Gemensamma kurser i profilen (T4) Kurskod Ämneskod Miljö- och energikunskap HÅLMIJ0 HÅL_ Produktionsfilosofi 1 PRTPRO01 PRT_

Transkript

1 Timplan T4 Fjärde tekniska året - Innovation och produktion 4TE (exporterad ) Gemensamma kurser (T4) Kurskod Ämneskod Examensarbete GYMEXA? GYM_11 80 Examensarbete GYMEXA? GYM_11 20 Gymnasieingenjören i praktiken GYMGYM0 GYM_ Gymnasieingenjören i praktiken GYMGYM0 GYM_ HT åk1 VT åk1 Gemensamma kurser i profilen (T4) Kurskod Ämneskod Miljö- och energikunskap HÅLMIJ0 HÅL_ Produktionsfilosofi 1 PRTPRO01 PRT_ HT åk1 VT åk1 Utgång (T4) Kurskod Ämneskod Designmodeller DESDES0 DES_ Designmodeller DESDES0 DES_11 20 Konstruktion 2 KOTKOS02 KOT_ Konstruktion 2 KOTKOS02 KOT_11 20 Konstruktion 3 KOTKOS03 KOT_ Konstruktion 3 KOTKOS03 KOT_11 20 Teknik - specialisering TEKTEK00S TEK_ Teknik - specialisering TEKTEK00S TEK_11 50 HT åk1 VT åk1

2 Kursinnehåll Teknikprogrammet Examensmål Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst teknik- och naturvetenskap men även inom andra områden. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Den ska också belysa teknikens roll i samspelet mellan människa och natur med hänsyn till hållbar utveckling. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas kunskaper om fysik, kemi och matematik med fokus på tekniska processer. I teknik ska eleverna undersöka, beskriva och systematisera olika egenskaper hos tekniska objekt och processer. I fysik och kemi ska eleverna undersöka, beskriva och systematisera olika företeelser i naturen samt göra kopplingar till tekniska processer. Matematik är inom teknikområdet ett språk och ett redskap för att förstå, uttrycka och analysera sammanhang. Det tekniska kunskapsområdet hanterar både befintlig teknik och utveckling av ny teknik. Utbildningen ska visa sambanden mellan de olika delarna i teknikutvecklingsprocesser och bidra till att eleverna förstår hela kedjan i utveckling av teknik i ett hållbart samhälle. Teknikutveckling innebär att analysera behov, utveckla en idé, designa, konstruera, producera, använda, sälja och återvinna. Utbildningen ska bygga på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och ett kritiskt, kreativt och konstruktivt tänkande ska främjas. I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att söka, sovra och bearbeta information med källkritisk medvetenhet. Utbildningen ska också innehålla kreativa och problemlösande arbetsformer samt ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett tvärvetenskapligt förhållningssätt. Teori och praktisk tillämpning ska samverka och utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att samarbeta med andra. Eftersom utveckling av teknik ofta sker i projektarbetsform, ska utbildningen ge kunskaper om projektarbete och färdigheter i att arbeta i projekt såväl enskilt som i grupp. Centralt för teknikutveckling är att analysera, modellera, simulera, rimlighetsbedöma, utveckla, se samband, dra slutsatser och argumentera utifrån resultatet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system. Utbildningen ska vidareutveckla elevernas kommunikativa förmågor i tal, skrift och visualisering. Det innebär bland annat att förmedla synpunkter, förklara sammanhang och dokumentera samt använda uttrycksformer anpassade till olika målgrupper och att förstå kommunikationens specifika roll inom teknikområdet. Utbildningen ska ge kunskaper om interaktiva och digitala medier för att eleverna till exempel ska kunna presentera tekniskt innehåll och framställa modeller. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper om och färdigheter i engelska i en teknisk kontext, så att de kan utveckla sin kommunikativa förmåga och därmed ta del av teknik och teknikutveckling. Entreprenörskap och företagande är delar i processer där teknik utvecklas och ska därför ingå i utbildningen. Utbildningen ska uppmuntra eleverna att utveckla nya och kreativa lösningar för att skapa och möta förändringar. Den ska tydliggöra hur utvecklingen av produkter och tjänster lokalt och globalt kan ske på ett hållbart sätt. Utbildningen ska utgå från både kvinnors och mäns erfarenheter i förhållande till teknikområdet och ska ge kunskaper om hur föreställningar och traditioner styr uppfattningar om manligt och kvinnligt. Eleverna ska även utveckla förståelse av människors olika förutsättningar i förhållande till teknik och teknikutveckling. Utbildningen ska ge förståelse av hur teknisk utveckling och samhällsutveckling ömsesidigt har påverkat och påverkar varandra. Den ska också förklara hur dåtidens teknik har påverkat vår tid och hur vår tids teknik kan komma att påverka framtiden.

3 Mål för gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för högskolestudier inom i första hand det tekniska området. Det ska utföras på ett sådant sätt att eleven formulerar en frågeställning samt planerar, genomför och utvärderar ett större arbete som utgår från centrala kunskapsområden inom programmet. Gymnasiearbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt med relevanta verktyg och medier utifrån arbetets innehåll kompletterat med en kortare skriftlig redogörelse. Rapporten eller den skriftliga redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska. Eleven ska presentera och diskutera sitt arbete samt ge respons på andra gymnasiearbeten. Inriktningar Teknikprogrammet har fem inriktningar. Inriktningen design och produktutveckling ska ge kunskaper om och färdigheter i design och produktutveckling där datorstyrd design samt konstruktion är centrala. Den ska också behandla designprocess och designmetodik. Examensarbete, 100 poäng Examensarbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda tekniska utgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Examensarbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven visar ingenjörsmässiga färdigheter genom att definiera och formulera en frågeställning samt planera, genomföra och utvärdera ett arbete inom vald teknisk branschspecifik profil och reflektera kring arbetsprocessen. Examensarbetet ska redovisas antingen i en skriftlig rapport eller på annat lämpligt sätt med relevanta verktyg och medier utifrån arbetets innehåll kompletterat med en kortare skriftlig redogörelse. Rapporten eller den skriftliga redogörelsen ska innehålla en kort sammanfattning på engelska. Arbetet ska även presenteras muntligt.

4 Ämne - Gymnasieingenjören i praktiken Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser, kommunikation, ekonomi, arbetsmiljö och juridik i arbetslivet. Ämnet är till sin karaktär tvärvetenskapligt och förenar kunskapsområden från teknikvetenskap och samhällsvetenskap. Ämnet gymnasieingenjören i praktiken får bara anordnas av skolor som av Skolverket har beviljats att delta i försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet gymnasieingenjören i praktiken ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om ingenjörsrollen för att förbereda för gymnasieingenjörsrollen. I gymnasieingenjörsrollen ingår att planera, leda och genomföra projekt. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om olika modeller för styrning av projekt samt förmåga att arbeta i grupp och att leda grupprocesser. Undervisningen ska vidare ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om ekonomi, arbetsmiljö och juridik i arbetslivet med fokus på vald teknisk profil. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hållbar teknikutveckling och förmåga att tillämpa dessa i olika projekt. Därutöver ska eleverna ges möjlighet att öva i verklighetsnära situationer, vilket ger beredskap för att agera konstruktivt på olika nivåer i en arbetsorganisation och i mötet mellan organisationers olika delar. Problemlösning är en del av gymnasieingenjörsrollen och eleverna ska därför genom undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper om det. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att kommunicera med människor i olika roller och från olika grupper och kulturer. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att presentera tekniska lösningar och sitt och gruppens arbete såväl internt som ur ett kund- och uppdragsgivarperspektiv. Undervisningen ska dessutom ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att dokumentera och utvärdera genomförda projekt. Undervisningen i ämnet gymnasieingenjören i praktiken ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om ingenjörsrollen i dag, dess historia och framtid samt förståelse av gymnasieingenjörens etiska ansvar. 2. Kunskaper om teknikinriktat företagande och entreprenörskap. Kunskaper om ekonomi och ekonomistyrning. 3. Kunskaper om arbets- och avtalsjuridik inom vald profil. 4. Kunskaper om ledarskap och organisation, projektledning och projektplanering. Färdigheter i att planera, leda och genomföra projekt. 5. Kunskaper om kommunikation och kommunikationsstrategier. 6. Förmåga att dokumentera, analysera och utvärdera projekt inom vald profil. 7. Förmåga att använda tekniska och naturvetenskapliga teorier, metoder och begrepp i en hållbar ingenjörsmässig praktik. 8. Färdigheter i att presentera sitt arbete samt kunskaper om presentationsteknik och skriftlig och visuell kommunikation. Kurser i ämnet Gymnasieingenjören i praktiken, 200 poäng

5 Kurskod: GYMGYM0 Kursen gymnasieingenjören i praktiken omfattar punkterna 1 8 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Etiska, sociala och historiska aspekter på ingenjörens roll. Systemtänkande samt olika metoder och begrepp som är gemensamma och användbara för det ingenjörsmässiga arbetet. Entreprenörskap och företagande inom teknikområdet med fokus på dess villkor, förutsättningar och behov. Målstyrning och behovsstyrning. Olika företagskulturers betydelse. Grundläggande företagsekonomiska teorier och begrepp inom området ekonomisk hållbarhet. Kalkylering, budgetering och projektekonomi. Grundläggande juridik inom teknikområdet, till exempel avtals-, arbetsmarknads-, upphandlings- och arbetsmiljörätt. Hur en projektplan upprättas och genomförs samt användbara verktyg, till exempel kalkyl och budget. Grundläggande teorier om ledarskap och organisation, till exempel hur beslutsfattande sker i en organisation. Grupprocesser och gruppdynamik. Naturvetenskapliga och tekniska teorier och metoder. Kommunikationsstrategier samt kommunikations-, dokumentations- och presentationsteknik för att förmedla teknik och information. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt hur ingenjörsrollen vuxit fram i vårt samhälle, vilken roll den har i dag och kan tänkas ha i framtiden. Dessutom gör eleven enkla reflektioner över ingenjörens betydelse för vår tekniska utveckling. Vidare resonerar elevenöversiktligt om olika etiska frågeställningar i samband med ingenjörsarbete. Eleven redogör översiktligt för några företagsekonomiska teorier och begrepp samt beskriver översiktligt hur verksamheter styrs av ekonomiska mål. Dessutom beskriver eleven översiktligt hur värderingar, visioner och normer påverkar ett företag och dess kultur. Vidare redogör eleven översiktligt för vad entreprenörskap i tekniska företag innebär. Eleven redogör översiktligt för lagar och andra bestämmelser som rör avtalsrätt, arbetsmarknadslagstiftning, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Dessutom redogör eleven översiktligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Eleven förklarar innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar i samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument. Utifrån enkla fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat enkla juridiska problem. Eleven redogör översiktligt för hur individer och grupper fungerar inom en organiserad verksamhet. I redogörelsen beskriver eleven översiktligt några modeller för kommunikation. Eleven redogör också översiktligt för olika former av kommunikation och samverkan samt för metoder som kan användas vid konflikthantering och för att skapa motivation. Dessutom värderar eleven med viss

6 säkerhet de olika formerna och metoderna i förhållande till genomförda projekt. Eleven löser vid behov enklagruppdynamiska problem i samband med projekt som hon eller han deltar i eller leder. Eleven planerar ett projekt samt beskriver översiktligt hur det kan genomföras och struktureras beroende på mål och behov. Eleven upprättar med viss säkerhet en projektplan inom den valda tekniska profilen. Eleven använder med viss säkerhetlämpligt planeringsverktyg. I arbetet använder eleven med viss säkerhet kalkyler och budget. Eleven väljer med viss säkerhet lämpliga arbetsmetoder för styrning och ledning av projektet samt gör en enkel dokumentation av sitt arbete och resultat. Dessutom föreslår eleven enkla kommunikationsstrategier och tillämpar dem med viss säkerhet i olika situationer. Eleven använder med viss säkerhet lämpliga tekniska och naturvetenskapliga teorier och begrepp för problemlösning samt väljer i samråd med handledare relevanta metoder i det praktiska arbetet. Eleven utvärderar med enkla omdömen ett genomfört projekt. Eleven presenterar sitt arbete med viss säkerhet och väljer i samråd med handledare relevanta presentationsverktyg och presentationsmetoder. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt hur ingenjörsrollen vuxit fram i vårt samhälle, vilken roll den har i dag och kan tänkas ha i framtiden. Dessutom gör eleven välgrundade reflektioner över ingenjörens betydelse för vår tekniska utveckling. Vidare resonerar eleven utförligtom olika etiska frågeställningar i samband med ingenjörsarbete. Eleven redogör utförligt för några företagsekonomiska teorier och begrepp samt beskriver utförligt hur verksamheter styrs av ekonomiska mål. Dessutom beskriver eleven utförligt hur värderingar, visioner och normer påverkar ett företag och dess kultur. Vidare redogör eleven utförligt för vad entreprenörskap i tekniska företag innebär. Eleven redogör utförligt för lagar och andra bestämmelser som rör avtalsrätt, arbetsmarknadslagstiftning, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Dessutom redogör eleven utförligt för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med viss säkerhet i relevanta sammanhang. Eleven förklarar innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med tillfredsställande resultat något sådant dokument. Utifrån fallbeskrivningar löser eleven med tillfredsställande resultat juridiska problem. Eleven redogör utförligt för hur individer och grupper fungerar inom en organiserad verksamhet. I redogörelsen beskriver eleven utförligt några modeller för kommunikation. Eleven redogör också utförligt för olika former av kommunikation och samverkan samt för metoder som kan användas vid konflikthantering och för att skapa motivation. Dessutom värderar eleven med viss säkerhet de olika formerna och metoderna i förhållande till genomförda projekt. Eleven löser vid behov gruppdynamiska problem i samband med projekt som hon eller han deltar i eller leder. Eleven planerar ett projekt samt beskriver utförligt hur det kan genomföras och struktureras beroende på mål och behov. Eleven upprättar med viss säkerhet en projektplan inom den valda tekniska profilen. Eleven använder med viss säkerhetlämpligt planeringsverktyg. I arbetet använder eleven med viss säkerhet kalkyler och budget. Eleven väljer med viss säkerhet lämpliga arbetsmetoder för styrning och ledning av projektet samt gör en noggrann dokumentation av sitt arbete och resultat. Dessutom föreslår eleven välgrundade kommunikationsstrategier och tillämpar dem med viss säkerhet i olika situationer. Eleven använder med viss säkerhet lämpliga tekniska och naturvetenskapliga teorier och begrepp för problemlösning samt väljer efter samråd med handledare relevanta metoder i det praktiska arbetet. Eleven utvärderar med nyanserade omdömen ett genomfört projekt. Eleven presenterar sitt arbete med viss säkerhet och väljer efter samråd med handledare relevanta presentationsverktyg och presentationsmetoder.

7 Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur ingenjörsrollen vuxit fram i vårt samhälle, vilken roll den har i dag och kan tänkas ha i framtiden. Dessutom gör elevenvälgrundade och nyanserade reflektioner över ingenjörens betydelse för vår tekniska utveckling. Vidare resonerar eleven utförligt och nyanserat om olika etiska frågeställningar i samband med ingenjörsarbete. Eleven redogör utförligt och nyanserat för några företagsekonomiska teorier och begrepp samt beskriver utförligt och nyanserat hur verksamheter styrs av ekonomiska mål. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat hur värderingar, visioner och normer påverkar ett företag och dess kultur. Vidare redogör eleven utförligt och nyanserat för vad entreprenörskap i tekniska företag innebär. Eleven redogör utförligt och nyanserat för lagar och andra bestämmelser som rör avtalsrätt, arbetsmarknadslagstiftning, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för innebörden av juridiska begrepp och använder dem med säkerhet i relevanta sammanhang. Eleven förklarar innebörden av vanligt förekommande affärsjuridiska dokument och upprättar efter samråd med handledare och med gott resultat något sådant dokument. Utifrån fallbeskrivningar löser eleven med gott resultat juridiska problem. Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur individer och grupper fungerar inom en organiserad verksamhet. I redogörelsen beskriver eleven utförligt och nyanserat några modeller för kommunikation. Eleven redogör också utförligt och nyanserat för olika former av kommunikation och samverkan samt för metoder som kan användas vid konflikthantering och för att skapa motivation. Dessutom värderar eleven med säkerhetde olika formerna och metoderna i förhållande till genomförda projekt. Eleven löser vid behov komplexa gruppdynamiska problem i samband med projekt som hon eller han deltar i eller leder. Eleven planerar ett projekt samt beskriver utförligt och nyanserat hur det kan genomföras och struktureras beroende på mål och behov. Eleven upprättar med säkerhet en projektplan inom den valda tekniska profilen. Eleven använder med säkerhet lämpligt planeringsverktyg. I arbetet använder eleven med säkerhet kalkyler och budget. Eleven väljer med säkerhet lämpliga arbetsmetoder för styrning och ledning av projektet samt gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete och resultat. Dessutom föreslår eleven välgrundade och nyanserade kommunikationsstrategier och tillämpar dem med säkerhet i olika situationer. Eleven använder med säkerhet lämpliga tekniska och naturvetenskapliga teorier och begrepp för problemlösning samt väljer efter samråd med handledare relevanta metoder i det praktiska arbetet. Eleven utvärderar med nyanserade omdömen ett genomfört projekt samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven presenterar sitt arbete med säkerhet och väljer efter samråd med handledare relevanta presentationsverktyg och presentationsmetoder. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

8 Ämne - Produktionsfilosofi Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete. Det behandlar metoder och modeller för produktionsstyrning, projektstyrning, miljöledning, kvalitetsstyrning och teknisk dokumentation. Ämnet produktionsfilosofi får bara anordnas av skolor som av Skolverket har beviljats att delta i försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet produktionsfilosofi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om modern produktionsfilosofi, dvs. om teorier för förbättringsarbete på olika nivåer i en organisation. Den ska också ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om och färdigheter i produktionsstyrning, projektstyrning och teknisk dokumentation i förbättringsarbete. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om kvalitetsstyrningssystem och miljöledningssystem samt förmåga att analysera och ta ställning till olika kvalitetsstyrningssystem och vad de ger för resultat. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att använda några metoder för strukturerat förbättringsarbete. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur värdeskapande och icke värdeskapande aktiviteter påverkar ekonomi och organisation av produktionen. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar kunskaper om hur samverkan mellan inköp, logistik och produktion samt miljö- och kvalitetsarbete påverkar produktionen. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform. Undervisningen i ämnet produktionsfilosofi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om moderna produktionsfilosofiska teorier. 2. Kunskaper om kvalitetsstyrnings- och miljöledningssystem. 3. Förmåga att använda metoder för strukturerat förbättringsarbete. 4. Förmåga att använda kvalitetsstyrnings- och miljöledningssystem. 5. Förmåga att dokumentera och presentera utvecklings- och förbättringsarbete. 6. Kunskaper om leverantörens roll i utvecklingsprocessen och produktionskedjan. 7. Kunskaper om hur inköp, logistik, produktion samt miljö- och kvalitetsarbete samverkar. 8. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser samt om beslutsprocessen inom arbetsmiljöoch miljöområdet. Kurser i ämnet Produktionsfilosofi 1, 100 poäng Kurskod: PRTPRO01 Kursen produktionsfilosofi 1 omfattar punkterna 1 3, 5 och 8 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Produktionsfilosofiska teorier, till exempel lean. Kvalitetsstyrningssystem, där fokus ligger på kundens behov, till exempel enligt ISO Miljöledningssystem för att rationalisera och minska verksamhetens totala miljöbelastning, till exempel ISO

9 Principer, metoder och verktyg för strukturerat förbättringsarbete i ett hållbart samhälle, till exempel lean. Dokumentation, redovisning och presentation av utvecklings- och förbättringsarbete. Lagar och andra bestämmelser inom arbetsmiljö- och miljöområdet för valt teknikområde. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för moderna produktionsfilosofiska teorier och hur de bidrar till ständiga förbättringar i ett hållbart samhälle med kundens behov i fokus. Vidare beskriver eleven översiktligt kvalitetsstyrningssystem och miljöledningssystem. Eleven planerar i samråd med handledare ett strukturerat förbättringsarbete. I arbetet använder eleven med viss säkerhet metoder och verktyg för strukturerat förbättringsarbete. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande. När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt arbete och resultat med enkla omdömen. Dessutom dokumenterar, redovisar och presenterar eleven med viss säkerhet sitt eller projektgruppens utvecklings- och förbättringsarbete. Eleven redogör översiktligt för lagar och andra bestämmelser inom arbetsmiljö- och miljöområdet för valt teknikområde. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för moderna produktionsfilosofiska teorier och hur de bidrar till ständiga förbättringar i ett hållbart samhälle med kundens behov i fokus. Vidare beskriver eleven utförligt kvalitetsstyrningssystem och miljöledningssystem. Eleven planerar efter samråd med handledare ett strukturerat förbättringsarbete. I arbetet använder eleven med viss säkerhet metoder och verktyg för strukturerat förbättringsarbete. Resultatet av elevens arbete är tillfredsställande. När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanseradeomdömen. Dessutom dokumenterar, redovisar och presenterar eleven med viss säkerhet sitt eller projektgruppens utvecklings- och förbättringsarbete. Eleven redogör utförligt för lagar och andra bestämmelser inom arbetsmiljö- och miljöområdet för valt teknikområde. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för moderna produktionsfilosofiska teorier och hur de bidrar till ständiga förbättringar i ett hållbart samhälle med kundens behov i fokus. Vidare beskriver eleven utförligt och nyanserat kvalitetsstyrningssystem och miljöledningssystem. Eleven planerar efter samråd med handledare ett strukturerat förbättringsarbete. I arbetet använder eleven med säkerhet metoder och verktyg för strukturerat förbättringsarbete. Resultatet av elevens arbete är gott. När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanseradeomdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Dessutom dokumenterar, redovisar och presenterar eleven med säkerhet sitt eller projektgruppens utvecklings- och förbättringsarbete. Eleven redogör utförligt och nyanserat för lagar och andra bestämmelser inom arbetsmiljö- och miljöområdet för valt teknikområde. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

10 Ämne - Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan och hennes omgivning. Ämnet behandlar också frågor om miljöutmaningar, hushållning av naturresurser, ekosystemens bärkraft, teknikutveckling, samhällsplanering och miljöpolitik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet hållbart samhälle ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av de förutsättningar, drivkrafter och värden som ligger till grund för arbete med hållbar utveckling. Den ska även leda till att eleverna förstår att det finns många olika handlingsalternativ och möjliggöra reflektion över sambanden mellan livsstilsfrågor och hållbar utveckling. Eleverna ska i undervisningen ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur tekniska problem har lösts och kan lösas samt ges möjlighet att kritiskt och kreativt analysera dessa lösningar. Därigenom får eleverna möjlighet att utveckla förståelse av olika handlingsalternativ och konsekvenserna av dessa. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet till ett undersökande och praktiskt tillämpat arbetssätt för att förstå olika orsakssammanhang. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att söka och värdera information från olika källor. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att kommunicera om kunskaper och uppfattningar, såväl muntligt som skriftligt, samt även presentera dem med olika presentationstekniker. Undervisningen i ämnet hållbart samhälle ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att använda begrepp inom området hållbar utveckling. 2. Kunskaper om olika förutsättningar och möjligheter för att nå en hållbar utveckling. 3. Förmåga att identifiera, analysera och avgränsa problemområden och föreslå och jämföra olika handlingsalternativ. 4. Förmåga att planera, genomföra och tolka egna undersökningar och förslag. 5. Förmåga att presentera sina idéer och resultat inom hållbar utveckling. 6. Förmåga att analysera konsekvenser av olika handlingsalternativ utifrån vetenskaplighet, hållbarhet, etik och genus. Kurser i ämnet Miljö- och energikunskap, 100 poäng Kurskod: HÅLMIJ0 Kursen miljö- och energikunskap omfattar punkterna 1 6 under rubriken Ämnet syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling. Ekosystemens struktur, dynamik och bärkraft samt betydelsen av biologisk mångfald. Naturliga ekologiska system som inspiration för teknikutveckling, till exempel artificiell fotosyntes. Miljöhot och utmaningar där livsstilens och behovens konsekvenser speglas genom att man till exempel använder ekologiska fotavtryck. Naturliga och av människan skapade kretslopp samt kretsloppssamhällets organisation.

11 Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och internationell nivå med koppling till miljö- och energifrågor. Miljörelaterade verktyg för styrning och bedömning, till exempel livscykelanalys, miljöcertifiering, miljömärkning och gröna certifikat. Förnybara och icke förnybara energikällor samt deras ursprung och användbarhet. Energi- och resursanvändning i samband med livsmedel, boende, transporter och övrig konsumtion. Produktion av bränslen samt energiomvandlingar inklusive distributions-, renings- och avfallslösningar. Energi- och resurseffektivisering med hjälp av till exempel mätteknik, materialval och andra tekniska lösningar. Energiprincipen, energikvalitet och verkningsgrad samt fysikaliska och kemiska beräkningar och resonemang. Hur en konsekvensanalys av olika handlingsalternativ utförs, till exempel med utgångspunkt i säkerhetstänkande, genusfrågor eller etiska resonemang. Praktiska fallstudier. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för olika förutsättningar och möjligheter när det gäller miljö- och energifrågor för att nå en hållbar utveckling. I sin redogörelse använder eleven med viss säkerhet begrepp inom hållbar utveckling, ekosystem, kretslopp, miljöhot och utmaningar, styrmedel, energikällor samt energiomvandlingar och resursanvändning. Eleven identifierar och avgränsar med viss säkerhet enkla problemområden inom miljö- och energiområdet samt föreslår och jämför olika handlingsalternativ. Dessutom planerar och genomför eleven i samråd med handledare enkla egna undersökningar samt drarenkla slutsatser ur dessa med hjälp av någon eller några vetenskapliga teorier och modeller. Eleven presenterar med viss säkerhet sina idéer och resultat med några av områdets begrepp och enkel presentationsteknik. I sitt arbete diskuterar eleven översiktligt, och värderar med enkla omdömen, konsekvenser av olika handlingsalternativ ur individ-, natur-, och samhällsperspektiv, samt ger exempel på argument på vetenskaplig och etisk grund och utifrån genusaspekter. När arbetet är utfört utvärderar eleven med enkla omdömen sitt eget och andras arbete. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för olika förutsättningar och möjligheter när det gäller miljö- och energifrågor för att nå en hållbar utveckling. I sin redogörelse använder eleven med viss säkerhet begrepp inom hållbar utveckling, ekosystem, kretslopp, miljöhot och utmaningar, styrmedel, energikällor samt energiomvandlingar och resursanvändning. Eleven identifierar och avgränsar med viss säkerhet problemområden inom miljö- och energiområdet samt föreslår och jämför olika handlingsalternativ med stöd av kemiska och fysikaliska beräkningar och resonemang. Dessutom planerar och genomför eleven efter samråd med handledare egna undersökningar, väljer mellan olika metoder för genomförandet samt drar välgrundade slutsatser ur undersökningarna med hjälp av någon eller några vetenskapliga teorier och modeller.

12 Eleven presenterar med viss säkerhet sina idéer och resultat med några av områdets begrepp och med presentationsteknik som är anpassad till syfte och sammanhang. I sitt arbete diskuterar eleven utförligt, och värderar med enkla omdömen, konsekvenser av olika handlingsalternativ ur individ-, natur-, och samhällsperspektiv, samt ger exempel på argument på vetenskaplig och etisk grund och utifrån genusaspekter. När arbetet är utfört utvärderar eleven med nyanserade omdömen sitt eget och andras arbete. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för olika förutsättningar och möjligheter när det gäller miljöoch energifrågor för att nå en hållbar utveckling. I sin redogörelse använder eleven med säkerhet begrepp inom hållbar utveckling, ekosystem, kretslopp, miljöhot och utmaningar, styrmedel, energikällor samt energiomvandlingar och resursanvändning. Eleven identifierar och avgränsar med säkerhet komplexa problemområden inom miljö- och energiområdet samt föreslår och jämför olika handlingsalternativ med stöd av kemiska och fysikaliska beräkningar och resonemang. Under arbetets gång utvecklar eleven nya frågeställningar och testar dem. Dessutom planerar och genomför eleven efter samråd med handledare egna undersökningar, väljer mellan olika metoder för genomförandet och motiverar sitt val med nyanserade omdömensamt drar välgrundade och nyanserade slutsatser ur undersökningarna med hjälp av någon eller några vetenskapliga teorier och modeller. Eleven presenterar med säkerhet sina idéer och resultat med några av områdets begrepp och med presentationsteknik som är anpassad till syfte och sammanhang. I sitt arbete diskuterar eleven utförligt och nyanserat, och värderar med nyanseradeomdömen, konsekvenser av olika handlingsalternativ ur individ-, natur-, och samhällsperspektiv, samt ger exempel på argument på vetenskaplig och etisk grund och utifrån genusaspekter. När arbetet är utfört utvärderar eleven med nyanserade omdömen sitt eget och andras arbete samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

13 Ämne - Design Ämnet design behandlar den arbetsprocess där man medvetet och innovativt utvecklar produkter så att de uppfyller målgruppens funktionella och estetiska krav. Ibland är design ett led i att utveckla och ta fram ett föremål. I andra sammanhang handlar det om att pröva och utveckla en idé, upplevelse eller tjänst. Design utgår ofta från ett problem eller uppdrag, där behovet är att produkten dels ska kunna tillverkas, distribueras samt ingå i och konkurrera på en marknad, dels ska vara etiskt och estetiskt gångbar samt miljömässigt hållbar. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet design ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om de kreativa och problemlösande processer som används när nya produkter tas fram, gamla återanvänds och miljöer och tjänster utformas. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av designprocessens olika delar. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förståelse av design som en metod för att göra livet enklare, rikare och mer hållbart ur ett samhälleligt och mänskligt perspektiv. Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur designproblem har lösts historiskt utifrån olika förutsättningar och aspekter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av hur design påverkar och påverkas av sin samtid. Dessutom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmåga att med bilder och modeller gestalta sina idéer och förmedla sina resultat. Designprocessen sker vanligen i projektarbetsform och därför ska undervisningen också bedrivas på det sättet. Beroende på problemet eller uppdraget läggs tonvikten vid olika delar i designprocessen, där avgränsningar är viktiga. Designprocessen är en metod för att skapa medveten förändring och för att förstå samspelet mellan delar och helheter. Därför ska undervisningen ge eleverna möjlighet att öva sig i att kommunicera genom tal, skiss, ritning, modell och skrift. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förståelse av helheten genom att själva eller i grupp utföra samtliga delar i designprocessen. Undervisningen i ämnet design ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om design samt förmåga att analysera och värdera design ur olika aspekter. 2. Förståelse av människors olika behov och förutsättningar att hantera och samspela med produkter och miljöer. 3. Kunskaper om design och designerns roll historiskt, samhälleligt, ekonomiskt, kulturellt, miljömässigt och tekniskt. 4. Kunskaper om designprocessen och förmåga att genomföra en designprocess. 5. Förmåga att välja och värdera information från olika källor. 6. Förmåga att välja, använda och vårda maskiner, verktyg och material. 7. Färdigheter i att visualisera förslag två- och tredimensionellt. 8. Förmåga att utvärdera sin process och sitt resultat. 9. Förmåga att presentera delarna i designprocessen och resultatet med bild, modell, ritning, skrift och tal. 10. Förmåga att arbeta i projekt. Kurser i ämnet Designmodeller, 100 poäng Kurskod: DESDES0 Kursen designmodeller omfattar punkterna 1 och 4 9 under rubriken Ämnets syfte.

14 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Hur modellarbeten planeras, struktureras och genomförs. Modellarbete med fokus på estetik, material, skalteknik och hantverksmässigt utförande. Modellarbete med hänsyn till ekonomi, miljö och återanvändning. Analog eller virtuell användning av olika material och tekniker för två- och tredimensionell visualisering. Verktyg och material för skisser och modellbyggande samt hur de väljs, används och vårdas. Modeller för analys och värdering av arbetsprocessen och bedömning av det färdiga resultatet. Presentation av idéer med skiss, ritning, modell, skrift och tal. Projektarbetsmetodik, till exempel projektplan, loggbok, val av metod, material och teknik. Kunskapskrav Betyget E Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor för att lösa en modelluppgift samt värderar med enkla omdömen källornas trovärdighet och relevans. Eleven planerar, strukturerar och genomför en styrd modelluppgift. I arbetet väljer eleven i samråd med handledare material, metod, teknik och presentationsform samt använder med viss säkerhet verktyg och material. Eleven visualiserar medtillfredsställande resultat två- och tredimensionella idéer både analogt och virtuellt. Eleven utför arbetet utifrån styrda kriterier och uppnår ett estetiskt och funktionellttillfredsställande resultat. När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt resultat med enkla omdömen utifrån estetiska, funktionella, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Eleven gör också enenkel jämförelse av sin egen process och sitt egna resultat och andras när det gäller val av material, skalteknik och hantverksmässigt utförande. Dessutom presenterar elevenmed viss säkerhet sin process och sitt resultat med bild, ritning, modell, skrift och tal. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor för att lösa en modelluppgift samt värderar med enkla omdömen källornas trovärdighet och relevans. Eleven planerar, strukturerar och genomför en vald modelluppgift. Eleven motiverar utförligt sitt val av uppgift. I arbetet väljer eleven efter samråd med handledare material, metod, teknik och presentationsform samt använder med viss säkerhetverktyg och material. Eleven visualiserar med tillfredsställande resultat två- och tredimensionella idéer både analogt och virtuellt. Eleven utför arbetet utifrån egna valoch uppnår ett estetiskt och funktionellt tillfredsställande resultat samt motiverar utförligt sina val. När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt resultat med nyanserade omdömen utifrån estetiska, funktionella, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Eleven gör också envälgrundad jämförelse av sin egen process och sitt egna resultat och andras när det gäller val av material, skalteknik och hantverksmässigt utförande. Dessutom presenterar eleven med viss säkerhet sin process och sitt resultat med bild, ritning, modell, skrift och tal. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven söker och väljer med säkerhet information från olika källor för att lösa en modelluppgift samt värderar med nyanserade omdömen källornas trovärdighet och relevans. Eleven planerar, strukturerar och genomför en vald modelluppgift. Eleven motiverar utförligt och nyanserat sitt val av uppgift. I arbetet väljer eleven efter samråd med handledare material, metod, teknik och presentationsform samt användermed säkerhet verktyg och material. Eleven visualiserar med gott resultat två- och tredimensionella idéer både analogt och virtuellt. Eleven utför arbetet

15 utifrån egna valoch uppnår ett estetiskt och funktionellt gott resultat samt motiverar utförligt och nyanserat sina val. När arbetet är utfört utvärderar eleven sitt resultat med nyanserade omdömen utifrån estetiska, funktionella, ekonomiska och miljömässiga aspekter samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven gör också en välgrundad och nyanserad jämförelse av sin egen process och sitt egna resultat och andras när det gäller val av material, skalteknik och hantverksmässigt utförande. Dessutom presenterar eleven medsäkerhet sin process och sitt resultat med bild, ritning, modell, skrift och tal. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.

16 Ämne - Konstruktion Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och användning. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet konstruktion ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om konstruktionsprocessen från idé och skiss till presentation av fungerande lösningar som tar hänsyn till ekonomiska, produktionstekniska och miljömässiga förutsättningar. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om befintlig teknik. Undervisningen ska förbereda eleverna för att delta i framtida teknisk utveckling och bidra till att de förstår betydelsen av ett etiskt förhållningssätt och hållbar utveckling inom konstruktion. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett tekniskt språk och förmåga att använda begrepp med anknytning till konstruktionsprocessen. Dessutom ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om svenska och internationella standarder som reglerar konstruktionsområdet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med konstruktionsuppgifter i projektform. I undervisningen ska cad (computer aided design) vara ett verktyg i konstruktionsarbetet. Matematiska och teknikvetenskapliga teorier, observationer, modeller och beräkningar ska användas i undervisningen och eleverna ska ges möjlighet att utveckla förmåga att använda teknisk programvara. Denna förmåga samt problemlösningsförmåga ska tränas i konkreta konstruktionsuppgifter. Undervisningen i ämnet konstruktion ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om befintlig teknik och teknisk utveckling samt om konstruktionsprocessen med hänsyn tagen till hållbar utveckling. 2. Kunskaper om produktionsteknik, kvalitet och lönsamhet samt om sambanden mellan dessa faktorer i konstruktionsprocessen. 3. Förmåga att välja och använda metoder, material, verktyg och komponenter samt kunskaper om deras egenskaper och begränsningar. 4. Förmåga att utföra mätningar, simuleringar och test. 5. Förmåga att lösa problem och konstruktionsuppgifter samt utföra beräkningar genom att använda matematiska och teknikvetenskapliga teorier och modeller. 6. Kunskaper om standarder och normer inom konstruktionsområdet. 7. Förmåga att dokumentera, redovisa, presentera och utvärdera konstruktionsarbete. 8. Förmåga att använda tekniska begrepp och modeller. Kurser i ämnet Konstruktion 2, 100 poäng Kurskod: KOTKOS02 Kursen konstruktion 2 omfattar punkterna 1 8 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Fördjupning i produktionstekniska förutsättningar, kvalitet och lönsamhet enligt modern produktionsfilosofi. Visualisering via datorbaserade verktyg och analys genom FEM (finita elementmetoden) eller simuleringar med hjälp av dator inom valt teknikområde.

17 Fördjupade teknikmetoder och konstruktionsmetoder inom något eller några områden. Teoretiska modeller och observationer inom valt teknikområde. Prototyptillverkning, om det förekommer inom valt teknikområde. Komponenter, material, metoder och processer inom valt teknikområdet samt deras egenskaper och begränsningar vid varierande tillämpningar och miljöer. Mätningar, bedömningar av mätfel och mätnoggrannhet vid planering, genomförande och utvärdering samt hur mätfelsanalyser genomförs. Konstruktionsberäkningar inom valt teknikområde med hänsyn tagen till matematiska och teknikvetenskapliga teorier och modeller. Dimensionering med och utan databaserade verktyg. Normer och tekniska standarder samt hur något eller några standardiserade test utförs inom valt teknikområde. Faktorer som påverkar utformningen av produkter, till exempel tillgänglighet och säkerhetsaspekter. Dokumentation, redovisning och presentation av konstruktionsarbete och resultat. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för sambanden mellan befintlig teknik och teknisk utveckling samt för konstruktionsprocessen med hänsyn tagen till hållbar utveckling. Dessutom redogör eleven översiktligt för sambanden mellan produktionsteknik, kvalitet och lönsamhet. Eleven planerar i samråd med handledare konstruktion utifrån idé och skiss samt väljer relevant produktionsmetod. Dessutom väljer eleven i samråd med handledare lämpliga material, verktyg och komponenter för konstruktionen samt motiverar översiktligt sina val utifrån deras egenskaper och begränsningar. I arbetet använder eleven med viss säkerhet tekniska begrepp, verktyg och modeller samt utför avancerade mätningar, simuleringar och test med tillfredsställande resultat, både manuellt och med hjälp av datorer. Eleven löser också med tillfredsställande resultat enkla problem och konstruktionsuppgifter samt utför enkla beräkningar genom att använda grundläggandematematiska och teknikvetenskapliga teorier och modeller. Dessutom utför eleven medviss säkerhet enkla dimensioneringar med och utan databaserade verktyg. Eleven tar i sitt arbete hänsyn till standarder och normer. Eleven dokumenterar, redovisar och presenterar med viss säkerhet sitt eller projektgruppens konstruktionsarbete med enkla tekniska begrepp. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med enkla omdömen. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för sambanden mellan befintlig teknik och teknisk utveckling samt för konstruktionsprocessen med hänsyn tagen till hållbar utveckling. Dessutom redogör eleven utförligt för sambanden mellan produktionsteknik, kvalitet och lönsamhet. Eleven planerar efter samråd med handledare konstruktion utifrån idé och skiss samt väljer relevant produktionsmetod. Dessutom väljer eleven efter samråd med handledare lämpliga material, verktyg och komponenter för konstruktionen samt motiverar utförligtsina val utifrån deras egenskaper och begränsningar. I arbetet använder eleven medviss säkerhet tekniska begrepp, verktyg och modeller samt utför avancerade mätningar, simuleringar och test med tillfredsställande resultat, både manuellt och med hjälp av datorer. Eleven löser också med tillfredsställande resultat problem och

18 konstruktionsuppgifter samt utför beräkningar genom att använda matematiska och teknikvetenskapliga teorier och modeller. Dessutom utför eleven med viss säkerhetdimensioneringar med och utan databaserade verktyg. Eleven tar i sitt arbete hänsyn till standarder och normer. Eleven dokumenterar, redovisar och presenterar med viss säkerhet sitt eller projektgruppens konstruktionsarbete med tekniska begrepp. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen. I sin värdering gör eleven även välgrundade reflektioner om sitt arbete och resultat ur ett hållbarhetsperspektiv. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för sambanden mellan befintlig teknik och teknisk utveckling samt för konstruktionsprocessen med hänsyn tagen till hållbar utveckling. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för sambanden mellan produktionsteknik, kvalitet och lönsamhet. Eleven planerar efter samråd med handledare konstruktion utifrån idé och skiss samt väljer relevant produktionsmetod. Dessutom väljer eleven efter samråd med handledare lämpliga material, verktyg och komponenter för konstruktionen samt motiverar utförligt och nyanserat sina val utifrån deras egenskaper och begränsningar. I arbetet använder eleven med säkerhet tekniska begrepp, verktyg och modeller samt utför avancerade mätningar, simuleringar och test med gott resultat, både manuellt och med hjälp av datorer. Eleven löser också med gott resultat komplexa problem och konstruktionsuppgifter samt utför avancerade beräkningar genom att använda matematiska och teknikvetenskapliga teorier och modeller. Dessutom utför eleven medsäkerhet avancerade dimensioneringar med och utan databaserade verktyg. Eleven tar i sitt arbete hänsyn till standarder och normer. Eleven resonerar även utförligt om alternativa sätt att lösa problem och konstruktionsuppgifter. Eleven dokumenterar, redovisar och presenterar med säkerhet sitt eller projektgruppens konstruktionsarbete med avancerade tekniska begrepp. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. I sin värdering gör eleven även välgrundade och nyanserade reflektioner om sitt arbete och resultat ur ett hållbarhetsperspektiv. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Konstruktion 3, 100 poäng Kurskod: KOTKOS03 Kursen konstruktion 3 omfattar punkterna 1 3 och 5 8 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Konstruktionsmaterial eller komponenter för hållbar teknikutveckling. Konstruktionsarbete, där teknikområden integreras. Komponenter, material, verktyg, metoder och processer inom valda teknikområden samt deras egenskaper och begränsningar vid olika tillämpningar och i olika miljöer.

19 Fördjupning i teoretiska modeller och konstruktionsberäkningar med hänsyn tagen till matematiska och teknikvetenskapliga samband. Dimensionering med och utan databaserade verktyg. Fördjupning i standarder och normer inom valda teknikområden. Dokumentation, redovisning och presentation av eget konstruktionsarbete och resultat. Kunskapskrav Betyget E Eleven redogör översiktligt för nya trender vid val av konstruktionsmaterial eller komponenter för hållbar utveckling. Eleven utför, med tillfredsställande resultat, konstruktionsarbete där teknikområden integreras. Dessutom väljer eleven i samråd med handledare lämpliga material, verktyg och komponenter för konstruktionen samt motiverar översiktligt sina val utifrån deras egenskaper och begränsningar. I arbetet löser eleven med tillfredsställande resultat problem och konstruktionsuppgifter samt utför beräkningar genom att använda matematiska och teknikvetenskapliga samband. Dessutom utför eleven med viss säkerhet dimensioneringar med och utan databaserade verktyg. Eleven tar i sitt arbete hänsyn till standarder och normer. Eleven dokumenterar, redovisar och presenterar med viss säkerhet sitt eller projektgruppens konstruktionsarbete med tekniska begrepp. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med enkla omdömen. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven redogör utförligt för nya trender vid val av konstruktionsmaterial eller komponenter för hållbar utveckling. Eleven utför, med tillfredsställande resultat, konstruktionsarbete där teknikområden integreras. Dessutom väljer eleven efter samråd med handledare lämpliga material, verktyg och komponenter för konstruktionen samt motiverar utförligt sina val utifrån deras egenskaper och begränsningar. I arbetet löser eleven med tillfredsställanderesultat problem och konstruktionsuppgifter samt utför beräkningar genom att använda matematiska och teknikvetenskapliga samband. Dessutom utför eleven med viss säkerhet dimensioneringar med och utan databaserade verktyg. Eleven tar i sitt arbete hänsyn till standarder och normer. Eleven dokumenterar, redovisar och presenterar med viss säkerhet sitt eller projektgruppens konstruktionsarbete med tekniska begrepp. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven redogör utförligt och nyanserat för nya trender vid val av konstruktionsmaterial eller komponenter för hållbar utveckling. Eleven utför, med gott resultat, konstruktionsarbete där teknikområden integreras. Dessutom väljer eleven efter samråd med handledare lämpliga material, verktyg och komponenter för konstruktionen samt motiverar utförligt och nyanserat sina val utifrån deras egenskaper och begränsningar. I arbetet löser eleven med gott resultat komplexaproblem och konstruktionsuppgifter samt utför avancerade beräkningar genom att använda matematiska och teknikvetenskapliga samband. Dessutom utför eleven med säkerhet avancerade dimensioneringar med och utan databaserade verktyg. Eleven tar i sitt arbete hänsyn till standarder och normer. Eleven resonerar även utförligt om alternativa sätt att lösa problem och konstruktionsuppgifter.

20 Eleven dokumenterar, redovisar och presenterar med säkerhet sitt eller projektgruppens konstruktionsarbete med tekniska begrepp. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.