, en samrådsorganisation kring migrationsfrågor i Europa, beto - nade Cecilia Malmström att det civila samhället har en nyckelroll i migrationspolitiken. Flyktingfrågorna människornas situation, behov och rättigheter måste vara mera närvarande i planering och utformning av Europas framtid. Kaj Engelhart nyheter inrikes Nya biskopsvikarier avlastar Arborelius Vid årsskiftet blir nuvarande generalvikarien Stjepan Biletic biskopsvikarie för nationell själavård och dessutom stiftets kansler. Pater Fredrik Emanuelson OMI blir biskopsvikarie för evangelisation. För Km förklarar biskop Anders Arborelius att utveckling - en i det snabbt växande stiftet kräver en ny organisation på biskopsämbetet. Till att börja med innebär denna att han delegerar ansvaret för vissa stora områden så att han själv, som han uttrycker det, kan vara mer närvarande på biskopsämbetet. Ett ansvarsområde är den nationella själavården. Inför den nya missionsordning som kommer inom kort ska förhållandet mellan församlingarna och missionerna utredas. - Vi måste hitta en fruktbar balans mellan församling ar och missioner så att det inte uppstår nationella ghetton som inte har kontakt med de lokala församlingarna. Huvudansvaret kommer att ligga på msgr Biletic. Han är rätt person med sina erfarenheter av den kroa tiska missionen, kommenterar biskopen. Ett annat ansvar är evangelisationen som konkret kan innebära att närmare band knyts mellan stiftets nämnder och grupper så att kompetens tas tillvara bättre och projekt kan ut föras gemensamt. - Där är pater Fredrik Emaunuelson lämplig eftersom han redan är involverad i ekumeniskt arbete, inom SKR, och i pedagogiskt arbete som studieprefekt, säger biskopen. Pater Fredrik har också ansvar för fortbildning. Där kommer en förstärkning att ske genom biskopsvikarien för präster, Miroslaw Dudek. Han avgår som kansler för att ägna sig åt bland annat själavård och kompetensutveckling hos prästerna. Ny generalvikarie efter msgr Biletic blir pater Pascal René Lung OP. Han lämnar sin tjänst som kyrkoherde i Lund den 30 augusti och efterträds av pater Johan Lindén OP. För övriga utnämningar se kyrktorget sidan 39 Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: I höst utges en svensk översättning av Erga migrantes caritas Christi, Kristi kärlek till migranterna, som 2004 utgavs av Påvliga rådet för själavård bland migranter och nomader och som ska ligga till grund för en ny missionsordning. Msgr Stjepan Biletic blir biskopsvikarie för nationell själavård och kansler. Pater Fredrik Emanuelson OMI blir biskopsvikarie för evangelisation.

4 sid. 4 nyheter inrikes Osäkert om kloster i Nydala Det råder osäkerhet om det någonsin kommer att återupprättas ett cistercienskloster i Nydala utanför Värnamo. Det var för nästan exakt två år sedan som tre cisterciensmunkar från Phuoc son monastery i södra Vietnam kom till Nydala för att leva klosterliv. Deras ankomst firades med en ekumenisk fest som fick en omfattande medial uppmärksamhet. Glädjen var stor, inte minst i den vietnamesiska grupp som finns i Marie Födelses församling i Vär - na mo. Tanken var att på nytt låta Nydala bli ett andligt centrum dit människor kunde komma för stöd och vägledning. Pater Joseph Maria Nilsson som tillhör Conventualfranciskanerna i Jönköping föreslog att Richard Brandt, som då var postulant vid Santa Cruce in Geru sa - lemme, skulle ta upp frågan med klostrets abbot don Simone. Han lyc k- ades få abboten intresserad av att pla cera några munkar på Nydala. Våren 2006 kom don Simone på besök till Sverige och i början av 2007 åkte en dele gation från Värnamo kommun till Rom för att underteckna avtalet. Avtalet som slöts mellan klostret Santa Croce in Gerusaleme och kommunen handlade om att munkarna fick bo gratis på Nydala herrgård om klostret i Rom stod för underhåll och uppvärm n- ing. Men bara efter en kort tid lämnade de tre munkarna Nydala och begav sig tillbaka till sitt kloster i Vietnam. Christer Fjordevik, kommunfullmäktiges ordförande i Värnamo, var den som tog initiativ till ett nytt cistercienskloster i Nydala efter nästan 500 år. Enligt honom är det fortfarande oklart om det kommer att inrättas ett kloster. - Om så skulle ske kommer det i så fall att handla om att skriva ett nytt avtal mellan kommunen och cisterciensorden i Rom. Den totala summan uppgår till cirka kronor. Villkoret är att avtalet mellan kommunen och orden upphörde att gälla vid årsskiftet 2009/2010. Värnamo kommun är fortfarande in tres - serad av att ett kloster inrättas på Ny - dala. - Det är en frustrerande situation, säger Christer Fjordevik. - Vad som egentligen låg bakom att ledande personer inom cisterciensorden inte längre ansåg att det var viktigt med ett kloster i Nydala vet jag inte riktigt. De förklaringar som har givits handlar om turbulens inom cisterciensorden i Rom. Den gamla ordensledningen a v - sattes efter diverse anklagelser. - Men dessa anklagelser har inte kunnat bekräftas och den avsatta ordensledningen har delvis fått upprättelse, bland andra den avsatte abboten don Simone, som nu befinner sig på ett kloster i Milano. Han har inte längre den centrala position han tidigare hade inom orden, men han är besviken över att Nydala inte blev av. Han är fortfarande intresserad av att försöka göra Nydala möjligt, säger Christer Fjordevik. Katrin Laine Klart är att Kongregationen för religiöst liv i Rom kommer att betala för de driftskostnader för till exempel uppvärmning av huset, försäkringar, el och skötsel av trädgården, som Värnamo kommun haft under de nästan två år som klostret stått tomt. Det var då... Tre munkar från Vietnam tänkte sig klosterliv i Nydala. Då sken solen. Nu ser det mörkare ut. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse

5 SUK:s ordförande Alexander Kegel - Vi mötte förståelse från Ungdomsstyrelsen, säger Alexander Kegel. - Men nästa utbetalning av statsbidrag fryses tills vidare. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse nyheter inrikes sid. 5 Efter radioprogrammet Kaliber: Hur blir det med SUK:s ekonomi? Fem religiösa ungdomsorganisationer riskerar att mista sina bidrag från statliga Ungdomsstyrelsen på grund av hårdhänt granskning i Sveriges Radios program Kaliber, bland dem SUK, Sveriges unga katoliker. De fyra övriga är Pingst ung, Sveriges unga muslimer, Ungdomsinitiativet inom Syrisk-ortodoxa ärkestiftet, samt EFK UNG:s Bidragsspår. Frågan gäller inställningen till homosexualitet. I år skulle de fem organisationerna sammanlagt ha fått knappt 10 miljoner kronor. För några månader sedan blev SUK:s ordförande Alexander Kegel kontaktad av Kalibers reporter Magnus Sundelin, som sa att redaktionen skulle göra ett program om religiösa ungdomsorganisationers syn på homosexualitet. Då insåg han inte vilken sprängkraft hans uttalanden kunde få. Jag tänkte att den frågan har vi väl ingen speciell uppfattning om, säger han. Vi står för den hållning kyrkan har. För mig är det rätt självklart att om jag som person väljer att gå med i en organisation så delar jag den organisationens värderingar. Jag kan naturligtvis välja att vara med ändå, men då kan jag inte fungera som lärare eller ledare i den organisationen. Som sådan måste jag stå för det organisationen står för. Alexander Kegel ställer sig frågande till Kalibers urval av religiösa ungdomsorganisationer. Det fanns minst lika många till som man kunde ha granskat, bland annat Missionskyrkans, Allians missionens, Bap - ti s ternas och Svenska kyrkans unga. Men i Sverige är det så att man lätt blir utpekad om man är muslim eller katolik, säger han. Efter att radioprogrammet sänts har Ungdomsstyrelsen kallat företrädare för de ungdomsorganisationer som pekades ut i programmet till ett möte. Där meddelades att man måste göra en utredning som beräknas vara klar i slutet av sommaren. I väntan på utredningens resultat fryses nästa utbetalning av statsbidrag som skulle ha skett den första juli. Alexander Kegel upplevde att det från Ungdomsstyrelsens sida fanns en öppenhet och en förståelse, samtidigt som de förklarade att de måste följa sina rutiner. Ung - domsstyrelsen fattar sina beslut baserade på en organisations policydokument och inte på åsikter. Det man utreder är om uttalanden från ledande personer som gjordes i radioprogrammet står i strid med reglerna för demokrati och jämlikhet i bidrags s yste - met. Katrin Laine Fotnot: EFK Ung är Evangeliska frikyrkans barn- och ungdomsorganisation. Ny kyrka i Enköping En av nödhjälparna, Sankt Ilian, får ge namn åt Enköpingskatolikernas nya kyrka som hör till Sankt Lars församling i Uppsala. I Enköpings kommun finns kanske 600 katoliker. Dessa har hittills firat sina guds - tjäns ter i av Svenska kyrkan utlånade utrymmen och har länge sökt en egen kyrka. När en av frikyrkoförsamlingarna, som behövde större lokaler, för ett år sedan annonserade ut Korskyrkan på Kungsgatan 6 blev det allvar av. Kyrko herden i Sankt Lars, pater Franz Holin, menade att det kostar ju ingen - ting att titta. Det gjorde man. Nu har köpet rotts i hamn. - Även om det fanns de som la ett bättre bud ville man helst sälja till andra kristna, säger Magnus Nyman, ansvarig för guds - tjänst livet bland katolikerna i Enköping. - Kyrkan ligger mitt i centrala staden. Den är attraktiv. Katolikerna tillträder den första september, Sankt Ilians (Egidius) dag enligt den gamla kalendern. Sankt Ilian är ett helgon från tiden före kyrkosplittringen, född i Grekland och död i Frankrike. Han är också en av de fjorton nödhjälpare som under senmedeltiden gärna åkallades vid sjukdom och olycka och som rönte stor popularitet i just Enköping. Den gamla katolska kyrkan, som stängdes 1548, var uppkallad efter Sankt Ilian. I dagens Enköping har Ilian lånat ut sitt namn både åt en gata, åt en skola och åt en idrottshall. Nu planerar Enköpings katoliker ombyggnation och inredning av gudstjänstrummet (som för tillfället upptas av en omfattande loppmarknad). Vi återkommer till resultatet i ett kommande Km men ger redan nu en liten försmak av vad som är på gång. På sidan 40 berättar Lars Dahlander om en god början: hur därtill utvalda prästseminarister körde hundra stolar och några till från en av Svenska kyrkans lokaler i Vällingby till kyrkan i Enköping. Invigning av Sankt Ilians kyrka kommer preliminärt att ske den 11 december. Margareta Murray-Nyman Fotnot: I Km 1/2009 berättade Maria Otworska Karlsson om steg på väg mot vad som länge bara var en dröm: en egen kyrka för katolikerna i Enköping. Historiska vingslag Ruinerna efter den gamla katolska kyrkan ligger bara ett stenkast från den nya som likt den medeltida kommer att uppkallas efter Sankt Ilian. Foto: Göran Degen

6 sid. 6 aktuellt inrikes underskrifter på upprop för sanningen personer skrev sina namn under ett nätbaserat upprop för att stödja biskop Anders och enskilda katoliker efter avslöjandena om prästers övergrepp. - Ett glädjande bra resultat, säger sr Veronica Tournier OP, som tog initiativ till uppropet. Syster Veronica anser att det är riktigt att de fall av övergrepp som anmäldes under våren får en noggrann prövning. Det måste Kyrkan gå igenom, som ett reningsbad, säger hon. Däremot reagerade hon starkt mot medias onyanserade sätt att behandla informationen. - Det handlar om ett fåtal fall, 0,7 procent av världens katolska präster, som har kastat sin skugga över hela kyrkan. Detta faktum har aldrig kommit fram! Samtidigt noterade hon en stor för t- vivlan hos enskilda kristna. - Jag hade samtal med många som sa att de skämdes över att vara katoliker efter allt som skevs och sades. Och då ville jag ha ett upprop för sanningen. Idén att starta ett upprop på nätet fick hon från Frankrike där en sådan aktion hade samlat tiotusentals namn. Hon bad ett litet antal katoliker i stiftet, personer med gott renommé, att bli primära undertecknare tillsammans med henne. Därefter lade hon ut uppropet på nätet med teknisk hjälp av Elisabeth Cederbjörk, som bland annat sköter hem sidan åt Sankta Katarina församling i Falun. Namnteckningar i metervara. Elisabeth Cederbjörk och syster Veronica OP med en utskrift av namnlistan under nätuppropet. Elisabeth Cederbjörk bedömde att hon inte hade tid att själv från grunden konstruera en webbsida för uppropet och valde därför att använda sig av den tjänst som erbjuds på sajten upprop.nu. - Det finns också många engelsk - språkiga sajter där man kan publicera upprop, men jag tyckte att det skulle vara fel att ha instruktionerna på engels - ka och därför valde jag denna svenska sajt. Upprop.nu har många fördelar, anser Elisabeth - Det gick till exempel att för en mind - re summa få bort reklamen på sidan. Däremot kunde jag inte undvika symbolerna för tumme upp och tumme ner som fanns vid varje namn. Tummarna ger undertecknarna möjlighet att uttrycka åsikter om andra namn: ge dem uppskattning genom att placera dem högre upp i listan respektive flytta ner dem som de anser inte vara tillräckligt seriösa.

7 aktuellt inrikes sid. 7 Systemet framkallade problem. - En del förstod sig inte på det utan tryckte lite på måfå och flyttade därför oavsiktligt om namn i listan. Andra blev upprörda över att man kunde upphöja eller nedvärdera undertecknare, berättar Elisabeth. - Jag tyckte själv att det inte var förenligt med kristen anda att ge någon annan en tumme ned och tog därför bort alla nedåttummar som givits. Jag kontaktade dem som givit nedåttummar, och det visade sig då att samtliga fall var misstag. Uppropet gick att nå via flera hemsidor i stiftet, bland dem Katolskt magasins. Det låg ute mellan 13 maj och 15 juni. - Jag skickade information om uppropet via e-post till samtliga församlingar och en del andra katolska organ. Dessutom bad jag Maria Jugovic, som startat Face - bookgruppen Alla vi som är stolta över att ha Anders Arborelius som biskop att skicka information om uppropet till alla cirka 600 med - lemmar i gruppen. - Redan under den första vec kan kom nära namn så man förstår att det fanns ett stort behov att uttrycka sin sympati för Kyrkan och biskop Anders, säger Elisabeth Cederbjörk. Syster Veronica är tacksam över att uppropet kunde genomföras och att det samlade så många namn. - Bland undertecknarna finns kristna både i Sverige och utomlands, många tunga katolska namn, präster och ordensfolk, men också enskilda katoliker och kristna från andra samfund, präster, pastorer och lekfolk. Därmed, säger hon, är ett mål för uppropet uppnått: att kristna kunde uttrycka sin vilja att få fram hela sanningen kring de pedofilskandaler som media har rappor - terat om och gå till grunden med det som verkligen har hänt. - Ett annat mål, att uttrycka ett stöd för biskop Anders, är också uppnått. Så här löd uppropet Eftersom många av Km:s läsare inte har tillgång till nätet publicerar vi uppropet som låg på bland annat vår hemsida fram till den 15 juni. Upprop för katolska kyrkan i pingsttiden 2010 De senaste årens avslöjanden om katolska prästers övergrepp på minderåriga och kyrkligt mörkläggande av vad som försiggått har fyllt oss med bestörtning. Vi katoliker i Sverige hälsar med tillfredsställelse påvens och biskop Anders Arborelius försäkringar om att inga mödor skall sparas för att alla brott skall redas ut och sonas och för att förebygga liknande förbrytelser mot dessa våra minsta, så långt detta kan undvikas genom mänskliga åtgärder. Den undersökande journalistiken har möjliggjort uppklarandet av mycket som varit fördolt och förtiget. Det är vi tacksamma för. Endast genom sanningen kan Kyrkan genomgå luttring och bli friskare. Samtidigt plågas vi av den ensidighet i mediebevakningen som tycks göra katolska kyrkan huvudansvarig och huvudsaklig hemvist för pedofili och liknande övergrepp. Det vore naivt att tro att denna sjukdom inte förekommer i alla miljöer. Vi är trötta och utleda på ständigt nya rubriker som säger att de katolska skandalerna växer (i Sverige har hittills tre fall blivit anmälda från 40-talet fram till idag!). Ett normalt katolskt liv skildras däremot sällan. Vi kräver större balans i bevakning och mindre sensationslystnad i rubriksättningen. Vi vill härmed uttala vårt fulla och kraftfulla stöd till biskop Anders, som vill ställa sin plats till förfogande om det bedöms att han handlat försumligt. I honom har vi en orädd herde och otvetydig vägvisare som väckt respekt långt utanför Kyrkans gränser. Under denna svåra tid vill vi bära fram våra förböner för honom och för hans fortsatta biskopsgärning, för kyrkan och hennes biskopar och präster, för hela det kristna folket och framför allt för alla offer för övergrepp inom och utom Kyrkan. Vi tror att den Helige Ande leder sin Kyrka och att den smärtsamma sanningen som nu blottläggs kommer, paradoxalt nog, att göra Kyrkan, Kristi Kropp, helare och friare. Prövningen leder till mognad, bättre hållfasthet och större äkthet. Den är en inbjudan till var och en av oss och till hela Kyrkan att rannsaka sitt samvete och att fördjupa sitt förhållande till Kristus, vägen, sanningen och livet. (På detta upprop följde namnen på personer) Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse

8 sid. 8 aktuellt inrikes Stort engagemang för 40-timmarsbön i S:ta Eugenia Om man får tala om succé när det gäller bön är det rätt ord för den 40 timmar långa adorationen i S:ta Eugenia kyrka för botgöring och försoning efter de avslöjade pedofilskandalerna inom Kyrkan. Det var församlingsmedlemmen Talat Strokirk som kom med initiativet tillsammans med några deltagare i en engelsk - språkig bönegrupp i S:ta Eugenia. När de läste om skandalerna kände de medlidande med offren men också sympati för biskop Anders, som fick ta ett stort ansvar för det som skett i Sverige, och för alla präster som blivit oskyldigt misstänkta som förövare. - Vi ville visa dem stöd på något sätt och kom fram till att det var dags för en 40-timmarsbön, berättade Talat alldeles innan adorationen inleddes. De 40 timmarna skulle fördelas så att Jesu Hjärtas dag, i år fredagen den 11 juni, inramades av två vaknätter. Adorationen inleddes därför på torsdagskvällen klockan 18 och avslutades på lördagsförmiddagen klockan 10. Talat Strokirk hade satt upp ett schema på anslagstavlan och hoppades att minst två personer ville anteckna sig för att be varje timme. När Km besökte kyrkan vid 21-tiden på torsdagen hade schemat redan fyllts av många flera än två per timme. Ett tiotal personer bad inför monstransen under 21-timmen. Som hjälp för bönerna hade Talat valt ut böner för Kyrkan, påven, biskopen och prästerna, för kallelser till kyrkans tjänst, men också böner för överlåtelse, nåd och vishet. Kyrkorummet var sparsamt upplyst och atmosfären var varm och dämpad. Stillheten behölls trots att det var lite rörelse när bedjarna avlöste varandra. En timme efter det att adorationen hade avslutats ringde vi till kyrkoherde Klaus Dietz SJ för att få hans intryck. En fantastisk satsning, sade han. - Första natten hölls en midnattsmässa med biskop Anders och sju medcelebrerande präster. Då var minst 70 personer närvarande. Och mellan tio och femton personer var där och bad hela natten. Under fredagen satt många präster längre eller kortare stunder och det är beundransvärt med tanke på deras pressade scheman. Uppslutningen tyder på en medvetenhet hos prästerna, för - klarade pater Dietz: - Man kan säga att vi visade en negativ solidaritet. Vi tar ansvar och ber om förlåtelse inför vår Herre för det som har hänt. I vår kommunitet har vi talat mycket om problemet, också med gästande präster från utlandet, eftersom det berör alla präster. Även Talat Strokirk är entusiastisk över det stora intresset för att visa stöd och solidaritet med prästerna. Själv var hon i S:ta Eugenia under alla 40 timmarna och sov knappt någonting men engagemanget hos bedjarna och gemenskapen med dem höll henne pigg hela tiden, försäkrar hon. - Andra natten var fantastisk. Då var 17 personer här hela tiden och avlöste varandra i kyrkan. I pauserna, då det bjöds på lätt förtäring, kunde vi lära känna varandra och samtala om vårt böneämne. Hon kan inte säga exakt hur många personer som har kommit och gått och suttit i tillbedjan ett varierande antal timmar under hela adorationen men långt flera än vad hon hade vågat hoppas ställde upp. - De kom inte bara från vår församling utan från andra Stockholmsförsamlingar och det stärker sammanhållningen mellan oss katoliker. Bön för botgöring och försoning. Engagemanget var stort för 40-timmarsadorationen i S:ta Eugenia kyrka.

9 Lycklig initiativtagare. Talat Strokirk kunde konstatera att många flera än hon hade vågat hoppas på kom till 40-timmars adorationen. aktuellt inrikes sid. 9 I S:ta Eugenia har man sedan 2008 endagsadorationer en fredag i månaden. Men nu skulle Talat Strokirk också vilja ha 40-timmarsadoration en gång per år, kring Jesu Hjärtas dag. - Denna första långa adoration hade ett speciellt syfte men det finns många andra ämnen som är angelägna. Nästa år skulle jag önska att vi kunde be för ungdomars situation. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Böner ur Oremus Bönerna för adorationen var hämtade ur Oremus. Så här lyder Kyrka på väg: Barmhärtige Fader, vi ber dig för hela din heliga kyrka. Fyll henne med din sanning och frid. Avtvå det som fläckar hennes skönhet. Bevara henne från att begå misstag. Res henne upp när hon brister i tro. Skänk henne det som ännu fattas henne. Ge henne mod och styrka att gå din väg framåt. Rädda henne undan splittring. Församla henne från alla folk under himlen, du mäktige Herde för din hjord. Hör vår bön för vår Herres och Frälsares Jesu Kristi skull. Newmaninstitutet itutet Högskola för teologi, filosofi och kultur inbjuder till invigning Newmaninstitutet invigs till högskola lördagen den 4 september 2010 genom jesuitordens general eral superior Adolfo Nicolás. Härmed vill vi hjärtligt inbjuda er till denna invigning som börjarr kl vid huvudentrén, Slottsgränd 6, Uppsala, men också till den efterföljande apéritifen på gården. På eftermiddagen följer en akademisk ademisk konferens i Uppsala Universitetshus, Newman and the Idea of a University. Hjärtligt välkomna! Philip Geister, Rektor Post- och besöksadress Slottsgränd 6, Uppsala Tel (vx), vardagar kl Fax hemsida

10 sid. 10 aktuellt Stiftets official Jorge de Salas: Tystnadsplikten är en Guds välsignelse - Prästers tystnadsplikt i samband med bikt är absolut. Kyrkan använder orden sakramentalt insegel om detta. - Det som bekänns i biktstolen får under inga omständigheter föras vidare. Det säger stiftets official och högste jurist, msgr Jorge de Salas, när Km möter honom för ett samtal kring just tystnadsplikten. Under vilka omständigheter gäller den? Vi tar vår utgångspunkt i en nyligen publicerad tidningsartikel där man apropå att en präst tänktes bikta ett övergrepp han gjort sig skyldig till kunde läsa: Den som prästen hade biktat sig hos var bunden av en tystnadsplikt som bara kunde lösas av Rom. Här är det något som missförståtts av journalisten, kommenterar Jorge de Salas. - Påven kan naturligtvis inte lösa en präst från tystnadsplikten. Ett sådant förfarande skulle ifrågasätta hela botpraxis. Bekända synder vilar under biktens insegel om inte konfidenten själv tillåter prästen att tala. - Däremot stämmer det att Heliga Stolen blir involverad om en präst skulle offentliggöra vad han hört under bikt. Ett sådant förfarande räknas till delicta gravia: prästens beteende är så allvarligt att han omedelbart exkommuniceras. Bara påven kan avlösa prästen från den synd han begått. I sammanhanget kommer Km-skribenten att tänka på en skrivning som verkligen hade kunnat sätta myror i huvudet på läsaren: Om en präst skulle yppa vad han hört under bikt skulle han avrättas. Det är tur att det finns korrekturläsare: Stopp och belägg! Det ska stå avsättas. Om prästen i fråga över huvud taget skulle tillåtas återvända som präst är det på villkor att han fortsättningsvis inte hör bikt. Det är aldrig så att en präst per automatik har rätt att förvalta botens eller försoningens sakrament, säger Jorge de Salas. Det är biskopen, överherden, som ut delar denna fullmakt, något som blir särskilt tydligt när det handlar om de nyprästvigda. Dessa som fått ägna delar av seminarie - tiden åt fiktiva bikter får ofta tillstånd att ta emot bikt under en begränsad tid efter prästvigningen, ett tillstånd som sedan kommer att omprövas. - En präst kan aldrig förvalta botens sakrament vid sidan av biskopen. - Den gamla Codexen var mycket tydlig på denna punkt. Prästen fick höra bikt i det stift han var knuten till men inte under exempelvis pilgrimsresor till andra länder och stift, om inte stiftsbiskopen på plats givit tillstånd till detta. Den nya Codexen från år 1983 är inte fullt så sträng, detta eftersom prästernas rörlighet blivit större. Gäller tystnadsplikten också i samband med själavårdssamtal? Frågan har aktualise - rats apropå ett av de fall av övergrepp som redovisats inom stiftet under våren. - Det själavårdande samtalet är inte av sakramental karaktär och alltså inte behäftat med sakramentalt insegel men det är oerhört viktigt att också det som sägs under ett sådant samtal behandlas med diskretion Vad säger kyrkorätten om tystnadsplikten? Stiftets official Jorge de Salas hjälper till med att reda ut begreppen. Foto: Birgit Ahlberg-Hyse och med all respekt för konfidenten. Det finns kyrkorättsliga bestämmelser för själavårdssamtalet likaväl som för bikten. - Om konfidenten i ett själavårdande samtal berättar om ett övergrepp som han eller hon utsatts för ska prästen uppmana till polisanmälan och vara till stöd vid en eventuell anmälan. Han kan dock inte själv vara den som går in och anmäler, då rörs olika roller ihop. - Om konfidenten skulle yppa att han eller hon själv förgripit sig på en minderårig, det kan till exempel handla om incest, men inte vill gå vidare till berörda myndigheter, då bör prästen ta initiativet och se till att anmälan sker. Hur är det med den form av tystnadsplikt som gäller andra yrkesgrupper, exempelvis läkare? Läkarens sekretess kan brytas om

11 aktuellt inrikes sid. 11 han/hon får kännedom om svårare brott eller när många människors hälsa står på spel, till exempel när en patient visar sig vara bärare av en svårt smittsam sjukdom. Åter till prästers tystnadsplikt. Var går gränsen mellan bikten och det själavårdande samtalet? - För oss katoliker är det enkelt. Det som bekänns i biktstolen förblir en hemlighet mellan biktfadern och biktbarnet och detta gäller även om, i undantagsfall, bikten inte skulle följas av avlösning. Att tystnadsplikten i samband med bikt är total är något som respekteras av nästan alla lagstiftare i alla länder. - En annan sak är att den biktande bör visa sin vilja till gottgörelse. I extrema fall om en annan person riskerar att dömas för ett brott som den biktande begått, eller om någon farit så illa av det som nu bekänns i bikten att bara ett offentligt erkännande skulle kunna upprätta honom eller henne kan prästen kräva att biktbarnet tar an s- var för sina handlingar genom att också utåt stå för vad han eller hon gjort. Men prästen själv förblir bunden av sitt tystnadslöfte. Den kvalificerade tystnadsplikten, som är begränsad till bikten, är en välsignelse, konstate rar Jorge de Salas och pekar på Svenska kyrkans dilemma. - Svenska kyrkan har introducerat den totala eller kvalificerade tystnadsplikten för alla själavårdssamtal. Men när börjar respektive slutar själavårdssamtalet? Var går gränsen mellan detta samtal och ett kravlöst samtal vänner emellan? - Vi katoliker drar gränsen mellan bikten och det själavårdande samtalet när prästen tar på sig sin biktstola och säger I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Margareta Murray-Nyman Fotnot: Official: ansvarig för stiftets domstol, officialatet Heliga Stolen, den heliga stolen: kyrkorättslig benämning på påveämbetet och den romerska kurian Biktens insegel: förpliktelsen att hemlighålla det som sagts under bikt Codex Iuris Canonici: kyrkolagen Den kvalificerade tystnads - plikten, som är begränsad till bikten, är en välsignelse. Samfundsrepresentanter i fokus Tre kyrkofamiljer presenterade aktuella dialoger mellan kyrkorna. Från vänster pater Fredrik Emanuelson OMI för Katolska kyrkan, fader Misha Jaksic för de ortodoxa kyrkorna och Christopher Meakin, ekumenikenheten i Svenska kyrkan. SKR-konferens om tro, liv och enhet: Sju självbeskrivningar och mycket mera Att mötas ansikte mot ansikte var temat på en konferens som Sveriges Kristna Råd, SKR, genom Ekumenik i Norden höll hos Birgittasystrarna i Djursholm i början av juni. Den första dagen fokuserade på boken Tro-Liv- Enhet, som just getts ut av SKR. Konferensens andra dag talades om de officiella dialoger som finns mellan samfund i Sverige. En rad inledare gav trettiotalet deltagare utmaningar utifrån boken och dialogerna. Boken Tro-Liv-Enhet innehåller sju samfunds självbeskrivning och kyrkolära samt en rad utmaningar för ekumeniken. Samtalet om boken rörde därför framför allt kyrkosyn och kopplingen mellan uppenbarelse, tolkning och struktur. Sven-Erik Brodd, professor i kyrkovetenskap vid Uppsala Universitet, lyfte i sin inledning om boken fram att vår tolkning av uppenbarelsen påverkar hela samfundet, från spiritualiteten till hur man lägger upp sin ekonomi. Samtidigt är samfunden präglade av när och var de vuxit fram. Många av de nyare samfunden i Sverige uppstod som folkrörelser och har demokratin inbyggd, medan de gamla kyrkorna, liksom de allra nyaste, måste fundera mycket över vad demokrati är, vad som ligger i begrepp som koinonia och konciliaritet och hur samfunden kan förhålla sig till Sveriges lagstiftning. Medan Brodd talade om samfundens struktur, pekade Per-Magnus Selinder, tidigare teologisk sekreterare i Missionskyrkan, på de nödvändiga motsätt - ningarna som ligger i hela kristendomens väsen såväl i kyrkosyn som i människosyn. På samma sätt som Jesus är både Gud och människa, och människan är både själ och kropp, är kyrkan helt och fullt mysterium och institution, gudomlig och världslig, sakramental och skadad. Det finns också en spänning mellan kyrkans kallelse till enhet och samfundens egna former, där vi måste sålla det som är olika uttryck från det som är kyrkoskiljande. Dessa spänningar är synliga i varje samfunds självbeskrivning, även om sätten att uttrycka sig är olika. Johannes Paulus II sade att kyrkan måste andas med båda lungor, och menade att vi behöver både den västliga och den östliga traditionen. I de sju Fortsättning

12 sid. 12 aktuellt inrikes beskrivningarna i Tro-Liv-Enhet är detta tydligt. De östliga kyrkorna saknar västs filosofiska bagage och ger därför ingångar och synsätt präglade av betraktandet av kyrkan som mysterium, samtidigt som de västliga samfunden i hög grad placerar kyrkan i världen och pekar på hennes sociala ansvar och mänskliga byggstenar. Just i mötet mellan öst och väst syns dubbelheten: kyrkan är samtidigt evig och tidslig, gudomlig och världslig. Tappar man den ena eller den andra sidan är kyrkan inte längre kyrka. Text och foto: Magdalena Dahlborg Fotnot: Koinonia: aktiv gemenskap Konciliaritet : varje kristen har medbestämmande och medansvar i tolkningen av uppenbarelsen (ska inte förväxlas med konciliarismen, som var en inomkyrklig rörelse på 1500-talet) Det berättas om Abba Makarios att han på vandring i öknen träffade på en skalle från en hednapräst. Skallen bad Makarios att fortsätta be för de dödas själar, då de plågades svårt. Makarios frågade om plågans art, och fick svaret: Så långt som himlen är från jorden, så djup är elden under oss. I den elden står vi bundna rygg mot rygg och kan inte möta varandras blick, men när du ber för våra själar lossar banden och vi kan se varandra ansikte mot ansikte. Då lindras plågan. Ibland sägs helvetet vara andra människor, berättelsen om Makarios och skallen visar vårt behov av att mötas och se varandra. På detta vis inledde SKR:s generalsekreterare Sven-Bernhard Fast konferensen. Om att till bristningsgränsen utnyttja det vi har gemensamt I Sverige händer saker som i ett globalt perspektiv är märkliga. De olika ortodoxa traditionerna, skilda åt av politik, historia och gamla strider, sitter runt samma bord i samma kristna råd och har sedan flera år årliga samtalsdagar. Den katolska kyrkan, på många håll i världen så långt från pingstförsamlingarna som det går att komma, kan i Sverige se ett ökande intresse från pingströrelsen för helgonen, Maria och den katolska spiritualiteten. Dialogerna mellan kyrkor och samfund i Sverige ser väldigt olika ut. Fredrik Emanuelson OMI presenterade de dialoger där Stockholms katolska stift deltar med början i den rapport, Rättfärdiggörelsen i kyrkans liv, som nyligen presenterats från den svensk-finska katolsk-lutherska dialogen. Ur det katolsklutherska samtalet, liksom ur samtalet mellan Katolska kyrkan och Svenska Missionskyrkan, kommer ofta konkreta texter och presentationer. Inte lika synliga är samtalen med pingströrelsen och med de ortodoxa kyrkorna. Samtalet med pingst beskriver Fredrik Emanuelson som att vi är från början helt överens om att vi inte är överens. Detta gör att samtalet kan bli väldigt öppet och behandla riktigt svåra frågor, som dop, nattvard och ämbete, helt förbehållslöst. De ortodoxa kyrkorna är de som teologiskt i många frågor står närmast Katolska kyrkan, och här kan man de senaste åren internationellt se ömsesidiga närmanden. Splittringarna är ofta politiska och geografiska snarare än teologiska, med undantag för Heliga Stolens primat. Biskop Anders Arborelius har betonat vikten av att tydligt markera när en dialog nått ett fast resultat, för att man ska ha något att falla tillbaka på och kunna se vad som faktiskt uppnåtts. Ett sådant tillfälle var det ömsesidiga doperkännandet mellan Katolska kyrkan och Missionskyrkan Då sade biskopen också någonting som behövs för att stärka enheten såväl mellan som inom samfund: Vi måste till bristningsgränsen utnyttja det vi har gemensamt. Text och foto: Magdalena Dahlborg Fotnot: Rapporten Rättfärdiggörelsen i kyrkans liv presenterades i Km 4/10. Nödvändiga motsättningar Per-Magnus Selinder, tidigare teologisk sekreterare i Missionskyrkan, talade om motsättningarna som ligger i hela kristendomens väsen. - Vi måste skilja mellan olika uttryck för mysteriet och det som är kyrkoskiljande. Ansikte vid ansikte Generalsekreteraren vid Sveriges Kristna Råd, Sven-Bernhard Fast, och sr Katrin Åmell OP, direktor för ekumenik vid SKR, reflekterar över samfundens självbeskrivningar.

13 aktuellt inrikes sid. 13 Uppgift för Bilda, stiftets nya studieförbund: Bidra till försoning i kyrka och samhälle Bilda vill individualisera, integrera, institutionalisera och internationalisera. Under förbundsstämman i missionskyrkan i Uppsala sammanfattade förbundsordföranden Erik Amnå syftet med den halva miljon studiecirklar som årligen äger rum i Bildas regi på det viset. - Vi har inte gått i mål förrän vi nått också glesbygdskillen, menade Amnå. - Och förortstjejen, kontrade biskop Anders, ny i Bildasammanhang. Fyra av deltagarna i förbundstämman kommer här till tals. Diskussionen om Bildas själ blev natur - ligt nog livlig under ett årsmöte med över 200 deltagare från så vitt skilda tros- och kulturtraditioner som Rumänska ortodoxa stiftet i Norra Europa, Svenska Baptisternas Kvinnoförbund, Kristna Esperantoförbundet och KRIK/Kristen Idrottskontakt. Eller kanske inte alldeles skilda ändå. Portalparagrafen, om den kristna tron som grund för ett fritt och frivilligt folkbildningsarbete, ska förstås skrivas under av samtliga medlemsorganisationer. Och både i plenardebatten och under de 21 olika seminarier som deltagarna hade att välja mellan med ämnen som De glömda barnen, Klimatfrågan, Ka - tols ka kyrkan och ekumeniken och Det palestinska Kairosdokumentet visade det sig snart att olika infallsvinklar snarare kunde utmana och komplettera varandra än ge upphov till konflikter. För - bundsordföranden Erik Amnå gladde sig: - Vi är bröder och systrar som histo - riskt demoniserat varandra och vars förfäder bespottat och bekrigat varandra. - Nu när ytterligare en kyrkofamilj, den katolska, välkomnats som medlem i Bilda tror jag att man vågar betrakta detta som ett försoningsverk. Biskop Anders, ny i Bildas sammanhang, anknöt: - Det svenska samhället, där vi kan möta invånare från i stort sett hela världen, troende och icke-troende om varandra, har väl blivit lite identitetslöst. - Min förhoppning är att Bilda ska kunna bidra till att vi hittar en ny svensk identitet, med en gemensam värdegrund, där vi inte längre ser varann som svennar och blattar utan som medmänni skor. - Om vi kan samarbeta kring ett sådant projekt är detta något profetiskt! Också Katolska Pedagogiska Nämn dens Ulrika Erlandsson, som under årsmötet invaldes i Bildas förbunds styrelse, ville se Bilda som brobyggande: - Vi måste sträva efter ömsesidig förståelse, medlemsorganisationerna emellan och människor emellan. Det är viktigt att man inom Bilda förstår vår katolska mångkulturella särart bättre. Samtidigt måste katolikerna i högre grad öppna sig för vad folkbildning och studiecirkelverksamhet innebär. - Det finns de som suckar över att man måste fylla i en massa papper om man anmäler exempelvis en föräldragrupp eller kateketkurs som studiecirkel. Men ryktet om pappersexercis är överdrivet. - Och om vi bara lyckas förmedla att det finns en koppling mellan den verksamhet som avrapporteras och statens bidrag till studieförbundet behöver det inte kännas så konstigt längre. Sportig biskop. - Inte trodde jag att jag någonsin skulle komma att representera Sport for Life. Fast jag har i alla fall promenerat hit från stationen Sa biskop Anders när han fick göra sig till tolk för de organisationer som ansökt om medlemskap i Bilda inför årets förbundsstämma. Bildas förbundsrektor Kerstin Enlund och stämmans ordförande Per Duregård, tillika pastor i Uppsala missionskyrka, visade sin glädje över att de 44 medlemsorganisationerna nu blir 52. Foto: Tobias Johansson Bilda vill verkligen gå stiftet till mötes, säger Ulrika Erlandsson avslutningsvis. - Trots att rapporteringen ännu inte kommit igång på allvar har man redan anställt fyra katoliker: en profilområdesansvarig och tre konsulenter. Även andra Bildakonsulenter har redan gjort församlingsbesök och hållit uppskattade kateket kurser. - Bilda kan hjälpa oss att bygga en starkare kyrka! Men inte en kyrka som utestänger och begränsar. Bilda vill binda ihop människor. Margareta Murray-Nyman Fortsättning

14 Ny i förbundsstyrelsen - Bilda, som själv står på kristen grund, kan hjälpa oss att bygga en starkare kyrka, menar Ulrika Erlandsson, arbetande ordförande vid Katolska Pedagogiska Nämnden och just invald i förbundsstyrelsen. Foto: Annie Tayam-Dahlgren Den frikyrkliga majoritetskultur som varit dominerande i FS/Bilda utmanas av två kyrkofamiljer av annan art och tradition Vi vill i dag vara ett studieförbund för kyrkor och för kyrkornas samspel med samhället. (Ur Studieförbundet Bildas strategidokument ) Fotnot: Bilda gick tidigare under namnet Frikyrkliga Studieförbundet, FS. De två kyrkofamiljerna av annan art och tradition är Katolska kyrkan och representanter för den ortodoxa kyrkotraditionen. Principprogram för Studieförbundet Bilda: Studieförbundet Bilda skall bedriva folkbildning genom studie-, kultur- och annan bildningsverksamhet inom bredast möjliga ämnesregister och med särskild uppmärksamhet på bibel- och livsåskådningsämnen. Förbundet skall, med kristen tro som grund, och genom ett fritt och frivilligt folkbildningsarbete som är öppet för alla slå vakt om individens integritet främja människans förmåga till självständigt ställningstagande, till skapande verksamhet, till samarbete och gemenskap stimulera till och uttrycka ett ansvarigt engagemang i samhälls- och kulturliv I vårt stift finns det gott om kompetens i form av organ som KPN, SUK, Newmaninstitutet och folkhögskolorna, men vi behöver bli bättre på att rätt utnyttja och vidareutveckla den kunskap som finns så att den kommer alla till del, inte minst våra nationella grupper och nyanlända katoliker. (Biskop Anders i ett öppet brev till de katolska församlingarna i samband med övergången till Bilda) Bilda, som är ett av landets nio studieförbund, har under det senaste året registrerat en halv miljon studiecirklar inrapporterat en miljon studietimmar inbjudit till kulturprogram erbjudit andra folkbildningsarrangemang sammantaget ordnat möten mellan 2,2 miljoner människor Bilda vill institutionalisera Förbundsordföranden Erik Amnå förklarade ett ord som väckte frågetecken institutionalisera med att Bilda vill erbjuda minoriteter en plats i det offentliga rummet, med en organisation som de själva styr över. Foto: Nina Gergi Förankra Bilda i stiftet: Arbetet är jätteroligt men på lång sikt Stockholms katolska stift är den till antalet medlemmar största av Bildas medlemsorganisationer. Bengt Almstedt, Bildas utbildningsansvarige för katolsk bildning och kultur, är mån om att det studiearbete som redan bedrivs inom stiftet knyts till Bilda. - Jag hoppas att man hör av sig till mig eller till någon av de andra konsulenterna om man har frågor kring studieverksamheten. Själv har jag kontakt med KPN, KLN, SUK, Respekt och Newmaninstitutet, kontakter som fun g - e rar väl. Under nästa år vill Bilda prio - ritera de orientaliska kyrkorna och särskilt kaldéerna. En anställning kopplad till kaldeiska missionen är redan på gång. Den av pastoralrådet initierade boken Guld rökelse myrra med studiehandledning som planeras tas fram av Bilda blir en självklar ingrediens i utbildningsarbetet. Bengt talar om den pedagogik som är Bildas och övriga studieförbunds främsta bidrag till studiearbetet: smågruppsmentaliteten. - Naturligtvis kan det ge mycket att lyssna till en föreläsning eller att läsa en bok. Men om jag ska kunna internali - sera det jag tar till mig och verkligen göra det till mitt, då behöver jag reflektera över innehållet tillsammans med andra. Hur påverkar föredraget eller texten mitt liv som ansvarstagande medmänniska som katolik? - Detta är folkbildning. Vid sidan av Bengt finns i dag tre av Bilda anställda katoliker. Därtill kommer ett antal icke-katoliker som också de ska serva katolska församlingar och grupper. Hur kan katolikerna tänkas uppleva undervisning av icke-katoli - ker? Vi försöker hitta ett förhållningssätt som passar, säger Bengt. Vi vill successivt utbilda våra konsulenter i ett katolskt tänkande. - Sedan handlar det ju inte om att katoliken ska undervisas i katolsk tro av någon som kommer från ett annat samfund. Men konsulenterna kan alltid bidra med nya infallsvinklar vad gäller till exempel trosförmedlingen. Finns det ingångar, utöver de beprövade, som hjälper oss att växa på trons väg? Som hjälper oss att dela med oss av tron till andra? Vi har märkt att även den som har en universitetsexamen i kanske teologi eller filosofi kan känna osäkerhet inför att gå in som exempelvis ka teket. - Då erbjuder Bilda en kvalificerad ledarutbildning. Sist nämner Bengt framtidens studie - cirkel. Den är nätburen. - Också katoliker i periferin, eller den som saknar ett visst slags verksamhet i den egna församlingen, ska ha möjlighet till fortbildning. Bilda online är en plattform där man kan delta i eller skapa egna studie - cirklar och nätverk. - Man måste förstås ha tillgång till en dator för att kunna vara med i kurser på nätet. Men sedan är det fritt fram. Margareta Murray-Nyman Fotnot: Vi har tidigare skrivit om Bilda i Km 4/2010. I Km 4/2009 behandlade vi stiftets byte av studieförbund, från Sensus till Bilda. Nyhetsbrevet Katolsk bildning och kultur skickas ut till alla församlingar. Det kan också laddas ner från KPN: Katolska Pedagogiska Nämnden KLN: Katolska Liturgiska Nämnden SUK: Sverige Unga Katoliker Utvecklingsansvarig för katolsk bildning och kultur Evangelisation och folkbildningsarbete ska gå hand i hand, säger Bengt Almstedt, här på en vinterbild som togs när han just utsetts till utbildningsansvarig. Foto: Katrin Laine

15 aktuellt/familjekongressen sid. 15 Mer från familjekongressen Den nordiska familjekongressen som arrangerades i Jönköping i mitten av maj hade ett mycket rikt innehåll, med givande seminarier och möten med intressanta människor. Den rapportering som Km inledde i nr 6 fortsätter därför här. När allt är kaos är själva kaoset en bön Att möta allvarliga svårigheter, lidande och sjukdom och leva det i familj och församling. Det var rubriken på ett av de många seminarier som kongressdeltagarna inbjöds till. Seminariets moderator var msgr Göran Degen som samtalade med ett par från S:t Lars församling i Uppsala, Sofia och Michael Grunditz. Michael inledde med att berätta öppenhjärtigt om sin schizoaffektiva sjukdom som han har lidit av sedan ungdomen och som har gjort honom så psykiskt handikappad att han är sjukpensionär sedan fyra år. Ibland måste han vårdas på sjukhus och då blir Sofia, som har ett heltidsarbete på långt pendlingsavstånd, ensam med ansvaret för barnen. Från ett tidigare förhållande har Michael 16-årige sonen Marcus. Gemensamt har paret tre barn, Filippa, tolv år, Jakob, nio, och Simon, tre. För en tid sedan fick Filippa diagnosen diabetes. - Beskedet var ett hårt slag eftersom det kom precis när vi hade börjat tycka att livet hade blivit lite lugnare, sade Sofia. Lika öppenhjärtigt som Michael, och mycket osentimentalt, berättade hon om en familj som håller ihop i harmoni trots prövningar som verkar ohyggliga. - Ibland kan det vara ett sådant kaos att vi inte har tid med bön. Men då får själva kaoset vara en bön, sade Sofia och tillade att hon ofta i efterhand kan se att Gud har hjälpt familjen genom att skicka människor som är beredda att stödja på olika sätt. De skulle inte klara sin vardag utan hjälp från omgivning - en, församlingen inräknad. - Vi vet att vi har vänner. Och vi har lärt oss att man inte ska vara rädd för att be om och ta emot hjälp. När jag uttrycker min tacksamhet mot folk i församlingen kan de säga att vi ger något också, genom att vara en familj i kyrkan. Det är nämligen så att hela familjen är aktiv i S:t Lars. Eftersnack. Fader Göran Degen med Sofia och Michael Grunditz. Fortsättning

16 sid. 16 aktuellt/familjekongressen Med Göran Degens ledning gled samtalet in på trons betydelse i deras svårigheter. - Ni är förtrogna med krankhet. Och ni håller fast vid er tro och växer som familj i tillit till Gud. Ja, de höll med om att de skulle ha svårt att acceptera sjukdomarna och svårigheterna utan tron. Men Michael erkände att han har svårt att se något välsignat med sin sjukdom. - Jag tänker ofta på Job och hoppas kunna komma ur det svåra, som han gjorde, och säga att jag behöver sjukdomen för att förstå Gud, att inse att Gud inte straffar med sjukdomen. Skuldfrågan var också uppe. Michael känner sig skyldig när han inte förmår att hjälpa till hemma. Och Sofia kan tappa modet när hon inte räcker till för att hjälpa Michael. Hon får ibland frågan varför hon och barnen inte lämnar Michael eftersom hans sjukdom kan innebära så stora problem. - Men jag svarar att det ja vi gav varandra vid vigseln verkligen var ett ja. Den person som jag gifte mig med är samma person. Vårt äktenskap har ingenting med Michaels sjukdom att göra. Det ligger utanför. Vi tycker om varandra och är vänner och vill vara med varandra. - Sofia är räddningen i mitt liv. Jag kan vara odräglig men hon håller fast vid mig, lade Michael till. Samtalet mellan Sofia, Michael och fader Göran var rättframt men samtidigt förtroligt. Och det inspirerade seminariedeltagarna att tala om hur de hanterar sina egna kors. Skuld och tillkortakommande förekom i flera berättelser men också vittnesbörd om hur mycket Gudstron betyder för att man ska uthärda. Stort intryck gjorde en änkeman som berättade om sin frus lidanden i en svår sjukdom. Han hade reagerat kraftigt mot sina vänner i ett frikyrkosamfund som sagt att de bad att hustrun skulle bli frisk. Att vara frisk är inte huvudsaken, menade han. - Man måste acceptera sjukdomen. Fader Görans svar kunde stå som en sammanfattning av hela seminariet: - Man kan önska, men inte begära, att få vara frisk. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: En intervju med familjemedlemmarna Grunditz om deras liv som katoliker var införd på familjesidan i Km 5/2007 Nygifta. Wessen och Andrea Rottini fick tillfälle att förnya sina två veckor gamla äktenskapslöften vid familjekongressen. Förnyelse av färska äktenskapslöften Efter sju års gemensamma böner per brev har Wessen Maruwge från Jönköping och Andrea Rottini från Milano ingått äktenskap. Vid en av familjekongressens högtidliga mässor gavs det tillfälle att förnya sina äktenskapslöften. Ett par som hade det allra färskaste löftet att förnya var Wessen och Andrea Rottini, vigda två veckor före familjekongressen. Där medverkade de i ett seminarium med rubriken Förlovning och förlovningstid vad är viktigt före bröllopet? Wessens och Andreas berättelse om sin relation är en riktig kärlekssaga: Andrea var utbytesstudent i Jönköping Han besökte då S:t Franciskus församling, som Wessen har tillhört sedan hon som barn flyttade med sin familj från Irak. Men ingenting hände mellan de två då. De möttes inte ens under denna tid trots många söndagsmässor. Men 2001 var det Wessens tur att vara utbytesstudent, i Castellanza i närheten av Milano! Där träffades de och blev så goda vänner att de bestämde sig för att hålla kontakt per brev och sms. De hade också en gemensam bön som de bad för varandras vänner. Efter sju års brevkontakt bad Wessen att Andrea skulle be särskilt för henne och han började be Rosornas novena, komponerad av jesuitpatern Putigan till lilla Therèse av Jesusbarnet. Den består av tjugofyra Ära vare Fadern. När Andrea kom på besök till Sverige 2008 kunde de med stor säkerhet konstatera att de skulle bli ett par.

17 aktuellt/familjekongressen sid. 17 Andrea for tillbaka till sitt arbete som journalist i Milano och Wessen fortsatte sina doktorandstudier på institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet i Stockholm, där hon försvarade sin avhandling förra våren. Efter vigseln har de flyttat samman i Italien där Wessen ska fortsätta med bröstcancerforskning vid IFOM, The FIRC Institute of Molecular Oncology foundation. Km träffade de två vid en måltid under kongressdagarna. Det var då de, bokstavligen strålande av lycka, berättade om sin väg till kärleken. Berättelsen innehåller detaljer som är svåra att beskriva eftersom de är förknippade med deras personliga fromhet. Men det blir vackra minnen, och fina vittnesbörd, att förmedla till barn och barnbarn! Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse En växande bönekedja En bönekedja som passade att informera om på familjekongressen var Ständig bön för Äktenskap och Familj. Bönekedjan introducerades 1998 av Johnny Doherty CSsR på Irland. Därifrån togs den till Sverige av Colette Johnsson som är irländska men som bor sedan länge i Karlstad, där hon tillhör Vår fru av Rosenkransens församling blev Karlstad och Helsingborg de första platserna för bönen och nu har den spridit sig till ett fyrtiotal församlingar och grupper. I bönekedjan tar varje deltagande församling ansvar för ett specifikt datum i månaden. Meningen är att dygnet ska fyllas av personer som ber var sin timme. Till hjälp finns ett häfte med böner för olika livssi tuationer som par och familjer kan befinna sig i. - Det är ett vackert häfte, fyllt av medkänsla, som fader Johnny har skrivit. Det genomsyras av de tre orden kärlek, generositet och tillväxt, säger Colette. Familjekongressen betydde mycket för bönekedjan. - Tack vare nya kontakter går Ständig Bön nu vidare till Danmark, Norge, Island och Frankrike. Deltagare därifrån har bestämt sig för att be var sin timme den 8:e i varje månad. Det är det datum som fader Johnny har för sin timme på Irland och vi i Karlstad ber detta datum också. - Vi fick även flera nya bedjare från stiftet och de fick en timme på det datum som deras respektive församlingar har, berättar Colette och summerar: - Enligt fader Johnny ber totalt ungefär personer var sin timme nu och i Sverige är vi fler än 800. Det finns kraft i bön, speciellt när den är ständig. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Bönehäftets svenska variant kom till genom ett samarbete mellan Katolska Pedagogiska Nämnden och Utskottet för Äktenskap och Familj i Stockholms katolska stift. Senaste utgåvan finansieras genom bidrag från Respekt (Livets Fond). Mer om bönekedjan på Colette Johnssons blogg: standigbon.blogspot.com På sid 25 beskrivs hur bönen praktiseras i Domkyrkoförsamlingen. Två små länkar i en stor bönekedja. Marina Håkonsson och Colette Johnsson framför skylten till deras informationsbord vid familjekongressen i Jönköping.

18 sid. 18 aktuell intervju Fattigdomen i Europa angeläget ämne för biskop William Antikatolicism, pedofilskandaler och fattigdom var ämnen som biskop William Kenney hann tala om under den korta intervju som Km lyckades fånga honom till vid familjekongressen i Jönköping Det blev återseendets glädje för många när biskop William kom till kongressen. Han höll en föreläsning, som Km refererade i nr 6, och han ledde två seminarier. Alla samlingar med honom var rikt besökta och i sitt sätt att gestalta angelägna frågor var han ännu mer dynamisk än vad vi minns från hans tid som hjälpbiskop i Sverige. Nu använde han både mångåriga erfarenheter av sitt Europaarbete och situationen i sitt nygamla hemland för att se på katolikernas situation i Norden. William Kenney är regionalbiskop i ärkestiftet Birmingham, med ansvar för distrikten Oxfordshire, Warwickshire och Coventry, sedan slutet av Det var då han lämnade Stockholms katolska stift efter 37 års intensiv verksamhet. I Km:s avskedsintervju, i nr 11/06, sade han bland annat: - Vi upplever en skrämmande aggressiv sekularisering i samhället i dag och därför är det viktigt att Katolska kyr - kans hållning får en så stor genomslagskraft som möjligt. Nu, när vi får ett kort samtal med honom mellan familjekongressens många pass, kan han ta upp samma tråd och konstatera att läget inte har ändrats. Och han berättar att atmosfären i England är ännu mer aggressiv än i Sverige. - Fördelen för Kyrkan i England är att den är större. Katolikerna utgör 7-8 procent av befolkningen och kan därför agera kraftfullare. Det finns dessutom media där de kan uttrycka Kyrkans ståndpunkter bättre än vad katolikerna i Sverige kan. Avslöjandena om sexuella övergrepp har varit avsevärda i England och utredningarna har också en mycket stor omfatt - ning. - Som enda organisation publicerar Katolska kyrkan varenda anklagelse som riktas mot den. Det märkliga är att antalet anklagelser är mycket högre än antalet fällningar. Men detta fenomen är inte intressant i media. Trots att biskop William säger så vill han inte ett ögonblick försvara ens misstänka förövare. - Ett enda fall är ett för mycket, naturligtvis. Övergrepp är horribla och vi lägger ner ett stort arbete på child protection. När vi ber honom berätta om sin tillvaro i övrigt blir det en hel del om hans fortsatta arbete i EU-kommissionen för katols ka biskopar COMECE, om internationellt hjälparbete och naturligtvis om förberedelserna inför påvebesöket i september med saligförklaring av kardinal John Henry Newman. Han berättar också om det vardagsarbete som ligger på en biskop i ett stift med katoliker och 100 präster: visitationer, konfirmationer, konferenser, själavårdssamtal, möten med människor av alla kategorier Livliga möten När William Kenney gestaltade angelägna frågor under familjekongressen var han ännu mer dynamisk än vad vi minns från den tid då han var hjälpbiskop i Sverige. Hans år här var Numera är han regionalbiskop i ärkestiftet Birmingham.

19 aktuell intervju sid. 19 Även om han fortfarande saknar många vänner i Sverige säger han att han uppskattar att vara tillbaka i England. - Bara att få tala sitt modersmål är värdefullt. Det jag säger får en annan tyngd. Ett av de seminarier som han ledde under familjekongressen hölls på engelska för att tillmötesgå deltagare från länder som Finland och Island. Families in migration hette seminariet och kom bland annat att handla om illegal immigration, eller, som biskop William sade, irre - guljär invandring. Som delaktig i arbetet med Europafrågor inom den engelska biskopskonferensens Department of International Affairs är biskop William insatt i dagens migrationsfrågor. Samtidigt som han påpekade vilken omistlig betydelse legala invandrare har i England, inte minst i vård-och serviceyrken, nämnde han en negativ effekt av den fria rörligheten i Europa. - En fattigdomens rörlighet har uppstått. Fattiga människor vandrar mellan länder som själva har fattigdom. Han visade en ring på sitt kavajslag. Där står det att 2010 ska vara ett år för nolltole - rans mot fattigdom. Under vårt samtal visar han ringen igen och säger att han vill bära den synligt för att skapa uppmärksamhet kring problemet. - Människor kommer fram och frågar vad ringen betyder och jag får förklara vilken katastrof fattigdomen är, alldeles inpå oss. Men fattigdomen kommer ju inte att utrotas i år, kanske aldrig? - Nej, vi tvingas erkänna det, men vi måste bli mer medvetna om den och sträva mot nolltoleransen. Text och foto: Birgit Ahlberg-Hyse Fotnot: Nolltoleransen räknas efter begreppet fattigdomströskeln, den minimumnivå som inkomsten måste ligga på om man ska ha en rimlig levnads s- tandard i det land man bor i. I dag lever var sjätte person i Europa under fattigdomströskeln. För information: gå in på och skriv in endless counting William Kenney CP kom till Sverige 1969, samma år som han hade prästvigts i sin uppväxtstad, Birmingham. I många år var han studierektor på religionsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet där han sedermera blev hedersdoktor. Han hade också varit församlings - präst i Växjö innan han blev utnämnd till hjälpbiskop och generalvikarie återvände han till Birmingham sedan han hade utnämnts till regionalbiskop där. Under sina Sverigeår visade han ett stort engagemang för socialpastorala frågor och bistånds- och rättvisefrågor. Han hade ledande poster i bland annat Caritas, Justitia et Pax, Respekt och Social-etiska utskottet. Han var dessutom Nordiska biskopskonferensens representant i COME- CE, kommissionen för katolska biskopar inom EU. Kunskap på väg trosfördjupning för vuxna Hösten 2010 Vi blir aldrig fullärda. Det finns alltid mer att upptäcka i trons outtömliga skattkammare. Katolska Pedagogiska Nämnden och Sankta Birgittas folkhögskola arbetar för att skapa växtplatser runt om i landet för katolsk lärdom och kultur. Tillsammans står vi för en kursform, där vår tros rikedomar förmedlas genom undervisning och bön, reflektion och lärorik samvaro. Vi är glada att kunna presentera ett mångsidigt program, som vandrar mellan fem olika platser i stiftet. Varje kurshelg kommer alltså till varje region en gång. Kostnad: Kurserna erbjuder vi till kraftigt subventionerat pris, kr/helg. Kateketer betalar 600 kr och ungdomar (max 28 år) 300 kr. Bidrag till kursavgiften kan sökas hos Folkhögskolans stödfond, kontakta KPN. Välkommen med din anmälan redan idag! Ingångar till Gamla Testamentet Att leva och växa i sitt dop GÖTEBORG Johannesgården september Msgr. Miroslaw Dudek Vem är Gud och kan vi i GT finna oss själva och svar på våra livsfrågor? OMBERG Heliga hjärtas kloster 8-10 OKTOBER Sr Veronica Tournier OP Många är döpta, men har ännu inte upptäckt dynamiken i sitt dop, de har passerat dörren, men är kvar vid tröskeln. Om de orientaliska, katolska kyrkorna FALUN Birgittagården 1-3 oktober Arkimandrit Matthias Grahm OSB och Hélène- Dominique Lindroth Möt vår egen historia, kristendomen från den odelade Kyrkan. Om människovärdet STOCKHOLM Marielund september P. Erwin Bischofberger SJ och Helena D Arcy Upplysning och anmälan till KPN: tfn (32), fax Från befruktningen till den naturliga döden - Katolska kyrkan, bakåtsträvare eller pionjär? Människan är Kyrkans första väg LUND Rögle kloster oktober P. Henrik Alberius OP Katolsk sociallära är varken ett politiskt program eller ett recept för att lösa den ekonomiska krisen, utan vad?

20 sid. 20 aktuellt utrikes Troende och europé inte alltid lätt A tt vara en troende människa i Europa är inte alltid lätt. Religionen, tänkande och handlande i religiösa termer och den religiösa tron som livsfundament är på återtåg och sekularismen bre d- er ut sig. Nästan så att den troende ses som marginell och ibland farlig för den moderna staten. Medan det religionsfria, sekulära samhället omfattas med en glöd och övertygelse som kan anta nästan religiösa former. Det konstaterade de 40 deltagarna från 17 länder i årets Journées d Arras i Madrid nyligen. Under det namnet samlas sedan ett 25-tal år kristna representanter från kyrkligt och akademiskt håll som arbetar med religionsdialog med muslimer i Europa till årliga möten. Alla kyrkofamiljer är företrädda, liksom alla delar av Europa, från Skandinavien till Spanien, från Ryssland till Irland. Frågan om statens förhållande till religionen, alltifrån konstitutionen till den praktiska myndighetsutövningen, och om medborgarskap, nationalitet och identitet och deras inbördes förhållanden stod på dagordningen. Ta en invandrad muslim i ett väst - europeiskt land. Bara detta att bli medborgare kan ske på olika sätt. I Storbritannien med en högtidlig lojalitetsförklaring, i Sverige med Gruppfoto från årets Journées d'arras Alla kyrkofamiljer var företrädda, 40 deltagare från 17 länder. I vimlet kan den initierade läsaren urskilja Kerstin Pihl, Annika Wirén, Tord Fornberg och artikelförfattaren Kaj Engelhart. Foto: Martin Affolderbach

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev

Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev 1 Tunadalskyrkan 13 03 03 Mark 5:24-34 3 sönd i fastan II Ev Kan du se scenen framför dig? En stor människoskara som är nyfikna och uppspelta. Ryktena hade gått före Jesus, och nu undrar man vad som ska

Läs mer

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR!

Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 BÄRA BÖRDOR! - 1 - Predikan på ELMBV:s årsmöte 2008 Gal 6:1-7 BÄRA BÖRDOR! 1 Bröder, om ni kommer på någon med att begå en överträdelse, då skall ni som är andliga människor i mildhet upprätta en sådan. Men se till

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet.

Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. BIBELGUIDEN Bibeltexten är hämtad ur Bibel 2000 och publiceras med tillstånd av Svenska Bibelsällskapet. Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Trygga tillsammans Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp Inledning Equmeniakyrkans vision är att vara en kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus

Läs mer

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik 1 Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik Det stora romerska riket hade 395 delats upp i Västrom och Östrom. År 1054 splittrades

Läs mer

Tidsram: 20-25 minuter.

Tidsram: 20-25 minuter. 3. Söndagen under året (år C) (27 januari 2013) Vi är lemmar i Kristi kropp Denna gång föreslås att samtalet med barnen får handla om den andra läsningen, Vi är lemmar i Kristi kropp ur Första Korintierbrevet.

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård

Propositioner. till distriktsårsmötet 14-15 april 2012. Flämslätt stifts- och kursgård Propositioner till distriktsårsmötet 14-15 april 2012 Flämslätt stifts- och kursgård Proposition 2012:1 Verksamhets- och budgetmål för 2013 MED DOPET SOM GRUND Vi vill med Kristus i centrum och dopet som

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

JESU KRISTI EVANGELIUM

JESU KRISTI EVANGELIUM JESU KRISTI EVANGELIUM VAD ÄR JESU KRISTI EVANGELIUM? Jesu Kristi evangelium är vår himmelske Faders plan för hans barns lycka och frälsning*. Det kallas Jesu Kristi evangelium därför att Jesu Kristi

Läs mer

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen

Tillsammans. Studiehäfte av Henrik Steen Tillsammans Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 5 Samling 1 Varför tillsammans? 6 1. Att ha gudstjänst tillsammans Samling 2 Varför samlas till gudstjänst? 8 Samling 3 Varför lovsjunga Gud

Läs mer

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN

FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN Stadgar FASTÄLLDA AV FÖRBUNDSSTÄMMAN 2009 Faställda av Sensus studieförbund förbundsstämman 2009 Gäller från och med 28 maj 2009 Stadgar Sensus studieförbund...5 Region inom Sensus studieförbund...11 Stadgar

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

St. Andreas Katolska Församling

St. Andreas Katolska Församling St. Andreas Katolska Församling Kristianstad Hässleholm - Bromölla Gudstjänster Under året har gudstjänster hållits enligt följande: Söndagsmässor: Kristianstad kl. 09.30 Hässleholm kl. 12.00 Bromölla

Läs mer

Ge sitt liv för sina vänner

Ge sitt liv för sina vänner Ge sitt liv för sina vänner Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 15:12-17; Himmel och helvete, nr 272, 278:2, 282. Se sista sidan!) Detta är mitt bud att ni skall älska varandra så som jag

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Bibelstudiet: Att dela för livets skull

Bibelstudiet: Att dela för livets skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Att dela för livets skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling

TAMMISAAREN SEURAKUNTA EKENÄS FÖRSAMLING. mitt i livet keskellä elämää. vår 2010. www.enksf.fi/ekenasforsamling vår 2010 EKENÄS FÖRSAMLING mitt i livet keskellä elämää www.enksf.fi/ekenasforsamling k ev ä t 2 0 1 0 TAMMISAAREN SEURAKUNTA innehåll/sisältö 18 2 Kyrkoherdens spalt...3 Diakoni...4 Medarbetarnytt...6

Läs mer

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET

FÖRSTA TESSALONIKERBREVET FÖRSTA TESSALONIKERBREVET HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2014 Första Tessalonikerbrevet (Lars Mörling 2014) Bakgrund Filippi Berea Tessalonika Korint Aten Författare: Paulus (1Tess 1:1) Vi ser att brevet var

Läs mer

Diskussionsfrågor Vägvisare

Diskussionsfrågor Vägvisare Diskussionsfrågor Vägvisare Makthaveri? När boken skrevs för mer än 20 år sedan rådde en allmän misstänksamhet mot auktoriteter och ledare, samt en pessimism om att situationen skulle kunna bli bättre.

Läs mer

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden.

Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. Jag vill att medlemmarna ska veta sanningen! Förtroendevald revisor för Eds Riksförbund bryter tystnaden. -Det ser illa ut, säger Andreas Nylander, förtroendevald revisor. Det finns risk att medlemmarna

Läs mer

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf

Helande. En nyckel. Av: Johannes Djerf Helande En nyckel Av: Johannes Djerf Detta är min lilla nyckelknippa (visa), och här har jag bl.a. en nyckel till att öppna kyrkans dörrar med, en nyckel till expeditionen där jag jobbar, en nyckel till

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte

Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte Kyrkliga Förbundets Midsommarmöte Hjortsberga 19-21 juni 2015 Kyrkliga Förbundets midsommarmöte ett läger för alla åldrar För många är det en utmaning att leva ett kristet liv i samhälle och församling.

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM Antagna vid församlingsbildningen 1990-03-31 Ändrade vid: årsmöte 2001-02-17 extra årsmöte 2001-05-13 årsmöte 2012-03-24 (bekräftat på församlingsmöte 2012-06-10) församlingsmöte

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Rum för själen. 7-9 oktober 2014 i Växjö Peter

Rum för själen. 7-9 oktober 2014 i Växjö Peter Rum för själen 7-9 oktober 2014 i Växjö Peter Du är på helig mark. Ditt uppdrag är oändligt. Du är en bärare av Guds nåd. Den stund som man får dela vid en sjukhussäng, vid en dödsbädd eller i samtalsrummet

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars! 19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer