GÖR RUM FÖR MILJÖN. Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GÖR RUM FÖR MILJÖN. Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i Malmö"

Transkript

1 GÖR RUM FÖR MILJÖN Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i Malmö

2 Det ska vara lätt att göra rätt Vi människor är bekväma av oss. Samtidigt vill vi göra det som vi vet är rätt. Ibland är det svårt att förena dessa två faktorer. Vi på VA SYD vill ändra på det vi vill att det ska vara lätt att göra rätt! Genom att sortera avfallet kan materialet återvinnas och bli till nytta igen. Med den här skriften vill vi underlätta för Malmös invånare att göra på rätt sätt med sitt avfall, så att varje avfallsslag hamnar där det ska. Den här skriften vänder sig till dig som är verksam i bygg- och fastighetsbranschen, antingen som arkitekt, byggherre, förvaltare eller på myndighetssidan. Du utformar människors framtida fysiska miljö i ditt dagliga arbete. Vi vill ge vägledning om vad du ska tänka på för att avfallsutrymmen ska fungera bra både för avfallslämnare och för dem som hämtar avfallet. Vi som tagit fram dessa råd och anvisningar är Avfallsavdelningen på VA SYD, i samverkan med andra kommunala förvaltningar och berörda yrkesgrupper. Informationen är i huvudsak inriktad på avfallshanteringen i flerbostadshus. 2

3 Innehåll Allmänna riktlinjer 5 Olika sorters avfall från hushåll 6 Avfallshantering för verksamheter 7 Avfallsinsamling på olika sätt 9 Olika system för avfallshantering 10 Transportvägens utformning 12 Avfallsutrymmets utformning och trivsel 14 Dimensionering 19 Vilka avfallsbehållare behövs? 20 Exempel på bra avfallsrum 21 FOTO: FTI Litteraturförteckning 22 3

4 4

5 Allmänna riktlinjer Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att det lokala systemet fungerar gentemot kommunens insamlingssystem och att det finns tillräckliga avfallsutrymmen för både boende och lokalhyresgäster. Det finns några centrala hänsyn som gäller vid all utformning av avfallsutrymmen och miljön runt omkring utrymmena: > > Utrymmen för avfall ska vara väl tilltagna. > > Det ska vara möjligt att lämna alla fraktioner av hushållsavfall, det vill säga den vanliga soppåsen, matavfall och grovavfall. > > Det är bra om även återvinningsmaterial kan lämnas i avfallsutrymmet. > > Välj ett flexibelt system så att det finns beredskap för ytterligare krav på sortering som kan komma i framtiden. > > De boende ska känna trivsel när de lämnar sitt avfall och uppleva att det är lätt att göra rätt vad gäller avfallssorteringen. > > Det ska vara lätt att hålla rent i ett avfallsutrymme. > > Avfallshanteringen ska inte orsaka olägenhet i form av lukt, buller eller skadedjur. > > All utrustning, in- och utpassering ur avfallsutrymmena samt informationsmaterial ska vara anpassade till funktionshindrades behov. > > All hantering av avfallsbehållare ska följa de arbetsmiljökrav som finns i Sverige, för att undvika arbetsskador hos hämtningspersonalen. > > Avfallshanteringen ska uppfylla gällande lagar och föreskrifter, se nedan. VIKTIGA LAGAR OCH REGLER: > > Föreskrifter om avfallshantering för Malmö stad. > > Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15 (avfall och producentansvar). > > Avfallsförordningen, om kommunens ansvar för hushållsavfall, om farligt avfall, elektriska och elektroniska produkter mm. > > Byggnadsverkslagen BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets Byggregler BBR, om funktionskrav vid utformning. > > Arbetsmiljölagen AML, om arbetsmiljöaspekten. > > Plan- och bygglagen PBL om markanvändning, placering av byggnader, modernisering osv. I den här skriften hittar du detaljerad information om hur dessa punkter uppfylls. 5

6 Olika sorters avfall från hushåll I ett hushåll uppkommer en mängd olika slags avfall. Sorteringen i olika fraktioner blir bättre om det är enkelt att lämna det sorterade avfallet nära bostaden. HUSHÅLLSAVFALL I ett flerbostadshus måste de boende kunna lämna allt sitt hushållsavfall, vilket omfattar följande delar: > > Restavfall, innehållet i soppåsen som man har i köket. Restavfall kallas det eftersom det är det som blir över efter att man har sorterat ut de rena avfallsslagen. > > Matavfall, som sorteras ut i papperspåse i köket. Påsen lämnas sedan i särskilda bruna kärl. Matavfall kan också sorteras ut med hjälp av en avfallskvarn som ansluts till köksavloppet. Som matavfall räknas matrester och hushållspapper. > > Grovavfall ska kunna lämnas i en tillfällig container med jämna mellanrum eller i ett särskilt grovavfallsrum. Grovavfall är hushållsavfall som inte kan läggas i ett vanligt avfallskärl, till exempel cyklar och trasiga möbler. Dessa avfallsslag hämtas genom kommunens försorg, via VA SYDs entreprenör i det aktuella området. Abonnemang tecknas hos VA SYDs kundservice. ANNAT SORTERAT AVFALL Det uppkommer även andra typer av avfall i ett hushåll. Om även dessa kan lämnas i eller i anslutning till fastigheten innebär det bättre service för de boende samtidigt som det uppmuntrar till sortering. Avfallsslagen nedan är antingen farligt avfall eller lyder under producentansvar, vilket innebär att det är varje medborgares skyldighet att sortera ut dem och se till att de hamnar på rätt ställe. Det är fastighetsägarens skyldighet att upplysa om var de ska lämnas om de inte tas omhand i anslutning till fastigheten. > > Förpackningar och tidningar kan med fördel lämnas i avfallsutrymmet. Finns inte möjligheten att lämna det där ska de boende hänvisas till en återvinningsplats. Sorteras de här materialen ut ordentligt minskar mängden restavfall betydligt, vilket minskar totalkostnaden för avfallshanteringen. Förpackningsmaterialen är glas, metall, plast och kartong samt tidningar. > > El- och elektronikavfall kan också samlas in i fastigheten, i annat fall ska de boende hänvisas till en återvinningscentral. El-avfall samlas i permanenta eller tillfälliga elektronikhäckar. El-avfall omfattar alla uttjänta produkter som har sladd eller batteri. De innehåller farliga ämnen och ska hanteras som farligt avfall och förvaras regnskyddat. Matavfall (52%) Trädgårdsavfall (1%) Tidningar (7%) Pappersförpackningar (5%) Hårdplastförpackningar (2%) Glas, färgat (1%) Glas, ofärgat (3%) Metallförpackningar (1%) Farligt avfall (1%) Elavfall (1%) Övrigt (26%) Bilden visar viktfördelningen för det blandade hushållsavfallet från ett lägenhetshushåll. Ungefär hälften av hushållsavfallet utgörs av matavfall. En fjärdedel är förpackningar och tidningar och resten är restavfall, som t ex blöjor och föremål som inte är förpackningar. Källa: VA SYD. > > En service som det är enkelt att erbjuda de boende är insamling av småbatterier, lågenergilampor och glödlampor. Även lysrör kan samlas in i fastigheten. Dessa avfallsslag hämtas av någon fristående entreprenör. Det kan vara bra att göra en prisjämförelse för det aktuella området. En förteckning på entreprenörer hittar du längst bak i skriften. > > Övrigt farligt avfall tas oftast inte om hand av fastighetsägaren, utan de boende hänvisas till att lämna avfallet på en miljöstation, som finns på återvinningscentralerna och vissa bensinstationer. Farliga avfallsprodukter från hushåll är till exempel spillolja, färgrester, lösningsmedel och kemikalier. Det ställs särskilda krav på utrymmen för och hanteringen av farligt avfall. LÄS MER i rapporten RVF Utveckling 2004:08 Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus samt i RVF Rapport 2003:07 Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige, finns på 6

7 Avfallshantering för verksamheter Den här skriften behandlar i första hand avfallshanteringen i flerbostadshus, men samma grundprinciper gäller även för verksamheter där hushållsliknande avfall uppstår. Bra avfallsutrymmen behövs även i till exempelvis skolor, förskolor, butiker, restauranger och vårdinrättningar. Ofta kan en verksamhet, till exempel en frisersalong eller ett café, vara inhyrd i ett flerbostadshus. Då bör man tänka lite extra på hur avfallshanteringen ska skötas. Det är oftast en fördel om verksamhetens avfallshantering är skild från de boendes. Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att avfall som uppkommer i fastigheten tas omhand på rätt sätt och att tillräckliga utrymmen finns för både de boendes och eventuella verksamheters avfall. Om verksamheten hanterar livsmedel ställs särskilda krav. Utrymmet där avfallet förvaras ska vara utformat så att det är lätt att både hålla rent och fritt från skadedjur. Det bör vara nedkylt för att förhindra dålig lukt. Det kan också behövas en fettavskiljare för att minska risken för att för mycket fett kommer ut i avloppsledningarna. 7

8

9 Avfallsinsamling på olika sätt Tidigare har det vanligaste varit att hushållen lämnar sitt avfall i ett avfallsrum inne i fastigheten. Idag är detta bara ett av många olika system för att samla in avfall. Det är inte heller nödvändigt att varje fastighet har sitt eget system. Flera fastigheter kan ha en gemensam avfallshantering. I vissa områden med till exempel grupphus kan det vara omöjligt för sopbilen att nå fram till de enskilda husen. Då är det nödvändigt med en gemensam lösning. De som ska slänga avfall ska kunna göra det i närheten av bostaden. Vid ny- och ombyggnation bör avståndet för att lämna avfall inte överstiga 50 meter och vägen dit bör vara i naturlig färdväg. Samtidigt är det ur hämtningssynpunkt bra att placera avfallsutrymmen i utkanten av ett bostadsområde, så att man aldrig behöver köra in bland människor och bostäder. Det bör också finnas möjlighet att lämna sorterat avfall. Utrymmet och behållarna ska vara tydligt skyltade med all den information som kan behövas. Om det är ett rum ska det vara ljust, ventilerat och lättstädat. Andra saker att tänka på är tillgängligheten och arbetsmiljön för dem som hämtar soporna, säkerhet och att avfallshanteringen inte ska störa närboende. Det är i planeringsstadiet man har störst möjlighet att påverka hur avfallshanteringen kommer att fungera i ett område. När man väljer vilket system som ska användas och hur det ska placeras ska man ta största möjliga hänsyn till att sopbilar inte bör backa för att komma åt att tömma avfallet. För både ombyggnad och nybyggnad av avfallsutrymmen och även för de flesta andra system krävs bygglov och bygganmälan. SORTERING UTE ELLER INNE I ett rum, antingen det ligger inne i fastigheten eller utanför, är det enkelt att ordna så att de boende kan lämna olika typer av avfall, även återvinningsmaterial. För de andra system som finns redovisade här bör man fundera på hur insamling av större hushållsavfall som inte går igenom inkastöppningen och till exempel tidningar och förpackningar kan lösas, eftersom systemen är byggda för att i huvudsak ta hand om restavfall (soppåsen) och möjligen matavfall. ANPASSAT MEN FLEXIBELT Behoven och förutsättningarna ser olika ut i olika områden. Ett barnrikt område ger mycket blöjor medan ensamhushåll i små lägenheter har en annan sammansättning på sitt avfall. Tillgängligheten ska vara god för alla som ska nyttja avfallssystemet, även funktionshindrade. Det är viktigt att se till helheten och lämna utrymme för framtida förändringar. Ändrad lagstiftning kan till exempel innebära att fler fraktioner ska samlas in, vilket kräver en omstrukturering i insamlingssystemet. 9

10 Olika system för avfallshantering Diskutera gärna ditt val av system med oss på VA SYD. Våra kontaktuppgifter hittar du längst bak i broschyren. AVFALLSRUM I FASTIGHETEN I äldre fastigheter är avfallsrummen ofta små och dåligt ventilerade. Ska man bygga nytt finns alla möjligheter att skapa ett utmärkt utrymme för avfallshantering inne i fastigheten. Det ska vara väl tilltaget, låsbart, ventilerat och isolerat på ett sätt som hindrar skadedjur från att ta sig in. Dagsljusinsläpp gör rummet ljusare och luftigare. Avfallsrummet ska ligga i markplan, nära den plats där sopbilen stannar. Det får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas eller där livsmedel förvaras. Det får inte heller placeras så att avfall behöver transporteras genom allmänna utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler. Läs mer om avfallsrummets utformning i kapitlet Avfallsutrymmets utformning och trivsel. ÖPPEN SORTERGÅRD Detta är en enklare form av miljöhus, där väggarna är utformade som en pergola och hela ytan har tak. SEPARAT MILJÖHUS Det fristående miljöhuset har samma funktion som ett avfallsrum inne i fastigheten. En ytterligare aspekt är att man kan optimera placeringen, så att tillgängligheten blir god både för dem som lämnar avfall och för dem som hämtar det. Ett miljöhus kan med fördel förses med fönster och utseendet kan anpassas till omkringliggande bebyggelse. SKÅP ELLER FRISTÅENDE KÄRL Att ställa upp sopskåp eller fristående kärl på lämplig yta utomhus kan vara ett alternativ om det är svårt att lösa avfallshanteringen på annat sätt. Tänk på risken för dålig lukt, skadedjur och brandtillbud. Kärl för de olika materialslagen kan antingen vara integrerade i en modul eller förvaras i skåp av trä eller betong. 10

11 TÄNK PÅ: Flera av utomhussystemen nedan kräver att man funderar lite extra på hur man skyltar på ett bra sätt. Det måste även finnas information om hur övrigt avfall, till exempel grovavfall, förpackningar, tidningar och farligt avfall ska hanteras. Kanske bör en del inkastluckor vara låsta, för att undvika att obehöriga slänger sopor där och för att upprätthålla god sortering. Inkastluckor ska kunna nås och öppnas av funktionshindrade, men samtidigt vara barnsäkra. För samtliga avfallslösningar gäller att avståndet från uppställningsplatsen, sopskåpet eller inkastet till närmaste ventilationsintag, bostadsfönster, balkong eller uteplats ska vara minst 8 meter för att undvika att de boende störs. PERMANENT CONTAINER Permanent utplacering av container kräver bygglov. Container kan användas antingen för grovavfall eller för restavfall - dock inte ihopblandat. Placeringen är viktig, containern bör inte stå i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Den ska vara utformad så att inte barn kan krypa in i den. Tänk på risken för brand och dålig lukt. Marken under containern måste kunna bära fordon och tyngden av en full container. Det måste också finnas en relativt stor, fri köryta framför. UNDERJORDISKA BEHÅLLARE Behållarna har en del ovan jord, med en inkastlucka, medan den större delen ligger under jord. Den här typen av behållare kan nyttjas både för matavfall och för den vanliga soppåsen. Behållarna bör placeras en bit ifrån bostadshus, med tanke på lukt, buller och brandrisk. Hämtningen sker maskinellt med lyftkran. AVFALLSKVARNAR Med en avfallskvarn installerad i köksavloppet blir det enkelt att sortera ut matavfallet. Lösningen förutsätter separata ledningar från köksavloppet till en avskiljningstank där det malda matavfallet samlas. Detta hämtas sedan med en slamsugbil. SOPSUG Sopsugsystem innebär att avfallet transporteras med hjälp av vakuum i slutna rörsystem under mark, till en central uppsamlingsstation eller till en sugbil. Systemet kan hantera antingen osorterat avfall, eller sorterat avfall i flera fraktioner. 11

12 Transportvägens utformning Tillgänglighet är nyckelordet när det gäller att skapa en säker och effektiv avfallshantering. Det gäller både området utanför och inne i avfallsutrymmet. God tillgänglighet gynnar både de som lämnar avfall och de som hämtar det. Beskrivningarna som följer gäller i första hand ett vanligt avfallsrum, inne i fastigheten eller i separat miljöhus. Varje teknik kräver sina speciella lösningar, men tankesättet är ofta detsamma. Fastighetsägaren ansvarar för att nyttofordon, som sopbilar och slambilar, kan ta sig fram till fastigheten. MELLAN HÄMTFORDON OCH AVFALLSBEHÅLLARE Transportvägen fram till avfallsutrymmet och avfallsbehållarna ska vara lättframkomlig. Manuell hämtning av sopkärl och behållare kräver jämn, hårdgjord transportväg utan trösklar och trappsteg eller trånga passager. DETTA GÄLLER FÖR LUTNING OCH AVSTÅND: > > Lutningen mellan behållarplats och lastplats bör inte överstiga 1 meter på 20 meter, men får max vara 1 meter på 12 meter. Detta gäller även tillfartsvägen som används av de boende, som dessutom ska vara minst 1,5 meter bred. > > Transportvägen ska ha en fri bredd på 1,2 meter vid rak passage. Vid tillfälliga hinder kan 1 meter fritt accepteras. Där dragvägen ändrar riktning ska bredden vara minst 1,35 meter. > > Avståndet mellan hämtfordon och avfallsutrymme bör vara så litet som möjligt, eftersom kärlen är tunga att dra. Kravet på dragväg är max 50 meter. > > Grupphusområden och samfälligheter där sopbilen har svårt att komma intill ska ha en gemensam avfallslösning. SKJUTA- OCH DRA-ARBETE Med hänsyn till renhållningspersonalen är det viktigt att kärlen inte är för tunga. Egentligen handlar det om kärlvikten i kombination med underlaget. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för manuell hantering vid skjuta- och dra-arbete utgår från den kraft som krävs för att få igång och hålla ett objekt i rörelse, uttryckt i Newton. Om friktionen mellan kärl och underlag är hög eller om lutningen är stor, måste kärlet vara lättare än om underlaget är plant. Kraft mäts med en dynamometer. MODELL FÖR BEDÖMNING AV SKJUTA- OCH DRA-ARBETE Kraft [N] Olämpligt Värdera närmare Acceptabelt Igångsättning > < 150 Kontinuerligt > < 100 LÄS MER i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1. 12

13 1,5 m 1,5 m BILVÄGENS OCH VÄNDPLATSENS UTFORMNING Om inte en godkänd, befintlig transportväg finns i anslutning till avfallsrummet måste utrymme för hämtfordon ordnas. Om fordonet måste vända ska backning alltid undvikas på grund av olycksrisken. Att backa är särskilt olämpligt i närheten av skolor, förskolor, där äldre och handikappade ofta vistas och på gårdar i bostadsområden. R 9 m Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas i både höjd och bredd. En sopbil är normalt 2,5 meter bred och 3,8 meter hög. Längden är upp till 11 meter. Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas: > > Framkomlighetskravet för gatan varierar beroende på gatans funktion. Bilvägen ska vara minst 5,5 meter bred om körning i båda riktningarna förekommer, då kan två tyngre fordon mötas. En 5 meter bred gata ger utrymme för möte mellan ett tyngre fordon och en personbil. Om parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om vägen är mötesfri och det inte finns parkerade fordon kan vägen vara smalare men den bör vara minst 3,5 meter. Då krävs större kurvradier än de som visas i figuren och ett fritt utrymme utanför körbanan. > > Fri höjd till träd ska vara minst 4,7 meter året om. > > Vägen ska vara belyst. * Gäller mötesfri väg med p-förbud 6,5 m 3,5 m* > > Vid återvändsgata ska det finnas en vändplats som är dimensionerad för sopbil. Vändplatsen kan utformas som en vändplan eller som en trevägskorsning. > > Vändplanens radie ska vara minst 9 meter och omges av en hindersfri remsa på minst 1,5 meter. > > Vändyta för backvändning, i form av trevägskorsning, ska vara minst 15 meter djup. R 6 m Minsta körbanebredd om hela körspåret skall rymmas inom körbanan. Typfordon: Tung lastbil > > Samma regler gäller för slambilar, där man också ska ta hänsyn till att maximal slanglängd är 40 meter. > > Vägen ska klara att bära tunga fordon, minst BK2. En fullastad sopbil kan väga uppemot 30 ton. 6 m > > För tömning av kärl ska sopbilen ha en lastningsplats på minst 4,6 meters bredd och 15 meters längd att disponera. > > För uppställning och hämtning av container behövs en fri längd av upp till 22 meter, beroende av containertyp. > > Området där sopbilen kör fram ska vara lätt att snöröja. MASKINELLA TRANSPORTER För behållare i mark och sopsugsystem gäller att hämtfordonet måste kunna köra hela vägen fram. Hantering av kranbil kräver extra god uppsikt. I övrigt gäller de krav på utformning som anges ovan samt hänsyn till lokala förhållanden. LÄS MER i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 och Om manuell hantering, AFS 2000:1. 5 m R 6 m Minsta körbanebredd där hjulspåret ryms inom körbanan. Överhänget kräver 1 m fritt utrymme utanför körbanan. Friutrymmet kan vara gångbana. Typfordon: Tung lastbil 13

14 Avfallsutrymmets utformning och trivsel I ett flerfamiljshus är ofta avfallsutrymmet, tillsammans med tvättstugan, nyckelfaktorer när det gäller de boendes upplevelse av trivsel. Ett rymligt och välplanerat avfallsutrymme uppskattas av alla. Här är de mått och riktlinjer som gäller. För om- och nybyggnader av avfallsutrymmen krävs normalt bygglov och/eller bygganmälan som handläggs av stadsbyggnadskontoret. Även en uppställning av kärl, t ex på en innergård, kräver bygglov. EXTERIÖREN Avfallsutrymmet ska estetiskt anpassas till omgivningen, vilket innebär att det kan se ut på olika sätt. Tänk på att många av de boende i ett flerfamiljshus ser sitt miljöhus ovanifrån den största delen av tiden. Därför kan ett grönt tak vara en bra idé, samtidigt som det fördröjer regnvatten och håller en svalare temperatur i miljöhuset. DÖRREN > > Som huvudregel gäller att dörröppningen ska vara anpassad efter hur stora kärl som ska kunna dras igenom. Det ska finnas gott om utrymme på varje sida om det största kärlet. Dörröppningen ska dock vara minst 1 meter bred (dagmått), helst 1,2 meter. Dörröppningens höjd ska vara minst 2 meter. ses med automatik från början. Automatisk dörröppnare ska installeras när äldre eller funktionshindrade behöver en sådan. Dubbeldörrar ska ha spanjolett eller annan likvärdig öppningskonstruktion. Den ena dörren ska vara så bred att en rullstol kan passera. Dörren ska vara lätt att ställa upp med dörrstopp, utan att behöva kröka ryggen. Den ska kunna öppnas inifrån utan nyckel. > > Välj gärna en dörr med fönster, om fönster saknas i rummet. > > Dörren och karmen bör tåla slag och stötar. > > Dörren bör ha en släplist. 1,2 m 2 m > > Dörren ska vara lätt att öppna och stänga och bör förberedas för automatiska dörröppnare. Tunga dörrar bör för 14

15 RUMMET > > Takhöjden ska vara minst 2,1 meter. > > Mellan kärlen ska finnas en fri gång på minst 1,5 meter. > > Mellan uppradade kärl ska avståndet vara 6 cm. > > Golven ska vara halkfria. Golvbrunn och tillgång till vatten underlättar städning. > > En avbärarlist på lämplig höjd skyddar väggen. En list ovanför avbärarlisten kan vara bra för uppsättning av skyltar. Släta, tåliga ytor på väggarna gör det lättare att hålla rent och snyggt. Kakel fungerar bra. Ljusinsläpp i form av fönster och ljusa färger på väggarna lättar upp. > > Byglar runt strömbrytare och vattenkran minskar materialskador. Rörelsehindrade ska kunna nå, använda och få plats vid en strömbrytare. Den bör därför inte vara placerad mer än 1,2 meter över golvet. INVÄNDIGA TRANSPORTVÄGAR: > > Inga trösklar eller trappsteg får finnas. > > Transport av kärl i hiss eller med transportör innebär risker och ska undvikas. Om hiss måste användas ska den vara konstruerad för transport av skrymmande gods och ha korgdörr. > > Antalet dörrpassager ska minimeras. > > Transport av kärl får ej ske genom utrymmen där personer vistas eller där livsmedel förvaras. ANDRA AVFALLSSYSTEM Riktlinjerna ovan gäller främst det typiska avfallsrummet. Vid övergång till eller etablering av ett annat system ska VA SYD kontaktas innan systemet införs. Det gäller till exempel behållare i mark, sopsug, matavfallskvarnar och containerbaserade lösningar. AVFALLSUTRYMMENA SKA VARA VÄL UPPLYSTA Tänk på att planera för god belysning. Ljusstyrkan bör inte vara lägre än 100 lux. Extra viktigt är det med god belysning vid informationstavlor etc. Installera gärna automatisk tändning och släckning. Det är lämpligt att använda flera armaturer, gärna med lysrör eller lågenergilampor, för att fördela ljuset bättre och för att öka säkerheten om någon ljuskälla går sönder. LUKT OCH HYGIEN Utsorterade, rengjorda förpackningar och igenknutna soppåsar minskar risken för lukt. Avfallsrummet bör vara svalt men frostfritt och ska ventileras effektivt för att minimera dålig lukt. Flödet av frånluft bör vara minst 5 liter per sekund och kvadratmeter golvyta. Avfallsutrymmen ska inte byggas i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Lämpligt minimiavstånd är 8 meter. Om avfallsrummet är väldisponerat och välstädat ökar chanserna att de som lämnar avfallet sköter sin del av uppdraget på ett bra sätt. Även hämtningen blir effektivare. Det är därför viktigt att ytorna i rummet är släta och lätta att hålla rena. En förutsättning för att städningen ska bli effektiv är att det finns en golvbrunn och tillgång till vatten. SKADEDJUR Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som ansvarar för den skada och olägenhet som uppstår till följd av skadedjursangrepp. Fastighetsägaren ska också förebygga och hindra att skadedjursproblem uppkommer. En byggnad är skadedjurssäker då inga öppningar som inte är stängbara är större än 5 millimeter. Ventilationsöppningar kan förses med ett beständigt metallnät med en maskvidd på högst 5 millimeter och ett insektsnät. BRANDSKYDD Avfallsrum hör till de vanligaste brandplatserna i flerfamiljshus. För att undvika bränder i samband med avfallsutrymmen bör brännbart material alltid förvaras i låst utrymme. Detta gäller även elavfall, grovavfall och inte minst farligt avfall. Containrar ska inte placeras under tak eller nära fönster, dörrar, uteplatser, balkonger eller friskluftsintag. Överväg att installera automatiska brandlarm och sprinklersystem i ett avfallsutrymme. Det är bra om det finns en pulversläckare tillgänglig, helst direkt innanför ingången så att man inte behöver gå in i rummet för att släcka en eventuell brand. Dörren till avfallsrummet ska kunna öppnas inifrån utan nyckel. Avståndet mellan miljöhus och annan byggnad på samma fastighet ska vara minst 5 meter. Avståndet mellan miljöhus och annan byggnad på annan fastighet ska vara minst 8 meter. Om dessa skyddsavstånd inte uppfylls ska byggnaden utformas som en egen brandcell (klass EI60). Det innebär att rummets väggar, tak, golv, dörrar och fönster ska ha samma brandklass som byggnaden i övrigt. I ett miljöhus som är öppet placerat, t ex vid en offentlig verksamhet eller liknande, är det lämpligt att välja täta takfötter och obrännbar fasad för att eliminera risken för brand. BESTÄMMELSER OM BRANDSKYDD finns i Boverkets byggregler, BBR. Svenska Brandskyddsföreningen kan ge råd om brandskydd. BULLER Avfallsutrymmen ska utformas så att bullerstörningar minimeras, särskilt om de gränsar till bostäder. De boende kan störas både av den regelbundna användningen av avfallsrummet och givetvis också då avfallet ska hämtas. Förutom att avfallsutrymmet ska vara isolerat för ändamålet är den viktigaste faktorn tillgänglighet. Om kärl och behållare lätt kan rullas fram minimeras också tiden det tar att hämta avfallet. Trösklar ska undvikas. Dörren ska vara lätt att ställa upp, men också lätt att stänga utan att smällar och oväsen uppstår. Både dörren och till exempel bullrig glasinsamling ska vara placerade så att användandet stör så lite som möjligt. BESTÄMMELSER OM BULLER finns i Boverkets byggregler, BBR, i Socialstyrelsens Allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6 och i Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, SNV RR 1987:5. Läs om bullermått, bullermätning, regler och ansvar på 15

16 På vår hemsida hittar du mer information om matavfall och vad som händer sen. INGeN plast! JA! NeJ! INFORMATIONSSKYLTAR, SORTERINGSANVISNINGAR Fastighetsägaren är skyldig att hålla de boende informerade om hur avfall ska sorteras och var olika sorters avfall ska lämnas. Det gäller även för de avfallsfraktioner som inte samlas in i fastigheten. Allmänt kan sägas att skyltning i avfallsrum bör vara tydlig, lättläst och lätt att förstå, även för personer med annat modersmål, synnedsättning eller kognitiva nedsättningar. VA SYD tillhandahåller skyltmaterial för restavfall och matavfall och avfallsentreprenörerna kan tillhandahålla skyltar för övriga avfallsslag. Det bör också finnas information om vart man kan vända sig om problem eller fara uppstår. Larmnummer och journummer ska vara lätta att hitta. KONTAKTA OSS GÄRNA KOllA på webben VA SYD Kundservice: E-post: Postadress: Box 191, Malmö Matavfall Grönsaker Te Rotfrukter Kaffe (även filter) Frukt Lite hushållspapper Kött Servetter Fisk Bröd och kakor Ägg (även skal) Matrester FUNKTIONSHINDRADES KRAV Utrymmen för avfallshantering ska så långt det är rimligt och möjligt anpassas till funktionshindrades krav. Allmänt gäller att: Gå in direkt på > > Avfallsutrymmen ska vara tillgängliga med rullstol. > > Kärl bör inte vara högre än ca 110 cm och nedersta kanten på inkastluckor bör vara högst cm från marken. > > Vid containrar och andra höga avfallsanordningar behövs en ramp för att småväxta och personer i rullstol ska nå inkastet. > > Dörrar, lås, handtag, lock etc ska lätt kunna manövreras från rullstol. Automatisk dörröppning underlättar. > > Belysning med rörelsedetektor förespråkas. > > Informationsskyltar ska ha stor tydlig text (och helst även utföras i reliefskrift och piktogram som är åtkomlig från rullstol). Det är viktigt att tillgängligheten är god oavsett om det gäller rörelse-, synnedsättnings- eller kognitiva hinder. Det är ofta klokt att anlita en tillgänglighetskonsult för rådgivning. ANPASSNING TILL RÖRELSEHINDRADES KRAV regleras i Byggnadsverkslagen, BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets Byggregler, BBR. Utformning av avfallsutrymmen behandlas i Bygg ikapp handikapp, Svensk Byggtjänst. En förteckning över tillgänglighetskonsulter finns till exempel på (Myndigheten för handikappolitisk samordning). 16

17 17

18 18

19 Dimensionering Vid dimensionering av ett nytt avfallsutrymme bör man utgå från hur mycket avfall som ska kunna lämnas, hur ofta hämtning ska ske och hur många olika fraktioner avfallet ska sorteras i. Tabellerna nedan ger en vägledning för planering. Vid dimensionering av ett soprum är det viktigt att väga kostnaderna för utrymmet mot den miljöbelastning som hämtningsfrekvensen medför. För att minska antalet transporter ska hämtning av avfall inte behöva ske oftare än en gång i veckan, särskilt som det kan vara olika entreprenörer som hämtar olika fraktioner. Mängden grovavfall beräknas uppgå till ca 1 kubikmeter per boende och år vilket innebär att hämtning kan ske mer sällan. Hur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror förstås på hur många som ska använda det. Det är också klokt att ha marginal i dimensioneringen av utrymmet, för framtida förändringar av avfallshanteringen. Den nedan angivna ytan är dimensionerad så att det ska rymmas separata kärl för restavfall, matavfall, förpackningar och tidningar. VANLIGA MÄNGDER VID UTÖKAD SORTERING. AVFALL SVERIGE. Avfallsfraktion Liter per vecka och lägenhet, cirka Matavfall 6 Restavfall (vid utsortering av matavfall ) 50 Restavfall (om matavfall inte sorteras ut) 70 Returpapper (tidningar m.m.) 15 Pappersförpackningar inklusive well 35 Plastförpackningar 10 Metallförpackningar 2 Färgade glasförpackningar 2 Ofärgade glasförpackningar 1 VANLIGA MÄNGDER AV HUSHÅLLSAVFALL (KOMMUNALT ANSVAR). AVFALL SVERIGE. AVFALLSUTRYMMETS STORLEK Antal hushåll Minsta invändiga yta (m 2 ) Byggnadstyp Flerbostadshus Äldreboende Skola Förskola med blöjbarn Butik och kontor Volym (liter per vecka) liter per lägenhet, varav 20 liter är matavfall liter per boende 5-10 liter per elev 25 liter per barn Varierar 19

20 Vilka avfallsbehållare behövs? I soprummet ska det finnas behållare för matavfall och restavfall. Dessutom ska utrymmen för grovavfall finnas, permanent eller i form av container. Ska ytterligare sortering erbjudas i fastigheten behövs även behållare för till exempel tidningar, förpackningar, batterier och glödlampor. KÄRL I flerbostadshus är kärl den allra vanligaste avfallsbehållaren. Kärl finns i flera storlekar från 140 till 660 liter med två, tre eller fyra hjul. För insamling av matavfall används endast 140-literskärl. KÄRL FÖR TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR Tidningar och förpackningar kan samlas i samma typ av kärl som används för vanliga hushållssopor. Det finns fler varianter även för utomhusbruk, se till exempel under rubriken Skåp eller fristående kärl. MÅTT PÅ KÄRL Volym Djup (mm) Höjd (mm) Bredd (mm) 140-liter liter liter liter liter BURAR Rullande lastbärare, kallas också burar eller häckar, kan behövas för grovavfall, för el- och elektronikavfall samt för wellpapp/kartong. BEHÅLLARE FÖR GLÖDLAMPOR OCH BATTERIER Det finns särskilda boxar där batterier, glödlampor och lågenergilampor kan samlas. Dessa monteras enkelt på väggen. Lysrör samlas i en behållare (typ oljefat) på golvet eller i ett papprör på väggen. 20

21 Exempel på bra avfallsrum Pappersförpackningar Metallförpackningar Tidningar Tidningar Restavfall Ljuskällor Batterier Fönster Inga trösklar Hylla för påsar Matavfall Golvbrunn Färgade glasförpackningar Ofärgade glasförpackningar Plastförpackningar Restavfall Här är ett exempel på ett bra planerat avfallsrum. Tack vare en god struktur kan hyresgästerna enkelt lämna alla typer av avfall. Det kostar inget extra att göra det fint i sopornas rum. Mycket kan göras med målarfärg och genomtänkt skyltning. Ett välskött och snyggt avfallsrum ökar trivseln och miljömedvetenheten! Det är viktigt att tänka igenom placeringen av de olika behållarna. Om det finns flera kärl för samma fraktion bör dessa ställas tillsammans. Tänk på att alltid placera kärl för matavfall längre in i soprummet än kärlet för restavfall, annars kan stressade och slarviga hyresgäster slänga sitt restavfall i fel kärl. Kärlet för det vanligaste avfallet ska placeras närmast dörren. Tänk på att det kan behövas extra utrymme för att en rullstol ska kunna manövreras i rummet och att kärl och strömbrytare ska vara åtkomliga för funktionshindrade. 21

22 LITTERATURFÖRTECKNING Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering, AFS 2000:1. Arbetsmiljölagen, AML 1997:1160. Avfallsförordningen, SFS 2001:1063. Avfallsplan 2006 för Malmö och Burlöv. Bygg ikapp handikapp: att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder: kommentarer till Boverkets byggregler, BBR. Elisabeth Svensson. Stockholm. Svensk Byggtjänst 2001 (2003). Byggnadsverksförordningen, BVF, SFS 1994:1215. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm. Byggnadsverkslagen, BVL, SFS 1994:847. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57. EUs förordning om Livsmedelshygien, 852/2004. Föreskrifter om avfallshantering för Malmö stad, juli Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus, RVF Utveckling 2004:08. Hushållsavfall. Råd och anvisningar för Dimensionering, Förvaring, Transport, RVF Utveckling 02:12. Livsmedelslagen, SFS 2006:804 WEBBPLATSER Arbetsmiljöverket: Avfall Sverige: Boverket: Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB: Gemensam nationell avfallsportal: Lagsamling: Livsmedelsverket: Malmö stads hemsida: Myndigheten för handikappolitisk samordning: Naturvårdsverket: Räddningstjänsten Syd: Socialstyrelsen: Svenska Brandskyddsföreningen: Transportarbetarförbundet: VA SYD: Vägverket: KONTAKTUPPGIFTER TILL ENTREPRENÖRER FÖR INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGAR IL Recycling, telefon Ragn-Sells, telefon Sita, telefon Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15 (avfall och producentansvar). Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, SNV Råd och riktlinjer 1978:5. Plan- och bygglagen, PBL, SFS 1987:10. Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6. Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige, RVF Rapport 2003:07. Tack till Kretsloppskontoret, Göteborgs stad för att vi fick återanvända er text! 22

23

24 GÖR RUM FÖR MILJÖN Utgåva llustration: Millimeter Foto: Linda Berglund VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. Kundservice

GÖR RUM FÖR MILJÖN. Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i Malmö

GÖR RUM FÖR MILJÖN. Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i Malmö GÖR RUM FÖR MILJÖN Planera, projektera och bygg för enkel och hållbar avfallshantering i Malmö Det ska vara lätt att göra rätt Vi människor är bekväma av oss. Samtidigt vill vi göra det som vi vet är rätt.

Läs mer

Gör rum för miljön. Planera, projektera och bygg för säker och effektiv avfallshantering i Göteborg

Gör rum för miljön. Planera, projektera och bygg för säker och effektiv avfallshantering i Göteborg Gör rum för miljön Planera, projektera och bygg för säker och effektiv avfallshantering i Göteborg 2 Inledning Det finns många faktorer som bidrar till att skapa en trivsam och hälsosam boendemiljö. En

Läs mer

RÅD OCH ANVISNINGAR. Utrymmen för avfall

RÅD OCH ANVISNINGAR. Utrymmen för avfall RÅD OCH ANVISNINGAR Utrymmen för avfall RÅD OCH ANVISNINGAR Utrymmen för avfall För att de boende ska få så bra service som möjligt, och sophämtarna en så bra arbetsmiljö som möjligt, har dessa råd och

Läs mer

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar Råd och anvisningar för Avfallsutrymmen samt transportvägar www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Dessa råd och anvisningar gäller inom hela Västerås

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Riktlinjer för avfallshantering för Järfälla kommun

Riktlinjer för avfallshantering för Järfälla kommun Riktlinjer för avfallshantering för Järfälla kommun - Tekniska nämndens kompletterande råd och anvisningar till Järfälla kommuns renhållningsordning Gäller från 1 januari 2014 2 (17) Innehållsförteckning

Läs mer

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering.

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Råd och anvisningar vid framtagande av underlag för detaljplaner och annan planering, bygglov etc. för bostäder och verksamheter. 1. Kommunal renhållningsansvar

Läs mer

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar Dessa råd och rekommendationer ingår i den lokala renhållningsordningen. De är sammanställda för att vara till hjälp vid planering

Läs mer

KONCEPT FÖR MILJÖHUS OCH MILJÖRUM

KONCEPT FÖR MILJÖHUS OCH MILJÖRUM KONCEPT FÖR MILJÖHUS OCH MILJÖRUM November 2015 Inledning Detta dokument är framtaget som en vägledning för arkitekter, projektledare, projektörer och förvaltare för ny- och ombyggnation av miljöhus och

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är ägare till en flerfamiljsfastighet i Varbergs och Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen

Läs mer

FÖR AVFALLSHANTERINGEN I NORRA DJUGÅRDSSTADEN

FÖR AVFALLSHANTERINGEN I NORRA DJUGÅRDSSTADEN Januari 2015 SÄRSKILDA RIKTLINJER FÖR AVFALLSHANTERINGEN I NORRA DJUGÅRDSSTADEN Dokumentet ersätter tidigare PM. Att användas av parter som är involverade i byggnationen av Norra Djurgårdsstaden. INNEHÅLL

Läs mer

Riktlinjer för avfallshantering i Vallentuna kommun

Riktlinjer för avfallshantering i Vallentuna kommun DNR:KS 2016:048 Riktlinjer för avfallshantering i Vallentuna kommun Planera, projektera och bygg för säker och effektiv avfallshantering för arkitekter, tekniska konsulter och byggföretag SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Checklista för bättre sortering av hushållsavfall

Checklista för bättre sortering av hushållsavfall Checklista för bättre sortering av hushållsavfall hyresrätter, bostadsrätter och samfälligheter samarbete med ii samarbete med din din kommun kommun 1 Så här använder du checklistan Med hjälp av den här

Läs mer

Renhållningsordning KF 2014-11-03 Föreskrift om avfallshantering Bilaga 2 Allmänna råd för utrymmen och transportvägar

Renhållningsordning KF 2014-11-03 Föreskrift om avfallshantering Bilaga 2 Allmänna råd för utrymmen och transportvägar KF 2014-11-03 Bild på renhållningsfordon 1 Dessa råd och anvisningar gäller vid insamling och borttransport(hämtning) av de avfallstyper som faller under kommunens renhållningsskyldighet eller som annars

Läs mer

Information om underjords-/markbehållare

Information om underjords-/markbehållare Version 2 2014-10-27 Teknisk Handbok bilaga 7 Information om underjords-/markbehållare Underjords-/markbehållare ger en långsiktigt hållbar avfallshantering med god arbetsmiljö för avfallshämtaren. Bottentömmande

Läs mer

Avfallshantering RÅDGIVANDE REFERENS

Avfallshantering RÅDGIVANDE REFERENS RÅDGIVANDE REFERENS Avfallshantering Allmän beskrivning Stadens mål är att bedriva en effektiv och miljömässig avfallshantering för att uppnå bästa möjliga renhet och kvalitet på avfallet så att det kan

Läs mer

Anvisningar om hämtning av hushållsavfall

Anvisningar om hämtning av hushållsavfall Anvisningar om hämtning av hushållsavfall Gäller från den 10 juni 2008 Kommunalförbundet Avfallshantering Östra Skaraborg Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda Innehållsförteckning sidan

Läs mer

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus

Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Information för bostadsrättföreningar och hyreshus Varför samlar vi matavfallet? När vi slänger matavfallet i den brännbarapåsen slänger vi inte bara mat utan också en värdefull resurs. Matavfallet innehåller

Läs mer

AVFALLSTAXA FÖR VERKSAMHETER

AVFALLSTAXA FÖR VERKSAMHETER AVFALLSTAXA FÖR VERKSAMHETER Gäller från 1 januari 2014 Hushållsavfall Grundpris Priset omfattar tömning, kärlhyra och moms. Utöver detta tillkommer avgifter för olika tillägg (se tabell Tillägg) beroende

Läs mer

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun

Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter. Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun Insamling av matavfall från flerfamiljsfastigheter Till dig som är fastighetsägare till flerfamiljfastigheter i Falkenbergs kommun 1 Varför samla in matavfall? Mycket av det vi slänger i soppåsen består

Läs mer

HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME

HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME HANDBOK FÖR ETT FUNGERANDE AVFALLSUTRYMME AVFALLSUTRYMME AVFALLSUTRYMMETS PLACERING Avfallsutrymme I Vasa behövs åtgärdstillstånd eller bygglov för skyddstak för avfallskärl och konstruktioner. Ett avfallsutrymme

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN

AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN AVFALLSHANTERING FÖR NYA GATAN Innehållsförteckning 1 Mål för avfallshantering... 3 2 Förutsättning för markanvisning... 3 3 Avfall från flerbostadshus... 3 3.1 System för insamling av matavfall och restavfall...

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Renhållningens råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar

Renhållningens råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar 2003-05-06 Renhållningens råd och rekommendationer för utrymmen och transportvägar TEKNISKA FÖRVALTNINGEN - RENHÅLLNING INNEHÅLL ALLMÄNT sid 4 NYBYGGNAD sid 4 Dimensionering sid 4 Transportvägar för behållare

Läs mer

Råd och anvisningar för utrymmen och transportvägar

Råd och anvisningar för utrymmen och transportvägar 1 (11) Datum 2011-10-05 Råd och anvisningar för utrymmen och transportvägar Bilaga till renhållningsordning Antagen av kommunfullmäktige 2007-06-18 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645

Läs mer

Fem steg för bra sortering av matavfall. Checklista för flerbostadshus

Fem steg för bra sortering av matavfall. Checklista för flerbostadshus Fem steg för bra sortering av matavfall Checklista för flerbostadshus Så här använder du checklistan I den här skriften får du veta vad du kan göra för att matavfallsinsamlingen ska fungera på bästa sätt.

Läs mer

Gemensam förvaring av hushållens farliga avfall i flerbostadshus

Gemensam förvaring av hushållens farliga avfall i flerbostadshus RIKTLINJER februari 2015 1 (5) Gemensam förvaring av hushållens farliga avfall i flerbostadshus I alla hushåll uppkommer avfall. En mindre del av detta avfall betecknas som farligt avfall eftersom det

Läs mer

Renhållningsordning. Föreskrifter om avfallshantering. Innehåll

Renhållningsordning. Föreskrifter om avfallshantering. Innehåll Renhållningsordning Gäller från: 2006-07-01 Antagen: 2006-06-26 79 Gäller från: 2007-07-01 Antagen: 2007-05-28 (ändring 26) Gäller från: 2010-04-01 Antagen: 2010-02-22 3 Dessa Föreskrifter om avfallshantering

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering inom Olofströms kommun

Föreskrifter om avfallshantering inom Olofströms kommun Dessa Föreskrifter om avfallshantering bildar tillsammans med dokumentet Avfallsplan renhållningsordning för Olofströms kommun. En renhållningsordning är ett lagstadgat verktyg för att styra, utveckla

Läs mer

Handbok för avfallsutrymmen m m. Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall

Handbok för avfallsutrymmen m m. Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall Handbok för avfallsutrymmen m m Råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall 1 Inledning 3 Definitioner... 3 Lagstiftning, ansvar och skyldigheter... 3 Avfall som uppstår

Läs mer

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus

Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkät om framtidens avfallshantering för dig som bor i ett flerfamiljshus Enkäten utförs som en del av arbetet med att ta fram en avfallsplan för kommunerna Degerfors, Filipstad, Gullspång, Karlskoga,

Läs mer

Nu sänker vi. avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus

Nu sänker vi. avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus Nu sänker vi avfallstaxan! för dig som bor i enfamiljshus Visste du att vi har sänkt din grundavgift med 25%? Varsågod! Du som fastighetsägare kan glädjas åt lägre avgifter för din avfallshantering. Från

Läs mer

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS

SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS SORTERA MATAVFALL I FLERFAMILJSHUS GÖR MILJÖ- NYTTA LÅT ERT MATAVFALL BLI BIOGAS/ BIOGÖDSEL FLERFAMILJSHUS Ett viktigt val Dags för er att välja nytt abonnemang Från den 1 november 2015 inför Danderyds

Läs mer

Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter

Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter Maten i retur bra för vår natur! Insamling av matavfall för verksamheter Lämna ditt matavfall till oss Sverige har som mål att samla in 35 procent av matavfallet och behandla det biologiskt. Nacka kommun

Läs mer

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter

Fritidshusägare. Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Fritidshusägare Information om sophämtning, abonnemang, matavfallsinsamling, Återvinningscentralen, olika tjänster, kontaktuppgifter Sophämtning Du som har fritidshus kan välja mellan flera olika kärlstorlekar

Läs mer

- Avfallshantering Råd och anvisningar för utrymmen och transportvägar

- Avfallshantering Råd och anvisningar för utrymmen och transportvägar - Avfallshantering Råd och anvisningar för utrymmen och transportvägar 2011-09-22 Innehåll 1 INLEDNING...- 3-2 GENERELLT OM AVFALLSUTRYMMEN...- 3-2.1 DIMENSIONERING... - 4-2.2 BEHÅLLARTYPER... - 4-3 TRANSPORTVÄGAR

Läs mer

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus orebro.se/avfall Sortering i köket 1. Vik ut påsen, platta till den i botten och placera den i

Läs mer

SOPSORTERINGS SKOLAN

SOPSORTERINGS SKOLAN SOPSORTERINGS SKOLAN Spara gärna denna sorteringsguide för ökad trevnad i våra miljöhus. REGLER OM SOPSORTERING Kostnadseffektivt Sopsortering är inte bara bra för miljön utan också för plånboken. Genom

Läs mer

Analys av den framtida avfallshanteringen inom Brf. Eken

Analys av den framtida avfallshanteringen inom Brf. Eken Analys av den framtida avfallshanteringen inom Brf. Eken Per-Christian Löfgren 2012-08-31 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Omfattning av studien 3 3. Förutsättningar 3 4. Alternativ 4 Alternativ 0 fortsatt manuell

Läs mer

Sorteringsanvisningar för hushållsavfall

Sorteringsanvisningar för hushållsavfall Sorteringsanvisningar för hushållsavfall Hushållsavfall ska sorteras för att möjliggöra rätt behandling. Följande avfallsslag ska sorteras ur för hämtning vid fastigheten eller nämnas på nedan angivna

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Gör plats för sopbilen TRANSPORTVÄG FÖR FORDON OCH PERSONAL

Gör plats för sopbilen TRANSPORTVÄG FÖR FORDON OCH PERSONAL Gör plats för sopbilen TRANSPORTVÄG FÖR FORDON OCH PERSONAL Transportvägar för fordon och hämtningspersonal Avfallsinsamling är av tradition ett tungt fysiskt arbete som medför risk för olyckor och förslitningsskador.

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

PLACERING KÄRL, AVFALLSUTRYMMEN OCH

PLACERING KÄRL, AVFALLSUTRYMMEN OCH RÅD OCH REKOMMENDATIONER PLACERING KÄRL, AVFALLSUTRYMMEN OCH TRANSPORTVÄGAR Fastställd av Vatten och Avfall i Malung-Sälen AB den 2014-xx-xx. FÖRORD För varje kommun skall det enligt 15 kap 11 Miljöbalken

Läs mer

Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll

Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Praktiskt om ditt nya renhållningsabonnemang Fastighetsnära insamling för villahushåll Hej! Under hösten fick du välja nytt renhållningsabonnemang. Nu kommer snart dina nya kärl. I denna broschyr får du

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För boende i flerfamiljshus Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40% av det som hamnar i soppåsen är

Läs mer

Några frågor om dig själv

Några frågor om dig själv Några frågor om dig själv C Vi ber dig besvara frågorna om din hemkommun, KOMMUN. Har du flyttat till en annan kommun efter den DATUM vill vi att du besvarar frågorna rörande din tidigare hemkommun. Fråga

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering 1 RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen

Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Tänk på att lägga rätt soppåse i rätt kärl! Från 1 juni får alla trollhättebor en ny rutin för sophanteringen Fortsätt sortera sopor som tidigare. Lägg bara till en bra rutin Släng soppåsarna i två olika

Läs mer

Projektera och bygg för god avfallshantering. Stockholms stads riktlinjer

Projektera och bygg för god avfallshantering. Stockholms stads riktlinjer Projektera och bygg för god avfallshantering Stockholms stads riktlinjer APRIL 2007 Innehållsförteckning Inledning 5 Vad ska samlas in och vem har ansvar? 6 Planering för långsiktigt hållbara lösningar

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Version 2015-02-16 FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL SÖDERHAMNS KOMMUN

Version 2015-02-16 FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL SÖDERHAMNS KOMMUN Version 2015-02-16 FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL SÖDERHAMNS KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen Augusti 2015 FÖRESKRIFTER OM HANTERING OM HUSHÅLLSAVFALL För varje kommun ska det enligt 15

Läs mer

Råd och tips om dina avfallskärl. För dig som bor i villa eller radhus

Råd och tips om dina avfallskärl. För dig som bor i villa eller radhus Råd och tips om dina avfallskärl För dig som bor i villa eller radhus ABONNEMANG Välj gärna abonnemang med sortering av matavfall. AVFALLSABONNEMANG FÖR VILLOR Du som bor i villa eller radhus ska ha ett

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva mars 2010 10:2

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva mars 2010 10:2 SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva mars 2010 10:2 RENHÅLLNINGSORDNING Renhållningsordningen innehåller kommunens föreskrifter om avfallshantering. Till renhållningsordningen hör även en avfallsplan.

Läs mer

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG! Till dig kan vi köra med liten sopbil Dags att välja sopabonnemang Du har tidigare fått information om att villa- och fritidshushållen i Lysekil kommer att få ett

Läs mer

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011 Renhållningsordning för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011 Antagen av kommunfullmäktige i Sunne, 2010-12-20, 19 Antagen av kommunfullmäktige i Torsby, 2010-12-21, 157 Antagen

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR OCH FASTIGHETSÄGARE LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. ERT MATAVFALL KAN BLI BIOGAS OCH NÄRING Närmare 40% av det som hamnar

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 1 Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller en råvara med möjligheter. Lerums kommun väljer att satsa

Läs mer

Riktlinjer för tillämpning av hämtningsanvisningar i Karlskoga kommun

Riktlinjer för tillämpning av hämtningsanvisningar i Karlskoga kommun Riktlinjer för tillämpning av hämtningsanvisningar i Karlskoga kommun Beskrivning Hämtningsanvisningarna har fastställts av samhällsbyggnadsnämnden i Karlskoga kommun och är framtagna i samarbete med Renhållningsbolaget

Läs mer

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015

Val av renhållningsabonnemang. Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015 Val av renhållningsabonnemang Fastighetsnära insamling för villahushåll Område 1, 2015 Hej! Kommunfullmäktige i Mölndals stad har beslutat om ny renhållningstaxa för fastighetsnära insamling med flerfackskärl.

Läs mer

LEKSANDS KOMMUN FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING. Kommunfullmäktige 2007-11-26, 79

LEKSANDS KOMMUN FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING. Kommunfullmäktige 2007-11-26, 79 LEKSANDS KOMMUN FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING Kommunfullmäktige 2007-11-26, 79 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING...2 Inledande bestämmelser och definitioner (1 )...2

Läs mer

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun

Avfallsföreskrifter. för Järfälla kommun Avfallsföreskrifter för Järfälla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 10 december 2007 att gälla från och med den 1 januari 2008 8 (12) Batterier 43 Kasserade batterier ska sorteras ut och hållas åtskilt

Läs mer

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering Antagen av kommunfullmäktige 15 december, 2008 150. Reviderad av kommunfullmäktige 21 december, 2009. Gäller fr.o.m. 1 januari 2010.

Läs mer

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning

Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun. fev.se/atervinning Återvinningsguiden Så här fungerar återvinning i Falun fev.se/atervinning Det finns mycket att tjäna på att återvinna och återanvända. Falun är en av Sveriges bästa kommuner när det gäller återvinning

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING. Antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 2004 90

RENHÅLLNINGSORDNING. Antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 2004 90 Antagen av kommunfullmäktige den 17 juni 2004 90 Renhållningsordningen för Nykvarns Kommun Renhållningsordningen innehåller kommunens föreskrifter om avfallshantering. Till renhållningsordningen hör även

Läs mer

Förslag till UTSTÄLLNINGSHANDLING Föreskrifter om avfallshantering Södertälje kommun

Förslag till UTSTÄLLNINGSHANDLING Föreskrifter om avfallshantering Södertälje kommun Förslag till UTSTÄLLNINGSHANDLING Föreskrifter om avfallshantering Södertälje kommun Version 1.0 2015-04-09 Innehållsförteckning Inledande bestämmelser... 1 Gällande lagstiftning... 1 Definitioner... 1

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11 Renhållningsordning Innehållsförteckning Inledande bestämmelser 3 Ansvar för renhållningen 3 Skyldighet att lämna avfall 4 Grovavfall och kasserade kylskåp och frysar 4 Hushållens farliga avfall och avfall

Läs mer

God avfallshantering vid ny- och ombyggnation

God avfallshantering vid ny- och ombyggnation Missvisande titel? Låter som att det är själva byggavfallet som avses. God avfallshantering vid ny- och ombyggnation Sundbybergs stads riktlinjer Godkänd av stadsbyggnads- och miljönämnden den 11 november

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-10-16 Ersätter: 2005-02-17 Gäller fr o m: 2014-11-01 Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun Renhållningsföreskrifterna

Läs mer

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel Småhus Nu kan du gå ner i vikt Stegvist införande av viktbaserad avfallstaxa 2010 2012 mycket du Du betala Vi inför successivt viktbaserad avfallstaxa i Göteborg. Schemat här nedan visar när systemet införs

Läs mer

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat.

Mat separat. 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Mat separat 20 frågor och svar om matavfall och kampanjen Mat separat. Nu halverar vi Karlskronas matavfall i det brännbara. Mer än 20 procent matavfall och ungefär lika mycket pappersförpackningar, well

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV FÖR BOENDE I FLERFAMILJSHUS LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. MATAVFALLET BLIR TILL BIOGAS OCH NY NÄRING Närmare 40 procent av vårt hushållsavfall består

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Insamling av matavfall. Så ansluter ni er fastighet

Insamling av matavfall. Så ansluter ni er fastighet Insamling av matavfall Så ansluter ni er fastighet Tack för maten! Vad gör du med dina 100 kilo? Varje år genererar en person ca 100 kilo matavfall. 100 kilo! Att ta tillvara på denna resurs och låta det

Läs mer

Så funkar det med sopkärl!

Så funkar det med sopkärl! Så funkar det med sopkärl! Fakta och goda råd inför bytet från säck till kärl. Därför byter vi sopsäckarna till kärl. Nu byter vi ut sopsäcken mot kärl av plast, etapp för etapp, i Lysekils kommun. De

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Projektera och bygg för god avfallshantering

Projektera och bygg för god avfallshantering Stockholms stads riktlinjer Projektera och bygg för god avfallshantering på väg mot ett Stockholm i världsklass www.stockholm.se/naringsliv/avfall Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Lagstiftning

Läs mer

Containrar 010-474 11 50 XR.NU. Liftdumpersflak 5 kbm. Öppen container 10 kbm. Lastväxlarflak 38 kbm

Containrar 010-474 11 50 XR.NU. Liftdumpersflak 5 kbm. Öppen container 10 kbm. Lastväxlarflak 38 kbm Containrar Vi erbjuder många olika storlekar och typer av flak, containrar och kärl som underlättar er avfallshantering. Här har vi samlat de vanligaste typerna som används. Öppen container 10 kbm Lämpliga

Läs mer

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen

Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Norrköpings kommun. Fettavskiljare och vegetabilisk olja Fastigheter med livsmedelsverksamhet ska ha en

Läs mer

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB, Älvsbyns kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUN Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Älvsbyns Energi AB. Denna renhållningstaxa gäller

Läs mer

AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN

AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN AVFALLSTAXA 2014 MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige i Malmö stad 2013-12-17 Antagen av kommunfullmäktige i Burlövs kommun 2013-12-16 Gäller fr.o.m. 2014-01-01 Avfallstaxa 2014 1

Läs mer

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? < Besökt

Avfall Sverige-rapport 2016:28 Vad slänger folk i soppåsen? <  Besökt Miljöbyggnad 3.0 Sweden Green Building Council Landsvägen 50A 172 63 Sundbyberg Malmö den 19 december 2016 SKRIVELSE: Indikator för avfallshantering i byggnaden med koppling till Indikator 4 - Energislag

Läs mer

Information från Ystads kommun

Information från Ystads kommun Här hittar du information om hur sophanteringen ser ut och fungerar i Ystads kommun Tveka inte! Öppna broschyren och låt dig inspireras och informeras Hälsningar/Avfallsenheten Information från Ystads

Läs mer

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER Fastställd av kommunfullmäktige den 20 mars 2006, 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Föreskrifter om avfallshantering för Osby kommun 1 Inledande bestämmelser sid. 3 2 Ansvar för avfallshanteringen

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014

MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 MATAVFALLSINSAMLING i företag och verksamheter 2014 VARFÖR SAMLAR VI IN MATAVFALL? Vi har ett nationellt mål i Sverige som innebär att minst 50 procent av matavfallet ska sorteras ut och behandlas biologiskt

Läs mer

TINGSTORGET AVFALLSUTREDNING Koncepthandling 150909. Rapport. 2015-09-09 Upprättad av: Marie Wennergren

TINGSTORGET AVFALLSUTREDNING Koncepthandling 150909. Rapport. 2015-09-09 Upprättad av: Marie Wennergren TINGSTORGET AVFALLSUTREDNING Koncepthandling 150909 Rapport 2015-09-09 Upprättad av: Marie Wennergren TINGSTORGET AVFALLSUTREDNING Koncepthandling 150909 KUND Titania Bygg och VVS AB Ernst Ahlgrens väg

Läs mer

Renhållningstaxa 2012 Ängelholms kommun Gäller from 1 januari 2012

Renhållningstaxa 2012 Ängelholms kommun Gäller from 1 januari 2012 Renhållningstaxa 2012 Ängelholms kommun Gäller from 1 januari 2012 Innehållsförteckning 3. Om avfallshantering. Sorteringsguide. 4. Avgifter 5. Valmöjligheter för villahushåll 6. Valmöjligheter för fritidshushåll

Läs mer

Renhållningsordning för Skara kommun

Renhållningsordning för Skara kommun KOMMUN Renhållningsordning för Skara kommun 2013-11-01 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-09-30, 60 Ersätter renhållningsordningen från 2008-02-25, 5 Innehållsförteckning Föreskrifter om avfallshantering

Läs mer

För boende i en- och tvåfamiljsfastigheter. Hantering av sopkärl. stockholm.se/avfall

För boende i en- och tvåfamiljsfastigheter. Hantering av sopkärl. stockholm.se/avfall För boende i en- och tvåfamiljsfastigheter Hantering av sopkärl stockholm.se/avfall Kärltyper För boende i Stockholms stad finns det fyra kärlvarianter: 140-liters kärl 140-liters matavfallskärl 190-liters

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

RIKTLINJE AVFALL OCH KÄLLSORTERING

RIKTLINJE AVFALL OCH KÄLLSORTERING RIKTLINJE AVFALL OCH KÄLLSORTERING KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARE OCH SOPOR. vad är det som gäller?

FASTIGHETSÄGARE OCH SOPOR. vad är det som gäller? FASTIGHETSÄGARE OCH SOPOR vad är det som gäller? Fastighetsägarna Stockholm Box 12871 Alströmergatan 14 112 98 Stockholm Tel 08-617 75 00 www.fastighetsagarna.se Produktion: KREAB/Tryckeri AB Orion 2004

Läs mer