Visseltoftaskolan F-6 och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Transkript

1 Visseltoftaskolan F-6 och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6 och fritidshem Ansvariga för planen Rektor Ingrid Ullsten. Arbetslagsledare Ylva Kronblad. Vår vision Alla elever ska med tillförsikt och glad förväntan gå till vår skola och vårt fritidshem, som präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Trygghet och arbetsro är grundförutsättningar för utveckling och lärande. I våra verksamheter ska barnen/eleverna uppleva meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet, vilket främjar vänskap, tolerans och motverkar kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår och Elevernas delaktighet Alla elever har deltagit i en kommunövergripande enkät. Eleverna har sedan i klassrådet sammanställt enkäten och analyserat svaren. Elevrådet 2-5EV har utvärderat föregående års plan och föreslagit förebyggande insatser och åtgärder till 2015 års plan. Även fritidshemmet har omfattats av en kommunövergripande enkät. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet i arbetet har varit att studera de sammanställda enkätsvaren för respektive klass, fritidshem och skolenhet, göra en analys och även föreslå förbättringsåtgärder för planen Detta skedde vid spårrådet Personalens delaktighet Personalen har med ledning av arbetslagsledare analyserat och utvärderat föregående års plan i samband med arbetsplatsträffar. Vid arbetsplatsträffar har planen och förbättringsåtgärder beslutats. Förankring av planen Planen kommer att delges barnen/eleverna och vårdnadshavare genom personalen på fritidshemmet och klassföreståndare i skolan. Vårdnadshavare informeras genom infomentor, föräldramöte, skolans hemsida samt hembrev.

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Samtliga elever i 2-5 och årskurs 1 och 3 på fritidshemmet har deltagit i den kommunövergripande enkäten. I samband med klassråd har man utvärderat föregående års plan och föreslagit förbättringsåtgärder. Vårdnadshavare har, tillsammans med rektor och skolans/fritidshemmets arbetslagsledare, analyserat enkätsvaren och bidragit med förslag på förbättringsåtgärder i samband med spårråd Arbetslaget har med ledning av arbetslagsledare analyserat, utvärderat och kommit med förslag på förbättringsåtgärder i samband med arbetsplatsträffar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga skolelever enskilt och i elevråd, årskurs 1 och 3 på fritidshemmet. Vårdnadshavare har analyserat enkätsvaren i spårrådet Personal och arbetslagsledare har analyserat enkätsvar och utvärderat föregående års plan i samband med arbetsplatsträffar. Utvärdering har dessutom skett av rektor och arbetslagsledare vid ledningsgruppens möten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan De allra flesta elever och vårdnadshavare är nöjda med sin skola. I årskurs 2-3 finns det enstaka elever som inte trivs och känner sig mindre delaktiga, vilket bör uppmärksammas av skolan och i klassen. Enstaka föräldrar i klass 2-3 känner att dom inte har något inflytande samt för lite information kring hur eleven ligger till i skolarbetet. I årskurs 5 har endast 2 föräldrar svarat på enkäten varav 1 är nöjd med skolan och 1 är missnöjd med verksamheten i stort. Av de 3 eleverna i klass 5 är 1 elev missnöjd med skolan. Eleven uttrycker att det finns för få elever att leka med på rasterna. Eleven anser även att den inte vet hur den ligger till i skolarbetet samt i förhållande till målen. Eleven anser vidare att elevinflytandet är lågt, att skolmiljön är mindre bra och att arbetet mot kränkande handlingar bör förbättras. Detta bör uppmärksammas av skolan och i klassen. Övriga elever i klass 5 är nöjda överlag. På fritidshemmet är de föräldrar som svarat på enkäten mycket nöjda med verksamheten. Eleverna är också nöjda förutom att de vill lära sig mer nya saker, ha lite mer lugn och ro samt fräschare toaletter. Fritidshemmet har sedan förra årets plan gjordes arbetat med pedagogisk dokumentation för att tydliggöra fritidshemmets arbete mot kränkande handlingar samt tydliggöra elevernas inflytande. Detta har gett gott resultat då inget av detta kom upp som ett förbättringsområde i år. För Parkskolans skolområde har spårrådet beslutat att de förbättringsområden som skolorna bör arbeta vidare med är: arbetsro i klassrummen, datoranvändningen behöver bli bättre, lugnt i matsalen, att äta sig mätt, att undervisningen ska stimulera till att skapa lust att vilja veta mer, toaletterna samt att arbeta mer med elevernas arbetsmiljö för mer inflytande och för att motverka stress. Spårrådets förslag till konkreta förbättringsåtgärder på Visseltoftaskolan och fritidshemmet är att ge föräldrarna större inflytande och mer information så att de känner att deras synpunkter blivit hörda. Då svarsfrekvensen bland föräldrar var låg föreslår spårrådet att enkäten fylls i på ett föräldramöte eller skickas hem med ett frankerat kuvert.

4 Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Elever på skola och fritidshem besvarar den kommunövergripande enkäten. Analys och uppföljning av årets plan görs i november/december och ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. I utvärderingen ska elever, föräldrar och personal vara delaktiga. Med utgångspunkt från resultatet görs en ny plan för Ansvarig för att årets plan utvärderas Ingrid Ullsten, rektor. Ylva Kronblad, arbetslagsledare. Främjande insatser Namn Skapa ett tillåtande klimat i barn/elevgrupperna. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Inga barn eller elever ska uppleva sig kränkta eller utsatta för trakasserier. Uppföljning sker genom en kommunövergripande enkät i november Insats Årskursblandad undervisning, personal styr gruppindelningar, placeringar i klassrum, matsal och buss, organiserade rastaktiviteter. På fritidshemmet ska personalen arbeta med case där olika scenarion diskuteras. Arbetsmiljön diskuteras på klassråd och personalen bemöter eleverna på ett bra och formativt sätt. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart

5 Namn Tillgänglig verksamhet. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn och elever skall känna sig medräknade och ha lust att gå till skola och fritids. Skolan ska utarbeta en läxpolicy. Uppföljning via enkätfråga för både skola och fritidshem i november Insats Utbilda personalen i nya rutiner kring åtgärdsprogram och särskilt stöd. Kontinuerliga diskussioner kring elevärenden och bemötandet av elever på arbetsplatsträffarnas pedagogiska samtal. Kontinuerliga möten med elevhälsoteamet där elevers behov diskuteras. Elever, vårdnadshavare (spårråd) och personal ska tillsammans arbeta med att ta fram en läxpolicy med hjälp av Skolverkets stödmaterial. Ansvarig Centrala elevhälsoteamet, elevhälsoteamet, arbetslagsledare, rektor samt övrig pedagogisk personal. Datum när det ska vara klart Namn Jämställd skola och fritidshem. Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och kunna utveckla sina intressen och förmågor. Insats Personalen tillämpar ett medvetet och normkritiskt förhållningssätt. I DOs "Husmodellen" finns ett samtalsmaterial som tydlig-, synlig- och medvetandegör personal i genusfrågan. Det kommer både

6 fritidshemmet och skola att använda i kompetensutvecklande syfte. Pedagoger i fritidshem och skola utvecklar former för hur vi ger pojkar och flickor lika talutrymme, t.ex. genom glasspinnar och miniwitheboards. Ansvarig Personal i fritidshem och skola Datum när det ska vara klart Namn Främja mångfald. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Att utarbeta ett gemensamt förhållningssätt bland personalen, eleverna och vårdnadshavarna med en uttalad strategi och tydliga riktlinjer mot främlingsfientlighet och rasism. Insats Inför höstterminen 2015 utbildat all personal i enlighet med studiematerialet "Att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet i skolan" (Skolor mot rasism; Argument förlag) och därefter följa studieplanen för elever och vårdnadshavare under hösten Ansvarig Pedagoger, arbetslagsledare och rektor Datum när det ska vara klart Namn Religionsfrihet. Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Skolan motverkar stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper. Insats

7 Att pedagogerna och eleverna/barnen tillsammans analyserar och diskuterar fördomar som kan förekomma i samtal, hemmen, media eller i läromedel. Arbeta medvetet för att öppna upp könsrollerna och ge alla barn och elever chans att leka det de normalt inte gör. Bespisningens personal är medveten om elevernas behov och tillgodoser dessa. Ansvarig Samtliga pedagoger/personal. Datum när det ska vara klart Namn Sexuella normer Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Skapa ökad kunskap om hur skolan förmedlar normer om sexuell läggning. Insats Diskutera fördomar om människor baserat på sexuell läggning. Ansvarig All personal och rektor. Datum när det ska vara klart Namn Åldersblandat. Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Åldersblandade aktiviteter. Insats Undervisande pedagoger i skola och fritidshem planerar och genomför aktiviteter där barn/elever

8 i olika åldrar och årskurser möts. Ansvarig Pedagoger i fritidshem och skola Datum när det ska vara klart

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder För fritidshemmet och åk 1-6 användes Osby kommuns enkät. Utifrån observationer i verksamheterna fritidshem och skola, i diskussioner och i samhällsundervisningen har det framkommit att skolan bör arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Det finns ingen enkätfråga som indikerar detta utan arbetet kräver en särskild kartläggning. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna besvarar en enkät, som sammanställs och analyseras i klasserna. Elevrådet sammanställer hela skolans och fritidshemmets resultat, samt föreslår förbättringsåtgärder. Hur personalen har involverats i kartläggningen Under arbetsplatsträffar diskuteras resultatet av enkäten och det beslutas fortsatta åtgärder. Personalrepresentanter finns med i spårrådet. Planen informeras även i den lokala samverkansgruppen. Resultat och analys De allra flesta elever och vårdnadshavare är nöjda med sin skola. I årskurs 2-3 finns det enstaka elever som inte trivs och känner sig mindre delaktiga, vilket bör uppmärksammas av skolan och i klassen. Enstaka föräldrar i klass 2-3 känner att dom inte har något inflytande samt för lite information kring hur eleven ligger till i skolarbetet. I årskurs 5 har endast 2 föräldrar svarat på enkäten varav 1 är nöjd med skolan och 1 är missnöjd med verksamheten i stort. Av de 3 eleverna i klass 5 är 1 elev missnöjd med skolan. Eleven uttrycker att det finns för få elever att leka med på rasterna. Eleven anser även att den inte vet hur den ligger till i skolarbetet samt i förhållande till målen. Eleven anser vidare att elevinflytandet är lågt, att skolmiljön är mindre bra och att arbetet mot kränkande handlingar bör förbättras. Detta bör uppmärksammas av skolan och i klassen. Övriga elever i klass 5 är nöjda överlag. På fritidshemmet är de föräldrar som svarat på enkäten mycket nöjda med verksamheten. Eleverna är också nöjda förutom att de vill lära sig mer nya saker, ha lite mer lugn och ro samt fräschare toaletter. Fritidshemmet har sedan förra årets plan gjordes arbetat med pedagogisk dokumentation för att tydliggöra fritidshemmets arbete mot kränkande handlingar samt tydliggöra elevernas inflytande. Detta har gett gott resultat då inget av detta kom upp som ett förbättringsområde i år. För Parkskolans skolområde har spårrådet beslutat att de förbättringsområden som skolorna bör arbeta vidare med är: arbetsro i klassrummen, datoranvändningen behöver bli bättre, lugnt i matsalen, att äta sig mätt, att undervisningen ska stimulera till att skapa lust att vilja veta mer,

10 toaletterna samt att arbeta mer med elevernas arbetsmiljö för mer inflytande och för att motverka stress. Spårrådets förslag till konkreta förbättringsåtgärder på Visseltoftaskolan och fritidshemmet är att ge föräldrarna större inflytande och mer information så att de känner att deras synpunkter blivit hörda. Då svarsfrekvensen bland föräldrar var låg föreslår spårrådet att enkäten fylls i på ett föräldramöte eller skickas hem med ett frankerat kuvert.

11 Förebyggande åtgärder Namn Ökad tillgänglighet. Socialt samspel Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla föräldrar och elever skall vara väl medvetna om att vi dagligen arbetar med det sociala samspelet i alla olika verksamheter. Vidga elevernas syn på världen. Åtgärd Fortsätta det dagliga arbetet med det sociala samspelet på fritids (case), lektioner, klassråd och raster (organiserade rastaktiviteter). Tydliggöra det dagliga arbetet med det sociala samspelet och att alla elever har kompisar att vara med. Vi skall även tydliggöra att de äldre eleverna får sin egen tid med läraren, endast arbetar i temagrupper med de yngre vid några få tillfällen i veckan och att de äldre eleverna får utökade friheter på både raster och lektioner. Arbete med matriser i klassrumsundervisningen tydliggör var eleven ligger och hur långt den har kvar för att få svårare uppgifter. Detta skall ske vid föräldramöte och i de dagliga mötena med föräldrar och vårdnadshavare. Vid de arbetsområden som rör främlingsfientlighet kommer läraren att uppmärksamma detta i undervisningen. Fritidshemmet kommer i de dagliga samtalen föra en dialog med eleverna om att alla människor är olika, samt prata om aktuella händelser i världen. Motivera åtgärd I kommunenkäten framkom att någon förälder upplever det som oklart hur personalen engagerar sig i att få den sociala situationen att fungera för samtliga elever. Någon elev och förälder uttryckte att de inte tyckte att eleven kunde få svårare uppgifter. Under senare tid har elevantalet på skolan minskat något och då har det uttryckts oro över om alla elever får sitt sociala behov tillgodosett. Vid föräldramöte uttrycktes även en viss oro för att de äldre eleverna får ta för stort ansvar för de yngre. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart

12 Rutiner för akuta situationer Policy Ingen elev ska trakasseras eller utsättas för kränkande behandling på fritidshemmet eller skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Om någon i personalen får kännedom om att ett barn eller en elev i någon av våra verksamheter anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförts eller har en koppling till någon av våra verksamheter, ska händelsen anmälas till rektor och utredas. Utredningen ska dokumenteras och ansvaret ligger hos den personal som får kännedom om händelsen. Om personal upplevs trakassera eller utsätta barn eller elev för annan kränkande behandling ansvarar rektor för utredningen. Rektor har anmälningsskyldighet till huvudmannen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Barn i fritidshem och skola har alla en kontaktperson eller mentor/klassföreståndare som barn, elever och deras vårdnadshavare kan vända sig till. Förutom dessa kan barn, elever och deras vårdnadshavare alltid ta kontakt med: Rektor Ingrid Ullsten, , ingrid.ullsten@osby.se. Arbetslagsledare Ylva Kronblad, , ylva.kronblad@osby.se Skolkurator Veronika Strid, , veronika.strid@osby.se. Skolsköterska Malena Brännlund, , malena.brannlund@osby.se Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentorer. Sker kränkningen på fritidshemmet meddelas elevens kontaktperson. 2. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor. Sker det i fritidshemmets verksamhet informeras elevens kontaktperson där. 3. Mentor/kontaktperson talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor/kontaktpersonen om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 4. Mentor/kontaktpersonen talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen. 5. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Mentor/kontaktpersonen förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen. 6. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen. 7. Anmäl till rektor och meddela elevvårdsteamet om vad som skett och vad som gjorts. 8. Eleverna hålls under uppsikt. 9. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 4. Därefter kontaktas vårdnadshavarna för

13 att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 11. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev/barn, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i protokoll. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers vårdnadshavare direkt. Rektorn kallar till en konferens. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev en elev i skola/fritidshem anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till mentor, elevvårdsteam eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar i sin skolhuvudman. 5. Rektor ansvarar för att utredning ske: Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev/barn och vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( eller Diskrimineringsombudsmannen ( Rutiner för uppföljning Åtgärderna följs upp och utvärderas av elevens mentor/kontaktperson i täta möten (ca 1 gång/vecka) till dess att kränkningen upphört. Rutiner för dokumentation Dokumentation av samtal och övriga insatser görs av mentor/kontaktpersonen till dess att trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphör. Särskild dokumentationsblankett används. Rektor dokumenterar när elev upplever trakasserier eller kränkande behandling av personal. Rektor anmäler till huvudmannen enligt delegationsordningen.

14 Ansvarsförhållande Mentor/kontaktperson har ansvar för utredning, uppföljning, anmälan till rektor och dokumentation. Rektor ansvarar för utredning, uppföljning och dokumentation om personal upplevs kränka barn/elev. Rektor anmäler alla anmälningar om trakasserier och kränkningar till huvudman, i enlighet med delegationsordning.

15 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

16 Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

17 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

18 Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

19 James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

20 DOKUMENTATIONSBLANKETT VID KRÄNKANDE BEHANDLING Sida 1(1) Barn och skola Utredning: När ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering. Skollagen 6 kap. 10 och diskrimineringslagen 2 kap. 7 Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Förskola/skola Namn på barn/elev som anser sig blivit utsatt Avdelning/klass Namn på involverade barn/elever och avdelning/klass Namn på personal som deltagit i utredningen Händelse och åtgärder Beskriv händelsen Åtgärder Datum för uppföljning Besöksadress Parkgatan 26 Postadress Barn och skola Osby Telefon vx Fax E-post barnochskola@osby.se Hemsida Org.nr PlusGiro Bankgiro