Killebergsskolans F-6 och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Transkript

1 Killebergsskolans F-6 och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola och Fritidshem Ansvariga för planen Rektor Ingrid Ullsten. Arbetslagsledare Susanne Ekdahl. Vår vision Alla elever ska med tillförsikt och glad förväntan gå till vår skola och vårt fritidshem, som präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Trygghet och arbetsro är grundförutsättningar för utveckling och lärande. I våra verksamheter ska eleverna uppleva meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet, vilket främjar vänskap, tolerans och motverkar kränkningar. Planen gäller från Planen gäller till Läsår och Elevernas delaktighet Eleverna i åk 2 och 5 samt eleverna på fritidshemmet i årskurserna 1 och 3 har deltagit i en kommunövergripande enkät. Eleverna i årskurs 1, 3, 4 och 6 har deltagit i en enkät inom det gemensamma rektorsområdet. Elevrådsrepresentanter för varje klass har tolkat resultaten av enkätsvaren och enats om förbättringsåtgärder som föreslås bli de nya åtgärderna i 2015 års plan. Förbättringsåtgärderna har diskuterats i respektive klass. Fritidshemmets personal har samtalat med barnen kring analysen av enkätsvaren samt förbättringsåtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna för Eleverna i åk 2 och 5 samt eleverna på fritidshemmets i årskurserna 1 och 3 har deltagit i en kommunövergripande enkät. 9 föräldrar har besvarat enkätundersökningen för Förskoleklassen årskurs 2 och årskurs 5, samt 7 föräldrar har besvarat enkäten gällande fritidshemmet. I samband med Spårråd den har föräldrarepresentanter analyserat svaren och föreslagit förbättringsåtgärder inför kommande års plan. Personalens delaktighet Personalen har analyserat svaren för skolenheten både på enhetsnivå, samt för de enskilda klasserna. I samband med arbetsplatsträffar har personalen föreslagit förbättringsåtgärder inför nästa års plan. Vid arbetsplatsträffar har planen och förbättringsåtgärder beslutats.

3 Förankring av planen Planen kommer att delges barnen/eleverna och vårdnadshavare genom personalen på fritidshemmet och respektive klassföreståndare. Vårdnadshavare informeras genom hembrev, föräldramöten, InfoMentor och skolans hemsida. Broschyr med information från planen kommer att delas ut till elever och vårdnadshavare. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Samtliga elever F-6, fritidshemmet, vårdnadshavare och personal har getts möjlighet att besvara kommunens enkät. Enkätsvar har analyserats och förslag på förbättringsåtgärder har arbetats fram av elever, vårdnadshavare och personal i samband med klassråd, elevråd, spårråd och arbetsplatsträffar. Personalen har vid arbetsplatsträffar utvärderat planen och utifrån det utformat förbättringsåtgärder. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga elever F-6, fritidshemmet, vårdnadshavare och personal har getts möjlighet att besvara kommunens enkät. Enkätsvar har analyserats och förslag på förbättringsåtgärder har arbetats fram av elever, vårdnadshavare och personal i samband med klassråd, elevråd, spårråd och arbetsplatsträffar. Personalen har vid arbetsplatsträffar utvärderat planen och utifrån det utformat förbättringsåtgärder. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Sammanfattningsvis visar enkäterna ett positivt svar. Många av eleverna känner sig trygga och att det finns vuxna som lyssnar på dem. Samtliga elever som deltagit i rektorsområdets enkät uppger att de vuxna gör tillräckligt för att hindra mobbing. Analysen visar att följande områden behöver förbättras: arbetsro i klassrummen och i matsalen, skolvägen känns osäker, enstaka vårdnadshavare inte har kännedom om ifall personalen ingriper om någon elev behandlas illa, enstaka elever inte känner sig trygga eller trivs i skolan och på fritids vilket kommer uppmärksammas och arbetas vidare med i den klass samt på fritidshemmet som berörs. Fritidshemmet har beslutat kring åtgärder i det systematiska arbetet kring förbättringsåtgärder för utveckling, lärande, normer, värden och inflytande. Elever, personal och föräldrars förslag till konkreta åtgärder i 2015 års plan är att vi jobbar vidare med arbetsron i klassrummen och i matsalen samt hittar former för att alla elever trivs och känner sig trygga i sin klass och på fritidshemmet. Efter samtal med eleverna i klassen de uppgett att någon inte trivs uppger eleverna själva att trivseln skulle öka om alla eleverna skulle jobba med alla och att respektera arbetsron. Årets plan ska utvärderas senast

4 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Elever, vårdnadshavare och personal kommer att vara delaktiga av utvärderingen av planen. Kommunens enkät kommer att ges ut till eleverna och elevernas vårdnadshavare. Under november och december kommer enkäten att analyseras och planen utvärderas i olika forum, spårråd, klassråd, elevråd och arbetsplatsträffar. Eleverna kommer att gå trygghetsvandringar på skolan utifrån skolverkets husmodell. Med utgångspunkt från resultaten görs en ny plan för Ansvarig för att årets plan utvärderas Ingrid Ullsten, rektor. Susanne Ekberg, arbetslagsledare.

5 Främjande insatser Namn Skapa ett tillåtande klimat i barn/elevgrupperna. Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Ingen elev ska uppleva sig kränkt eller utsatt för trakasserier. Alla elever ska känna sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Uppföljning vid klassråd/elevråd/arbetsplatsträffar/föräldramöten. Insats Årskursblandad undervisning. Personal styr gruppindelningar, placeringar, ect. Samarbetsövningar. Pedagogiskt indelade grupper med elever från alla årskurser vid skolans val. Skapa en medvetenhet kring arbetsmiljöns betydelse. Uppföljning och avstämning med vårdnadshavare av elevernas trivsel och behov, vid utvecklingssamtalen. Bra och formativt bemötande från personal. Förankra föregående års kompetensutbildning av den fria lekens betydelse arbetet med eleverna och i samtal med vårdnadshavare. Arbeta med case där eleverna på fritidshemmet får ta ställning till och diskutera olika sociala situationer ur elevernas vardag. Pedagog på fritidshemmet hjälper eleverna vid lekindelning så att alla får vara med. Diskutera arbetsro i klassrummen och i matsalen. Ansvarig Personal vid fritidshem och åk F-6 Datum när det ska vara klart

6 Namn Tillgänglig verksamhet. Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla barn och elever ska känna sig medräknade. Uppföljning via fråga i enkäten och i intervjuerna på fritidshemmet november Insats I den pedagogiska planeringen räkna med alla elever och anpassa undervisningen för gruppen eller enskilda elever. Öka tillgängligheten i undervisningen genom att utveckla verktyget "stödstrukturer", alternativa verktyg, anpassade läromedel och hjälpmedel. Vid planering av prov eller andra aktiviteter tas hänsyn till elevers olika behov. För fritidshemmet anpassas aktiviteterna så att alla barn kan delta. Hänsyn tas till elevernas olika behov. Bespisningens personal är medvetna om elevers behov och tillgodoser dessa. Kompetensutveckling till personal genom elevhälsan och SPSM. Möte med förskolans personal tidigt på vårterminen för att planera för tillgängligheten för de eleverna som börjar skolan. Ansvarig All personal, arbetslagsledare och rektor Datum när det ska vara klart Namn Jämställd skola och fritidshem. Områden som berörs av insatsen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och kunna utveckla sina intressen och förmågor. Skolan ska utarbeta en läxpolicy.

7 Insats Personalen tillämpar ett medvetet och normkritiskt förhållningssätt. Pedagoger i skola utvecklar former för hur vi ger pojkar och flickor lika utrymme. Uppmärksamma på vid planeringen av undervisningen hur vi når både flickor och pojkar på bästa sätt. Elever, vårdnadshavare (spårråd) och personal ska tillsammans utarbeta policyn med hjälp av Skolverkets stödmaterial "Läxor". På fritidshemmet fördela lekutrymmet utifrån elevernas utvecklingsbehov och kartläggning av deras val av lekar. Kompetensutveckling till personal i åk 1-6 med fokus på genuspedagogik med fokus på pojkars studieresultat. Ansvarig Personal i fritidshem och åk F-6. Rektor och arbetslagsledare. Datum när det ska vara klart Namn Främja mångfald. Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Att utarbeta ett gemensamt förhållningssätt bland personalen, eleverna och vårdnadshavarna med en uttalad strategi och tydliga riktlinjer mot främlingsfientlighet och rasism. Insats Inför höstterminen 2015 utbildat all personal i enlighet med studiematerialet "Att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet i skolan" (Skolor mot rasism; Argument förlag) och därefter följa studieplanen för elever och vårdnadshavare under hösten Ansvarig Pedagoger, arbetslagsledare och rektor Datum när det ska vara klart

8 Namn Religionsfrihet. Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Skolan motverkar stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper. Insats Att pedagoger och eleverna/barnen tillsammans analyserar och diskuterar fördomar som kan förekomma i samtal, hemmen, media eller läromedel. Bespisningens personal är medvetna om elevernas behov och tillgodoser dessa. Erfara olika kulturer på fritidshemmet via temaarbete kring olika länder. Ansvarig Samtliga pedagoger/personal. Datum när det ska vara klart Namn Sexuella normer. Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning Mål och uppföljning Skapa ökad kunskap om hur skolan förmedlar normer om sexuell läggning. Insats Diskutera fördomar om människor baserat på sexuell läggning. I bemötandet visa på ett öppet förhållningssätt kring sexuell läggning. Läsa sagor om olika familjebildningar på fritidshemmet. Ansvarig All personal och rektor Datum när det ska vara klart

9 Namn Åldersblandat. Områden som berörs av insatsen Ålder Mål och uppföljning Åldersblandade aktiviteter. Uppföljning via enkätfråga. Insats Undervisande pedagoger i fritidshem och skola planerar och genomför aktiviteter där barn/elever i olika åldrar och årskurser möts. Fadderverksamhet där eleverna hjälper varandra. Fritidshemmet hittar former för progression för eleverna inom ansvar, inflytande och utveckling. Ansvarig Pedagoger i fritidshem och åk F-6 Datum när det ska vara klart

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder Eleverna i åk 2 och 5 samt eleverna på fritidshemmet i årskurserna 1 och 3 har deltagit i Osby kommuns övergripande enkät. Eleverna i årskurs 1, 3, 4 och 6 har deltagit i en enkät inom det gemensamma rektorsområdet. Enkäten besvaras enskilt, sammanställs och analyseras på gruppnivå och på verksamhetsnivå. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna besvarar en enkät, som sammanställs och analyseras i klasserna. Elevrådet sammanställer hela skolans och fritidshemmets resultat, samt föreslår förbättringsåtgärder. Hur personalen har involverats i kartläggningen Under arbetsplatsträffar diskuteras resultatet av enkäten och det beslutas fortsatta åtgärder. Arbetslagsledare för skolan har funnits med vid spårrådets arbete med att analysera enkätsvaren. Planen har samtalats kring i ledningsgruppen. Planen informeras även i den lokala samverkansgruppen. Resultat och analys Generellt sett visar resultaten på god måluppfyllelse. På fritidshemmet uppger 100 % av eleverna att det stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra att eleverna är snälla mot varandra, att de vuxna säger ifrån om någon behandlas illa, att det pratas om hur vi ska behandla varandra, upplevd trygghet och personalens bemötande. Vidare visar resultatet att två elever upplever att någon retas och tre trivs ganska dåligt på fritids. Detta kommer att uppmärksammas och behandlas i fritidshemmets systematiska kvalitetsarbete. Som innefattar normer och värden, utveckling och lärande och inflytande. Arbetet ska bland annat syfta till att eleverna känner ökad trivsel, trygghet och delaktighet. I klass 1-2 uppger 100 % av eleverna att de trivs i skolan, att lärarna lyssnar på och bryr sig om eleverna, att eleverna inte retar varandra, att de vuxna säger ifrån om någon behandlas illa och att det finns vuxna på skolan att prata med om det behövs. En elev uppger att vägen till och från skolan känns osäker. I klass 3-4 uppger 100 % av eleverna att de trivs i skolan att de mår bra i skolan och de vuxna gör tillräckligt för att hindra mobbing. Vidare visar resultatet att tre elever tycker att vägen till och från skolan känns osäker, samt att en elev inte upplever att de vuxna lyssnar på vad eleven tycker vilket kommer att uppmärksammas av klassläraren. Vidare visar resultaten att 100 % av eleverna i klass 5 upplever att de får beröm när de lyckats bra, att personalen pratar med eleverna om hur vi ska vara mot varandra och att de vuxna bryr sig om eleverna. Enkäten visar också att 100 % av eleverna svarar att det stämmer helt och hållet eller

11 stämmer ganska bra att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter, att läraren är trevlig mot eleverna, att det finns vuxna att prata med om det behövs och att eleverna bryr sig om varandra på skolan. Vidare visar resultatet av enkäten att 3 elever inte vet om de kan eller inte tycker att de kan påverka vad de arbetar med i skolan, samt en elev som uppger att den inte känner sig trygg i skolan. 3 elever i 6:an uppger att de inte kan jobba i lugn och ro i klassrummet samt i matsalen, en elev uppger att den inte trivs i klassen. Vilket kommer att uppmärksammas i klassen. 8 stycken av vårdnadshavarna har besvarat enkäten angående elevernas skolsituation och 7 vårdnadshavare har besvarat enkäten av eleverna som går på fritids. Eftersom att svarsfrekvensen av vårdnadshavare var låg föreslås att hitta nya former för att få högre svarsfrekvens som kan ge en tydligare bild av verksamheten. Generellt sett visar resultatet av vårdnadshavarnas svar att eleverna är nöjda eller mycket nöjda med elevernas skola. Vårdnadshavarna i klass 5 uppger att 3 elever trivs på skolan, är trygg i skolan och att personalen ingriper om någon elev behandlas illa varav att en vårdnadshavare uppger att det inte stämmer för en elev vilket kommer att uppmärksammas av klassläraren i det fortsatta arbetet. Vidare visar resultatet på att tre vårdnadshavare inte vet eller tycker att deras elever har inflytande över sitt skolarbete samt vad får tillgång till information om hur eleverna ligger till i förhållande till kunskapskraven varav en som uppger att eleven inte får den hjälp som behövs. På fritidshemmet visar resultaten generellt god måluppfyllelse men att det finns förbättringsåtgärder att jobba vidare med. 5 vårdnadshavare uppger att fritidshemmet arbetar medvetet mot kränkande behandling, samt att personalen ingriper om någon elev far illa, varav 2 vårdnadshavare för fritidshemmet uppger att de inte vet eller inte tycker att det görs. Utifrån observationer i verksamheterna fritidshem och skola, i diskussioner och i samhällsundervisningen har det framkommit att framkommit att skolan bör arbeta mot rasism och främlingsfientlighet. Det finns ingen enkätfråga som indikerar detta utan arbetet kräver en särskild kartläggning.

12 Förebyggande åtgärder Namn Tillåtande klimat, tillgänglighet och studiero Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Studiero. Tillåtande klimat. Ökad tillgänglighet. Reellt inflytande. Målen för utbildningen ska klargöras för eleverna. Skolvägen ska bli tryggare. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska göras tillgängliga för vårdnadshavare. Åtgärd Undervisande pedagoger och fritidspersonal arbetar för ökad tillgänglighet i undervisningen, samt utvecklar metoder för att skapa ett tillåtande klimat. Elevinflytande ska synlig- och tydliggöras. Medvetandegöra arbetet om planen mot kränkande behandling och diskriminering till vårdnadshavare. Att medvetandegöra begreppet och elevens eget ansvar till att få studiero. Pedagogerna ska klargöra utbildningens mål för eleverna och eleverna ska få kännedom om hur de ska göra för att nå längre i sin kunskapsutveckling vars information ska gå vidare till vårdnadshavare genom utvecklingssamtal och Infomentor. Genom kompetensutveckling ska former för pedagogisk planering för bedömning ge modeller för detta arbete. Genuspedagogisk kompetensutveckling med fokus på hur vi får pojkar att nå högre studieresultat. Att tillsammans med elever, vårdnadshavare och kommunens gatukontor skaffa en tydlig bild av elevernas skolväg, identifiera de ställen som upplevs otrygga och åtgärda. Motivera åtgärd Elever uttrycker att arbetsron och klimatet i klassrummet kan bli bättre. Enkätsvar tyder på att enstaka vårdnadshavare inte vet om personal ingriper om något barn far

13 illa, samt att den upplevda trivsel för några elever behöver öka. Enkätsvar tyder på att elever och vårdnadshavare inte har en tydlig bild av hur elevinflytande tillämpas i skola och fritidshem, att tillgängligheten inte är tillräcklig för en elev. Kunskapsanalysen visar att pojkars skolresultat ligger lägre än flickornas. Enkätsvaren visar att elever upplever skolvägen som otrygg. Ansvarig Pedagoger och bespisningspersonal samt rektor. Datum när det ska vara klart

14 Rutiner för akuta situationer Policy Ingen elev ska trakasseras eller utsättas för kränkande behandling på fritidshemmet eller i åk F-6. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Om någon i personalen får kännedom om att ett barn eller en elev i någon av våra verksamheter anser sig blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande behandling i samband med att verksamheten genomförts eller har en koppling till någon av våra verksamheter, ska händelsen anmälas till rektor och utredas. Utredningen ska dokumenteras och ansvaret ligger hos den personal som får kännedom om händelsen. Om personal upplevs trakassera eller utsätta barn eller elev för annan kränkande behandling ansvarar rektor för utredningen. Rektor har anmälningsskyldighet till huvudmannen. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever i fritidshem och i åk F-6 har alla en kontaktperson eller mentor/klassföreståndare som elever och deras vårdnadshavare kan vänd sig till. Förutom dessa kan elever och deras vårdnadshavare alltid ta kontakt med: Rektor Ingrid Ullsten, , ingrid.ullsten@osby.se. Arbetslagsledare Susanne Ekdahl, , susanne.ekdahl@osby.se. Skolkurator Veronika Strid, , veronika.strid@osby.se. Skolsköterska Malena Brännlund, , malena.brannlund@osby.se. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. En anställd som upptäcker pågående kränkningar/trakasserier skall genast ingripa. Då den akuta situationen åtgärdats meddelas elevernas mentorer. Sker kränkningen på fritidshemmet meddelas barnens kontaktpersoner. 2. En anställd som på annat sätt får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt av trakasserier/kränkande behandling informerar elevens mentor. Sker det i fritidshemmets verksamhet informeras elevens kontaktperson där. 3. Mentor/kontaktperson talar med den elev som kan ha blivit utsatt för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Förklara att kränkningar ej får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till mentor/kontaktpersonen om något händer innan dess. Dokumentera samtalet. 4. Mentor/kontaktpersonen talar sedan med den/de elever som kan ha utfört kränkningen för att klargöra vad som hänt. Om flera elever deltagit talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen. 5. Om det visar sig att trakasserier/kränkningar har skett: Mentor/kontaktpersonen förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att de genast ska upphöra. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Bestäm en tid för uppföljning ca en vecka senare. Om flera elever deltagit i kränkningarna talar de vuxna med dem en och en. Dokumentera samtalen. 6. Kontakta inblandade elevers vårdnadshavare och berätta om vad som hänt och vad som nu beslutats. Dokumentera samtalen.

15 7. Anmäl till rektor och meddela elevvårdsteamet om vad som skett och vad som gjorts. 8. Eleverna hålls under uppsikt. 9. Uppföljande samtal hålls enligt planering i steg 3 och 4. Därefter kontaktas vårdnadshavarna för att delges information om hur det gått. Eleverna hålls även fortsättningsvis under uppsikt. Dokumentera samtalen. 10. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas de elever som mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och skolkurator. En handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. Samtalet dokumenteras i protokoll. 11. Handlingsplanen följs upp i ett nytt samtal med elev, vårdnadshavare, rektor och skolkurator. Även detta samtal dokumenteras i protokoll. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevers vårdnadshavare direkt. Rektorn kallar till en konferens. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal. Om en elev i skolan eller på fritidshemmet anser sig ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en vuxen följs nedanstående plan: 1. Händelsen anmäls till mentor, elevvårdsteam eller annan vuxen på skolan som eleven har förtroende för. 2. Mottagaren av anmälan anmäler händelsen till rektor. 3. Vårdnadshavare informeras. Ansvarig för att detta sker är rektor. 4. Rektor informerar i sin tur skolhuvudmannen. 5. Rektor ansvarar för att utredning ske: Samtal förs med samtliga berörda parter. Samtalen dokumenteras. Rektor ansvarar för att lämpliga åtgärder vidtas. Åtgärder som sätts in bör leda till långsiktiga lösningar. Det bör alltid övervägas om åtgärder också ska vidtas i syfte att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. I fall av allvarliga kränkningar/trakasserier avgör rektor, eventuellt tillsammans med sin chef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Rektorn informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. Rektor följer upp ärendet med elev och vårdnadshavare. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och följer upp ärendet. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras. Uppföljningen dokumenteras. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev och vårdnadshavare vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( eller Diskrimineringsombudsmannen ( Rutiner för uppföljning Åtgärderna följs upp och utvärderas av elevens mentor/kontaktperson i täta möten (ca 1 gång/vecka) till dess att kränkningen upphört. Rutiner för dokumentation Dokumentation av samtal och övriga insatser görs av mentor/kontaktpersonen till dess att trakasserierna eller den kränkande behandlingen upphör. Särskild dokumentationsblankett används.

16 Rektor dokumenterar när elev upplever trakasserier eller kränkande behandling av personal. Rektor anmäler till huvudmannen på särskild delegationsblankett. Ansvarsförhållande Mentor/kontaktperson har ansvar för utredning, uppföljning, anmälan till rektor och dokumentation. Rektor ansvarar för utredning, uppföljning och dokumentation om personal upplevs kränka elev. Rektor anmäler alla anmälningar om trakasserier och kränkningar till huvudman i enlighet med delegation.

17 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.

18 Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

19 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]

20 Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.

21 James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

22 DOKUMENTATIONSBLANKETT VID KRÄNKANDE BEHANDLING Sida 1(1) Barn och skola Utredning: När ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkningar/trakasserier/diskriminering. Skollagen 6 kap. 10 och diskrimineringslagen 2 kap. 7 Personuppgifter Utredarens namn och titel Datum för utredningen Ansvarig förskolechef/rektor Förskola/skola Namn på barn/elev som anser sig blivit utsatt Avdelning/klass Namn på involverade barn/elever och avdelning/klass Namn på personal som deltagit i utredningen Händelse och åtgärder Beskriv händelsen Åtgärder Datum för uppföljning Besöksadress Parkgatan 26 Postadress Barn och skola Osby Telefon vx Fax E-post barnochskola@osby.se Hemsida Org.nr PlusGiro Bankgiro