EVANGELISK-LUTHERSK MISSIONSTIDNING NUMMER kr. Nycklar till att förstå gåvorna Hemgruppen När barnen lämnar Jesus TRON I VARDAGSLUNKEN

Transkript

1 EVANGELISK-LUTHERSK MISSIONSTIDNING NUMMER kr Nycklar till att förstå gåvorna Hemgruppen När barnen lämnar Jesus TRON I VARDAGSLUNKEN

2 OMSLAGSBILD: DAVID MARCU Nycklar till att förstå gåvorna Hemgruppen När barnen lämnar Jesus EVANGELISK-LUTHERSK MISSIONSTIDNING NUMMER kr TRON I VARDAGSLUNKEN SÖK JESUS OCH GÖR DIG INTE MERA BEKYMMER. Uppmaningen kommer från Luiz Vertiz i Peru, en man som fått ta emot Jesus när han nått motsvarande svensk pensionsålder. Andra har gått i motsatt riktning. Genom sina föräldrar fick de ta emot tron, men längs livsvägen har den fått allt mindre betydelse för dem. Skälen till det kan ha varit många tvivel, ovilja, krav man känt på sig, upplevelsen av att tron inte bär, inte är relevant för livet eller möjlig att förena med vardagens lunk. I det här numret av Till Liv skriver Anders Göth om när barnen lämnar Jesus. Många föräldrar bär på sorg över det, ställer sig frågor och förebrår sig. Alla dessa känslor och tankar vill Gud ta del av och ta hand om. Han vill också påminna om hur han förklarat sin kärlek och vilja till gemenskap med varje människa som döpts och a tt det aldrig förändras. Vi får med hela kyrkan be om världens frälsning och inkludera våra barn och vänner i de bönerna. Vi får också lita på att den helige Ande bor och verkar i var och en som tror. Det är något som Erik Hector och personalen på Café Engel i Ängelholm tagit fasta på. När de gör det för dem mest självklara pratar eller spelar bordshockey med gästerna, hålla andakter, servera kaffe gör de det i medvetenhet om att Anden är närvarande och verklig i deras liv. De bara är sig själva och litar på att Gud söker människor och för dem närmare sig. Eller som pastorn Magnus Persson uttrycker det, de ger vardagens lunk ett missionalt perspektiv. Vi får vara medvetna om vårt uppdrag och samtidigt slappna av och tro att Guds Ande är verksam. Sök Jesus och gör dig inte mera bekymmer. MARKUS HECTOR, markus.hector@tillliv.se... och den helige Andes gemenskap vare med er alla. 2 KOR 13:13 REDAKTÖREN HAR ORDET Innehåll 3 Han fann mig FILIP AMBROSEN Luis Vertiz från Piura i Peru berättar om sin väg till en tro på Jesus. 4 Att tvingas lita på Gud LINUS MÅNSSON I ett samtal berättar Erik Hector om den stora utmaningen under sina tolv år på Café Engel att älska besökarna och lita på att Gud för dem närmare sig. 6 Ord till liv Be utan att tröttna till honom som aldrig tröttnar ANDREAS GISELSSON 8 Kort & Gott 9 Mission Nya tider i Peru HELENE KOEFOED-JESPERSEN Den bara sju år gamla lutherska kyrkan i Peru ska nu stå på egna ben. De behöver våra böner och vår medkänsla, men också frihet att själva utvecklas och mogna. 10 Saxat Har du mod att säga nej CHRISTIAN BRAW 11 Själavård När barnen lämnar Jesus ANDERS GÖTH Det är lätt att anklaga sig själv när man ser barnen lämna sin tro. Men vi får komma med det vi känner till Gud och ta emot hans obegränsade omsorg om oss. 12 Hemgruppen en gemenskap som bär MARKUS HECTOR Prästen Reine Toth delar sina tankar om hur en hemgrupp kan få fungera och utvecklas. Vi får också tips på böcker och andra material man kan använda. 16 Nycklar till att förstå gåvorna ENDALE AUGICHEW Den helige Ande utrustar kyrkan med sina gåvor. Men vilket är syftet med dem? Och hur ska de användas? 17 På tråden med Andreas Johansson 18 ELM och samkönade relationer MARKUS HECTOR Erik Andersson förklarar hur man från ELMs ledning uppfattar Bibelns undervisning om homosexualitet och resonerar kring frågans själavårdsmässiga svårigheter. 20 Rakt på sak Ge oss småskrifter på rumänska LENA BENGTSSON 21 Detta händer i ELM Syd Till minne av Gunhild Andersson RUNE IMBERG 22 ELMnytt & info 23 Annonser och adresser 12 6 Annonsbilaga medföljer. 2 TILL LIV

3 MISSION I UTLANDET HAN ann MIG SÅ SITTER JAG HÄR IGEN i 66-årige Luis Vertiz hus. Luis, eller Pichin som han kallas, sprang av en slump ihop med min amerikanska kollega Henrik för snart ett och ett halv år sedan. Förra veckan gav han mig nycklarna till sitt hus. Det är inte normalt att göra det i Peru, landet där man inte litar på någon. Vi är tre män som brukar träffas i detta hus och läsa Bibeln tillsammans ett par gånger i veckan. Några gånger har Pichin träffat fler som han bjudit med. Pichin, du har nyligen blivit kristen varför? Jag är kristen på grund av Guds nåd. Han fann mig, det var inte jag som fann honom. Han kom till mig i Henriks och din skepnad, ni som visade mig vägen till sanningen och livet. Förr levde jag i lögn, men nu tackar jag Gud för att han fann mig. Vad trodde du förr? Jag var katolik, men jag levde i lögn och hade inte riktigt någon tro. Jag ville att Gud skulle göra det jag bad honom om, och jag trodde att jag skulle kunna styra Gud till att göra det omöjliga för mig. Hur upplever du tron på Jesus? Tron på Jesus är glädje. När vi får tron får vi också glädje och varje dag när jag läser min Bibel lär jag mig något mer om Jesus och kan känna hur glädjen inom mig växer. Nu när jag vet att Jesus är med mig och alltid går vid min sida är jag alltid glad. Har ditt liv förändrats sedan du blev kristen? Tron har förändrat mitt liv mycket. Tidigare kände jag ingen mening i livet. Hela tiden hade jag bekymmer och problem och jag var väl medveten om att jag behövde hjälp. Hjälpen kom av sig själv: jag levde mitt liv som jag gjorde och då kom Jesus och förändrade allt. Han letade efter mig och fann mig. Jesus är människofiskaren. Vilken är din största önskan idag? Att resten av världen får höra om Jesus. Tänk om alla världens tidningar kunde ha som huvudrubrik: Sök Jesus och gör dig inte mera bekymmer. Om bara världen kunde förstå det skulle vi bli riktigt många i himlen. Du har som många peruaner fått undervisning från den romersk-katolska kyrkan. Vad uppfattade du som problemet med den katolska kyrkan du varit i? Satan använder Maria som en modersbild för oss. Vi har ju alla en mor som vi känner och älskar och det utnyttjar Satan. Precis som vi barn vänder oss till vår mor när vi har problem kan man som katolik vända sig till Maria med sina problem. För hon är chef över allt och katolikerna här tror att Maria har mer makt än hennes barn, Jesus, i himlen. Det är också ett problem att den katolska kyrkan skapar rädsla för Gud hos människor för att sedan kunna tjäna pengar på att erbjuda syndernas förlåtelse. Har du något råd till svenskar och danskar? Ja. Ljug inte, för lögn smittar. FILIP AMBROSEN, missionär, Piura Tidigare publicerad i Liv i Troen. Översättning och bearbetning, Erik Andersson TILL LIV FOTO: KEITH MISNER

4 INTERVJU ATT TVINGAS LITA PÅ GUD Erik Hector avslutar sin tjänstgöring efter tolv år på Café Engel. Mycket vatten har hunnit rinna under broarna. Hur har det varit att jobba på caféet och hur har han sett på sin uppgift? Linus Månsson har träffat honom. Årets medarbetare på Café Engel, från vänster: Emma Schäder (elev på Strandhems Bibel- & lärjungaskola), Mattias Arvidsson (ungdomsledare), Julia Bjuremo (ungdomsledare), Jens Rosenkvist (Strandhem), Erik Hector (caféansvarig). FOTON: JULIA BJUREMO JAG ÄR EN AV DE hundratals ungdomar som kommit och gått på Café Engel i Ängelholm. Jag har legat rastlös på golvet medan dagskassan räknats, spelat bordshockey och passionerat argumenterat för min åsikt i de många sakfrågor som utgjort veckans samtalsfråga. Mycket av det har jag gjort i Erik Hectors närvaro. Han är en person vars påverkan på mitt liv nog är större än vad jag riktigt förstått. När jag ringer honom och frågar om det hade varit möjligt att göra en intervju svarar han: Nja, det vet jag inte, men jag vill gärna träffa dig och prata med dig. Guds Ande i vardagen Det finns något obeskrivbart med Café Engel i Ängelholm, något som gör att en person som för första gången tar trapporna upp oftast spärrar upp ögonen i antingen fasa eller glädje. Detta 'något' gör också att man besöker platsen trots att man är fem år utanför målgruppen. Kanske ligger hemligheten i att den längtan som driver personalen inte är en fantastisk försäljningsstatistik, utan en överlåtelse åt Guds vilja och en kristen tro som förmedlar ett fokus på andra och inte sig själv. Genom personalen på Café Engel får ungdomar i Ängelholm två gånger i veckan ett möte med Jesus. Och Erik Hector har varit en del av den personalen i totalt tolv år nu. Vi slår oss ner och börjar med att tillsammans stolpa upp Eriks liv i årtal. Därefter väljer jag att hoppa rakt in på de härliga vittnesbörden och hoppas få höra om något riktigt mäktigt helande på platsen. Så jag går ut starkt och frågar: När det går riktigt bra, vad är det som händer då? Svaret blir ett annat än jag förväntat, Erik väljer nämligen att utveckla ett samtal kring vad det innebär att lita på Gud. Han poängterar vår benägenhet att kategorisera livets olika delar i andligt och icke-andligt. Det finns inte någon del av livet som Gud inte har med att göra. Därför blir inte bordshockeyn mindre andlig än andakten, säger han, och fortsätter med att tala om vikten av att leva evangeliet mer än (men inte utan) att berätta det. I en insikt som nästan känns bisarr slår det mig av hur det är skillnad på att spela bordshockey fylld av den helige Ande och att bara spela bordshockey. Livet tillsammans med andra människor uträttar Guds verk när man bär på helig Ande. Så när Eriks arbete går bra spelar han bordshockey, håller i andakter och serverar kaffe. Och i allt detta vilar han lugnt i att Guds Ande bor i honom. 4 TILL LIV

5 Livet tillsammans med andra människor uträttar Guds verk när man bär på helig Ande. Varje litet möte Erik berättar att det i hans längtan och utövande av evangelium ofta pågår två processer. Den ena sker inom honom själv, den andra i den människa han möter. Båda processerna är beroende av Gud, och när de pågår tvingas en förtröstan på honom fram. Erik har en förtröstan på att han gör skillnad i människors liv eftersom han har Guds Ande boende i sig, och det även om det enda som under flera veckor sker i mötet med en ungdom är schackmatcher under tystnad. Han vill lita på att varje litet möte får vara en del av den process som för en människa närmare Gud. På Café Engel infinner det sig ett lugn som inte är svårt att härleda från Erik. I samtalen är man mån om att söka lyssna och tänka innan man svarar. Då någon startar ett samtal lägger man ifrån sig det man håller i. Caféet med Erik i spetsen har varit en oas som har dragit många till sig. Inte minst viktigt har det varit för de kristna i Ängelholm. Jag minns själv tydligt från min gymnasietid hur bra det kunde kännas att i vardagen få infinna sig på en plats där jag inte längre var ensam kristen. För mig var det otänkbart att dra med mig mina klasskompisar till kyrkan, men steget för dem att följa med till caféet var litet. Det tog inte lång tid innan förslaget att gå dit var mina klasskompisars. Vilken dragningskraft människor som älskar har! Kallelsen att älska Erik och personalen på Café Engel har mött otroligt många människor genom åren, och om det är någonstans i Sverige man kan tala om att det finns en mångfald så är det på caféet. Bland de många mötena finns också de människor som är krävande och blir en påminnelse om världens trasighet och orättvisor. Erik berättar att det funnits stunder då han gått mer på vilja än entusiasm i sin tjänst. Även under dåliga dagar är det hans uppgift att älska den person som kommer innanför dörren, och det viljebeslutet, snarare än känslan, får då diktera inställningen. CAFÉ ENGEL ÄR GUDS, och inte personalens. Att det är så gör det till ett indirekt tvång att också lita på Gud, förklarar Erik. Hans egen uppgift är att älska och för att orka fortsätta göra det måste han lita på Gud. Detta är ett sammanhang som är få förunnat eftersom få är just anställda med syftet att älska sin nästa. Efter tolv år i denna tjänst tar det nu slut för Erik. Själv kan jag bara säga tack för allt han gjort och betytt. Tack Erik! LINUS MÅNSSON, student, Lund TILL LIV

6 ORD TILL LIV BÖNSÖNDAGEN Jesus berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid ska be utan att tröttna: I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. I samma stad fanns en änka som kom till honom gång på gång och sade: Ge mig rätt mot min motpart! En tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för människor ska jag ändå ge den här änkan rätt, eftersom hon är så besvärlig. Annars pinar hon till slut livet ur mig med sitt springande. Och Herren sade: Hör vad den orättfärdige domaren säger. Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda som ropar till honom dag och natt? Han lyssnar tålmodigt till dem. Jag säger er: Han ska snart skaffa dem rätt. Men ska Människosonen finna tron på jorden när han kommer? Luk. 18:1 9 6 TILL LIV FOTO: CHARLES CLEGG

7 BE UTAN ATT TRÖTTNA TILL HONOM SOM ALDRIG TRÖTTNAR JESUS BERÄTTAR EN LIKNELSE för att visa att vi alltid borde be, utan att tröttna. För vi ber inte alltid och vi tröttnar i vår bön. Kommer Jesus att finna den tro som inte tröttnar och upphör att be, när han kommer tillbaka? Finner han den tron hos mig? ÄNKAN VAR I EN UTSATT POSITION. En oförrätt tyngde henne och varken någon advokat eller släkting förde hennes talan. Hon var förmodligen både fattig och ensam. Ge mig rätt inför min motpart, bad hon om och om igen. Ständigt sökte hon upp den orättfärdige domaren. Vilken prövning hon hade det som brottsoffer! Domaren var som en kylig mur. Han var varken intresserad av henne, av att skipa rättvisa eller av att frukta Gud. Han tänkte bara på sig själv. Kvinnan hade därför bara ett vapen hennes envishet. Hon tröttnade inte. Det gjorde däremot den orättfärdige domaren. Han tröttnade på änkan och gav henne därför till slut rätt i tvisten. Han gjorde det inte för att han brydde sig om henne eller om Gud eller sitt rykte, utan bara för att få slippa kvinnans ständiga besök och tjatande. GUD ÄR INTE SOM DOMAREN I LIKNELSEN, utan han bryr sig verkligen om dig! Han har skapat dig. Han älskar dig. Han har gång på gång inbjudit dig att komma. Han tröttnar inte på dina ständiga besök. Tvärtom vill han att du ska lägga fram alla dina önskningar inför honom. Genom dopet har du blivit hans eget barn. Hur mycket önskar inte en förälder ett öppet och pågående samtal med sitt barn? Många föräldrar sörjer den dåliga kontakten med sina barn. Gud, som vår far, är inget undantag. STÄNDIGT FÅR VI LOV ATT KOMMA TILL GUD. Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er (Matt. 7:7). Vi får bulta och dörren öppnas. Jesus vill inget hellre, han som själv säger: Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig (Upp. 3:20). Bön är att släppa in Jesus. I bönen är det inte antalet ord eller några långa ramsor som räknas. Inte heller behöver vi föreslå någon lösning. Jesus vet redan allt vi behöver. Han vill bara få tillträde. JESU MOR, MARIA, VAR TILLSAMMANS MED JESUS och hans lärjungar på ett bröllop i Kana i Galileen. Troligen var hon vän med värdarna eftersom hon fick reda på det pinsamma att vinet hade tagit slut. Något behövde göras. Maria gick därför till Jesus och sade: De har inget vin. Sedan gick hon igen, för mer behövdes inte. Gör du på samma sätt! Tala om för Jesus vad du saknar. Det räcker. I samma stund sätter Jesus igång med att svara. Men han gör det på sitt sätt och efter sin kalender. Maria kom inte med några råd till Jesus. Hon behövde inte fundera på hur han skulle lösa situationen. Det fick bli en överraskning. Hon visste att Jesus skulle hjälpa och sade till tjänarna på kalaset att de skulle göra det som Jesus sade åt dem. ÖPPNA DIN DÖRR FÖR JESUS och stäng den aldrig. Tala om för honom vad du saknar. Vänta dig att han ska svara. BÖN: Jesus kom in, kom in i mitt hjärta! Ge mig det som jag behöver och som du ser att jag saknar. Men framför allt, låt mig aldrig få sakna dig. Jesus, kom in! ANDREAS GISELSSON, predikant, Örkelljunga TILL LIV

8 KORT & GOTT Evangeliet i vardagens lunk Från ELMs ledning fortsätter man att uppmuntra till nyplantering av föreningar och församlingar. Därför bjöd man i mitten av april in till ännu en samling under rubriken "På nya platser, färdiga, gå". Temadagen innehöll seminarier, samtal, bön och ett par timmars inspirerande undervisning av Magnus Persson, pastor i United Malmö. Magnus Persson konstaterade att Sverige enligt både statistik och personlig erfarenhet i dag är ett missionsland. Vi som är kristna behöver därför agera som missionärer och kyrkans ledare behöver utrusta sina medlemmar för tjänst. Mission är inget som Gud lagt ut på entreprenad till några få särskilt utvalda. Vår förebild i missionen är Jesus själv Ordet som blev kött och bodde ibland oss (Joh. 1:14). Vi får leva av Ordet, vara i världen tillsammans med människor och bidra till att de blir lärjungar till Jesus. Evangeliet behöver höras, men också gestaltas. De som nyplanterar en församling tvingas försöka nå ut till människor, snarare än odla en viss kyrklig kultur. Gästfrihet att få andra att känna sig hemma och inkluderade är ett av ledorden. Ett annat är delaktighet. I en nyplantering blir med nödvändighet fler engagerade och måste ta ett ledaransvar. Men hur gör man då när det redan finns en etablerad församling på platsen som det behöver väckas liv i? Magnus råd är att ändå överväga att starta något nytt och låta det som redan finns få fortsätta som dittills. Det är nämligen inte sällan för lite trötta församlingar som för den ensamma damen när hennes tik hade åldrats köpte hon en valp och konsekvensen blev att både hon och tiken levde upp och förlängde sitt liv. Magnus Persson slog ett slag för mission i tätortsregionerna och uppmuntrade oss att inte ha överdriven respekt för städerna. I United Malmö finns personer som flyttat till den stadens Samaria, stadsdelen som man helst undviker Rosengård för att visa de människor som bor där att det finns en Gud som älskar och söker just dem. De ser sin kallelse att leva och bo där med sina familjer, låta barnen gå i den lokala skolan och tillsammans ge vardagslivets lunk ett missionalt perspektiv. En viktig fråga att ställa sig är varför Gud placerat en just där man nu lever och vad han vill med det. Lika starkt som Magnus uppmanade till mission i städerna, lika starkt varnade han för drömmen om att bli stadens megakyrka. Det vi behöver är inte kyrkor som samlar en massa folk. Snarare behöver vi många kyrkor med ett 100-tal engagerade, kyrkor som sänder ut sina medlemmar för att bygga relationer till dem som de naturligt kommer i kontakt med. Kallelsen är att vara Kristi kropp i världen att dela livet med människor i sin omgivning och att vänta tills de kommer med sina frågor eller själva ber om att få komma med på besök i församlingen. Magnus Persson verkar för att uppmuntra fler gemenskaper där man i enkelhet lever livet tillsammans och gör det man tycker om att göra, snarare än har tusen och en programpunkter och samlingar. De flesta kommer till tro genom personliga kontakter, ytterst få genom verksamheter. Sitt anförande på Missionsgården Strandhem den här lördagsförmiddagen avslutade Magnus med att uppmana oss att ta till vara på de ungas iver, men också förstå att det för nyplanteringar behövs vuxna mogna kristna, och bland dem gärna barnfamiljer, som är beredda att flytta till ett område för att kanske bo där resten av livet. MARKUS HECTOR, Malmö Till Livs juninummer ett speciellt nummer för utdelning! Vi kommer i år att trycka upp ett antal extra exemplar av Till Liv 6/2015. På exemplaren kommer det inte stå att det är nummer 6. De kommer inte heller vara utformade som sommarnummer utan ha artiklar och bilder som kan vara aktuella året om. Tidningarna tjänar således utmärkt för utdelning och vi vill uppmana både enskilda läsare och föreningar att beställa extranummer och sprida runt om i vårt land! Ur innehållet Därför är jag kristen Bibeln i världslitteraturen Min väg till en kristen tro Kostnaden för extra exemplar av numret: 15 kr/st + porto Deadline för beställning: torsdagen 21 maj Beställda tidningar levereras v. 23. Hör av dig för mer info och beställning: , design@tillliv.se EVANGELISK-LUTHERSK MISSIONSTIDNING VÄGEN TILL GUD 8 TILL LIV

9 MISSION I UTLANDET Transition group med Juan Fernandes (WMPL), Harold Llontop (president IELCH), Mariela Bensus Tuesta (IELCHs styrelse), Helene Koefoed-Jespersen (ELM Danmark) och Hans Verkerk Garcia (IELCHs styrelse). NYA TIDER I PERU Missionssekreteraren, och tidigare perumissionären, Helene Koefoed-Jespersen ingår i den kommitté som under en övergångsperiod arbetar med att tydliggöra kyrkans ledarskap över missionsarbetet i norra Peru. I gruppen fi nns också två representanter för Iglesia Evangélica Luterana de Chiclayo och en från World Mission Prayer League. FYRA PERSONER RUNT ETT BORD. Fokuserade blickar på några dokument som ligger framför dem. En tydlig uppgift: Skriv ett nytt samarbetsavtal mellan den unga kyrkan i Chiclayo och de två missionssällskap som under 20 år samarbetat för att grunda och stötta den. Nu är det dags att kyrkan också formellt ska vara ledande i arbetet i Chiclayo och i Piura. För en utomstående betraktares öga kan det se väldigt bräckligt ut fyra personer samlade runt ett bord. Men upplevelsen är väldigt stark. Efter att ha gått sida vid sida i många år är det stort att få vara med och överlämna bilnycklarna till bilens rätta ägare. I samtalet framkommer flera gånger att kyrkan fortsatt önskar undervisning och stöd. Men det är en stor skillnad att det nu är kyrkan som säger: Vill ni göra detta? Det är inte en välmenande missionär som sätter agendan. Processen att låta den unga kyrkan stå på egna ben kräver en hel del ödmjukhet från ELMs sida. En missionsorganisation med över 100 års erfarenhet och en ung kyrka som just fyllt sju år det är lätt att kyrkans ledare körs över. Men nu krävs tålamod, kärlek och ödmjukhet gentemot en ung kyrkas ledarskap. Vilka är kyrkans utmaningar? Många av dem känner vi från vår egen organisation: Vad gör man när man vill mer än man har resurser till? Hur kan en god kommunikation säkerställas inom kyrkan som består av fyra församlingar och hur når informationen ut till andra och fram till rätt adressat? Hur arbetar man med utbildning av kyrkans ledare? Vi måste i denna process vara ärliga och säga att utmaningarna står i kö för kyrkan. Men vi ska också säga att om vi inte, som missionsorganisation, låter kyrkan leda sitt eget arbete, kommer vi att vara ett hinder för dess vidare utveckling och mognad. NI SOM LÄSER DETTA har förmodligen insett att nya tider inte bara är enkla tider. Men vi hoppas att ni är med i bön och medkänsla och att ni vågar gå med oss in i en ny fas i missionsarbetet i Peru. Det kommer att bli spännande! Det okända kan vara skrämmande, men Gud är missionens Herre och allt han gör är gott. HELENE KOEFOED-JESPERSEN, missionssekreterare i ELM-DK TILL LIV

10 SAXAT HAR DU MOD ATT SÄGA LINA SANDELL-DAGEN I VÄXJÖ domkyrka i oktober 2003 blev så rik på upplevelser, att jag ännu inte hunnit berätta allt. Det visade sig att Lina Sandell skrivit så mycket fler sånger än de, som finns i vår nuvarande psalmbok. Närmare tvåtusen egna sånger har hon författat, dessutom har hon översatt många. I sångboken Lova Herren (BV förlag, Örkelljunga) finns det nästan 200, om man räknar med översättningarna. Vid Lina Sandell-dagen i Växjö domkyrka presenterade skolkuratorn Eric Malm några av dem. Den jag fäste mig mest vid var nr 289 i Lova Herren. Den börjar med en berättande inledning: Har du mod att följa Jesus? Ljuder frågan mången gång./ Hör dock här en annan fråga/ framställd i min enkla sång. Det låter nästan som ett skillingtryck. Men vilken är frågan? Lina skriver: Har du mod att bliva borta/ när din Konung kallar dig,/ kallar dig till evig glädje, Evig salighet hos sig? Det är inte alla som kan förstå vad hon menar, men var och en som någon gång känt att Gud är nära, kan ana vad hon är ute efter. Hennes fråga blir mycket direkt och rakt på: Har du mod att välja döden,/ när dig livet bjudes än?/ Har du mod att låta Jesus/ Ohörd vända om igen? Det är sant att det kräver stort mod att vara kristen. I undersökning efter undersökning visar det sig att det bara är 10% i vårt folk som vill kalla sig kristna, medan 20 30% kallar sig ateister och 20% tror på själavandring. Då krävs det mod att tillhöra den lilla gruppen, som bara utgörs av var tionde. Men Lina ser det från en annan synpunkt. Hon frågar: Har du mod att ännu drömma/ om ett liv av lycka här/ Fastän du så många gånger/ Sett hur tom den lyckan är Hon blir ännu mer konkret i nästa fråga: Har du mod att nalkas graven/ utan något grundat hopp Hennes frågor till mig visar på en helt annan sida av Lina än jag tidigare känt till. Jag kommer inte undan hennes frågor. Jag vet ju att hon har rätt. Varför går hon så rakt på, varför kan hon inte nöja sig med Blott en dag? Jag anar att det är en stor omsorg som ligger bakom. Hon vill av hela sitt hjärta att det skall gå väl för mig som läser hennes ord. Hon vill att jag och alla, som möter dem, skall få den goda, trygga relation till Gud, som hon själv fick. Hon vill att också jag skall kunna säga av hela mitt hjärta: Tryggare kan ingen vara/ än Guds lilla barnaskara I sista versen skriver hon och man riktigt hör hur hennes röst skälver: Hör, ack hör, han klappar än!/ Har du mod att längre stänga/ Hjärtats dörr för denne vän? CHRISTIAN BRAW, präst, Kosta Texten är hämtad från 10 TILL LIV

11 SJÄLAVÅRD NÄR BARNEN LÄMNAR JESUS FOTO: CALEB EKEROTH IBLAND NÄR FÖRÄLDRAR BERÄTTAR om vad deras barn numera gör sitter några tysta. Deras barn går inte på bibelskola och är inte ungdomsledare. De finns varken med i någon ELM-förening eller går i någon kyrka, inte ens till advent, jul eller påsk. Dessa föräldrar bär på en smärta som man inte ser. De ber och undrar: Var gjorde vi fel? Vad gjorde att vi misslyckades som föräldrar i detta? De oroas över sina barn och anar att deras barnbarn kanske kommer att växa upp odöpta, utan kunskap och den trygghet som tron ger. De är inte ensamma i detta, även om det kan kännas så. Tvärs igenom alla kristna sammanhang finns dessa mammor och pappor vars största sorg är att deras barn verkar ha lämnat kristen tro. Alla undrar de samma sak: Varför? I vad gjorde vi fel? Och hur ska våra barn hitta vägen tillbaka? Tänker eller känner du så? Kom då i håg: Dopets vatten dunstar inte Är dina barn döpta så kan de inte bli avdöpta. Gud gjorde dem där till sina barn och det han då gjorde, det förblir. De kan försöka lämna dopet men det är lika omöjligt som att avsäga sig tyngdlagen. De kan avvisa vad dopet gett dem men de kan inte ändra vad som skett ett antal år tillbaka det som gavs i dopet är fortfarande ett lika stort faktum. Gud förklarade dem som sina barn. Han älskar dem, och slutar inte att älska dem. Även den minsta tron har precis allt Gud, vår Far, är inte sådan att han sorterar och stryker ut dem som inte har en perfekt tro ur sin bok. Det är tvärtom. Jesaja skriver: Ett brutet strå skall han inte krossa, en tynande veke skall han inte släcka. 1 Brutna strån och rykande vekar är alldeles särskilt älskade av Gud, just på grund av deras sårbarhet. Han lämnar nittionio får i vildmarken för ett enda försvunnet lamm. Dina barn är älskade av Gud. Och skulle det vara så att bara en liten gnista av tro finns kvar så får det Faderns fulla, eldstormande uppmärksamhet. Brutna strån hör till Herren lika fullt som solida ekar. Gud förblir trofast Gud kommer att finnas vid dina barns sida under hela deras liv. Är vi trolösa förblir han trofast, för han kan inte förneka sig själv. 2 Han kommer att påminna om sig själv, ge små puffar och aningar i sådant som händer. Och vartefter man prövat och sett att allt man velat ha faktiskt inte gav det man djupast sökte, kommer början av en insikt att växa: Bara i Gud finns allt jag söker. Dina barn betyder mer för Gud än du kan förstå. Och hans kärlek kommer att följa dem. Din tro gör skillnad Fortsätt att gå till gudstjänsten. Fortsätt att låta Bibeln ligga framme. Underskatta inte vad det betyder för dina barn, även om de nu är vuxna och lever sina egna liv. Ni är fortfarande mamma och pappa och det finns något i oss alla som hela tiden noterar vad våra föräldrar gör, som söker vägledning, kärlek, bekräftelse och accepterande. Så fortsätt att be och hoppas så som hela kyrkan, i himlen och på jorden, tillsammans med Herren Jesus själv ber för dem. Gud helar också föräldrar Förlåtelsen gäller inte bara era barn, den gäller er också. De sår som detta gett er, sår som ingen utomstående kan se, har sin läkedom i Jesus. Oftast kan vi inte säga vad som gjort att något barn velat lämna tron och Gud och många gånger beror det inte alls på något ni gjort eller inte gjort. Men skuldkänslan finns där ändå. Guds gode helige Ande ger oss hjälp att tro att alla upplevelser av felsteg ligger under förlåtelsen, både falska och sanna. Han tog på sig våra misstag och bar dem på korset. Så blev vi, genom honom, precis de som Fadern önskar att vi skulle vara. Din skuld, riktig eller inbillad, är inte längre din, den tillhör Jesus. Gud förklarar dig vara en perfekt förälder, fri från synd och fri från skuld. Du har en himmelsk Far som har obegränsad omsorg om dig. Kan då en mor glömma sitt barn, så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt? Och även om hon kunde glömma sitt barn, skall jag inte glömma dig. Se, på mina händer har jag upptecknat dig Jes. 42: Tim. 2:13 3. Jes. 49:15 ANDERS GÖTH, Malmö TILL LIV

12 REPORTAGE HEMGRUPPEN EN GEMEN- SKAP SOM BÄR FOTO: SYDNEY MISSIONARY BIBLE COLLEGE Att vara med i en hemgrupp kan vara en stor välsignelse. Men det är viktigt att ha en struktur och söka hitta ett material som fungerar. Till Liv har träffat en präst som gjort bibelstudiematerial till sin hjärtesak. Det är bra att fundera över vad man vill med sin grupp och gärna också vad man som församling eller förening vill med sitt hemgruppsarbete. REDAN I URKYRKAN SAMLADES man till både gemensam gudstjänst och möttes och delade livet i mindre gemenskaper i hemmen. Hemgruppen är verkligen inget nytt påfund. Jag har slagit mig ner för att samtala en stund med Reine Toth. Han ser glad ut där han sitter i en soffa i Betaniakyrkan i Malmö. Så har jag också lärt känna honom under den tid han varit präst här i EFS-föreningen, en människa med en påtaglig glädje över Jesus, Guds Ord och kyrkan. Nu ska han inom kort lämna sin tjänst för att fortsätta arbeta med Bibeln som missionsföreståndare för Folk & Språk. Mitt samtal med Reine ska denna gång uteslutande handla om hemgrupper och hemgruppsmaterial. Det är något som ligger honom väldigt varmt om hjärtat. Han berättar att han varit med i en hemgrupp under sin studietid och nu är med i en grupp med unga vuxna i Betaniakyrkan. Båda grupperna har fått betyda mycket för honom. För mig är det viktigt att hemgruppen får vara en äkta och varm kristen gemenskap där man har omsorg om varandra, delar livet och bär varandras bördor. Det är fint när det kan knytas band som får bära även när man inte träffas i gruppen att man stöttar varandra när det är tufft eller kan bjuda in till någon födelsedag eller fest. I en stor missionsförening som Betania, med 170 medlemmar, kan det ta tid att hitta nära gemenskaper och risken finns att bli lite anonym i mängden. Hemgruppen är viktig för att knyta band mellan medlemmar, band som också gör det lättare att bjuda in sina vänner till gudstjänster och andra samlingar. Reine noterar dock att alla hemgrupper inte har lika starkt fokus på det sociala. En hemgrupp kan ha lite olika syften. Ibland är den en ren bibelstudiegrupp, andra gånger inkluderar den också sociala engagemang, evangelisation eller att man har hand om fika eller värdskap vid gudstjänsterna. Det är bra att fundera över vad man vill med sin grupp och gärna också vad man som församling eller förening vill med sitt hemgruppsarbete. 12 TILL LIV

13 En del av kyrkan I den hemgrupp som Reine tillhör träffas man varje vecka. Man äter tillsammans och pratar lite om hur veckan varit. Därefter tar man en stund för bön innan bibelstudiet. Förr hade vi alltid bönen på slutet, men då hände det att den kändes stressad eller inte riktigt blev prioriterad. Så vi ändrade om och lade den innan bibelsamtalet. Varje hemgrupp i Betaniakyrkan har en ansvarig kontaktperson, berättar Reine. Ett argument för det är rent praktiskt. Det är lätt att tänka att vi leder gruppen tillsammans, men i praktiken blir det bättre om någon är ledare eller åtminstone ansvarig. Det gynnar långsiktigheten i både gruppens och hela missionsföreningens hemgruppsarbete. Ett annat argument är teologiskt. Hemgrupperna lever inte sitt eget liv vid sidan av församlingen eller föreningen. Både som enskild och som hemgrupp är man en del av församlingen och i förlängningen den världsvida kyrkan. Det är viktigt att påminna sig om det då samtalen i en hemgrupp ibland kan bli kritiska mot den kyrka man är med i. Det är också viktigt att tänka på för de hemgrupper som bildats av kompisar från olika församlingar. De behöver ta böneansvar för de församlingar de representerar och gärna informera sina ledare om att de finns. Själv träffas Reine med hemgruppsledarna en gång per termin. De stämmer av hur det går, ger varandra tips och ber för varandra. Han försöker också fortlöpande höra av sig till grupperna för att ha koll på läget, veta om de behöver fler deltagare eller har möjlighet att ta in nya. På så sätt kan han enkelt slussa in någon som dyker upp på en gudstjänst och undrar om det finns någon grupp att komma med i. Medvetet hemgruppsarbete I Betaniakyrkan arbetar man för att långsiktigt bygga upp en struktur där den lilla gemenskapen är integrerad. Sedan ett år tillbaka tar man fram häften med frågor utifrån olika teman Lärjungaskap, Filipperbrevet, Apostlagärningarna och nu senast Pengar, stålar, cash. Häftena används i Betaniakyrkan, men intresset för dem har även visat sig från annat håll, bland annat Roseniuskyrkan i Stockholm. Reine berättar att det låg naturligt för honom att ta fram ett studiematerial. Redan för fem år sedan fick han en vision för ett annat material, det som nu heter Bibelguiden. Projektet kunde sjösättas efter hårt arbete och mycket uppmuntran från erfarna och entusiastiska lärare på Johannelunds teologiska högskola, där han studerade. Själv blev han författare till seriens första större bok En guide till Uppenbarelseboken. Det är till stor hjälp för en hemgrupp att ha ett material att utgå ifrån. Annars hamnar man lätt i sina favoritteman eller famlar efter vad man ska prata om. Ett material ger variation och bredd. Hur gör man då för att hitta bra samtalsfrågor, undrar jag. Att ställa bra frågor är en övningssak. Det gäller att hitta rätt nivå och vara medveten om att man, hur man än gör, leder samtalet i någon riktning. En del frågor ska kräva att man slår och söker i Bibeln, andra frågor ska hjälpa en att tillämpa bibelordet. Men räcker det verkligen med en bibeltext och frågor, behöver man inte också några tankar eller reflektioner för att komma in i texten? Det kan helt klart vara en hjälp att också ha med sig lite reflektioner kring bibeltexten. I Bibelguidens böcker finns utläggningar att läsa inför samtalet. I Betaniakyrkan undervi- Det är till stor hjälp för en hemgrupp att ha ett material att utgå ifrån. Annars hamnar man lätt i sina favoritteman eller famlar efter vad man ska prata om. Ett material ger variation och bredd. Betaniakyrkans tio skäl till att memorera bibelverser 1. Jesus gjorde det. 2. Du uppmanas att göra det i Bibeln. 3. Det förvandlar ditt liv. 4. Det hjälper dig att stå fast mot ondskan. 5. Du står redo att svara dem som undrar om tron. 6. Du blir rustad att vägleda andra troende utifrån Guds ord. 7. Du får en bättre förståelse av Gud och hans vilja. 8. Ditt huvud fylls med visdom. 9. Du blir bättre på att skilja sanning och osanning i läran. 10. Det blir en hjälp i bönelivet TILL LIV

14 Vi frågar Vad använder ni för material i er hemgrupp? Lisa Lindh, Fjärås Min bönegrupp består av småbarnsföräldrar så vi har bestämt att den bästa formen är den som blir av. Just nu läser vi Apostlagärningarna, ett kapitel varje gång, pratar och ber. sar vi utifrån temana i vårt hemgruppsmaterial vid föreningens veckomässor. Vi lägger också ut undervisningen på hemsidan så intresserade har möjlighet att se och lyssna på väg till jobbet eller vid annat tillfälle. På så vis har man en undervisning med sig när man sedan diskuterar i hemgruppen eller i sin familj. För oss är det ett sätt att möta olika behov i församlingen. I häftena med frågor finns för varje tillfälle ett bibelord att memorera. Reine berättar att det var ett väldigt medvetet beslut att lägga in det. Det kan låta överflödigt att memorera saker i en tid med appar som har bra sökfunktioner, men vi tror att det är en styrka att ha bibelord som sitter i ryggmärgen med sig i livet. Jesus kunde mycket utantill och då är det viktigt för oss också. TIDEN FÖR VÅRT SAMTAL börjar nå sitt slut. Reine Toth ska gå och slipa på sitt manus för kvällens Alphasamling. Själv vandrar jag hemåt och funderar över allt som de små gemenskaperna fått betyda genom kyrkans historia. Jag gör det också med tacksamhet över hur välsignat det är när människor med större livserfarenhet lyssnar till de ungas visioner, vägleder dem och hjälper dem att genomföra det som Gud lagt på deras hjärtan. MARKUS HECTOR, Malmö Sara Estenlund, Lund Vi läser En guide till Efesierbrevet av Martin Lennartsson. Den är lätt att tillägna sig, ger god undervisning och har tydlig vardagsförankring. Tomas Andersson, Jönköping Leva med mål och mening av Rick Warren. Korta och innehållsrika kapitel, perfekt för den som inte vill läsa så mycket men ändå få ut något. På trons väg heter ett nytt material för hemgrupper som Norea Sverige håller på att ta fram. Missionsledare Håkan Giselsson berättar mer. Vad är det ni är på gång med? Vi har spelat in serier med program på minuter med undervisning av Dan Sarkar, Per Ewert, Agne Nordlander och Per-Eive Berndtsson. Programmen är tänkta att lyssnas till i hemgrupper. Hur är programmen utformade? Det är filmer där det som sägs illustreras på enkla sätt, till exempel genom att någon målar till. När beräknar ni att programmen finns tillgängliga? Just nu börjar respons ifrån testgrupper som provat programmen trilla in. Responsen är positiv så här långt. Om allt med det tekniska går som vi hoppas ska de kunna finnas till försäljning någon gång under hösten. Var kommer man att kunna köpa På trons väg? Dels kommer programmen finnas för nedladdning via internet, man betalar då för en inloggningskod. Dels kommer man kunna beställa paket med ljud-cd, dvd och ett tillhörande häfte med samtalsfrågor. Gaudete förlag har lovat att hjälpa oss med distribueringen. Vad annat är på gång i Norea Sverige? Det är som alltid mycket på gång. En nyhet är ett samarbete med Glimåkra folkhögskola där elever på bibellinjen erbjuds praktik inom Trans World Radio. Man får möjlighet att vistas en period i ett annat land och arbeta med hemsidor, sociala medier, ljudinspelning och andra tekniska uppgifter. MARKUS HECTOR, Malmö 14 TILL LIV

15 Tips på böcker för hemgruppen En guide till Efesierbrevet Martin Lennartsson En guide till Första & Andra Petrusbrevet Johanna Dahl En guide till Galaterbrevet Martin Wärnelid En guide till Första Korintierbrevet Linnea Åberg En guide till Uppenbarelseboken Reine Toth En guide till Jakobsbrevet Nathalie & Per-Erik Aronsson Genom stormen en resa med Paulus Hans Weichbrodt Inget annat tecken bibelstudier över Jona bok Ingemar Rådberg Att älska Sverige tillbaka till Gud om Romarbrevet Bengt Pleijel Korsfäst konung (bibelstudier över Markusevangeliet) Timothy Keller Ett år med Jesus Bo Brander/Göran Skytte Filipperbrevet för grupper Bertil Hanberger/ Torkel Lindahl Ut ur saltkaret Rebecca Manley Pippert Gör som Gud bli människa Stefan Gustavsson Lärjungaskap 1.0 EFS Betania Filipperbrevet EFS Betania Apostlagärningarna EFS Betania Pengar, stålar, cash EFS Betania Uncover upptäck själv Credo Guds hemlighet Kolosserbrevet visar vägen Anders Sjöberg Det är fullbordat reflektioner över Jesu sju ord på korset Hans Erik Nissen Bibelen Ressurs den store norske studiebibelen Bibelen Ressurs är en otroligt givande bok. En halv sida med en god översättning av bibeltexten och så följer upplysningar och förklaringar där under. Enkelt, kort och klart. En gåva till bibeltrogna läsare som gör Bibeln till en älskad bok. Hans Erik Nissen, präst och bibellärare Filmer Tron sprider sig bibelstudier över Apostlagärningarna Erik J. Andersson Att dra in läsaren i de första kristnas upplevelser, är typiskt för Anderssons koncentrerade studie. Läsaren får inte bara del av en lärorik bibelundervisning utan får också tillfälle att reflektera över viktiga frågor om det kristna livet. Livet filmen om de stora frågorna Gaudete förlag Spänningen i Livet Gaudete förlag Tidningen Dagen TILL LIV

16 UNDERVISNING gåvorna På pingstdagen utgjöts den helige Ande och uppenbarade sig i andliga gåvor. Än i dag utrustar han sin kyrka på många olika sätt. Men vad är syftet med gåvorna? Och hur ska de användas? Om detta undervisar här en präst och kyrkoledare från Etiopien. NYCKLAR TILL ATT FÖRSTÅ DEN HELIGE ANDES GÅVOR är det sätt på vilket Anden ger sig till känna. 1 De ska inte blandas ihop med naturliga gåvor och förmågor eller med personliga styrkor. Jag vill här ge några nycklar till vägledning i hur vi ska se på och använda Andens gåvor. Nåden Guds nåd är central och nödvändig för vår frälsning, men faktiskt för hela vårt kristna liv. Den helige Andes gåvor är nådegåvor. De ges inte på grund av att vi är värdiga eller har gjort goda gärningar. Vad vi fått är en förmån som vi inte är förtjänta av och som vi varken köpt eller erhållit av egen kraft. Gåvorna gör oss inte till elitkristna eller kristna av bättre kvalitet. Inte heller är de ett medel för vår frälsning eller en försäkran om att vi är Guds barn. Guds barn kan man bara bli och förbli genom tron på Jesus. I denna tävlingsinriktade värld får Guds gåvor aldrig bli en uppvisning av vunna troféer eller hedersmedaljer. Nåden utesluter automatiskt varje form av skryt, även skryt över våra gåvor och hur vi använder dem. Korset Kristi kors är det prisma genom vilket allting i livet måste betraktas. Det är tecknet på svaghet, brustenhet, förnekande av sig själv, ja till och med skam. Samtidigt uppenbarar det på ett oslagbart sätt Guds kraft, visdom, helighet och ära. Gåvorna kan aldrig dölja korsets väg och de är inte med nödvändighet tecken på andlig mognad. (Kom ihåg att Paulus kallade korintierna för barn. 2 ) Inte heller är de givna för att, likt medicinpiller, ge svar på alla våra frågor och problem. Vi kommer alltid att få kämpa med frågor. Vi kommer också alltid att få lita på och vara beroende av Gud och ödmjukt söka hans förlåtelse. Att ära Kristus Att ära Kristus är huvudsyftet för den helige Andes utgjutande. 3 Lika säkert som att Jesus kom till jorden för att dö på korset, lika säkert kom den helige Ande för att upphöja Jesus. Jesus sa: Han skall vittna om mig. 4 Det är lack- 16 TILL LIV FOTO: MICHAEL SWAN

17 På tråden Andreas Johansson mustestet på ett sant Andens verk. Om en person inte talar väl om Jesus, om korsets budskap, förlåtelsen och frälsningen genom honom kan man på säkra grunder tvivla på och till och med ignorera den personens vittnesbörd. Det är när någon åkallar namnet Jesus mer än något annat som vi vet att han eller hon rätt och tillbörligt ärar Jesus. Anden arbetar för att döma oss i våra synder, för att övertyga oss om Jesus verk och för att leda oss till omvändelse. Allt lärande och alla handlingar har, eller borde åtminstone ha, detta som sitt yttersta mål. Den himmelska sången ekar: Värdigt är Lammet som blev slaktat! 5 Prästämbete för alla troende Genom Jesus har vi alla samma tillträde till Fadern och de himmelska resurserna. Ingen annan har någon förmedlarroll. Som delar av Kristi kropp har vi också del i de kyrkliga ämbetenas löften och privilegier. Även om inte alla av oss innehar dem är vi alla utrustade för tjänst och har uppdraget att bidra med det vi kan på de områden där vi har ansvar och inflytande. Det är klokt att söka fullgöra våra plikter tillsammans. Synergi är det nya ordet för ett gammalt bibliskt koncept. Låt oss varken försumma vårt personliga ansvar eller överdriva en del av gåvorna på andra gåvors bekostnad. När hörde du senast en predikan över den andliga gåvan att kunna hjälpa andra? Kor. 12: Kor. 3:1 3. Joh. 16:14 4. Joh. 15:26 För andra Hela idén med att utrustas med gåvor (eller för den delen med att leva ut kristen tro) är att det inte handlar om oss själva. Petrus uppmanar oss att tjäna varandra, var och en med den nådegåva han har fått, som goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. 7 Våra hjärtan kan vara bedrägligt stolta på grund av de gåvor vi fått. Men det är för andras skull som vi överhuvudtaget fått någonting alls. Vi ska vara en välsignelse för andra, ett vittnesbörd om det nådens verk som all nåds Gud slösar över oss. Vi är kallade att, likt Paulus, vara kanaler för de goda nyheterna vittnesbörd om Guds tålamod, förlåtelse och om det eviga livets gåva! 8 Kärlek Paulus har gett oss nyckeln till hur vi ska handskas med gåvorna: kärleken! Ett viktigt uttryck för kärlek är respekt för andra och omsorg om deras gränser. Om vi har Jesu Ande måste vi vara påverkade och likna honom i osjälviskhet och ödmjukhet. Ett dominerande beteende, manipulerande och förminskande av andra förstör skönheten i vår tjänst och grumlar vittnesbördet om Gud. ENDALE AWIGICHEW, Präst, Etiopien Svensk översättning, Anders Göth 5. Upp. 5: Kor. 12: Petr. 4: Tim. 1:16 Andreas Johansson, ny organisations sekreterare i ELM. Andreas, vem är du? Jag är född och uppvuxen i Örkelljunga och har bott där de flesta av mina 38 levnadsår. ELM Örkelljunga var en viktig del av min uppväxt, liksom barn- och ungdomsläger, framför allt på Missionsgården Strandhem. Jag delar livet med min fantastisk fru, Åsa, och två välartade pojkar: Malte 12 år och Tage 10 år. Jag är utbildad till agronom men efter studierna började jag arbeta på min fars lantbruk, vilket jag fortfarande gör på halvtid. Vad tycker du om att göra annars? Vi flyttade för drygt ett år sedan så sista året har fritiden bestått till största delen av renovering av hus och trädgård. Men annars tycker jag om att umgås med familj och vänner. Jag är ordförande för den kristna friskolan, Solängskolan, vilket periodvis också tar en del av fritiden. Blir det sedan en stund över springer jag gärna, helst ute i skogen. Hur känns det att gå in i detta nya uppdrag? Vet inte riktigt vad jag känner, men det är väl som med allting nytt: lika delar förväntan, bävan, glädje och frustration. Man får öva sig i att släppa kontrollbehovet och lita på att det mesta till sist löser sig med medarbetarnas stöd och Guds hjälp. Berätta lite om din tjänst! Jag har en lång och lite krånglig titel: organisationssekreterare. I annonsen för tjänsten stod det att man skulle bli något av en spindel i nätet för ELMs administrativa arbete och det kanske kan stämma. Jag ska stötta och serva styrelsen och övriga anställda med diverse administrativa tjänster. Jag ska därigenom också underlätta arbetet för vår missionsledare, Erik Andersson. Min arbetsplats är förlagd till Strandhem, vilket jag trivs utmärkt med. Både den yttre miljön och människorna här är ett stort plus med jobbet. Hur kommer vi kunna se och kontakta dig? Jag kommer att närvara vid ELMs årsmöte i juni så då finns chansen att träffa mig. Bästa sättet att kontakta mig är annars via mejl: andreas.johansson@ elmbv.se eller expeditionen@elmbv.se, eller mobil: MARKUS HECTOR STORT TACK till Ola Hector som härmed lämnar sin anställning inom ELM för pensionärslivet! Stort tack även till Per Hector som hjälpt Ola ideellt! TILL LIV

18 AKTUELLT ÄMNE ELM och samkönade relationer Frågan om vigsel för samkönade par splittrar kyrkorna i vårt land i dag. Till Liv har bett missionsledare Erik Andersson förklara hur man resonerar inom ledningen för ELM och fundera över frågans själavårdsmässiga svårigheter. Hur närmar sig ELM frågan om samkönade relationer? Det finns flera ingångar in i frågeställningen, men viktigast är Bibelns undervisning. Bibeln undervisning är den levande Gudens tilltal, ett tilltal som är fyllt av hans kärlek och längtan efter den mänsklighet som är på väg bort från honom. Det är genom Bibeln vi kan lära känna Jesus och upptäcka vägen till Guds fadershjärta. Vårt förhållande till Bibeln är en spegel av vårt förhållande till Gud. Rädsla för Bibelns undervisning pekar ofta på en misstänksamhet mot eller rädsla för Gud, medan den som litar på att Gud är god och vill oss gott också kan vila i att Bibeln är en god auktoritet och den ljuskälla som kastar ljus över livsväg och livsval. Den gamla formuleringen i ELMs stadgar: Bibeln är alltigenom Guds ofelbara ord med oinskränkt auktoritet är ett försök att uttrycka att en människa, eller en grupp människor, lika lite kan vara Guds Ords domare som de kan vara Guds domare. Det är när vi kommer till avdelningar i Bibeln som vi inte sympatiserar med eller med vårt förstånd kan förstå som vår bibelsyn prövas. Vill vi gå vår väg eller Bibelns? För oss i ELM är frågan om utlevd homosexualitet i hög grad en bibelsynsfråga. Betyder det att ni uppfattar Bibelns lära som glasklar i den här frågan? Vi uppfattar att Bibeln tydligt undervisar att människan skapades till Guds avbild till man och kvinna och att den enda platsen för sexuell samlevnad är det monogama, livslånga äktenskapet mellan en man och en kvinna. 1 Det som hamnar utanför (Bibeln förnekar självklart inte att det förekommer) är synd, som ska bekännas, förlåtas och sedan söka undvikas. Från två håll kan man se att samkönade äktenskap är avsteg bort från Bibelns undervisning. 2 Dels är undervisningen om idealet så tydligt. Orden från den oförstörda skapelsen, om att en man ska lämna sina föräldrar för att vara trogen sin hustru och att de ska leva tillsammans, också på det sexuella området, lägger grunden för äktenskapet mellan man och kvinna. 3 Det bibelordet citeras också av Jesus när han talar om äktenskapet. 4 Dels är Bibeln tydlig när det gäller avsteg från idealet. Efter ondskans intrång i den goda skapelsen har avstegen blivit många. Bland Tio Guds bud återfinns: Du ska inte begå äktenskapsbrott. 5 Det handlar om att all önskad och utlevd sexualitet före, vid sidan av eller efter äktenskapet strider mot sexualitetens goda mening. När det gäller homosexuella handlingar finns det förbud i Gamla testamentet och i Nya testamentet beskrivs de som synd. 6 Bibeln talar vidare om homosexuell samlevnad som onaturlig. 7 Det finns i naturen en komplementaritet mellan mannen och kvinnan och varje människa har sitt ursprung i föreningen mellan en man och en kvinna. Naturen ger samma vittnesbörd som Skriften. En del andra samfund utreder frågan om samkönade relationer då medlemmar och anställda önskat större FOTO: ISAK ENGSTRÖM öppenhet för olika synsätt. Finns liknande tankar inom ELM? I många kristna sammanhang har man på ganska kort tid ändrat inställning till utlevd homosexualitet. Ofta sker förändringen med den goda intentionen att inte stänga människor ute. Men risken är att vi undanhåller människor evangeliet nåd, upprättelse och frälsning om vi omdefinierar synden eller inte vill tala om den. Till ELM ska alla vara välkomna. Vi ska inte ställa upp krav på tro, åsikter eller livsstil för att få komma till gudstjänster och samlingar. Men sedan vill vi också ge undervisning och vägledning på Bibelns grund, och vi vill se människor inklusive oss själva förvandlas i mötet med Jesus. För medlemskap krävs en tro som uttrycks i både ord och i längtan att leva som Bibeln lär. För ledarskap krävs ännu lite mer av både mognad och kunskaper. När det gäller förkunnelse och förkunnare är det inte aktuellt att öppna för någon annan syn på äktenskapet än den syn som Kristi kyrka haft i alla tider. Vi möter i dag personer av samma kön som lever ihop i trohet och får betyda väldigt mycket för varandra. De skadar inte någon annan. Hur kan en sådan relation ifrågasättas och benämnas syndfull? Så skulle också ett samboförhållande eller ett polygamt äktenskap kunna beskrivas. Att människor upplever sig må 18 TILL LIV

19 bra vill jag inte ifrågasätta. Men Gud vill något annat i deras liv. Jesus talar om att det finns de som inte kan gifta sig för att de är födda sådana, och de som inte kan det för att människor gjort dem sådana. 8 Det är tydligt att det inte är en rättighet att leva i ett äktenskap eller en liknande relation. Till kyrkans vision hör en upprättad och försonad mänsklighet som är öppen för olikheter. Hur stämmer ett förbud mot homosexuellt samliv med den visionen? Till upprättelsen i Kristus hör att lägga undan synden och låta honom läka de sår som vi fått av att leva i en fallen värld. Alla människor lever i en värld som inte är perfekt och alla plågas vi av att världen är förstörd. Egoismen i mig är en skada till följd av ondskans intrång. Den behöver jag finna goda vägar att hantera, begränsa och behärska. Alla människors sexualitet har också tagit skada av olika anledningar och behöver hanteras på liknande sätt. Det gäller också homosexualitet. Den som kämpar med en dragning till personer av samma kön har ett ansvar för vart den dragningen får leda dem. Alla människor behöver därför en Räddare. Kristus Jesus kan upprätta oss och vinna försoning åt oss. 9 Vad vill du säga till personer som har en homosexuell dragning? Först att den levande Guden är deras ursprung, att han älskar dem och längtar efter gemenskap med dem. Den gudsgemenskapen finns i Jesus, och bara i honom. Sedan att de homosexuella känslorna inte kommer från Gud och inte hör till hans vilja med deras liv. Förneka inte att känslorna finns där och skäms inte för att du har dem, men våga söka Guds vilja. Välj en annan väg än att låta den homosexuella dragningen leda dina val. Det viktigaste i livet är inte parförhållanden eller sexualitet utan att leva det liv som Gud skapat oss för och som Jesus återlöst oss till. Erik Johansson, präst i Svenska kyrkan och homosexuell som valt att leva i celibat, säger i ett samtal i Sveriges Radio P1: Gud förnekar mig inte kärlek. Han ger mig lika mycket som andra. Men kärleken måste inte manifesteras i en sexuell relation. Det finns mycket och stark kärlek som är långt mycket mer än sex. Här handlar det om att upptäcka: Vilka är mina specifika förutsättningar, mina möjligheter? För mig är det: att möta många människor, relationer till många. Det hade inte gått om jag levt i en parrelation. 10 Naturen lär oss att alla har eller har haft både en mamma och en pappa. Men betyder det att en sexuell relation måste vara fruktsam för att vara moraliskt rätt? Meningen med sexuellt samliv är att förena en kvinna och en man som äkta makar och att tända nytt liv. Detta dubbla syfte tror jag är viktigt. Det betyder inte att man i ett äktenskap inte kan planera när det är mer eller mindre lämpligt att få barn, men där det inte alls finns en beredskap för att ta emot ett liv som Gud vill ge är man nog i de flesta fall ganska långt ifrån vad Gud tänkt. Sedan finns det gifta par som inte kan få barn, av medicinska skäl eller på grund av ålder. I de äktenskapen är det sexuella samlivet fortfarande en sida av Guds goda skapelse där makarna förenas och relationen fördjupas. Många kristna känner att de kränker andra och får också höra att det är det de gör när de inte kan bejaka andras homosexuella samliv. Vad tänker du om det? Vi lever i en tid då traditionella kristna värderingar går helt i otakt med de flesta svenskars uppfattning. Om man vid fikabordet på jobbet säger att man är emot abort, samkönade äktenskap eller sex före äktenskapen betraktas man som ett ufo, eller ännu värre som hård och fördömande. Det är jobbigt, riktigt jobbigt. Samtidigt är det svårt att förmedla det kristna budskapet utan att riskera att människor känner sig kränkta, för till budskapet hör att alla människor är förstörda på djupet. Och det är inte kul att höra. Dock menar jag att upplevelsen att vara kränkt som ju utgör vår tids försvarsmekanism nummer 1 inte i alla lägen uttrycker en mogen reaktion. Vi ska inte vara alltför rädda för den reaktionen, tänker jag. Vår kallelse är att leva och tala i kärlek och sanning och be att Herren gör oss till ett redskap för upprättelse. Kanske kan det vara en hjälp att göra en distinktion mellan att acceptera och respektera. En norsk biskop som har en homosexuell son pekar i en intervju på skillnaden mellan dessa: I media betyder tolerans samma sak som acceptans och banalisering. [ ] Tolerans har med respekt att göra, men inte med acceptans. Den banala toleransen säger att allt är lika giltigt. Men då blir allt likgiltigt. 11 MARKUS HECTOR, Malmö 1. Se 1 Mos. 1:27 28, 2:24 och Jesus undervisning i Matt. 19: På finns styrelsens uttalanden angående vigsel av samkönade par Mos. 2:24 4. Matt. 19:5 och Mark. 10:7 8. Också i breven citeras orden: Ef. 5: Mos. 20: Mos. 18:22, 20:13, Rom. 1:26 27, 1 Kor. 6:9 10; 1 Tim. 1: Rom. 1: Matt. 19:12 9. Rom. 3: SR P1, Tendens, 7 april Återgivet i Ottosen, Espen, Mine homoseksuelle venner, Lohse, Köpenhamn 2010, s. 93. Boktips Espen Ottosen Mine homofile venner (norska), Lunde 2009 Mine homoseksuelle venner. Ni kristne fortæller deres historie (danska), Lohse 2010 TILL LIV

20 RAKT PÅ SAK GE OSS SMÅSKRIFTER PÅ RUMÄNSKA! FOTO: ALBERT PUJOL I SLUTET AV SEXTIOTALET var jag praktikant hos syster Inga Källkvist på Unga Kvinnors Värn i Stockholm. Det var mycket som jag fick lära mig av henne, bland annat människofiske. När en flicka försvunnit för oss gick vi i sakta mak på de gator där hon kunde finnas. Vi mötte människor med blicken, log mot dem och såg ut som om vi hade all tid i världen för ett litet samtal. Ibland slog vi oss ner på en parkbänk i solen. När vi mötte någon som såg ut att höra till samma umgängeskrets som flickan, oftast var personen i fråga påverkad, frågade vi om de kände henne. Svaret var alltid nej. Vi bad dem ändå att hälsa henne att syster Inga letar efter henne. Det gick en längre eller kortare tid så stod hon där och ringde på dörren. Jag har hört att ni letar efter mig, sa hon. En dag kom jag inom dörren precis när syster Inga lade på telefonluren. Hon såg på mig och sa: Det står en flicka på Alltinget 1 och vill ha hjälp att komma därifrån. Det var hennes syster som ringde. De instruktioner jag fick var att flickan var blond, hade hästsvans och blå ögon. Hon var klädd i jeans och T- shirt. Av syster Ingas outgrundliga min förstod jag att hon inte skulle komma att anklaga mig för ett misslyckande. Jag gick till Alltinget och stod i dörren. Hur många blonda tjejer i jeans jag spanade in innan jag såg henne minns jag inte. Det var åtskilliga. Vid telefonautomaten stod hon lutad mot väggen. Tre biffiga karlar omgav henne. Det syntes att hon var hårdbevakad. Innan jag hann tänka eller tveka gick jag snabbt fram till henne och sa: Kom, vi skall hem och äta! Hon följde med utan att dröja. När jag vände mig om för att stänga dörren såg jag de tre männen stå med gapande munnar och hängande armar. Snabbt vek vi av från gatan mot Unga Kvinnors Värn och middagen. Detta var ett av flera tillfällen då de rätta orden bara fanns i min mun innan jag börjat grunna på hur, vad och när jag skulle säga något. JAG FICK OCKSÅ LÄRA MIG MOTSATSEN till människofiske. Du fäster blicken på ett osynligt mål i fjärran, tittar varken åt höger eller vänster, går snabbt som om du har mycket bråttom. Jag garanterar att ingen hejdar dig, inte ens för att fråga om vägen. Du får vara ifred. Den här sista metoden har jag blivit proffs på genom livet. Det är så mycket lättare och mindre besvärligt att inte komma i närkontakt med okända människor. Det är åtminstone vad vi tror när vi ser den växande nöden på nära håll. Ännu har vi svenskar inte vant oss vid att se tiggare, förutom möjligen någon alkoholist nära Systembolaget. Har jag lösa pengar i fickan kan jag ta upp och ge till tiggaren, inte alkoholisten. Nu har jag börjat träna på att se tiggaren i ögonen och le även om jag inte har pengar. Det känns lite obehagligt med tanke på de förväntningar jag väcker hos den nödlidande. Jag har funderat på att fråga Nils-Göran Nilsson på BV-förlag om vi har någon småskrift på rumänska som handlar om frälsningen i Jesus. Ännu har jag inte kommit så långt. Som barn skämdes jag när pappa i tid och otid frågade människor hur de hade det med Jesus och gav dem skrifter. Det tar lite tid att försona sig med tanken att jag funderar på att göra som han. RAKT PÅ SAK HETER ARTIKELN på denna sida i Till Liv. Så rakt på sak är inte tiden inne för att vi skall börja bära med oss skrifter om Jesus för utdelning på Sveriges gator? De människor vi en gång reste ut i världen för att missionera bland har ju kommit hit till oss! De finns här och vi möter dem ständigt. Bibeln och andra kristna skrifter finns översatta till de flesta språk. Nils-Göran Nilsson delar ut många biblar på Nytt Hopp i Helsingborg, kanske är vi fler som skall hjälpa till? Det ingår inte i vårt arbetssätt i ELM, tänker du kanske. Men det beror på hur långt tillbaka i tiden du går. Jag kommer inte längre än till föregående generation. När Simon Petrus såg detta, föll han ner vid Jesu knän och sade: Gå bort från mig, Herre! Jag är en syndig människa. Han och alla som var med honom hade gripits av bävan inför fångsten de hade fått, även Jakob och Johannes, Sebedeus söner som fiskade i lag med Simon. Men Jesus sade till Simon: Var inte rädd. Från och med nu ska du fånga människor. Då drog de upp båtarna på land, lämnade allt och följde honom (Luk. 5:8 11). LENA BENGTSSON, Varalöv 1. Alltinget var en samlingsplats som Stockholms kommun inrättat för daglediga med sociala problem. 20 TILL LIV