Susan 16, kidnappad av Lord's Resistance Army i Uganda. Human Rights Watch intervju, Gulu, Uganda, Tvångsrekrytering

Transkript

1 barnsoldater

2 Minst drabbas mest En pojke försökte fly (från rebellerna), men han togs till fånga. Hans händer bakbands, och sedan tvingade rebellerna oss att döda honom med träkäppar. Jag kände mig sjuk, var nära att kräkas. Vi kom från samma by. Jag vägrade döda honom och de sa att de skulle skjuta mig. De riktade en pistol mot mitt huvud och tvingade mig. De andra pojkarna frågade mig varför jag gjorde det. Jag sa att jag inte hade något val. Efter att vi dödade honom, tvingade de oss att stryka ut blodet på våra armar. De sa att vi var tvungna att göra det för att vi skulle lära oss att inte rymma och att inte frukta döden... Jag drömmer fortfarande om den pojken från min by som jag tvingades döda. Jag ser honom i mina drömmar, han talar till mig och säger att jag dödade honom utan orsak, och jag gråter. Susan 16, kidnappad av Lord's Resistance Army i Uganda. Human Rights Watch intervju, Gulu, Uganda, Maj Tvångsrekrytering Tyvärr är Susan inte ensam om att ha upplevt så fruktansvärda händelser. Rädda Barnen uppskattar att barnsoldater i dag deltar i väpnade konflikter. Enligt Rädda Barnens svarta lista 1998 deltog de i 36 väpnade konflikter världen över. Barnsoldater förekommer bland såväl regeringsarmeér som gerillagrupper, och både i u-länder och i-länder. Det finns en rad skäl till varför barn deltar i krig. Många tvångsrekryteras. I Uganda har exempelvis små barn rövats bort av gerillarörelsen Lord s Resistance Army, varefter de tvingats döda släktingar och vänner, ofta andra barn. På detta sätt vill gerillan försvåra för barnen att återvända till sina byar. Tvångsrekrytering har även påträffats i Sierra Leone, Mocambique och El Salvador. Andra ansluter sig frivilligt, alternativt utgör katalysatorer för våldsamma motsättningar, som i den Palestinska Intifadan. Ofta betyder ett vapen detsamma som mat och skydd, som är ett bättre alternativ än att stanna hemma rädd och hjälplös. Motivationen finns i de sociala, ekonomiska och politiska villkor som styr barnens liv. Barnsoldater som rekryteras kommer ofta från mycket fattiga och utsatta förhållanden. En del barn ansluter sig därför frivilligt för att överleva i en kaotisk tillvaro där attacker, övergrepp och ekonomisk utslagning är

3 Arméer och befrielsegrupper ser barnen som ett billigt substitut när det råder brist på vuxna soldater. Barnen indoktrineras till att vara lydiga redskap som kan offras. PAUL WEINBERG/PHOENIX HELDUR NETOCNY/PHOENIX GUSTAF ENEROTH/PHOENIX Gerillaledare rekryterar barn medan de passerar olika byar. Barn används som militärer eftersom de anses som lättmanipulerade och billiga i drift. Även flickor rekryteras, om än i mindre skala än pojkar. Flickor används ofta som kockar och/eller sexslavar.

4 vanliga. Andra ansluter sig av kulturella eller ideologiska skäl, eller för att de påverkats av de våldsspiraler och grupptryck som alltid förekommer i krigsområden. Ytterligare andra drivs av hämndbegär mot de som utfört övergrepp mot egna familjemedlemmar. Rekrytering av flickor Även flickor rekryteras, om än i mindre skala än pojkar. Flickor används ofta som kockar och/eller sexslavar; en flicka kan tvingas att sexuellt tjäna flera soldater i en förläggning. De används emellertid även i strid. Exempelvis är användningen av flickor som soldater av de Tamilska Tigrarna på Sri Lanka väl dokumenterad. I konflikten i Etiopien uppskattades flickorna utgöra så mycket som 25 till 30 procent av de oppositionella väpnade styrkorna. Arméer och befrielsegrupper ser barnen som ett billigt substitut när det råder brist på vuxna soldater. Barnen indoktrineras till att vara lydiga redskap som kan offras. Gerillaledare rekryterar barn medan de passerar olika byar. Utvecklingen av lätta handeldvapen, typ ak47, har gjort att barn kan hantera och bära vapen med stor genomslagskraft. Barn används dessutom av militära ledare eftersom de anses lättmanipulerade och billiga i drift. Livet som insats Livet som barnsoldat är hårt. En del barn startar som bärare, minröjare eller spioner, men alltför ofta hamnar de slutligen som stridande vid frontlinjen. Barn boendes i flyktingläger är speciellt utsatta för rekryteringsförsök. Detta till följd av att familjerna ofta är splittrade och att barnen är ensamma. De strukturer och sociala skyddsnät som det lokala samhället normalt erbjuder är sönderslagna och den allmänna situationen präglas av en djup social och ekonomisk osäkerhet. Flyktingarna i lägren är ofta beroende av gerillaledarnas välvilja eftersom lägren används som rekryteringsbaser. Flyktingbarnens speciella utsatthet för rekryteringsförsök av väpnade grupper, framförallt i läger i konfliktområden nära stridszoner, har uppmärksammats av det internationella samfundet. Små bin och små klockor Gerillan kallar sina barnsoldater för små bin (abejitas), förmögna att sticka innan deras motståndare förstår att de är under attack. Para - militärer kallar dem små klockor (campanitas), och åsyftar användandet av barnsoldater som varningsklockor. Gerillan, paramilitärerna och säkerhetsstyrkorna rekryterar rutinmässigt barn för strid. Enligt en rapport från Colombias advokatsamfund från 1996 består upp till 30 procent av vissa gerilla-grupper av barn. Antalet barn som deltar i olika milisgrupper, vilket anses vara en bas för framtida militärer, kan vara mycket högre. uceln-gerillan tros ha flest barn i sina led i förhållande till dess totala storlek, det är inte ovanligt att se 15 vuxna befäl leda 65 barnsoldater. Ofta får barnen uppgifter som att spana, tillverka och placera ut minor eller att fungera som speciella chockstyrkor för att överfalla paramilitära grupper, soldater eller polispatruller. En barngerillasoldat berättade att han och andra barn drack mjölk blandad med krut för att bli av med rädslan. Krut ger dig energi, en starkare önskan om att få döda soldaterna som passerar framför dig. Man säger till sig själv; jag hoppas att de kommer till mig, sedan laddar man och Jag drömmer fortfarande om den pojke från min by som jag tvingades döda. Jag ser honom i mina drömmar, han talar till mig och säger att jag dödade honom utan orsak, och jag gråter. skjuter en salva och känner sig mer kapabel och med bättre stridsmoral. Human Rights Watch, War without Quarter - Colombia and Human Rights, 1998 Fruktansvärda upplevelser Oavsett skälen för deras deltagande, far barnsoldaterna fruktansvärt illa. Att delta i krig är en hemsk upplevelse redan för vuxna. Barnsoldater går miste om sin barndom. De får inte leka; de får inte studera, och de utsätts för oerhörda psykiska och fysiska påfrestningar. Studier har visat entydigt att barnsoldaterna ofta drabbas av all-

5 Livet som barnsoldat är hårt. En del barn startar som bärare, minröjare eller spioner, men alltför ofta hamnar de slutligen som stridande vid frontlinjen. varliga psykiska problem, bl a svåra emotionella störningar med symptom som ångest, apati, depression och matvägran. Utöver de uppenbara risker som barnsoldater utsätts för - att dödas eller allvarligt skadas i strid - så lider barn fysiskt av att delta som militärer i större utsträckning än vuxna. Exempelvis används de oftare för att lägga ut och ta bort landminor vilket resulterar i hörseloch synskador, samt lemlästning. Barn får även bestående ryggskador av att lyfta och bära militärt materiel. Undernäring är vanligt förekommande, liksom olika hudsjukdomar, infektioner, och sexuellt överförda sjukdomar, inklusive hiv/aids. Barn under 18 år Rädda Barnen definierar barnsoldater som alla ungdomar under 18 år vilka direkt eller indirekt deltar i en militär eller politisk väpnad konflikt. Barnsoldater är även de ungdomar under 18 år som rekryterats till ett lands krigsmakt eller till en icke-statlig militärorganisation, även om landet i fråga befinner sig i fred. Rädda Barnen grundar sin uppfattning på de konventioner och aktionsplaner som det internationella samfundet antagit de senaste åren (se ilo konventionen 182 om värsta former av barnarbete (1999), fns konvention om barnets rättigheter (1989), samt det utkast till fackultativt prokoll som antogs den 21 januari, 2000 av fns arbetsgrupp, Röda Korset - Guidelines for Children in Armed Conflict (1996), the Cape Town Plan of Action (1997), samt the African Charter on the Rights and Welfare of the Child (1991)). Men det finns även andra skäl till varför man har 18 år som minimiålder för rekrytering och deltagande av barn i väpnade konflikter. För det första, 18 år används av många länder som gräns för när man får börja rösta. Åldersgränsen markerar den formella övergången från barn till vuxen med de medföljande juridiska och moraliska rättigheter och skyldigheter som åläggs ett samhälles vuxna medborgare. För det andra är 18-årsgränsen kodifierad i de definitioner på barn som används i fns olika mr-konventioner, exempelvis fns konvention om barnets rättigheter. Minimiålder för rekrytering För att förhindra användandet av barn som militärer införde fn i oktober 1998, 18 år som minimiålder för sina fn-soldater, med en rekommendation på 21 år för deltagande i fns fredsbevarande operationer. Internationell humanitär rätt fastställer visserligen 15 år som minimiålder för barns rekrytering till, och deltagande i, krig men i nationell lagstiftning har en majoritet av världens länder 18 år som minimiålder för detsamma. Därutöver specificerar den afrikanska regionala organisationen (oau) i en konvention om barnets rättigheter och välfärd i Afrika, 18 år som minimiålder för barns deltagande och rekrytering i krig, även om avtalet ännu inte har trätt i kraft.

6 Vad gör Rädda Barnen? HELDUR NETOCNY/PHOENIX Barn som deltagit i krig behöver hjälp med att bearbeta sina upplevelser. Därför stöder Rädda Barnen projekt i Afrika, Asien, Mellanöstern och i Sverige som fokuserar på barn i krig och på flykt. I södra Sudan arbetar vi exempelvis med förebyggande arbete, demobilisering, rehabilitering och återanpassning av barnsoldater. Inom Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris i Stockholm finns en mottagning där krigsdrabbade barn från hela världen kan få hjälp. Flera av de barn som får hjälp på mottagningen idag har själva deltagit i krig som soldater. Både ungdomarna och deras familjer kan få terapeutisk hjälp med att bearbeta svåra upplevelser. Rädda Barnen driver ett globalt dokumentationscentrum om barnsoldater. Vi publicerar böcker, publikationer, faktablad och forskningsrapporter om barnsoldater. Centret innehåller även: Nyhetsbrevet Children of War, Referensdatabasen soldoc, med referenser till litteratur om barnsoldater, Faktadatabasen Childwar, med fakta om barnsoldater i alla världens länder, Adressregistret solnet, som innehåller adressaterna för nyhetsbrevet och de kontakter som projektledaren har etablerat runt om i världen. Slutligen arbetar vi även med opinionsbildning och lagstiftningsfrågor för att stärka barnens rättsliga skydd. När Barnkonventionen skulle antas i slutet av 1980-talet kämpade Rädda Barnen hårt för en åldersgräns på 18 år för rekryteringen av barnsoldater. Vi lyckades inte då. Den 21 januari 2000 antog emellertid fns arbetsgrupp ett beslut om att höja minimiåldern för barns deltagande i krig från 15 till 18 år i ett fakultativt protokoll till fns konvention om barnets rättigheter. I flera länder har minimiåldern höjts i nationell lagstiftning, samtidigt som vi kan se att frågan om barnsoldater uppmärksammas både internationellt och nationellt. Informationsmaterial Rädda Barnen producerar kontinuerligt informationsmaterial om barnsoldater. Beställ Rädda Barnens katalog över informationsmaterial. Det finns även en katalog på engelska. Se också Rädda Barnens hemsida: Text: Henrik Häggström Produktionsledning: David Lundqvist Grafisk form: Anna Fanqvist Tryck: Arne Löfgren Offset Art nr: Foto omslaget: Rädda Barnens arkiv Stockholm Tel Fax E-post info@rb.se Internet Post- och bankgiro