Kallelse till Kommunstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till Kommunstyrelsen"

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 1 (3) Kallelse till Kommunstyrelsen Tid Måndag den 27 januari 2014, klockan 18:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Information om bokslutskommuniké - handlingarna läggs på bordet 3 Huddinge kommuns ombud på 2014 års bolagsstämmor i Huge Fastigheter AB innefattande direktiv till ombudet KS-2013/ Huddinge kommuns ombud på 2014 års bolagsstämmor i Södertörns Energi AB innefattande direktiv till ombudet KS-2013/ Huddinge kommuns ombud på 2014 års bolagsstämmor i SRV Återvinning AB innefattande direktiv till ombudet KS-2013/ Inrätta en advokatjour i Vårby och Skogås! - svar på medborgarförslag av Bea Nallesdotter (KF) KS-2013/

2 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 2 (3) 7 Ordna minigolfbanor i Sjötorpsparken och nedanför Härbrevägen 6 (f.d. fotbollsplan) - medborgarförslag väckt av Eva Ericson (KF) KS-2013/ Översyn av riktlinjer för representation, gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910) (KF) KS-2013/ Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt (KF) KS-2013/ Granskning av intern kontroll inom kommunstyrelsen - svar på revisionsskrivelse KS-2013/ Planuppdrag för del av Gymnasiet 5 och godkännande av program KS-2012/ Hyra av skolpaviljong till Vistaskolan KS-2013/ Ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler - svar på motion väckt av Ann-Marie Högberg (S) (KF) KS-2012/ Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar KS-2013/ Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - svar på remiss från miljödepartementet KS-2013/ Motion om ett mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde och Kynäsberget - svar på remiss från Stockholms stad KS-2013/ Promemorian Vissa skollagsfrågor del 1 - svar på remiss från Utbildningsdepartementet KS-2013/ Äldreombudsmannens rapport juli till september 2013 KS-2013/

3 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 3 (3) 19 Valärenden 20 Delgivningar till kommunstyrelsens sammanträde den 27 januari 2014 KS-2013/ Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 27 januari 2014 KS-2013/ Taxa för sotning, taxa för brandskyddskontroll, taxa för tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor samt taxa för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor för Södertörns brandförsvarsförbund (KF) KS-2014/ Huddinge den 15 januari 2014 Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande Eva Kaaman Modig Sekreterare

4 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 3 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2014 års bolagsstämmor i Huge Fastigheter AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Tomas Hansson (KD) utses till ombud för Huddinge kommun vid Huge Fastigheter AB:s bolagsstämmor under år Vid dennes förhinder utses till ombud Malin Danielsson (FP) eller kommundirektör Vesna Jovic. 2. Ombudet får i uppdrag att vid Huge Fastigheter AB:s ordinarie bolagsstämma år 2014 rösta i enlighet med av bolagets revisor tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställda balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2013 års förvaltning. 3. När det gäller eventuellt förslag till beslut om ändring av Huge Fastigheter AB:s bolagsordning får ombudet i uppdrag att vid bolagsstämma rösta i enlighet med av kommunfullmäktige fattat beslut rörande bolagsordningen. 4. Ombudet får i uppdrag att vid Huge Fastigheter AB:s ordinarie bolagsstämma 2014 rösta för följande arvoden till följande sysslomän i Huge Fastigheter AB: Ordförande* kr Vice ordförande* kr Övrig ledamot kr Suppleant kr Lekmannarevisor kr *Om ordförande- eller vice ordförandeuppdraget tilldelas förtroendevald med heltidsuppdrag reduceras arvodet med 2/3- delar och med 1/3 om uppdraget tilldelas förtroendevald som har deltidsuppdrag. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) 5. När det gäller val av revisor och revisorssuppleant vid ordinarie bolagsstämma 2014 i Huge Fastigheter AB får ombudet i uppdrag att rösta för att den revisor och den revisorssuppleant väljs, som tilldelats uppdragen i samband med av Huge Fastigheter AB företagen upphandling av revisor och revisorssuppleant i bolaget. 6. När det gäller arvode till revisor och revisorssuppleant får ombudet i uppdrag att rösta för att arvode ska utgå i enlighet med det avtal som ingåtts mellan Huge Fastigheter AB och den revisor och revisorssuppleant vilken tilldelats nämnda uppdrag efter upphandling. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Regler om sådant ombud finns i 7 kap. 3 aktiebolagslagen. Bestämmelsen innebär att en aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman får utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. Val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap. 9 kommunallagen fatta beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. De beslut som ska förekomma på Huge Fastigheter AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i Huge Fastigheter AB, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 5 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun innehar samtliga aktier i Huge Fastigheter AB (nedan benämnt bolaget). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i Huge Fastigheter AB ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) fastställelse av resultat- och balansräkningen, dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, fastställande av arvoden åt styrelse och revisorn och lekmannarevisorerna med suppleanter, val av revisor och revisorssuppleant, samt anteckning om Huddinge kommunfullmäktiges val av styrelseledamöter och lekmannarevisorer samt suppleanter. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Förvaltningens synpunkter Enligt 7 kap. 3 aktiebolagslagen får en aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap. 9 kommunallagen fatta beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Kommunstyrelsen har den 28 januari 2013 valt Tomas Hansson (KD) att företräda kommunens som ombud vid Huge Fastigheter AB:s bolagsstämmor under år Som ersättare för Tomas Hansson (KD) valdes Malin Danielsson (FP) och kommundirektör Vesna Jovic. Bestämmelsen i 7 kap. 3 aktiebolagslagen får tolkas så att ett sådant beslut bara får avse ett år i taget. När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören.

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) Beträffande frågan om arvoden till styrelse och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige fattat beslut i kommunens arvodesreglemente. Detta ska också beslutas av bolagsstämman. De i arvodesreglementet angivna begränsade årsarvodena gäller från och med den 1 januari För varje påföljande år räknas arvodet upp med den procentsats som kommunens anställda erhållit i genomsnittlig löneökning under året dessförinnan. Uppräkningen för år 2012 gjordes med 2,1 %, och för år 2013 med 2,72 %. För år 2014 ska uppräkning ske med 2,58 %. Enligt bolagsordningen förutsätts att även val av revisor och revisorssuppleant ska tas upp av årsstämman. Magnus Fredmer och Ingemar Rindstig valdes av årsstämman den 26 april 2013 som bolagets revisor respektive revisorssuppleant för tiden fram till nästa ordinarie årsstämma. Huge Fastigheter AB gör för närvarande en upphandling av revisor och revisorssuppleant. Uppdraget till kommunens ombud på årsstämman måste därför bli att rösta för att de personer som efter företagen upphandling tilldelas angivna uppdrag även väljs till dessa uppdrag. När det gäller arvode till revisorn och revisorssuppleanten bör ombudet få i uppdrag att rösta för att arvode ska utgå i enlighet med det avtal som ingås mellan Huge Fastigheter AB och den revisor och revisorssuppleant vilken tilldelats nämnda uppdrag efter upphandling. I ett ärende, som beslutas av kommunfullmäktige den 13 januari 2014 har förutsatts att en reviderad bolagsordning tas fram för Huge Fastigheter AB. Bakgrunden till detta är innehållet i 3 kap. 17 kommunallagen. Ett kommande förslag till ändring av bolagsordningen förutsätts alltså prövas av kommunfullmäktige innan den fastställs av bolagsstämman. Kommunens ombud på bolagsstämman föreslås därför få i uppdrag att vid bolagsstämman rösta i enlighet med fullmäktiges beslut i denna del. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (5) Beslutet delges Tomas Hansson (KD) Malin Danielsson (FP) Vesna Jovic Huge Fastigheter AB

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 4 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2014 års bolagsstämmor i Södertörns Energi AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Malin Danielsson (FP) utses till ombud för Huddinge kommun vid Södertörns Energi AB:s bolagsstämmor under år Vid dennas förhinder utses till ombud Katharina Wallenborg (DP). 2. Ombudet får i uppdrag att vid Södertörns Energi AB:s ordinarie bolagsstämma år 2014 rösta i enlighet med av revisorn tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning samt i förekommande fall koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställda balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2013 års förvaltning. 3. När det gäller eventuellt förslag om ändring av Södertörns Energi AB:s bolagsordning får ombudet i uppdrag att rösta i enlighet med av kommunfullmäktige fattat beslut rörande bolagsordningen. 4. Ombudet får i uppdrag att vid ordinarie bolagsstämma 2014 rösta för följande arvoden till följande sysslomän i Södertörns Energi AB (vartill kommer en uppräkning med prisbasbeloppet): Ordförande kr Vice ordförande kr Övrig ledamot kr Suppleant kr Lekmannarevisor kr. Sammanträdesersättning utgår enligt de vid varje tillfälle gällande arvodesbestämmelserna för Botkyrka kommun. 5. I ärende om val av revisor och revisorssuppleant vid ordinarie bolagsstämma 2014 i Södertörns Energi AB får ombudet i uppdrag att i förekommande fall rösta för att Mats Blomgren, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, väljs till uppdraget som bolagets revisor, att Lars POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Wallén, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB, väljs till uppdraget som revisorssuppleant i bolaget samt att valet sker till slutet av den årsstämma som äger rum år Ombudet får i uppdrag att rösta för att de ägardirektiv för Södertörns Energi AB, vilka kommunfullmäktige i Huddinge godkänt i beslut den 4 mars 2013, 13, även beslutas av bolagsstämman. 7. Beträffande utseende av ordförande och vice ordförande i styrelsen för Södertörns Energi AB för tiden från årsstämman år 2014 intill dess ordinarie bolagsstämma hållits år 2015 uppdras åt ombudet att rösta för att Daniel Dronjak Nordqvist (M) Huddinge kommun, utses som ordförande och att ledamot i styrelsen för Botkyrka kommun, utses som vice ordförande. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Kommunens val av ombud sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. De beslut som ska förekomma på Södertörn Energi AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i Södertörn Energi AB, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 7 i ovanstående förslag. Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger hälften av samtliga aktier i Södertörns Energi AB (nedan benämnt bolaget). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i Södertörns Energi AB ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om a) fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i förekommande fall, koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse, b) disposition beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören, d) fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna, e) i förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant, f) val av ordförande och vice ordförande i styrelsen, g) övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl. Förvaltningens synpunkter Enligt 7 kap. 3 aktiebolagslagen får en aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. En fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet. Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Kommunstyrelsen har den 28 januari 2013 valt Malin Danielsson (FP) att företräda kommunen som ombud vid Södertörns Energi AB:s bolagsstämmor under år Som ersättare för Malin Danielsson (FP) valdes Katharina Wallenborg (DP). När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, samt i förekommande fall, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen, beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Det kan antecknas att Södertörns Energi AB är skyldigt att upprätta koncernredovisning och att det vid årsstämman ska finnas med ett ärende om fastställelse av koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Bolagsordningen för Södertörns Energi AB har inte varit föremål för någon översyn sedan år Det torde, bland annat med hänsyn till ändringarna i 3 kap. 17 kommunallagen, finnas anledning att göra en sådan översyn. I ett ärende som beslutas av kommunfullmäktige den 13 januari 2014 föreslås

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) kommunstyrelsen få i uppdrag att verka för att nödvändiga åtgärder vidtas för att bolagsordningarna för Södertörns Energi AB utformas så att de krav som ställs i 3 kap. 17 kommunallagen uppfylls. Beträffande frågan om arvoden till styrelse och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige inte fattat något vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. Enligt uppgift från Södertörns Energi AB tillämpas vägledande regler som tagits fram av Botkyrka kommun i denna del. Följande arvoden beslöts av årsstämman år 2013: ordförande i styrelsen kr vice ordförande i styrelsen " ledamot i styrelsen " suppleanter i styrelsen " lekmannarevisor (ej auktoriserad) " Sammanträdesersättning utgår enligt de vid varje tillfälle gällande arvodesbestämmelserna för Botkyrka kommun. Ovan angivna arvodesbelopp avser tiden fram till ordinarie bolagsstämma Med vilken procentsats de ska uppräknas därefter är ännu ej klart. I årsstämmoprotokollet anges att de ska uppräknas med prisbasbeloppet. Enligt bolagsordningen förutsätts även att val av revisorer ska tas upp på den ordinarie bolagsstämman. Enligt årsstämmoprotokollet från år 2013 utsågs Mats Blomgren från Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som revisor och Lars Wallén från Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som revisorssuppleant. Enligt bolagets VD Per Hallström ska dessa personer även väljas intill den årsstämman som hålls under år Ett förslag till nya ägardirektiv till Södertörns Energi AB har beslutats av kommunfullmäktige den 4 mars Enligt uppgift från Södertörns Energi AB har direktiven inte beslutats av bolagsstämman i bolaget. Kommunens ombud på bolagsstämman bör därför få i uppdrag att rösta för att stämman antar de av fullmäktige godkända nya ägardirektiven. För närvarande är Daniel Dronjak Nordqvist (M) vice ordförande i styrelsen för Södertörns Energi AB. Katarina Berggren, som sitter i styrelsen på mandat av Botkyrka kommun, är ordförande. Uppdragen som ordförande och vice ordförande i styrelsen ska enligt uppgift från Södertörns Energi AB växla mellan de två ägarkommunerna. För tiden från årsstämman år 2014 intill dess ordinarie årsstämma hållits år 2015 föreslås det att uppdrag ges åt ombudet att rösta för att Daniel Dronjak Nordqvist (M) utses som ordförande och att en

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) ledamot i styrelsen representerande Botkyrka kommun ska utses som vice ordförande. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Malin Danielsson (FP) Katharina Wallenborg (DP) Södertörns Energi AB Botkyrka kommun

14 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 5 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Huddinge kommuns ombud på 2014 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Katharina Wallenborg (DP) utses till ombud för Huddinge kommun vid SRV återvinning AB:s bolagsstämmor under år Vid dennas förhinder utses till ombud Tomas Hansson (KD) eller kommundirektör Vesna Jovic. 2. Ombudet får i uppdrag att vid SRV återvinning AB:s ordinarie bolagsstämma år 2014 rösta i enlighet med av revisorn tillstyrkt förslag beträffande fastställelse av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets fria kapital enligt fastställd balansräkning, ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören för 2013 års förvaltning. 3. När det gäller eventuellt förslag om ändring av SRV återvinning AB:s bolagsordning liksom eventuellt förslag till ägardirektiv och aktieägaravtal för bolaget får ombudet i uppdrag att rösta i enlighet med av kommunfullmäktige fattat beslut rörande innehållet i dessa handlingar. 4. Ombudet får i uppdrag att vid ordinarie bolagsstämma 2014 rösta för följande fasta arvoden till följande sysslomän i SRV återvinning AB: Ordförande kr 1:e vice ordförande kr 2:e vice ordförande kr Övrig ledamot kr Suppleant kr Lekmannarevisor kr. 5. Ombudet får i uppdrag att vid ordinarie bolagsstämma 2014 rösta för följande sammanträdesersättningar till sysslomän i SRV återvinning AB: För de första 2 timmarna 630 kr Därefter påbörjad timme 250 kr POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

15 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) Vid kurser och konferenser förlagda utanför kommunen kr Ledamot ska ha rätt till ersättning motsvarande styrkt löneavdrag om det överstiger sammanträdes- och konferensersättningar ovan. 6. I ärende om val av revisor vid ordinarie bolagsstämma 2014 i SRV återvinning AB får ombudet i uppdrag att i förekommande fall rösta för att Mazar SET revisionsbyrå AB ska vara ansvarigt revisionsbolag för SRV återvinning AB. 7. Det uppdras åt ombudet att rösta för följande uppdrag vid bolagsstämma: Styrelsen i SRV återvinning AB ska i varje årsredovisning på bolagets vägnar uttala sig om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, som i förekommande fall är tillämpliga för bolaget. 8. Det uppdras åt ombudet att vid bolagsstämma rösta för att de av ägarkommunerna utsedda lekmannarevisorerna i SRV återvinning AB får i särskilt uppdrag att göra en kontroll av om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de för bolaget i förekommande fall gällande kommunala befogenheterna. 9. Beträffande utseende av ordförande och vice ordföranden i styrelsen för SRV återvinning AB för tiden från årsstämman år 2014 till och med ordinarie bolagsstämma år 2015 uppdras åt ombudet att rösta för att Bengt Säberg (M), Huddinge kommun, ska utses som ordförande, att en representant i styrelsen för Botkyrka kommun ska utses som 1:e vice ordförande och att en representant i styrelsen för Haninge kommun ska utses som 2:e vice ordförande. Sammanfattning Aktieägares rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Som aktieägare i ett bolag måste kommunen företrädas av ett ombud. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap. 9 kommunallagen fatta beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. De beslut som ska förekomma på SRV återvinning AB:s årsstämma framgår av bolagsordningen. Härutöver behöver ombudet rösta i övriga ärenden som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551) eller bolagsordningen eller av annat skäl.

16 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen dels fattar beslut om vem som ska företräda Huddinge kommun som ombud vid bolagsstämma i SRV återvinning AB, dels beslutar ge ombudet uppdrag att på årsstämman rösta i enlighet med punkterna 2 9 i ovanstående förslag. Punkterna 7 och 8 har tagits med för att kommunen ska få ett underlag för ett beslut enligt 6 kap. 1 a kommunallagen (beslut huruvida den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna). Beskrivning av ärendet Huddinge kommun äger 31,53 % av samtliga aktier i SRV återvinning AB (nedan benämnt bolaget). Inför ordinarie bolagsstämma måste kommunen ha ett ombud. Ordinarie bolagsstämma hålls en gång om året senast under juni månad. På ordinarie bolagsstämma i SRV återvinning AB ska enligt bolagsordningen för bolaget följande ärenden förekomma till behandling: Beslut om a) fastställande av resultaträkning och balansräkning, b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktör, d) fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna, e) redovisning av kommunfullmäktige valda styrelseledamöter och revisorer samt ersättare för dessa, f) val av revisor och revisorsersättare, g) val av ordförande och vice ordförande i styrelsen, h) annat ärende, som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller bolagsordningen. Förvaltningens synpunkter Enligt 7 kap. 3 aktiebolagslagen får en aktieägare som inte är personligen närvarande vid bolagsstämman utöva sin rätt vid stämman genom ett ombud med skriftlig, av aktieägaren undertecknad och daterad fullmakt. Val av ombud på en bolagsstämma i ett bolag, som kommunen äger aktier i, sker enligt kommunallagens regler. Ombudet har ingen egen beslutanderätt utan ska utöva rösträtten på det sätt som aktieägaren bestämt. Vilket organ i kommunen (kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen) som ska fylla fullmakten beror på frågans art. Kommunfullmäktige ska enligt 3 kap. 9 kommunallagen fatta beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

17 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) Kommunstyrelsen har den 28 januari 2013 valt Katharina Wallenborg (DP) att företräda kommunens som ombud vid SRV återvinning AB:s bolagsstämmor under år Som ersättare för Katharina Wallenborg (DP) valdes Tomas Hansson (KD) och kommundirektör Vesna Jovic. När det gäller följande beslut får lämpligen det som bolagets revisor föreslår utgöra tillräckligt underlag för ombudets ställningstagande: beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningen, beslut om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, samt beslut om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. SRV återvinning AB:s bolagsordning ändrades på bolagets eget förslag vid årsstämman år Kommunstyrelsens förvaltning bedömer dock att några ytterligare ändringar behöver ske i densamma. Även konsortialavtalet för bolaget behöver ses över. Ägarna av bolaget bör även ta fram ägardirektiv för bolaget. Enligt förslag i ett ärende som beslutas av kommunfullmäktige den 13 januari 2014 får kommunstyrelsen i uppdrag att verka för att nödvändiga åtgärder vidtas för att bolagsordningen för SRV återvinning AB utformas så att de krav som ställs i 3 kap. 17 kommunallagen uppfylls. Uppdraget beträffande SRV återvinning AB ska innefatta att bolagsordningen, aktieägaravtal och ägardirektiv får ett sådant innehåll att kraven enligt 2 kap. 10 a lagen (2007:1091) om offentlig upphandling uppfylls. När kommunfullmäktige fattat beslut om bolagsordning respektive ägardirektiv bör kommunens ombud på bolagsstämman få i uppdrag att rösta för att även bolagsstämman beslutar anta dessa dokument. Beträffande frågan om arvoden till styrelse, till revisor och till lekmannarevisorerna med suppleanter har kommunfullmäktige inte fattat något vägledande beslut i kommunens arvodesreglemente. Följande arvoden beslöts på SRV återvinning AB:s bolagsstämma år 2013: Ordförande kr 1:e vice ordförande kr 2:e vice ordförande kr Övrig ledamot kr Suppleant kr Lekmannarevisor kr. Dessutom beslöt bolagsstämman om följande sammanträdesersättningar till sysslomän i SRV återvinning AB: För de första 2 timmarna 630 kr

18 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) Därefter påbörjad timme 250 kr Vid kurser och konferenser förlagda utanför kommunen kr Ledamot har rätt till ersättning motsvarande styrkt löneavdrag om det överstiger sammanträdes- och konferensersättningar ovan Ovanstående arvoden ska enligt protokollet från årsstämman 2013 gälla till och med SRV:s bolagsstämma Kommunens ombud vid SRV återvinning AB:s bolagsstämma bör få i uppdrag att rösta för att ovan angivna arvoden fastställs. Enligt bolagsordningen förutsätts även att val av revisor och revisorssuppleant ska tas upp på den ordinarie bolagsstämman. Enligt protokollet från årsstämman 2013 antecknas, att Mazars SET Revisionsbyrå valts som ansvarigt revisionsbolag. Uppdraget grundas på en upphandling. Uppdraget gäller till och med räkenskapsår Förslaget enligt punkterna 7 och 8 i förslaget till beslut motiveras med att kommunen ska få underlag för ett beslut enligt 6 kap. 1 a kommunallagen (beslut huruvida den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna). Uppdragen som ordförande, 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande i styrelsen ska enligt gällande bolagsordning växla mellan Huddinge, Haninge och Botkyrka kommuner. Ordförande i styrelsen är för närvarande Sven Gustafsson representerande Haninge kommun. Förste vice ordförande är Bengt Säberg, som representerar Huddinge kommun, och andre vice ordförande är Birgitta Mörk som representerar Botkyrka kommun. Mot denna bakgrund föreslås att kommunens ombud röstar för att Bengt Säberg, Huddinge kommun, utses som ordförande, att en representant i styrelsen för Botkyrka kommun utses som 1:e vice ordförande och att en representant i styrelsen för Haninge kommun ska utses som 2:e vice ordförande. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör

19 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (6) Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Beslutet delges Katharina Wallenborg (DP) Tomas Hansson (KD) Vesna Jovic SRV återvinning AB Botkyrka kommun Haninge kommun Nynäshamns kommun Salems kommun

20 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 6 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng Kommunstyrelsen Inrätta en advokatjour i Vårby och Skogås! - svar på medborgarförslag av Bea Nallesdotter Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 januari 2014 anses medborgarförslaget besvarat. Sammanfattning Bea Nallesdotter inkom den 9 september 2013 med ett medborgarförslag om att Huddinge kommun ska inrätta en advokatjour i Vårby och Skogås. Förslagsställaren föreslår att det inrättas en advokatjour i Arena 143:s lokaler i Vårby och framhåller att kommunen säkert har liknande lokaler i Skogås som går att använda. Exempelvis har kommunen ett litet servicecenter i Skogås. Advokatjouren bedrivs av advokater och administreras helt av Advokatsamfundet. Advokatjouren är således ingen service som erbjuds av kommunen. I dagsläget upplåter kommunen plats i servicecenters lokal i kommunalhuset till en advokatjour. Kommunstyrelsens förvaltning anser det vara en god idé att se över om Advokatsamfundet har möjlighet att inrätta fler advokatjourer i kommunen förutsatt att det finns ett sådant intresse och att kommunen har lokaler att ställa till förfogande. Arena 143:s lokaler ägs av Fastighets AB Balder och kommunen har därmed ingen rådighet över arenans lokaler. Kommunen har dock, efter avstämning med Fastighets AB Balder, kontaktat Advokatsamfundet för att se om de är intresserade av att erbjuda sin juridiska rådgivningstjänst i Arena 143:s lokaler. Advokatsamfundet har meddelat att de ska se över om det finns resurser för det och i ett sådant fall återkomma till kommunen i frågan. Beroende på hur utvecklingen av en advokatjour i Arena143:s lokaler ter sig kan det bli aktuellt att ställa en förfrågan till Advokatsamfundet om det finns möjlighet och intresse av att inrätta en advokatjour även i andra delar av POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

21 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) kommunen. Kommunen bör i ett sådant fall först se över om det finns lokaler att upplåta för detta ändamål. Mot bakgrund av ovanstående anses medborgarförslaget besvarat. Beskrivning av ärendet Bea Nallesdotter inkom den 9 september med ett medborgarförslag om att Huddinge kommun ska inrätta en advokatjour i Vårby och Skogås (bilaga 1). Förslagsställaren framhåller att kommuninvånarna idag har möjlighet att kostnadsfritt träffa och rådfråga en advokat. Detta sker på Kommunalvägen 28 i Huddinge men saknas i de andra kommundelarna. Om en Vårbybo eller andra som bor längre bort från centralorten ska ta sig till servicecentret i Huddinge innebär det en kostnad för SL-kort eller miljöpåverkan med bil. Förslagsställaren föreslår att det inrättas en advokatjour i Arena 143:s lokaler i Vårby och framhåller att kommunen säkert har liknande lokaler i Skogås som går att använda. Exempelvis har kommunen ett litet servicecenter i Skogås. Nuläge Advokatjouren Advokatjouren är en kostnadsfri mottagning där enskilda kan få hjälp med juridiska frågeställningar och råd om vart man kan vända sig för att få eventuell fortsatt hjälp. Advokatjouren bedrivs av advokater och administreras av Advokatsamfundet. Advokaterna som bemannar advokatjourerna arbetar ideellt. Advokatjouren är således ingen service som erbjuds av kommunen. I dagsläget upplåter kommunen plats i servicecenters lokal i kommunalhuset till en advokatjour. Öppettiderna är varannan torsdag från klockan Arena 143 Arena 143 i Vårby är en mötes- och arbetsplats för entreprenörer som drivs och finansieras av Huddinge kommun i samarbete med Fastighets AB Balder. Syftet med Arena 143 är att möta upp den stora företagsvilja som finns bland områdets boende genom att erbjuda lokaler och vara till stöd och hjälp för de som vill starta eget. Arena 143:s lokaler ägs av Fastighets AB Balder och kommunen har således ingen rådighet över arenans lokaler.

22 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser det vara en god idé att se över om Advokatsamfundet har möjlighet att inrätta fler advokatjourer i kommunen förutsatt att det finns ett sådant intresse och att kommunen har lokaler att ställa till förfogande. Arena 143:s lokaler ägs av Fastighets AB Balder och kommunen har därmed ingen rådighet över arenans lokaler. Kommunen har dock, efter avstämning med Fastighets AB Balder, kontaktat Advokatsamfundet för att se om de är intresserade av att erbjuda sin juridiska rådgivningstjänst i Arena 143:s lokaler. Advokatsamfundet har meddelat att de ska se över om det finns resurser för det och i ett sådant fall återkomma till kommunen i frågan. Beroende på hur utvecklingen av en advokatjour i Arena143:s lokaler ter sig kan det bli aktuellt att ställa en förfrågan till Advokatsamfundet om det finns möjlighet och intresse av att inrätta en advokatjour även i andra delar av kommunen. Kommunen bör i ett sådant fall först se över om det finns lokaler att upplåta för detta ändamål. Mot bakgrund av ovanstående anses medborgarförslaget besvarat. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Viktoria Thonäng Utredare Bilaga Bilaga 1: Inrätta en advokatjour i Vårby och Skogås! - medborgarförslag av Bea Nallesdotter Beslutet delges Förslagsställaren

23 [g] HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRSLAG till kommunfullmäktige ANKOM o 9 HUDDINGE KOMMUN Huddinge servicecenter Lämnas personligen till: Information Huddinge ~--... HUDDii\ ige KOfv11'v1UN Kommunstyrelsen o 9 Diaria nr l Diarieplanbeteckn Förslaaet Skrlv ditt medborgarförslag här Jag tycker att Huddinge kommun ska inrätta en advokatj our i Vårby och i Skogås! Motivering Har kan du lämna en mer utförlig beskrivning av ditt medborgarförslag. Motivera gärna varför och hur du anser att förslaget ska genomföras. Idag finns möjligheter för invånare att under en kvart träffa och rådfråga en advokat utan extra kostnad för invånaren. Detta kan ske på plats på KOmmunalvägen 28 i Huddinge men saknar i de andra delarna av kommunen. Ska en Vårbybo åka till servicecentret kostar det SL-biljett eller miljöpåverkan mmed bil och många av de som bor längst bort från Huddinge tar sig inte till centralorten utan åker hellre å t Skärholmen eller Farsta. Nu när Arena 143 finns i Vårby så föreslår jag att det inrättas en liknande advokatjour i Vårby och då i förslagsvis dessa fina lokaler där det finns möjlighet att prata ostört om det är behov av det. I Skogås finns säkert liknande lokale r att använda då kommunen trots all centralisering har en del lokaler kvar och även ett litet servicecenter. Det finns säkert flera advokatbyråer som vill bistå vanliga medborgare med juridisk hjälp även i andra områden än i cenrala Huddinge. Underskrift Datum Underskrift Presentatlon Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige lej Ja O Nej POSTAORESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Information Huddinge Huddinge BES0KSADRESS Kommunalvagen 28 E-POST TELEFON OCH TELEFAX

24 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 7 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (2) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Ordna minigolfbanor i Sjötorpsparken och nedanför Härbrevägen 6 (f.d fotbollsplan) - medborgarförslag väckt av Eva Ericson Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut den 9 december 2013, 26, om att överlåta till kultur- och fritidsnämnden att besluta i det av Eva Ericson väckta medborgarförslaget om att ordna minigolfbana i Sjötorpsparken och nedanför Härbrevägen 6 undanröjs. I stället överlåts till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. Sammanfattning Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 december 2013 väckte Eva Ericson ett medborgarförslag om att ordna minigolfbana i Sjötorpsparken och nedanför Härbrevägen 6. Kommunfullmäktige beslöt vid samma sammanträde att med stöd av 5 kap. 25 kommunallagen överlåta till kulturoch fritidsnämnden att besluta i ärendet. Enligt kultur- och fritidsnämndens förvaltning är yrkandet i medborgarförslaget något som närmast hör till frågor som ska behandlas av samhällsbyggnadsnämnden. Företrädare för samhällsbyggnadsnämndens förvaltning, som kommunstyrelsens förvaltning har kontaktat i ärendet, är av samma uppfattning. Även ordförandena i kultur- och fritidsnämnden och i samhällsbyggnadsnämnden har ansett att medborgarförslaget bör hanteras av samhällsbyggnadsnämnden. Mot ovanstående bakgrund föreslår kommunstyrelsens förvaltning att kommunfullmäktiges beslut den 9 december 2013, 26, om att överlåta till kultur- och fritidsnämnden att besluta i det av Eva Ericson väckta medborgarförslaget ändras samt att kommunfullmäktige med stöd av 5 kap. 25 kommunallagen överlåter till samhällsbyggnadsnämnden att besluta i ärendet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (2) Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilaga Medborgarförslaget av Eva Ericson Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden

26 HUDDINGE KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MEDBORGARFÖRsLAG till kommunfullmäktige Lämnas personligen till: Information Huddinge ( ) f ) Försia et Skriv dill medborgarförslag här Motiverin de. l /?1(;;c/ q Jag önskar själv presentera mitt förslag för fullmäktige ' D Nej /... O POSTADRESS ~ Huddinge kommun x Kommunstyrelsens förvaltning J Information Huddinge ~ Huddinge BESOKSADRESS Kommunalvägen 28 E-POST TELEFON OCH TELEFAX

27 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 8 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) HANDLÄGGARE Patrick Stenbacka Kommunstyrelsen Översyn av riktlinjer för representation, gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Riktlinjer för representation samt riktlinjer för gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910), ska ha den ändrade lydelse som framgår i bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 januari Sammanfattning Det finns ett behov av att göra några förtydliganden i kommunens riktlinjer för representation, gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910) avseende dricks vid till exempel restaurangbesök, servering av alkohol vid intern representation och reklamgåvor eller representationsgåvor. Det tydliggörs att dricks inte betalas med kommunens pengar. Önskar en tjänsteman lägga dricks i samband med till exempel ett restaurangbesök så räknas det som en privat levnadsomkostnad som således betalas med privata medel. Det tydliggörs även att servering av alkohol kan få förekomma vid intern representation, men att serveringen inte får överstiga två glas vin eller motsvarande under en måltid. Slutligen föreslås ett förtydligande att kommunens reklamgåvor eller representationsgåvor som ges till personer eller organisationer utanför Huddinge kommun bör vara försedda med kommunens namn och logotype. En övergripande översyn av riktlinjerna i övrigt har inte ansetts nödvändig då detta gjorts relativt nyligen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning KS kansli HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

28 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning har sett ett behov av att i kommunens riktlinjer för representation, göra ett förtydligande vad gäller dricks vid representation. Ett stycke som tydliggör att dricks inte får betalas med kommunens pengar föreslås därför tillföras riktlinjerna: Dricks betalas inte med kommunens pengar. I den mån man önskar lägga dricks i samband med till exempel ett restaurangbesök eller en taxiresa så räknas detta som en privat levnadsomkostnad och ska därmed betalas med privata medel. Det förtydligas även att alkohol kan få förekomma vid intern representation men att representation med alkohol inte får överstiga två glas vin eller motsvarande under en hel måltid. Gåvor till personer eller organisationer utanför Huddinge kommun kan ges i form av reklamgåvor eller representationsgåvor. Med reklamgåvor avses artiklar utan personlig karaktär och av förhållandevis obetydligt värde som t ex almanackor, slipsar/scarves eller liknande varor. Det förtydligas i riktlinjerna att gåva av detta slag bör vara försedd med kommunens namn och logotype. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att de reviderade riktlinjerna antas. Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Patrick Stenbacka Verksamhetscontroller

29 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) Bilaga 1. Förslag till ändring av riktlinjer för representation samt riktlinjer för gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910) Beslutet delges Huddinge kommuns författningssamling

30 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9910 SIDA 1 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige Översyn av riktlinjer för representation samt riktlinjer för gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren Nuvarande lydelse Förslag till ny lydelse Bakgrund och syfte Alla medarbetare och förtroendevalda i Huddinge kommun är en del av den offentliga förvaltningen. Detta gäller också våra kommunala bolag. Den offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. För att kommunen ska kunna upprätthålla ett högt förtroende är det av stor vikt att de som arbetar inom kommunen utför sitt arbete med gott omdöme och att gällande lagar och regler följs. Dessa riktlinjer ska vägleda Huddinge kommuns anställda och förtroendevalda till ett gemensamt förhållningssätt avseende kommunal representation samt ge ökad kunskap om vilka slags gåvor arbetsgivaren kan ge till externa och anställda inom kommunen. 1. Representation Representation kan avse kostnader för mat, dryck och betjäning vid exempelvis restaurangbesök samt även utgifter för biljetter till teaterföreställningar, museum och idrottsanläggningar m.m. Bakgrund och syfte Alla medarbetare och förtroendevalda i Huddinge kommun är en del av den offentliga förvaltningen. Detta gäller också våra kommunala bolag. Den offentliga förvaltningen arbetar på medborgarnas uppdrag och i deras intresse. För att kommunen ska kunna upprätthålla ett högt förtroende är det av stor vikt att de som arbetar inom kommunen utför sitt arbete med gott omdöme och att gällande lagar och regler följs. Dessa riktlinjer ska vägleda Huddinge kommuns anställda och förtroendevalda till ett gemensamt förhållningssätt avseende kommunal representation samt ge ökad kunskap om vilka slags gåvor arbetsgivaren kan ge till externa och anställda inom kommunen. 1. Representation Representation kan avse kostnader för mat, dryck och betjäning vid exempelvis restaurangbesök samt även utgifter för biljetter till teaterföreställningar, museum och idrottsanläggningar m.m.

31 HUDDINGE KOMMUNS HKF 9910 FÖRFATTNINGSSAMLING SIDA 2 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige Bestämmelserna nedan är framtagna mot bakgrund av tillämpliga bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229) Skatteverkets allmänna råd om representation (SKV A 2004:5). Bestämmelserna nedan är framtagna mot bakgrund av tillämpliga bestämmelser i inkomstskattelagen (1999:1229) Skatteverkets allmänna råd om representation (SKV A 2004:5). Dricks ska inte betalas med kommunens pengar. I den mån man önskar lägga dricks i samband med till exempel ett restaurangbesök eller en taxiresa räknas detta som en privat levnadsomkostnad och ska därmed betalas med privata medel. 1.1 Extern representation Extern representation riktar sig mot utomstående organisationer, företag och enskilda personer och innebär att kommunen är värd för en måltid eller motsvarande med utomstående som kommunen har affärsförbindelser eller annat utbyte med. Med extern representation avses i huvudsak sådan gästfrihet som på grund av sedvänja visas utomstående besökare vid olika arrangemang, möten, förhandlingar och i PR-syfte. Huddinge kommun ska vara restriktiv med representation. Återkommande representation med en och samma person eller grupp av personer bör inte förekomma. Det bör vid representation inte heller vara fler deltagare från kommunen än utomstående gäster. Kommunens representation ska utgå från gott omdöme om vad som är rimligt och skäligt i varje situation. Representation ska alltid ha ett 1.1 Extern representation Extern representation riktar sig mot utomstående organisationer, företag och enskilda personer och innebär att kommunen är värd för en måltid eller motsvarande med utomstående som kommunen har affärsförbindelser eller annat utbyte med. Med extern representation avses i huvudsak sådan gästfrihet som på grund av sedvänja visas utomstående besökare vid olika arrangemang, möten, förhandlingar och i PR-syfte. Huddinge kommun ska vara restriktiv med representation. Återkommande representation med en och samma person eller grupp av personer bör inte förekomma. Det bör vid representation inte heller vara fler deltagare från kommunen än utomstående gäster. Kommunens representation ska utgå från gott omdöme om vad som är rimligt och skäligt i varje situation. Representation ska alltid ha ett

32 HUDDINGE KOMMUNS HKF 9910 FÖRFATTNINGSSAMLING SIDA 3 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige omedelbart samband med och direkt värde för verksamheten. Det gäller både tidpunkt och plats för representationen samt de personer mot vilka representationen riktar sig. Representationsmåltider ska inte tas upp för beskattning. Vid representationsmåltider ska måttfullhet iakttas. Det gäller särskilt vid bruk av alkoholhaltiga drycker. Servering av alkoholhaltiga drycker kan få förekomma vid kommunal representation. Vid servering av alkoholhaltiga drycker ska måttlighet och sparsamhet iakttas. Lyxbetonad representation, såsom exempelvis särskilt arrangerade resor eller specialarrangerad underhållning ska inte förekomma. 1.2 Intern representation Intern representation riktar sig till personal inom den egna enheten eller förvaltningen eller till personal från en annan enhet eller förvaltning inom kommunen. Samtliga deltagare representerar kommunen. Med intern representation avses exempelvis personalfester och informationsmöten. Det får dock inte vara fråga om sällskapsliv eller gästfrihet av personlig art. Intern representation bör inte förekomma vid möten som hålls regelbundet (varje eller varannan vecka). Särskild försiktighet ska iakttas vid representation mellan nämnder och förvaltningar. Personalfester inom kommunen bör omedelbart samband med och direkt värde för verksamheten. Det gäller både tidpunkt och plats för representationen samt de personer mot vilka representationen riktar sig. Representationsmåltider ska inte tas upp för beskattning. Vid representationsmåltider ska måttfullhet iakttas. Det gäller särskilt vid bruk av alkoholhaltiga drycker. Servering av alkoholhaltiga drycker kan få förekomma vid kommunal representation. Vid servering av alkoholhaltiga drycker ska måttlighet och sparsamhet iakttas. Lyxbetonad representation, såsom exempelvis särskilt arrangerade resor eller specialarrangerad underhållning ska inte förekomma. 1.2 Intern representation Intern representation riktar sig till personal inom den egna enheten eller förvaltningen eller till personal från en annan enhet eller förvaltning inom kommunen. Samtliga deltagare representerar kommunen. Med intern representation avses exempelvis personalfester och informationsmöten. Det får dock inte vara fråga om sällskapsliv eller gästfrihet av personlig art. Intern representation bör inte förekomma vid möten som hålls regelbundet (varje eller varannan vecka). Särskild försiktighet ska iakttas vid representation mellan nämnder och förvaltningar. Personalfester inom kommunen bör

33 HUDDINGE KOMMUNS HKF 9910 FÖRFATTNINGSSAMLING SIDA 4 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige endast förekomma två gånger per år. Servering av alkohol får förekomma vid intern representation. Måttlighet och sparsamhet ska då iakttas. 1.3 Redovisning Datum och ändamål med representationen ska anges på restaurangnota eller liknande verifikat. På verifikation ska framgå representationsutgifternas storlek, datum för representationen, representationens syfte, namn på dem som deltagit och vilken kommun/företag dessa personer företräder. Uppgift på verifikat ska antecknas på ett varaktigt sätt. endast förekomma två gånger per år. Servering av alkohol får förekomma vid intern representation. Representation med alkohol får inte överstiga två glas vin eller motsvarande under en hel måltid. 1.3 Redovisning Datum och ändamål med representationen ska anges på restaurangnota eller liknande verifikat. På verifikation ska framgå representationsutgifternas storlek, datum för representationen, representationens syfte, namn på dem som deltagit och vilken kommun/företag dessa personer företräder. Uppgift på verifikat ska antecknas på ett varaktigt sätt. 1.4 Beslut och ansvar Varje styrelse eller nämnd beslutar själv om vem eller vilka som ska ha rätt att besluta om representation. Styrelsen eller nämnden ansvarar för att skattelagstiftningen efterlevs vid representation. 2. Gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren Inkomstskattelagen (1999:1229) reglerar vilka förmåner som är skattefria respektive skattepliktiga. Inkomstskattelagens regler om skattefria förmåner utgör den övre gränsen för värdet av gåvor m.m. och ska inte överskridas. 1.4 Beslut och ansvar Varje styrelse eller nämnd beslutar själv om vem eller vilka som ska ha rätt att besluta om representation. Styrelsen eller nämnden ansvarar för att skattelagstiftningen efterlevs vid representation. 2. Gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren Inkomstskattelagen (1999:1229) reglerar vilka förmåner som är skattefria respektive skattepliktiga. Inkomstskattelagens regler om skattefria förmåner utgör den övre gränsen för värdet av gåvor m.m. och ska inte överskridas.

34 HUDDINGE KOMMUNS HKF 9910 FÖRFATTNINGSSAMLING SIDA 5 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige Gåvor till anställda Andra gåvor än dem som enligt skattelagstiftningen är avdragsgilla kan medföra skatteplikt för den enskilde. Grundtanken är att en anställd aldrig ska erhålla en gåva, eller en annan förmån som skulle kunna innebära skatteplikt för honom eller henne. Gåvor till anställda får som huvudregel inte förekomma med undantag av de skattefria gåvor som uppräknas i inkomstskattelagen. Gåvor som inte medför skatteplikt är: - Julgåvor av mindre värde till anställda. Skatteverket har i sin allmänna rekommendation (SKV A 2010:18) angivit att en julgåva bör anses vara av mindre värde om värdet inte överstiger 450 kr inklusive mervärdesskatt. - Sedvanliga jubileumsgåvor till anställda och minnesgåvor till varaktigt anställda. En jubileumsgåva är en gåva när företaget/kommunen firar 25, 50-, 75- eller 100-årsjubileum I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2010:18) anges att en jubileumsgåva bör anses som skattefri om värdet av gåvan inte överstiger kr inklusive mervärdesskatt. Med varaktigt anställda i samband med minnesgåvor bör anses anställda med en sammanlagd anställningstid som uppgått till minst sex år. 2.1 Gåvor till anställda Andra gåvor än dem som enligt skattelagstiftningen är avdragsgilla kan medföra skatteplikt för den enskilde. Grundtanken är att en anställd aldrig ska erhålla en gåva, eller en annan förmån som skulle kunna innebära skatteplikt för honom eller henne. Gåvor till anställda får som huvudregel inte förekomma med undantag av de skattefria gåvor som uppräknas i inkomstskattelagen. Gåvor som inte medför skatteplikt är: - Julgåvor av mindre värde till anställda. Skatteverket har i sin allmänna rekommendation (SKV A 2010:18) angivit att en julgåva bör anses vara av mindre värde om värdet inte överstiger 450 kr inklusive mervärdesskatt. - Sedvanliga jubileumsgåvor till anställda och minnesgåvor till varaktigt anställda. En jubileumsgåva är en gåva när företaget/kommunen firar 25, 50-, 75- eller 100-årsjubileum I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2010:18) anges att en jubileumsgåva bör anses som skattefri om värdet av gåvan inte överstiger kr inklusive mervärdesskatt. Med varaktigt anställda i samband med minnesgåvor bör anses anställda med en sammanlagd anställningstid som uppgått till minst sex år.

35 HUDDINGE KOMMUNS HKF 9910 FÖRFATTNINGSSAMLING SIDA 6 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige Minnesgåva efter 25 års anställning. En gåva värd ca kronor i form av en specialutgåva av Vårbysmycket, hjärta för damer och slipshållare för herrar, alternativt presentcheck av motsvarande värde eller Huddingekonstverk ges vid 25 års anställning i Huddinge kommun. Kommunstyrelsens personalavdelning svarar för uppvaktningen. - Pensionärsgåva. En gåva värd ca 1000 kronor i form av en specialtillverkad brosch eller slipshållare i silver efter det hjärtformade hänget i Vårbyskatten, alternativt en skål eller liknande av motsvarande värde ges vid pensionsavgång. Respektive förvaltning svarar för uppvaktningen. - Gåva vid arbetstagares bortgång. Kommunen skickar kondoleansbrev samt ombesörjer flaggning och översänder en krans då en arbetstagare gått bort. Kommunstyrelsens förvaltning ombesörjer kondoleansen. - Personalvårdsförmåner är skattefria och får således förekomma. Till personalvårdsförmåner räknas förmåner av mindre - Minnesgåva efter 25 års anställning. En gåva värd ca kronor i form av en specialutgåva av Vårbysmycket, hjärta för damer och slipshållare för herrar, alternativt presentcheck av motsvarande värde eller Huddingekonstverk ges vid 25 års anställning i Huddinge kommun. Kommunstyrelsens personalavdelning svarar för uppvaktningen. - Pensionärsgåva. En gåva värd ca 1000 kronor i form av en specialtillverkad brosch eller slipshållare i silver efter det hjärtformade hänget i Vårbyskatten, alternativt en skål eller liknande av motsvarande värde ges vid pensionsavgång. Respektive förvaltning svarar för uppvaktningen. - Gåva vid arbetstagares bortgång. Kommunen skickar kondoleansbrev samt ombesörjer flaggning och översänder en krans då en arbetstagare gått bort. Kommunstyrelsens förvaltning ombesörjer kondoleansen. - Personalvårdsförmåner är skattefria och får således förekomma. Till personalvårdsförmåner räknas förmåner av mindre

36 HUDDINGE KOMMUNS HKF 9910 FÖRFATTNINGSSAMLING SIDA 7 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete, utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet. Sådana förmåner ska rikta sig till hela personalen. Exempel på personalvårdsförmåner är förfriskningar och annan enklare förtäring som inte anses som måltid samt enklare motion och annan friskvård. Även arbetskläder är skattefria om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. Förmån av arbetskläder som utgörs av sådan typ av klädsel som i och för sig lämpar sig för privat bruk får förekomma om arbetsgivarens namn, symbol eller logotyp är varaktigt applicerat på klädseln. Gåvor som lämnas i form av pengar eller andra betalningsmedel såsom check eller postväxel medför alltid att mottagaren ska beskattas och ska därför inte förekomma. När det gäller presentkort är det inte tillåtet att ge det som gåva om det kan utkvitteras i pengar. Presentkort som inte kan utkvitteras i pengar är således tillåtna. Om presentkort ges som gåva ska ansvarig kontrollera att det på aktuellt inköpsställe inte kan utkvitteras i form av pengar. Utlottning av biljetter och dylikt till medarbetare utgör en skattepliktig förmån. Anledning till att värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete, utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet. Sådana förmåner ska rikta sig till hela personalen. Exempel på personalvårdsförmåner är förfriskningar och annan enklare förtäring som inte anses som måltid samt enklare motion och annan friskvård. Även arbetskläder är skattefria om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. Förmån av arbetskläder som utgörs av sådan typ av klädsel som i och för sig lämpar sig för privat bruk får förekomma om arbetsgivarens namn, symbol eller logotyp är varaktigt applicerat på klädseln. Gåvor som lämnas i form av pengar eller andra betalningsmedel såsom check eller postväxel medför alltid att mottagaren ska beskattas och ska därför inte förekomma. När det gäller presentkort är det inte tillåtet att ge det som gåva om det kan utkvitteras i pengar. Presentkort som inte kan utkvitteras i pengar är således tillåtna. Om presentkort ges som gåva ska ansvarig kontrollera att det på aktuellt inköpsställe inte kan utkvitteras i form av pengar. Utlottning av biljetter och dylikt till medarbetare utgör en skattepliktig förmån. Anledning till att

37 HUDDINGE KOMMUNS HKF 9910 FÖRFATTNINGSSAMLING SIDA 8 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige beskattning sker är att förmånen är direkt kopplad till en anställning och ses som en ersättning för utfört arbete. Övrig uppvaktning Anställd som fyller 50 år uppvaktas alltid med blomsterarrangemang eller motsvarande som närmaste chef ansvarar för. Vid uppvaktning av anställd vid annat tillfälle kan en gåva av mindre värde överlämnas, exempelvis en blomma eller liknande. Ovanstående utesluter naturligtvis inte insamlingar genom privata initiativ av arbetskamrater och kollegor. 2.2 Gåvor till externa (representationsgåvor) Gåvor till personer eller organisationer utanför Huddinge kommun kan ges i form av reklamgåvor eller representationsgåvor. Med reklamgåvor avses artiklar utan personlig karaktär och av förhållandevis obetydligt värde som t ex almanackor, slipsar/scarves eller liknande varor. Gåva av detta slag kan vara försedd med kommunens namn och logotype. I samband med att för Huddinge kommun viktiga avtal tecknas, att värdefullt samarbete inleds eller avslutas samt vid invigningar eller jubileer kan representationsgåva överlämnas till representant för annan myndighet, företag eller beskattning sker är att förmånen är direkt kopplad till en anställning och ses som en ersättning för utfört arbete. Övrig uppvaktning Anställd som fyller 50 år uppvaktas alltid med blomsterarrangemang eller motsvarande som närmaste chef ansvarar för. Vid uppvaktning av anställd vid annat tillfälle kan en gåva av mindre värde överlämnas, exempelvis en blomma eller liknande. Ovanstående utesluter naturligtvis inte insamlingar genom privata initiativ av arbetskamrater och kollegor. 2.2 Gåvor till externa (representationsgåvor) Gåvor till personer eller organisationer utanför Huddinge kommun kan ges i form av reklamgåvor eller representationsgåvor. Med reklamgåvor avses artiklar utan personlig karaktär och av förhållandevis obetydligt värde som t ex almanackor, slipsar/scarves eller liknande varor. Gåva av detta slag bör vara försedd med kommunens namn och logotype. I samband med att för Huddinge kommun viktiga avtal tecknas, att värdefullt samarbete inleds eller avslutas samt vid invigningar eller jubileer kan representationsgåva överlämnas till representant för annan myndighet, företag eller

38 HUDDINGE KOMMUNS HKF 9910 FÖRFATTNINGSSAMLING SIDA 9 (9) Fastställd av kommunfullmäktige , 310 med ändring , 5.Ersätter Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige motsvarande. Exempel på sådan gåva kan vara blommor, fruktkorg, chokladkartong eller liknande. Vid exempelvis studiebesök eller besök hos andra kommuner kan en representationsgåva lämnas som tack för visad gästfrihet. Representationsgåvor ska alltid ha ett omedelbart samband med verksamheten och ska vara avsedd att bidra till att upprätthålla affärsförbindelser eller liknande. motsvarande. Exempel på sådan gåva kan vara blommor, fruktkorg, chokladkartong eller liknande. Vid exempelvis studiebesök eller besök hos andra kommuner kan en representationsgåva lämnas som tack för visad gästfrihet. Representationsgåvor ska alltid ha ett omedelbart samband med verksamheten och ska vara avsedd att bidra till att upprätthålla affärsförbindelser eller liknande.

39 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 9 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/691 1 (5) HANDLÄGGARE Enquist, Maud Kommunstyrelsen Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt enligt bilaga till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 januari 2014 godkänns. Kommunstyrelsens beslut Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta detaljplan för parkeringshus inom område E26 inom planprogram för Huddinge centrum (Storängsleden/Kommunalvägen) enligt projektbeskrivning tillhörande projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Sammanfattning Förslag till ny projektplan för samhällsbyggnadsprojekt har tagits fram av kommunstyrelsens förvaltning i samråd med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och den politiska ledningen. Ambitionsnivån för bostadsbyggandet har höjts i projektplanen jämfört med tidigare år. I planeringen ligger nu ett bostadsbyggande med nästan 5250 bostäder under den närmaste femårsperioden, eller i snitt drygt 1000 bostäder per år. Av dessa är drygt 70 procent bostäder i flerbostadshus och knappt 30 procent är småhus. Ca 2300 av bostäderna blir hyresrätter, varav mer än hälften i student-/forskarbostäder och ungdomsbostäder. Nya bostadsprojekt som lagts till i årets projektplan innehåller uppskattningsvis totalt ca 2500 bostäder varav 170 är studentbostäder. Utöver bostadsprojekten har bl.a. planer för verksamheter m.m. lagts till inom programområdet för Huddinge centrum, i Kungens kurva, Länna och Stuvsta samt planer för ökad skolkapacitet. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen överlämnar projektplanen till kommunfullmäktige för godkännande. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB

40 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/691 2 (6) Beskrivning av ärendet och förvaltningens överväganden Projektplanens omfattning I projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt redovisas pågående utbyggnadsprojekt och planeringsprojekt. Totalt omfattar planen knappt 60 bostadsprojekt med sammanlagt 9000 bostäder och utveckling av företagsområden/verksamheter i mer än 30 projekt. Ca 30 förskolor/skolor ingår med separata planer eller i detaljplaner för bostäder. Nya bostadsplaner innehåller regelmässigt planering för förskola/skola. Planering för större infrastrukturprojekt samt utbyggnad av regionala cykelstråk och upprustning/utbyggnad av större gatu- eller vägprojekt ingår också. Ökad planberedskap för bostadsbyggande Ambitionsnivån för bostadsbyggandet har höjts i projektplanen jämfört med tidigare år. I planeringen ligger nu ett bostadsbyggande (uppskattat färdigställande) med nästan 5250 bostäder under den närmaste femårsperioden, eller i snitt drygt 1000 bostäder per år. Av dessa är drygt 70 procent bostäder i flerbostadshus och knappt 30 procent är småhus. Ca 2300 av bostäderna blir hyresrätter, varav mer än hälften i student-/forskarbostäder och ungdomsbostäder. Att volymen av uppskattat färdigställande har ökat jämfört med den tidigare projektplanens femårsperiod (3700 bostäder jämfört med nu ca 5250 bostäder) beror till största delen på att volymerna i pågående projekt har ökats, dvs en högre exploateringsgrad som sannolikt förbättrar förutsättningarna för ett genomförande. Drygt 1000 av de ytterligare bostäderna beror på detta. Resterande volymökning, drygt 500 bostäder, beror på hur tidplanerna ligger för projekten. Projekt med lite större volymökningar där även beräknade inflyttningar påverkas under femårsperioden är: Plus 100: Studentbostäder Alfred Nobels Allé 500 istället för 400 Plus 285: Visättra Ängar 485 istället för 200 (totalen har ökat från 250 till 670) Plus 85: Kvarnbergsplan Tomtberga 3:4 170 istället för 85

41 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/691 3 (6) Plus 225: Brandstegen 260 istället för 35 (totalen har ökat från 285 till 570) Plus 263: Utöver dessa har mindre ökningar skett i Klockarbacken och Östra Kvarnbergsplan (28 respektive 35 bostäder) och ett nytt projekt i Visättra kv Vedboden m.fl (förtätning på Stendörrens fastigheter) förväntas bli till hälften färdigställt under perioden med 200 bostäder. Projekt där tidplanerna fyller på volymen (ytterligare 520 bostäder jämfört med tidigare projektplan) för färdigställandet under femårsperioden är: Östra Vårberget och Solhagaparken med 80 bostäder sammanlagt, Lyckåshöjden 50 bostäder, Vidja et 1 och 2 med 30 bostäder, Huddinge centrum ospec tidigare nu Sjödalsbacken och Kyrkogårdsvägen 30 ytterligare bostäder, Klockarbacken och Runan 1 ytterligare 40 bostäder tillsammans, Utmed Hälsovägen tidigare nu Grantorp 5:3, 5:9 120 ytterligare bostäder, Område 7 och 8 i Vistaberg ytterligare 170 bostäder. Kommunen har med dessa volymer en god planberedskap men hur mycket som kan realiseras beror på marknadens förutsättningar för bostadsbyggandet. Enligt regionplaneringens behovsbedömning skulle ca 700 bostäder behöva tillkomma årligen i Huddinge under en lång tid framöver. Planberedskapen är, och behöver vara, högre än målet för färdigställande varje år så att en marginal finns för att vissa projekt stannar upp eller inte kommer till ett genomförande. Kommunen har också i verksamhetsplaneringen satt upp ett mål om ökat bostadsbyggande vilket innebär att fler insatser än ökad planberedskap kommer att behövas framöver. Remiss och samordning Förslag till ny projektplan för har tagits fram efter en bred remiss av den nu gällande planen inklusive projektidéer. Remissammanställning och förslaget till projektplan med bilagor bifogas. Samråd har även skett med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och samordning har skett med lokalförsörjningsplaneringen. Lokalförsörjningsplanerna innehåller planering för en femårsperiod och innehåller även utblickar på längre sikt. Projektplanen har beaktat lokalförsörjningens behov, även på den längre sikten. Kontinuerlig avstämning har också gjorts särskilt mot barn- och ungdomsförvaltningens lokalplanering. Nya bostadsprojekt Nya bostadsprojekt som lagts till i årets projektplan innehåller uppskattningsvis totalt ca 2500 bostäder varav 170 är studentbostäder. Av

42 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/691 4 (6) dessa 2500 ligger ca 1000 i Storängen som kan förväntas få ett genomförande på ganska lång sikt. I Flemingsberg har en förtätning på Stendörrens fastigheter i Visättra lagts till med ca 400 ytterligare bostäder. Det tidigare projektet utmed Hälsovägen med 100 bostäder ersätts nu av 170 studentbostäder, Grantorp 5:9. Inom program för Grantorp 5:3 m.fl. ska ytterligare bostadsbebyggelse, handel, kultur mm tillkomma i täta stadskvarter enligt intentionerna i fördjupad översiktsplan för Flemingsberg, uppskattningsvis kan det bli ca 400 bostäder. Inom ramen för pågående arbete med utveckling av lokala centra har ett programarbete för en första etapp av Segeltorps centrum lagts till där även bostäder kan tillkomma. I Storängen tillkommer planläggning för kv. Fabriken och kv. Förrådet. Dessa områden kan innehålla uppemot 1000 bostäder men en första etapp kommer sannolikt inte att kunna stå färdig under den närmaste femårsperioden p.g.a. att miljöstörningar och evakueringsfrågor behöver lösas. Inom planprogrammet för Huddinge centrum tillkommer två nya projekt som innehåller bostäder, ca 180 bostäder vid Kyrkogårdsvägen och ca 100 bostäder i projektet norra järnvägsspåret mm. I Länna har projektet Österhagen med ca 150 bostäder i blandad bebyggelse åter lagts in för planläggning. Projektet har tidigare lyfts ur projektplanen p.g.a. markföroreningarna. Nu bedöms ett bostadsbyggande vara möjligt om efterbehandling av förorenade massor genomförs. Planläggning för ej planlagda omvandlingsområden i västra Glömsta har lagts till med start 2016 för att dessa ska kunna få VA-försörjning och möjlighet till utbyggnad och i viss mån avstyckningar. På sikt kommer en begränsad volym av ytterligare bostäder tillkomma i dessa redan bebyggda områden. Övriga nya projekt Program för Huddinge Centrum är ett viktigt underlag för både bostäder, företagande och utökad handel. Inom programområdet har tre nya projekt lagts till (utöver bostadsprojekten). Dessa är ett för kontor, handel, parkeringshus och eventuellt studentbostäder i kv. Valen mellan järnvägen, Storängsleden och Kommunalvägen. Ett ytterligare är bensinstation vid Fullersta trafikplats. Dessutom tillkommer parkeringshus vid Storängsleden/Kommunalvägen för att ersätta parkeringen i Paradisgaraget. Behovet av ersättningsparkering för Paradisgaraget är brådskande att lösa

43 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/691 5 (6) varför beslut om planstart, i enlighet med projektplanens projektbeskrivning, föreslås redan vid årsskiftet. Planläggning för en mindre kontorsbyggnad har lagts till på Skogsäng 1:29 i Stuvsta vid järnvägen, Stambanevägen/Norrängsvägen. En ytterligare etapp för Kurvan 2 (Ikano) i Kungens kurva har lagts till för utökade handelsytor. Vid Länna handelsområde har ett projekt lagts till för bl.a. Solhaga gardens behov av nya utrymmen (handelsträdgård, restaurang mm). Ett projekt för vissa åtgärder på gator och allmänna anläggningar i Kungens kurva har lagts till för bl.a. dagvattenhanteringen och anpassning till kommande kollektivtrafiklösningar. Utöver detta behöver planresurser finnas för ytterligare någon plan i den centrala delen av Kungens kurva. Utredning av ett kommande resecentrum i Flemingsberg har tillkommit med start Naturreservat vid Kynäsberget tillkommer. I Flemingsberg där Engelska skolan har etablerat sig, har en utökning av deras verksamhet har lagts till med planstart I centrala Huddinge kommer ett ökat bostadsbyggande medföra behov av en ny skola, planering för detta har lagts till på Solgård 2:22 med start Planläggning för ökad kapacitet i Tomtbergaskolan och Solfagraskolan har lagts till med start i slutet av I detaljplanen för förskola/skola i Glömsta 2:60 (Vistaberg) ingår möjlighet att inrymma idrottshall men det har varit svårt att hitta en lösning som tillgodoser alla behov. Alternativ har därför utretts, vilket resulterat i att ett nytt projekt lagts till för idrottshall på Glömsta 4:17, 4:18 vid Glömstavägen. Borttagna projekt Följande projekt har tagits bort för att de är klara: Kvadraten 2 (Heron City), Källbrink förskola, Hälsovägen och program för Huddinge centrum. Planläggning för Masmolänken är klar och har tagits bort eftersom projektet i övrigt ingår i förbifart Stockholm.

44 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/691 6 (6) Projektet Fullersta Äng, Källbrink 1:1, vid Åvägen/Skolvägen har tagits bort eftersom tomten kan behövas som reserv för förskola och projektet inrymde relativt få bostäder. Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Maud Enquist Samhällsplanerare Bilagor Remissammanställning Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Projektplan med bilagor Beslutet delges Samtliga nämnder och råd Huge fastigheter AB

45 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Remissammanställning DATUM DIARIENUMMER KS-2013/691 SIDA 1 (16 ) HANDLÄGGARE Maud Enquist Sammanställning av remissvar - Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Inför framtagande av ny projektplan för samhällsbyggnadsprojekt har den gällande planen sänts på remiss från juli t.o.m. september Planen remitterades till kommunens samtliga nämnder, råd och Huge Fastigheter AB. Med projektplanen följde även en lista på projektidéer/förslag för eventuella synpunkter och justerade tidplaner för projekt som ligger i projektplanen. Frågor i remissen: Synpunkter på föreslagna projekt eller i planen ingående projekt? Egna förslag på angelägna projekt? Vilka behov har nämnden av lokaler för kommunal service i kommundelarna? Synpunkter på tidplanerna i projekten? Vilka projekt i projektplanen bedömer ni påverkas direkt eller indirekt av Södertörnsledens försening? Svar har inkommit från sju nämnder, fyra råd samt från Huge Fastigheter AB. Svaren sammanfattas i det följande. Miljönämnden och Samhällsbyggnadsnämnden Nämnderna har lämnat yttrande enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag vilket redovisas nedan. Sammanfattning Förvaltningen tillstyrker att projektidéer enligt punkterna 1, 2, 3, 5, 6 och 8 enligt nedan kan ingå i projektplanen. Ytterligare överväganden om inriktningen eller utredningar krävs före det att projektidéerna 4, 7 och 9 bör tas med i projektplanen. En skola för Storängen bör kunna planeras i Aspen 3. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Näringsliv och samhällsutveckling Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

46 2 Det förskjutna byggandet av en tvärförbindelse på Södertörn påverkar möjligheten att genomföra projektidé 4 och 9 samt några projekt som redan ingår i projektplanen (Luna 3 vid Glömstavägen, Vistaberg: Jarlav, Glömsta 1:444 m.fl., Vistaberg område 2, Axeln 5, Lagret 5). Utrymme bör ges i projektplanen för de insatser som krävs för Tvärförbindelse Södertörn. Vidare behöver planläggningsordningen för att genomföra programmet för Huddinge centrum få med föreslagna infrastrukturåtgärder separat, alternativt i annan etapp. Projektidéer till Projektplan Östra Skogås Komplettering med flerbostadshus vid Skogåsleden, Edboskolan enligt område 12 i strukturplan för översiktsplanens samrådsförslag. Kommunen och Huge är markägare. Gällande plan anger idrottsplats med tävlingsbelysning för den större delen av det område som avses i strukturplanen. Parkering för Edboskolan sker inom området och behöver tillgodoses i en ny plan. Området berörs inte direkt av någon kulturmiljö, men bebyggelsen på södra sidan om Skogåsleden ingår i en gul kulturmiljö för bebyggelsen i Östra Skogås. Buller från Skogåsleden gör att riktvärdet, 55 dba ekvivalent nivå överskrids ca 20 m in från vägbanekant men bör kunna bemästras med s.k. avstegsfall och en lämplig, skärmande bebyggelsetyp. 2. Trångsund Komplettering med flerbostadshus/stadsradhus utmed Tjäderstigen enligt samrådsförslag till översiktsplan. Kommunen och intilliggande bostadsrättsförening är markägare. Gällande detaljplan anger allmän plats, park eller plantering för området närmast öster om Tjäderstigen. I samband med Översiktsplan 2030 har kulturmiljöerna har inventerats genom besök på plats där jämförelser har gjorts med den gällande kulturmiljöinventeringen från För området öster om Tjäderstigen anges: Kulturhistoriskt värdefull miljö. Tål exploatering/förtätning i viss grad under förutsättning att den görs enligt identifierat mönster och riktlinjer. Mot gatan finns här en större plan avgrusad yta. Sedan gränsar ett naturområde mot småhustomter som ligger ca 10 m högre upp än Tjäderstigen men ca 50 m in från Tjäderstigen. En ny bebyggelse kommer att ligga så långt ifrån befintlig bebyggelse att en bebyggelsekomplettering i området inte bör vara fullt så känslig vad gäller skalan som den komplettering som kan vara möjlig enligt nedan. Hänsyn behöver tas till förskolans behov av angränsande naturmark och det parkeringsbehov som tillgodoses utanför förskoletomten.

47 3 Väster om Tjäderstigen är det i norra delen kvartersmark som tillhör Brf Prinsessan. Kulturmiljöinventeringen anger: Kulturhistoriskt värdefull miljö. Känslig för tillkommande bebyggelse. Det är en brant slänt mot Tjäderstigen och det är svårt att se att den kan vara ett inslag i en exploatering. Mittemot Backslingan, på västra sidan av Tjäderstigen finns ett obebyggt område på en sträcka av ca 50 m, som består av f.d. fritidshustomt (Nytorp 2:5) och en remsa av Västra Skogås 1:2. I gällande plan anges den som allmän plats, park/natur. Vid en planläggning bör man även se på Nytorp 2:6 som delas av Spelvägen, Skalan för en tillkommande bebyggelse är viktig i förhållande till småhusbebyggelsen i söder och öster. 3. Stuvsta Eventuell komplettering med ett flerbostadshus utmed Byalagsvägen. Översyn av området och parken med hänsyn till lekplatsprogrammet och bostädernas tillgång till gemensamma grönytor/bostadsgård. Kommunen äger parkmarken. Välbeläget i förhållande till kollektivtrafik. Marken är planlagd som parkmark men utgör också gårdsyta/närrekreationsområde för de befintliga flerbostadshusen (som inte har någon egen gårdsyta enligt den äldre planen behövdes inte därför en park angavs i planen). Den har också stort värde för den mindre förskola som ligger i Mode 1, kanske också den i Balder 14. I Översiktsplanens samrådsförslag anges denna som en av de särskilt utpekade viktiga parker. I det nyligen upprättade lekplatsprogrammet anges bl a: Lekplatsen bedöms ha stora värden som lekmiljö men upplevs inte som allmänt tillgänglig. Den är inhägnad och trots att skylten upplyser om att detta är en kommunal lekpark så känns det som lekplatsen tillhör förskolan. Om lekplatsen ska behållas som kommunal lekplats bör viss del av staketen längs vägen tas bort. Om lekplatsen ska övergå i privat regi måste arrendeavtal upprättas. Ett flerbostadshus längs gatan skär av det i så fall motstående huset från parken/lekplatsen. Det kan finnas andra sätt att komplettera bebyggelsen utan att förstöra kvaliteter, dvs. ha parkfunktionen kvar. Kanske går det med ett annat grepp - ta bort Byalagsvägen, ). Idén behöver tydliggöras med någon skiss för att för- och nackdelar ska kunna bedömas. 4. Storängen Kv Fabriken och kv Förrådet inom fördjupad översiktsplan för Storängen. Bostäder i flerbostadshus samt lokaler. Fastighetsägarna i kv Fabriken önskar detaljplanestart i höst. Planläggning föreslås starta för båda kvarteren samtidigt med ev. uppdelning senare. Det finns två viktiga planeringsförutsättningar, som kan hindra att planläggning kan ske, i den meningen att en detaljplanen inte kommer i mål och det gäller att säkra att en detaljplan kan vinna laga kraft (efter ev. överklaganden och därefter genomföras). Den första gäller de pågående

48 4 verksamheter som har så stor omgivningspåverkan att det inte bör planläggas bostäder i närheten med hänsyn till hälsoaspekter och säkerhet. Då bör inriktningen vara - före det att planläggningen kan påbörjas att i förberedande skeden utreda om verksamheter faktiskt har så stort störningsavstånd att den påverkar (omvänt att bostadsplaneringen kan påverka verksamhetens möjligheter att fortgå efter det att bostäder uppförts). Vidare bör det säkerställas att verksamheten upphör senast vid genomförandet ska börja. För de som kommer att ingå i det blivande planområdet bör villigheten att teckna ett ramavtal eller liknande ge tillräcklig indikation på att en omvandling ses acceptabel och intressant. Det andra är att det inte finns ett tillräckligt genomförandeintresse hos de berörda fastighetsägarna och att det finns en acceptans för gemensamma regler för samverkan i projektet. Om för många direkt berörda fastighetsägare inte har ett intresse, blir det svårt att driva en planläggning mot deras vilja. En annan genomförandefråga är att detaljplanen knappast kan utformas så att berörda fastighetsägare får lika stor nytta av planläggningen; för någon kan intrånget av en gata bli större och möjligheten att bygga bli mindre eller kanske inte kunna bygga alls Storängsleden är en primär led för farligt gods. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer och syn på risker vid leder för farligt gods och risksituationen är det schablonmässigt inte lämpligt med bostäder inom ett avstånd om 75 m från leden. Möjligen kan ytor för parkering tillhörande bostäder placeras närmare. Först när Tvärförbindelse Södertörn (Södertörnsleden) är färdigställd och i annat läge minskar risksituationen. Oskärmat är bullernivåerna upp till 65 dba ekvivalent nivå inom kvarteret söder om Björkholmsvägens förlängning. Detta gör också att det knappast i nuläget går att planera bostäder i den delen av kvarteret Förrådet; en förutsättning tycks vara att en skärmande bebyggelse kan uppföras mot Storängsleden. Den norra delen av kv Förrådet ligger bortom riskavstånd och huvudsakligen bortom bulleröverskridanden från trafiken på Storängsleden. Som strukturplanen redovisar bebyggelsen är Björkholmsvägens förlängning en förutsättning för bostadskvarteren norr om den nya lokalgatan. En planläggning av denna del är troligen mycket viktig för att fastighetsägarna här ska få ett både kort- och långsiktigt genomförandeintresse av omvandlingen av Storängen; om planläggningen inte sker parallellt med kv Fabriken, så finns det kortsiktigt inte ett incitament att vara positiv till planläggningen av kv Fabriken. Därför kan det vara mer motiverat att hålla ihop planeringen för de två kvarteren än att dela upp den i flera planer. Innan projektet/projekten tas med i projektplanen för att en formell planläggning ska påbörjas, bör en förstudie göras av förutsättningarna att genomföra en planläggning nu, dvs. den bör svara på om planprojektet bör startas med hänsyn till möjligheterna att det ska bli lyckosamt samt ge kommunen svar på vad som krävs för att genomföra det.

49 5 5. Flemingsbergdalen etapp 3 Bostäder och lokaler i området som ansluter till pågående planering för Flemingsbergsdalen. Marken ägs av kommunen och Skanska. Genom den nya planläggningen av Flemingsbergsdalen, del 1, blir gällande plan definitivt inaktuell och bör förr eller senare ersättas av en ny detaljplan i övriga delar. I programmet för Flemingsbergsdalen finns området med som delområde 3 med ett inslag av huvudsakligen bostäder och i viss mån handel framför allt i lägen i bottenvåningen mot den nya huvudgatan. Det man bör överväga i projektplanen är vid vilken tidpunkt detaljplaneringen kan ske i förhållande till genomförandet av Flemingsbergsdalen, del 1, som ännu inte har antagits. Dels handlar det om när huvudvägnätet har byggts om enligt den detaljplanen, dels handlar det om när det nya centrat är så pass färdigt att det kan bli attraktivt att uppföra nya bostäder i området. 6. Centrala Huddinge Ålen 3, Huges fastighet. Säf behöver inte huset längre. Buf vill använda huset till förskola. Ombyggnad till förskola kräver planändring. Kommentar Fastigheten är planlagd för värmecentral, tvättstuga eller liknande kollektiv anläggning. Byggnader har sedermera byggts om enligt bygglov och är att se som industribyggnader. Kyrkogårdsvägen är en smal krokig tillfart utan gångbana. Det finns en parkering med backande bilar vid kommunalhusets p-däck. Trafiksituationen behöver ses över vid en planändring. Det finns bara ett knappt utrymme för parkering och angöring. Går det att utvidga tomten så att det finns plats för de uteytor som väl krävs i verksamheten? Programmet för Huddinge centrum anger illustrativt 4 byggnader i anslutning till läget för föreslagen förskola. Planbeskrivningen anger under rubriken Bostäder och förskola vid Kyrkogårdsvägen: Bostäder med anpassning till och betoning av terrängen placeras längs Kyrkogårdsvägen. Det höga läget innebär att bebyggelsen kommer att vara väl synlig. Stor omsorg om fasadutformning och placering krävs därför. Byggnaderna föreslås innehålla förskoleverksamhet med direkt kontakt med naturmiljön på kullen. Bebyggelsekaraktären bör vara en modernare version av hus i park. Bebyggelsen ska stor hänsyn till såväl kuperad parkmiljö som gaturum. 7. Centrala Huddinge Utbyggnad av Tomtbergaskolan för ca 200 elever mot Kommunalvägen. Kommentar Området på ömse sidor om Kommunalvägen utgör socknens och kommunens centrum. Här ligger byggnader som representerar olika skeden i Huddinges historia, bl a Tomtbergaskolan. Tomtbergaskolan är uppförd 1923 och

50 6 tillbyggd Tomtbergaskolan och gamla kommunalhuset är byggnader av högt kulturhistoriskt värde som självklart skall bevaras. Värdet skapas av de enskilda byggnadernas arkitektoniska värden och roll i kommunens historia. Samlingen av offentliga byggnader och kommunala bostadshus som representerar kommunens utveckling och välfärdsbyggande är tydlig, intressant och bevaransvärd. Som riktlinjer anges i kulturmiljöinventeringen: Vid renoveringar och ombyggnader krävs stort hänsynstagande till de enskilda byggnadernas arkitektoniska- och kulturhistoriska karaktär och värde. Vid bebyggelseförtätning måste stora krav ställas på nybyggnadernas placering och utformning. För området kring Tomtbergaskolan anges: Kulturhistoriskt värdefull miljö. Tål exploatering/förtätning i viss grad under förutsättning att den görs enligt identifierat mönster och riktlinje Tidigare tillbyggnader har sidordnade placeringar som gör att skolområdet som helhet fortfarande kan upplevas som präglat av den gamla skolan. En placering av en ny byggnad mot (= längs med Kommunalvägen) innebär att den kommer att skymma Tomtbergaskolan och den nya byggnaden kan bli alltför dominerande i förgrunden. Sammanfattningsvis måste vid utformningen såväl de kulturhistoriska aspekterna som skolfunktionerna närmare analyseras innan projektet tas med i projektplanen. 8. Stuvsta Utbyggnad av Solfagraskolan för ytterligare 200 elever F-6 eller ersätta skolan med en ny. Brister finns med för liten matsal och idrottssal samt en sämre paviljong. Grusplaneytorna bredvid Björkängshallen behöver tas i anspråk. Kommentar Området kring Björkängshallen och österut (bollplanen) är planlagt för en idrottsplats. De geotekniska förutsättningarna kan behöva utredas, bl.a. har en nyligen antagen detaljplan för en förskola i nordvästra hörnet av lerområdet inte kommit till genomförande på grund av fördyrade grundläggningskostnader. Det verkar vara m till fast botten i mitten av lerområdet. Även en tomtutredning behövs för de delar av skoltomten som avses omdisponeras med tänkt placering av byggnader, angöring och hur parkeringen ska lösas. 9. Centrala Huddinge 4-9 skola på Solgård 2:22, ca 700 elever. Huge undersöker f.n. tomtens lämplighet. Kommentar

51 7 Området ligger på ett berg m ovan och vid väg 259 Storängsleden (en del av tvärförbindelsen mellan väg 73 och E4/E20). Det har branta sluttningar åt flera håll. Det kan vara komplicerat att ordna tillfarten eftersom höjden omgärdas av bebyggda villafastigheter. Storängsleden är en primär led för farligt gods. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer och syn på risker vid leder för farligt gods och risksituationen är det schablonmässigt inte lämpligt med skolverksamhet inom ett avstånd om 75 m från leden. Möjligen kan enligt rekommendationen någon separat administrationsbyggnad eller en ev. gymnastikhall placeras närmare, ca 40 m. Först när Tvärförbindelse Södertörn (Södertörnsleden) är färdigställd och i annat läge minskar risksituationen. Oskärmat är bullernivåerna över 55 dba ekvivalent nivå inom i stort sett hela området. De bullerriktvärden som finns för skolverksamhet gäller inomhus och klaras med stängda fönster. Primära uteytor/skolgården kan ligga skärmade av byggnader eller av högre terräng. Det kan vara lämpligare att planlägga i Storängen, Aspen 3, än inom Solgård 2:22, inte minst enligt principen att ha skolan mitt i byn. I sammanhanget noteras att en skola är mindre störningskänslig och mer lättplanerad i detta läge än bostäder. Förändrade planeringsförutsättningar på grund av förskjuten Södertörnsled/tvärförbindelse Södertörn Följande bostadsprojekt i gällande projektplan ligger till stora och betydande delar inom riskavstånd från väg 259 (Glömstavägen Storängsleden) som är rekommenderad (primär) led för farligt gods. Utrymme bör ges i projektplanen för de insatser som krävs för Tvärförbindelse Södertörn men också för att på kortare sikt planera och genomföra åtgärder i det befintliga systemet som kan behövas före det att tvärförbindelsen kan komma till utförande om 5-10 år. Som exempel kan nämnas: ången, bärighet från Storängen kapacitet Övrigt

52 8 Förvaltningen önskar att följande övervägs i projektplanen. I samband med yttrande över detaljplanen för område kring Högmoravägen, delområde II, har miljönämnden väckt frågan om att Kynäsberget bör göras till ett naturreservat. I fortsatt planering för att genomföra programmet för Huddinge centrum behöver planläggningsordningen få med föreslagna infrastrukturåtgärder separat alternativt som delar i planläggningsetapperna. Kultur och fritidsnämnden Nämnden lämnar kultur- och fritidsförvaltningens yttrande som svar på remissen. Normalt krävs upprättande av programsamråd och detaljplaner för att genomföra projektplanen. Nämnden har och kommer att få möjlighet att yttra sig över de plansamråd och detaljplaner som krävs för att genomföra projektplanen. Förvaltningen känner att möjligheten att påverka och bevaka samhällsbyggnadsprocessen inom kultur- och fritidsområdet därmed är säkrad. Vid remissvaret för ett år sedan påpekade nämnden att rackethallen i Skogås inte fanns med i projektplanen. Hallen är numera inarbetad i planen men det finns ingen plats anvisad. PPU har beslutat att godkänna en beställning hos Huge av en förstudie med placering vid den gamla hallen. Nämnden har i lokalförsörjningsplanen beskrivit behovet av en mötesplats för ungdomar i Trångsund. Enligt innevarande projektplan finns planer att uppföra ungdomsbostäder vid Trångsunds centrum. Ett detaljplaneprogram för Hammartorp/Bonden/Prinsen är framtaget där förvaltningen framhåller att det är intressant att vidare undersöka om det finns möjlighet att integrera en mötesplats i det tänkta punkthuset för ungdomsbostäder. Projektet som är prioriterat är tyvärr försenat men genom att dela projektet och hantera ungdomsbostäderna för sig behöver inte byggandet av ungdomsbostäder försenas. När det gäller försening av projekt så är förvaltningen naturligtvis bekymrad över förseningen av bostadsbyggandet. För övrigt har förvaltningen inga synpunkter vad gäller justering eller försening av projekten. Förskolenämnden Nämnden lämnar förvaltningens svar som yttrande. Det långsiktiga behovet av permanenta förskolor är stort om servicebehovet ska motsvara planerat bostadsbyggande i olika kommundelar. Det största behovet sammanhänger med bostadsförtätningen i Storängen och Huddinge centrum. Behoven av nya förskolor ska också ses mot bakgrund av att vi måste avveckla 11 tidsbegränsade förskoleavdelningar fram till 2017 vilket motsvarar cirka 200 förskoleplatser (räknat på snitt 18 barn/avdelning).

53 9 Eftersom förskolelokaler idag utformas så att de med tiden kan konverteras till skola/omsorg för yngre elever, så bör varje nytt planärende också medge och beakta sådan möjlig flexibilitet. En sådan flexibilitet i lokalutformning behövs eftersom de precisa verksamhetsbehoven utifrån förändringar i ålderskullarna inte med bestämdhet går att förutse 10 år framåt eller ännu längre in i framtiden. Nedan följer en uppräkning av projekt som förvaltningen bedömer är mycket angelägna för kommande år: Flemingsberg: Tomtmark för ny förskola i Grantorp måste tas fram skyndsamt mot bakgrund av att vi lägger ned tre tillfälliga avdelningar som flyttar över till Kästa förskola och skola med planerad start till ht 2015 och att befolkningsprognosen redovisar en relativt stor barnantalsökning i området. Även i Visättra ökar barnantalet och där finns en mindre planlagd tomt, Visättra Ängar, möjlig som förskola under förutsättning att intilliggande skogsområde på cirka 3000 kvm kan inkluderas. Pågående detaljplanearbete för Rosenhill, väster om Rosenhillsskolan, bör innehålla en byggnad med kombinationen förskola/skola F-3. Förskolan vid Vista skolväg 2 som idag har tidsbegränsat bygglov bör planläggas som permanent förskola. Segeltorp/Utsälje: Planläggningen av kvarteret Bildhuggaren bör utreda möjligheten av förskola/skola F-3 i kombination med äldreboende. Nämnden har yttrat sig över pågående planarbete för kvarteren Utsälje 1:50 m fl. och föreslagit inplacering av förskola. Sjödalen/Fullersta: Solgård 2:22. En första utredning av landskapsexpertis och arkitekt redovisar goda markförhållanden och förutsättningar att anlägga förskola i kombination med skola i samma volym som Kästa förskola och skola. Med tanke på närheten, 600 meter till Huddinge centrum, och mycket goda kollektivtrafikförbindelser, skulle man helt kunna undvika anläggande av parkeringsplatser för arbetande personal. Endast parkering för föräldrars lämning och hämtning skulle behöva beaktas. Utmaningar består bland annat i behov av ytterligare en säker trafiklösning med t ex en gångtunnel under Storängsleden som komplement till den redan befintliga. Planarbetet bör inledas snarast möjligt parallellt med utredningsarbetet med att ta fram en programhandling. Svårigheterna har varit betydande att finna plats för förskolor i samband med nya detaljplaner och i den första etapputbyggnaden av bostäder i Huddinge Centrum och Storängen. Kommunen måste därför initialt tydligt markera kravet på förskola i kommande planläggning av kvarteret Fabriken och Förrådet.

54 10 Hörningsnäs 1:1. Huge Fastigheter AB och förvaltningen har i samråd med planavdelning utrett markförhållandena som är närbelägna Ängsnässkolan mot Lännavägen. Den geotekniska utredningen har rekommenderat en begränsad byggnation utifrån risker för sättningar på grannfastigheter och påverkan av grundvattennivån. Resultatet som utredningsgruppen har enats om är en förskola för högst 80 barn i två plan. Ytterligare volymökning av barnantalet skulle också innebära krav på ännu större lek-, parkerings- och angöringsytor som då skulle strida mot rekommendationerna i den geotekniska expertutredningen. Det skulle också försämra möjligheterna för ett lokalt omhändertagande av dagvatten, LOD. Planarbetet för en ny förskola bör bedrivas skyndsamt. Utredningsarbetet kommer att bedrivas parallellt. Vid Tryffelvägen, norr om Sörskogen finns en markyta som nämns i den fördjupande översiktsplanen för Storängen som möjlig förskole/skoltomt. Inledande planarbete bör starta för att utreda ytvolymer och läge. Stuvsta/Snättringe: Högmora/Svartvik, det fortsatta etappvisa planarbetet bör utpeka byggbar mark för förskola i kombination med skola F-3. Trångsund/Skogås: Nämnden har i samband med inledande planarbete för kvarteret Låset 1 i Skogås yttrat sig och ställt sig positiv till inplacering av en friliggande förskola samtidigt som den mindre förskolan i det aktuella området tas bort. Västra Länna/Lyckåshöjden. Planarbetet startar 2014 och nämnden har i tidigare yttrande begärt att mark för förskola i kombination med skola initialt ska tas fram i samband med planläggningen av bostäder. Vidja. Mark för förskola i kombination med skola ska tas fram i etapp 3 vilket nämnden föreslagit i tidigare yttrande över planarbetet. Grundskolenämnden Nämnden lämnar förvaltningens svar som yttrande. Eftersom vi idag planerar nya grundskolelokaler så att de med tiden kan konverteras till förskola, så bör varje nytt planärende också medge och tillräckliga mark och ytbehov för sådan flexibilitet. En sådan lokalutformning är nödvändig då de precisa verksamhetsbehoven utifrån förändringar i ålderskullarna inte med bestämdhet går att förutse 10 år framåt eller ännu längre in i framtiden. Nedan följer en uppräkning av projekt som förvaltningen bedömer är mycket angelägna för kommande år: Flemingsberg:

55 11 Pågående detaljplanearbete för Rosenhill, väster om Rosenhillsskolan, bör innehålla en byggnad med kombinationen förskola/skola F-3. Segeltorp/Utsälje: Planläggningen av kvarteret Bildhuggaren bör utreda möjligheten av förskola/skola F-3 i kombination med äldreboende. I Smista/Kungens kurva bör mark tas fram för en F-3 skola för att avlasta elevtrycket mot Segeltorpsskolan. Sjödalen/Fullersta: Vid Tryffelvägen, norr om Sörskogen finns en markyta som nämns i den fördjupande översiktsplanen för Storängen som möjlig förskole/skola F-3. Inledande planarbete bör starta för att utreda ytvolymer och läge. Det skulle innebära en avlastning för Balingsnässkolan som för närvarande inte kan ta emot alla sökande sexåringar från sitt eget område. Solgård 2:22. En första utredning av landskapsexpertis och arkitekt redovisar goda markförhållanden och förutsättningar att anlägga förskola i kombination med skola F-6 i samma volym som Kästa förskola och skola. Med tanke på närheten, 600 m till Huddinge centrum, och mycket goda kollektivtrafikförbindelser, skulle man helt kunna undvika anläggande av parkeringsplatser för arbetande personal. Endast parkering för föräldrars lämning och hämtning skulle behöva beaktas. Utredningen har också berört trafiksäkerhetsaspekten och anser att man måste undersöka möjligheten till ytterligare en säker trafiklösning med t ex en gångtunnel under Storängsleden som komplement till den redan befintliga. Planarbetet bör inledas snarast möjligt parallellt med utredningsarbetet med att ta fram en programhandling. Aspen 2 och 3. Nuvarande plats för Tekniska kontoret bör prioriteras och så snart som möjligt planläggas för cirka 700 elever i en ny grundskola för årskurserna 4-9 alternativt annan skolorganisation för framförallt äldre elever i årskurserna 7-9. Med två nya skolor i centrala Huddinge uppstår behov av idrottshall i området som skulle kunna försörja även Solfagraskolan som saknar kapacitet i sin gymnastiksal och där vi också kommer att utreda en möjlig utbyggnad. En första renoveringsetapp av Tomtbergaskolan och dess äldre skolpaviljong inleds efter årsskiftet. En planändring bör komma till stånd för att införliva viss prickmark till skolans tomt. En kapacitetsstudie pågår för närvarande för att beskriva status och framtida möjligheter för huvudbyggnaden från 1923 och ytterligare en paviljong från 1980-talet. Huvudbyggnaden saknar tillgänglighet och behöver verksamhetsanpassas. Stuvsta/Snättringe: I pågående utredning om renovering av Kvarnbergsskolan föreslås byggande av ny matsal vilken till viss del hamnar på prickmark. Förslaget kräver planändring. Ärende kommer att redovisas för nämnden på novembersammanträdet med begäran att inleda förstudie.

56 12 Solfagraskolan/Stensängsskolan: Lokalerna på Stensängsskolan är inte ändamålsenliga för nuvarande F-5 organisation och eleverna måste därför utnyttja den relativt långt bort liggande Solfagraskolan. Förvaltningen kommer därför se över Stensängsskolans organisation i samband med utredning om utbyggnad och renovering av Solfagraskolan. Skolan har idag en paviljong som måste ersättas med permanenta lokaler vilket kräver planändring. Högmora/Svartvik, det fortsatta etappvisa planarbetet för fler bostäder bör utpeka byggbar mark för förskola i kombination med skola F-3. Nämnden har i kommande planarbetet har krävt att ett alternativt markförslag tas fram istället för det senast redovisade. Trångsund/Skogås: Västra Länna/Lyckåshöjden. Planarbetet startar 2014 och nämnden har i tidigare yttrande begärt att mark för skola F-3 i kombination med förskola initialt ska tas fram i samband med planläggningen av bostäder. Vidja. Mark för skola i kombination med förskola F-3 ska tas fram i kommande detaljplaneetapp 3 vilket nämnden föreslagit i tidigare yttrande över planarbetet. Gymnasienämnden Nämnden lämnar förvaltningens svar som yttrande. I det korta perspektivet fram till 2016 är det inget enskilt projekt i projektplanen som direkt får påverkan på gymnasieverksamheten. Förvaltningen vill ändå framhålla vikten av att diskussioner som förs kring Storängen, Huddinge centrum och Flemingsberg och de inledande detaljplaneprojekten som nu påbörjats i dessa områden, också måste beakta det långsiktiga helhetsperspektivet med framtida kraftigt ökade ålderskullar i gymnasieåldern. Framåt 2030 beräknas över personer komma att bo i Flemingsbergsområdet och dessutom ska den regionala kärnan fungera som centrum för ett närområde med cirka innevånare. Såväl i Huddinge som i kranskommunerna och länet kommer kullarna i gymnasieåldern att ha ökat med flera tusen elever jämfört med dagens antal. Tillsammans med den planerade stora bostadsexploateringen i centrala Huddinge ger detta anledning till att i ett övergripande planeringsarbete överväga var mark kan frigöras för en ny gymnasieskola på Södertörn. De planer som läggs fast under de närmaste tre åren har också bäring på förhållanden långt in på 2020 och 2030-talet. Det är viktigt att den frågan följer med i all planering som rör Huddinges expansion och visioner för framtiden. Nämnden har i tidigare yttranden i samband med översiktsplanen framfört uppfattningen att Flemingsberg vore ett lämpligt område för en ny

57 13 gymnasieskola med tanke både på Flemingsbergs befintliga forskings- och utvecklingscentra och den kraftiga befolkningsökning som förutspås. Den markyta som ett nytt gymnasium kräver bör studeras i kommunens fortsatta långtidsplanering för bostäder och utbildningssatsningar. Äldreomsorgsnämnden och Huddinge pensionärsråd Nämnden och rådet konstaterar att projektet äldreboendet Bildhuggaren återfinns i planen som sig bör samt att en försening på cirka åtta månader föreligger. Några projekt/områden lämpar sig väl för seniorbostäder, till exempel kvarteret Fabriken samt norra Visättra. Miljövårdsrådet 1. Östra Skogås - Värdefullt att skolan har natur kvar för barnen. 2. Trångsund Inga synpunkter 3. Stuvsta Inga synpunkter 4. Storängen Bra att det byggs bostäder på redan ianspråktagen mark. Bra om det finns möjlighet för icke störande verksamheter för att få till en mångfald i samhället. Gärna gröna tak, bikupor och gröna och blå stråk. 5. Flemingsberg, norra Visättra Viktigt med en helhetslösning för hela området. 6. Centrala Huddinge, Ålen 3 Inga synpunkter 7. Centrala Huddinge, Tomtbergaskolan Viktigt att det finns tillräckligt med skolgård för barnen. 8. Stuvsta, Solfagraskolan Viktigt att bevara skolans kulturella värden. 9. Centrala Huddinge, skola i Solgård miljövårdsrådet är tveksam till projektet. En inventering av naturmiljön bör göras för att utesluta att området innehåller hälltallmark. Huddinges råd för funktionshinderfrågor Huddinges råd för funktionshinderfrågor har tagit del av Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt och remiss inför projektplan och har inget att tillägga. Skönhetsrådet Skönhetsrådet, som ska värna och utveckla skönhetsvärden hos byggnader och i den fysiska miljön i Huddinge, har inga detaljerade synpunkter på de enskilda projekten i gällande Projektplan eller på de projektidéer som ingår i remissmaterialet. Rådet vill understryka att det arbete som pågår i våra lokala centra m.fl. områden ska bedrivas med en hög ambition avseende utformningen av

58 14 byggnader, gaturum, parker m.m. Rådet vill särskilt lyfta fram de idéer som redovisas i park- och lekplatsprogram och i de studier som görs för att förbättra entréerna till dessa områden. Värdehöjande satsningar på den offentliga miljön bl.a. i enlighet med ovan nämnda program bör enligt rådet inarbetas i Projektplanen med såväl tidssättning som investeringar. Rådet konstaterar, som framfördes i yttrandet över ÖP 2030, att önskan om att förtäta i Huddinges bebyggda delar också kan innebära en förändring som kan komma i konflikt med utpekade kulturmiljöer och Huddinges identitet. Rådet vill slutligen uttrycka önskan om att ny bebyggelse kan ges en både spännande och miljöinriktad arkitektur. Huge Fastigheter AB Kommunens projektplan är ett viktigt dokument som har stor betydelse i den strategiska planeringen. Det är därför betydelsefullt att få med alla de projekt som diskuteras och att det blir en prioritering dem emellan. I detta remissvar kommenteras förslaget till reviderad projektplan samt de kommande projekt som bör tas upp i projektplanen. Uppföljning tidplaner Huge skulle gärna tillsammans med kommunen verka för att förbättra arbetet så att det blir större fokus på att hålla de tidplaner som anges i projektplanen. Kommentaren om att förseningar beror på oklara förutsättningar från byggherrar anser Huge skulle kunna nyanseras då det i de fall det gäller bolaget ofta är kommunens förväntningar på optimala lösningar som är svåra att uppfylla. Projekt kräver ofta kompromisser, dock acceptabla sådana, för att kunna genomföras. Kommentarer på projekten i planen Hammartorp/Prinsen Angående tidplaner för projekten Hammartorp/Prinsen har svårigheter att finna en godtagbar lösning för parkeringar tagit tid, men tidplanen har förlängts med 6 månader för detaljplaneskedet, vilket är en avsevärd tidsutsträckning som bör kunna förkortas. Huddinge centrum Huge anser att det är viktigt att projekten Paradisgaraget och Sjödalsbacken får egna uppdrag och hanteras separat för att ge smidigare planeringsförutsättningar. Huge vill även att Paradistorget får ett eget uppdrag då programmets förslag till byggnation med parkering och bostäder bedöms kunna genomföras relativt enkelt och kan prioriteras för att lösa de parkeringsproblem som finns inom centrumet. Ett komplement med bostäder är mycket angeläget. Låset 1

59 15 Projektet bör få ett annat namn då det berör andra fastigheter. Projektet planeras även få en ny förskola/skola F-3, och projektet bör därför även listas under grupperingen med förskolor. Huge äger delar av marken i området. Projektideér inför ny projektplan Storängen, kv Förrådet Huge anser att det inte är prioriterat att starta planering av kv Förrådet ännu då det är många andra projekt som behöver prioriteras. På sikt är dock Huge positiv till en planering. Skogås, Trångsund Tillkommande projekt i Östra Skogås vid Skogåsleden/Edboskolan samt längs Tjäderstigen i Trångsund har Huge också identifierat som möjliga utvecklingsområden och önskar delta i det fortsatta arbetet. Stuvsta Huge ser positivt på att det tillkommer fler bostäder i Stuvsta. Bolaget har väldigt få bostäder där och skulle gärna vara med i att skapa fler hyresrätter i området. Flemingsberg, norra Visättra Huge anser att Flemingsberg har stor utvecklingspotential och att det bör prioriteras att fler bostäder byggs i området. Centrala Huddinge Ålen 3 har inte ansetts lämplig som förskola och planeras att byggas om till kontor. Huge äger fastigheten. Huge är positiv till utveckling av Tomtbergaskolan. Solgård 2:22 En ny förskola/skola F-3 planeras av BUF, Huge äger ingen mark i området. Tidplaner Förseningen i Hammartorp/Prinsen hoppas Huge kan begränsas genom aktivt samarbete med MSB så att båda delarna kan detaljplaneras tillsammans. Om det inte går så accepterar bolaget en delning av planerna. Tillkommande projekt som bör utredas Behovet av nya förskolor och skolor är stort och det pågår ett intensivt arbete med att lösa detta. Planen bör på något sätt belysa dessa utredningsområden för att kommunen även ska kunna bedöma de resurser som krävs i form av investeringar och arbetsinsatser. Högmoravägen 2+4 En ny förskola/skola F-3 planeras av BUF, Huge äger ingen mark i området. Vidja etapp 3

60 16 En ny förskola/skola F-3 planeras av BUF. Huge äger ingen mark i området. Lyckåshöjden, Länna En ny förskola/skola F-3 planeras av BUF. Huge äger ingen mark i området. Aspen 3 Här planerar BUF in en ny skola 4-9 och det skulle även kunna bli ett antal bostäder i anslutning till detta projektet. Rosenhill En ny förskola/skola F-3 planeras av BUF. Huge äger ingen mark i området. Smista/Kungens kurva Här skulle man behöva hitta en lämplig mark för att placera en ny förskola/skola F-3 vilket planeras av BUF. Utefter Tryffelvägen En ny förskola/skola F-3 planeras av BUF, Huge äger ingen mark i området. Vista skolväg Tillfälliga förskolor som behöver konverteras till permanenta lokaler för förskola/skola, Huge äger marken. Grantorp/Flemingsberg Utredning behövs för att hitta lämplig mark för en ny förskola. Huge äger stora delar av markområdena i Flemingsberg på Grantorpssidan. Sjödalsbacken En ny förskola/skola F-3 planeras av BUF i närområdet. Huge äger hela markområdet Sjödalsbacken och skisser är framtagna vilket möjliggör bostadsproduktion och en förskola. Bör ingå i utredningsuppdraget med bostäder som nämns i planen.

61 Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt Godkänd av kommunfullmäktige

62 Inledning 3 Syfte... 3 Hur projektplanen tas fram... 3 Disposition... 3 Förutsättningar 5 Bostäder och befolkning... 5 Kommunal service... 5 Arbetsplatser... 6 Grönområden... 6 Infrastruktur och kollektivtrafik... 6 Ekonomiska förutsättningar... 7 Riktlinjer 8 Mål och budget Översiktsplanen... 8 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS)... 9 Hållbar utveckling och Agenda Klimat och energiplan... 9 Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge... 9 VA-program och dagvattenstrategi... 9 Handelspolicy Lokalförsörjningsplaner Ekonomiska avvägningar Infrastruktur Näringsliv Projektplan Bostäder och fritidshusområden Bostäder, inriktning Bostäder, nya projekt Fritidshusområden Arbetsplatser, handel Handel Infrastruktur Regionala stadskärnor Kommunal service Natur Ekonomiska konsekvenser Bilagor Sammanställning av projekt bilaga 1 (inkl. kartor och teckenförklaring) Tabell inflyttade bostäder bilaga 2 Ekonomibilaga samhällsbyggnadsprojekt bilaga 3 Beskrivningar av respektive projekt bilaga 4 2

63 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan Inledning Syfte I kommunens översiktsplan anges mål och inriktning för kommunens framtida markanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanens perspektiv är långsiktigt och viljeinriktningen beskrivs på en övergripande nivå. Utställning av en ny översiktsplan för kommunen har skett under hösten. Projektplanen är kommunens plan för bostadsförsörjningen. Den är också ett styrdokument för kommunens samhällsbyggande de närmaste åren. Varje beslut om utbyggnad av bostadsområden, kommunal service eller infrastruktur får följdverkningar på kommunens utveckling när det gäller ekonomi, miljö och sociala aspekter. Projektplanen ska därför ge en helhetsbild av pågående och planerat samhällsbyggande. Den ska också fungera som en information till dem som har intresse av vilka samhällsbyggnadsprojekt som pågår och planeras i Huddinge kommun. Avvägningen av vilka samhällsbyggnadsprojekt som ska genomföras eller planläggas under den kommande treårsperioden görs årligen i projektplanen. Med samhällsbyggnadsprojekt avses exploateringsoch investeringsprojekt som är betydelsefulla för kommunens utveckling. För dessa projekt krävs normalt att en ny detaljplan upprättas. Det planerade bostadsbyggandet redovisas för en femårsperiod med förväntat årligt färdigställande. Hur projektplanen tas fram Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för framtagandet av projektplanen. Projektplanen tas fram årligen samordnat med kommunens budgetprocess och lokalförsörjningsplanering och beslutas i kommunfullmäktige i februari. Inledningsvis görs en inventering av lämpliga projekt, dessa kan t.ex. vara externa förfrågningar som kommit under året eller projekt som kommunen bedömt bör initieras. Projektidéer och gällande projektplan skickas på remiss till kommunens nämnder, råd och kommunens bostadsbolag vid halvårsskiftet. Vid halvårsskiftet finns även möjlighet att göra vissa justeringar i gällande projektplan. Därefter görs en prioritering av projekten med utgångspunkt från remissynpunkter, beslutade riktlinjer och med hänsyn till tillgängliga ekonomiska och personella resurser inom kommunen. Ett förslag till projektplan tas fram för politiskt ställningstagande. Den beslutade planen innebär att ingående projekt får prövas för planläggning i enlighet med de projektbeskrivningar som redovisas i projektplanen. Disposition I projektplanen redovisas först de speciella förutsättningar för samhällsbyggandet som föreligger i Huddinge kommun. Därefter följer en genomgång av de riktlinjer som projektplanen har att ta hänsyn till bl. a. i form av beslutade inriktningsdokument. Avsnittet projektplan redovisar, på en övergripande nivå, innehållet i årets projektplan. 3

64 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan I bilaga 1 redovisas projektens innehåll och tidplaner samt tillhörande kartbilagor. Redovisningen har delats upp i olika ändamål enligt följande: Bostäder Arbetsområden Allmänt ändamål Översikter, program mm Sammanställningen i bilaga 2 visar en bedömning av när inflyttning av bostäder kan ske under de närmaste åren i kommunens olika delar. Bilaga 3 innehåller sammanställning av ekonomiska konsekvenser och i bilaga 4 finns beskrivningar av respektive projekt som startar under planperioden eller är i ett planläggnings- eller genomförandeskede. 4

65 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan Förutsättningar Huddinge är en attraktiv kommun för boende i Stockholmsområdet med sin närhet till centrala Stockholm, bra kollektivtrafik och närhet till orörda strövområden med fina badsjöar. I kommunen finns också många arbetstillfällen och högskola med tre lärosäten. Efterfrågan på mark för nya bostäder är stor både från byggföretag och enskilda. Det strategiska läget utmed tre stora trafikleder, E4/E20, Huddingevägen och Nynäsvägen, och utmed stambanan med pendeltågstrafik samt fjärr- och regionaltågstationen i Flemingsberg och tunnelbana i västra kommunen gör även kommunen attraktiv för etablering av olika företag och verksamheter. Speciellt i Kungens kurva och Flemingsberg sker en kraftig expansion, men även Länna Företagsområde är attraktivt för etablering. Kungens kurvaområdet utvecklas, tillsammans med Skärholmen, till en stark regional servicepunkt och Flemingsberg är ett regionalt utvecklingsområde med utbyggnad av bl. a. högre utbildning, forskning, kommersiell service och nya bostäder. Bostäder och befolkning Huddinges befolkning uppgick till drygt invånare tredje kvartalet 2013, en ökning med ca 1600 personer sedan motsvarande period Befolkningsökningen håller jämna steg, 1,6%, med länets höga takt på 1,7% och består förutom av ett stort födelseöverskott också av ett ungefär lika stort flyttnetto. Inom kommunen finns drygt bostäder varav drygt i flerbostadshus och i småhus. Hyresrätter står för 33 procent av bostadsbeståndet, bostadsrätter för knappt 26 och äganderätt för 42 procent. Huddinge har en blandad bebyggelse men flera områden är med avseende på upplåtelseformer och/eller hustyper ensidigt sammansatta. Efterfrågan på nyproduktion har stärkts under de senaste åren även om det i nuläget finns vissa avsättningssvårigheter för nyproduktion, främst när det gäller bostadsrätter och äganderätter, i nästan hela länet. Bostadspriserna i Huddinge har haft en snabb ökningstakt under senare år, vilket skapar förutsättningar för nyproduktionen. Färdigställandet ligger dock långt under kommunens ambitionsnivå och planberedskap som är 700 bostäder per år. Ett ökat byggande förutsätter en ytterligare stärkt efterfrågesituation. Nyproduktionen är viktig för utbudet i hela bostadsbeståndet då den skapar flyttkedjor. Kommunal service De senaste årens kraftiga ökning av barnfamiljer i många områden har medfört en prioritering av utbyggd kommunal service. Kommunen har hållit ett högt tempo i utbyggnaden av framför allt förskolor men också skolor för att kunna uppfylla behoven. Behoven av kommunal service kommer även fortsättningsvis att ha hög prioritet vid avvägningen av hur många nya bostäder som kan tillkomma i olika områden. Omvandlingen av fritidshusområden till permanentboende och generationsväxling i bostadsbeståndet innebär också ett ökat behov av förskoleplatser. 5

66 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan Den äldre befolkningen ökar och därmed behoven av äldreboenden. Det finns också äldrebostäder i kommunen som inte uppfyller dagens standardkrav och behöver ersättas eller byggas om. En viss efterfrågan finns också på s.k. trygghetsboende som inte är behovs-/biståndsprövat av kommunen. Trygghetsboende är en boendeform med viss service och gemensamhetslokaler till de enskilda lägenheterna. Behov finns även av bostäder som ungdomar kan efterfråga, t.ex. ungdomsbostäder och studentlägenheter. Behovet av särskilda boenden inom handikappomsorgen ökar också med en ökande befolkning. Med ökad befolkning och ett ökat bostadsbyggande i kommunen generellt, ökar även behovet av bostäder för andra grupper som t.ex. flyktingar eller personer med behov av skyddat boende eller boende med särskilt stöd. Arbetsplatser Inom kommunen finns gott om arbetstillfällen sett till den förvärvsarbetande befolkningens storlek. De riktigt stora arbetsplatserna finns inom sjukvård, forskning, handel och offentlig förvaltning men kommunen har också många småföretag och får också många förfrågningar om mark för nya verksamhetsetableringar. Inom de tre större arbetsområdena, Kungens kurva, Flemingsberg och Länna Företagsområde finns en framtida potential för nya företag. Utvecklingen av programområdet för Huddinge centrum innebär också nya arbetsplatser. Flemingsberg är ett unikt arbetsområde för hela Stockholmsregionen med tillgång till högskolekompetens och forskning, både inom Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan och Södertörns högskola som nu även kommer att utökas med polishögskolan. Här vill kommunen se en kunskapsintensiv inriktning på näringslivet. Ett förslag till fördjupad översiktsplan har varit på samråd. I den ingår också en omfattande bostadsbebyggelse. Utvecklingen i Kungens kurva innebär också utökade möjligheter till verksamhetsområden, både för handel och upplevelseattraktioner. Även där pågår arbete med fördjupning av översiktsplanen som också ska länka samman området med Skärholmen. Kungens kurva är tillsammans med Skärholmen ett ledande regionalt centrum för handel inom Stockholmsregionen. Grönområden En mycket stor yta av kommunen består av stora sammanhängande och skyddade grönområden. I Huddinge kommun är en tredjedel av kommunens yta skyddad som naturreservat. Inom kommunen finns också flera sjöar med höga rekreationsvärden. Infrastruktur och kollektivtrafik Huddinge kommuns läge utmed tre viktiga infarter till Stockholm city och utmed två pendeltågslinjer och tunnelbana innebär att det är betydelsefullt att dessa fungerar effektivt för att arbetspendling med mera ska klaras. Det är också viktigt att tvärförbindelser mellan kommunens olika delar och i länet fungerar bra. Av särskild betydelse är utbyggnaden av Spårväg Syd och Tvärförbindelse Södertörn (tidigare benämnd Södertörnsleden), eftersom de skapar bra förbindelser mellan de tre regionala kärnorna Kungens kurva, Flemings- 6

67 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan berg och Haninge. Förbifart Stockholm och citybanan har också stor betydelse för tillgängligheten. Tvärförbindelse Södertörn är för kommunen ett mycket angeläget projekt som nu har blivit kraftigt försenat. Det innebär begränsningar och tidsförskjutningar för bostadsbyggandet i Glömstadalen. Kommunen har också ett välfungerande cykelvägnät med kopplingar till de regionala stråken som kan utvecklas ytterligare. En trafikstrategi har antagits under året som bl.a. innebär att kollektivtrafiken ska prioriteras och främjas vid planering av samhällsbyggandet. Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska förutsättningarna för Huddinge har inneburit såväl satsningar som effektiviseringar i verksamheterna under 2012 och För 2014 krävs fortsatta prioriteringar för att klara de finansiella målen. En sund ekonomi och en ekonomi i balans är nödvändig för att Huddinge kommun ska kunna skapa långsiktigt förtroende för kommunen och trygghet hos kommunens invånare och hos medarbetarna i den kommunala organisationen. En sund ekonomi borgar också för långsiktig hållbarhet. Kommunens samhällsbyggnadsverksamhet innebär både nettovinster av exploateringsintäkter (markförsäljning) och nettokostnader för sådan nödvändig infrastruktur som inte kan täckas av gatukostnadsersättningar eller på annat sätt. 7

68 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan Riktlinjer Huddinge kommuns mål och beslutade riktlinjer, planer och policys är styrande för samhällsbyggnadsprocessen. Mål och budget 2014 Kommunens Mål och budget är ett övergripande styrdokument för kommunens verksamheter. Övergripande mål för Huddinge är Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling. Nöjda invånare handlar om hur Huddinge kommun här och nu arbetar för att kommunens invånare får den levnadsmiljö, den service, det inflytande i vardagen och det bemötande som de har rätt till. Målet Hållbar samhällsutveckling handlar om att på sikt utveckla det geografiska samhället Huddinge på ett ansvarsfullt och hållbart sätt vad avser miljö, boende, arbete, kunskap, folkhälsa och demokrati. Kommunens vision 2030 är att Huddinge ska vara en av de tre mest populära kommunerna i länet. Översiktsplanen Översiktsplanen visar huvuddragen för markanvändning i kommunen och anger således inriktning för kommunens bebyggelseutveckling, infrastruktur och bevarande av natur mm. Utställning har skett under 2013 om förslag till ny översiktsplan, Översiktsplan Fyra huvudinriktningar anges i översiktsplanen med ett antal delmål: Fler arbetsplatser inom tillväxtbranscher samt levande stadsmiljöer - Huddinge eftersträvar ett mer levande samhälle med goda livsmiljöer genom att blanda bostäder, arbetsplatser och service samt genom att komplettera kommunens handelsområden med bostäder, upplevelser och kultur. - Kommunen styr aktivt markanvändningen för att prioritera etablering och utveckling företag inom tjänste- och kunskapssektorn. - Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum. Den primära tillväxten sker i Flemingsberg och Kungens kurva. Ett grönt och hållbart Huddinge med en ansvarsfull samhällsutveckling - Huddinge värnar naturreservaten, de gröna kilarna, sjöar och vattendrag samt bevarar och utvecklar högkvalitativa parker och grönområden. - Huddinge har välkända och tillgängliga grönområden. - Exploatering sker i första hand i anslutning till befintliga områden i goda infrastruktur- och kollektivtrafiklägen. - Huddinge strävar efter att vara ett samhälle med en effektiv markanvändning där hållbarhet ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv prioriteras. Huddinge växer och sammanhållningen ökar genom att kommunens olika delar binds samman och levandegörs - Huddinge växer i takt med länet, primärt genom förtätning i kollektivtrafiknära lägen. - Huddinges sammanhållning stärks genom fler mötesplatser, blandade upplåtelseformer, bostadstyper och funktioner samt genom att områden binds ihop. - Huddinges naturområden bevaras men försiktig exploatering kan ske i grönområden i nära anslutning till befintlig bebyggelse. 8

69 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan De regionala infrastrukturprojekten genomförs och inom kommunen prioriteras gång-, cykel- och kollektivtrafik - Kommunen verkar för att de regionala projekten med spårväg och vägar genomförs. - Inom kommunen prioriteras gång-, cykel- och kollektivtrafik. - Kollektivtrafiken är utgångspunkt vid all planering och områden byggs ut så att en turtätare kollektivtrafik främjas. Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) En av huvudinriktningarna i regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS, handlar om att utveckla Stockholmsregionen som en flerkärnig region. Åtta regionala stadskärnor med potential att utvecklas och fungera som komplement till city pekas ut i planen. Av dessa kärnor finns två i Huddinge kommun: Kungens kurva/skärholmen samt Flemingsberg. För båda pågår i kommunen arbete med fördjupade översiktsplaner och genomförandefrågor. Hållbar utveckling och Agenda 21 Hållbarhetsfrågorna, som integrerar ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv följs upp inom ramen för den årliga Mål & Budgetprocessen. Kommunen har även en Agenda 21 där målet för markanvändning och samhällsbyggande är att samhällsbyggande och förvaltning ska ske med miljöhänsyn och effektiv hushållning med naturresurserna. I kommunens planering prövas även, enligt metoder för balanseringsprinciper, om ekologisk kompensation ska göras i exploateringsprojekt. Projekt ingående i projektplanen prövas mot de mål för hållbar utveckling som fastställs. Klimat och energiplan I Huddinges Klimat och energiplan ställs krav på bl.a. samhällsbyggandet så att klimatpåverkan och energiförbrukningen blir så liten som möjligt. Trafikstrategi Kommunen har en nyligen beslutad trafikstrategi som ska följas i samhällsplaneringen. Den innebär bl.a. att kollektivtrafik ska prioriteras och främjas. Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark i Huddinge Huddinge kommun har beslutade riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark. I dessa framgår bland annat vad som gäller för förfarandet och villkoren när det gäller markanvisningar, t.ex. när direktanvisning kan ske och när anbudsförfarande ska väljas. I riktlinjerna framgår även kommunens krav när det gäller miljöanpassat byggande. För byggande på kommunens mark krävs bl.a. certifiering och att klimatskalet för varma byggnadsdelar ska var så effektivt att tillförd värme bara behövs för tappvarmvatten och spetsvärme årets kallaste dagar. Certifiering ska ske enligt något av de system som finns på marknaden (t.ex. Miljöbyggnad, Svanen, Breeam m.fl) och nivån på miljöprestandan läggs fast i avtal med kommunen. VA-program och dagvattenstrategi Kommunens VA-utbyggnadsprogram utgör också planeringsunderlag för projektplanen. Delar i programmet är genomförda. I programmet finns en prioriteringsordning för VA-utbyggnad inom fri- 9

70 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan tidshusområden som omvandlas för permanentboende. Prioriterade områden läggs successivt in i projektplanen. Kommunen har en beslutad dagvattenstrategi som ska följas vid planering och byggande. Handelspolicy Kommunen har en antagen handelspolicy med riktlinjer för handelsetableringar. Nya handelsetableringar i nya detaljplaner ska föregås av en handelsutredning. Lokalförsörjningsplaner I slutet av varje år beslutas om lokalförsörjningsplaner. I lokalförsörjningsplanerna planeras utbyggnaden av förskolor och skolor, särskilda boendeformer för äldre och inom handikappomsorgen samt utbyggnad för kultur och idrott. Ekonomiska avvägningar Planeringen av bostadsbyggande i kommunen bör vara inriktad på att generera låga kommunalekonomiska kostnader. Det innebär att bostadsbyggandet i första hand ska ske genom komplettering av befintlig bebyggelse där infrastruktur med service, vägar, vatten och avlopp redan är utbyggt. Genom att på detta sätt förtäta befintliga bostadsområden utnyttjas redan gjorda kommunala investeringar på ett bra sätt. Tröskeleffekter bör beaktas när ytterligare bostadsbebyggelse kräver helt nya skolbyggnader. Planeringen ska också säkerställa att god kommunal service upprätthålls. Det finns ett begränsat utrymme för investeringar. Varje projekt måste prövas utifrån exploateringskalkylen för projektet. Olika typer av projekt har olika förutsättningar att ge ett överskott. Projektplanen ska bidra till att uppfylla målen om tillväxt och långsiktigt hållbar utveckling med ett acceptabelt ekonomiskt resultat. För att uppfylla detta krävs dels en balans mellan kommersiella projekt, bostadsprojekt och infrastrukturprojekt, dels en balans mellan kompletteringsbebyggelse och större exploateringsområden. Infrastruktur Spårväg Syd, som ska gå mellan Flemingsberg och Älvsjö, via Kungens kurva/skärholmen och Fruängen ingår numera i planförslaget för länets trafikinvesteringar med en första etapp mellan Flemingsberg och Skärholmen. Projektet är mycket angeläget för kommunen och utvecklingen av de regionala stadskärnorna. Tvärförbindelse Södertörn ska tillgodose behovet av tillgänglighet för personer och gods till och mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva Skärholmen, Flemingsberg och Haninge. Tvärförbindelse Södertörn skapar också förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i Glömstadalen och Loviseberg i enligt med intentionerna i förslaget till ny översiktsplan för kommunen. I kommunens cykelplan anges prioriteringar av cykelnätets utbyggnad. Näringsliv Det är angeläget om att det finns ett bra näringslivsklimat i kommunen. Det är viktigt att kommunens företag och företag som vill etablera sig i Huddinge får bästa tänkbara hjälp. Kommunen lägger stor vikt vid att utveckla ett effektivt och proffsigt bemötande i sina mö- 10

71 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan ten med företagare och kommuninvånare. Arbete med nya riktlinjer för kommunens näringslivsarbete pågår. En god planberedskap med mark för olika verksamheter är viktigt för kommunens utveckling. Andra angelägna frågor är att det finns bra, trygg och effektiv infrastruktur i alla former för att Huddinge ska kunna få en långsiktigt hållbar utveckling. Kommunen har som mål att det åtminstone ska finnas lika många arbetstillfällen i kommunen som det finns förvärvsarbetande. Projektplan Bostäder och fritidshusområden Bostäder, inriktning Projektplanen innehåller en fortsatt planering och utbyggnad av pågående bostadsprojekt och kommunal service. Den övergripande inriktningen för bostadsbyggandet är fortsatt förtätning i och i anslutning till befintliga bostadsområden och omvandling av äldre fritidshusområden. Utredning pågår om hur resandeunderlaget för Spårväg syd kan stärkas av ett ökat bostadsbyggande. Utvecklingen inom programområdet för Huddinge centrum är en angelägen planeringsfråga de närmaste åren. Området är attraktivt för bostadsbebyggelse och behöver också ges goda förutsättningar för utveckling av service och handel i ett attraktivt centrum. Omvandling av Storängens industriområde på sikt till bostadsområde innebär ett omfattande bostadstillskott i Huddinges centrala delar. Projektplanens planerade/föreslagna bebyggelse i flerbostadshus ligger i centrala lägen med god kollektivtrafikförsörjning och småhusområdena ligger till största delen i förtätningsområden. Bostadsprojekten i planen innehåller under femårsperioden drygt 70 procent i flerbostadshus och knappt 30 procent i småhus. Huddinge planerar för ett ökat bostadsbyggande som kan möta en fortsatt stark befolkningsutveckling och har även ambitionen att påskynda ett ökat bostadsbyggande. I planen ligger nu ett bostadsbyggande med ca 5250 bostäder, eller i snitt drygt 1000 bostäder per år, den närmaste femårsperioden. Kommunen har därmed en god planberedskap men hur mycket som kan realiseras beror helt på marknadens förutsättningar för bostadsbyggandet. Erfarenhetsmässigt blir många projekt uppskjutna eller utdragna i tid för att möta en snabbt växlande marknad. Nivåerna på inflyttningarna ska därför ses som en hög skattning av vad som faktiskt kan realiseras, särskilt när det gäller projekten längre fram i tiden. Planering för bostadsbyggande och även annat byggande ska ske utifrån ett områdesperspektiv så att mångfald främjas i alla kommundelar. Byggande av ungdomsbostäder och studentbostäder har hög prioritet. 11

72 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan Bostäder, nya projekt Nya bostadsprojekt som lagts till i årets projektplan innehåller uppskattningsvis totalt ca 2500 bostäder varav 170 är studentbostäder. Av dessa 2500 ligger ca 1000 i Storängen som kan förväntas få ett genomförande på ganska lång sikt. I Flemingsberg har en förtätning på Stendörrens fastigheter i Visättra lagts till med ca 400 ytterligare bostäder. Det tidigare projektet utmed Hälsovägen med 100 bostäder ersätts nu av 170 studentbostäder, Grantorp 5:9. Inom program för Grantorp 5:3 m.fl. ska ytterligare bostadsbebyggelse, handel, kultur mm tillkomma i täta stadskvarter enligt intentionerna i fördjupad översiktsplan för Flemingsberg, uppskattningsvis kan det bli ca 400 bostäder. Inom ramen för pågående arbete med utveckling av lokala centra har ett programarbete för en första etapp av Segeltorps centrum lagts till där även bostäder kan tillkomma. I Storängen tillkommer planläggning för kv. Fabriken och kv. Förrådet. Dessa områden kan innehålla uppemot 1000 bostäder men en första etapp kommer sannolikt inte att kunna stå färdig under den närmaste femårsperioden p.g.a. att miljöstörningar och evakueringsfrågor behöver lösas. Inom planprogrammet för Huddinge centrum tillkommer två nya projekt som innehåller bostäder, ca 180 bostäder vid Kyrkogårdsvägen och ca 100 bostäder i projektet norra järnvägsspåret mm. I Länna har projektet Österhagen med ca 150 bostäder i blandad bebyggelse åter lagts in för planläggning. Projektet har tidigare lyfts ur projektplanen p.g.a. markföroreningarna. Nu bedöms ett bostadsbyggande vara möjligt om efterbehandling av förorenade massor genomförs. Fritidshusområden I flera av Huddinge kommuns fritidshusområden pågår planläggning och utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. I flera av de här områdena, t.ex. i Backen, Högmora och Östra Glömsta kommer nya bostäder att komma till dels genom att befintliga fritidshus permanentas och dels genom att nya tomter tillkommer. Den siffra som anges i projektplanens tidplan anger antalet nya obebyggda tomter med byggrätt. I bilagan med inflyttade bostäder ingår även en uppskattning av de fritidshus som omvandlas till permanentboenden. Nytt projekt Planläggning för ej planlagda omvandlingsområden i västra Glömsta har lagts till med start 2016 för att dessa ska kunna få VAförsörjning och möjlighet till utbyggnad och i viss mån avstyckningar. På sikt kommer en begränsad volym av ytterligare bostäder tillkomma i dessa redan bebyggda områden. Arbetsplatser, handel Arbetsområden Större arbetsplatsområden som ingår i projektplanen är utvecklingen av Kungens kurva, Flemingsbergs dalgång, Flemingsberg södra, Glömstadalen och norra Länna. Kommunen behöver ha en markberedskap för att kunna erbjuda alternativ lokalisering för industriverksamhet som ligger på attraktiv bostadsmark. Det behövs t.ex. alternativ till Storängens industriområde som på sikt omvandlas till bostadsområde blandat med verksamhet och service, varför planläggning pågår av nya verksamhets- 12

73 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan områden. Färdig detaljplan finns för den östra delen av Glömstadalen, Vårdkasen, och planläggning pågår för Flemingsberg södra och norra Länna för att möjliggöra ytterligare företagsetableringar. Framåt sker en fortsatt utveckling av Flemingsberg och Kungens kurva. Utbyggnad pågår inom industriområdena i Länna. Utöver de större arbetsområdena som ingår i projektplanen pågår även planering för en utvidgning av Gladö industriområde och senare även norr om Gräsvreten. Projektplanen innehåller även planering för verksamheter vid infarten till Skogås och ett mindre område vid Trångsundsrondellen samt ytterligare några mindre tomter för företagsetableringar. Nya projekt Program för Huddinge Centrum är ett viktigt underlag för både bostäder, företagande och utökad handel. Inom programområdet har tre nya projekt lagts till (utöver bostadsprojekten). Dessa är kontor, handel, parkeringshus och eventuellt studentbostäder i kv. Valen mellan järnvägen, Storängsleden och Kommunalvägen, bensinstation vid Fullersta trafikplats och parkeringshus vid Storängsleden/Kommunalvägen för att ersätta parkeringen i Paradisgaraget. Planläggning för en mindre kontorsbyggnad har lagts till på Skogsäng 1:29 i Stuvsta vid järnvägen, Stambanevägen/Norrängsvägen. Handel Planarbete för kommersiell service med mera i Flemingsbergs dalgång pågår. Det finns även planberedskap för flera handelsprojekt i Kungens kurva. Huddinge centrums utveckling är en angelägen planeringsfråga som både omfattar den kommersiella delen och dess utvecklingsmöjlig heter men även bostadsbyggande i centrala delarna. Även i utvecklingsprogram för Vårby Haga pågår planläggning för att samla serviceutbudet bättre, bl.a. med nya ytor för närservice närmast Masmo tunnelbanestation. Nya projekt En ytterligare etapp för Kurvan 2 (Ikano) i Kungens kurva har lagts till för utökade handelsytor. Vid Länna handelsområde har ett projekt lagts till för bl.a. Solhaga gardens behov av nya utrymmen (handelsträdgård, restaurang mm). Infrastruktur Möjligheten att utnyttja befintlig infrastruktur och kommunal service ska särskilt beaktas. Flera statliga infrastrukturobjekt, Tvärförbindelse Södertörn, Citybanan och Förbifart Stockholm samt Spårväg Syd är centrala för kommunens utveckling och därmed något som kommunen aktivt arbetar för. Med en stark utveckling följer även behov av åtgärder för att förbättra trafiksäkerhet och miljö i den befintliga strukturen. Utvecklingen av de regionala kärnorna kommer även att innebära infrastruktursatsningar. Anläggandet av Tvärförbindelse Södertörn kommer vid genomförandet att innebära investeringar även för Huddinge kommun. Sträckningen och behov av detaljplaner och kommunala investeringar har ännu inte utretts. I avvaktan på Tvärförbindelse Södertörn behövs trafiksäkerhetshöjande åtgärder och åtgärder för bättre fram- 13

74 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan komlighet för kollektivtrafik längs väg 259 (Glömstavägen och Storängsleden). Staten finansierar en ny gång- och cykelväg längs Glömstavägen och vissa trafiksäkerhetshöjande åtgärder genom den Länsplan för transportinfrastruktur som ska beslutas under våren Fortsatt utveckling av Kungens kurva förutsätter kapacitetshöjande åtgärder inom området och på E4/E20. Tillsammans med Stockholms Stad och Trafikverket utreds kapacitetsförstärkande åtgärder. Detaljplanering har genomförts för en av anslutningarna till Förbifarten. Ett projekt för vissa åtgärder på gator och allmänna anläggningar i Kungens kurva har lagts till för bl.a. dagvattenhanteringen och anpassning till kommande kollektivtrafiklösningar. Planering i Flemingsberg för infart Riksten och trafikplats Högskolan pågår och ombyggnaden av Hälsovägen har färdigställts under året. Utredning av ett kommande resecentrum i Flemingsberg har tillkommit med start Ombyggnad av Kommunalvägen kommer även att genomföras på sikt för att förbättra trafiksäkerheten och miljön kring vägen. Komplettering av gång- och cykelstråk och att binda ihop de regionala stråken har också hög prioritet. Regionala stadskärnor Utvecklingen av kommunens två regionala stadskärnor Kungens kurva/skärholmen och Flemingsberg ska ha fortsatt hög prioritet. Parallellt med de pågående fördjupade översiktsplanerna och arbete med genomförandefrågor planeras även för exploateringsprojekt i både Flemingsberg och Kungens kurva. I Kungens kurva behöver beredskap och planeringsresurser finnas, utöver föreslagna projekt i projektplanen, att arbeta med ytterligare en eller två detaljplaner för utveckling av den centrala delen. Innehållet i dessa projekt är ännu inte beslutade. I bägge kärnorna avsätts dessutom medel för åtgärder i den offentliga miljön. Kommunal service Förskolor & skolor I kommunen pågår utbyggnad och planering av ett flertal förskolor och skolor. Det finns även beredskap för utbyggnad inom flera detaljplaner för bostäder. Planering och utbyggnad ska även täcka behoven som uppstår när tillfälliga bygglov för paviljonger går ut eller provisorier ska ersättas. Barn- och utbildningsförvaltningens lokalförsörjningsplan omfattar åren och gör även utblickar mot 2023 men bedömningarna på längre sikt är mycket osäkra eftersom behoven är beroende av ett i sin tur osäkert bostadsbyggande och andra osäkerheter som påverkar befolkningsprognoserna. Sammanfattningsvis är kommunens plan- och byggberedskap för förskolor/skolor tillfredställande i dagsläget. Flera nya planer är också flexibla i möjligheterna att bygga ut från förskola till skola. Viktigt är emellertid att följa utvecklingen noga så att utbyggnaderna blir färdigställda i rätt tid och kan möta behoven när de uppstår. Regelbundna avstämningar behöver göras gentemot befolkningsprognosen, projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt och i arbetet med detaljplaner för bostadsbyggande. 14

75 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan Utveckling i kommundelarna I Vårby gård kan en permanent förskola med 4-5 avdelningar behöva byggas efter 2017 om bostadsbyggandet i Östra och Västra Vårberget tar fart. Skolkapaciteten bedöms dock vara tillräcklig. Lokalisering av en ny förskola bör utredas under året. Segeltorp klarar kommande behov av förskoleplatser med den kommande förskolan/skolan i Smista (Skansbergsvägen). Dessutom finns utrymme för förskola/skola i detaljplanen för Gulsparven 4 (Västeräng). Skolkapaciteten är tillfälligt något ansträngd och har lösts med en paviljong vid Utsäljeskolan. Elevantalsutvecklingen under den senare delen av prognosperioden visar dock på en minskning. I Flemingsberg måste några förskoleavdelningar med tillfälliga bygglov avvecklas vilket innebär att behov finns av ytterligare en förskola i Flemingsberg, lokaliseringsutredning pågår. Planerat bostadsbyggande innebär också ytterligare behov av förskoleplatser, detta ingår i de bostadsprojekt som planeras. Kästaskolan kommer att stå färdig till höstterminen I Flemingsberg har också Engelska skolan etablerat sig, en utökning av deras verksamhet har lagts till med planstart I Vistaberg och Glömsta finns klara detaljplaner för två nya förskolor/skolor, Glömsta 2:60 och Vistaberg 1:16 (Utsiktsvägen), för att möta kommande behov av platser. I planläggning av fortsättningen i Vistaberg, Vistahöjden och Norra Skogskullarna, ska utrymme för en ny skola ges vilket tillsammans med pågående planering för Rosenhill och befintliga friskoleetableringar ska täcka behoven de närmaste åren. Inom Sjödalen-Fullersta pågår och planeras en stor del av bostadsbyggandet inom kommunen. Nya detaljplaner i centrala Huddinge och i Storängen, de som tillkommer i första skedet, ska innehålla förskola/skola. Öster om Ängsnässkolan pågår planarbete för förskola/skola. I centrala Huddinge kommer ett ökat bostadsbyggande medföra behov av en ny skola, planering för detta har lagts till på Solgård 2:22 med start Ytterligare skola kommer att behövas inom Storängen när bostadsbebyggelsen kommer igång där. En placering inom fastigheterna Aspen 3 eller Palmen och Olivträdet utreds. På längre sikt kommer genomförandet av programmet för Huddinge centrum samt utbyggnaden inom Storängen att medföra behov av ytterligare en skola. Planen för Tomtberga 3:4 vid Kvarnbergsplan är klar och innehåller förskola med tre avdelningar, byggnationen planeras komma igång under Planläggning för ökad kapacitet i Tomtbergaskolan och Solfagraskolan har lagts till med start i slutet av När det gäller omvandlings- och förtätningsområdena Gladökvarn och Vidja finns plats för förskola i Vidja men svårigheter att finna en bra lösning inom Gladö kvarn har inneburit att arbete med en separat plan intill området pågår för förskola/skola. I detaljplanerna för Västra Länna och Högmora finns också beredskap med förskole- /skoltomt. Dock har barn- och utbildningsförvaltningen ställt sig tveksamma till den aktuella tomten i Västra Länna p.g.a. fördyrande markförhållanden. Behoven där väntas dock inte uppstå förrän efter 2020 och förutsätts kunna lösas inom planen för Lyckåshöjden. 15

76 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan I Trångsund/Skogås finns plats för förskola/skola i Sjöängenplanen och den färdiga planen i Nytorp. Förskolan i Nytorps Mosse planeras stå färdig till hösten I projektet Låset i Skogås planläggs också för en ny förskola med fem avdelningar. Befintliga grundskolor i Trångsund och Skogås bedöms kunna klara prognostiserad ökning av elevantalet. Äldreboenden Äldreomsorgsnämndens lokalförsörjningsplan omfattar perioden Ett nytt äldreboende i Segeltorp (Bildhuggaren 1), mellan Furuvägen och Häradsvägen beräknas bli klart Detta har tidigare bedömts kunna täcka behoven kommande år. Enligt ny prognos behövs dock ytterligare ett äldreboende med ca 90 platser, helst i centrala Huddinge eller Stuvsta. Utredning av lämplig plats för detta behöver genomföras under året för start av planarbete senast nästa år. Övriga särskilda boenden Kommunen ska även tillhandahålla bostäder till personer som omfattas av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och kunna erbjuda stödinsatser i boendet inom ramen för SoL (socialtjänstlagen). I socialnämndens lokalförsörjningsplan framgår att behovet av ytterligare bostäder till personer som omfattas av LSS fram till 2018 är 3 gruppbostäder samt tio servicelägenheter med baslokal. Därefter är behovet två gruppbostäder eller tio servicelägenheter med baslokal. När det gäller bostäder enligt SoL behövs jourlägenheter, träningslägenheter, flyktinglägenheter. Kommande behov för dessa grupper är svårt att beräkna då de varierar stort. Behov av bostäder och lokaler inom socialnämndens verksamhetsområde löses lämpligen inom befintliga bostadsprojekt och planer samt i samarbete med Huge Fastigheter AB. Kultur och fritid Kultur- och fritidsnämnden har i sin lokalförsörjningsplan bl.a. en ny idrottshall/mötesplats i Stuvsta samt idrottshall i Vistaberg. Planen för idrottshall/mötesplats i Stuvsta beräknas bli klar under I detaljplanen för förskola/skola i Glömsta 2:60 (Vistaberg) ingår möjlighet att inrymma idrottshall men det har varit svårt att hitta en lösning som tillgodoser alla behov. Alternativ har därför utretts, vilket resulterat i att ett nytt projekt lagts till för idrottshall på Glömsta 4:17, 4:18 vid Glömstavägen. I projektplanen finns även sporthall i Flemingsberg med, vilken hanteras i detaljplanen för Flemingsbergs dalgång. Ny rackethall i Skogås ersätter befintlig hall på samma plats (ny detaljplan behövs inte). Kultur- och fritidsnämnden ser även behov av nytt huvudbibliotek i Huddinge centrum och nytt bibliotek i Flemingsberg samt ytterligare näridrottsplatser och mötesplatser för ungdomar i kommundelarna. Kommunstyrelsen har i december 2013 beslutat föreslå kommunfullmäktige att inriktningen ska vara att projektera för ett kulturhus med bibliotek, en stor hörsal m.m. på sammanlagt m2 samlokaliserat med det planerade nya kommunhuset. 16

77 Inledning Förutsättningar Riktlinjer Projektplan Nytt kommunhus Planering för nytt kommunhus vid Paradisgaraget i Huddinge centrum pågår. För att ersätta Paradisgaragets parkeringsplatser har detaljplan för parkeringshus vid Storängsleden/Kommunalvägen lagts till med start i början av Natur Utredning och planering av naturreservatsbildningar och reservat för skydd av sjöar pågår inom flera områden i kommunen. Naturreservat vid Kynäsberget har lagts till årets projektplan. Ekonomiska konsekvenser Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller ett stort antal projekt som leder till omfattande investeringar och en betydande exploateringsvinst. I bilaga 3 redovisas en sammanställning av ekonomiska konsekvenser av de samhällsbyggnadsprojekt som pågår. Av sammanställningen framgår att exploateringsvinsten uppgår till cirka 840 mnkr och investeringarna till cirka 740 mnkr. Samhällsbyggnadsprojekten ger alltså ett överskott totalt sett. När man studerar sammanställningen ska man vara medveten om att det är olika förutsättningar för olika typer av projekt. Vissa ger ett ekonomiskt överskott, vissa går jämt ut, vissa ger ett underskott och vissa medför inga exploateringsvinster utan är rena investeringar i transportinfrastruktur. Det är också en blandning av projekt där vi har en god uppfattning om ekonomiskt utfall och projekt som kan ha olika utfall beroende på vägval i planeringen eller som ännu är i så tidigt skede att finns en stor osäkerhet om utfallet. Sammanställningen kan trots dessa brister i tillförlitlighet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt medför. Om vi gör en utblick efter planeringsperioden så ser vi behov av omfattande investeringar i de regionala stadskärnorna för att kunna genomföra ambitionerna i de fördjupade översiktsplanerna. För dessa investeringar kommer vi att söka medfinansiering av de aktörer i området som har ekonomisk nytta av investeringarna, vilket kommer att förbättra det ekonomiska utfallet. Landstinget har ställt krav på betydande kommunal medfinansiering för genomförande av Spårväg Syd vilket också innebär omfattande framtida kommunala investeringar. Redovisningen bygger på enskilda exploateringskalkyler för respektive projekt och redovisar exploateringsnetton, investeringsnetton och netton för projekten som helhet. Beloppen är hämtade direkt från respektive exploateringskalkyl, vilket ger en skenbar exakthet. Med genomförandeprojekt avses projekt som är bundna genom avtal och/eller antagna detaljplaner och genomförandebeslut. För dessa projekt finns det små möjligheter att påverka det ekonomiska utfallet. Med planeringsprojekt avses projekt som är under planering. För dessa finns ännu möjlighet att påverka det ekonomiska utfallet eller avbryta projektet. Under begreppet övrigt ingår framför allt försäljning av industrimark och villatomter, som redovisas årsvis. 17

78 Underlag för Projektplan Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: BOSTÄDER Antal Kartindex Projekt Ändamål lgh VÅRBY GÅRD 1C Vårby gård, Vårberget, västra SF/SG 10 i i i 1D Vårby gård, Vårberget, östra SF/SG 60 Avtal KS Dp SBN KF Hus 1D Vårby gård, Vårberget, östra SF/SG 40 SBN KF 1E Vårby Haga et 1 vid Solhagaparken FH/SG/C 120 Dp SBN KF KA Hus 1E Vårby Haga et 2 Örbrinken FH 50 Avtal KS Dp SBN KF SEGELTORP 2 Segeltorps C et 1 lok centra FH/C Program KS Dp KF 4 Segeltorps C, Lövdungen 2 FH 40 Avtal KS Dp SBN KF 9 Gulsparven 4 (Västeräng) FH/SG 80 SBN KF KA Hus 10 Äldreboende Bildhuggaren 1 Ä 100 Avtal KS Dp SBN KS KF Hus FLEMINGSBERG 6 Östra Glömsta SF 65 i i i 7 Studentbostäder, Alfred Nobels Allé FH 500 SBN KF i i 3 Västra Glömsta, ej planlagda områden SF/SG KS Dp 8B Vistaberg: Talldalen SF/SG 92 i i i 8D Vistaberg: Rosenhill SF/SG/FH 150 Program KS Dp KF 11 Norr om Vistavägen (1:13 m.fl) SF/SG 65 SBN KF KA 12 Vistaberg: Jarlav. Glömsta 1:444 mfl SF/SG 30 Avtal KS Dp 12A Visättra kv Vedboden m.fl. inkl förskola FH 400 Avtal KS Dp SBN KF 12B Visättra Ängar ny plan, ev. enkelt planf. SF/SG/FH 670 KA Hus 12C Vid Hälsovägen Grantorp 5:9 m.fl. FH/H 170 KS Dp KF Vid Hälsovägen Grantorp 5:3 m.fl. FH 400 Program KS Dp KF 12D Grantorp 5:1 SF/SG/FH 150 Avtal KS Dp SBN KF 13 Vistaberg 3:61, 3:67 m.fl. inkl fsk/skola SF/SG/FH 400 Program KS Dp KF 21 Vistaberg omr 2 inkl fsk/skola SF/SG/FH 150 Avtal KS Dp SJÖDALEN/FULLERSTA 15B Kvarnbergsplan, Tomtberga 3:4 FH 170 Hus i 15C Kvarnbergsplan, östra FH 110 KS Dp SBN KF i 15D Kvarnbergsplan Runan 1 FH 60 Avtal KS Dp SBN KF 16 Klockarbacken 7 FH 128 SBN KF Hus 17 Hörningsnäs 1:1 (Ängarna) SF/SG 80 i 18 Västra Balingsnäs FH/SG 155 i i i 19 Gladökvarn SF 115 KA i 20 Brandstegen FH 570 SBN KF Hus i 22 Luna 3 efter beslut södertörnsleden SG 20 KS Dp 22A Sjödalsbacken inkl. fsk FH 150 SBN KF 22B Storängen Aspen 3 inkl fsk FH 250 Avtal KS Dp SBN KF 22C Kv Fabriken, Förrådet inkl förskolor FH 1000 Avtal KS Dp SBN KF 29 Lagret 5, Storängen FH 150 KS Dp SBN 31 Axeln 5, Storängen FH 150 KS Dp SBN FH=Flerbostadshus, SG=Småhus i grupp, SF=Småhus friliggande, C=Centrumfunktioner

79 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: BOSTÄDER Underlag för Projektplan Bilaga 1 Antal Kartindex Projekt Ändamål lgh Kyrkogårdsv Tomtberga 3:1 inkl fsk FH 180 Markanvisning Avtal KS Dp SBN KF 40 Huddinge C Norra järnvägsspåret mm FH/T 100 förberedande utredningar Avtal KS Dp SBN KF STUVSTA/SNÄTTRINGE 23 Mjölner 4, trygghetsboende FH 105 SBN KF KA Hus 24A Högmoravägen, delområde 1 SF/SG 80 KA i i 24B Högmoravägen 2, 4 SF/SG 97 SBN KF KA KA i 24C Svartvik (Högmorav. delområde 3) SF KS Dp 25 Stuvsta centrum, Odin 6 FH 23 SBN KF Hus i 26 Safiren FH 88 Hus i i 26A Styrmannen 31 FH 40 Hus i 26B Utsälje 1:48 m.fl. SF/FH 70 SBN KF Hus 28 Stuvsta torg, Bävern 1 FH 40 Avtal KS Dp SBN KF TRÅNGSUND/SKOGÅS 27 Sändaren FH 123 i i 30 Lyckåshöjden FH/SF/SG 250 Program SBN KS Dp SBN KF KA 32 Sjöängen Etapp 2 SF 65 KA Hus i 34 Vidja etapp 1 SF 40 KA Hus i 34 Vidja etapp 2 SF 40 SBN KF KA 34 Vidja etapp 3 SF/SG 60 Avtal KS Dp SBN KF 35 Hammartorp 1:1 (Prinsen) FH 165 SBN KF Hus 36 Västra Länna 1 (Björnvägen) SG/SF 131 i i i 38 Låset 1, Skogås inkl förskola FH/SG 130 KS Dp SBN KF Hus 41 Österhagen, Länna 4:7 m.fl. FH/SG 145 Avtal KS Dp SBN KF FH=Flerbostadshus, SG=Småhus i grupp, SF=Småhus friliggande, C=Centrumfunktioner

80 Underlag för Projektplan Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: ARBETSOMRÅDEN Kartindex Projekt Ändamål KUNGENS KURVA/SMISTA PARK 203 Huddinge Resort, del av Kvadraten 3 Ö SBN KF Hus i 204 Lönngården H SBN KF Hus 205 Smista Park inom befintliga dpl H i i i 206 Vinkeln 7 (Toys) H SBN KF Hus i Kurvan 2 (Ikano) et 1 H 202 Kurvan 2 (Ikano) et 2 H Avtal KS Dp SBN KF 207 Segmentet 1 (K-rauta) H i 207A Diametern 2, Vinkeln 4 (KF Fastigheter) H SBN KF 207C Statoil del av Kungens kurva 1:1 T/H FLEMINGSBERG 208 Blicka 3 U/F detaljplan finns, tidpunkt för genomförande oklar 210 Bio city F/K 211 Glömstadalen, etapp 1Vårdkasen K/ I KA Hus i 213 Kv Medicinaren 5 V/FH Inväntar avtal Medicinaren 19, Novum planändring U/F Avtal KS Dp SBN KF 214 Flemingsbergsdalen, del 1 H/K/FH KF KA i 215 Flemingsberg södra I SBN KF 215A Rotorn 1, Södertörns polishus Ö SBN KF Hus SJÖDALEN/FULLERSTA 217 SRV Sofielund K/ I KF KA 217A Gladö industriområde utvidgning I SBN KF 218 Solgård 2:7 I/K Avtal KS Dp SBN KF 219 Paradisgaraget (inom Forellen 11) H/K SBN KF 209 Huddinge C kv Valen 2 och 3 H/K Avtal KS Dp SBN KF 212 Huddinge C trafikplats Fullersta H/T KS Dp SBN KF 216 Huddinge C Storängsl/Kommunalv P-hus T KS Dp SBN KF STUVSTA/SNÄTTRINGE 222 Myrängen 1:24 KS Dp SBN KF 223 Skogsäng 1:29 K Avtal KS Dp SBN KF TRÅNGSUND/SKOGÅS 220 Trångsund rondellen, Transistorn 9 m.fl I/K KS Dp SBN KF 225 Länna Norra I SBN KF KA Länna Industriområde befintligt I Hus i i 226 Lissma 4:84 Ö KS Dp SBN KF Hus i 226A Entré Skogås K/ I /H SBN KF KA Hus i 226B Gräsvreten I Program SBN KS Dp SBN KF KA 228 Solhaga Garden Länna 45:1 H Ks Dp SBN SEGELTORP 227 Jakobslund 2:3 K/H KS Dp SBN KF i K=Kontor, I=Industri, H=Handel, U=Utbildning, F=Forskning, T=Trafik

81 Underlag för Projektplan Bilaga 1 SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: ALLMÄNT ÄNDAMÅL Kartindex Projekt Ändamål SKOLOR OCH FÖRSKOLOR 101 Smista 3:3 Skansbergsvägen, förskola A Hus i 102 Solgård 2:22 skola/förskola A KS Dp KF KA Hus 103 Engelska skolan förskola/skola A Avtal KS Dp KF Hus 104 Förskola/skola Glömsta 2:60 A KA Hus i 105 Utbyggnad Tomtbergaskolan A KS Dp KF 106 Utbyggnad Solfagraskolan A KS Dp SBN KF 108 Förskola/skola Flemingsberg Kästa A Hus i i 109 Nytorp, förskola A i 110 Förskola/skola i anslutn till Gladö kvarn A Dp SBN KF 111 Sågbäcksgymnasiet/skola A Överklagad KA i 112 Förskola/skola Vistaberg Vistaberg 1:16 A KA Hus i 113 Förskola/skola öster om Ängsnässkolan A SBN KF KA Föskola/skola Vista skolväg 2 A KS Dp KF Förskola/skola Flemingsberg A Lokalisering utreds KS Dp KF Visättra Rosenhill förskola/skola Dp KF Samt förskolor/skolor inom detaljplaner för: Brandstegen, Sjöängen 2, Högmora 2, Västra Länna, Kvarnbergsplan, Vidja, Aspen 3, Vistaberg omr 2 Glömsta 4:17 mm, Gulsparven 4 (Västeräng), Sjödalsbacken, Fabirken, Förrådet, Visättra kv Vedboden m.fl, Kyrkogårdsv, Grantorp, Vistaberg 3:61, 67 m.fl. se respektive projekt bostäder GATOR OCH VÄGAR 114 GC-väg Katrinebergsv.-Huddingev. T KA 115 Tangentvägens förlängning T SBN KF 116 Resecentrum Flemingsberg T Utredning 118 Förbifart Stockholm, anslutningar T KA 118A Förbifart Tullinge et 1 infart Riksten T SBN KF KA 119 Vidjavägen T KA 120 Tvärförbindelse Södertörn T Utredning om sträckning, förhandling Avtal KS Dp KF 121 Kommunalvägen T KA 123 GC-väg genom Ågesta T KA 124 GC-väg utmed Lissmavägen T KA Spårväg Syd T förstudie 125 GC-bro Kungens Kurva T SBN KF 122 Gator, allm anläggningar Kungens kurva T ÖVRIGT 126 Beachvolleyanläggning Ö SBN KF 127 Samlingslokal Vårby gård Ö 128 Sporthall/mötesplats vid IP Stuvsta Ö SBN KF KA Rackethall Skogås Ö Sporthall Flemingsberg, ingår i planen Ö A=Allmänt, T=Trafik, Ö=Övrigt, NR=Naturreservat

82 Underlag för Projektplan Bilaga 1 för Flemingsbergs dalgång Ö Projekt Ändamål Sporthall Vistaberg ingår i omr 2 Ö KS Dp KF Offentlig miljö i Kungens Kurva Ö genomförs löpande Offentlig miljö i Flemingsberg Ö genomförs löpande SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKT: ÖVERSIKTER, PROGRAM MM Projekt Ändamål SEGELTORP Kungens Kurva FÖP KF FLEMINGSBERG Flemingsberg FÖP KF ÖVERSIKTSPLAN KOMMUNEN KF NATURRESERVAT, sjöar Kynäsberget NR KS KF Flottsbro/Gömmaren NR, markbyte KK NR KS KF Lissmadalgången NR KF Lännaskogens naturreservat NR KF Skydd av sjöar enligt genomförd inventering: Rudträsket NR KS KF Ådran NR KS KF Vårbystranden NR KS KF Kvarnsjön (Gladö) NR KF Drevviken NR KF Öran NR KS KF A=Allmänt, T=Trafik, Ö=Övrigt, NR=Naturreservat

83 Förklaringar till Projektplan betecknar programskedet och/eller beslut om ramavtal betecknar detaljplaneskedet betecknar genomförandeskedet betecknar översiktet, översikter, t.ex. fördjupade översitksplaner, översiktsplaner och naturreservat mm KS KF KA VA i FH SG SF C A T NR K H I U F V Ä Ö Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunala anläggningar Vatten och avlopp Inflyttning Flerbostadshus Småhus i grupp Småhus friliggande Centrumfunktioner Allmänt Trafik Naturreservat Kontor Handel Industri Utbildning Forskning Vårdinrättning Äldreboende Övrigt

84 Bilaga 2 Bostadsbyggande Inflyttningar Projekt Hustyp Byggbolag Senare Summa Vårby Vårby gård, Vårberget, västra SG Privata Vårby gård, Vårberget, östra SG/SF Ej klart Vårby Haga et 1 vid Solhagaparken FH/C Ej klart Vårby Haga et 2 Örbrinken FH Ej klart Sa Vårby Segeltorp Segeltorps C, etapp lokalt centrum FH Ej klart Segeltorp Centrum, Lövdungen 2 FH Privat Segeltorp äldreboende Ä Huge Gulsparven 4 (Västeräng) FH/SG Borätt, Huge Friliggande SF Privata Sa Segeltorp Flemingsberg Vistabergs allé (27 st 55+ i FH, resterande i SG och SF) FH/SG/SF NCC, Småa, Götenehus, Borohus Vistaberg: Hageby SF Privata, Trivselhus, NCC Vistaberg: Talldalen SF Privata och Huge Vistaberg: Rosenhill SF/SG/FH Privata/NCC Norr om Vistavägen SF/SG Imola, Privata Jarlav. Glömsta 1:444 m.fl. SF/SG Privata Vistaberg 3:61, 3:67 m.fl. omr. 7, 8 FH/SG/SF Privata, kommunen, m.fl Flemingsbergsdalen, del 1 FH Skanska Visättra Ängar ny plan FH/SG/SF Wästbygg m fl Visättra kv. Vedboden m.fl. FH/SG Stendörren Vid Hälsovägen Grantorp 5:9 m.fl. FH studentbost Huge Vid Hälsovägen Grantorp 5:3 m.fl. FH Huge Studentbostäder Alfred Nobels v FH Akademiska hus Grantorp 5:1 FH/SG/SF Ej klart Backen SG/SF Privata/NCC

85 Bilaga 2 Östra Glömsta SF Privata Glömstadalen, vid Glömstavägen SF Privata Västra Glömsta, ej planlagda omr SF Privata Vistaberg omr. 2 Glömsta 4:7 m.fl FH/SG/SF NCC, kommunen, privata Friliggande SF Privata Sa Flemingsberg Projekt Hustyp Byggbolag Senare Summa Sjödalen-Fullersta Furuhöjdsområdet SF Privata, Myresjö m.fl Kvarnbergsplan: Tomtberga 3:4 FH Veidekke Kvarnbergsplan, östra FH Huge Kvarnbergsplan Runan 1 FH Wallenstam Kyrkogårdsv Tomtberga 3:1 FH Ej klart Huddinge C Norra järnvägsspåret mm FH Klockarbacken 7 FH Centrumporten AB Brandstegen FH Veidekke, HSB, Dagon Västra Balingsnäs FH/SF Småa, Skanska mfl Hörningsnäs 1:1 (Ängarna) SG/SF Guldberget Bostäder AB Luna SG Mark&Tomt i Sthlm Sjödalsbacken inkl. förskola FH Huge Gladökvarn SF Privata Storängen Aspen 3 inkl fsk FH Ej klart Storängen Lagret 5 FH Privat Storängen Axeln 5 FH Privat Kv Fabriken, Förrådet FH JM, HSB m.fl Friliggande SF Privata Sa Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Högmoravägen, delområde 1 SF/SG Privata Högmoravägen, delområde 2 samt 2:6 SF Privata Stuvsta centrum, Odin 6 FH Söderhorn Fastighetsförv 23 23

86 Bilaga 2 Mjölner 4 FH Seniorgården Safiren FH HSB Styrmannen 31 FH Promus Livsmedelsfastigheter AB Utsälje 1:48 m.fl. SF/FH Privata Stuvsta torg Bävern 1 FH Huge Friliggande SF Privata Sa Stuvsta-Snättringe Trångsund Sändaren FH HSB Sjöängen Etapp 2 SF Privata Hammartorp 1:1 (Prinsen) FH Huge Friliggande SF Privata Sa Trångsund Projekt Hustyp Byggbolag Senare Summa Skogås Pelaren FH Huge Lyckåshöjden FH/SG/SF Ej klar Vidja etapp 1 SF Privata Vidja etapp 2 SF Privata Vidja, etapp 3 SF/SG Stockholms stad markäg Västra Länna (Björnvägen) SG/SF Privata, Veidekke Låset 1, Skogås FH Akelius mfl Friliggande SF Privata Österhagen, Länna 4:7 m.fl. FH/SG Sa Skogås SUMMA HUDDINGE Varav Friliggande småhus enskilda SF

87 Bilaga 2 Uppskattning av tillkommande bostäder uppdelat i olika kategorier: Flerfamiljshus 3888 Småhus i grupp och friliggande 1359 Tillkommande bostäder totalt 5247 varav: Äldreboende 72 Seniorbostäder/trygghetsboende 105 Hyresrätter totalt utöver äldreboende 2270 varav hyresrätter i: Student- och forskarbostäder/ungd.bost 1260

88 Ekonomibilaga 3 Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt verksamhetsplan Ekonomiskt totalt resultat för pågående projekt, netto tkr Genomförandeprojekt Exploatering Investering Netto Projekt nr: Bostäder Östra Vårberget Västra Vårberget Hageby Talldalsvägen Vistabergs allé Glömsta Kristinavägen Backen Översikt Fbergs C Ängarna Gladökvarn (förtätn omr) Furuhöjdsområdet Balingsnäs, västra Högmora etapp Sändaren Vidja detaljplan Mellansjö Östra Glömsta Sjöängen 2 och Trångsundsvägen Västra Länna Safiren Summa bostäder Projekt nr: Allmänt ändamål - skolor och förskolor Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvägen) Förskola Flemingsberg /Kästa Förskola Smista 3: Glömsta 2:60 (Enliden fks/sk) Vistaberg 1: skola kv Vattumannen och Sågen Allmänt ändamål - gator och vägar Trimningsåtgärder KK Förbifart Sthlm Gc-väg Katrinebergsvägen-Huddingevägen Allmänt ändamål - övrigt Offentlig miljö i Flemingsberg Kkom etapp Vårby Masmo Haga trygghetsskapande åtg Summa allmänt ändamål Arbetsplatser Universitetsområde II Gladö industriområde Samlingslokal Vårby gård, del av Vårby Gård 1: Segmentet Kurvan Vårdkasen Kvadraten Blicka Länna Indomr genomf Summa arbetsplatser Summa Genomförandeprojekt Planeringsprojekt Bostäder Allmänt ändamål, vägar, idrott Arbetsplatser Summa planeringsprojekt Övrigt Summa samhälls byggnadsprojekt avrundat *hänsyn ej tagen till bidrag medfinansiering Anmärkningar 1) Exploateringsresultat redovisas under Övrigt 2) Genomförs löpande. Beloppet avser återstående investering. Exploateringsresultat förs årligen under Övrigt

89 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 10 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (4) HANDLÄGGARE Mariam Yousif Kommunstyrelsen Granskning av intern kontroll inom kommunstyrelsen svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på revisionsskrivelsen från Huddinge kommuns revisorer, daterad , åberopas innehållet i tjänsteutlåtande KS-2013/ , daterat den 3 januari Sammanfattning EY har fått i uppdrag att granska kommunstyrelsens internkontroll. Internkontrollarbetet har analyserats utifrån COSO-modellen som består av fem komponenter. Efter genomförd granskning bedömer revisorerna att styrelsen säkerställer en god internkontroll. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer granskningen som relevant och har genomfört flera av de förbättringar som föreslagits redan i samband med Plan för intern kontroll Beskrivning av ärendet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun har EY granskat kommunstyrelsens interna kontroll ur ett verksamhetsperspektiv. Granskningen tar avstamp i den så kallade COSO-modellen som är ett internationellt etablerat ramverk för utveckling och utvärdering av intern styrning och kontroll. Analys och utvärdering har genomförts av verksamheten enligt COSO-modellens fem komponenter kontrollmiljö, riskhantering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och utvärdering. Varje komponent har brutits ned i ett antal analysområden eller påståenden. Dessa har i sin tur bedömts utifrån två olika perspektiv, dels struktur/formalia, det vill säga hur kontrollen är tänkt att fungera, dels hur den tillämpas i praktiken. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Administrativa avdelningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

90 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (4) EYs bedömning baseras på en sammanvägning av de olika komponenterna och påståendena enligt följande kriterier: Tillräckligt (grön) - minst 75 % av delbedömningarna får grönt och ingen får rött. Ej helt tillräckligt (gul) - minst 75 % av delbedömningarna får minst gult. Otillräckligt (röd) - inget av ovanstående kriterier är uppfyllt. EYs sammanfattade bedömning för de fem komponenterna framgår enligt följande: Kontrollmiljö Riskhantering Kontrollaktiviteter Inom ramen för kontrollmiljö bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll. Styrelsen bedöms vara medveten om sitt ansvar för intern styrning och kontroll. Styrelsens mål bedöms ligga i linje med kommunens övergripande mål. Ansvaret för riskanalys och internkontrollplan bedöms vara väl känt i organisationen och planen för internkontroll täcker in de väsentliga riskerna i verksamheten. Styrelsen säkerställer att nödvändig kompetens finns för att uppnå uppsatt mål och verksamheten har inga problem med att rekrytera kompetent personal. Inom ramen för riskhantering bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll. Det finns en modell för riskhantering. Förfarandet som innebär att alla medarbetare årligen blir involverade i riskanalysarbetet gör att modellen är känd i organisationen. Riskanalysarbetet sker dels med utgångspunkt i ett målperspektiv dels från ett förtroendeperspektiv. I syfte att skapa mer systematik och effektiv uppföljning/uppdatering av risker i kommande års arbete rekommenderar vi att styrelsen på ett tydligare sätt dokumenterar på vilken grund riskerna bedöms och värderas. Inom ramen för kontrollaktiviteter bedöms styrelsen inte ha en tillräcklig internkontroll. Styrelsen fastställer årligen en internkontrollplan. Varken internkontrollplanen eller verksamhetsplanen omfattar dock riskreducerande åtgärder och innebär att riskreducerande åtgärder inte har hanterats på ett formellt korrekt sätt. Styrelsen ska enligt kommunens reglemente för internkontroll fastställa både verksamhetens risker och de riskreducerande åtgärderna. Vår rekommendation är att internkontrollplanen framgent

91 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (4) innehåller en beskrivning av riskreducerande åtgärder som vidtas i syfte att förhindra oönskade händelser. Information Uppföljning och utvärdering Inom ramen för information bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll. Det finns en kommunövergripande kommunikationspolicy. Förvaltningen har en kommunikationsavdelning som ansvarar för att samordna, styra och stötta i informationsflödet både till medborgarena och till medarbetarna. Kommunikationsstrategin finns i kommunikationsavdelningens arbetsplan. Det finns flera etablerade processer för hur information kommuniceras, såväl intern som extern information. I en förstudie 2013 har framkommit att den interna kommunikationen via intranätet inte är effektiv. Beslut om nytt intranät har fattats. Inom ramen för uppföljning och utvärdering bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll. Uppföljningsprocessen av såväl verksamhetens mål som styrelsen interna kontroll. Vår bedömning är dock att det finns ett utvecklingsområde vad gäller riskreducerande åtgärder som för flera risker är mycket omfattande. En åtgärd kan t.ex. handla om att ta fram ny arbetsmodell eller etablera ny process. Vår rekommendation är att bryta ned riskreducerande åtgärder till flera delmoment så att kontroll (mätning) av huruvida aktiviteten genomförs enligt plan möjliggörs. Sammanfattningsvis gör EY bedömningen att styrelsen säkerställer en god internkontroll. De har efter genomförd granskning identifierat följande huvudsakliga förbättringsområden för vilka kommunens förtroendevalda revisorer vill ha en redovisning: Internkontrollplanen bör framgent, i enlighet med kommunens reglemente för internkontroll, omfatta en beskrivning av riskreducerande åtgärder som ska genomföras under planperioden i syfte att förhindra oönskade händelser. Styrelsen bör på ett tydligare sätt dokumentera på vilka grunder risker bedöms, värderas och prioriteras i internkontrollplanen med syfte att skapa mer systematik och effektiv uppföljning i kommande års arbete. I bruttorisklistan, inför framtagandet av 2013 års internkontrollplan, finns åtta risker som värderas till risknivå 8 varav två har prioriterats att ingå i internkontrollplanen utan beskrivning hur prioriteringen är gjord. För flera risker bedöms riskreducerande åtgärder vara omfattande. Det kan t.ex. handla om att ta fram nya modeller eller etablera nya processer. Styrelsen bör försöka bryta ned omfattande åtgärder till

92 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (4) flera delmoment så att kontroll (mätning) av huruvida aktiviteten genomförs under planperioden möjliggörs. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att EYs granskning är relevant och rättvisande. Vad gäller de rekommendationer som lyfts fram ser förvaltningen på dem på följande sätt: 1. Från och med Plan för intern kontroll 2014 redovisas de riskreducerande åtgärderna i anlutning till riskredoviningen. Ansvarig för åtgärderna anges i planen. 2. Riskerna bedöms enligt kommunens modell för riskvärdering. Alla risker dokumenteras i riksbruttolistan. Varje risk poängbedöms utifrån sannolikhet och konsekvens av oönskade händelser. De risker som får högst värden prioriteras i Plan för intern kontroll. Dock kan prioriteringen påverkas av ytterligare faktorer och dessa bör i enlighet med rekommendationen dokumenteras tydligare i Plan för intern kontroll och förvaltningen ämnar göra det inför Ofta är de riskreducerande åtgärderna av omfattande karaktär och för att tydliggöra olika delåtgärder delas ett antal risker i Plan för intern kontroll 2014 upp i flera delar. Detta kan utvecklas ytterligare till för plan för intern kontroll Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Administrativ direktör Mariam Yousif Handläggare Bilagor 1. Revisionsskrivelse Granskning av intern kontroll inom kommunstyrelsen. 2. Revisionsrapport 12/2013 Huddinge kommun Granskning av internkontroll inom kommunstyrelsen.

93 HUDDINGE KOMMUN Revisorerna Till Kommunstyrelsen Revisionsskrivelse ' ( \lli)i::\llli,, i(ntlll 1 ~l.! l ' t )\""l\ ~ t.j Granskning av intern kontroll 2013,,.~.- \ ' 1 ' Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kdmmun genomfört en l. granskning av interna kontroller kopplade till rattvisande räkenskaper och korrekt finansiell rapportering. l' l \ l Granskningen tar sin utgångspunkt i en risk- och väsentlighetsanalys och har därmed inriktats på de mest väsentliga riskområdena i redovisningen. Dessa ar planer för intern kontroll, bokslutsprocessen, inköp/upphandling, leverantörsfakturor/utbetalningar, intäkter/ kundfakturering/ inbetalningar, materiella anläggningstillgångar och finansiella anläggningstillgångar samt PA- och löneprocessen. Granskningen ar således inte av sådan omfattning att den klarlagt samtliga svagheter som kan förekomma i kommunens kontrollsystem. Inom dessa områden har vi identifierat ett antal förbättringsområden som syftar till att stärka den interna kontrollen enligt följande: :!: Barn -och utbildningsförvaltningen samt social - och äldreomsorgsförvaltningen bör se över dokumentationen som biläggs manuella bokföringsorders så att de motsvarar lagens krav och interna krav.. ~f Respektive förvaltning bör löpande ta ut en logglista från leverantörsreskontra för att kontrollera genomförda förändringar i fasta data, framförallt avseende nya leverantörer, förandringar i bankoch plusgirokonto samt vem som har initierat förändringen. ''!' f.:i ' r; i'!< Tillse att erforderliga underlag finns tillgängliga till verifikationer avseende representation och liknande kostnader. Rekommendationen omfattar barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunstyrelsen bör förstärka rutinen kring projekt som överskrider budget. Det är av vikt att säkerställa att ett nytt projektbeslut beviljas av behörig personal innan ytterligare finansiering tillförs projektet. SamMilsbyggnadsnämnden bör tillse att anläggningstillgångar aktiveras vid den tidpunkt då de ar färdigställda och kan tas i bruk. Om det finns ledtider mellan projektavslut och aktivering bör retroaktiva avskrivningar tillämpas för att säkerställa ett korrekt resultat för redovisningsperioden. Kommunstyrelsen bör förbättra sina interna rutiner avseende avslut av exploateringsprojekt för att säkerställa att tillgångar aktiveras vid rätt tidpunkt. Om det finns ledtider mellan projektavslut och aktivering bör retroaktiva avskrivningar tillämpas för att säkerställa ett korrekt resultat för redovisningsperioden. r Kommunstyrelsen bör införa en rutin som säkerställer att ramavtal ligger till grund för större samlade inköp hos en leverantör. Revisionsrapporten överlämnas härmed. Revisionen önskar erhålla styrelsens svar på rapporten senast den 15 februari För Huddinge kommuns revisorer '14vvr'7~ Kurt Karlsson Ordförande 4~ Lars Blomkvist För kännedom Kommunfullmäktiges presidium Samtliga nämnder

94

95 Revisionsrapport nr Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2013 Huddinge kommun Granskning av intern kontroll Building a be-)tter worl<inq world

96 B IJ:I:h:t!) ho>tipr worklllq world Innehåll Sammanfattning och rekommendationer Inledning Intern kontrollplan Bokslutsprocessen Leverantörsfakturor och utbetalningar... & 4.1 Manuella utbetalningar Granskning av ledningsnära kostnader Intäkter, kundfakturering och inbetalningar Materiella anläggningstillgångar ExploateringsproJekt Internbanken-samarbete mellan Huddinge-, Botkyrka- och Södertälje kommuner Pensionsportföljen PA-Iön Pensioner Inköp och upphandlingsprocessen

97 8utldmq '.1 b ~; tt ~<.-;orktnq worl<l Sammanfattning och rekommendationer Som ett led i revisionen av kommunens räkenskaper har vi granskat rutiner kopplade till väsentliga redovisningsprocesser. Vi har utifrån vår väsentlighets- och riskanalys valt att inrikta granskningen på följande väsentliga områden. Intern kontrollplan Bokslutsprocessen Leverantörsfakturor- utbetalningar Manuella utbetalningar Intäkter- kundfakturering- inbetalningar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar PA/Iöneprocessen Inköp och upphandlingsprocessen Inom dessa områden har vi identifierat ett antal förbättringsområden med syfte att stärka den interna kontrollen. Rekommendationer:.- Barn - och utbildningsförvaltningen samt social - och äldreomsorgsförvaltningen bör se över dokumentationen som biläggs manuella bokföringsorder så att de motsvarar lagens krav och interna krav. "' Kommunstyrelsens förvaltning bör tillse att kontrollbevisen sparas för den avstämning som genomförs mellan Proceedo och Agresso. Detta för att erhålla en spårbarhet av att kontrollmomentet utförts... Respektive förvaltning bör löpande ta ut en logglista från leverantörsreskontra för att kontrollera genomförda förändringar i fasta data, framförallt avseende nya leverantörer, förändringar i bank- och plusgirokonto samt vem som har initierat förändringen... Tillse att erforderliga underlag finns tillgängliga till verifikationer avseende representation och liknande kostnader. Rekommendationen omfattar barn - och utbildningsförvaltning en. 1> Kommunstyrelsen bör förstärka rutinen kring projekt som överstiger budget. Det är av vikt att säkerställa att ett nytt projektbeslut beviljas av behörig personal innan ny finansiering tillfaller projektet... Samhällsbyggnadsnämnden bör tillse att anläggningstillgångar aktiveras vid den tidpunkt då de är färdigställda och kan tas i bruk. Om det finns ledtider mellan projektavslut och aktivering bör retroaktiva avskrivningar tillämpas för att säkerställa ett korrekt resultat för redovisningsperioden.,. Kommunstyrelsen bör förbättra sina interna rutiner avseende avslut av exploateringsprojekt för att säkerställa att tillgångar aktiveras vid rätt tidpunkt. Om det finns ledtider mellan projektavslut och aktivering bör retroaktiva avskrivningar tillämpas för att säkerställa ett korrekt resultat för redovisningsperioden. 2

98 EY BuihllntJ,) llet t(h w<vki' Q wor ld.- Lönaavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning bör tar ett antal stickprov på den första löneutbetalningen efter genomförd lönerevision för att säkerställa att korrekt lön är inlagd på individnivå stickproven bör dokumenteras. ~> Lönaavdelningen på respektive nämnd bör kontrollera förändringar av fast lönedata i lönesystemet Herorna genom att löpande ta ut och granska logglistor från systemet..- Tydliggör kravet på att en behovsanalys genomförs i samband med initieringen av upphandling/inköp. ~> Kommunstyrelsen bör skriftligt formulera ansvarsfördelningen inom upphandlingsprocessen för att säkerställa en kvalitet samt kostnadseffektivitet av upphandlade varor och tjänster..- Socialnämnden bör tillse att det i flödet för utbetalning av kompletteringsersättningar hänförliga till försörjningsstöd, finns dualitet i någon del av kedjan. ~> Socialnämnden bör se över behörigheterna i Procapita i anslutning till försörjningsstöd för att säkerställa att dessa är fortsatt korrekta och aktuella. Vidare rekommenderar vi att enheten beaktar huruvida det finns behov av att begränsa vissa behörigheter i systemet, till att endast innefatta s.k "tittbehörigheter" ~> Socialnämnden bör löpande ta ut en logglista från Procapita för att kontrollera genomförda förändringar i fasta data, framförallt avseende förändringar i bank - och plusgirokonto samt vem som har initierat förändringen. ~> Upphandlingsenheten bör införa en rutin som säkerställer att ramavtal ligger till grund för större samlade inköp hos en leverantör. 3

99 EY Ousldim1 'l h~tt,_., VIN kil) (j WQr Id 1. Inledning Enligt kommunallagen har varje nämnd ett tydligt ansvar för den interna kontrollen avseende de verksamheter som omfattas av nämndens uppdrag. Därutöver har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för den interna kontrollen, bland annat genom kommunallagens krav på uppsikt och det åliggande om ekonomisk förvaltning som finns i lagen. Revisorerna ska varje år granska, och i sin ansvarsprövning av styrelser och nämnder, bedöma om den interna kontrollen i nämnder och styrelser är tillräcklig. Revisionen genomför granskning av den interna kontrollen via såväl sin grundläggande granskning som via fördjupade granskningar. Denna granskning omfattar den interna kontrollen kopplad till rättvisande räkenskaper och korrekt finansiell rapportering. 1.1 Metod Vår granskning av den interna kontrollen kopplad till räkenskaperna har genomförts enligt god revisionssed, vilket bland annat innebär att granskningen tagit sin utgångspunkt i en riskoch väsentlighetsanalys. Granskningen har därmed inriktats på de mest väsentliga riskområdena i redovisningen. Granskningen är således inte av sådan omfattning att den klarlagt samtliga svagheter som kan förekomma i kommunens kontrollsystem. Granskningen innebär att vi har intervjuat berörd personal på följande funktioner; ekonomienheten, HR-avdelningen samt upphandlingsenheten på kommunstyrelsens förvaltning, lnternbanken, handläggare för administration och utbetalning av försörjningsstöd på Socialnämnden samt ekonomiassistenter på barn och utbildningsförvaltningen samt miljö och samhällsbyggnadsförvaltning en. Vi har tagit del av relevant dokumentation, exempelvis rutinbeskrivningar, kopplade till respektive process. Vi har för att få en fördjupad kunskap om processerna följt en transaktion per process. Detta ger oss förutom en bekräftelse av vår förståelse för processen möjlighet att säkerställa att de kontroller som beskrivs genomförs. l rapporten lämnar vi förslag till förbättringar kopplade till respektive process. Föregående års rekommendationer följs upp och kommenteras i anslutning till processerna. Huvudområden vid granskning av den interna kontrollen 2013 har varit: Intern kontrollplan Bokslutsprocessen Leverantörsfakturor- utbetalningar Manuella utbetalningar Intäkter- kundfakturering-inbetalningar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar PNiöneprocessen Inköp och upphandlingsprocessen 4

100 fluo ll1it!l) 1 bcltt r worktnq world 2. Intern kontrolfplan Vi har granskat kommunens arbete med interna kontrollplaner genom intervju med kvalitetsledare vid kommunstyrelsens förvaltning. Vi har tagit del av de anvisningar och det reglemente som finns. Samtliga förvaltningar tar årligen fram en plan för intern kontroll som fastställs av respektive nämnd. Utformningen av planen för intern kontroll styrs av det reglemente för intern kontroll som antogs i fullmäktige 2003 (dock har den blivit reviderad under 2011}. Reglementet omfattar samtliga nämnder och innehåller bland annat kommunens definition av begreppet intern kontroll. Det är kommunstyrelsen som har ett övergripande ansvar för den interna kontrollen i kommunen. Respektive nämnd har i sin tur ansvaret för den interna kontrollen inom sin verksamhet. Enligt reglementet ska varje nämnd göra riskanalyser utifrån de områden som anges och fastställa en plan för uppföljning av den interna kontrollen. Nämndernas interna kontrollplaner ska följas upp i samband med delårsrapporterna och årsbokslutet. Anvisningar för nämndernas internkontrollplaner ingår i anvisningarna till verksamhetsplanen. De olika nämndernas internkontrollplaner kan skilja sig åt till innehåll. Reglementet anger inte hur internkontrollplanerna formellt ska se ut. Anvisningarna är att betrakta som impulser till att göra något, avsikten är inte att exakt ange vad och hur detta ska göras. Inom nämndens verksamhetsområde ansvarar förvaltningschefen för att konkreta regler och anvisningar utformas för att upprätthålla en god intern kontroll. Verksamhetschefer på olika nivåer är skyldiga att följa regler och anvisningar om intern kontroll, de har även ansvar för att informera övriga medarbetare. Bedömning Vi anser att kommunen har en god ansats i sitt internkontrollarbete och har kommit långt när det gäller att identifiera verksamhetsrelaterade risker. Kommunen vidareutvecklar även sina planer för intern kontroll för att kunna utvärdera vilka risker som är mest väsentliga att arbeta med och enligt vår bedömning kommer detta att stärka det interna kontrollarbetet ytterligare. 3. Bokslutsprocessen Granskning av bokslutsprocessen har genomförts genom intervjuer med ekonomiavdelningen vid kommunstyrelsens förvaltning, nedan kallad enbart ekonomiavdelningen, samt genom granskning av avstämningar i delårsbokslutet per sista augusti Även stickprovsgranskning av manuella bokföringsorder har genomförts. Den ekonomiska rapporteringen i kommunen omfattar månadsbokslut, delårsbokslut samt årsbokslut. Innehåll och struktur för de ekonomiska rapporterna anges i instruktioner framtagna av ekonomiavdelningen. Ekonomiavdelningen ansvarar för merparten av kommunens gemensamma konton, vilket i princip innebär samtliga konton som inte är interimskonton. För interimskonton finns ansvaret istället hos respektive förvaltning. Personalavdelningen ansvarar för balanskonton kopplade till löner från personalsystemet Heroma. Nyckeltal används både inom ekonomisk uppföljning och vid uppföljning av verksamheterna. Vissa nyckeltal följs upp månadsvis medan andra följs upp mer sällan. l likhet med föregående år pågår en generell översyn av nyckeltal, då det finns många och vissa inte 5

101 flw!dinq., bc ll \'t \'/Ofk nq wortll används för utvärdering. Antalet nyckeltal har minskat och målet är att enbart ha nyckeltal som är jämförbara med framförallt kommuner inom länet. Vi har stickprovsvis granskat manuella bokföringsorder för att kontrollera att kommunen uppfyller dokumentationskraven som krävs. Ytterligare granskning kommer att göras i samband med bokslutet. Granskningen har inriktats på tre av förvaltn ingarna; social- och äldreomsorgsförvaltningen, barn - och utbildningsförvaltningen samt kommunalstyreisens förvaltning. l likhet med föregående år noteras brister i ett antal stickprov avseende dokumentationen av bokföringsorder. stickproven som bedömts vara bristfälliga är hänförliga till social - och äldreomsorgsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Gemensamt är att bifogade underlag till bokföringsorder inte varit tillräckliga, alternativt svåra att härleda till belopp. För de stickprov som vi anser att bifogade underlag inte har varit tillräckliga, innebär det att inga externa underlag i form av fakturor, formella beslut eller avtal har funnits bifogade till bokföringsordern. Av Lag (1997:614) om kommunal redovisning framgår att "en verifikation ska innefatta uppgift om när den har sammanställts, vad den avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. l förekommande fall skall verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för den ekonomiska händelsen samt var dessa finns tillgängliga." Enligt kommunens ekonomihandbok ska en bokföringsorder innehålla fullständiga uppgifter om orsaken till ordern och, i de fall det innebär en rättelse i bokföringen, hänvisning till den verifikation omföringen avser. Vår granskning visar att kommunen har generellt sett blivit bättre på att bilägga dokument vid upprättande av bokföringsorder, dock kvarstår viss förbättringspotential Noterade avvikelser indikerar att fastställda dokumentationskrav fortfarande inte uppfylls helt. Samtliga granskade bokförings-orders uppfyller kommunens krav på attester. Rekommendationer: ~ (2011) Vi rekommenderar barn- och utbildningsförvaltningen samt social- och äldreomsorgsförvaltningen att se över dokumentationen som biläggs manuella bokföringsorders så att de motsvarar lagens krav och interna krav. status 2013: Genomförd granskning visar att en övergripande förbättring har skett, dock förekommer det fortfarande att adekvata underlag saknas för ett antal bokföringsorder. Rekommendationen kvarstår därmed. 4. Leverantörsfakturor och utbetalningar Vi har granskat rutinen för leverantörsfakturor och utbetalningar genom intervjuer med berörd personal, granskning av fakturor och utbetalningar genom stickprov. l april 2011 anskaffade kommunen ett nytt system, Proceedo, som ska användas från beställning till betalning. Kommunen har anlitat ett nytt inscanningsföretag för leverantörsfakturor och använder sedan mars 2013 företaget Visrna Services AB i Fagersta. Merparten av alla leverantörsfakturor skickas till Visma, som scannar in alla fakturor. Visrna skapar en fakturafil som sänds till Rumänien för korrekt kodning av filen, varefter filen skickas till Vis ma Commerce AB som ansvarar för att filinläsningen sker korrekt. l Proceedo sker ankomstregistrering samt attest av fakturorna. Attest sker två i fören ing, en granskningsattest och en kontrollattest Uppsättningen i systemet följer kommunens attestinstruktioner. Attesträtter kan endast läggas upp av systemkonsult vid kommunstyrelsens förvaltning. För att en ny attestant ska läggas upp krävs signerade 6

102 EV Btuldinq J bd t('( workinq world blanketter från de olika förvaltningarna. Merparten av alla fakturor passerar även en administratör som bland annat har till uppgift att lägga in eventuella periodiseringar, kontrollera att erforderliga underlag till representation bifogats samt att moms vid billeasing hanterats korrekt. De fakturor som inte passerar en administratör är fakturor från leverantörer där stora mängder inköp görs av många enheter. Det är mestadels förbrukningsmaterial, till exempel inköp av livsmedel från Servera och Arla. Vi bedömer att detta är rimligt. överföring från Proceedo till ekonomisystemet Agresse sker dagligen. Vid överföringen från Proceedo till ekonomisystemet har kommunen under hela 2013 utfört en dokumenterad avstämningskontroll för att säkerställa att informationen som överförs från Proceedo till Agresse är fullständig. Dokumentationen av kontrollen har dock inte sparats löpande, vilket innebär att det inte finns någon spårbarhet av att kontrollen varit på plats hela året. Vid betalning av fakturor måste först ett betalningsförslag upprättas som sedan ska godkännas, vilket sker hos förvaltningarna. Utanordnaren på respektive förvaltning ansvarar för att genomföra stickprov att betalningsförslaget är korrekt innan det godkänns för definitiv betalning. Uppgiften roteras bland förvaltningarna enligt ett schema. Slutlig hantering, att skicka definitiv betalfil till bank, genomförs dock alltid centralt hos kommunstyrelsens förvaltning. Avstämning görs då att totalbeloppet i betalfilen överensstämmer med det betalningsförslag som respektive utanordnare har godkänt för sin förvaltning. Det har även införts ett kontrollmoment i samband med att betalfilen skickas iväg. Kommunen har köpt en tjänst av ett externt företag som innebär att innehållet i betalfilen kontrolleras innan den går iväg till banken med avseende på exempelvis eventuella bluffakturor, dubbla betalningar, samt betalning till företag som saknar F-skattsedel. Även fakturabelopp som överstiger 3 mnkr noteras. Inom en minut efter att betalfilen har skickats erhåller kommunen en rapport om betalfilens innehåll. Rapporten skrivs ut, sparas i pärm och eventuella avvikelser hanteras. Vid fakturabelopp överstigande 3 mnkr skickas fakturan till ansvarig förvaltning för en slutlig bedömning. Behörighet att göra förändringar i fasta data i leverantörsreskontra, exempelvis i form av registrering av nya leverantörer, tillägg av nya - eller förändring i befintliga bank- eller postgironummer är begränsat till ca fem personer på respektive förvaltning. För tillfället genomförs ingen efterkontroll av att förändringar i fasta data i leverantörsreskontra har skett på korrekta grunder. Leverantörsfakturor har granskats stickprovsvis med avseende på korrekta attester, rörelsetillhörighet och kontering. Granskningen har genomförts utan anmärkning. Rekommendationer: ~> (2011) Vi rekommenderade att en avstämning genomfördes mellan Proceedo och Agresso för att säkerställa att samtliga fakturor överfördes samt att korrekt totalbelopp överfördes. Denna typ av kontroll säkerställer att alla fakturor förs över mellan systemen för att minska risken att någon faktura "fastnar'' i systemet och medför förseningsavgifter. Status 2013: Genomförd granskning 2013 visar en förbättring då kontrollen har genomförts under hela Dock har inte kontrollbevisen sparats löpande vilket medför en brist i spårbarheten av att kontrollen genomförts. Vi rekommenderar att kontrollbevisen sparas för att kunna verifiera att kontrollen utförts. 7

103 H1nlcfin q a bptll r ~mrk l ll').~orfl l»- (2012) Vi rekommenderar att det finns fullständiga attestförteckningar för samtliga förvaltningar. Det bör av varje attestförteckning tydligt framgå vem som är beslutsattestant respektive kontrollatfestant. status 2013: Genomförd stickprovsgranskning har visat att det funnits attestförteckningar. Rekommendationen från föregående år bedöms därmed åtgärdad.,.. (NY) 2013: Vi rekommenderar att respektive förvaltning löpande tar ut en logglista från leverantörsreskontra för att kontrollera genomförda förändringar i fasta data, framförallt avseende nya leverantörer, förändringar i bank - och plusgirokonto samt vem som har initierat förändringen. 4.1 Manuella utbetalningar Granskning har skett av manuella utbetalningar av försörjningsstöd. En förståelse för processen har erhållits genom intervju med ansvarig personal inom Socialnämnden. Den genomförda intervjun har syftat till att identifiera vilka risker som finns i processen för utbetalning av försörjningsstöd, vilka kontroller som finns för att minimera riskerna samt identifiera eventuella förbättringsområden. Socialnämnden ansvarar för utbetalningar av försörjningsstöd. l genomsnitt betalar kommunen ut försörjningsstöd till cirka hushåll per år. Personer kan söka försörjningsstöd av olika anledningar, men för att erhålla stöd går alla som söker i huvudsak genom samma flöde. Vi har fokuserat på att granska processen utifrån ett finansiellt perspektiv. Socialnämnden har upprättat ett dokument avseende vilka rutiner som finns i samband med en ansökan, vilka kontrollmoment som finns samt vem som är ansvarig. Ett led i att ha god intern kontroll är att ha ovan nämnda dokumentation, vilket vi bedömer vara positivt. Dokumentet redogör för att det finns ett antal kontroller på plats i organisationen som ska förhindra att eventuella felaktigheter uppstår. Vi har dock identifierat ett antal områden där det bedöms finnas förbättringspotential En redogörelse för dessa lämnas nedan. En person ansöker om försörjningsstöd genom att lämna in en ansökan. En utredningsassistent skapar med hjälp av ansökan ett så kallat "hushåll" i verksamhetssystemet Procapita där information i form av adress, antal i hushållet, hushållets inkomster och dylikt rapporteras in. En socialsekreterare träffar därefter den sökande och påbörjar en utredning som ska mynna ut i beslut om personen kan beviljas försörjningsstöd. l hälften av alla ärenden utför socialsekreteraren hela utredningen själv och för resterande fall är en utredningsassistent behjälplig med delar av utredningen. l ovanstående rutin har vi identifierat risker. Exempelvis kan en socialsekreterare behandla ett helt ärende själv, från att utredning påbörjas till att utbetalning genomförs. Den dualitet som finns är att en utredningsassistent i ett första led måste skapa det så kallade "hushållet" i verksamhetssystemet Den kontroll som finns för att minimera risken att det uppstår felaktigheter/oegentligheter är att enheten gör stickprovsvisa kontroller av gjorda utbetalningar. Kontrollen är ursprungligen tänkt som en preventiv kontroll som ska göras inför utbetalning där utredning, grund till beslut och beslutad summa granskas men eftersom utbetalningar görs dagligen finns inte utrymme för ansvarig att hinna göra det inför utbetalning, varför den utförs som en upptäckande kontroll. Utredningsassistenter ansvarar för kompletteringsersättningar vilket exempelvis kan avse utbetalningar av ersättningar till en föråldraledig som behöver extra stöd utöver sin föräldrapenning. l detta fall finns det en total avsaknad av dualitet i hanteringen vilket ökar risken för att eventuella fel eller oegentligheter uppstår. En avvikelse skulle kunna upptäckas 8

104 f~ LIIhJi n q,, be!fth work IIHJ wo r l <.J i den dagliga stickprovskontrollen men vi bedömer att risken kvarstår när en och samma person kan ansvara för hela flödet från registrering av ett ärende till utbetalning. När ett hushåll inte längre är i behov av försörjningsstöd har kommunen en intern riktlinje om att hushållet skall avslutas inom tre månader. Ett avslut innebär att "hushållet" blir stängt i Procapita för ytterligare ändringar. Vid genomgång av verksamhetssystemet Procapita noterade vi att användarnas behörigheter i systemet är relativt omfattande. Vi kan inte uttala oss om huruvida det är nödvändigt att behörigheterna är utformade på detta vis för att möjliggöra det praktiska arbetet. Dock bedömer vi att det är av vikt att initiera en genomgång av befintliga behörigheter samt utreda huruvida det finns möjlighet att begränsa ett antal behörigheter för att minimera risken för felaktigheter i hanteringen. Vi har erhållit information om att ekonomiavdelningen inom Socialnämnden genomför stickprovsvisa kontroller som syftar till en genomgång av utredningen, grund för beslut samt ekonomisk beräkning. Vidare kontrolleras även utbetalningar av ovanligt höga belopp för att säkerställa att de är korrekta. Vi har i revisionen inte haft möjlighet att granska de stickprovsvisa kontrollerna, varför vi inte kan uttala oss om huruvida stickprovskontrol lerna fungerar i enlighet med den beskrivning vi har erhållit. Vi har i vår granskning genomfört stickprovsvisa kontroller av utbetalning av försörjningsstöd genom att granska utbetalda medel mot genomförd beräkning, beslut, att medel har utbetalats till det bankkontonummer som finns angivet i ansökan respektive till det bankgiro /plusgironummer som står på fakturan. Vidare har vi kontrollerat att vissa av enhetens kontroller har dokumenterats. Den genomförda granskningen har inte visat på några avvikelser. Rekommendationer: ~~> (2013) Tillse att det i flödet för utbetalning av kompletteringsersättningar finns dualitet i någon del av kedjan. ~ (2013) Vi rekommenderar Socialnämnden att se över behörigheterna i Procapita för att säkerställa att dessa är fortsatt korrekta och aktuella. Vidare rekommenderar vi att enheten beaktar huruvida det finns behov av att begränsa vissa behörigheter i systemet, till att endast innefatta s.k "tittbehörigheter"..,. (2013) Vi rekommenderar att Socialnämnden löpande tar ut en logglista från Procapita för att kontrollera genomförda förändringar i fasta data, framförallt avseende förändringar i bank - och plusgirokonto samt vem som har initierat förändringen. 4.2 Granskning av ledningsnära kostnader Vi har stickprovsvis granskat ledningsnära/förtroendekänsliga kostnader, vilket inkluderar representation, konferenser och resor, för att säkerställa att dessa inte strider mot gällande lagar och kommuninterna regler. Granskningen omfattar kommunens alla verksamheter. Kommunen har fastlagt regler och riktlinjer för representation, gåvor och andra belöningar till utomstående. Dokumentet antogs av kommunfullmäktige 2012 och redogör för de regler som gäller i samband med intern och extern representation. Bland annat anges att all representation ska ha "ett tydligt samband med verksamheten" samt att det krävs "ett gott omdöme när det gäller vad som anses vara rimligt och skäligt i varje situation". l vår stickprovsgranskning av ledningsnära kostnader har vi i år noterat en förbättring gällande den dokumentation som bifogas vid representation och dylikt. Dock har vi för en förvaltning, barn- och utbildningsförvaltningen, noterat att det saknats underlag vid något 9

105 Hwldinq d b~ tt "'" IYOfk ioq VNrid tillfälle. Vi vill poängtera vikten av att erforderliga underlag finns tillgängliga, då dessa kostnader annars skulle kunna betraktas som löneförmåner, vilket är förenat med förmånsbeskattning samt kan vara förtroendeskadligt för kommunen. Barn - och utbildningsförvaltningen har under året haft en konferens för samtlig personal. Fakturan uppgår till kr och omfattar kostnad för administration av konferens samt förtäring i anslutning till denna. Ingen agenda eller dylikt har bifogats för konferensen. Rekommendationer:... (2011) Tillse att erforderliga underlag finns tillgängliga till verifikationer avseende representation och liknande kostnader. Rekommendationen omfattar barn - och utbildningsförvaltningen. status 2013: Vi bedömer att denna punkt kvarstår efter genomförd granskning av representationskostnader. Det förekommer fortfarande brister i dokumentationen, framförallt i underlagen som bifogas konferenskostnader.... (2012): Vi rekommenderar att det finns fullständiga attestförteckningar för samtliga förvaltningar. Det bör av varje attestförteckning tydligt framgå vem som är beslutsattestant respektive kontrollattestant. Status 2013: Genomförd stickprovsgranskning har visat att det funnits attestförteckningar. Rekommendationen från föregående år bedöms därmed åtgärdad. 10

106 . ~'\Q ~w Auildinq,, het te r wörkinq wm id 5. Intäkter, kundfakturering och inbetalningar l samband med granskningen av intern kontroll har vi valt att koncentrera granskningen av intäktsprocessen till olika verksamhetsområden varje år granskades social- och äldreomsorgsförvaltningens fakturering och intäkts-redovisning av äldreomsorgsavgifter och allmänfakturering. Granskningen genomfördes utan anmärkningar granskades intäktsprocessen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Även denna granskning genomfördes utan anmärkningar. Arets granskning har fokuserats på intäkterna inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar mot två nämnder, miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden. Samhällsbyggnadsförvaltningen erhåller intäkter för bland annat administration av bygglov, markupplåtelser och arrendeavtal, timmerförsäljning samt framtagande av kartor, flygfotografier och dylikt. Miljöförvaltningen erhåller främst intäkter genom hälsoinspektioner i restauranger och skolbespisningar. Vi har stickprovsvis granskat en intäkt erhållen för bygglov. Kommunen erhåller en ansökan om bygglov vilken initierar intäktsprocessen. Fakturering sker enligt kommunfullmäktiges fastställda taxa. Taxan baseras på omfattning och typ av byggnation samt administrationen av ärendet. Fakturering sker i efterskott efter att ärendet har handlagts. Vår granskning av intäktsprocessen hos miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har inte föranlett några anmärkningar. Merparten av intäkterna hos barn- och ungdomsförvaltningen genereras via förskoleavgifter. Kommunen erhåller en ansökan om färskoleplats av vårdnadshavare. Vanligtvis sker ansökan digitalt via kommunens hemsida. När en ansökan erhållits skickas ett erbjudande om färskoleplats ut vilken vårdnadshavarna ska bekräfta och i samband med detta registrerar vårdnadshavarna uppgift om inkomst samt antal timmar barnet ska tillbringa på förskolan. Vårdnadshavares inkomst, antal timmar och barnets ålder ligger till grund för den avgift som ska debiteras. l de fall hushållets inkomst överstiger kr i månaden före skatt debiteras maxtaxa. l datasystemet Procapita registreras alla uppgifter som ligger till grund för fakturering. Fakturering sker för innevarande månad. En gång om året uppmanas vårdnadshavare att uppdatera uppgifterna. Barn och ungdomsförvaltningen erhåller även ersättningar från andra kommuner när en elev som tillhör en annan kommun går i för-, grund- eller gymnasieskolan i Huddinge kommun. Kommunerna har möjlighet att upplåta en plats åt en elev som är hemmahörande i annan kommun. Fakturering sker sedan utifrån elevlistor vilka specificerar de elever vars hemkommun är en annan, därefter skapas manuella fakturor som faktureras respektive kommun. Förskolan fakturerar halvårsvis medan grundskolan och gymnasieskolan fakturerar månadsvis. Vår granskning av intäktsprocessen hos barn- och ungdomsförvaltningen har inte föranlett några anmärkningar. 6. Materiella anläggningstillgångar Vi har granskat rutinen för investeringar genom intervju med redovisningschef, systemkonsult och budgetansvarig vid kommunstyrelsens förvaltning. Processen är i allt' väsentligt oförändrad jämfört med föregående år. Kommunen arbetar decentraliserat vilket avspeglar sig i processen för anläggningstillgångar. Stor del av ansvaret ligger på respektive 11

107 EV Au ldill <J ' b~ t t P. r 1'/ 0 f~ l nlj W )rltf förvaltning avseende inventering, utrangeringar och rapportering gällande aktivering av projekt. l samband med granskning av bokslutet görs uppföljning av årets anskaffningar och pågående projekt. Föregående år rekommenderades kommunen att förbättra rutinen för när anläggningstillgångar aktiveras. Vid granskningen framkom att det fanns ett antal projekt som fanns färdiga och där anläggningarna hade tagits i bruk men där de fortfarande redovisades som pågående projekt. Arets genomgång av processen visar att kommunen har förbättrat rutinerna för aktivering av anläggningstillgångar, men att det fortfarande finns ledtider mellan projektslut och aktivering. För att minska den resultateffekt som dessa ledtider kan innebära till följd av att avskrivningar påbörjas senare än de borde, rekommenderas kommunen att tillämpa retroaktiv avskrivning. Denna metod ger ett rättvisande resultat för året. Alla samhällsbyggnadsprojekt har en projektbudget som projektledaren ansvarar för. Om ett projekt väsentligt överskrider budget skall ett tilläggsäskande uttryckas i ett tjänsteutlåtande. Den stickprovsvisa granskningen av investeringsprojekt visar att detta ej har gjorts. Så snart det finns indikationer på att ett projekt kommer att överstiga budget bör ett nytt beslut tas avseende om projektet beviljas ytterligare medel. Rekommendationer: (2013) Vi rekommenderar kommunen att förstärka rutinen kring projekt som överstiger budget. Det är av vikt att säkerställa att ett nytt projektbeslut beviljas av behörig personal innan ny finansiering tillfaller projektet. (2013) Vi rekommenderar att anläggningstillgångar aktiveras vid den tidpunkt då de är färdigställda och kan tas i bruk. Om det finns ledtider mellan projektavslut och aktivering bör retroaktiva avskrivningar tillämpas för att säkerställa ett korrekt resultat för redovisningsperioden. 6.1 Exploateringsprojekt Liksom föreg ående år har vi i år valt att fokusera ytterligare på kommunens hantering av exploaterings projekt. Intäkterna från exploateringsprojekten resultatförs det år expolateringsprojektet färdigställs. Om ett projek.t löper över flera år bokas det upp i balansräkningen som ett pågående projekt. Vid färdigställandet aktiveras den del av exploateringsprojektet som bedöms vara en investering och avskrivning påbörjas. Exploateringsprojekten delas om möjligt upp i olika etapper där intäkter och kostnader hänförliga till de olika etapperna särredovisas. Redovisningen per projekt sköts med så kallade projektkort där samtliga uppgifter om projektet finns samlade, här anges, förutom samtliga intäkter och kostnader hänförliga till projektet, även förväntat slutdatum. Det är projektledaren för respektive projekt som har ansvar för att meddela ansvarig ekonom när projektet är avslutat. Avstämning sker även i samband med delårs- och årsbokslut. Exploateringsintäkter redovisas per färdigställd etapp. Vi har gjort en övergripande granskning av två pågående exploateringsprojekt Det ena projektet är pågående och beräknas bli klart 2014 medan det andra projektet har besiktigats och det som återstår är åtgärder efter besiktning. Föregående år lämnades en rekommendation om att kommunen bör förbättra rutiner avseende avslut av projekt för att 12

108 rlu ldinfj d bdt<:r IV J<kinq w >r l<j säkerställa att tillgångar aktiveras vid rätt tidpunkt. Utifrån den gjorda granskningen bedömer vi att rekommendationen ska kvarstå med anledning av att vi ej har identifierat någon ändring av rutinerna för att detta ska förbättras. Rekommendationer:.,. (2012) Kommunen bör förbättra sina interna rutiner avseende avslut av exploateringsprojekt för alf säkerställa att tillgångar aktiveras vid rätt tidpunkt. Om det finns ledtider mellan projektavslut och aktivering bör retroaktiva avskrivningar tillämpas för att säkerställa ett korrekt resultat för redovisningsperioden. status 2013: Genomförd granskning visar att rutinerna inte har förbättrats. Rekommendationen kvarstår därmed..,. (2013) Vi rekommenderar att anläggningstillgångar aktiveras vid den tidpunkt då de är färdigställda och kan tas i bruk. Om det finns ledtider mellan projektavslut och aktivering bör retroaktiva avskrivningar tillämpas för att säkerställa ett korrekt resultat för redovisningsperioden. 7. Internbanken-samarbete mellan Huddinge-, Botkyrkaoch södertälje kommuner Vi har granskat processen för finansiella anläggningstillgångar genom intervju med finansansvarig på internbanken. Den externa upplåningen för Huddinge kommun per 31 augusti kopplat till Huge och Söderenergi uppgick till mnkr där mnkr avser Huge och 990 mnkr för energikoncernen. Månatligen rapporterar Internbanken en riskrapport till kommunstyrelsen och Huges VD. Rapporten syftar till en uppföljning av det finansiella innehavet samt en utvärdering av att fastställda policys och regler efterlevs. Rapporten redogör för huruvida kommunens externa skuld är i linje med framtagen finanspolicy samt innefattar en riskanalys över Huges innehav. Under 2013 har Internbanken under ledning av Kommuninvest börjat förbereda inför ett byte av finanssystem. Kommuninvest ansvarar för upphandling av programvaran, varefter ett nära samarbete sker med Internbanken och ett ytterligare antal kommuner för att säkerställa att programvaran anpassas enligt den kravbild som kommunerna har. Grundtanken är att detta finanssystem ska användas för samtliga av Kommuninvests medlemskommuner. Prognosen är att en första testkörning av programmet kommer att genomföras under början av Pensionsportföljen Pensionsmedelsförvaltningen sköts av Söderberg & Partners som månatligen inkommer med en riskkontrollrapport över innehavet. Enligt ett beslut i kommunfullmäktige den 13 maj 2013, har en ny placeringspolicy avseende "Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel i Huddinge kommun" antagits. Riktlinjerna i policyn fokuserar på att undvika onödiga marknadsrisker och kostnader, varför pensionsmedlen istället ska placeras internt inom ramen för internbankens löpande skuldförvaltning. Med anledning av detta har merparten av värdepappersinnehavet avyttrats under året. Avyttrat innehav uppgår till ett bokfört värde om 238 mkr fördelat mellan aktiefonder, aktieindexobligationer, obligationsfonder och obligationer. Avyttringen resulterade i en 13

109 fjoj;idill!j,, h ~ lt fif workinq worl<l realisationsvinst om 17 mkr, merparten hänförlig till försäljningen av realräntsobligationerna som emitterats av svenska staten. Ett värdepappersinnehav om 20,5 mkr återstår, vilket kommer att avyttras framöver. För detta värdepappersinnehav understiger marknadsvärdet det bokförda värdet vid tidpunkten för avlämnandet av denna rapport, varför internbanken har valt att avvakta med denna försäljning och invänta ett mer gynnsamt marknadsläge. Det likvidmässiga överskott som uppstod i samband med avyttringen av värdepapperna avser således kommunens pensionsmedel För vidare förvaltning av pensionsmedel har 300 mkr därefter omplacerats internt inom ramen för internbankens löpande skuldförvaltning enlighet med de nya riktlinjerna. Rekommendationer: "' (2012) Vi rekommenderar att placeringspolicyn för långa placeringar utvidgas för att även omfatta rikflinjer för transaktioner och köp mellan kommunerna inom internbanken "' Status 2013: Med anledning av att merparten av innehavet i pensionsportföljen har avyttrats är inte denna rekommendation tillämplig längre. Kvarvarande innehav avser köp från extern part och involverar således ingen motpart inom Internbanken 8. PA- lön Vi har översiktligt granskat Huddinge kommuns lönsprocess för att få en förståelse för kommunens rutiner och kontroller kopplade till löneprocessen. Bland annat inbegriper detta rutiner för godkännande av anställningar, lönerevision, förändringa r av fast lönedata, löpande tidredovisning, utbetalningar av löner och ersättningar samt korrekt redovisning. Vi har även översiktligt granskat kommunens rutiner för inrapportering av data till pensionsförvaltaren KPA. Under 2013 har KPA övertagit SPP:s uppdrag att administrera kommunens pensionssparande. Detta innebär att vi har intervjuat personal vid lönsadministration samt stickprovsvis granskat registrering av fast lönedata mot anställningsavtal, godkännande av avvikelserapporter i personalsystemet Heroma. l likhet med tidigare år har vår granskning av lönsprocessen inte föranlett några väsentliga anmärkningar. Vi bedömer att kommunen har ändamålsenliga rutiner och kontroller för att hantera löner och personalrelaterade skulder. Vi har dock noterat att lönsrevisionen omfattar ett betydande antal individer och önskvärt är därför att en efterkontroll genomförs efter att uppdatering har skett i lönesystemet efter lönsrevisionen för att säkerställa korrekta uppgifter har registrerats i lönesystemet. Vidare har vi noterat att ingen efterkontroll genomförs av förändringar i fast data i lönesystemet. Detta är en viktig kontroll som säkerställer att förändringar i fasta data har skett på korrekta grunder och av behöriga individer. Rekommendationer: "' (2012) Vi rekommenderar att kommunen tar ett antal stickprov på den första löneutbetalningen efter genomförd lönerevision för att säkerställa att korrekt lön är inlagd på individnivå Slickproven bör dokumenteras. Status 2013: Genomförd granskning visar att stickprov inte genomförs. Rekommendationen kvarstår därmed. "' (2013) Vi rekommenderar att löneavdelningen på respektive nämnd löpande tar ut en logglista från Herorna för att kontrollera genomförda för/jndringar i fasta data, 14

110 flwl cfi n<j <l b~ t tn I'(Orkinq wor ld framförallt avseende förändringar i månadslöner, förändringar bank - och plusgirokonto samt vem som har initierat förändringen. 8.1 Pensioner Pensioner är en omfattande post både i resultat- och balansräkning. Både den formella och den informella kontrollen från de anställda och chefer i organisationen brukar vanligtvis vara lägre inom detta område än vad som gäller för andra poster, exempelvis inköp och löner. Detta beror bland annat på att pensioner är ett komplext område och att kunskapen om pensioner generellt sett är förhållandevis låg. Det är därför viktigt att det finns tydliga dokumenterade kontroller för pensioner som omhändertar riskerna för såväl avsiktliga som oavsiktliga fel. Kommunen genomför stickprovsvis granskning av att inrapportering till KPA är korrekt och sedan 2012 dokumenteras även denna granskning. Huddinge kommun har från och med 1 juli ett avtal med KPA som innebär att KPA levererar pensionsadministrativa tjänster till kommunen. Kommunen ska tillhandahålla de underlag som erfordras för att en korrekt pensionsskuld ska kunna beräknas. Detta innebär att det ställs stora krav på de uppgifter som kommunen skickar till KPA, att dessa är relevanta och korrekta i förhållande till de pensionsavtal som gäller. Kommunen behöver ha kontroller på plats som säkerställer att uppgifterna endast omfattar anställda och endast de lönearter och belopp som är pensionsgrundande. Inrapportering till KPA sker en gång per år, i januari året efter intjänandeåret, genom att en pensionsfil skapas från lönesystemet. All pensionsgrundande lön på årsbasis för respektive anställd registreras i filen genom en utsökning i lönesystemet. Uppgifterna utgör grunden för pensionsförvaltarens beräkning av pensionsskulden. Innan filen skickas görs en rimlighetsbedömning av lönesummorna för kommunen som helhet. stickprov genomförs i samband med inrapportering en gång per år. Det är endast lönaadministratörerna som har åtkomst till pensionsfilen. Inga korrigeringar av uppgifter kan göras i pensionsfilen. Löpande under året, i april, september och november, rapporteras förändringar, det vill säga nyanmälda och avslutade anställningar. Detta görs för att KPA ska kunna skicka ut valpaketet till nyanställda. Uppgifterna används inte för beräkning av pensionsskulden. Vi har stickprovsvis granskat inrapporterade uppgifter till KPA. Avseende att kommunens inskickade uppgifter överensstämmer med vad som är registrerat i KPA:s egna datasystem. Vidare har granskningen innefattat en rimlighetsbedömning av att den inrapporterade pensionsgrundande årslönen överensstämmer med den utbetalade årslönen enligt kommunens lönesystem Heroma. Vår granskning av pensioner har ej föranlett några väsentliga anmärkningar. 9. Inköp och upphandlingsprocessen Den centrala upphandlingsenheten administrerar merparten av upphandlingarna men agerar även stöd till miljö - och samhällsbyggnadsförvaltningen (MSB) samt social - och äldreomsorgsförvaltningen (SÄF) som även genomför egna upphandlingar för sina respektive förvaltningar i enlighet med lagen om offentlig upphandling, LOU (2007:1091) respektive lagen om valfrihetssystem, LOV (2008:962). Huddinge kommun har en central ramavtalsdatabas, från vilken samtliga förvaltningar/nämnder ska avropa mot. All upphandling ska ske med affärsmässighet, konkurrens, objektivitet, icke diskriminering, transparens, proportionalitet samt följa uppsatta lagar och regler. Kommunstyrelsen har fastställt ett reglemente, HKF 9420, för Huddinge kommuns upphandling som beslutades i 15

111 kommunfullmäktige 1995 (reglementet har dock reviderats under 2013). Dokumentet beskriver att Huddinge kommun ska följa lagen om offentlig upphandling, LOU (2007: 1091) samt beskriver processgången och de riktlinjer som finns för hur upphandlingar ska genomföras. Vidare framgår det av dokumentet att Huddinge kommun ska efterleva den miljöpolicy, HKF 4330, som fastställdes av kommunfullmäktige Av miljöpolicyn framgår det att en behovsanalys ska göras innan en upphandling/inköp påbörjas och som ska innehålla såväl en ekonomisk- som miljömässig bedömning av det planerade inköpet. För årets granskning av intern kontroll i inköps - och upphandlingsprocessen har vi valt att fokusera granskningen på den centrala upphandlingsenheten och har i samband med detta intervjuat kommunens upphandlingschef. En översiktlig genomgång har gjorts av tillämpade rutiner i den dagliga upphandlingsverksamheten samt efterlevnad av policys och fastställt reglemente. Vi har genomfört en stickprovsgranskning av fakturor, som syftar till att kontrollera huruvida det finns tillämpliga avtal till grund för köpet samt att fastställda riktlinjer har efterlevts. Genomförd granskning har påvisat att det för ett stickprov har genomförts inköp från en leverantör till ett sammanlagt belopp om kr utan att något ramavtal ligger till grund för inköpen. Inköpen har genomförts från flera olika förvaltningar inom kommunen. Upphandlingsavdelningen har under året arbetat med att se över upphandlingsprocessen där kommunen bland annat ska ta fram ett nytt reglemente avseende upphandling. Kommunen har arbetat med att harmonisera det interna reglementet ytterligare enligt LOU samt att tydliggöra respektive förvaltnings roll i processen. Detta är en pågående process som förväntas färdigställas under hösten. Precis som föregående år har vi noterat att det saknas formulerade ansvarsområden som reglerar vilken förvaltning som ska ansvara för att kontrollera och säkerställa att ramavtal i ramavtalsdatabasen är fortsatt aktuella samt bevaka när ramavtalet löper ut och det är tid för ny upphandling. Denna brist kan medföra att viktiga ramavtal löper ut och får ersättas av alternativa lösningar, exempelvis genom direktupphandling eller genom inhyrda konsulttjänster. l förlängningen kan detta medföra att kostnadseffektiviteten inte kan garanteras, samt att det finns en risk att Huddinge kommun genom detta agerande gör avkall på kvaliteten i sina upphandlade tjänster. Vidare har vi noterat att det vid initiering av upphandlingar inte dokumenteras någon separat behovsanalys, vilket inte är i enlighet med Huddinge kommuns framtagna miljöpolicy vid upphandling och inköp. Istället genomförs en dialog mellan upphandlingsenheten och den framtagna referensgruppen i vilken en ekonomisk - och miljömässig bedömning genomförs av det planerade inköpet. Dialogen mellan upphandlingsenhet och referensgrupp ligger senare till grund för det förfrågningsunderlag som skapas för upphandlingen. Rekommendationer: ~ (2012) Det är av vikt att definiera en ansvarsfördelning för administrationen av ramavtalen. Tydliggör vilka ramavtal som lyder under respektive förvaltning och vad detta ansvar innebär för förvaltningen. Dokumentera ansvarsfördelningen inom upphandlingsprocessen för att säkerställa en kvalitet samt kostnadseffektivitet av upphandlade varor och tjänster. status 2013: Genomförd granskning visar att denna rekommendation kvarstår. ~ (2012): Tydliggör kravet på att en behovsanalys genomförs i samband med initieringen av en upphandlinglinköp samt att denna dokumenteras. Att utvärdera hur 16

112 EY rlon ldinq c\ b?\(.,. l'/0ökin<j world varan/tjänsten har nyttjats historiskt samt vad det framtida behovet förväntas bli bedöms vara en viktig grund vid initiering av en upphandling. status 2013: Genomförd granskning visar att denna rekommendation kvarstår. ~ (2013) Vi rekommenderar upphandlingsenheten att införa en rutin som säkerställer att ramavtalligger till grund för större samlade inköp hos en leverantör. stockhalm den 11 november 2013 R~./:.e/C ~ Rebecca Ersryd Auktoriserad revisor Revisionsmedarbetare Revis ionsmedarbetare 17

113 HUÖDI.NG{l(OIVlMUN Komrnunstymlsen D,a,iepianileteckn. HUDDINGE KOMMUN Revisorerna Revisionsskrivelse Till Kommunstyrelsen Granskning av intern kontroll inom kommunstyrelsen På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun har EY granskat grundskalenämndens interna kontroll ur ett verksamhetsperspektiv. Granskningen tar avstamp i den så kallade COSO-modellen. Det är ett internationellt etablerat ramverk för utveckling och utvärdering av intern styrning och kontroll. Analys och utvärdering har genomförts av verksamheten enligt eoso-modellens fem komponenter kontrollmiljö, riskhantering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och utvärdering. Varje komponent har brutits ned i ett antal analysområden eller påståenden. Dessa har i sin tur bedömts utifrån två olika perspektiv, dels struktur/formalia, det vill säga hur kontrollen är tänkt att fungera, dels hur den tillämpas i praktiken. Vår bedömning, som redovisas mer ingående i rapporten, baseras på en sammanvägning av de olika komponenterna och påståendena enligt följande kriterier: 'Tillräckligt" (grön)- minst 75 procent av delbedömningarna får grönt och ingen får rött. "Ej helt tillräckligt" (gul) -minst 75 procent av delbedömningarna får minst gult. "Otillräckligt" (röd) -inget av ovanstående kriterier är uppfyllt. Vår sammanfattade bedömning för de fem komponenterna framgår enligt följande. Inom ramen för kontrollmiljö bedöms styrelsen ha tillräcklig intern kontroll. styrelsen bedöms vara medveten om sitt ansvar för intern styrning och kontroll. styrelsens mål bedöms ligga i linje med kommunens övergripande mål. Ansvaret för riskanalys och internkontrollplan bedöms vara väl känt i organisationen och planen för internkontroll täcker in de väsentliga riskerna i verksamheten. styrelsen säkerställer att nödvändig kompetens finns för att uppnå uppsatt mål och verksamheten har inga problem med att rekrytera kompetent personal. Inom ramen för riskhantering bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll Det finns en modell för riskhantering. Förfarandet som innebär att alla medarbetare årligen blir involverade i riskanalysarbetet gör att modellen är känd i organisationen. Riskanalysarbetet sker dels med utgångspunkt i ett målperspektiv dels från ett förtroendeperspektiv. r syfte att skapa mer systematik och effektiv uppföljning/uppdatering av risker i kommande års arbete rekommenderar vi att styrelsen på ett tydligare sätt dokumenterar på vilken grund riskerna bedöms och värderas. Kontrollaktivttete r Inom ramen för kontrollaktiviteter bedöms styrelsen inte ha en tillräcklig internkontroll Styrelsen fastställer årligen en internkontrollplan. Varken internkontrollplanen eller verksamhetsplanen omfattar dock riskreducerande åtgärder och

114

115 ' innebär att riskreducerande åtgärder inte har hanterats på ett formellt korrekt sätt. styrelsen ska enligt kommunens reglemente för interkontroll fastställa både verksamhetens risker och de riskreducerande åtgärderna. Vår rekommendation är att interkontrollplanen framgent innehåller en beskrivning av riskreducerande åtgärder som vidtas i syfte att förhindra oönskade händelser. Inom ramen för information bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll Det finns en kommunövergripande kommunikationspolicy. Förvaltningen har en kommunikationsavdelning som ansvarar för att samordna, styra och stötta i informationsflödet både till medborgarna och till medarbetarna. Kommunikationsstrategin finns i kommunikationsavdelningens arbetsplan. Det finns flera etablerade processer för hur information kommuniceras, såväl intern som extern information. l en förstudie 2013 har framkommit att den interna kommunikationen via intranätet inte är effektiv. Beslut om nytt intranät har fattats. ':. ~. : ~- - ; ;n. ' t\ :'1o ' ". l b-j :ll ~h l_ ~ :' ~ ~ 4 'J l ', Jo! l ('l ('i: l :,,. -. ' ' -!r; r :-._' :}, ',l.:..:_; ~ > 1 Inom ramen för uppföljning och utvärdering bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll Uppföljning görs i den ordinarie planeringsoch uppföljningsprocessen av såväl verksamhetens mål som styrelsen interna kontroll. Vår bedömning är dock att det finns ett utvecklingsområde vad gäller riskreducerande åtgärder som för flera risker är mycket omfattande. En åtgärd kan t.ex. handla om att ta fram ny arbetsmodell eller etablera ny process. Vår rekommendation är att bryta ned riskreducerande åtgärder till flera delmoment så att kontroll (mätning) av huruvida ak.tiviteten genomförs enligt plan möjliggörs. Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att styrelsen säkerställer en god internkontroll Vi har efter genomförd granskning identifierat följande huvudsakliga förbättringsområden: Internkontrollplanen bör framgent, i enlighet med kommunens reglemente för interkontroll, omfatta en beskrivning av riskreducerande åtgärder som ska genomföras under planperioden i syfte att förhindra oönskade händelser. styrelsen bör på ett tydligare sätt dokumentera på vilka grunder risker bedöms, värderas och prioriteras i interkontrollplanen med syfte att skapa mer systematik och effektiv uppföljning i kommande års arbete. l bruttorisklista n, inför framtagandet av 2013 års interkontrollplan, finns åtta risker värderade till risknivå 8 varav två har prioriterats att ingå i interkontrollplanen utan beskrivning hur prioriteringen är gjord. För flera risker bedöms riskreducerande åtgärder vara omfattande. Det kan t.ex. handla om att ta fram nya modeller eller etablera nya processer. styrelsen bör försöka bryta ned omfattande åtgärder till flera delmoment så att kontroll (mätning) av huruvida aktiviteten genomförs under planperioden möjliggörs. För Huddingi kommuns revisorer -~~~?~/'~ fa'~1o agsb rgr ~ } Vice dförande / För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium./ )//) -~LiiJ ~S;.:nte Axelsson ----

116

117 ' ' ; ' Revisionsrapport 12 l Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2013 Huddinge kommun Granskning av internkontroll inom kommunstyrelsen

118 l hjznq i '1,.ott,r /WI". 1-'!"\Q l d Innehåll 1. Sammanfattning lnledning Bakgrund Syfte och avgränsning Revisionskriterier Metod och genomförande Styrning Kommunallagen Huddinge kommuns reglemente för Internkontroll eoso-modellen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens internkontrollplan för Kontrollmiljö Riskhantering Kontrollaktiviteter Information Uppföljning/utvärdering Källförteckning

119 ~ r h ~,l t t" r ;, ~r ''1,,:y.-lrj 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Huddinge kommun har EY granskat kommunstyrelsens interna kontroll ur ett verksamhetsperspektiv. Granskningen tar avstamp i den så kallade eoso-modellen som är ett internationellt etablerat ramverk för utveckling och utvärdering av intern styrning och kontroll. Analys och utvärdering har genomförts av verksamheten enligt eoso-modellens fem komponenter kontrollmiljö, riskhantering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och utvärdering. Varje komponent har brutits ned i ett antal analysområden eller påståenden. Dessa har i sin tu r bedömts utifrån två olika perspektiv, dels struktur/formalia, det vill säga hur kontrollen är tänkt att fungera, dels hur den tillämpas i praktiken. Vår bedömning som redovisas mer ingående i rapporten baseras på en sammanvägning av de olika komponenterna och påståendena enligt följande kriterier: "Tillräckligt" (grön)- minst 75 procent av delbedömningarna får grönt och ingen får rött. "Ej helt tillräckligt" (gul)- minst 75 procent av delbedömningarna får minst gult. "Otillräckligt" (röd) - inget av ovanstående kriterier är uppfyllt. Vår sammanfattade bedömning för de fem komponenterna framgår enligt f~ ljande. Inom ramen för kontrollmiljö bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll styrelsen bedöms vara medveten om sitt ansvar för intern styrning och kontroll. styrelsens mål bedöms ligga i linje med kommunens övergripande mål. Ansvaret för riskanalys och internkontrollplan bedöms vara väl känt i organisationen och planen för internkontroll täcker in de väsentliga riskerna i verksamheten. styrelsen säkerställer att nödvändig kompetens finns för att uppnå uppsatt mål och verksamheten har inga problem med att rekrytera kompetent personal. Inom ramen för riskhantering bedöms styrelsen ha till räcklig internkontroll Det finns en modell för riskhantering. Förfarandet som innebär att alla medarbetare årligen blir involverade i riskanalysarbetet gör att modellen är känd i organisationen. Riskanalysarbetet sker dels med utgångspunkt i ett målperspektiv dels från ett förtroendeperspektiv. l syfte att skapa mer systematik och effektiv uppföljning/uppdatering av risker i kommande års arbete rekommenderar vi att styrelsen på ett tydligare sätt dokumenterar på vilken grund riskerna bedöms och värderas. Kontroll akt i vi te ter Inom ramen för kontrollaktiviteter bedöms styrelsen inte ha en tillräcklig internkontroll styrelsen fastställer årligen en internkontrollplan. Varken internkontrollplanen eller verksamhetsplanen omfattar dock riskreducerande åtgärder och innebär att riskreducerande åtgärder inte har hanterats på ett formellt korrekt sätt. styrelsen ska enligt kommunens reglemente 3

120 P.\1 1Jtrq t Lt?ftot,;( "'...,,j för interkontroll fastställa både verksamhetens risker och de riskreducerande åtgärderna. Vår rekommendation är att interkontrollplanen framgent innehåller en beskrivning av riskreducerande åtgärder som vidtas i syfte att förhindra oönskade händelser. Inom ramen för information bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll Det finns en kommunövergripande kommunikationspolicy. Förvaltningen har en kommunikationsavdelning som ansvarar för att samordna, styra och stötta i informationsflödet både till medborgarna och till medarbetarna. Kommunikationsstrategin finns i kommunikationsavdelningens arbetsplan. Det finns flera etablerade processer för hur information kommuniceras, såväl intern som extern information. l en förstudie 2013 har framkommit att den interna kommunikationen via intranätet inte är effektiv. Beslut om nytt intranät har fattats. Inom ramen för uppföljning och utvärdering bedöms styrelsen ha tillräcklig internkontroll Uppföljning görs i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen av såväl verksamhetens mål som styrelsen interna kontroll. Vår bedömning är dock att det finns ett utvecklingsområde vad gäller riskreducerande åtgärder som för flera risker är mycket omfattande. En åtgärd kan t.ex. handla om att ta fram ny arbetsmodell eller etablera ny process. Vår rekommendation är att bryta ned riskreducerande åtgärder till flera delmoment så att kontroll (mätning) av huruvida aktiviteten genomförs enligt plan möjliggörs. Sammanfattningsvis gör vi bedömningen att styrelsen säkerställer en god internkontrol L Vi har efter genomförd granskning identifierat följande huvudsakliga förbättringsområden: ~ Internkontrollplanen bör framgent, i enlighet med kommunens reglemente för interkontroll, omfatta en beskrivning av riskreducerande åtgärder som ska genomföras under planperioden i syfte att förhindra oönskade händelser. ~ styrelsen bör på ett tydligare sätt dokumentera på vilka grunder risker bedöms, värderas och prioriteras i interkontrollplanen med syfte att skapa mer systematik och effektiv uppföljning i kommande års arbete. l bruttorisklistan, inför framtagandet av 2013 års interkontrollplan, finns åtta risker värderade till risknivå 8 varav två har prioriterats att ingå i interkontrollplanen utan beskrivning hur prioriteringen är gjord. 11- För flera risker bedöms riskreducerande åtgärder vara omfattande. Det kan t.ex. handla om att ta fram nya modeller eller etablera nya processer. styrelsen bör försöka bryta ned omfattande åtgärder till flera delmoment så att kontroll (mätning) av huruvida aktiviteten genomförs under planperioden möjliggörs. 4

121 B,;lf,iu q ::tl r... L, i\l '-J... :J 2. Inledning 2.1. Bakgrund Huddinge kommun antog i oktober 2011 ett nytt reglemente för internkontroll Reglementet innebär att nämnderna i samband med den ordinarie planeringsprocessen ska göra en bedömning av riskområden och vilka oönskade händelser som kan inträffa, samt om det förorsakar någon åtgärd från nämndens sida i form av nya eller förändrade rutiner, information och uppföljning. Reglementet anger vad varje nämnds plan för internkontroll ska innehålla. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen i kommunen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för att utforma en god internkontroll inom sin verksamhet. Utifrån detta har kommunens revisorer gjort bedömningen att en mer fördjupad granskning av styrelsens (nämndens) interna kontroll utifrån den så kallade eoso-modellen samt utifrån ett verksamhetsperspektiv bör göras. eoso-modellen presenteras mer ingående längre fram i rapporten Syfte och avgränsning Granskningens syfte är att utifrån eoso-modellens fem komponenter granska kommunstyrelsens interna kontroll Revisionskriterier Granskningen utgår i huvudsak från följande revisionskriterier: Kommunallagen Kommunens egna styrdokument och reglemente för internkontroll ~ eoso-modellen Revisionskriterierna presenteras mer ingående i kommande kapitel Metod och genomförande Den övergripande revisionsfrågan lyder: Är styrelsens interna kontroll tillräcklig? Analys och utvärdering görs av verksamheten enligt eoso-modellens fem komponenter kontrollmiljö, riskhantering, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning och utvärdering, och om de kriterier som ställs upp för respektive komponent uppfylls. Till grund för granskningen ligger studier av dokument, internkontrollplanen 2013 samt intervjuer med kommunstyrelsens ordförande, administrativa avdelningens chef (tillika biträdande kommundirektör), kvalitetschefen, ekonomichefen, redovisningschefen samt kommunikationschefen. 5

122 3. Styrning 3.1. Kommunallagen Kommunallagen (6 kap. 7 ) stipulerar att nämnderna var och en inom sitt område ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Respektive nämnd ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt Huddinge kommuns reglemente för internkontroll Kommunens reglemente (HKF941 O) för internkontroll antogs i oktober Reglementet syftar till att säkerställa att styrelse och nämnder upprätthåller en tillfredsställande internkontroll som följer en gemensam struktur. Reglementet som bygger på eoso-modellen fastslår att internkontroll är en process där styrelse, nämnder, ledning och personal samverkar och som är utformad för att ge en rimlig försäkran om att målen uppnås inom områdena effektiv och ändamålsenlig verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten samt efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och regler. Reglementet fastslår att varje nämnd ska ta fram en plan för internkontroll, vad den ska innehålla samt vilket ansvar för den interna kontrollen som åvilar kommunens anställda. Respektive nämnds plan för internkontroll ska minst innehålla: En beskrivning av hur nämnden har ordnat sitt system för internkontroll En beskrivning av hur de riskreducerande åtgärder som prioriterats ska åtgärdas under planeringsperioden samt en redogörelse för hur prioriteringen har gjorts En beskrivning av vilka administrativa och ekonomiska kontroller som ska genomföras under året för att granska verksamhetens ändamålsenlighet 3.3. eoso-modellen eoso-ramverket är ett internationellt etablerat ramverk för utvärdering och utveckling av intern styrning och kontroll. eoso-modellen definierar intern styrning och kontroll som en process, där både den politiska ledningen, verksamhetens tjänstemän samt annan personal samverkar. Modellen utgår från fem olika komponenter: Kontrollmiljö Kontrollmiljö handlar om ledningens engagemang och tydlighet i frågor som rör styrning och kontroll Omfattar ansvar, attityder. värderingar, policys, riktlinjer och kompetens 1 Riskhantering L Riskhantering handlar om hur risker för verksamheten identifieras, varderas och hanteras 6

123 ~ 1111 h q l l t., 'l q,r.r.:l Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter avser relevans och effektivilet 1 de åtgärder som vidtas för att förebygga och förhindra handelser som kan få negativa följder Information Information handlar om hur mål, policys, riktlinjer. risker och åtgärder mm kommuniceras i organisationen Uppföljning handlar om hur organisationen följer upp beslutade mål och åtgärder samt hur den interna kontrollen utvärderas och utvecklas Inom ramen för föreliggande granskning har de fem komponenterna i COSO-modellen granskats beträffande kommunstyrelsen. Varje komponent har brutits ned i ett antal analysområden. eller påståenden, inom ramen för respektive komponent. Detta har gjorts enligt följande: Kontrollmiljö Riskhantering Kontrollaktiviteter Information Uppföljning & utvardering Nämnden är Nämnden har en Nämnden fastställer Det finns väl En systematisk medveten om sitt tydlig syn på årligen. mot bakgrund fungerande uppföljning genomförs ansvar för intern verksamhetens av genomförd processer för hur av mål, uppdrag och styrning och kontroll väsentliga risker riskbedömning, en information & direktiv. och hur dessa ska övergripa n de intern kommunikation hanteras kontrollplan som fungerar l klargör hur risker ska i':ucj.fqi.il. Nämnden har fastställt Del finns en tydlig Mot bakgrund av Det finns ett De i internkontrollplanen mål för verksamheten modell för genomförd system för beslutade åtgärderna som är i linje med riskhantering som är riskbedömning tas en rapportering & och kontrollaktiviteterna fullmäktiges mål väl känd i internkontrollplan fram hantering av följs upp på ett organisationen på lägre nivåer i avvikelser systematiskt sätt organisationen Organisationsstrukture Riskmodellen är Nämnden har Väsentlig E n självständig funktion n in kl. roller och kopplad till säkerställt att det finns information fin ns som följer upp och ansvar ä r tydligt verksamhetens mål förebyggande åtgärder kommuniceras rapporterar intern utformad och systematiska effektivt till styrn ing och kontroll kontroller i den egna medborgare verksamheten - - l Policys och riktlinjer Verksamhetens Nämnden har Väsentlig Det finns arbetsformer täcker alla väsentliga risker blir på säkerställt att information l och ett klimat som områden årsbasis uppföljning och kontroll kommuniceras uppmuntrar utveckling identifiera de. av verksamhet som effektivt till och förbättring värde rade, lagts ut på externa medarbetare 1 bedömda & utförare sker Jl.e.slutade...l~.det Det finns processer/rutiner som säkerställer att nödvändig kompetens finns för att nå uppsatta mål i En systematisk utvärdering genomförs av intern styrning och kontroll i syfte att säkerställa en god intern styrn ing och kontroll 7

124 -iud(':r:~ "-.) ~j ~J "'" ~~;'l Inom varje påstående har graden av styrelsen uppfyllning av påståendet i fråga bedömts. Bedömningen har gjorts på en tregradig skala. För att lättare åskådliggöra resultat, har bedömningen "tillräcklig" markerats med grönt, "ej helt tillräcklig" har markerats med gul färg och "otillräcklig" har markerats med röd färg. Varje påstående har i si n tur bedömts utifrån två olika perspektiv, dels avseende struktur/formalia, det vill säga hur kontrollen är tänkt att fungera, dels avseende tillämpning, vilket innebär hur väl kända formerna för kontrollen är i verksamheten och om de följs. Samtliga bedömningar som görs inom ramen för granskningen baseras på intervjuer med ansvariga tjänstemän samt på studier av styrdokument och annat relevant material. De sammanfattande bedömningarna av de fem komponenterna i COSO-modellen görs utifrån resultatet av granskningen och de påståenden som hör till varje komponent. Detta görs utifrån följande kriterier: "Tillräckligt" (grön) - minst 75 % av delbedömningarna får grönt och ingen får rött. "Ej helt tillräckligt" (gul) - minst 75 % av delbedömningarna får minst gult. "Otillräckligt" (röd) - inget av ovanstående kriterier är uppfyllt. Grön färg innebär att kommunstyrelsen arbetar aktivt och bedöms ha goda förutsättningar för att uppnå en god intern styrning och kontroll. Gul färg innebär att kommunstyrelsen bedöms arbeta aktivt för att skapa förutsättningar för att nå en god intern styrning och kontroll. Röd färg innebär att kommunstyrelsen inte har arbetat tillräckligt för att skapa förutsättningar för att uppnå en god intern styrning och kontroll. 4. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvarsområden regleras i kommunallagens 6:e kapitel. Utöver det som föreskrivs om kommunstyrelsen i kommunallagen har kommunstyrelsen i Huddinge ansvar för uppgifter i enlighet med reglemente för kommunstyrelsen, HKF Kommunstyrelsen förvaltning består av fem olika avdelningar; Administrativa avdelningen, Ekonomiavdelningen, Personalavdelningen, Avdelningen för näringsliv och samhällsutveckling samt Kommunikationsavdelningen. Inom avdelningarna är verksamheten vidare uppdelade i sektioner och enheter Kommunstyrelsens internkontrollplan för 2013 Kommunstyrelsens internkontrollplan för 2013 är uppdelad i fyra huvudavsnitt: IIJ> IIJ> IIJ> ~~Jo Huddinges struktur för internkontroll Beskrivning av kommunstyrelsen system för internkontroll Internkontrollåtgärder under året Systematiska kontroller Huddinges struktur för internkontroll Här framgår att arbetet med internkontroll fokuserar på att säkerställa att kommunen uppnår sina mål. Syftet med internkontroll som det beskrivs i kommunens reglemente för internkontroll återges. Här beskrivs också att logiken i den definition på internkontroll som kommunen numera 8

125 y R l,iir j 1 ho:-tk ~ k l t lj ~ )f :.1 har anslutit sig till är att para ihop mål med risker och risker med kontroller på ett medvetet och åskådligt sätt. Beskrivning av kommunstyrelsens system för internkontroll Här framgår att avdelningarna inom kommunstyrelsens förvaltning årligen genomför en analys av risker i enlighet med kommunens reglemente för internkontroll, och att riskana lysen tillsammans med iakttagelser från uppföljning av verksamhetsprocesser och rutiner samt synpunkter från revision/annan granskning utgör underlag till plan för internkontroll Vidare framgår att styrelsen numera inför framtagandet av interkontrollplan gör en riskvärdering av varje identifierad risk baserad på en bedömning av sannolikhet och konsekvens. Under en planeringskonferens går förvaltningens ledningsgrupp igenom samtliga identifierade risker för att bedöma väsentligheten och därpå prioritera vilka risker som bör ingå i internkontrollplanen. Uppföljning av arbetet med internkontroll är en del av den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen framgår också vid detta avsnitt i planen. Internkontroll ägnas numera ett eget utrymme i verksamhetsplan, delårsrapporter och verksamhetsberättelse Internkontrollåtgärder under året Risker som prioriteras för åtgärder under planeringsperioden 2013, och ansvarig chef, är följande: 1. Risk att reglementet och anvisningarna för internkontroll inte efterlevs. (Noggrann uppföljning av!k-arbetet). Ansvarig: administrativa direktören 2. Enhetlig kodstruktur saknas för kommunens informationssystem. Ansvarig: Ekonomichefen 3. lnformationssäkerhetsrisker. Risk för bristande informationssäkerhet i system, och avsaknad av säkerhetsrutiner. Risk för dataintrång, informationsstöld, informationsläckage. Intrångsrisk i kommunense-postsystem via fjärrinloggningen med informationsläckage som följd på grund av att användarna använder inkargen som arkiv. Risken har ökat i och med synkronisering till mobiltelefon eller läsplatta. Informationen ligger då helt oskyddad, vilket individens lösenord för inloggning till kommunens datanät också gör. Risk med för låg komplexitet på lösenord när fler system inför single sign on (SSO). Risk för oönskad informationsspridning på grund av ökad användning av USB-minnen och smartphones för lagring av kommunal information. Risk för informationsläckage via molntjänster. Ansvarig: administrativa direktören 4. Risk att skyddad identitet röjs under kommunens handläggning av ärenden. Ansvarig; administrativa direktören 5. Hantering av bortfall avit-stöd i verksamheterna är inte värderad och hanterad för alla verksamhetssystem. Detta medför risken att driftstörningar har stora negativa konsekvenser för verksamheterna då det är brister i kravställningen från systemägarna då det inte finns verksamhetskrav på återstartstider för verksamhetssystem. Ansvarig: administrativa direktören 6. Beställarkrav på!t-avdelningen (otydliga förväntningar, verksamhetsutveckling med IT, beställarkompetens saknas). Ansvarig: administrativa direktören 7. Risk för spridning av virus och skadlig kod i "fjärde nätet" (skolans nya nät för uppkoppling av valfri enhet kopplade mot AD). Ansvarig: administrativa direktören 8. Brister i formella dokument kan leda till ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser och störningar i upphandlingsprocessen. Ansvarig: Ekonomichefen 9

126 9. Risk för ökade kostnader i samband med telefoniupphandlingen (konsultkostnader och ökade driftkostnader under en övergång på grund av förseningar, t.ex. på grund av överklaganden). Ansvarig: administrativa direktören 1 O. Otillfredsställande projektstyrning, projekt startas utan rätta strukturer och följs inte upp. Ansvarig: administrativa direktören 11. Risk att processutvecklingsmodellen inte följs. Ansvarig: administrativa direktören 12. Samkraft - risk att ingånget avtal inte följs trots överenskommelse. Informationsflödet fungerar otillfredsställande. Ansvarig: administrativa direktören 13. Risk för oegentligheter inom processer som rör betydande finansiella intressen i samhället, till exempel upphandlingsprocessen och mark- och samhällsplaneringsprocessen. Ansvarig: Chef för Näringsliv och samhällsutveckling respektive Ekonomichefen 14. Bristande styrning av samhällsbyggnadsprocessen leder till att för få bostäder byggs, att vi inte har tillgänglig mark för verksamheter eller att planer inte finns för kommunal service. Ansvarig: Chef för Näringsliv och samhällsutveckling 15. Bristande rutiner för etableringsförfrågningar leder till att vi inte når målen för näringslivsetableringar. Ansvarig: Chef för Näringsliv och samhällsutveckling Vid delrubriken Processer och rutiner framgår att arbetet med att färdigställa kommunstyrelsens förvaltnings processregister och identifiering av de viktigaste processerna och rutinerna slutförs Vid delrubriken Atgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning framgår att arbetet med att gå igenom och komplettera kommunstyrelsens förvaltnings sammanställning av rekommendationer och synpunkter från extern granskning sker under Systematiska kontroller l planen för internkontroll framgår att ekonomiavdelningen under året kommer att leda ett förvaltningsövergripande arbete med identifiering av kommungemensamma risker inom ekonomiområdet l samband med detta planeras för en höjning av kunskaperna om interkontroll i organisationen Kontrollmiljö Av kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2013 framgår att styrelsens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, reglementet samt kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och Budget De övergripande mål som kommunfullmäktige fastställt, nöjda invånare, hållbar samhällsutveckling, attraktiv arbetsgivare, sund ekonomi och effektiva processer, behandlas vart och ett för sig. Kommunstyrelsens nämndmål och delmål har sammanställts i en tabell där det framgår hur måluppfyllelsen mäts, senaste mätresultat, ambitioner (etappmål) för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. l kommunens Mål och Budget 2013 framgår att kommunstyrelsen utöver de fem generella uppdragen till samtliga nämnder har åtta riktade uppdrag från kommunfullmäktige under styrelsen bedöms vara medveten om sitt ansvar för intern styrning och kontroll. Dels styrelsens egen internkontroll som ska förhindra att oönskade händelser inträffar i verksamheten. Dels styrelsens ansvar att ha uppsikt över övriga nämnder inkluderande deras internkontroll 10

127 t"j' J J 'll ~r '-1 _f t_, ~ T WO.!".,_I~tj 1. 1d l och med det nya reglementet för internkontroll har modellen för internkontroll formaliserats och att hela verksamheten ska omfattas har tydliggjorts. Att riskanalysarbetet sker i ett nedifrån och upp perspektiv innebär att modellen blir kommunicerad till alla medarbetare. l reglementet för internkontroll, HKF 941 O, regleras organisation och ansvar för internkontroi l. Där förtydligas att styrelsen har ett övergripande ansvar för den interna kontrollen inom kommunen. Vidare framgår att styrelsen (som nämnd) har det yttersta ansvaret för att utforma en god internkontroll inom sin verksamhet och att styrelsen (som nämnd) ansvarar för att det finns en lokal organisation och struktur för internkontroll Inom styrelsens verksamhetsområde ansvarar förvaltningschefen för att etablera en god organisationskultur där internkontroll ingår. l kommunstyrelseförvaltningen ansvarar i praktiken varje avdelningschef för att ett adekvat riskanalysarbete genomförs i förvaltningen och ytterst kommundirektören. Riskanalysarbetet påbörjas i samband med arbetet med verksamhetsplanen och sker i ett nedifrån och upp perspektiv. Den samlade riskinventeringen från alla avdelningar, med avstamp dels från målperspektivet dels från ett förtroendeperspektiv, sammanställs i en bruttorisklista som ligger till grund för kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupps arbete med att bedöma väsentlighet och prioritera risker som bör beaktas i internkontrollplanen för kommande planperiod. Av tjänstemännen framtaget förslag till verksamhetsplan inklusive internkontrollplan passerar personal- och planeringsutskottet för information och synpunkter några veckor före beslut i kommunstyrelsen vilket ger politikerna möjlighet att påverka. Innan ärendet går upp i kommunstyrelsen har det också passerat såväl kommunalrådsberedningen som gruppledarmöte vilket också ger en möjlighet till påverkan. Kommunstyrelsens ordförande har regelbundet fastlagda möten med kommundirektören, ca 1 gång var och varannan vecka. Utöver det träffas kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören även i andra mötes sammanhang där det ges tillfälle att dryfta väsentliga frågor med varandra. Kommunstyrelsens ordförande upplever att han har en tät dialog med kommundirektören och att politikerna har goda möjligheter att påverka både verksamhetsplan och internkontrollplan. Av internkontrollplanen 2013 framgår de risker som har identifierats i styrelsens verksamheter samt vem som är ansvarig. l planen framgår inte hur de ska åtgärdas eller när. l förvaltningens bruttorisklista som ligger till grund för internkontrollplanen framgår dock riskreducerande åtg ärder för merparten av de risker som ingår i internkontrollplan Hur riskerna ska motverkas preciseras också i arbetsplaner. Med utgångspunkt i målen enligt verksamhetsplanen och identifierade risker enligt bruttorisklistan och internkontrollplanen upprättas arbetsplaner. l arbetsplaner beskrivs mer detaljerat vad som ska uppnås och hur. Arbetsplanerna kan beskrivas som handlingsplaner för att målen i verksamhetsplanen ska nås. Arbetsplanerna kopplar också till personliga arbetsplaner på individnivå. På administrativa avdelningen upprättas tre arbetsplaner, en för varje sektion (kommunstyrelsens kansli, IT och kvalitet och projekt) och på kommunikationsavdelningen upprättas två arbetsplaner, en för kommunikationsenheten och en för servicecentret etc. Kommunstyrelsen arbetar sedan några år med att identifiera och dokumentera styrelsens viktigaste processer och rutiner som finns för att säkerställa att processerna fungerar och få överblick över det processutvecklingsarbete som bedrivs inom förvaltningen. Vad gäller styrelsens lagreglerade ansvar att ha uppsikt över övriga nämnders ve rksamhet så har styrelsen utvecklat en process för sitt genomförande. Här inkluderas även uppsikt av nämndernas internkontrollarbete. En controllergrupp på kommunstyrelseförvaltningen ta r 11

128 löpande del av alla nämnders verksamhetsplaner, delårsrapporter, verksamhetsberättelser och internkontrollplaner för att se hur nämnderna tar sig an kommunfullmäktiges styrsignaler. Varje controller har ett specifikt område att bevaka. Kommunens samlade måluppfyllelse och internkontrollarbete redovisas och värderas i kommunens årsredovisning och delårsrapporter. Efter att Mål och budget har fastställts i juni varje år träffar kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören respektive nämndordförande och förvaltningschef för att klargöra förväntningarna inför kommande år. Efter att nämndernas verksamhetsberättelse är avlämnad träffar kommundirektören respektive förvaltningschef för att diskutera resultat och bedömd måluppfyllelse men också hur nämnden i sin verksamhetsplan har tillvaratagit det som lyftes som förväntningar i juni. Det finns en kommunövergripande modell för kompetensförsörjning som beskrivs i dokumentet strategisk kompetensförsörjning - Från verksamhetens kompetensbehov till individuella kompetensutvecklingsplaner. Dokumentet är ett stöd till verksamheterna hur de ska jobba med kom petensförsörj n i ng sfrågor. Behoven av olika kompetenser förändras över tiden i takt med att målen för verksamheten förändras. Kommunstyrelseförvaltningen har tagit fram en kommunövergripande personalförsörjningsplan och det finns centrala personalförsörjningsmedel att söka. Inför varje år kan förvaltningarnas personalenheter enligt en fastställd tidplan ansöka om medel för att möta framtidens eventuella svårigheter att rekrytera personal och större strategiska kompetensförsörjningsinsatser med anledning av nya/förändrade krav på kompetens. Några separata kompetensutvecklingsplaner finns inte i förvaltningen. Däremot dokumenteras alltid utbildnings- och kompetensutvecklingsbehov på individnivå i samband med de årliga medarbetarsamtalen. l förvaltningens ledningsgrupp finns insikt om vilka medarbetare som är nyckelpersoner vilket är väsentligt dels vid planering av frånvaro dels vid lönesättning. Ingen av de intervjuade upplever svårigheter med att rekrytera kompetenta medarbetare. Vissa specialistkompetenser kan dock ta lite längre tid att hitta Bedömning Vår bedömning är styrelsen är medveten om sitt ansvar för intern styrning och kontroll. Vidare är vår bedömning att internkontrollplanen och bruttorisklistan har sin grund i ett ändamålsenligt riskanalysarbete och täcker över verksamhetens alla målområden. Målen bedöms va ra kända i organisationen. Vår bedömning är att styrelsens mål ligger i linje med kommunens övergripande mål. l arbetsplaner konkretiseras mer detaljerat hur de olika enheterna ska arbeta för att målen ska nås. Vår bedömning är att organisationen är tydlig samt att roller och ansvar är tydligt utformade dels i internkontrollplanen dels i bruttorisklistan och arbetsplaner. Vår bedömning är att det i organisationen är väl känt hur ansvaret fördelas. 12

129 ~ f!di.v: -1!'- p... l o'lon'k r,q Riskhantering Vår bedömning är att planen för internkontroll och täcker in de väsentliga riskerna i verksamheten. Tillsammans med arbetsplanerna bedöms ledningens styrning och kontroll bli tyd lig. l övrigt finns policys och riktlinjer för inom verksamheten väsentliga områden som t.ex. ärendeprocessen, ekonomiprocesserna, upphandlingsprocessen, kommunikationsprocessen m.m. Vår bedömning är att styrelsen säkerställer att nödvändig kompetens finns för att nå uppsatta mål. Det finns en kommunövergripande modell för kompetensförsörjning som stöd till verksamheterna hur de ska jobba med kompetensförsörjningsfrågor. Individuella kompetens- och utvecklingsbehov identifieras i årliga medarbetarsamtal Enligt uppgift har verksamheterna inga problem med att rekrytera kompetent personal. Kommunstyrelsen antar som tidigare konstaterats årligen en internkontrollplan. Internkontrollplanen för 2013 bygger på det nya reglementet för internkontroll som antogs hösten Av intervjuer framgår att riskanalysarbete inför framtagandet av internkontrollplan 2013, till följd av det nya reglementet, har skett på ett mer strukturerat och ändamålsenligt sätt än tidigare. l år har också riskvärdering gjorts på varje identifierad risk baserad på en bedömning av sannolikhet och konsekvens. Förvaltningens bedömning är att processen för internkontrollarbetet har blivit bättre genom åren. Varje avdelning på förvaltningen har ett ansvar för att analysera vilka risker som finns på respektive avdelning för att styrelsen inte ska uppnå sina mål. Riskanalysarbetet sker i ett nedifrån och upp perspektiv. Riskanalysarbetet påbörjas vanligtvis med att varje avdelning har en eller ett par konferenser där alla medarbetare deltar. På konferenserna beskrivs syftet med internkontroll för ökad medvetenhet. Riskanalyser sker dels från ett målperspektiv dels från ett förtroendeperspektiv (exempelvis risker kopplade till oegentligheter) och både nya och sedan tidigare identifierade risker diskuteras samt vad som kan göras för att minimera de. Alla avdelningar dokumenterar risker och riskreducerande åtgärder i en matris (en bruttorisklista) där också riskerna värderas utifrån sannolikhet och konsekvens. Att alla medarbetare deltar i årliga konferenser gör att processen blir känd i hela organisationen. l riskanalysarbetet analyseras också processer och rutiner i verksamheten samt iakttagelser från revision eller andra granskningar som eventuellt bör ingå i bruttorisklistan. Dokumenterad bruttorisklista från varje avdelning skickas årligen till sektionen för kvalitet och projekt på Administrativa avdelningen som sammanställer en bruttorisklista för hela förvaltningen. Förvaltningsledningen diskuterar och beslutar utifrån avdelningarnas riskvärdering vilka risker de anser bör prioriteras i internkontrollplanen. Att på arbetsplatsträffar och liknande löpande återkomma till verksamhetens risker gör att dialogen hålls levande, medvetenheten ökar, hos medarbetarna och vikten av en god internkontroll betonas. 13

130 E r\.,f Ju J 'h~ l t t ~\lrlq,, \\O td Av tjänstemännen framtaget förslag till verksamhetsplan inklus1ve internkontrollplan passerar personal- och planeringsutskottet för information och synpunkter några veckor före beslut i kommunstyrelsen vilket ger politikerna möjlighet att påverka. Innan ärendet går upp i kommunstyrelsen har det också passerat såväl kommunalrådsberedningen som gruppledarmöte vilket också ger en möjlighet till påverkan. Kommunstyrelsens ordförande har regelbundet fastlagda möten med kommundirektören, ca 1 gång var och varannan vecka. Utöver det träffas kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören även i andra mötes sammanhang där det ges tillfälle att dryfta väsentliga frågor med varandra. Kommunstyrelsens ordförande upplever att han har en tät dialog med kommundirektören och att politikerna har goda möjligheter att påverka både verksamhetsplan och internkontrollplan. Av internkontrollplanen 2013 framgår de risker som har identifierats i styrelsens verksamheter samt vem som är ansvarig. l planen saknas dock riskreducerande åtgärder och tidplan för när dessa ska utföras. Det vill säga vilket arbete som ska genomföras, och när, för att förhindra att risken inträffar saknas i interkontrollplanen. l förvaltningens bruttorisklista som ligger till grund för internkontrollplanen framgår dock riskreducerande åtgärder för risker som ingår i internkontrollplan Hur riskerna ska motverkas preciseras också mer detaljerat i arbetsplaner, i vissa fall ända ned på individnivå. Som ett led i ekonomavdelningens riskanalysarbete inför internkontrollplan 2014 ledde ekonomiavdelningen ett förvaltningsövergripande arbete med identifiering av kommungemensamma risker i ekonomiprocesserna i april Under en dag träffades alla ekonomichefer, ekonomer och ekonomiassistenter från samtliga förvaltningar och arbetade gemensamt med att identifiera och analysera risker i ekonomiprocesserna. En bruttorisklista med 3 prioriterade risker mejslades fram. Samtliga prioriterade risker kommer att ingå i respektive nämnds internkontrollplan Det vill säga varje förvaltning ska under 2014 göra samma typer av kontroller i sin egen förvaltning. Tillvägagångssättet med en gemensam konferens för riskanalysarbete i ekonomiprocesserna genomfördes senast Gemensamt arbete planeras framgent att genomföras årligen Bedömning Vi bedömer att ledningen har en tydlig syn på verksamhetens risker och hur dessa ska hanteras. Att interkontrollplanen inte omfattar riskreducerande åtgärder innebär dock att de riskreducerande åtgärderna inte har hanterats på ett formellt korrekt sätt. styrelsen ska enligt kommunens reglemente för interkontroll fastställa både verksamhetens risker och riskreducerande åtgärder. Hur riskerna ska motverkas framgår i bruttorisklistan och preciseras ytterligare i arbetsplaner. Vår bedömning är att det finns en tydlig modell för riskhantering och att tillvägångssättet, att på konferenser el.dyl. involvera alla medarbetare, gör att modellen blir känd i organisationen. l internkontrollplanen redogörs för risker och i bruttorisklistan och i arbetsplaner beskrivs riskreducerande åtgärder, vem som är ansvarig och när åtgärderna ska utföras. Det riskarbete som sker idag bedöms vara kopplat till verksamhetens mål. Riskanalyser sker dels från ett målperspektiv dels från ett förtroendeperspektiv t.ex. ri sker kopplade till oegentligheter. 14

131 C"J 'l j l~ l l IJ ~~ tf... 'rt. f.l o't[j ~j d l bruttorisklistan som ligger till grund för internkontrollplanen framgår att verksamhetens risker är identifierade, värderade och bedömda. Risker med hög sannolikhet och konsekvens är prioriterade och tas med i internkontrollplanen. Vår bedömning är att det finns ett förbättringsområde i bruttorisklistan gällande tydligheten i vilka risker som förs över till internkontrollplanen. l internkontrollplanen framgår att risker som ingår i planen är de som i värderingen fick högsta risknivån. l bruttorisklistan framgår dock att det finns åtta risker som är värderade till risknivå 8 varav två har tagits med i internkontrollplanen. l syfte att skapa mer systematik och effektiv uppföljning/uppdatering av risker i kommande års arbete rekommenderar vi att styrelsen på ett tydligare sätt dokumenterar på vilken grund riskerna bedöms och värderas Kontrollaktiviteter Uppföljning av arbetet med internkontroll är integrerad i den ordinarie planerings& och uppföljningsprocessen där internkontroll ägnas ett eget utrymme i verksamhetsplan, delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Planerade åtgärder följs löpande upp av respektive chef samt av förvaltningens ledning i samband med delårsrapportering och verksamhetsberättelse. Som redan konstaterats innehåller inte interkontrollplanen 2013 riskreducerande åtgärder eller tidplan för när dessa ska genomföras. Riskreducerande åtgärder d.v.s vilket arbete som ska genomföras för att förhindra att risken initräffar framgår i bruttorisklistan, och mer detaljerat i arbetsplaner (i vissa fall ända ned på individnivå), men saknas alltså i internkontrollplanen. Riskreducerande åtgärder finns inte heller med i verksamhetsplanen. l styrelsens internkontrollplan framgår att de åtgärder som ska genomföras under planeringsperioden redovisas i verksamhetsplanen. Så är inte fallet. Åtgärder kopplade till respektive riskområde finns varken i verksamhetsplanen eller i internkontrollplanen. Förutom de risker och åtgärder som tagits med i interkontrollplanen pågår en ligt uppgift ständigt insatser inom respektive avdelning för att höja verksamhetens säkerhet och effektivitet. Arbetet med systemsäkerhetsanalyser, i enlighet med kommunens informationssäkerhetspolicy, pågår inom prioriterade områden och utvidgas successivt till att omfatta förvaltningens samtliga system i den takt förvaltningen anser möjligt och rimligt. Systematiskt arbete med att öka verksamhetens säkerhet är för vissa verksamheter sedan länge en självklar del i arbetet. Det gäller, för att nämna några exempel,!t-verksamheten, den ekonomiska redovisningen och rutiner för löneutbetalningar. 15

132 Bedömning Kontrollaktiviteter avser relevans och effektivitet i de åtgärder som vidtas för att förebygga och fö rhindra händelser som kan få negativa följder. Namnden fastställer årligen, mot bakgrund av genomförd nskbedomning, en övergnpande mternkontrollplan som klargör hur riskerna ska hanteras Styrelsen fastställer årligen en internkontrollplan. Varken internkontrollplan eller verksamhetsplan omfattar dock riskreducerande åtgärder. Rent formellt har styrelsen därmed inte beslutat om riskreducerande åtgärder och innebär avsteg från reglementet för internkontroll Med utgångspunkt i målen enligt verksamhetsplanen och identifierade risker i internkontrollplanen upprättas arbetsplaner för varje enhet i förvaltningen. l arbetsplaner beskrivs mer detaljerat vad som ska uppnås och hur. Arbetsplanerna kan beskrivas som handlingsplaner för att målen i verksamhetsplanen ska nås. Arbetsplanerna kopplar också till personliga arbetsplaner på individnivå. Vår bedömning är att det genomförs kontrollåtgärder i syfte att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt samt följer de lagar. riktlinjer och policys etc. som verksamheten omfattas av. Systematiskt arbete med att öka verksamhetens säkerhet är för vissa verksamheter sedan länge en självklar del i arbetet. Omfattar bl.a.!t-verksamheten, den ekonomiska redovisningen och rutiner för löneutbetalningar. l lamnden har sä ~. erställt att uppföljning och kontroll a..,ef!..samhet som lagts ut p a e:cterna utförare s~ er regelbundet Kommunstyrelsen har inte någon särskilt stor del av verksamheten på externa utförare. Upphandling sker främst av konsultstöd. Påstående markeras därför med vit färg Information Kom munfullmäktige har antagit en kommunikationspolicy som anger viktiga utgångspunkter i kommunikationsarbetel Den tydliggör också att samtliga medarbetare har ett ansvar för att kommunikationen fungerar. både internt och externt. Kommunen har också ett antal övriga styrdokument för kommunikation, bland annat rörande sociala medier samt hur kommunikation ska ske på kommunens webbplats. På kommunstyrelseförvaltningen finns en kommunikationsavdelning som ansvarar för övergripande information och marknadsföring av kommunen. Huddinge servicecenter ingår som en del i kommunikationsavdelningen. Basåtagandet är att samordna, styra och stötta i informationsflödet både till medborgare och internt till medarbetare. Kommunikationsavdelningen beskriver också i sin arbetsplan strategin för hur målen kring kommunikation ska nås, och vilka risker som finns och hur de ska förhindras. Kommunikationsavdelningen har organiserat tre grupperingar för samordning och styrning av hur information ges. De tre grupperingarna är redaktionsrådet, webbrådet och info-gruppen. 16

133 "l _!l:d11 tl ~=t t' t. t! NlV~II -.J t. '!! Redaktionsrådet träffas 1 gång per vecka och består förutom av redaktionschefen på kommunstyrelseförvaltningen av en representant från varje förvaltning i kommunen. Webbrådet och intagruppen består av webbredaktörer respektive kommunikationsansvariga från alla förvaltningar. Kommunikation till medborgarna kan ske genom olik.a kanaler; via webben, i tidningen Vårt Huddinge, i sociala medier, via servicecenter etc. Målgruppen styr vanligtvis vilken kanal som bedöms vara bäst lämpad -och det är den processen, att bestämma vilken eller vilka kanaler som är bäst för den information som ska ut, som redaktionsrådet ansvarar för. Organisationen bedömer att kommunikationen till medborgarna är effektiv. En stor del sker via webben som ofta rankas som en av Sveriges bästa kommunwebb. Vad gäller intern kommunikation finns flera kanaler och intranät som hålls aktuellt. l oktober varje år har förvaltningen en gemensam KSF-dag/kväll, för alla medarbetare då förvaltningschefen informerar om förslag till verksamhetsplan för kommande år. En gång i månaden hålls "sessionssalsmöten" för all personal inom förvaltningen då förvaltningschefen informerar om beslut i kommunfullmäktige kompletterat med annan aktuell information. Beträffande information om förvaltningens mål så formuleras (och konkretiseras) dessa, utöver i verksamhetsplanen, i arbetsplaner på enhetsnivå i förvaltningen. Utifrån arbetsplanerna formuleras sedan personliga mål som dokumenteras i plussamtalet En väsentlig kanal för information till medarbetarna är chefen. Förvaltningen arbetar därför aktivt med att hålla cheferna välinformerade om beslut och framtidsfrågor m.m. för att kunna bemöta medarbetarna på ett bra sätt. Information från chef till medarbetare sker i flera olika forum. Avdelningarna i kommunstyrelseförvaltningen benämner sina forum lite olika, men gemensamt för alla avdelningar är att de löpande har chefsmöten, möten där samtliga medarbetare närvarar, och individuella möten minst en gång per månad. Utöver de möten/sammankomster som nämnts förekommer ytterligare forum på alla avdelningar i syfte att kommunicera information i organisationen. Beträffande information och kunskap om internkontrollarbete och riskanalyser så kommuniceras detta i huvudsak på de konferenser eller planeringsdagar som genomförs i samband med arbetet med verksamhetsplaner och internkontrollplaner. Beträffande intern kommunikationen gjordes våren 2013 en förstudie hur medarbetarna använder intranätet. Resultatet från törstudien visade att intranätet inte stöttar processen att styra och stödja och beslut om att ta fram ett nytt intranät är fattat. På webben dvs. på kommunens hemsida finns funktionen "Synpunkter och felanmälan". Här kan medborgare tycka till, göra felanmälan, lämna medborgarförslag samt anmäla klagomål. Vid klagomål fyller medborgaren i ett elektroniskt formulär och synpunkterna skickas till den berörda verksamheten. Vederbörande blir kontaktad snarast men senast inom två veckor. Medborgaren kan vara anonym, men det framgår då att nackdelen då blir att kommunen inte kan återkoppla till medborgaren och berätta hur de har arbetat med synpunkten eller klagomålet. l samband med att verksamhetsberättelsen tas fram sammanställs statistik över antalet inkomna klagomål. 17

134 Ö J k11 '').. :.. u,\:) "' q o'\ori.j Avvikelsehantering från medarbetare hanteras i ordinarie styr- och uppföljningsprocess samt 1 chefsleden. En whistleblower funktion är under utredning. Samtliga intervjuade upplever att den interna kommunikationen fungerar bra Bedömning Förvaltningen tillämpar den kommunövergripande kommunikationspolicyn. Förvaltningen har en kommunikationsavdelning som ansvarar för såväl extern som intern kommunikation. l arbetsplaner beskriver kommunikationsavdelningen strategin för hur målen kring kommunikation ska nås och vilka risker som finns, och hur de ska förhindras. Det finns ett system för rapportering och hantering av klagomål. Klagomål och synpunkter följs upp vid årets slut, vilket är väsentligt för att se om återkom m ande brister finns i någon del av verksamheterna. Vår bedömning är att information kommuniceras effektivt till kommunmedborgare. Förvaltningen har flera kanaler för extern information och målgruppen styr vanligtvis vilken eller vilka kanaler som bedöms vara mest lämpliga i varje enskilt fall. Det finns flera kanaler för intern kommunikation och samtliga intervjuade avdelningschefer upplever att den interna kommunikationen fungerar bra. Omständigheten att det finns förbättringsåtgärder att göra i intranätet har inte bedömts vara av den digniteten att den enskilt påverkar vår sammantagna bedömning gällande information till medarbetarna Uppföljning/utvärdering Mål, uppdrag och direktiv följs systematiskt upp genom planerings- och uppföljningsprocessen, projektuppföljning samt två uppföljningar per år av uppdrag utdelade under löpande år av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. l planerings- och uppföljningsprocessen följs också prioriterade internkontroll åtgärder upp. En djupare uppföljning av internkontrollåtgärder sker i delårsrapport 2 inför att ny internkontroll plan för kommande år tas fram. Arbetet löper parallellt med att ta fram kommande års verksamhetsplan. 18

135 Ansvaret att löpande följa upp och rapportera den interna kontrollen på varje avdelning i förvaltningen ligger på olika personer ute på avdelningarna, ytterst på avdelningscheferna. l samband med de två delårsrapporterna och i verksamhetsberättelsen sker uppföljning också av förvaltningens ledning. l delårsrapport 1 har det missats att informeras om riskreducerande åtgärder går enligt plan eller inte. l granskningen har dock framkommit att åtgärderna överlag går enligt plan, men det framgår alltså inte av delårsrapport 1. Av intervjuade avdelningschefer framgår att det råder god stämning och uppfattningen är att samtliga medarbetare har goda möjligheter att uttrycka förslag till utveckling och förbättring av verksamheten Bedömning Vår bedömning är att uppföljning görs på ett tillfredsställande sätt av såväl verksamhetens mål som den interna kontrollen i samband med delårsrapportering samt vid årsbokslut. Omständigheten att delårsrapport saknar kommentarer hur arbetet med riskreducerande åtgärder fortskrider har alltså inte påverkat vår bedömning att uppföljningen de facto är gjord. Enligt uppgift är det en miss. l verksamhetsberättelsen för 2012 beskrivs tydligt hur risker som prioriterats för åtgärder 2012 har hanterats. De i internkontrollplanen beslutade åtgärderna & kontrollaktiviteterna följs upp på ett systematiskt sätt Vår bedömning är att riskreducerande åtgärder, som för övrigt inte finns med i internkontrollplanen, för flera risker är mycket omfattande. Det kan t.ex. handla om att ta fram nya modeller eller etablera nya processer. Detta försvårar enligt vår bedömning en systematisk uppföljning huruvida åtgärderna genomförs enligt plan eller inte. Vår rekommendation är att försöka bryta ned riskreducerande åtgärder till flera delmoment så att kontroll (mätning) av huruvida aktiviteten genomförs enligt plan möjliggörs. En SJal.. standiq tun finns som följer rap och Någon självständig funktion som har i uppgift att löpande följa upp och rapportera den interna kontrollen finns inte. Ansvaret vilar på avdelningscheferna och ytterst kommundirektören. Ansvaret för att riskreducerande åtgärder genomförs och följs upp åligger de som anges som ansvariga i bruttorisklistan och/eller arbetsplanerna. Huruvida det är relevant med en självständig funktion kan diskuteras, och behöver inte vara relevant i samtliga organisationer. Vår bedömning är att det i detta fall inte är nödvändigt med en självständig funktion som genomför uppföljning av den interna kontrollen. 19

136 'r -,, :; <~~',.,... ~~ ;,. <ce"<; "Y,il_l'i,':.>::,1(~"~,~~.:,-:;~,/ ~ :r~~~i;i~ '::q Il' '~:l, i. ;~'lt,.:l l- J l _, ',_., -i,.. l\ l;. j t' ~._. ; '.: {. ; l ; l '1' i;_,_.',' l,.; ~ ; ::. Vär bedömning är att det finns arbetsformer och ett klimat som uppmuntrar utveckling och förbättring. Internkontrollplanen följs upp tre gånger per år. Revidering av bruttolistan med utgångspunkt från en ändamålsenlig riskanalys ur ett nedifrån och upp perspektiv sker numera årligen. Vår bedömning är därmed att styrelsen säkerställer en god intern styrning och kontroll. 20

137 EV "ivlio ''Q a b~ttt-r.-~at k. 1nq w(lr'd Kontrollmiljö Riskhantering Kontrollaktiviteter Information Uppföljning & utvärdering Namnden faststaller årligen mot bakgrund av genomförd riskbedomn1ng, en overgnpande Internkontrollplan som klarger hur nsker ska hanteras De 1 Internkontrollplanen beslutade åtgarderna & kontrollaktiviteterna foijs upp pa ett systematiskt satt Nämnden har sakerställt att uppföljnmg och kontroll av verksamhet som lagts ut på externa utförare sker regelbundet 21

138 f-\-_, I'Jif~9 ~ L ~lt :l uo ~o.~''ij.-.o. Id Källförteckning Mål och budget 2013 för Huddinge kommun, fastställd av kommunfullmäktige 11 juni 2012 Huddinge kommuns årsredovisning 2012 Reglemente för kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Huddinge kommun - beslutat av kommunfullmäktige Plan för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för 2013 Verksamhetsplan 2013 för kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse för kommunstyrelsen 2012 Plan för intern kontroll 2013 för kommunstyrelsen Bruttorisklista inför 2013 års internkontrollplan Delårsrapport per mars 2013 för kommunstyrelsen Arbetsplan för kommunstyrelsens kansli 2013 Arbetsplan för IT -sektionen 2013 Arbetsplan för kvalitet och projekt 2013 Arbetsplan för ekonomiavdelningen 2013 Arbetsplan för kommunikationsenheten 2013 Arbetsplan för Huddinge servicecenter

139 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 11 DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (4) HANDLÄGGARE Helena Sundström Kommunstyrelsen Planuppdrag för del av Gymnasiet 5 och godkännande av program Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Program för del av Gymnasiet 5 godkänns i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens beslut den 25 april Samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta detaljplan i enlighet med programmet och i enlighet med kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 januari Sammanfattning Enligt programförslaget syftar planeringen till att stärka området kring Kvarnbergsplan och att i högre grad ta till vara befintliga kvaliteter, som det centrala och kollektivtrafiknära läget, genom att bygga fler bostäder, vidareutveckla den stadsmässiga platsen och förbättra gaturummet längs Kvarnbergsplan. Programområdet ligger vid Kvarnbergsplan, invid Lännavägen Gymnasievägen, och utgörs idag av parkeringsyta och angöring till Huddingehallen. Programmet föreslår att ny bebyggelse inom del av fastigheten Gymnasiet 5 uppförs med cirka 100 bostadslägenheter i fem våningar i en sammanhängande kropp, anpassat till den nyuppförda bebyggelsen i kvarteret mittemot. Huge Fastigheter AB äger fastigheten idag och inga särskilda kommunala anläggningar planeras. Projektet har bedömts kunna drivas utan att ramavtal tecknas. Beskrivning av ärendet Enligt programförslaget syftar planeringen till att stärka området kring Kvarnbergsplan och att i högre grad ta till vara på befintliga kvaliteter, som det centrala och kollektivtrafiknära läget, genom att bygga fler bostäder, POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

140 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (4) vidareutveckla den stadsmässiga platsen och förbättra gaturummet längs Kvarnbergsplan. Programmet föreslår att ny bebyggelse inom del av fastigheten Gymnasiet 5 i första hand anpassas till den nyuppförda bebyggelsen i kvarteret Kansliet och Sammanträdet 7 avseende placering mot gata och hushöjder. Illustrationer i programförslaget visar att cirka 100 bostadslägenheter i fem våningar i en sammanhängande kropp kan uppföras. Huge Fastigheter AB som äger fastigheten har under programsamrådet inkommit med planskisser på området som i hög grad stämmer med illustrationen i programmet. Programområdet ligger vid Kvarnbergsplan, invid Lännavägen Gymnasievägen, och utgörs idag av parkeringsyta med knappt 120 parkeringsplatser och angöring till Huddingehallen. Planläggningen förutsätter att parkeringsplatserna för Huddingehallen kan ersättas och att behovet av parkeringsplatser för ny bebyggelse kan tillgodoses. Enligt programförslaget bör parkering för de nya bostäderna ordnas inom Gymnasiet 5, i huvudsak i ett källar-/garageplan och eventuellt genom viss markparkering. Befintliga parkeringsplatser för Huddingehallen, med undantag för parkering avsedd för rörelsehindrade besökare, föreslås ersättas på befintlig parkering inom gymnasiefastigheten Gymnasiet 4 som idag har outnyttjad kapacitet. Under programsamrådet har flera remissinstanser lyft upp bullerfrågan och att nivåer för buller inte ska överskridas. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden anger att det i fortsatt planarbete kommer att göras en bullerutredning för att se hur byggnaderna kan skärmas av och bedöma aktuella trafikuppgifter för området. Kommunen beräknas inte få intäkter eller kostnader i större omfattning med anledning av den nya detaljplanen. Huge Fastigheter AB äger fastigheten idag och inga kommunala anläggningar planeras. Programmet har godkänts av samhällsbyggnadsnämnden den 25 april Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att det inte finns anledning att teckna något ramavtal med fastighetsägaren Huge Fastigheter AB eftersom det inte behövs några särskilda kommunala anläggningar och därmed inga större kostnader eller marköverföringar att reglera. Förvaltningens synpunkter Planprojektet finns med i projektplanen Kommunstyrelsens förvaltning anser att frågan att möjliggöra en viss andel ungdomslägenheter är viktig att pröva. För att kunna inrymma små lägenheter

141 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (4) behöver, liksom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen pekar på, parkeringsbehovet och bullerfrågan vidare utredas. Huge har under programsamrådet angivit att de vill ges möjlighet att bygga 25 ungdomslägenheter och de har presenterat en skiss som innehåller små lägenheter samlat i en separat del av ett sammanhängande bostadshus. Med det bullerutsatta läget är det troligen inte möjligt att ha enkelsidiga lägenheter mot den mest bullriga sidan, men kommunstyrelsens förvaltning anser att fler lösningar bör prövas. Som en parentes till detta bör nämnas att Sveriges riksdag nyligen har kommit med förslag på samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet (SOU 2013:57) där utredaren bedömer att kravet på genomgående bostäder inte bör gälla i den utsträckningen det är nödvändigt för att tillgodose behovet av bostäder med ett rum om den ekvivalenta ljudnivån är högst 65 dba. Kommunstyrelsens förvaltning vill också lyfta fram att byggande av ungdomslägenheter innebär att parkeringsnormen för området bör kunna bli lägre och behovet av parkeringsplatser därmed mindre. Förvaltningen ser gärna att exploateringsgraden blir högre och parkeringsfrågan bör därför noga utredas. Det är också viktigt att se över var och hur parkeringsbehoven kan lösas så att de inte kommer i konflikt med gymnasiets och Huddingehallens nuvarande och framtida behov och/eller med framtida trafiklösningar. Kommunstyrelsen påpekade i sitt yttrande under programsamrådet att lokaler i bottenvåningarna mot gatorna är viktigt att förutsätta i planen för att stärka stadsmässigheten och områdets karaktär av stadsdelscentrum. Riktlinjerna till förslaget om ny översiktsplan 2030 anger att längs kollektivtrafikstråken eftersträvas en medelhög genomsnittlig exploateringsgrad och etablering av lokal service och verksamheter. Enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen finns det svårigheter med lokaler i bottenvåningen då bland annat angöring och lättillgänglig besöksparkering är svår att få till för kommersiella verksamheter i området. Frågan bör dock utredas vidare i fortsatt planarbete liksom behovet av service i området med hänsyn till utvecklingen av Kvarnbergsplan och vad som kan förväntas hända med dagligvarubutiken och övrig service vid en eventuell nyexploatering inom fastigheten Runan 1. Kommunstyrelsens förvaltning bedömer att planeringen kan fortsätta för en bostadsbebyggelse inom del av Gymnasiet 5 och föreslår att programmet godkänns i enlighet med samhällsbyggnadsnämndens beslut den 25 april 2013 samt att samhällsbyggnadsnämnden får i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för Gymnasiet 5 i enlighet med programmet och med hänsyn till ovanstående synpunkter.

142 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (4) Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Bilagor Bilaga 1: Samhällsbyggnadsnämndens beslut den 25 april 2013 Bilaga 2: Programhandlingar Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden

143 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 15 april Samhällsbyggnadsnämnden 25 april Diarienummer SBN Program för del av Gymnasiet 5 Beslut om tillstyrkan Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att tillstyrka program för del av Gymnasiet 5 samt överlämna det till kommunstyrelsen för godkännande och planuppdrag. Protokollsanteckning Camilla Thörn (MP) anmäler protokollsanteckning. Elisabeth Ulin Karlsson (V) anmäler protokollsanteckning. Arbetsutskottets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att tillstyrka program för del av Gymnasiet 5 samt överlämna det till kommunstyrelsen för godkännande och planuppdrag. Sammanfattning Planeringen syftar till att stärka området kring Kvarnbergsplan och ta tillvara befintliga kvaliteter: En högre utnyttjandegrad av Kvarnbergsplans centrala läge med fler bostäder i ett kollektivtrafiknära läge; Vidareutveckla en stadsmässig plats; Ett förbättrat gaturum längs Kvarnbergsplan. Den nya bebyggelsen bör i första hand anpassas till den nyuppförda bebyggelsen i kv Kansliet och Sammanträdet 7 både vad gäller placering mot gata och hushöjder (5 våningar). Illustrationer visar att ca 100 lägenheter kan uppföras inom Gymnasiet 5. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Tjänsteutlåtande Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

144 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott 15 april Samhällsbyggnadsnämnden 25 april Diarienummer SBN Beslutet delges Kommunstyrelsen; Akten Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

145 Huddinge Kommun Samhällsbyggnadsnämnden Ärende 13. Program för del av Gymnasiet 5- beslut om tillstyrkan PROTOKOLLSANTECKNING Vi ställer oss positiva till byggandet av centralt belägna bostäder och med det kommunala bostadsbolaget som entreprenör utgår vi ifrån att de upplåtes i hyresform, som är den mest efterfrågade boendeformen just nu. Eftersom 25 av dessa lägenheter presenteras som ungdomsbostäder borde parkeringsnormen kunna sänkas betydligt i detta område. Kollektivtrafiken är väl utbyggd och något behov av bil för varje hushåll föreligger inte, särskilt inte för den yngre gruppen. Vi vill även poängtera betydelsen av en livsmedelsaffär i området, det stärker ett områdes karaktär och ökar tillgänglighet och närservice för boende som saknar egen bil. För Vänsterpartiet ~t~ h~ ~ k'vd> 5""- Eiisabeth Ulin Karlsson

146 Huddinge kommun Samhällsbyggnadsnämnden PROTOKOLLSANTECKNING Ärende 13: Program för del av Gymnasiet 5 - beslut om tillstyrkan Miljöpartiet förutsätter att föreslagen nybyggnation i anslutning till Kvarnbergsplan också ska medge att en livsmedelsbutik ska finnas kvar i området. Livsmedelsbutiken är själva navet i förnyelsen och föt1ätningen i området, den utgör kärnan i den närservice som ska erbjudas i området. För Miljöpartiet de Gröna l' Marica Lindblad Camilla Thörn

147 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 22 mars 2013 SBN (3) HANDLÄGGARE Kurt Lundvall Samhällsbyggnadsnämnden Program för del av Gymnasiet 5 - beslut om tillstyrkan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att tillstyrka program för del av Gymnasiet 5 samt överlämna det till kommunstyrelsen för godkännande och planuppdrag. Beskrivning av ärendet Planeringen syftar till att stärka området kring Kvarnbergsplan och ta tillvara befintliga kvaliteter: - en högre utnyttjandegrad av Kvarnbergsplans centrala läge med fler bostäder i ett kollektivtrafiknära läge - vidareutveckla en stadsmässig plats - ett förbättrat gaturum längs Kvarnbergsplan Den nya bebyggelsen bör i första hand anpassas till den nyuppförda bebyggelsen i kv Kansliet och Sammanträdet 7 både vad gäller placering mot gata och hushöjder (5 våningar). Illustrationer visar att ca 100 lägenheter kan uppföras inom Gymnasiet 5. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Sammanfattning av programsamråd Länsstyrelsen förutsätter att specifika bullerutredningar tas fram i fortsatt detaljplanering. Hänsyn behöver tas till det allmänna bullerregnet från Huddingevägen, som sannolikt bidrar i hög omfattning. Aktuella trafiksiffror behövs vid bullerberäkningarna inklusive den trafik som exploateringen alstrar. Lägenhetslösningar, t.ex. hörnlägenheter, kan behöva tas fram, för att se om planens störningsbestämmelse innehålls. Trafikverket anser att riksdagens riktvärden för bullernivåer inte ska överskridas med den nya exploateringen. Kommunen måste bedöma om platsen är lämplig för ändamålet. Miljönämnden förutsätter att bullernivåer, som åtminstone uppfyller kriterierna för Boverkets avstegsfall, ska klaras. AB Storstockholms lokaltrafik förutsätter att gällande riktvärden för buller och vibrationer beaktas inkl från busstrafiken. Kommentar: En ny bullerutredning behöver göras för trafiksystemet idag och i framtiden. Dels POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

148 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 22 mars 2013 SBN (3) behöver man då i huvudsak veta hur byggnaderna kan skärma av, dels bedöma nya uppdaterade trafikuppgifter inkl den tunga trafiken. Kommunstyrelsen anger att lokaler i bottenvåningarna mot gatorna är viktiga i planen för att stärka stadsmässigheten. Vidare anges att det inte framgår av programhandlingen att området ska innehålla en del ungdomsbostäder inom Gymnasiet 5. Kommentar: En bebyggelse inom Gymnasiet 5 kan sakna bra förutsättningar för lokaler i bottenvåningen. Om det finns svaga utsikter för att de ska hyras ut, synes det inte skäligt med krav på lokaler i bottenvåningen. I en detaljplan får bestämmas byggnaders användning och/eller andelen lägenheter av olika slag. Genom det bullerutsatta läget är det knappast möjligt att ha enkelsidiga lägenheter mot bullrigaste sidan. En särskild del för enbart ungdomsbostäder kan alltså bli svår att planlägga. Om kommunstyrelsen ser att det finns vägande skäl för en viss reglering, så bör det tas med i planuppdraget. Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden anser att parkeringsplatserna vid Huddingehallen bör ersättas på den befintliga parkeringen i bortre delen av gymnasietomten som har outnyttjad kapacitet. Att använda ytor mellan aulan och Gymnasiet 5, eller vid västra fasaden av sim- och idrottshallen till parkeringsplatser är en dålig lösning där korsande vägar uppstår mellan trafik och gående barn och elever. Boendeparkeringen bör i övrigt ordnas i ett källar-/garageplan. Kommentar: Det behöver åtminstone finnas angöringsmöjligheter för lastning och lossning vid simhallen samt angöringsmöjlighet och p-platser för rörelsehindrade. Korsande vägar mellan trafik och gående barn och elever bör undvikas. Kultur- och fritidsnämnden anser att en mötesplats för ungdomar vid Kvarnbergsplan bör finnas med i planeringen. Vidare bör tydligare framgå hur parkeringsfrågan ska lösas, då en förtätning kommer att innebära ytterligare behov av parkering. Kommentar: I den del av Gymnasiet 5 som är aktuell kan det möjligen inrymmas någon lokal. Parkeringsfrågan behöver bli mycket tydligare, dels för bostäderna inom Gymnasiet 5, dels vilka platser som ska hållas för Huddingehallen inom gymnasietomtens bortersta parkering. Socialnämnden anger att det är viktigt att tillgängligheten i området är anpassad för personer med funktionshinder. Kommentar: Nya bostäder kommer att vara bättre anpassade till personer med funktionshinder. Huddinge pensionärsråd tillstyrker förslaget för Gymnasiet 5, men programmet bör också ange var en liknande plantering av träd kan göras för att motverka synen av en "stenöken". Kommentar: Åtgärder t.ex. för att kompensera för exploatering av naturmark eller grönska får utredas vidare i detaljplaneskedet.

149 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 22 mars 2013 SBN (3) Stuvsta gårds villaägarförening anger att det krävs en översyn av trafikfrågorna som omfattar hela sträckan från Huddinge Centrum till anslutningarna till Huddingevägen. Ny parkering får inte inkräkta på gymnasiets skolgård och utgöra en potentiell trafikfara för eleverna. Vidare lämnas förslag till om en framtida trafiklösning. Kommentar: Om och när Huddingevägen ska byggas om med planskilda trafikplatser ingår inte i denna programremiss. Den trafikutredning som krävs är som tidigare att bedöma trafiksituationen och därmed bullret på Lännavägen, Kvarnbergsplan och Gymnasievägen vid de planerade bostäderna. Parkeringsfrågorna utreds vidare. Hyresgästföreningen i Huddinge ser mycket positivt på planerna gällande byggandet av lägenheter både inom allmännyttan och privata beståndet. Vi ser även positivt på att man satsar på ungdomsbostäder. Gymnasiet 5, Huge Fastigheter AB har kommit in med skisser på en ny bebyggelse. Parkering löses huvudsakligen i garage samt viss ytparkering. Förslaget innefattar en indragen 6:e våning. Kommentar: Planeringen bör kunna fortsätta för en ny bostadsbebyggelse. I ett tidigt skede av fortsatt planering bör verifieras att bullernivåerna blir godtagbara med en ny bullerutredning. Lägenhetslösningar i särskilt bullerutsatta lägen behöver ses över, t.ex. hörnlägenheter och enkelsidiga lägenheter. Förvaltningen är tveksam till en indragen 6:e våning med hänsyn till hur parkeringsbehovet klaras och till motstående hus. Helén Mårtensson förvaltningschef Åke Andersson planchef Bilagor Programsamrådsredogörelse för del av Gymnasiet 5 Program för del av Gymnasiet 5 Beslutet delges Akten Kommunstyrelsen

150 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 1 (28) HANDLÄGGARE Kurt Lundvall Program för detaljplan för del av Gymnasiet 5 Sammanfattning Länsstyrelsen förutsätter att specifika bullerutredningar tas fram i fortsatt detaljplanering. Hänsyn behöver tas till det allmänna bullerregnet från Huddingevägen, som sannolikt bidrar i hög omfattning. Aktuella trafiksiffror behövs vid bullerberäkningarna inklusive den trafik som exploateringen alstrar. Lägenhetslösningar, t.ex. hörnlägenheter, kan behöva tas fram, för att se om planens störningsbestämmelse innehålls. Trafikverket anser att riksdagens riktvärden för bullernivåer inte ska överskridas med den nya exploateringen. Kommunen måste bedöma om platsen är lämplig för ändamålet. Miljönämnden förutsätter att bullernivåer, som åtminstone uppfyller kriterierna för Boverkets avstegsfall, ska klaras. AB Storstockholms lokaltrafik förutsätter att gällande riktvärden för buller och vibrationer beaktas inkl från busstrafiken. Kommentar: En ny bullerutredning behöver göras för trafiksystemet idag och i framtiden. Dels behöver man då i huvudsak veta hur byggnaderna kan skärma av, dels bedöma nya uppdaterade trafikuppgifter inkl den tunga trafiken. Kommunstyrelsen anger att lokaler i bottenvåningarna mot gatorna är viktiga i planen för att stärka stadsmässigheten. Vidare anges att det inte framgår av programhandlingen att området ska innehålla en del ungdomsbostäder inom Gymnasiet 5. Kommentar: En bebyggelse inom Gymnasiet 5 kan sakna bra förutsättningar för lokaler i bottenvåningen. Om det finns svaga utsikter för att de ska hyras ut, synes det inte skäligt med krav på lokaler i bottenvåningen. I en detaljplan får bestämmas byggnaders användning och/eller andelen lägenheter av olika slag. Genom det bullerutsatta läget är det knappast möjligt att ha enkelsidiga lägenheter mot bullrigaste sidan. En särskild del för enbart ungdomsbostäder kan alltså bli svår att planlägga. Om kommunstyrelsen ser att det finns vägande skäl för en viss reglering, så bör det tas med i planuppdraget. Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasienämnden anser att parkeringsplatserna vid Huddingehallen bör ersättas på den befintliga parkeringen i bortre delen av gymnasietomten som har outnyttjad kapacitet. Att använda ytor mellan aulan och Gymnasiet 5, eller vid västra fasaden av sim- och idrottshallen till parkeringsplatser är en dålig lösning där korsande vägar uppstår mellan trafik och gående barn och elever. Boendeparkeringen bör i övrigt ordnas i ett källar-/garageplan. Kommentar: Det behöver

151 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 2 (28) åtminstone finnas angöringsmöjligheter för lastning och lossning vid simhallen samt angöringsmöjlighet och p-platser för rörelsehindrade. Korsande vägar mellan trafik och gående barn och elever bör undvikas. Kultur- och fritidsnämnden anser att en mötesplats för ungdomar vid Kvarnbergsplan bör finnas med i planeringen. Vidare bör tydligare framgå hur parkeringsfrågan ska lösas, då en förtätning kommer att innebära ytterligare behov av parkering. Kommentar: I den del av Gymnasiet 5 som är aktuell kan det möjligen inrymmas någon lokal. Parkeringsfrågan behöver bli mycket tydligare, dels för bostäderna inom Gymnasiet 5, dels vilka platser som ska hållas för Huddingehallen inom gymnasietomtens bortersta parkering. Socialnämnden anger att det är viktigt att tillgängligheten i området är anpassad för personer med funktionshinder. Kommentar: Nya bostäder kommer att vara bättre anpassade till personer med funktionshinder. Huddinge pensionärsråd tillstyrker förslaget för Gymnasiet 5, men programmet bör också ange var en liknande plantering av träd kan göras för att motverka synen av en "stenöken". Kommentar: Åtgärder t.ex. för att kompensera för exploatering av naturmark eller grönska får utredas vidare i detaljplaneskedet. Stuvsta gårds villaägarförening anger att det krävs en översyn av trafikfrågorna som omfattar hela sträckan från Huddinge Centrum till anslutningarna till Huddingevägen. Ny parkering får inte inkräkta på gymnasiets skolgård och utgöra en potentiell trafikfara för eleverna. Vidare lämnas förslag till en framtida trafiklösning. Kommentar: Om och när Huddingevägen ska byggas om med planskilda trafikplatser ingår inte i denna programremiss. Den trafikutredning som krävs är som tidigare att bedöma trafiksituationen och därmed bullret på Lännavägen, Kvarnbergsplan och Gymnasievägen vid de planerade bostäderna. Parkeringsfrågorna utreds. Hyresgästföreningen i Huddinge ser mycket positivt på planerna gällande byggandet av lägenheter både inom allmännyttan och privata beståndet. Vi ser även positivt på att man satsar på ungdomsbostäder. Gymnasiet 5, Huge Fastigheter AB har kommit in med skisser på en ny bebyggelse. Parkering löses huvudsakligen i garage samt med viss ytparkering. Förslaget innefattar en indragen 6:e våning. Kommentar: Planeringen bör kunna fortsätta för en ny bostadsbebyggelse. I ett tidigt skede av fortsatt planering bör verifieras att bullernivåerna blir godtagbara med en ny bullerutredning. Lägenhetslösningar i särskilt bullerutsatta lägen behöver ses över, t.ex. hörnlägenheter och enkelsidiga lägenheter. Förvaltningen är tveksam till en indragen 6:e våning med hänsyn till hur parkeringsbehovet klaras och till motstående hus.

152 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 3 (28) Bakgrund Projektplan för anger två projekt, Kvarnbergsplan östra (del av Gymnasiet 5) och Runan 1, med avtal och planuppdrag under första halvåret Planeringen syftar till att stärka området kring Kvarnbergsplan och ta tillvara befintliga kvaliteter: - en högre utnyttjandegrad av Kvarnbergsplans centrala läge med fler bostäder i ett kollektivtrafiknära läge - vidareutveckla en stadsmässig plats - ett förbättrat gaturum längs Kvarnbergsplan Programförslaget har tagits fram av en projektgrupp under ledning av planavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Hur har programsamrådet gått till? Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 31 maj 2012 att samråd får ske. Programsamråd har skett för båda projekten samtidigt under tiden 11 juni 15 september Materialet har sänts enligt remisslista till myndigheter, kommunala nämnder och organisationer enligt samt till fastighetsägare enligt fastighetsförteckning. Hyresgäster och bostadsrättshavare vid Kvarnbergsplan har informerats om ett samrådsmöte via utdelade eller anslagna portaffischer. Ett informationsmöte hölls 13 juni kl. 18:30 i Folkets hus, Stora salen. Ett 20-tal boende och affärsinnehavare var närvarande. Minnesanteckningar finns i bilagan. I denna samrådsredogörelse tas yttranden upp till de delar de berör planeringen av del av Gymnasiet 5 med tillhörande frågor medan de frågor som endast berör Runan 1 har lämnats utanför (en rad med prickar / / markerar delar i yttranden som har utelämnats). Yttranden Följande remissinstanser har inte svarat Hembygdsföreningen, Friluftsfrämjandet i Huddinge, Huddinge Naturskyddsförening, Huddinges råd för funktionshinderfrågor, Lantmäterimyndigheten, Regionplanenämnden, Södertörns Brandförsvarsförbund, Vattenfall Eldistribution AB. Remissinstanser Länsstyrelsen Trafikfrågor, buller från vägtrafik Redan 2004 när planprocesserna pågick för kvarteren Sammanträdet 7 och Tomtberga 3:9, framgick av planhandlingarna att planering hade påbörjats för ombyggnad av Huddingevägen. Det framgår av nu aktuellt planprogram att tidpunkten för när ombyggnad av Huddingevägens norra infart kan ske är oklar. Avsikten är dock att på sikt ta bort Lännavägens anslutning till

153 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 4 (28) Huddingevägen. Tillfarten till centrum avses då ske via Gymnasievägen. Lännavägen får efter ombyggnaden kraftigt minskad trafik på delen Huddingevägen-Kvarnbergsplan, medan Gymnasievägen beräknas få en trafikmängd av samma omfattning som Lännavägen har före omläggningen. De förändrade trafikflödena ändrar också bullernivåerna längs nämnda gator. Bullerfrågan har tidigare utretts i samband med planeringen av den senast uppförda bebyggelsen vid Kvarnbergsplan. Länsstyrelsen förutsätter dock att specifika bullerutredningar kommer att tas fram i fortsatt detaljplanering av nu aktuella exploateringar. Hänsyn behöver i det sammanhanget tas till det allmänna bullerregnet, där trafikljuden från den statliga vägen, Huddingevägen, sannolikt bidrar i hög omfattning. Vidare behöver mer aktuella trafiksiffror användas vid bullerberäkningarna och hänsyn tas även till den trafik som den nya exploateringen alstrar. Lägenhetslösningar i särskilt bullerutsatta lägen, t.ex. hörnlägenheter, kan behöva tas fram, för att se om planens störningsbestämmelse innehålls. Med tanke på att den nya bebyggelsen angränsar mot Gymnasievägen och att denna får kraftigt ökad trafik efter ombyggnaden av Huddingevägens norra infart, behöver konsekvenserna av förändringarna tas med i kommande bullerberäkningar/utredningar. Fornlämningar Länsstyrelsen har inget att erinra från fornlämningssynpunkt. Miljökvalitetsnormer för vatten, dagvatten Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram för yt- och grundvatten. Syftet är att hindra ytterligare försämringar och skydda och förbättra statusen hos vattenekosystem. Enligt 2 kap. 10 PBL ska MKN följas vid planläggning. Vid fortsatt planläggning behöver kommunen hantera vattenkvalitetsfrågan och redovisa hur MKN kan komma att påverkas. Av planbeskrivningen framgår att dagvatten från området avrinner via det s.k. Solfagradiket till sjön Trehörningen, som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem. Tillskottet av näringsämnen via dagvattenflödena är mycket stort. Vattenkvaliteten i Trehörningen påverkar Magelungen och Drevviken nedströms, och dessa vatten omfattas av miljökvalitetsnormer. Dagvattenhanteringen är en viktig del i arbetet för att åstadkomma god vattenkvalitet. Eftersom det är kommunens ansvar att se till att MKN nås, bör varje detaljplaneläggning tas som ett tillfälle att öka reningsgraden på dagvattnet. Det aktuella planområdet består till största delen av redan hårdgjord mark. Andelen hårdgjorda ytor bör om möjligt minska, vilket skulle kunna ske genom att bl.a. använda genomsläpplig markbeläggning, där så är möjligt,

154 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 5 (28) och tak med vegetation, t.ex. gräs eller sedum. I programmet anges att dagvattnet i största möjliga mån bör omhändertas lokalt inom området genom infiltration/perkolation. Det bör i den fortsatta planeringen klargöras i vilken utsträckning naturgivna förutsättningar finns för detta. I närliggande, tidigare planlagda områden, fanns problem med dåliga avrinnings- och infiltrationsförhållanden samt även en hög grundvattennivå. Miljökvalitetsnormer för luft Länsstyrelsen har inget att erinra i detta avseende. Av programmet framgår att de analyser som gjorts inte ger anledning att befara överskridanden av MKN för luft vid Kvarnbergsplan. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens uppfattning, att genomförandet av det aktuella projektet inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning ej krävs. Förhållanden på plats, projektets påverkan på omgivningen och det som kan påverka planens lämplighet, får behandlas och bedömas inom ramen för planarbetet. Kommentar Förvaltningen delar länsstyrelsens syn att en ny bullerutredning behöver göras. Dels behöver man då i huvudsak veta hur byggnadskropparna kan skärma av, dels nya uppdaterade trafikuppgifter som både visar trafiksystemet i nuvarande och framtida planerat utförande. Som nämns består planområdet till största delen av redan hårdgjord mark och de naturgivna förutsättningarna, lerområden mellan berg, ger små möjligheter till lokalt omhändertagande genom infiltration. Området ligger inom verksamhetsområdet för dagvatten, vilket normalt ska innebära att möjlighet till anslutning ska finnas. Ev. villkor för anslutning ställs av vahuvudmannen. Trafikverket Trafikverket har mottagit rubricerade handlingar för samråd under programskede. Planen syftar till att stärka området kring Kvarnbergsplan med en högre utnyttjandegrad av det centrala läget, fler bostäder i ett kollektivtrafiknära läge, vidareutveckla en stadsmässig plats samt ett förbättrat gaturum längs Kvarnbergsplan. Illustrationer visar att ca 100 lägenheter kan uppföras inom Gymnasiet 5 och 80 lägenheter inom Runan l. Trafikverket yttrar sig som väghållare för väg 226 (Huddingevägen). Kollektivtrafik Trafikverket ser positivt på att kommunen planerar ny bebyggelse i områden med bra kollaktivtrafikanslutningar. Det ger förutsättningar till begränsade trafikflöden.

155 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 6 (28) Buller Buller har tidigare utretts i samband med bebyggelse på Kvarnbergsplan. Den indikerar att det kan bli svårt att klara, av Riksdagen framtagna, bullernivåer. Trafikverket ser positivt på att mer specifika bullerutredningar kommer att tas fram i detaljplaneskedet när bebyggelsestrukturen har kommit längre. Trafikverket är även intresserad av omfattningen/andelen av bullret som alstras från den statliga vägen, Huddingevägen, och hur mycket som kommer från det kommunala trafiknätet. Trafikverket anser att, av Riksdagens antagna, bullernivåer inte ska överskridas med den nya exploateringen. När kommunen väljer att exploatera nära befintliga vägar måste de bedöma om platsen är lämplig för ändamålet med hänsyn till buller och vibrationer och om bulleråtgärder behövs. Med de exploateringar som planeras i området kommer även trafiken i området att öka, vilket bullerutredningen ska ta hänsyn till. Trafikflöden Utredningen beskriver framtida planer på en ombyggnad av Huddingevägens norra infart till centrum. Trafikverket känner inte till dessa planer. Åtgärder inom vägområdet kräver tillstånd enligt Väglagen 43. Denna åtgärd skulle medföra en begränsad trafik längs Lännavägen, med minskade bullernivåer som följd. Trafikflödena längs Gymnasievägen skulle däremot öka och generera ökade bullernivåer. Trafikflödena som genereras från de nya bostadshusen i kombination med förändrare trafikflöden, som ett resultat av trafikombyggnaden, borde studeras för att ge underlag för bullerutredning. Kommentar En bullerutredning förutsätts i detaljplaneskedet, se kommentar till länsstyrelsen ovan. Förvaltningen bedömer att bl a det goda kollektivtrafikläget gör att avsteg kan göras från riksdagens bullerriktvärden. Dåvarande Vägverket hade konsulter för att ta fram en arbetsplan under 2002, som är det bästa planeringsunderlag som kommunen har för att bedöma situationen längs Huddingevägen, Lännavägen och Gymnasievägen. Trafikverket har meddelat under hand att detta inte är bortglömt. Kommunstyrelsen Beslut Kommunstyrelsen lämnar yttrande över programförslaget enligt nedanstående synpunkter. Synpunkter på programförslaget

156 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 7 (28) Av programhandlingen framgår inte att området ska innehålla en del ungdomsbostäder inom Gymnasiet 5. Lokaler i bottenvåningarna mot gatorna är också viktigt att förutsätta i planen för att stärka stadsmässigheten och områdets karaktär av stadsdelscentrum. Kommentar Lokaler i bottenvåningar Med lokaler i bottenvåningen för att få mer stadsmässighet får antas att det betyder att planen ska ge möjligheter att ha butikslokaler eller för lokal service som det nu finns i Runan 1, dagligvarubutik, frisör, pizzeria etc. Om det ska gå att ha den typen av kommersiella verksamheter förutsätts normalt att det också finns en lättillgänglig angöringsparkering i alldeles i närheten. De nyare bostadshusen kring Kvarnbergsplan har inte planlagts med möjligheter eller krav på kommersiella lokaler i bottenvåningen, då någon gatuparkering inte var aktuell på de stora gatorna kring Kvarnbergsplan och att tomterna i sig inte planerades för en lättillgänglig besöksparkering. Inte heller en bebyggelse inom Gymnasiet 5 kan få bra förutsättningar för lokaler i bottenvåningen. Det synes inte skäligt att utforma detaljplanen med krav på lokaler i bottenvåningen, se ovan, om det finns svaga utsikter för att de ska hyras ut. Frågan får dock prövas i detaljplaneringen. Ungdomsbostäder Enligt kommunstyrelsens yttrande ska området innehålla en del ungdomsbostäder inom Gymnasiet 5. Programhandlingen har noterat det som står i projektplanen: Huge vill pröva möjligheten att bygga bostäder på Huddingehallens parkering. Projektet skulle kunna inrymma ca 75 bostäder varav 25 ungdomsbostäder. Ungdomsbostäder, studentbostäder eller liknande behöver enligt plan- och bygglagen inte planeras som någon särskild kategori av bostadsanvändning; en detaljplan styr normalt inte i sig mot bostäder för en kategori. Men kommunen får i en detaljplan bestämma byggnaders användning och/eller andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenheternas storlek. Bestämmelser om lägenhetsanvändning bör användas endast om det finns vägande sociala skäl eller bostadsförsörjningsskäl 1. I de flesta avseenden ställs samma krav för all bostadsbebyggelsen, men inriktningen kan få betydelse framför allt för hur man ska se på hur parkeringsbehovet ser ut. För planeringen i en bullerutsatt miljö har det också betydelse, då små enkelsidiga lägenheter inte kan placeras mot en bullerutsatt sida. I byggreglerna finns generella lättnader som avser tillgänglig sovplats och inredningslängd för matlagning i bostäder mindre än 1 PBL 4 kap. 11 punkt 2 och 3 samt proposition 1985/86:1, s. 578

157 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 8 (28) 40 m 2 gör det lättare att utforma yteffektiva småbostäder. Det finns ytterligare lättnader för enskilda bostadslägenheter, med en boarea om högst 25 m 2, avsedda för endast en studerande. Kommunen har undantagsvis använt sig av bestämmelser om lägenhetsanvändning men kanske inte reglerat storlekar. Även om inte planen inte innehåller sådana bestämmelser kan man väl förutsätta att det kommunägda bostadsbolaget, som också själv framfört idén att bygga ungdomsbostäder, också kommer att bygga sådana lägenheter om det blir möjligheter. Huge bostäder har visat en skiss som i en del innehåller smålägenheter samlat, i en första skiss som ett separat punkthus, i en andra skiss i en separat del av ett sammanhängande bostadshus. Genom det bullerutsatta läget är det knappast möjligt att ha enkelsidiga lägenheter mot bullrigaste sidan. En särskild del för enbart ungdomsbostäder kan alltså bli svår att planlägga. Om kommunstyrelsen ser att det finns vägande skäl för en viss reglering, så bör det tas med i planuppdraget. Förskolenämnden Beslut Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen gör bedömningen att det inte är lämpligt att inrymma förskoleverksamhet i något av de planerade flerbostadshusen Runan 1 eller Gymnasiet 5. De markytor som återstår efter bostadshusens inplacering är alltför små för att kunna skapa tillräcklig lekyta utomhus och dessutom är läget olämpligt utifrån den hårt trafikerade närmiljön. Även i planärendet görs bedömningen att platsen är olämplig till förskola. Förvaltningen kommer att undersöka möjligheten att bygga ut den befintliga förskolan vid Drakvägen för att möta kommande behov av förskoleplatser till följd av de nya bostäderna. Förvaltningen föreslår vidare att tomtmarken vid Gymnasievägen 15 där förskolan Atlas har ett tidsbegränsat bygglov planläggs som en permanent förskola med möjlig utbyggnad. I dag finns endast tidsbegränsat bygglov för förskolan som kan förlängas fram till 2018/2019. Gymnasiet 5 Förvaltningen anser att de befintliga parkeringsplatserna inom del av Gymnasiet 5 bör ersättas med den befintliga parkeringen i bortre delen av gymnasietomten som har outnyttjad kapacitet. Att utöka och använda gräsytor mellan aulan och Gymnasiet 5, eller ytan vid västra fasaden av sim- och idrottshallen till parkeringsplatser är en dålig lösning där korsande vägar

158 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 9 (28) uppstår mellan trafik och gående barn och elever. Boendeparkeringen bör i övrigt ordnas i ett källar-/garageplan. Kommentar Det behöver åtminstone finnas angöringsmöjligheter för lastning och lossning vid simhallen samt angöringsmöjlighet och p-platser för rörelsehindrade. Korsande vägar mellan trafik och gående barn och elever bör undvikas. Grundskolenämnden Beslut Grundskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser det viktigt att i samband med planeringen av framtida ombyggnad av Huddingevägen prioritera trafiksäkerheten mellan Kvarnbergsskolan och gymnasieområdet. Elever ska erbjudas en säker skolväg och en säker trafikmiljö. Med den fortsatta förtätning av bostäder som planeras vid och kring Kvarnbergsplan och med tillkommande ökning av barn och elever, måste trafiksäkerhetsfrågorna uppmärksammas mycket noga. Gymnasiet 5 Förvaltningen anser att de befintliga parkeringsplatserna inom del av Gymnasiet 5 bör ersättas med den befintliga parkeringen i bortre delen av gymnasietomten som har en outnyttjad kapacitet. Att utöka och använda gräsytan mellan aulan och Gymnasiet 5, eller ytan vid västra fasaden av simoch idrottshallen till parkeringsplatser är en dålig lösning då korsande vägar uppstår mellan trafik och gående barn och elever. Vid dessa platser bör istället en satsning ske på bra cykelparkering som gör det attraktivt att välja cykel framför bil i detta kollektivtrafiknära läge. Den boendeparkering som behövs kan ordnas i ett källar-/garageplan. Kommentar Se kommentar till förskolenämnden ovan. Gymnasienämnden Beslut Gymnasienämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningens synpunkter

159 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 10 (28) Förvaltningen anser det viktigt att i samband med planeringen av framtida ombyggnad av Huddingevägen prioritera trafiksäkerheten mellan gymnasieområdet och Kvarnbergsskolan. Elever ska erbjudas en säker skolväg och en säker trafikmiljö. Med den fortsatta förtätning av bostäder som planeras vid och kring Kvarnbergsplan och med tillkommande ökning av barn och elever, måste trafiksäkerhetsfrågorna uppmärksammas mycket noga.... Gymnasiet 5 Förvaltningen anser att de befintliga parkeringsplatserna inom del av Gymnasiet 5 bör ersättas med den befintliga parkeringen i bortre delen av gymnasietomten som har outnyttjad kapacitet. Att utöka och använda gräsytor mellan aulan och Gymnasiet 5, eller ytan vid västra fasaden av sim- och idrottshallen till parkeringsplatser är en dålig lösning. Detta skulle innebära att del av gymnasiegården tas i anspråk, risk för buller- och luftföroreningar samt korsande möten mellan trafik och gående elever och vuxna. Vid dessa platser bör istället en satsning ske på bra cykelparkering som gör det attraktivt att välja cykel framför bil i detta kollektivtrafiknära läge. Boendeparkeringen kan i övrigt ordnas i ett källar-/garageplan. Kommentar Se kommentar till förskolenämnden ovan. Miljönämnden Beslut Planprogrammet för rubricerade fastigheter tillstyrks under förutsättning att miljötillsynsavdelningens synpunkter beaktas. Protokollsanteckning Peter Andersson (S) Vi har samtidigt ställt frågor om den redan idag ansträngda trafiksituationen i området. Med exploatering enligt förslaget torde trafikmängden öka och problemen därmed tillta. Den bedömningen verkar inte göras av förvaltningen. Vår förhoppning är att det kommer att stämma men vår oro kvarstår dock. Miljötillsynsavdelningens synpunkter Förutsatt att man klarar bullernivåer, som åtminstone uppfyller kriterierna för Boverkets avstegsfall, kan planeringen gå vidare enligt principerna i planprogrammet. Men det kan krävas en djupare analys av hur man ska uppnå riktvärdena för buller även på lite längre sikt. Sannolikt behöver man använda en kombination av byggnadsteknik och trafikreglering. Ansvarsfrågan för att klara riktvärdena i boendemiljön bör klargöras, för att det inte senare ska uppstå någon tvist.

160 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 11 (28) Kommentar I den fortsatta planeringen behöver en bullerutredning göras som visar att bullernivåerna kommer att vara godtagbara och som utgår från bedömningar av den framtida bullersituationen. Ytterst torde det väl vara kommunen som är väghållare och som har ansvaret för det trafikbuller som kommer från de närmast bullrande gatorna. Kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 augusti och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget med följande tillägg. I takt med utbyggnaden av Kvarnbergsplan anser nämnden att en mötesplats för ungdomar vid Kvarnbergsplan bör finnas med i planeringen även om finansieringen av investeringen inte finns med i lokalförsörjningsplanen. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser med spänning på utvecklingen av Kvarnbergsplan till en mer stadslik miljö. Den stora utmaningen i kommande detaljplaner är att lösa parkeringsfrågan. Redan idag är det stora problem för besökare till Huddingehallen att hitta parkeringsplatser. Enligt programförslaget kommer stora delar av de befintliga parkeringsplatserna att tas i anspråk för bostäder. Hur parkeringsfrågan skall lösas vid en förtätning enligt programmet, vilket kommer att innebära ytterligare behov av parkering, framgår inte tydligt i planprogrammet. Med anledning av den fortsatta förtätningen av Kvarnbergsområdet är det ännu mer angeläget att den planerade idrottshallen med mötesplats för ungdomar vid Stuvsta IP inte försenas ytterligare. Kommentar I den del av Gymnasiet 5 som avses planläggas för bostäder kan det möjligen inrymmas någon lokal som kan användas som en mötesplats men det är inte en planfråga förutom att planen ska kunna medge lokaler för annat ändamål än bostadsanvändning. Hur parkeringsfrågan ska lösas vid en förtätning enligt programmet behöver bli mycket tydligare i den fortsatta planeringen, dels för bostäderna inom Gymnasiet 5, dels vilka platser som ska hållas för Huddingehallen. Som det verkar behöver den absoluta huvuddelen av Huddingehallens parkering flytta till en bortre del av gymnasietomten. Läget för platserna behöver nog anges närmare och säkerställas i ett längre perspektiv med ett servitut. Därutöver

161 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 12 (28) kan det väl finnas ytterligare platser som får användas när skolan inte behöver dem. I sammanhanget kan noteras att planläggningen av Stuvsta IP pågår. Socialnämnden Beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Remiss: Detaljplan för del av Gymnasiet 5 och Runan 1 m.fl. (Östra Kvarnbergsplan) och antar yttrandet som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Den planerade nybyggnationen av bostadshus kring Kvarnbergsplan är en viktig del i arbetet med att modernisera och upprusta Huddinge. I området kring Kvarnbergsplan bor det personer med funktionshinder och familjer med barn, inte minst i de nybyggda kvarteren kring Lännavägen. För dessa personer är det mycket angeläget att bostäderna i kvarteren Gymnasiet 5 och Runan 1 är utformade och anpassad efter deras behov. Det är också viktigt att tillgängligheten i området är anpassad för personer med funktionshinder och att det finns en livsmedelsbutik finns lättillgänglig i närområdet. Om man vill attrahera nya boende samt behålla den grupp som idag finns bosatt i området är det viktigt att frågan löses i god tid. Kommentar De nya bostäder som kommer att byggas kommer att vara bättre anpassade till personer med funktionshinder. Äldreomsorgsnämnden Beslut Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande Remiss: Detaljplan för del av Gymnasiet 5 och Runan 1 m.fl. (Östra Kvarnbergsplan) och antar yttrandet som sitt eget. Förvaltningens synpunkter Den planerade nybyggnationen av bostadshus kring Kvarnbergsplan är en viktig del i arbetet med att modernisera och upprusta Huddinge. Huddinge pensionärsråd Pensionärsrådet har tagit del av detaljplan för del av Gymnasiet 5 och Runan l m.fl. (Östra Kvarnbergsplan).

162 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 13 (28) Kvarnbergsplan och området däromkring är hårt trafikerat och hårt exploaterat. I förslaget till Gymnasietorget 5 anges behovet av att ta ned en av trädraderna vid Lännavägen. Därför bör programförslaget också ange var en liknande plantering av träd kan göras för att motverka synen av en "stenöken". Likaså bör tanken på att exploatera hela eller del av grönområdet avskrivas. Med flera skolor samt närheten till bad och idrottshallar finns det många gående i området. Programmet talar enbart om att trafiken kommer att öka vilket förutsätter även en plan för gående och cyklister för att undvika kollisioner. Huddinge pensionärsråd tillstyrker förslaget till Gymnasiet 5. Kommentar Någon tanke att exploatera något viktigt grönområde finns inte. Kommunen har nyligen fattat ett beslut om att s.k. kompensationsåtgärder ska utredas i samband med detaljplaneläggningen, t.ex. för att kompensera för exploatering av naturmark eller att grönska försvinner. Detta får utredas vidare i detaljplaneskedet. Polisen, Södertörns polismästardistrikt De synpunkter som Södertörns polismästardistrikt vill lämna är att vi ser positivt på förslaget i dess helhet. I övrigt har distriktet inget mer att tillägga. SRV återvinning AB SRV återvinning AB som beretts tillfälle att yttra sig beträffande rubricerad detaljplan vill härmed meddela att vi förutsätter samråd i bygglovsförfarande med avseende på utformning och dimensionering av transportvägar och utrymmen för avfallshantering. I övrigt har vi inget att erinra. AB Storstockholms lokaltrafik SL förutsätter att gällande riktvärden för buller och vibrationer beaktas. Vi förutsätter att buller och vibrationer från busstrafiken har ingått i den utredning som genomförts. Det är SL:s erfarenhet, avseende busstrafik, att framförallt lågfrekvent buller vid starter och accelerationer kan upplevas som störande. Vid dimensionering av fasad och fönster bör Socialstyrelsens riktvärden (SOSFS 2005:6) för lågfrekvent buller vara vägledande mot störningar från tung trafik. Kommentar Frågan om bullerstörningar från bussar och tung trafik bör uppmärksammas. Företagarna Huddinge

163 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 14 (28) Stuvsta gårds villaägarförening Sammanfattning. SGVF delar uppfattningen att Kvarnbergsplan bör åtgärdas. Förslaget för Kvarnbergsplan är långt ifrån färdigt och innehåller vissa motsägelser. En del resonemang baseras på ett gammalt förslag om Huddingevägens ombyggnad. Om detta fortfarande är relevant kommer det med största sannolikhet inte att förverkligas förrän på 2030 talet enligt Trafikverket. SGVF har svårt att förstå hur den antagna trafiklösningen med all trafik på Gymnasievägen skall kunna fungera i rusningstrafik speciellt på mornarna. Bedömningen att planens genomförande vad avser byggandet av själva bostäderna inte behöver en miljöbedömning kan ifrågasättas p g a de mycket höga bullernivåerna vid Kvarnbergsplan. Dessutom anser SGVF att konsekvenserna för de boende och skolan längs Gymnasievägen av en trafikomläggning med all trafik på Gymnasievägen måste utredas. Vad gäller trafikfrågorna krävs en uppdaterad översyn med hänsyn till förseningen av Huddingevägens ombyggnad och som omfattar hela sträckan från Huddinge Centrum till anslutningarna till Huddingevägen och ej enbart lokalt kring Kvarnbergsplan. SGVF godtar inte resonemangen att acceptera hälsovådliga bullerstörningar och luftföroreningar pga goda kommunala förbindelser. Nödvändig utökning av förskolor och skolor i området är inte tillräckligt beaktat. Vi boende i Stuvsta inser inte fördelen med att Kvarnbergsplan skall bli en mer stadslik miljö. Vi bor inte i Stuvsta för att vi önskar bo i en stadslik miljö tvärt om! Gymnasiet 5. Den föreslagna byggnaden innebär enligt förslaget att den yta som idag användes för Huddingehallens besöksparkering i stort kommer att upptas av boendeparkering för de boende i bostadshuset ovanför parkeringen. I planförslaget föreslås att besöksparkeringen som en lösning sker genom att anordna parkering längs Huddingehallens norra sida, vilket vore helt otillräckligt. Dessutom skulle detta inkräkta på gymnasiets skolgård och utgöra en potentiell trafikfara för eleverna. Ett annat förslag är att utnyttja den antagna överkapaciteten på den stora parkeringen nordöst om Huddingegymnasiet. Det måste då beaktas att en ombyggnad av Huddingevägens anslutningar sannolikt kommer att innebära inskränkningar i parkeringens kapacitet. Trafiksituationen.

164 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 15 (28) Enlig vägutredningens från 1997 förslag (Väg Ut 97, delen Huddinge kyrka Stockholm, Objektnr , Vägverket Region Stockholm) skall, om detta är aktuellt när Huddingevägen (väg 226) väl byggs om, Lännavägens anslutning till Huddingevägen stängas och all trafik ledas på Gymnasievägen, enligt gamla siffror prognostiserade till c:a fordon per dygn i snitt över året. Med tanke på att denna ombyggnad enligt Trafikverkets bedömning sannolikt kommer att ske långt senare än först planerat är dessa siffror med stor sannolikhet en underskattning. Inga detaljerade siffror har funnits att tillgå över hur denna trafik fördelar sig över året, veckan och dygnet. Klart är dock att trafikflödet är mycket ojämnt fördelat med en kraftig ökning under rusningstid vardagar. Just under rusningstid är också busstrafiken mycket intensiv med idag södergående, på Gymnasievägen bussar i timmen och norrgående på Gymnasievägen 4 och på Lännavägen 8. Om Lännavägens påfarter till Huddingevägen stängs, innebär det att alla bussar, som idag passerar Kvarnbergsplan, måste köra via Gymnasievägen. Med tanke på det stora antalet elever som använder bussarna till och från skolorna i området, är det nödvändigt med i vart fall en busshållplats längs Gymnasievägen mellan Kvarnbergsplan och Huddingevägen, i dag finns två, Kvarnbergsskolan och Norrgårdsvägen. Denna (dessa) måste av samma skäl som för Kvarnbergsplan ha en längd som kan hantera två samtidiga långbussar. För att dessa bussars stopp inte totalt skall blockera den övriga trafiken måste i vart fall en väsentlig sträcka längs dessa hållplatser göras dubbelfilig precis som på Kvarbergsplan och om inte hela Gymnasievägen görs dubbelfilig kommer dessa bussars infart på den enda genomgående filen att kraftigt påverka trafikströmmen. Björkängsvägen ansluter till Gymnasievägen i norr. Trafiken där är mycket intensiv på morgonen/kvällar. Beroende på trafikkaoset vid korsningen Huddingevägen och Stuvstaleden/ Ågestavägen, använder många bilister Björkängsvägen som en smitväg. Trafikanter på Gymnasievägen norrut på mornarna har idag stora problem att komma in på Björkängsvägen då denna dessutom är huvudled. Även om Gymnasievägen görs till huvudled måste ändå trafiken från Björkängsvägen släppas in vilket kommer att utgöra en väsentlig störning på trafikflödet på Gymnasievägen. Enligt polisen bör luckan mellan två fordon uppgå till 2 sekunder och det är straffbart att köra så att den blir mindre än 1 sekund. Om man antar att en bils längd är 4,5 meter i snitt (och försummar bussarna) kan man beräkna vilken kapacitet en väg vid jämn ostörd hastighet och lagligt eller rekommenderat avstånd har, genom att dela 1 timme med tiden för luckan plus tiden det tar att köra bilens längd vid en viss hastighet. Man kommer då fram till att kapaciteten vid 1 sekunds lucka ligger mellan till fordon/timme vid hastigheter mellan 30 till 70 km/timme. Vid 2 sekunders lucka är motsvarande siffror till fordon per timme. En hastighet över 70 km/timme i detta område är inte realistiskt.

165 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 16 (28) I brist på tillgängliga värden görs följande antaganden: Siffran f/d i snitt räknas upp med drygt 10 % till att gälla när denna ombyggnad kommer att ske, trafiken är symmetrisk, dvs f/d i snitt åt respektive håll, trafiken vardagar är tre gånger så stor som den på helger och under juli. Detta ger c:a fordon i vardera riktningen en vanlig vardag. Vi antar vidare att trafiken mellan 21 och 06 kan försummas. Tillfälliga mätningar i dagsläget indikerar att trafiken norrut efter Kvarnbergsplan på icke rusningstid en vanlig vardag ej överstiger 400 fordon per timme sammantaget på Gymnasievägen och Lännavägen vilket uppräknat med 10 % ger c:a 450 fordon per timme. Detta torde innebära att trafiken under tre timmars rusningstid uppgår till c:a fordon, dvs c:a fordon per timme. En sådan trafiktäthet är inte möjlig vid 2 sekunders lucka men möjlig vid 1 sekunds lucka förutsatt jämt trafikflöde. I verkligheten kommer trafikflödet inte att var jämt p g a all busstrafik, inkommande trafik från Lännavägen samt övergångsställen i vart fall vid den norra rondellen, även om gångbro byggs vid Kvarnbergsskolan. Dubbla filer skulle naturligtvis öka kapaciteten men det förutsätter dubbla filer hela vägen. Vi har svårt att tro att norra rondellen vid Kvarnbergsplan samt påfarten till Huddingevägen skulle kunna göras tvåfiliga. Vi ser således inte hur trafiken skall kunna fungera under rusningstid med den antagna och uppräknade trafikmängden vid en stängning av Lännavägens anslutning till Huddingevägen. Därför anser vi att en utredning av den framtida trafiksituationen på hela sträckan mellan Huddinge Centrum till anslutningen mot Huddingevägen, av Kommunalvägen / Gymnasievägen / Lännavägen, måste göras innan man motiverar reducerade bullerstörningar etc. med en stängning av Lännavägens anslutning till Huddingevägen. Tillgång till förskolor och skolor i närområdet. De människor som idag flyttar till Stuvsta är i stor utsträckning barnfamiljer eller unga familjer som har för avsikt att snart skaffa barn. Detta kräver lokal tillgång till förskolor och lågstadieskolor. Att bygga in dessa i de föreslagna bostadsbyggnaderna är mindre lämpligt p g a svårigheten att hitta lekytor och den mycket höga bullernivån samt sannolikt den mycket höga graden av luftföroreningar pga den täta trafiken. Om vi nu antar att vägutredningens förslag om ombyggnad av Huddingevägen fortfarande är relevant kommer platsen där förskolan Atlas nu ligger att ockuperas av en omdragen Gymnasieväg. Möjligheten att bygga ut förskolan Draken och speciellt dess lekområden måste dessutom vara mycket begränsad utan att göra intrång på forminnesskyddade grönområden.

166 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 17 (28) Buller och luftföroreningar. Vid den antagna trafikmängden kommer bullerstörningarna att bli kraftiga på Kvarnbergsplan och således längs Gymnasievägen, vilken kommer att ha samma trafikmängd. Många undersökningar påvisar hälsofaror beroende på bullerstörningar. Vi har svårt att förstå resonemanget att man skall kunna acceptera hälsofarliga bullerstörningar för att man har god tillgång till lokaltrafik! Bullerstörningarna längs Lännavägen (norr om Kvarnbergsplan) anses kunna reduceras genom att trafiken kraftigt begränsas genom att av och påfarter till Huddingevägen tas bort och all trafik förlägges till Gymnasievägen. Den existerande och planerade bebyggelsen längs Lännavägen och Kvarnbergsplan har sammanhängande fasader mot trafiken och har kringbyggda innegårdar, ett argument som användes som skäl för att kunna acceptera Kvarnbergsplans prognostiserade bullernivåer. De boende längs Gymnasievägen bor i villafastigheter som inte har eller har möjlighet till kringbyggda innegårdar. Påverkan på dessa boende har helt försummats i förslaget! Dessutom finns en mycket närbelägen skola, Kvarnbergsskolan, som också kommer att störas av det ökade bullret. Den ökade trafiken samt sannolikt omfattande köbildningar längs Gymnasievägen i rusningstid befarar vi kommer att resultera i en påtaglig ökning av luftföroreningar längs denna. Detta har inte beaktats! SGVF begär därför att en miljöbedömning omfattande fastigheterna längs Gymnasievägen måste göras innan eventuell omläggning av trafiken enligt ovan genomförs Sammanfattningsvis anser vi att mycket av resonemangen i planförslaget bygger på ostyrkta antaganden, ej fastställda planer för Huddingevägens ombyggnad och att många detaljer återstår att reda ut. SGVF:s förslag Beträffande Huddinge Kommuns jakt på att finna platser till att bygga bostäder för den kraftiga befolkningstillväxt, som sker i Huddinge nu och i framtiden, anser vi att Huddinge Kommun även bör beakta trafiksituationen och med det kraftigaste betona för Trafikverket vikten av en ombyggnad av Huddingevägen. Vi bifogar vårt förslag på en ombyggnad av Huddingevägen, delen Huddinge kyrka Stockholm, där det framgår att trafiken leds på in på ny väg, väster om Huddinge Gymnasium, parallellt med och sedan ut på Huddingevägen.

167 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 18 (28) Vi förväntar oss att i fortsättningen få ta del av den vidare utvecklingen av Planprogram för del av Gymnasiet 5 och Runan 1 m.fl. (Östra Kvarnbergsplan) och dess närområden. Kommentar Angående miljöbedömningen kan noteras att Länsstyrelsen delar miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens uppfattning, att genomförandet av det aktuella projektet inte kan förväntas medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning ej krävs. Se länsstyrelsens yttrande ovan. Angående Gymnasiet 5, se kommentarer nedan till Gymnasiet 5 (Huge Fastigheter AB). Det mesta i SGVF:s yttrande om trafiksituationen, buller och luftföroreningar samt SGVF:s förslag handlar om en framtida trafiklösning, om och när Huddingevägen ska byggas om med en planskild trafikplats vid Stationsvägen. Detta ingår inte i denna programremiss. Den trafikutredning som krävs är som tidigare att bedöma trafiksituationen och därmed bullret på Lännavägen, Kvarnbergsplan och Gymnasievägen vid de planerade bostäderna. Då behöver man se på nuvarande situation men också ta hänsyn till den inriktning som kommunen senast har tagit ställning till: två anslutningar som nu mot Huddingevägen eller en planskild korsning vid Stationsvägen.

168 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 19 (28) Trafikbullret, den ekvivalenta nivån, ökar marginellt med ökande trafiken, då en fördubbling av trafikmängden ger en ökning vid vägen på 3 db(a). Den upplevda skillnaden av en förändring med 3dB(A) ekvivalent anses knappt kunna förnimmas. 2 Detta innebär att mindre fel i trafikbedömningar inte kan få en avgörande verkan på om bullerpåverkan är godtagbar eller inte. Detta gäller både för den bullriga och för den bullerdämpade sidan. Situationen på den bullerdämpade sidan påverkas i högsta grad av hur bra bebyggelsen kan skärma bullret. Vad gäller tillgången till förskolor och skolor noterar planprogrammet att någon förskoleverksamhet inte föreslås komma till inom de två bebyggelseområdena som kommer att ha trånga gårdsmiljöer. Vid behov av ytterligare förskoleplatser inom närområdet kan prövas om tillbyggnad kan ske vid befintlig förskola vid Drakvägen. De nämnder som har ansvar för förskole- respektive skolverksamheten har inte framfört att projekten bör vänta för att kapacitet saknas. Parkeringsfrågorna behöver utredas vidare. Hyresgästföreningen i Huddinge Hyresgästföreningens styrelse i Huddinge har tagit del av detaljplanen och har inget att erinra mot dess genomförande. Vi ser mycket positivt på planerna gällande byggandet av lägenheter både inom allmännyttan och privata beståndet. Vi ser även positivt på att man satsar på ungdomsbostäder. Sakägare Gymnasiet 5, Huge Fastigheter AB Huge har tagit del av planprogrammet och stödjer kommunens syfte att stärka området kring Kvarnbergsplan och ta till vara befintliga kvaliteter. Vi har dock identifierat en del punkter gällande Gymnasiet 5 som vi vill framföra följande synpunkter på: Huge vill ges möjlighet att arbeta med generösa våningshöjder och eventuellt en indragen 6:e takvåning. Eftersom grundvattennivån ligger högt, dvs i nivå med eller över bottenplatta på eventuellt garage, vill Huge lösa parkering på mark delvis utanför området. Huge söker nya möjligheter att utforma byggnader för att klara energimål och begränsa bullerstörning. För att möjliggöra alternativa utformningar bör byggrätten utökas något för att skapa möjlighet för en mer utbredd byggnadsarea med tilltagen loftgång inkluderande förråd, möjlighet till vistelse och/eller eventuell dubbelfasad. 2 Trafikbuller och planering IV, Länsstyrelsen i Stockholm m.fl., s 48.

169 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 20 (28) Huge vill att det ges möjlighet för byggnation av 120 st lägenheter samt 25 st ungdomslägenheter men detaljplanen nuvarande utformning medger inte möjlighet till byggnation av ungdomsbostäder enligt Huges koncept, vilket bör beaktas i områdets norra del. Området bör även dubbleras i byggnadsdjup för att skapa flexibilitet. För att möjliggöra framtida kvartersbildning vill Huge att detaljplanen fortsättningsvis medger möjlighet att skapa sammanhängande fasad. Om Huddingehallen skulle få ändrad utformning eller flyttas bör planen medge kvartersbildning med framtida bostadsbyggnation på Huddingehallens nuvarande plats så att hel kvartersform kan skapas. Kommentar Antal våningar som kan uppföras som påverkar lämplig exploateringsgrad och är bl a beroende av hur parkeringen kan lösas men också relationerna till omgivande bebyggelse. I programhandlingen har preliminärt angivits 5 våningar, men detta får prövas i kommande detaljplanering, se även nedan. Ett byggande som förutsätter en parkeringslösning som ligger utom fastigheten (och ett beroende av en annan fastighet) behöver ha ett servitut som tillförsäkrar fastigheten parkeringsmöjligheterna på lång sikt. Detta bör både gälla för den parkering i den nuvarande verksamheten i Huddingehallen i Gymnasiet 5 och för de nya bostäderna om det skulle vara acceptabelt att de inte skulle rymmas helt inom respektive tomt. Det är också viktigt att se var och hur parkeringsbehoven kan lösas, t ex så att de inte kommer i konflikt gymnasiets nuvarande och framtida behov och/eller med framtida trafiklösningar. T ex kommer en framtida planskild trafikplats vid Stationsvägen/Björkängsvägen att göra intrång med väganslutningar. Det finns väl ett stort behov av en idrottshall som Huddingehallen även i fortsättningen. Den kommande planläggningen kan utgå från en illustrerad bebyggelseidé och göra vissa överväganden för den händelse att idrottshallen i ett längre perspektiv ersätts på annat ställe. Det ligger inte inom uppdraget att mer fullständigt ta detta grepp som blir så mycket större. Ändras inte uppdraget får i så fall en eventuell etapp II anpassas till det som byggts i etapp I. Gymnasiet 5, Huge Fastigheter AB /Huge har efter det att yttrandet lämnats, kommit in med skisser på en ny bebyggelse/

170 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 21 (28)

171 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 22 (28) Illustrationer TBE Arkitektservice Några korta kommentarer: Parkering löses numer genom garage samt viss ytparkering enligt skisser. Totalt antal lägenheter blir ca 138 ICA butiken på Runan 1 löses av exploatör på Runan 1. Loftgångar borttagna Förslaget innefattar indragen 6:e våning Vi vill gärna vara delaktiga i planläggningsprocessen och arbeta gemensamt med er under resan. Kommentar Länsstyrelsen anger i sitt yttrande att lägenhetslösningar i särskilt bullerutsatta lägen, t.ex. hörnlägenheter, kan behöva tas fram, för att se om planens störningsbestämmelse innehålls. Illustrationen visar vissa enkelsidiga lägenheter och att lägenheter med mer än hälften av rummen ligger mot en bullrig sida med bullernivåer kring 63 dba och över, se bild nedan.

172 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 23 (28) Byggnadsillustration på tidigare bullerutredning. OBS! Byggnadens egen skärmning framgår inte. Illustration av lägenhetslösningar i västra delen Det bedöms gå att lösa med andra lägenhetsutformningar/-storlekar men det kan innebära att det inte går att ha ungdomsbostäder samlat i en del av huset. I ett tidigt skede av fortsatt planering bör verifieras att bullernivåerna blir godtagbara med en ny bullerutredning. På kartan nedan har två områden som illustrerats med parkeringsplatser markerats. Det kan ifrågasättas om de ska ingå i en blivande bostadsfastighet

173 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 24 (28) och om de inte istället krävs för angöring och parkering för Huddingehallen som måste ha platser i närheten av sin entré. Infarten till garaget har illustrerats i östra delen mot Gymnasievägenalltför nära korsningen med hänsyn till nuvarande och kommande trafik. Det är bättre med en infart på Lännavägen mitt emot infarten till motstående kvarter. Förvaltningen är tveksam till en indragen 6:e våning med hänsyn till hur parkeringsbehovet klaras och till motstående hus. Förvaltningen bedömer att planeringen kan fortsätta för en bostadsbebyggelse inom del av Gymnasiet 5, och där planeringsförutsättningarna och synpunkter i denna programsamrådsredogörelse beaktas. Stockholm Vatten AB Södertörns Fjärrvärme AB Södertörns Fjärrvärme AB har ingen erinran. Vid projektering och byggstart ska byggaren ta kontakt med Södertörns Fjärrvärme AB för dokumentation och utsättning av fjärrvärmeledningar. Exploatören skall bekosta flytt av fjärrvärmeledningar och samtliga uppkomna kostnader och u-område min 4 meter från centrum på distributionsledningar för fjärrvärme.

174 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 25 (28) Teknisk försörjning Föreslår att uppvärmning sker med vattenburna system som kan ansluta till fjärrvärmenätet. Södertörns Fjärrvärme AB har fjärrvärme i området efter Kvarnbergsplan och Gymnasievägen och kv. Vikingen 1-2, Runan 1-4, Gymnasiet 1-3, Hövdingen 1 och Kansliet 1-2 är ansluten till fjärrvärme. Kartskiss över området på sidan 2 /i akten/. Kurt Lundvall planarkitekt

175 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 26 (28) Program för Östra Kvarnbergsplan, samrådsmöte Tid: , kl 18:30-19:30 Plats: Stora salen i Folkets hus, Huddinge centrum Deltagare: Från Huddinge kommun: Kurt Lundvall, planavdelningen; Mattias Carlswärd, mark- och exploateringsavdelningen; Lotta Berggren, gatu- och trafikavdelningen. Övriga deltagare: ett 20-tal boende och affärsinnehavare. 1. Bakgrund, projektplan (KL) Genom projektplanen finns ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden att ta sig an planering med den inriktning som angivits för respektive del av programområdet, del av Gymnasiet 5 (vid Huddingehallen) och del av Runan 1 (området kring ICA Kvarnen). Gymnasiet 5: Huge vill pröva möjligheten att bygga bostäder på Huddingehallens parkering. En förutsättning är att parkering kan ordnas som ersätter de befintliga platserna och tillgodoser behovet av boendeparkering. Runan 1: Fastighetsägaren vill utveckla området med utökade butiksytor och ytterligare bostäder. Förslaget innebär även en utvidgning av området med en del av kommunens intilliggande grönyta.... Parkeringsfrågan behöver lösas inom området både för servicens behov och tillkommande bostäder. 2. Planeringsförutsättningar och program för detaljplaneringen (KL) Natur- och kulturmiljö med hänsyn till båden naturmiljön och kulturmiljön på Kvarnberget och gravfältet inom Runan 1 har inte föreslagits något byggande i dessa delar. Även förskolans behov av utökning bör beaktas. Buller med hänsyn till bullersituationen behöver ny bostadsbebyggelse ha en skärmad gårdssida. Det är av den orsaken den illustrerade bebyggelsen har en utformning som skärmar mot trafikbuller. Byggnadshöjd programmet föreslår en anpassning till den senaste uppförda bebyggelsen vad gäller placering mot gata och byggnadshöjd, 5 våningar. Parkering för bostadsbebyggelsen - Parkeringen bör ordnas i den utsträckning som är möjligt i källarplanet. Därutöver kan i liten utsträckning angöringsoch besöksparkering finnas på gårdssidan. Parkering för Huddingehallen- Befintliga parkeringar i bortre delen av gymnasietomten används och/eller parkeringen utökas på vissa gräsytor mellan aulan och Gymnasiet 5 och kanske också vid västra fasaden.

176 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 27 (28) Parkering för butikerna parkering behöver finnas i skälig utsträckning. Skulle man bygga en större butik i kvarteret skulle det troligen behövas mycket mer parkering och det blir svårt att kombinera med mycket bostäder. Runan 1, dagligvaruaffären - Dagligvaruaffären har en stor betydelse för att Kvarnbergsplan ska fungera som ett litet stadsdelscentrum. En ny bebyggelse enligt illustrationen med det bågformade huset innebär att nuvarande lokaler för ICA Kvarnen inte kan vara kvar, då parkeringen i ett källarplan inte kan genomföras med affären ovanför. Wallenstam hade redovisat en ny butik i annat läge norr om Drakvägen som dock inte kan planläggas för detta. En idéskiss från förvaltningen visar en bostadsbyggnad som omsluter affären, men det går inte utan närmare utredningar varken att se om ett kompletterings alternativ (t.ex. omslutande hus kring den befintliga affären) eller ett nybyggnadsalternativ (bostäder och affärslokal) är genomförbart med hänsyn till tekniska och ekonomiska förutsättningar. Förutsättningarna för en fortsatt dagligvaruhandel inom Runan 1 bör klargöras. Bostadsbebyggelsen - Cirka 100 lägenheter kan uppföras inom Gymnasiet 5 och 80 lägenheter inom Runan 1 under förutsättning att parkeringen löses i garage och att lägre parkeringstal godtas. Dock är frågan om dagligvaruaffären inte löst i illustrationen för Runan Exempel på frågor och svar Fråga: Avser de illustrerade bullernivåerna dagens läge? Svar: Bullerutredningen gjordes för några år sedan men med viss framräkning av trafiken och inkluderande den trafik som alstras av den planerade bebyggelsen kring Kvarnbergsplan. Den bedömde också hur trafikmängderna kan omfördelas efter ett förändrat trafiksystem med huvudtillfarten på Gymnasievägen i stället för som idag på Lännavägen. Nya bullerberäkningar kommer att göras i detaljplaneskedet när bebyggelseutformningen kommit längre. Fråga: Finns det nya lokaler för affärer i det nya huset vid Runan? Svar: Den illustration som gjorts för huset inom Runan 1 visar vissa lokaler i bottenvåningen men inte av en omfattning som möjliggör en dagligvaruaffär av dagen storlek. I illustrationen fanns dock ett hus vid Gymnasievägen, öster om Drakvägen med affärslokaler i bottenvåningen (ersättningsytor). Förvaltningen har inte bedömt det möjligt att bygga där med hänsyn till kommande ombyggnad av Gymnasievägen. En större lokal kanske kan dockas på gårdssidan men det har inte utretts ännu. Fråga: Blir det inte ett sämre stadsdelscentrum om affären läggs ned? Svar: Jo, dagligvaruaffären har en stor betydelse för att Kvarnbergsplan ska fungera som ett litet stadsdelscentrum. I det fortsatta planeringsarbetet behöver förutsättningarna för en fortsatt dagligvaruhandel inom Runan 1 klargöras i samråd mellan fastighetsägaren och affärsinnehavaren.

177 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Programsamrådsredogörelse DATUM 18 mars 2013 DIARIENUMMER SBN SIDA 28 (28) Fråga: Hur ska kunderna hitta till de nuvarande butikerna/företagen om ett stort hus byggs framför? Det kommer att bli nattsvart för oss företagare. Och att det inte finns p-platser? Svar: Det är bra med ett skyltläge så att man syns för förbipasserande men det är inte helt nödvändigt. Många hittar ändå till företag. Men det är mycket viktigt att angöring och parkeringssituationen fungerar. Fråga: Blir inte gårdarna väldigt mörka? Svar: Ett nytt hus skuggar naturligtvis samtidigt som det skärmar från buller och enligt illustrationen kan ge en upprustad gårdsmiljö i stället för dagens stora asfalterade parkeringsytor. Fråga: Har det gjorts någon trafikutredning som visar att det kommer att fungera med trafiken på Gymnasievägen och byggandet? Svar: Före det att Kvarnbergsplan byggdes om gjordes trafikutredningar för att se att det skulle fungera både med dagens trafiksystem med huvudtillfarten i Lännavägen och med en ändrad huvudtillfart på Gymnasievägen. Tillskotten av trafik från den nu planerade bebyggelsen är inte så stor att det finns anledning att tro att det inte fungerar av det skälet, men under en byggnadstid kan det bli lite stökigare. 4. Planprocessen - fortsatt planering Kurt Lundvall går igenom hur den fortsatta planprocessen ser ut. Nästa steg är att kommunstyrelsen fattar ett beslut om planuppdrag och fortsatt inriktning. Vid fortsatt planering kommer det att finnas två tillfällen till för de boende och andra sakägare att lämna synpunkter. Den som har lämnat skriftliga synpunkter som inte tillgodosetts har rätt att överklaga planen och kommer att få en besvärshänvisning efter antagandebeslutet har fattats. 5. Avslutning Kurt Lundvall avslutar mötet med att tacka för deltagandet.

178 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENUMMER SBN SIDA 1 (14) Illustration ur programförslaget (april 2012) Planprogram för del av Gymnasiet 5 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, mars 2013

179 SIDA 2 (14) Programarbetet har skett av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen (MSB) genom en projektgrupp: Kurt Lundvall, MSB, planavdelningen; projektledare och handläggare; Lotta Berggren, MSB, gatu- och trafikavdelningen Mattias Carlswärd, MSB, mark- och exploateringsavdelningen Annika Blomqvist, MSB, planavdelningen (- mars 2012) Sofia Düring Forslund, MSB, bygglovsavdelningen Robert Eckerdal, MSB, lantmäteriavdelningen.

180 SIDA 3 (14) Planprogram för del av Gymnasiet 5 Planens syfte och huvuddrag Planeringen syftar till att stärka området kring Kvarnbergsplan och ta tillvara befintliga kvaliteter: - en högre utnyttjandegrad av Kvarnbergsplans centrala läge med fler bostäder i ett kollektivtrafiknära läge - vidareutveckla en stadsmässig plats - ett förbättrat gaturum längs Kvarnbergsplan Den nya bebyggelsen bör i första hand anpassas till den nyuppförda bebyggelsen i kv Kansliet och Sammanträdet 7 både vad gäller placering mot gata och hushöjder (5 våningar). Illustrationer visar att ca 100 lägenheter kan uppföras inom Gymnasiet 5. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap miljöbalken. Vid planering skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. Miljökvalitetsnormerna kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Behovsbedömning Enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Planen Ett nytt byggnadskvarter infogas i en delvis splittrad stadsbild med både stora och höga byggnader, som tål denna skala. Ett nytt stadsrum bildas i en kvartersstruktur. Mot de stora gatorna/vägarna överstiger bullernivåerna angivna riktvärden vid ny bostadsbebyggelse. Den föreslagna bebyggelsestrukturen har dock förutsättningar att ge en bullerskyddad gårdsmiljö. Platsen De ytor som planläggs används huvudsakligen för parkering. Platsen ger bra förutsättningar för hållbart resande med kollektivtrafik. Påverkan Stadsbilden kommer att förändras, ytterligare väggar sluter stadsrummet kring Kvarnbergsplan. Även om det finns god kollektivtrafikförsörjning kommer biltrafiken att öka med åtföljande miljöstörningar.

181 SIDA 4 (14) Sammanfattning och motiverat ställningstagande Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms enligt ovan inte bli följden av planens genomförande. Förutsättningar och inriktning Plandata Planområdet ligger drygt 900 m nordost om Huddinge centrum. Det ligger vid Kvarnbergsplan och gränsar mot Lännavägen Gymnasievägen, se karta sidan 1. Programområdet omfattar ca 0,4 hektar inom Gymnasiet 5. Gymnasiet 5 ägs av Huge Fastigheter AB. Kommunens fastigheter Stuvsta gård 1:32 och 1:63 kan beröras. Översiktliga planer och tidigare ställningstaganden Översiktliga planer I Regional utvecklingsplan 2010 för Stockholmsregionen anges området som Regional stadsbygd med utvecklingspotential. Översiktsplan 2000 redovisar Gymnasiet 5 som allmänt område. Kommunalvägen, Lännavägen och Gymnasievägen är delar i ett kommunalt huvudvägnät. Detaljplan Gymnasiet 5 omfattas av stadsplan för gymnasium, idrottshall fastställd (officiell aktbeteckning 0126K 8792, alternativ aktbeteckning 3-D-7). Planen anger allmänt ändamål. Planens genomförandetid har gått ut. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Mark och vegetation Aulan och Huddingehallen ligger i ett parklandskap med gräsytor och vissa inslag av träd. De berörda delarna av Gymnasiet 5 utgörs av parkering och angöring. Ett flertal oxlar finns på parkeringsytan. Mellan fastigheten och Lännavägen finns en vacker allé med uppvuxna lönnar i dubbla rader. Genom allén leder en gång- och cykelväg. Det går knappast att bevara trädraden närmast fastigheten, men fastighetens gräns och gång- och cykelbanan bör då anpassas efter trädraden närmast vägen på sätt så att denna kan sparas. Åtgärder t.ex. för att kompensera för trädfällning får utredas vidare i detaljplaneskedet. Hydrologiska förhållanden, miljökvalitetsnormer för vatten Dagvatten från området avrinner via det s.k. Solfagradiket till sjön Trehörningen, som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem. Vattenkvaliteten i sjön påverkar Magelungen och Drevviken nedströms, som omfattas av miljökvalitetsnormer. Eftersom marken redan är ianspråktagen med hårdgjorda ytor (parkering) inom aktuellt område bedöms planen inte

182 SIDA 5 (14) medföra att vattenkvaliteten i sjön Trehörningen försämras. Se vidare under Dagvatten. Landskapsbild/stadsbild En ny bebyggelse som placeras mot kvartersgränsen mot gata kommer att göra att gaturummet sluts med bättre rumsbildningar. Kulturmiljöer Huddinge gymnasium 1 Huddinge gymnasium, Gymnasietorget 3, arkitekt Åke E Lindqvist, 1973 Huddinge gymnasium anges som en solitär i Huddinges reviderade kulturmiljöinventering, en byggnad som är "värd uppmärksamhet och varsamhet tack vare sina arkitektoniska eller kulturhistoriska värden. Särskild hänsyn bör tas till dessa solitärer vid bygglovhandläggning och planarbete. Den nya bebyggelsen bör i första hand anpassas till den nyuppförda bebyggelsen i kv Kansliet än till den befintliga bebyggelsen i kv Gymnasiet (kontorshus, gymnasium, sim- och idrottshall) och kv Runan (skivhusen). Bostäder I programförslaget är bebyggelsen är utformad som en sammanhängande kropp för att skärma buller från Lännavägen, Kvarnbergsplan och Gymnasievägen på motsvarande sätt som bebyggelsen på andra sidan Lännavägen. I öster ansluter byggnaden mot kullen som i övrigt kan dämpa buller från Gymnasievägen. Mot Lännavägen och Gymnasievägen anges preliminärt 5 våningar. Det närmaste kvarteret på västra sidan Lännavägen har 4-5 våningar. Byggnaden har placerats i nuvarande fastighetsgräns men bör ha en smal förgårdsmark utan att gc-vägen förskjuts så mycket att yttre trädraden påverkas. Gårdsnivån anpassas till den nivå som anges av entrénivån i Huddingehallen, ungefär den nivå som nuvarande parkering har, 1 Huddinge, reviderad kulturmiljöinventering, rapport 2003:20, Stockholms läns museum, s

183 SIDA 6 (14) vilket då innebär att parkeringen huvudsakligen får ordnas i ett garage i ett plan under nuvarande nivå på parkeringen. Huge Fastigheter AB har lämnat en planskiss för del av fastigheten Gymnasiet 5 som i hög grad stämmer med illustrationen i programförslaget, se även programsamrådsredogörelsen.

184 SIDA 7 (14) Illustrationer TBE Arkitektservice Gestaltning Anpassning bör i första hand ske till den nyuppförda bebyggelsen i kv Kansliet och Sammanträdet 7. Dessa hus har placerats mot förgårdsmarken och mot huvudgata, men en mindre halvprivat zon har lämnats mot gaturummet med syfte att minska insyn och för att använda för planteringar. Den har varierande bredd beroende på att gatans linjeföring har en annan geometri än byggnader. För den nya bebyggelsen föreslås därför att hushöjderna blir fem våningar och ansluter till de motstående husen med 4-5 våningar än att de blir högre. Även möjligheterna till parkering inom tomten talar för detta. Entréer till husen bör utföras genomgående, d.v.s. så att det finns en ingång från både gata och gård. Detta förstärker liv och rörelse i det offentliga rummet och husen vänder inte ryggen mot Kvarnbergsplan. Lägenhetsplanet ligger förhöjt i förhållande till gatuplan av insynsskäl. Ytterligare en fråga handlar om en anpassning bör ske till den nyare bebyggelsen vid Kvarnbergsplan vad gäller materialval (putsade fasader) m.m. Dessa frågor behöver inte avgöras förrän den mer detaljerade planeringen sker och tas då lämpligen upp i ett gestaltningsprogram på liknande sätt som för den bebyggelsen. Ljusförhållanden och lokalklimat Bebyggelsen utförs med sammanhängande fasader vilket ger skyddade gårdar. Orienteringen av bebyggelsen är inte optimal med hänsyn till ljusförhållandena men styrs av kvartersstrukturen.

185 SIDA 8 (14) Gator och trafik Trafik En trafikutredning krävs för att bedöma trafiksituationen och därmed bullret på Lännavägen, Kvarnbergsplan och Gymnasievägen vid de planerade bostäderna. Då behöver man se på nuvarande situation men också ta hänsyn till en inriktning enligt nedan. En planering har påbörjats av ombyggnad av Huddingevägens norra infart till centrum för ca 10 år sedan, dock är tidpunkten nu oklar för när ombyggnaden kan ske. Inriktningen har varit att Lännavägens anslutning till Huddingevägen tas bort och tillfarten till centrum sker via Gymnasievägen. Lännavägen blir en lokalgata/uppsamlingsgata fram till Kvarnbergsplan och får kraftigt minskad trafik efter ombyggnaden. Gymnasievägen byggs om och blir då en huvudgata som ansluter till Huddingevägen i en planskild korsning i anslutning till korsningen med Stationsvägen och Björkängsvägen. Kvarnbergsplan har i tidigare planering utformats för att klara trafiken även med en kraftigare trafik på Gymnasievägen. Skiss av utformningen av Gymnasievägen samt gc-vägar vid Kvarnbergsskolan I utredningen skissades en sänkning av Gymnasievägen för att möjliggöra en gångbro mellan Kvarnbergsskolan och gymnasieområdet enligt ovanstående karta, se även nedan under angöring. Ett planförslag behöver hålla handlingsfrihet för denna trafiklösning vad gäller infarter, dimensionering och utformning av gata och gc-vägar. Efter en omläggning av trafiken kommer i stället Gymnasievägen ha en trafik i samma storleksordning som Lännavägen före omläggningen. Detta ger minskade bullerstörningar från Lännavägen förbi aulan och Huddingehallen men ökad störning från Gymnasievägen, se även angående buller nedan. Gång- och cykeltrafik En regional gc-förbindelse går längs Huddingevägen, som kan nås med en separat gc-väg både längs Lännavägen och Gymnasievägen. Tillfarterna till de olika målpunkterna bör ses över för att undvika korsande vägar mellan trafik och gående barn och elever.

186 SIDA 9 (14) Kollektivtrafik Kvarnbergsplan har utformats för busshållplatser som kan rymma två dubbelbussar, hållplatsläge finns på Kommunalvägen för bussar som inte åker igenom Kvarnbergsplan. Ett stort antal busslinjer trafikerar Kvarnbergsplan. Huddinge station med pendeltågstrafiken och bussterminalen ligger ca 1 km från planområdet. Parkering och angöring Inom Gymnasiet 5, utanför Huddingehallen finns knappt 120 parkeringsplatser, som kan användas i högst 4 timmar med p-skiva. Området tjänar också som parkering för besök i gymnasiet med aulan. Inom Gymnasiet 4 finns ett stort parkeringsområde i en bortre del av tomten, som närmast ca 300 m från Huddingehallen. Det finns även parkering närmare kontorshuset.. Gymnasiet 5 med parkeringen där ny bebyggelse kan uppföras En förutsättning för planläggningen är att parkering kan ordnas som ersätter de befintliga platserna för Huddingehallen och tillgodoser behovet av boendeparkering för den nya bebyggelsen. All parkering ska normalt ordnas på kvartersmark och anordnas som markparkering eller i parkeringsdäck/-garage. I parkeringstal för Huddinge kommun 2 anges som riktvärden för flerbostadshus: byggnorm 9,0 platser per m 2 BTA och planeringsnorm 11,0 platser per m 2 BTA. I all ny planläggning ska utbyggnad enligt planeringsnorm redovisas. Efter särskild 2 Kommunstyrelsen , 12

187 SIDA 10 (14) prövning kan utbyggnaden få begränsas till föreslagen byggnorm i samband med bygglov. Frågan om översyn av parkeringstalen har väckts. I planläggningen bör förtydligas vilka parkeringstal som bör gälla. Det behöver åtminstone finnas p-platser för rörelsehindrade vid Huddingehallen. Korsande vägar mellan trafik och gående barn och elever bör undvikas. Befintliga p-platser för Huddingehallen bör i övrigt ersättas inom Gymnasiet 4, och att parkeringen inom del av Gymnasiet 5 dimensioneras för de nya bostäderna. Parkeringen för bostäderna bör ordnas i den utsträckning som är möjligt i ett källarplan och att därutöver i liten utsträckning ha angörings- och besöksparkering på gårdssidan, men inte i större utsträckning än att gården fungerar för uteplatser m m. Angöring Angöring direkt från Lännavägen och Gymnasievägen är inte lämplig på grund av gatornas funktion (huvudgata) och trafiksituationen i anslutning till cirkulationsplatsen. Det behöver åtminstone finnas angöringsmöjligheter för lastning och lossning samt angöringsmöjlighet för rörelsehindrade vid Huddingehallen. Angöringen för bostäder får lösas i nära anslutning till portarna, i första hand på gårdssidan, t ex för personer med nedsatt rörelseförmåga och för transporter vid flyttning. Störningar Luft De analyser som har gjorts i Huddinge och regionen ger inte anledning att befara överskridanden av miljökvalitetsnormer vid Kvarnbergsplan. 3 Den trafikökning som planens genomförande innebär bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna överskrids lokalt. Buller Bullersituationen har utretts i samband med att den senaste bebyggelsen planlades vid Kvarnbergsplan. 3 Kartor för Huddinge finns bl.a. för PM2,5 2010, Bens(a)pyren 2009, Kvävedioxid 2006, PM , Bensen 2003 på

188 SIDA 11 (14) Buller, ekvivalent nivå, 14 m över marken med nuvarande trafiksystem (från bullerutredning för kvarter söder om Lännavägen (Tunemalm Akustik 2005) Vägtrafikbullret är på de omgivande gatorna Lännavägen och Kvarnbergsplan ca 63 db(a), och på Gymnasievägen >60 db(a) ekvivalent nivå. Detta överstiger de riktvärden riksdagen angivit för trafikbuller vid ny bostadsbebyggelse. Även den maximala nivån överstiger riktvärdena. Den maximala bullernivån för det nybyggda kvarteret vid Kvarnbergsplan beräknades uppgå till ca 84 dba. På längre sikt avses tillfarten till Huddinge centrum från norr ske via en trafikplats på Huddingevägen vid Stationsvägen Björkängsvägen och via Gymnasievägen. Buller, ekvivalent nivå, 14 m över marken med förändrat trafiksystem (från bullerutredning för kvarter söder om Lännavägen (Tunemalm Akustik 2005)

189 SIDA 12 (14) Trafiken minskar då avsevärt på Lännavägen, delen Huddingevägen Kvarnbergsplan och ökar i hög grad på Gymnasievägen med åtföljande bullerökning. Se ovan. Gällande riktvärden för trafikbuller anges i Infrastrukturinriktning för framtida transporter, prop. 1996/97:53, som Riksdagen antog i mars Boverket anger följande i sina allmänna råd: Vid planering av nya bostäder gäller som huvudregel att följande krav bör uppfyllas genom bebyggelsens placering och utformning samt med hjälp av skyddsåtgärder som bullervallar, trafikomläggningar, tyst asfalt etc. Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets Byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 db A maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. 4 Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot andra allmänna intressen dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överstiger 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. 50 dba bör dock alltid uppfyllas för flertalet lägenheter samt vid uteplatser och gårdsytor. 5 Avsteg från riksdagens riktvärden bedöms i detta fall kunna ske på grund av att det rör sig om ett centralt beläget område med tillgång till goda kollektivtrafikförbindelser. Vidare utgör bebyggelsen en betydelsefull komplettering vid ett mindre centrum. 4 Buller i planeringen, Boverket Allmänna råd 2008:1, s dito s. 36 Planeringsfallet bedöms ligga inom angivet intervall.

190 SIDA 13 (14) I ett tidigt skede av fortsatt planering bör verifieras att bullernivåerna blir godtagbara med en ny bullerutredning. Lägenhetslösningar i särskilt bullerutsatta lägen, t.ex. hörnlägenheter och enkelsidiga lägenheer, kan behöva tas fram, för att se om planens störningsbestämmelse innehålls. Teknisk försörjning Ledningar inom kvartersmark som kan behöva flyttas Inga ledningar ligger inom berörd del av Gymnasiet 5 men strax norr om gränsen mot Gymnasiet 4 ligger ett antal ledningar som helst bör ligga kvar. Vattenförsörjning, spillvatten Området ligger inom verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Dagvatten Området ligger inom verksamhetsområdet för dagvatten. P-området inom Gymnasiet 4 är anslutet till dagvattennätet. Dagvatten från områdena avleds idag obehandlat till sjön Trehörningen.Möjligheterna till infiltration är små inom den blivande fastigheten. Fördröjning bör ske innan dagvattnet avleds till det allmänna dagvattensystemet. Elförsörjning Eventuellt behöver elnätet kompletteras med ytterligare någon transformatorstation. Energiförsörjning Områdena går att försörja med fjärrvärme. Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen. Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Planläggningen sker med normalt planförfarande enligt PBL (2010:900). Tidplan Programsamråd har skett under juni september Samhällsbyggnadsnämndens bedöms kunna tillstyrka programmet i april 2013 varefter kommunstyrelsen kan ge ett planuppdrag. Avtal Ramavtal kommer att träffas med Huge Fastigheter AB efter programskedet och före det att ett planuppdrag ges för att fortsätta detaljplaneringen.

191 SIDA 14 (14) Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Bostäderna inom del av Gymnasiet 5 bildar lämpligen en egen fastighet. Gemensamhetsanläggningar Eventuellt kan både det nya bostadsområdet och Huddingehallen (västra entrén, maskinutrymmen) behöva nås från en gemensam tillfart. Servitut Om parkeringen till Huddingehallen, Gymnasiet 5, ska lösas inom Gymnasiet 4 bör ett servitut anges som tillförsäkrar fastigheten parkeringsmöjligheterna på lång sikt. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Kostnaderna för exploateringen förutsätts bli bekostade av fastighetsägaren. Planavgift Plankostnadsavtal som täcker kostnaderna för planläggningen tecknas efter planuppdrag. I så fall utgår ingen planavgift. Tekniska frågor Tekniska utredningar Bullerutredningar görs i detaljplaneskedet på en aktuell situationsplan för bebyggelsen. Administrativa frågor Programarbetet har skett av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen (MSB) genom en projektgrupp, se s. 2. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kurt Lundvall planarkitekt

192 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 12 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) HANDLÄGGARE Söderquist, Mari Kommunstyrelsen Hyra av skolpaviljong till Vistaskolan Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Grundskolenämndens förslag om att hyra in en skolpaviljong till Vistaskolan för fyra klasser godkänns. Sammanfattning Antalet skolelever ökar kraftigt i Vistabergs- och Glömstaområdet, och befintliga skolor klarar inte att fullt ut ta emot det växande antalet elever. Den nya paviljongen planeras kunna stå klar till höstterminsstart Paviljongen kommer att inrymma lokaler för fyra klasser, matrum, rörelserum, personalutrymmen och skolexpedition. Maten bedöms kunna levereras från Vistaskolans tillagningskök. Huge Fastigheter AB har beräknat de preliminära investeringsutgifterna till 3,6 mnkr. Till dessa kostnader kommer hyra för paviljongerna samt drift och underhåll. Vid en förhyrning om 16 månader blir hyran preliminärt cirka 5 mnkr/år. Beskrivning av ärendet Antalet skolelever ökar kraftigt i Vistabergs- och Glömstaområdet, och befintliga skolor klarar inte att fullt ut ta emot det växande antalet elever. I väntan på att Kästa förskola och skola ska stå klar till höstterminen 2015 måste Vistaskolan kompletteras med ytterligare en tillfällig paviljong, inför höstterminen Utöver skolan i Kästa planeras även för en ny grundskola i Glömsta /Enliden för 720 elever med ett planerat färdigställande till höstterminen Båda skolorna kommer att avlasta elevtrycket mot Vistaskolan. Den nya paviljongen blir i två plan, och kommer att inrymma lokaler för fyra klasser, matrum, rörelserum, personalutrymmen och skolexpedition. Maten bedöms kunna levereras från Vistaskolans tillagningskök. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

193 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) Tidsplan Den tillfälligt inhyrda skolpaviljongen planeras att kunna stå klar inför en inflyttning höstterminen Ekonomi Huge har beräknat de preliminära kostnaderna för etablering, avetablering, VA, el samt viss lekutrustning och staket till 3,6 mnkr exkl moms. Till dessa kostnader kommer hyra för paviljongerna samt drift och underhåll. Vid en förhyrning på 16 månader blir hyran preliminärt cirka 5 mnkr/år. I samband med inflyttningen görs en avstämning av kostnaderna, och en ny definitiv hyresberäkning samt hyresavtal upprättas. Finansiering Grundskolenämnden redovisar svårigheter att fullt ut finansiera alla tillkommande lokalprojekt inom den årliga resursfördelningsramen på 8 mnkr. För 2014 bedömer dock nämnden att kostnaden kan klaras inom ram. Grundskolenämnden avser att återkomma med förslag på finansiering i Mål och Budget för Förvaltningens synpunkter Det råder en eftersläpning i planeringen av nya skolor inom Vistabergs- och Glömstaområdet. Det har inneburit att tillfälliga skolpaviljonger har satts upp intill Vistaskolan både 2012, 2013 och nu planeras även en till hösten Denna ryckighet är naturligtvis resurskrävande på olika sätt. Både för de verksamhetsansvariga på de berörda skolorna inom området, och för planeringsansvariga tjänstemän. Det betyder sannolikt även högre kostnader än om planeringen hade skett med ett mer långsiktigt perspektiv. Kommunstyrelsens anser samtidigt att det viktigt att den nu föreslagna paviljongen hyrs in för att avlasta trycket på Vistaskolan. Vesna Jovic Kommundirektör Mats Öberg Ekonomichef Bo Garneij

194 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) Controllerchef Bilagor Grundskolenämndens tjänsteutlåtande daterat samt nämndens protokollsutdrag daterat Beslutet delges Grundskolenämnden Huge Fastigheter AB

195 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Grundskolenämnden 5 december Paragraf Diarienummer GSN-2013/ Hyra av skolpaviljong till Vistaskolan Grundskolenämndens beslut 1.Nämnden godkänner att förvaltningen beställer en ny skolpaviljong till Vistaskolan inför höstterminen Nämnden överlämnar ärendet för godkännande av Kommunstyrelsen. Sammanfattning De senaste årens kraftiga bostadsexploatering har ökat trycket på elevplatser i Vistabergs- och Glömstaområdet. Skolorna i området klarar inte längre att fullt ut ta emot det växande antalet elever inom ramen för sin skolorganisation och kapacitet. Inför höstterminen 2014 ökar elevantalet ytterligare jämfört med föregående läsår och Vistaskolan, med nuvarande cirka 860 elever varav cirka 200 elever i Rosenhillskolan, klarar inte denna ökning inom befintlig organisation/-lokalkapacitet. I väntan på att Kästa förskola och skola för 500 barn/elever F-6 ska stå klar till höstterminen 2015 måste Vistaskolan kompletteras med ytterligare en paviljongbyggnad för fyra klasser, matrum, rörelserum, personalutrymmen och skolexpedition inför höstterminen Placeringen av paviljongen innebär att nuvarande personalparkering vid Hagebyvägen kommer att begränsas under den tid som skolpaviljongen står på plats. Mat kommer att kunna levereras från Vistaskolans tillagningskök. Utöver Kästa förskola och skola utreds för närvarande också ny grundskola i Glömsta/Enliden för 720 elever F-9 med planerat färdigställande till höstterminen De båda skolorna kommer båda att avlasta elevtrycket mot Vistaskolan. För närvarande pågår en skolgårdsupprustning av den centrala relativt torftiga asfaltgården och nya belysningsstolpar ska sättas upp för att få till en ljusare och för barnen bättre och säkrare utevistelse under den mörka årstiden.

196 GRUNDSKOLENÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Paragraf Grundskolenämnden 5 december forts. Diarienummer GSN-2013/ Ekonomi Huge Fastigheter AB har preliminärt bedömt hyreskostnaden till 5,2 mnkr baserat på en hyrestid av 16 månader, varav 3,6 mnkr avser kostnader för etablering och avetablering med kostnader för mark, va, el samt viss lek-utrustning och staket. Enligt nämndens lokalförsörjningsplan för uppstår svårigheter att fullt ut finansiera alla projekt inom den årliga resursfördelningsramen på 8 mnkr. För 2014 bör dock kostnaderna för den nya paviljongen kunna klaras inom ram. Nettokostnader efter lokalavveckling beräknas i nuläget innebära att ramen för 2015 överskrids med 2,3 mnkr. Förvaltningen återkommer med finansieringsförslag i Mål och Budget Överläggning I ärendet yttrar sig Malin Danielsson (FP) och lokalplaneringschef Bengt Hammarlund. Beslutet delges Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Akten

197 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) HANDLÄGGARE Janson, Elaine Grundskolenämnden Hyra av skolpaviljong till Vistaskolan Förslag till beslut Nämnden godkänner att förvaltningen beställer en ny skolpaviljong till Vistaskolan inför höstterminen Nämnden överlämnar ärendet för godkännande av Kommunstyrelsen. Sammanfattning De senaste årens kraftiga bostadsexploatering har ökat trycket på elevplatser i Vistabergs- och Glömstaområdet. Skolorna i området klarar inte längre att fullt ut ta emot det växande antalet elever inom ramen för sin skolorganisation och kapacitet. Inför höstterminen 2014 ökar elevantalet ytterligare jämfört med föregående läsår och Vistaskolan, med nuvarande cirka 860 elever varav cirka 200 elever i Rosenhillskolan, klarar inte denna ökning inom befintlig organisation/- lokalkapacitet. I väntan på att Kästa förskola och skola för 500 barn/elever F-6 ska stå klar till höstterminen 2015 måste Vistaskolan kompletteras med ytterligare en paviljongbyggnad för fyra klasser, matrum, rörelserum, personalutrymmen och skolexpedition inför höstterminen Placeringen av paviljongen innebär att nuvarande personalparkering vid Hagebyvägen kommer att begränsas under den tid som skolpaviljongen står på plats. Mat kommer att kunna levereras från Vistaskolans tillagningskök. Utöver Kästa förskola och skola utreds för närvarande också ny grundskola i Glömsta/Enliden för 720 elever F-9 med planerat färdigställande till höstterminen De båda skolorna kommer båda att avlasta elevtrycket mot Vistaskolan. För närvarande pågår en skolgårdsupprustning av den centrala relativt torftiga asfaltgården och nya belysningsstolpar ska sättas upp för att få till en ljusare och för barnen bättre och säkrare utevistelse under den mörka årstiden. POSTADRESS Barn- och utbildningsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Gymnasietorget 1 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

198 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Ekonomi Huge Fastigheter AB har preliminärt bedömt hyreskostnaden till 5,2 mnkr baserat på en hyrestid av 16 månader, varav 3,6 mnkr avser kostnader för etablering och avetablering med kostnader för mark, va, el samt viss lekutrustning och staket. Enligt nämndens lokalförsörjningsplan för uppstår svårigheter att fullt ut finansiera alla projekt inom den årliga resursfördelningsramen på 8 mnkr. För 2014 bör dock kostnaderna för den nya paviljongen kunna klaras inom ram. Nettokostnader efter lokalavveckling beräknas i nuläget innebära att ramen för 2015 överskrids med 2,3 mnkr. Förvaltningen återkommer med finansieringsförslag i Mål och Budget Beskrivning av ärendet Under de senaste åren har antalet sexåringar ökat kraftigt i Vistabergs- och Glömstaområdet som en följd av att nya bostäder byggts. För närvarande är det förutom Vistaskolan även Stenmoskolan, Källbrinksskolan och Annerstaskolan som har att ansvara för mottagandet av sexåringar från de aktuella områdena. För att klara elevantalsökningen av yngre elever i Vistabergs- och Glömstaområdet tvingades Källbrinksskolan inför höstterminen 2012 för första gången och som en engångsåtgärd ta in en extra sexårsklass jämfört med vad normalkapaciteten tillåter. Eftersläpningen i planeringen av nya skolor gör att paviljonger har behövt sättas upp vid Vistaskolan både hösten 2012 och 2013 för att täcka elevökningen. I väntan på att Kästa förskola och skola ska stå klar till hösten 2015 måste Vistaskolan kompletteras med ytterligare en paviljongbyggnad för fyra klasser, matrum, rörelserum, personalutrymmen och expedition inför höstterminen Förvaltningens synpunkter För att klara intagningen av elever i Vistabergs- och Glömstaområdet inför hösten 2014 behöver ytterligare en skolpaviljong sättas upp vid Vistaskolan. Då planprogrammet för Vistabergsområdet i oktober 2004 togs fram beaktades inte behovet av en framtida grundskola. Bedömningen var att Behovet av skolplatser till följd av utbyggnaden kan tillgodoses inom ramen för befintlig skolutbyggnadsplan.

199 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Vistaskolan har genom åren byggts ut och renoverats i flera omgångar: 1949, Vistaskolan byggs 1995, utbyggnad med sex klassrum med tillhörande grupprum 1998, utbyggnad med fyra klassrum, musiksal, atelje, trä-och metallslöjdsal 1999, äldre delarna av skolan renoveras 2003, ny idrottshall 2004, högstadiedel, matsal, tillagningskök, mediatek, textilslöjdsal, musiksal byggs till 2010, Rosenhillskolan tillkommer med cirka 200 elever F , skolpaviljong med två klassrum 2013, skolpaviljong med tre klassrum I slutet av 1980-talet innan bostadsutbyggnaden i området tog fart var elevunderlaget endast cirka 100 elever och Vistaskolan hotades då av nedläggning. De senaste årens kraftiga bostadsexploatering har ökat trycket på elevplatser. Skolorna i Vistabergsområdet klarar inte längre att fullt ut ta emot det växande antalet sexåringar inom ramen för sin skolorganisation och kapacitet. Förvaltningen bedömer att en lokalkomplettering i form av ytterligare en skolpaviljong för fyra klasser, två sexårsgrupper och två klasser i årskurs 1 behöver sättas upp vid Vistaskolan. Skolpaviljongen ska även inrymma rörelserum, matrum, personalutrymmen och skolexpedition. Mat bedöms kunna levereras från Vistaskolans tillagningskök.

200 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) 2012, skolpaviljong med två klasser (nummer1). 2013, skolpaviljong med tre klasser (nummer 2). 2014, skolpaviljong med fyra klasser (nummer 3). Placeringen av paviljongen innebär att nuvarande personalparkering vid Hagebyvägen kommer att begränsas under den tid som skolpaviljongen står på plats. Utöver Kästa förskola och skola utreds för närvarande också ny grundskola i Glömsta/Enliden för 720 elever F-9 med planerat färdigställande till höstterminen De båda skolorna kommer båda att avlasta efterfrågetrycket mot Vistaskolan. För närvarande pågår en skolgårdsupprustning av den centrala relativt torftiga asfaltgården och nya belysningsstolpar ska sättas upp för att få till en ljusare och för barnen bättre och säkrare utevistelse under den mörka årstiden. Ekonomi Huge Fastigheter AB har preliminärt bedömt hyreskostnaden till 5,2 mnkr baserat på en hyrestid av 16 månader, varav 3,6 mnkr avser kostnader för etablering och avetablering med kostnader för mark, va, el samt viss lekutrustning och staket.

201 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA GSN-2013/ (5) Finansiering Enligt nämndens lokalförsörjningsplan för uppstår svårigheter att fullt ut finansiera alla projekt inom den årliga resursfördelningsramen på 8 mnkr. För 2014 bör dock kostnaderna för den nya paviljongen kunna klaras inom ram. Nettokostnader efter lokalavveckling beräknas i nuläget innebära att ramen för 2015 överskrids med 2,3 mnkr. Förvaltningen återkommer med finansieringsförslag i Mål och Budget Jukka Kuusisto Utbildningschef Bengt Hammarlund Lokalplaneringschef Bilagor Offert med hyresberäkning och ritningar den 8 november 2013 från Huge Fastigheter AB Beslutet delges Kommunstyrelsen Huge Fastigheter AB Akten

202 HF Huddinge kommun Grundskalenämnden Barn- och utbildn förv HUDDINGE Preliminär offert avseende hyra av skolpaviljong Vistaskolan På begäran lämnas hänned preliminär offert avseende hyra av tillfälliga lokaler om ca 755 kvm (LOA) i två plan för grundskoleverksamhet, för att tas i bruk till terminsstart hösten Lokalerna uppförs med inhyrda moduler. De preliminära kostnaderna för etablering samt avetablering har beräknats till 3,6 mkr ex moms. Till dessa kostnader kommer hyra för paviljongerna samt drift och underhåll. Vid en förhyrning om 16 mån blir hyran preliminärt 5 mkr/år ex moms i 2013 års hyresläge. I samband med inflyttning görs en avstämning av kostnaderna och en ny hyresberäkning samt hyresavtal upprättas. H\lge; Fastigheter AB ;1k~ Asa Hedenberg VD /j_ L 0/d~-f Henrik Örneblad, Affärsområdeschef Kommunal service Bilagor Bilaga J Hyreskalkyl Bilaga 2 Hyresberäkning Bilaga 3 Exempel på volymritning Bilaga 4 Situationsplan Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax Orgnr

203 4--huge Projektnr: Projektbenämning: Projektledare: Namn Namnsson l Pre l. l<ostnadsbedömning l l(ostnader Budget Prognos 1 Prognos 2 Prognos 41 Utfall Datum j Upprättad/ifylld av Ulf EnderJ Fastighetskostnader l Byggherrekostnader f Projekteringskostnader i-- r Produktionskostnader Oförutsett Summa exkl. adm kostnader Administrativa kostnader r Summa exkl. maridösen Marklösen o Totalt l oooj oj oj oj oj o ~ ~ :..-; ;/, ~ 'h;/, ;/, ;/, :..-; Reservationer och prisläge: _qf~~~!~~~~i~~~!!1.~9.!?l~-~~~<! _1!: 1~~-~~~ ~~~-i!:.~! -~~~~<~-~ ~ _..._ l ~ ~ ~ ~ Kostnadsläge: Restvärde: :..-; :..-; :..-; ;///, ;/, :..-; :..-; W / ///, Anmärkningar, föridaring till avvikelser och förändringar: Utbyrningsbar yta 755 l<v~ Samtliga priser exkl moms -

204 Il HG BIL z HYRESBERÄKNING (preliminär vid uthyrning till kommunen) Projekt: Objekt: 3134 Vistaskolan Paviljong i 2 plan Investering tkr: Beräknad kostnad tkr: Investering inkl4% adm avg Investering inkl kapitalkostnad under byggtid 1) Kalkylränta: 2) Index: 3) Kap kostn byggtid Beräknad byggtid: Bokfört värde tkr: Drift kr/kvm: Underhåll kr/kvm: Beräknat tax-värde tkr: Utökat antal kvm: Totalt antal kvm: 3,19% 70% 5 1 mån o o 755 LOA 755 LOA ~%w0~~m~~~~0~~0::8j~::::: ::::::::::::::::::::::::::::::~:::::: : ~: ::::::::: ::::: :: :::::~::::::::::::: : ::'::::::~:: :illill:::::::~:::::::::::::::~~~:m: :: : ::: : :: ::::::::::: :: : :: : ::~::: : :::::::::: : :: :: :::m:ill: :: Kapital investering O 800 :K~tP:~~ti ::~~~ :v.~r~~::::: ::::::::::::::::::::::::::: : :::: ::::: :::::::::::::::::::::::::::9 ::::::: : :: : :: :::: :: :::::: :::::9::::::::::::::::: ::m::::m:p:: :::: ::: :: :: : : ::::::::::: : :: :P::::::::::::::::::: ::::::::9:: Drift jy6,~~~h~~iil:i ::::~::::::: :::::iiiiiiiiii!iilii 1 iil!i lilil:i: : :: :::: : ::,liiiiiii:iiii ii1iliiiiiliiii ig~::: :::::::::::: : :::ii i i!i!?~:: : :: : :: :::::::::::::::::::~~ ili!!li!i11! 1iii!i!iiii!lg~::: :: : :::::::::: : : :: ::~~i : Inhyra paviljong 2000 tkr/år kr/kvm/år ) 5-årig statsobligation+ 1,5 %-enhet perden 1:a i månaden då hyresberäkning sker. SE GVB 5Yper : 1,69% 2) Index sätts till 70% vid utökad yta och 55% i övriga fall. 3) Beräknad investering X kalkylränta X byggtid l 2 Annuitetsfaktor 103,2% 82,9% 78,0% 52,4% 22,0%

205 Våning mm Personal/Ad min. ca83 kvm Teknik E E..... v ~ Matsal ca 83 kvm Rörelserum ca 120 kvm. ~ Om 5m 10m ' ~ ~~- l

206 Våning mm Teknll< Teknik l<lassrum 60 kvm l<lassrum 60 kvm....._ E E... ~ GRP 10kvm GRP 10 kvm Klassrum 60 kvm l.l Om 5m 10m

207

208 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 13 DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (7) HANDLÄGGARE Katarina Persson Kommunstyrelsen Ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler svar på motion väckt av Ann-Marie Högberg (S) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 januari 2014 beslutas att 1. Motionen bifalles vad gäller första punkten. 2. Motionens andra punkt anses besvarad. 3. Motionens tredje punkt anses besvarad. Sammanfattning Ann-Marie Högberg (S) väckte den 28 mars 2012 en motion om att ta ett ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler. I motionen föreslås sammanfattningsvis: 1) att kommunstyrelsen ges i uppdrag att undersöka vad som är mest fördelaktigt för skattebetalarna när det gäller mark- och kringkostnader när nya kommunala lokaler ska uppföras. 2) att koncernperspektivet beaktas när uppvärmningsform ska väljas och att fjärrvärme är förstahandsval när det är lämpligt. 3) att Huddinge kommun genom Södertörns Energi AB undersöker förutsättningarna för Södertörns Fjärrvärme AB att också leverera förnyelsebara alternativ. Motionen har lämnats på remiss till miljönämnden, Huge Fastigheter AB samt till Södertörns Fjärrvärme AB. Förvaltningen anser den första punkten i motionen ska bifallas medan den andra och den tredje punkten anses vara besvarad i tjänsteutlåtandet. Beskrivning av ärendet Ann-Marie Högberg (S) väckte den 28 mars 2012 en motion om att ta ett ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler. I motionen framhålls att det är mycket viktigt att se både långsiktigt och övergripande utifrån ett POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

209 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (7) kommunalekonomiskt koncernperspektiv på nya verksamhetslokaler för kommunens verksamheter. Detta för att det handlar om stora investeringar som innebär kostnader, som ska betalas med skattepengar, under mycket lång tid. Motionären anser bl.a. att kostnaderna kan hållas nere genom att inte belasta bygget av lokaler med kringkostnader, och genom att upplåta mark med tomträtt. Motionären framför också att energifrågorna är viktiga för såväl ekonomin som miljön och om det behövs uppvärmning så ska fjärrvärme vara ett förstahandsval. Nya byggnader ska dock vara så energieffektiva att de i princip inte behöver värmas upp annat än vid vissa tidpunkter och fjärrvärme är kanske inte det bästa alternativet. Inom ramen för våra energibolag bör därför frågan om att tillhandahålla förnyelsebara alternativ aktualiseras. Sammanfattningsvis föreslås följande i motionen: 1) att kommunstyrelsen ges i uppdrag att undersöka vad som är mest fördelaktigt för skattebetalarna när det gäller mark- och kringkostnader när nya kommunala lokaler ska uppföras. 2) att koncernperspektivet beaktas när uppvärmningsform ska väljas och att fjärrvärme är förstahandsval när det är lämpligt. 3) att Huddinge kommun genom Södertörns Energi AB undersöker förutsättningarna för Södertörns Fjärrvärme AB att också leverera förnyelsebara alternativ. Ärendet har remitterats till miljönämnden, Huge Fastigheter AB och Södertörns Fjärrvärme AB. Den sistnämnda remissinstansen fick ärendet på förnyad remiss gällande den tredje punkten i motionen. Detta eftersom det framkom att denna punkt missuppfattades vid första remissomgången. Ett förtydligande gällande den tredje och sista punkten har därmed gjorts. Förtydligandet innebär att motionären inte endast avser förnyelsebara alternativ i produktionen av fjärrvärme utan produktion av förnyelsebar energi överlag.

210 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (7) Remissinstansernas synpunkter Miljönämnden Mark- och kringkostnader Miljönämnden beskriver i sina remissyttranden processen kring detaljplaner och avtalstecknande vid försäljning av kommunal mark. Nämnden anser att den utsträckning som kommunen ska svara för kostnaderna för allmänna anläggningar för denna typ av projekt borde, med hänsyn till hyran, vara avhängigt kommunens intäkter och kostnader i projektet i övrigt. Vad avser markpriset så bör kommunen inte vid försäljning av mark av andra kommunalekonomiska skäl subventionera markpriset. Här torde upplåtelse genom tomträtt vara ett alternativ. Koncernperspektivet Miljönämnden håller med motionären om att energifrågorna är viktiga för såväl ekonomin som miljön. Kommunen ska ha ett helhets- /koncernperspektiv när det gäller val av uppvärmningsform. Kommunens viljeinriktning bör framgå i ägardirektiven mot Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) och Huge och i våra egna styrdokument såsom översiktsplanen. Förutsättningarna för förnyelsebara alternativ Nämnden svarar här att vad de känner till så pågår redan arbete i detta avseende genom de diskussioner som förts i samband med de nya ägardirektiven mot Södertörns Fjärrvärme AB. Huge Fastigheter AB Mark- och kringkostnader Huge Fastigheter AB anger i sitt yttrande att de ser positivt på att kommunen formulerar tydliga strategier för hur kringkostnader vid exploateringar ska finansieras. Koncernperspektiv Bolaget framför gällande denna fråga att när det gäller framtida investeringar ska man använda sig av de möjliga energikällor som finns till hands i närområdet, om det är ekonomiskt försvarbart och ett lämpligt val, i kombination med andra gröna lösningar av uppvärmningssystem i byggnaden. Där fjärrvärme finns framdraget kan det vara ett förstahandsalternativ, men andra energismarta lösningar måste också utvärderas. Förutsättningarna för förnyelsebara alternativ Huge Fastigheter AB svarar här att de under en längre period arbetat för att ta bort fossila bränslen som uppvärmningskälla i byggnaderna. Detta är

211 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (7) genomfört och bolaget har idag antingen fjärrvärme eller elanvändning där bolaget köper bra miljöval el. Huge för även resonemang med fjärrvärmebolaget att det finns ett intresse av att köpa grön fjärrvärme om detta skulle kunna erbjudas vilket inte är fallet i dagsläget. Södertörns fjärrvärme AB Bolaget beskriver i sitt första remissvar ( ) den låga inblandningen av fossila bränslen i fjärrvärmesystemet idag och hur de har arbetat med utbyggnad av fjärrvärmenätet och med att få ned inblandningen av fossila produkter i bränslemixen under de senaste åren. År 2011 användes i hela fjärrvärmesystemet 4 % fossilt och 96 % förnyelsebart. En liten del av bränslet innehåller utsorterat plast som inte gått att återvinna. Bolaget skriver att det fossila inslag som finns i det avfall som används idag är resurseffektivt, då det tar tillvara på material som annars skulle ha hamnat på deponi. Bolaget beskriver planer och strategier för att för den kommande tiden minska den fossila inblandningen i bränslemixen ytterligare samt för att minska energianvändningen totalt sett hos sina kunder. Vidare skriver bolaget i sitt yttrande att de idag har det lägsta fjärrvärmepriset till kund inom storstockholmsregionen och har bland de 40 lägsta fjärrvärmepriserna i Sverige. Detta gör att i tätbebyggda områden eller där fjärrvärme redan finns är fjärrvärmen ett ekonomiskt bra alternativ. Konverteringar från fjärrvärme till exempelvis värmepumpar är ytterst sällan lönsamt för kunden. Bolaget anger ha som målsättning att erbjuda en för kunden prisvärd uppvärmning. I sitt andra kompletterande remissvar ( ) gällande tredje punkten i motionen skriver bolaget att kärnprodukten i deras verksamhet är leverans av fjärrvärme till kund, vilken har kompletterats även med fjärrkyla. Bolaget har vidare tillsammans med Södertörns Energi AB utrett möjligheten att starta elförsäljning inom kommunerna, men konstaterade att konkurrensen var hård och vinstmarginalerna små och att det dessutom låg utanför deras kompetensområde. Bolaget har vidare tittat på solceller för elenergi och ser eventuella framtida möjligheter där. De har på försök gått in med solpaneler för produktion av fjärrvärme hos kund och avser att under våren 2014 sätta upp solceller på en av sina kontorslokaler. Preliminära rapporter gällande solpanelerna för produktion av fjärrvärme hos en kund har dock visat på olönsamhet. Förvaltningens synpunkter Mark- och kringkostnader Enligt kommunens riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark är huvudprincipen försäljning av mark. Försäljning ska ske till

212 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (7) marknadsmässiga priser. Tomträttsupplåtelse kan tillämpas i vissa fall t ex för förskolor/skolor och särskilda boendeformer t ex vårdboende. Även i andra fall kan tomträttsupplåtelse ske om det bedöms lämpligt. Tomträtt är en form av nyttjanderätt till en fastighet där tomträttshavaren har rätt att nyttja fastigheten på i princip samma sätt som ägaren av en fastighet mot en skyldighet att betala ersättning i form av årlig avgäld. Tomträttsavgälden regleras i regel vart 10:e år och fastställs med utgångspunkt från tomtens markvärde och en avgäldsränta. Nuvarande tillämpning av försäljning av mark till Huge Fastigheter AB för skolor och förskolor kommunala lokaler framgår av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsens förvaltning anser i likhet med Huge att det är bra med ett tydliggörande av hur investeringar för kommunala lokaler ska fördelas mellan exploatör och kommun. För skattekollektivet finns utgiften för kringkostnader som t.ex. gator oavsett fördelning, antingen som hyreskostnad eller som kommunal investering. Hyreskostnaden påverkar dock vad kommunen måste betala för elever i andra kommuner, dvs. har kommunen själv höga hyreskostnader så måste samma nivå betalas för externa placeringar. Det gäller också lokalbidraget som kommunen betalar ut till privata aktörer i Huddinge. Frågan om försäljning av marken eller tomträttsupplåtelse innebär olika sätt att ta betalt för samma investering men gör det möjligt för exploatören att slippa en hög initial kostnad. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det är angeläget att utreda och belysa konsekvenserna av olika alternativ för finansiering av exploateringskostnader och markupplåtelse. Beaktas måste också att lika villkor ska ges privata aktörer som vill bygga för kommunal verksamhet. Förvaltningen föreslår att uppdrag ges att redovisa en utredning i enlighet med ovanstående och motionärens förslag. Koncernperspektivet Förvaltningen instämmer med motionären om att det är viktigt att beakta helhetsperspektivet så att hela koncernen har en gemensam inriktning gällande vissa långsiktiga frågor. Utbyggnad av fjärrvärme är ett sådant exempel, där konsensus är viktig. I kommunens klimat- och energiplan anges att kommunen tillsammans med Södertörns Fjärrvärme AB ska försöka få fler områden fjärrvärmeförsörjda. I förslag till ny översiktsplan anges att Täthet tar tillvara på de investeringar i infrastruktur som gjorts och möjliggör även investeringar i klimateffektiva lösningar såsom fjärrvärme. Vid nyexploatering bör man i första hand säkerställa att bebyggelsen använder så lite energi som möjligt och i andra hand att säkerställa att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som möjligt. Vidare beskriver dokumentet att Kommunen ser positivt på en utbyggnad av fjärrvärme och fjärrkyla till nya områden. Planen anger vidare att kommunen även ser positivt på utbyggnad av småskaliga lösningar såsom solceller, solfångare,

213 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (7) mindre vindkraftverk, bergvärme, markvärme och pelletspannor. De olika värmekällorna har olika fördelar och lämpar sig olika bra beroende på förhållandena som råder kring den specifika bostaden. Idag är värmepumpar en stor konkurrent till fjärrvärme, då denna uppvärmningskälla marknadsförs mycket aktivt. Värmepumpar är ett miljömässigt och ekonomiskt fördelaktigt alternativ i många fall. I synnerhet i områden som är glesbebyggda och då värmepumpen ersätter elvärme eller gamla oljepannor. Problemet med värmepumpar är att de är beroende av el och därmed även av den framtida utvecklingen av skatter och marknadspriser på elmarknaden. Dessutom är elen idag inte fossilbränslefri. Det är även en jämförelsevis känslig teknologi med en historiskt sett högre risk för komplikationer såsom kompressorhaverier. Fjärrvärmen är ofta därför ett bättre alternativ både ekonomiskt och miljömässigt. I synnerhet i tätbebyggda områden, där fjärrvärme redan finns framdraget och då den fjärrvärme som används har låg inblandning av fossila bränslen. Att punktera redan fjärrvärmeförsörjda områden med värmepumpar är inte fördelaktigt. Kommunstyrelsens förvaltning anser att fjärrvärme bör vara det främsta alternativet i denna typ av bostadsområden, då detta är både ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Förvaltningen instämmer i miljönämndens synpunkter och anser att en gemensam viljeinriktning bör framgå i ägardirektiven mot Södertörns Fjärrvärme AB och mot Huge Fastigheter AB samt i våra egna styrdokument. Viljeinriktningen torde vara att fjärrvärme i dagsläget alltid ska övervägas som ett alternativ vid val av uppvärmningskälla. Framförallt i tätbebyggda områden och där fjärrvärme redan finns framdragen. Förutsättningarna för förnyelsebara alternativ Vad gäller möjligheterna att utvidga Södertörns Fjärrvärme ABs varuportfölj med produktion av förnyelsebar energi utöver fjärrvärme anser kommunstyrelsens förvaltning att Södertörns Fjärrvärme AB har lämnat relevanta synpunkter. Huruvida detta ska vara ett alternativ i framtiden måste frågan i sådana fall utredas tillsammans med Södertörns Fjärrvärme AB och Södertörns Energi AB där man tillsammans tittar på möjligheter för utvidgad varuportfölj och att det då regleras genom ägardirektiv. Förvaltningen förespråkar dock att det i första hand bör vara intressant att utveckla fjärrvärmen som vara och öka dess konkurrenskraft snarare än att utvidga verksamheten till att innefatta annan energiproduktion. Exempelvis genom att ansluta vitvaror till fjärrvärme, vilket lämpar sig i lågenergihus där lite värme används. För att sammanfatta föreslår förvaltningen, med utgång i det som har beskrivits i tjänsteutlåtandet, att den första punkten i motionen ska bifallas medan den andra och tredje punkten anses vara besvarad.

214 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2012/ (7) Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Katarina Persson Miljöstrateg Bilagor Motionen Miljönämndens protokoll Yttrande från Huge Fastigheter AB Yttranden från Södertörns Fjärrvärme AB ( resp ) Beslutet delges Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden Huge Fastigheter AB Södertörns Fjärrvärme AB

215 1,~ Socialdemokratern a i Huddinge Motion Dlerlonr HUDDINGE KOMMUN Kommunswrelsen o l Diarieplanbeteckn. Kommunfullmäktige i Huddinge kommun Ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler Nya verksamhetslokaler för kommunens verksamheter är stora investeringar och innebär kostnader, som ska betalas med skattepengar, under mycket lång tid. Det är därför mycket viktigt att verkligen se både långsiktigt och övergripande utifrån ett kommunalekonomiskt koncernperspektiv. När nya kommunala lokaler ska uppföras är det vanligaste att vårt kommunala bolag, Huge Fastigheter AB, köper mark av kommunen. Ibland ingår också att bolaget får betala investeringar i omkringliggande infrastruktur, t.ex. vägutbyggnader av olika slag. Detta ligger sedan till grund för den hyreskalkyl som kommunen.far, dvs. alla kostnader får sedan bäras av kommunen/skattebetalarna, sannolikt under hela byggnadens livstid. Det är inte självklart att det är det klokaste och mest effektiva sättet. Genom att inte belasta bygget med kringkostnader, och genom att upplåta mark med tomträtt, kan kostnaderna hållas nere. Energifrågorna är viktiga såväl för ekonomin som miljön. Huddinge kommun har tillsammans med Botkyrka och Södertälje gjort en mycket stor investering i Igelsta kraftvärmeverk, där miljöskälen vägde tungt. Därför är det förstås viktigt för kommunens skattebetalare att investeringen lönar sig såväl ekonomiskt som miljömässigt. Om det behövs uppvärmning bör fjärrvärme vara ett förstahandsval. Nya byggnader ska dock vara så energieffektiva att de ibland i princip inte behöver värmas upp annat än vid vissa tidpunkter. Då är kanske inte fjärrvärme det bästa alternativet. Inom ramen för våra energibolag- först och främst Södertörns Fjärrvärme AB - bör därför frågan om att tillhandahålla förnyelsebara alternativ aktualiseras. Vi föreslår mot bakgrund av ovanstående: att kommunstyrelsen ges i uppdrag att undersöka vad som är mest fördelaktigt för skattebetalarna när det gäller mark- och kringkostnader när nya kommunala lokaler ska uppföras att koncernperspektivet beaktas när uppvärmningsform ska väljas och att fjärrvärme är förstahandsval när det är lämpligt att Huddinge kommun genom Södertörns Energi AB undersöker förutsättningarna för Södertörns Fjärrvärme AB att också leverera förnyelsebara alternativ. ~r~~~ Ann-Marie Högberg / / Socialdemokraterna

216 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 17 september Miljönämnden 25 september Diarienummer Remiss: Ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler Motion av Ann-Marie Högberg (S) Miljönämndens beslut Miljönämnden överlämnar tjänsteutlåtande daterat som svar på remissen. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Överläggning i miljönämnden Peter Andersson (S) yrkar bifall till motionen. Proposition Ordföranden finner att det finns två förslag till beslut: Förvaltningens förslag Peter Anderssons (S) yrkande om bifall till motionen Ordföranden ställer de båda förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Reservation Peter Andersson (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

217 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 17 september Miljönämnden 25 september Diarienummer Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Ann- Marie Högberg (S) till miljönämnden om ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler. I motionen föreslås sammanfattningsvis: Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att undersöka vad som är mest fördelaktigt för skattebetalarna när det gäller mark- och kringkostnader när nya kommunala lokaler ska uppföras; Att koncernperspektivet beaktas när uppvärmningsform ska väljas och att fjärrvärme är förstahandsval när det är lämpligt; Att Huddinge kommun genom Södertörns Energi AB undersöker förutsättningarna för Södertörns Fjärrvärme AB att också leverera förnyelsebara alternativ. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

218 4_Motion ekonomiskt helhetsgrepptjut.docx MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA (4) HANDLÄGGARE Eva-Christina Arvidsson Miljönämnden REMISS - EKONOMISKT HELHETSGREPP PÅ KOMMUNALA LOKALER - MOTION AV ANN-MARIE HÖGBERG (S) Förslag till beslut Miljönämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har remitterat en motion ställd av Ann-Marie Högberg (S) till miljönämnden om ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler. I motionen föreslås sammanfattningsvis: - att kommunstyrelsen ges i uppdrag att undersöka vad som är mest fördelaktigt för skattebetalarna när det gäller mark- och kringkostnader när nya kommunala lokaler ska uppföras. - att koncernperspektivet beaktas när uppvärmningsform ska väljas och att fjärrvärme är förstahandsval när det är lämpligt. - att Huddinge kommun genom Södertörns Energi AB undersöker förutsättningarna för Södertörns Fjärrvärme AB att också leverera förnyelsebara alternativ. Beskrivning av ärendet Motionären anser att det är mycket viktigt att se både långsiktigt och övergripande utifrån ett kommunalekonomiskt koncernperspektiv på nya verksamhetslokaler för kommunens verksamheter. Detta för att det handlar om stora investeringar som innebär kostnader, som ska betalas med skattepengar, under mycket lång tid. Motionären anser bl a att kostnaderna kan hållas nere genom att inte belasta bygget av lokaler med kringkostnader, och genom att upplåta mark med tomträtt. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX WEBB OCH E-POST

219 SIDA 2 (4) Motionären framför också att energifrågorna är viktiga för såväl ekonomin som miljön och om det behövs uppvärmning så ska fjärrvärme vara ett förstahandsval. Nya byggnader ska dock vara så energieffektiva att de i princip inte behöver värmas upp annat än vid vissa tidpunkter och fjärrvärme är kanske inte det bästa alternativet. Inom ramen för våra energibolag bör därför frågan om at tillhandahålla förnyelsebara alternativ aktualiseras. Sammanfattningsvis föreslås följande i motionen: - att kommunstyrelsen ges i uppdrag att undersöka vad som är mest fördelaktigt för skattebetalarna när det gäller mark- och kringkostnader när nya kommunala lokaler ska uppföras. - att koncernperspektivet beaktas när uppvärmningsform ska väljas och att fjärrvärme är förstahandsval när det är lämpligt. - att Huddinge kommun genom Södertörns Energi AB undersöker förutsättningarna för Södertörns Fjärrvärme AB att också leverera förnyelsebara alternativ. Förvaltningens synpunkter Mark- och kringkostnader I samband med framtagandet av nya detaljplaner för förskolor och skolor på kommunal mark tecknar kommunen avtal med Huge Fastigheter AB (nedan kallad Huge). Dessa avtal reglerar bl a villkoren för försäljning av mark och fördelning av kostnader för allmänna anläggningar som måste komma till för att möjliggöra utbyggnaden av lokalerna. Inriktningen för försäljning av kommunens mark är att den ska säljas till ett marknadsmässigt pris. Kommunen och Huge har per överenskommit om en köpeskilling om 600 kr/m2 tomtyta för mark för nämnda ändamål. Köpeskillingen räknas upp med konsumentprisindex från nämnda tidpunkt till dess erläggande. Angiven köpeskilling har av parterna bedömts vara rimlig för aktuell markanvändning. Parterna har även fört diskussioner om upplåtelse av mark genom tomträtt, vilket kommunen anser vara ett bra alternativ för nämnda ändamål. Huge ställer sig negativ till denna upplåtelseform. Vid upprättandet av gatukostnadsutredningar för detaljplaner som inrymmer förskolor/skolor erhåller dessa lokaler andelstal utifrån antal tillkommande avdelningar/klasser. Detta för att få en rättvis fördelning av den totala kostnaden på samtliga fastigheter inom fördelningsområdet. Kommunen debiterar däremot inte Huge såsom fastighetsägare dessa kostnader för närvarande, utan kostnaderna bärs av kommunen för att undvika att hyran för

220 SIDA 3 (4) lokalerna belastas. I situationer då det inte är aktuellt med gatukostnadsuttag genom upprättandet av en gatukostnadsutredning är grundprincipen att kommunen utför och bekostar utbyggnaden av allmänna anläggningar, dvs gator etc inom allmän platsmark, medan Huge utför och bekostar anläggningar inom kvartersmark, t ex parkeringsplatser och ytor för varuintag etc. I situationer då det är uppenbart att en anläggning måste komma till inom allmän platsmark enbart för att möjliggöra förskola/skola, och då dessa inte är alltför betungande, fördelas dessa på Huge såsom exploatör. Exempel på sådana anläggningar kan vara övergångsställen, mindre komplettering av gång- och cykelväg eller som ersättning för en befintlig anläggning som påverkas genom den nya förskolan/skolan. I vilken utsträckning som kommunen ska svara för kostnaderna för allmänna anläggningar för denna typ av projekt anser mark- och exploateringsavdelningen, med hänsyn till hyran, borde vara avhängigt kommunens intäkter och kostnader i projektet i övrigt. Vad avser markpriset så bör kommunen inte vid försäljning av mark av andra kommunalekonomiska skäl subventionera markpriset. Här torde upplåtelse genom tomträtt vara ett alternativ. Koncernperspektivet Förvaltningen håller med motionären om att energifrågorna är viktiga för såväl ekonomin som miljön. Kommunen ska ha ett helhets- /koncernperspektiv när det gäller val av uppvärmningsform. Kommunens viljeinriktning bör framgå i ägardirektiven mot Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) och Huge och i våra egna styrdokument såsom översiktsplanen. Förutsättningarna för förnyelsebara alternativ I motionen förslås att Huddinge kommun genom Södertörns Energi AB ska undersöka förutsättningarna för SFAB att också leverera förnyelsebara alternativ. Vad förvaltningen känner till så pågår redan arbete i detta avseende genom de diskussioner som förts i samband med de nya ägardirektiven mot SFAB. I handläggning av ärendet har mark- och exploateringsavdelningen deltagit. Eva-Christina Arvidsson miljöchef

221 SIDA 4 (4) Bilagor Remiss av motion ställd av Ann-Marie Högberg (S) Beslutet delges Kommunstyrelsens kansli

222 HF (1) Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Katarina Persson Huddinge Yttrande gällande Ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler Motion av Ann-Marie Högberg (S) med dnr KS-2012/ Huge Fastigheter ser positivt på att kommunen formulerar tydliga strategier för hur kringkostnader vid exploateringar ska finansieras. Huge Fastigheter har under en längre period arbetat för att ta bort fossila bränslen som uppvärmningskälla i byggnaderna. Detta är genomfört och bolaget har idag antingen fjärrvärme eller elanvändning där bolaget köper bra miljöval el. För att minska på köpt bra miljöval el till fastigheterna använder bolaget värmepumpslösningar och solceller. När det gäller att använda andra typer av lösningar för att ta tillvara naturliga värmekällor lokalt i byggnaderna installeras värmeväxlare i ventilationssystemen, solfångare och avloppsvärmeväxlare vilket tar tillvara värme som uppkommer och minskar användningen i byggnaderna. Huge för även resonemang med fjärrvärmebolaget att det finns ett intresse av att köpa grön fjärrvärme om detta skulle kunna erbjudas vilket inte är fallet i dagsläget. När det gäller framtida investeringar anser bolaget att man skall använda sig av de möjliga energikällor som finns till hands i närområdet, om det är ekonomiskt försvarbart och ett lämpligt val, i kombination med andra gröna lösningar av uppvärmningssystem i byggnaden. Sammanfattat blir vårt svar att där fjärrvärme finns framdraget kan det vara ett förstahandsalternativ, men andra energismarta lösningar måste också utvärderas. Med vänliga hälsningar Huge Fastigheter AB Åsa Hedenberg Verkställande direktör Huge Fastigheter AB Box 1073, Huddinge Besöksadress Sjödalstorget 7 Tel Fax Orgnr

223 Datum Beteckning Yt12tf (3) Handläggare Thomas Forsberg Ärende Remissvar - Ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler Fjärrvärmen byggdes ut kraftigt under 70-talet i Huddinge, Botkyrka och Salems kommuner. Detta skedde samtidigt med befolkningsökning och byggandet inom kommunerna. Fram till mitten av 80-talet bestod fjärrvärmeleveranserna från Södertörns Fjärrvärme i princip av 100 % kol och olja. Då ansågs lågsvavlig olja och kolförbränning med avancerad rökgasrening som ett ekonomiskt och miljömässigt bra alternativ. Ökade bränslepriser, skatter och miljöaspekter gjorde att vi under 90-talet ställde om produktionen till bioolja, torv och flis och deponigas. I slutet av 90-talet var det mindre än 10 % fossilt bränsle till produktionen. År 2011 använde vi i hela fjärrvärmesystemet 4 % fossilt och 96 % förnyelsebart. En liten del av bränslet innehåller utsorterat plast som inte gått att återvinna. Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sabo har med Svensk Fjärrvärme kommit överens om att CO2-andelen i plast ska belasta den ursprungligen tänkta användningen och inte fjärrvärmeproduktionen. Idag har vi investerat i kraftvärmeproduktion, konverterat äldre pannor, hjälpt till med energibesparingar hos kund, allt för en mer ekonomisk och miljöriktig produktion och prisvärda fjärrvärmelösningar för kund och samhälle. Vi har idag det lägsta fjärrvärmepriset till kund inom storstockholmsregionen och har bland de 40 lägsta fjärrvärmepriserna i Sverige. Våra strategier är att hitta miljöriktiga och prisvärda lösningar. När vi pratar om miljöriktiga lösningar så behöver vi se på samhället i stort. Är det bra för miljön att kasta brännbart, icke återvinningsbart material på deponier? Ska vi låta icke förnyelsebar spillvärme från industrier gå förlorad? QB utg 1 SÖDERTÖRNS FJÄRRVÄRME AB Postadress Besöksadress Telefon E-post Hemsida Organisationsnr. Plusgiro Bankgiro Box 3073 Sjöbodavägen Norsborg

224 -Det är miljömässigt rätt att ta till vara den rest av energi som redan finns i omlopp i samhället. I det perspektivet är det ett bra resursutnyttjande att elda till exempel kasserade kontorsmöbler, uttjänta bildäck och överskottsvärme från industriprocesser med fossileldning för att producera fjärrvärme. På det sättet tar vi tillvara på energi som annars bara går till spillo. Vi producerade ton hushållsavfall 2011 i Huddinge kommun. SRV-återvinning levererar detta till Fortums anläggning i Högdalen. Handel och industriavfall går till Söderenergis anläggning i Södertälje. På det sättet skapar vi ett effektivt kretslopp från konsument till konsument i Huddinge kommun. Bild. Kampanj från Svensk Fjärrvärme QB utg 1

225 Förnyelsebara bränslen är viktigt nu och på sikt. Då avfallsströmmarna förhoppningsvis minskar och samhället går mer och mer över till materialåtervinning och resurssnålhet är förnyelsebara bränslen ett alternativ. Vi är inte där än, exempelvis blöjor mm i hushållsavfall, redan återvunnet papper, bygg och rivningsavfall kommer att förmodligen att finnas kvar i samhället ett tag till. En del av spillvärmen från förbränningen av kommunens hushållsavfall värmer bland annat upp områden som Skogås och Trångsund. Södertörns Fjärrvärme kommer öka insatsen med att hjälpa kunden med energibesparingar. Vi vill även titta på alternativ som exempelvis solvärme tillsammans med kund. I Skogås har vi en panna med fossileldning kvar som reserv och spetsproduktion vid extremt kall väderlek. Vi håller på i skrivande stund att undersöka möjligheterna att gå över till träpellets som är ett förnyelsebart bränsle på den pannan och det ser ut att kunna vara ekonomiskt konkurrenskraftigt. Ett alternativ är att diskutera ökad leverans från Fortum där avfallsförbränning, värmepumpar och eventuellt träpellets skulle vara ett komplement och kanske ersätta delar av egen produktion med bioolja och hela delen fossilolja. I tätbebyggda områden eller där fjärrvärme redan finns är vi idag med vårt pris ett ekonomiskt bra alternativ. Konverteringar från fjärrvärme till ex värmepumpar är ytterst sällan lönsamt för kunden. Vår målsättning är att erbjuda en för kunden prisvärd uppvärmning. Vi kommer inte alltid vara det billigaste alternativet på kort sikt men med långsiktigt miljötänkande, erbjuda kringliggande tjänster som service, energibesparande kombinationslösningar som solpaneler, återvinning av ventialtion samt ex fjärrvärmedrivna vitvaror gör att vi i kombination med ett bra pris skapar prisvärdhet. Med vänliga hälsningar Thomas Forsberg Verkställande direktör QB utg 1 Södertörns Fjärrvärme AB

226 ! \ 1' Ytl3tf0166 l (l) SÖDERTÖRNS FJÄRRVÄRME Thomas Forsberg Komplettering av remissvar- Ekonomiskt helhetsgrepp på kommunala lokaler. Vår kärnprodukt är leverans fjärrvärme till kund. Till det har vi kompletterat med fjärrkyla och tillhörande servicetjänster. Allt är inom som vi ser den kommunala kompetensen och ägardirektivet. I enstaka fall har vi också anslutit kunder provisoriskt med värmepumpar för att på sikt kunna ansluta dem till fjärrvärme när kundens närområde byggs ut och det blir lönsamt för Södertörns Fjärrvärme. Att företaget valt den strategin beror på att de initiala infrastruktursatsningar man behöver göra i form av matningsledningar och distributionskostnader for ett fårdigutbyggt område är så pass höga för fjärrvärme jämfört med att initialt installera värmepumpar. Vi har med den strategin kontroll på området för att kunna gå in med fjärrvärme när vi ser det ekonomiskt försvarbart. Vi har tillsammans med Södertörns Energi utrett möjligheten att starta elförsäljning inom kommunerna men konstaterade att konkurrensen var hård och vinstmarginalerna var små samt att det låg utanför vårt kompetensområde. Visserligen går det att bygga upp en sådant affärsområde men startkostnaderna skulle vara så stora att det fanns risk att projektet inte skulle kunna visa på lönsamhet. Däremot så har och är utvecklingen och prisbilden på solceller för el produktion mycket positiv. Den tekniken skulle kunna komplettera och stärka vår kärnprodukt fjärrvärme. Under år 2014 har företaget för avsikt att pröva solceller på egen kontorslokal. Företaget har på försök gått in med solpaneler för produktion av fjärrvärme hos kund. Syftet var att stärka företagets varumärke som flexibla och kunniga inom ny teknik men också se tekniskt och ekonomiskt hur solpaneler fungerar tillsammans med fjärrvärme. Preliminära rapporter visar under sommartid när solpanelerna ger som mest, behövs energin som minst och fjärrvärmen kostar lite. Södertörns Fjärrvärme är inte mot sådana lösningar men kommer inte att kunna rekommendera solpaneler för fjärrvärmeproduktion då det visar på stor olönsamhet Thomas Forsberg Verkställande direktör Södertörns Fjärrvärme AB on :; V) SÖDERTÖRNS FJÄRRVÄRME AB V) ' n Postadress 9ox Norsborg Besöksadress Sjöbodavägen 5 Telefon E-post Hemsida se Organisationsnr Plusgiro Bankgiro

227 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 14 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (8) HANDLÄGGARE Rosborg, Björn Kommunstyrelsen Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Bifogad skrivelse till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 december 2013, bilaga 1, överlämnas till Justitiedepartementet som Huddinge kommuns yttrande över betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72). Sammanfattning Skuldsaneringslagen har setts över tidigare med målet att ekonomiskt rehabilitera de svårast skuldsatta (evighetsgäldenärerna) för att de ska kunna återgå till ett mer normalt samhällsliv, men utan att dessa intentioner fullt ut har kunnat infrias. Fortfarande finns tusentals överskuldsatta som kvalificerar sig som evighetsgäldenär men inte ansöker om skuldsanering. Det primära problemet är inte att det saknas lagstiftning inom området utan att den inte kommer till användning. I ett statligt betänkande (SOU 2013:72), som Huddinge kommun har fått på remiss, presenteras nu ett antal förslag på åtgärder för att få evighetsgäldenärer att ansöka om skuldsanering i stället för att år efter år vara föremål för löneutmätning eller motsvarande. Förvaltningen anser att de förslag som presenteras i betänkandet till övervägande del är bra, men vill ändå lyfta fram tre synpunkter som bör beaktas vid regeringens fortsatta beredning av ärendet: Det finns en fara med förslaget om två betalningsfria månader per år för evighetsgäldenärerna då det kan komma att upplevas som stötande för de som med små ekonomiska marginaler sköter sina krediter och inte kommer att få samma lättnad. Det kan också skada den allmänna betalningsmoralen då överskuldsättning inte längre framstår som lika avskräckande som tidigare. Förvaltningen anser att en ventil i betalningsperioden är rimlig men att en betalningsfri månad vore ett bättre förslag även om evighetsgäldenärer med barn bör kunna undantas POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

228 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (8) från den generella regeln och få en lättnad inför både sommaren och julen. Förslaget att Kronofogden blir betalningsförmedling underlättar utan tvekan för den skuldsatte då denne får betala en klumpsumma till myndigheten istället för att som i dag själv ha kontroll över alla sina skulder. Frågan är dock hur pedagogisk denna åtgärd är då det viktigast målet med skuldsaneringsinstitutet är att verka rehabiliterande så att de överskuldsatta kan återkomma till ett normalt liv ett liv som kräver att man ska kunna ta ansvar för sin ekonomi. Förvaltningen ifrågasätter de kalkyler som ligger till grund för bedömningen att kommunens samlade kostnader inte kommer att öka trots de volymökningar hos budget- och skuldrådgivningen som utredningens förslag genererar. Betänkandet i korthet Bakgrund Det grundläggande för ett samhälle med omfattande kreditgivning är att skulderna betalas när de förfaller till betalning och att det offentliga först får en roll när det hänt något på gäldenärssidan som inte kunde antas när krediten uppkom. Hur många som räknas som överskuldsatta beror på hur begreppet definieras. I sammanhanget figurerar olika mätningar som pekar på att allt mellan 6-18 procent av den vuxna befolkningen har en skuldsättning som inte kan hanteras då det uppkommit en obalans mellan inkomster och utgifter. Emellertid utgör evighetsgäldenärerna de som är så skuldsatt att de inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom en överskådlig framtid endast en begränsad del av samtliga överskuldsatta. Och det är dessa som helt eller delvis kan befrias från betalningsansvar genom skuldsanering. Under 2012 ansökte dryga personer om skuldsanering och ungefär hälften av dem beviljades. En ansökan till Kronofogdemyndigheten om skuldsanering föregås vanligtvis av en kontakt med kommunens budget- och skulderådgivare. Under senare tid har skuldsaneringslagen setts över ett flertal gånger med målet att ekonomiskt rehabilitera de svårast skuldsatta för att de ska kunna återgå till ett mer normalt samhällsliv, men utan att dessa intentioner fullt ut har kunnat infrias. Motiven för att nå dessa är att överskuldsatta rent generellt lever under ansträngda förhållanden som har en nedbrytande effekt inte bara på den skuldsatte utan även dennes anhöriga (inte minst barnen). En

229 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (8) evighetsgäldenär som inte kan se någon ljusning i tillvaron kan passiviseras, utveckla stressjukdomar och glida in i missbruk. Utöver skadan för den enskilde och dennes närstående drabbas även samhällsekonomin och borgenären av detta. Den viktigaste förklaringen till att det fortfarande finns många överskuldsatta är att ett stort antal gäldenärer inte ansöker om skuldsanering. Tusentals gäldenärer enligt uppskattningar av Kronofogdemyndigheten ca personer som ackumulerats under ett antal år och som om de handläggas under en femårsperiod ökar antalet skuldsaneringar med per år för att därefter sjunka till skulle kunna komma i fråga för skuldsanering om de begärde det. Skälet till ointresset kan bland annat vara att många av dem har varit föremål för upprepade verkställighetsåtgärder och saknar utmätningsbara tillgångar eller så har de gått igenom löneutmätning i många år och passiviserats. Det primära problemet är således inte att det saknas lagstiftning inom området utan att den inte kommer till användning. Det är mot denna bakgrund regeringen tillsatte en särskild utredare med nedanstående uppgifter. Uppdrag Överväg åtgärder för att evighetsgäldenärer ansöker om skuldsanering i stället för att år efter år vara föremål för löneutmätning eller motsvarande. Mer specifikt ska följande studeras och begrundas: Om de krav som i dag ställs på gäldenären, borgenärerna och det allmänna i fråga om skuldsanering är lämpliga eller om kraven bör se ut på annat sätt än i dag. Om det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering. Hur skuldsaneringslagens krav på kvalificerad insolvens tillämpas. Betalningsplanens längd. I direktivet till utredningen betonas att de förändringar som föreslås ska tillgodose grundtankarna med skuldsaneringsinstitutet att det ska fungera rehabiliterande. Utredningens förslag Internetportal Det bör i samhällets regi finnas en internetportal med information om skuldsanering för gäldenärer, borgenärer och andra aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta personer.

230 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (8) Kronofogdemyndighetens upplysningsskyldighet Kronofogdemyndigheten ska lämna upplysningar om skuldsanering till gäldenärer som under lång tid varit föremål för utmätning av lön eller andra exekutiva åtgärder. Kronofogdemyndigheten bör informera mer om den generella skuldsituationen i var och en av landets kommuner, för att den kommunala budget- och skuldrådgivningens betydelse ska uppmärksammas i respektive kommun och för att utgöra ett bättre underlag för rådgivningens verksamhet. Övrig information och utbildning Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket bör ansvara för att höja kunskapen om skuldsanering i samhället genom olika informationsinsatser. De bör också i större utsträckning än i dag erbjuda utbildning om skuldsanering till aktörer som kommer i kontakt med skuldsatta personer. Kontroll av gäldenärens uppgifter Kronofogdemyndighetens ansvar för att kontrollera att lämnade uppgifter i en ansökan om skuldsanering är korrekta ska förstärkas. Skuldsaneringshandläggare ska ges större tillgång till myndighetens egna databaser och underlag ska mer regelmässigt inhämtas. Ansökan om skuldsanering Det ska vara möjligt att ansöka om skuldsanering genom ett webbaserat ansökningsförfarande. Kraven på vad en gäldenär ska ange i sin ansökan om skuldsanering är i dag omfattande vilket sannolikt leder till att vissa personer avstår från att ansöka. Samtidigt är det inte möjligt att sänka kraven på utredningen i ett skuldsaneringsärende varför ansvaret för utredningen måste ha en annan fördelning än enligt nuvarande ordning. Bland annat ska gäldenären inte i detalj behöva ange samtliga skulder i sin ansökan. I stället ska borgenärer, som kan förväntas bevaka en kungörelse om skuldsanering, själva anmäla sin respektive fordran till Kronofogdemyndigheten. Det innebär å andra sidan att gäldenären alltid i sin ansökan ska lämna uppgift om skulder till borgenärer som är privatpersoner samt företag som inte är inkassobolag eller som företräds av ett sådant. Kvalificerad insolvens Den nuvarande tillämpningen av insolvensprognosen leder till att vissa gäldenärer inte beviljas skuldsanering, trots att det är motiverat utifrån de grundläggande syftena med skuldsaneringen. Särskilt unga, arbetslösa och förvärvsarbetande har genom nuvarande praxis visat sig få svårt att komma i fråga för skuldsanering.

231 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (8) Det är nödvändigt med lagstiftningsåtgärder för att kunna frångå den nu etablerade 15-årsprognosen för gäldenärens betalningsförmåga och åstadkomma en mer nyanserad rättstillämpning. Därför förslås att det kvalificerade insolvensrekvisitet och definitionen av detta begrepp bör föras in i lagtexten. Med kvalificerad insolvens ska avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid. Betalningsplanen Vid en skuldsanering bestäms att gäldenären ska betala av på sina skulder enligt en betalningsplan som i normalfallet löper under fem år. Under löptiden för en betalningsplan ska gäldenären leva på existensminimum, vilket kan vara betungande. Det finns redan nu en möjlighet att vid särskilda skäl bestämma en kortare betalningsplan, men detta sker i praktiken mycket sällan. För att det ska vara möjligt att ta större hänsyn till den enskildes situation föreslås att betalningsplanens längd ska vara mer flexibel än den är i dag. En kortare plan ska kunna bestämmas om det är skäligt. Betalningsfria månader För att förbättra gäldenärernas förutsättningar att genomföra en skuldsanering föreslås två betalningsfria månader varje år. En sådan ventil i betalningsperioden kan underlätta för gäldenären och även göra skuldsaneringsinstitutet mer attraktivt för exempelvis gäldenärer som år efter år är föremål för utmätning. Gäldenären ska påbörja betalningarna tidigare För att åstadkomma ett effektivare skuldsaneringsförfarande föreslås att gäldenären ska påbörja sina betalningar redan från inledandebeslutet, vilket leder till att gäldenären kan bli skuldfri tidigare. En eventuellt lång handläggningstid hos Kronofogdemyndigheten kommer inte heller att fördröja skuldsaneringen. Borgenärerna kommer inte längre att drabbas av det utmätningsförbud som inträder när inledandebeslut fattas. Betalningsförmedling Enligt de flesta betalningsplaner som bestäms i dag ska gäldenären varje månad betala många små belopp till flera olika borgenärer. Planerna är därför ofta svåra att förstå. Då det är viktigt att dels underlätta för gäldenären att genomföra betalningsplanen dels hålla nere kostnaderna för borgenärerna att ta emot betalningar föreslås därför att det som gäldenären ska betala till borgenärerna under skuldsaneringen ska hanteras inom ramen för en betalningsförmedling. Gäldenären ska varje månad både före och efter det, slutliga skuldsaneringsbeslutet betala in ett bestämt belopp till ett konto hos

232 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (8) Kronofogdemyndigheten. Borgenärerna får sedan sin respektive betalning en gång om året i stället för som idag normalt varje månad. Modifierat utmätningsförbud Om gäldenären före inledandebeslutet varit föremål för t.ex. utmätning i lön, ska pengarna på kontot inte betalas tillbaka till gäldenären. De ska i stället betalas ut till de utmätningsfordringar som stoppats till följd av inledandebeslutet. En andra chans En gäldenär som beviljats skuldsanering har i dag i princip ingen möjlighet att få skuldsanering ytterligare en gång. Det gäller oavsett om gäldenären fullföljt skuldsaneringen och blivit helt skuldfri eller om denne misslyckats och sitter kvar med de skulder som fanns före beslutet om skuldsanering. Därför föreslås att en gäldenär som tidigare misslyckats med sin skuldsanering och fått den upphävd, utan några begränsningar ska kunna beviljas skuldsanering på nytt. För gäldenärer som genomgått en skuldsanering och blivit skuldfri men skuldsatt sig på nytt, bör däremot möjligheten vara fortsatt begränsad till synnerliga skäl. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att de förslag som presenteras i betänkandet till övervägande del är bra men vill ändå lyfta fram tre synpunkter som bör beaktas vid regeringens fortsatta beredning av ärendet. Betalningsfria månader För att förbättra gäldenärernas förutsättningar att genomföra en skuldsanering föreslås i betänkandet två betalningsfria månader varje år. En sådan ventil i betalningsperioden anses kunna underlätta för gäldenären och även göra skuldsaneringsinstitutet mer attraktivt för exempelvis gäldenärer som år efter år är föremål för utmätning. Förvaltningen vill dock framhålla att det finns en fara med förslaget om två betalningsfria månader (inte minst i kombination med förslaget om en kortare betalningsplan i vissa fall) då det kan komma att upplevas som stötande för de som med små ekonomiska marginaler sköter sina krediter och inte kommer att få samma lättnad. Det kan också skada den allmänna betalningsmoralen då överskuldsättning inte längre framstår som lika avskräckande som tidigare. Och förlängs inte gäldenärens betalningsplan till följd av förslaget innebär det att dennes ekonomiska lättnad under två månader per år bekostas av borgenären i form av uteblivna avbetalningar på skulden.

233 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (8) Förvaltningen anser att en ventil i betalningsperioden är rimlig men att en betalningsfri månad vore ett bättre förslag, även om evighetsgäldenärer med barn bör kunna undantas från den generella regeln och få en lättnad inför både sommaren och julen. Betalningsförmedling Ett av förslagen är att Kronofogden blir betalningsförmedling. Gäldenären ska varje månad betala in ett bestämt belopp till ett konto hos Kronofogdemyndigheten. Borgenärerna får sedan sina respektive betalningar en gång om året i stället för som idag normalt varje månad. Utan tvekan är det en förenkling för den skuldsatte om denne får betala en klumpsumma till Kronofogden i stället för att som i dag själva ha kontroll på alla sina skulder. Frågan är dock hur pedagogisk denna åtgärd är då det viktigast målet med skuldsaneringsinstitutet är att verka rehabiliterande så att de överskuldsatta kan återkomma till ett normalt liv ett liv som kräver att man ska kunna ta ansvar för sin ekonomi. Resurser I betänkandet beskrivs de ekonomiska konsekvensera av förslagen. För samhället i stort förväntas de vara positiva men medför vissa merkostnader för Kronofogdemyndigheten eftersom de får ett ökat antal ärenden. Även kommunernas budget- och skuldrådgivning kommer att påverkas då fler gäldenärer kommer att behöva hjälp med att söka skuldsanering hos staten samtidigt som det ställs större krav på att kommunerna bistår gäldenären med råd och stöd under själva skuldsaneringstiden. Trots denna volymökning gör man i utredningen bedömningen att kommunernas samlade kostnader inte kommer att öka då dessa tjänar på att deras invånare blir ekonomiskt rehabiliterade och att färre överskuldsatta sannolikt istället bidrar till betydande kostnadsminskningar. Förvaltningen anser att kalkylerna som ligger till grund för detta ställningstagande är alltför ytliga och generella och att det mest logiska vore att kommunerna kompenseras av staten för sina volymökningar. Avslutningsvis föreslår förvaltningen att bifogad skrivelse (bilaga 1), där ovanstående synpunkter är beaktade, överlämnas till Justitiedepartementet som Huddinge kommuns yttrande över delbetänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72).

234 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (8) Vesna Jovic Kommundirektör Toralf Nilsson Biträdande kommundirektör Björn Rosborg Utredare Bilaga Förslag till remissyttrande till Justitiedepartementet Beslutet delges Justitiedepartementet

235 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Ju2013/6941/L2 HANDLÄGGARE Björn Rosborg Justitiedepartementet Betänkandet Ut ur skuldfällan (SOU 2013:72) - remissvar Huddinge kommun anser att de förslag som presenteras i betänkandet till övervägande del är bra men vill ändå lyfta fram tre synpunkter som bör beaktas vid regeringens fortsatta beredning av ärendet. Betalningsfria månader För att förbättra gäldenärernas förutsättningar att genomföra en skuldsanering föreslås i betänkandet två betalningsfria månader varje år. En sådan ventil i betalningsperioden anses kunna underlätta för gäldenären och även göra skuldsaneringsinstitutet mer attraktivt för exempelvis gäldenärer som år efter år är föremål för utmätning. Remissinstansen vill framhålla att det finns en fara med förslaget om två betalningsfria månader (inte minst i kombination med förslaget om en kortare betalningsplan i vissa fall) då det kan komma att upplevas som stötande för de som med små ekonomiska marginaler sköter sina krediter och inte kommer att få samma lättnad. Det kan också skada den allmänna betalningsmoralen då överskuldsättning inte längre framstår som lika avskräckande som tidigare. Och förlängs inte gäldenärens betalningsplan till följd av förslaget innebär det att dennes ekonomiska lättnad under två månader per år bekostas av borgenären i form av uteblivna avbetalningar på skulden. Huddinge kommun anser att en ventil i betalningsperioden är rimlig men att en betalningsfri månad vore ett bättre förslag även om evighetsgäldenärer med barn bör kunna undantas från den generella regeln och få en lättnad inför både sommaren och julen. Betalningsförmedling Ett av förslagen i utredningen är att Kronofogden blir betalningsförmedling. Gäldenären ska varje månad betala in ett bestämt belopp till ett konto hos Kronofogdemyndigheten. Borgenärerna får sedan sina respektive betalningar en gång om året i stället för som idag normalt varje månad. Utan tvekan är det en förenkling för den skuldsatte om denne får betala en klumpsumma till Kronofogden i stället för att som i dag själv ha kontroll på alla sina skulder. Frågan är dock hur pedagogisk denna åtgärd är då det viktigast målet med skuldsaneringsinstitutet är att verka rehabiliterande så att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

236 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Ju2013/6941/L2 de överskuldsatte kan återkomma till ett normalt liv ett liv som kräver att man ska kunna ta ansvar för sin ekonomi. Resurser I betänkandet beskrivs de ekonomiska konsekvensera av förslagen. För samhället i stort förväntas de vara positiva men medför vissa merkostnader för Kronofogdemyndigheten eftersom de får ett ökat antal ärenden. Även kommunernas budget- och skuldrådgivning kommer att påverkas då fler gäldenärer kommer att behöva hjälp med att söka skuldsanering hos staten samtidigt som det ställs större krav på att kommunerna bistår gäldenären med råd och stöd under själva skuldsaneringstiden. Trots denna volymökning gör man i utredningen bedömningen att kommunernas samlade kostnader inte kommer att öka då dessa tjänar på att deras invånare blir ekonomiskt rehabiliterade och att färre överskuldsatta sannolikt istället bidrar till betydande kostnadsminskningar. Remissinstansen anser att kalkylerna som ligger till grund för detta ställningstagande är alltför ytliga och generella och att det mest logiska vore att kommunerna kompenseras av staten för sina volymökningar. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 27 januari 2014 (protokollsutdrag bifogas). Daniel Dronjak-Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande

237 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 15 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) HANDLÄGGARE Katarina Persson Kommunstyrelsen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster svar på remiss från miljödepartementet Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 januari 2014 överlämnas till Miljödepartementet som Huddinge kommuns synpunkter på Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald (SOU 2013:68). Sammanfattning Huddinge kommun har fått miljödepartementets utredning Synliggöra värdet av ekosystemtjänster på remiss. Utredningen har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället, samt att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Utredningen presenterar 25 åtgärdsförslag. Ärendet har lämnats till miljönämnden för synpunkter. Miljönämnden är överlag positiv till förslagen i utredningen och instämmer i mångt och mycket med det som utredningen beskriver. De för, i sitt yttrande, resonemang kring svårigheten att värdera ekosystemtjänster samt resonemang kring ekologisk kompensation. Kommunstyrelsens förvaltning är positiv till utredningen och de förslag som läggs fram i denna och instämmer i miljönämndens synpunkter. Förvaltningen ser framförallt att tre av åtgärdsförslagen kan komma att påverka kommunen. Dessa är de som handlar om vägledning till länsstyrelsen och vägledning till kommuner i fråga om effektiv kommunal planering samt förslaget om att utvidga LONA-stödet till att innefatta även synliggörande av ekosystemtjänster. (LONA-stöd innebär ekonomiska medel som kommuner kan ansöka om för att genomföra olika naturvårdsprojekt och satsningar i den egna kommunen.) POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

238 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har fått miljödepartementets utredning Synliggöra värdet av ekosystemtjänster på remiss. Regeringen tillsatte den 17 januari 2013 utredningen, vilken har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället. Uppdraget innefattade även att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. De 25 förslagen som beskrivs i utredningen är indelade i tre huvudsakliga områden: (A) integrering i beslutsprocesser; (B) bättre kunskapsunderlag; och (C) lärande om ekosystemtjänster. Slutsatsen dras att befintlig kunskap inte räcker för att slutgiltigt bestämma vilka åtgärder som är relevanta och skäliga eller för att bedöma kostnadseffektiviteten. Uppdraget kan därför ses som ett steg mot förbättrade konsekvensanalyser som underlag för beslut om ekosystemens nyttjande. Själva begreppet ekosystemtjänster utvecklades under 1980-talet som ett resultat av att försöka synliggöra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande. Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem (alla levande varelser och miljön inom ett område) som på något sätt gynnar människan, d.v.s. processer i naturen som människan är mer eller mindre beroende av för sin överlevnad. Ekosystemtjänster delas oftast in i fyra olika huvudkategorier beroende av vilken funktion de har; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Hela utredningen finns att läsa på regeringens webplats: Ärendet har lämnats till miljönämnden för synpunkter. Miljönämndens synpunkter Miljönämnden välkomnar utredningens budskap att omsorg om naturen inte är ett särintresse och att biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster, vilka är en

239 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) bas för vår välfärd. Miljönämnden bekräftar vidare de problem som hinderanalysen i utredningen lägger fram. I övrigt har miljönämnden sammanfattat sina kommentarer i nedanstående punkter. De anser: Att utredningen är väl genomarbetad och av är av god kvalitet. Att utredningens förslag till 25 åtgärder indelade i tre huvudsakliga områden är relevanta och ger goda möjligheter och förslag till verktyg för fortsatt arbete med hållbar utveckling, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt en förstärkning av naturmiljöns värden i samhälleliga beslutsunderlag. Att det finns behov av ökad information generellt i alla delar av samhället om ekosystemtjänster och en utökad central vägledning om tillämpningen. I likhet med utredningen att det finns ett behov för samhället att inom begreppet hållbar utveckling övergå till en världsbild där den ekologiska aspekten/dimensionen är fundamentet på vilket de andra hållbarhetsdimensionerna (social och ekonomisk) vilar. Att det finns en viss tveksamhet kring värderingar av ekosystemtjänster i allmänhet och naturen inklusive biologisk mångfald i synnerhet. Miljönämnden utvidgar, i sitt yttrande, resonemang kring den sistan punkten om svårigheten att värdera ekosystemtjänster. De beskriver även Huddinge kommuns system för ekologisk kompensation och värdet av att ha ett gemensamt regelverk kring frågan. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att utredningen tar upp relevanta förslag och instämmer i miljönämndes synpunkter. Framförallt ställer sig förvaltningen positiv till förslagen under område: (A) integrering i beslutsprocesser. Dessa förslag innebär åtgärder såsom att få in ekosystemtjänsters värden i utvecklingsplaner och fysisk planering, ökad samverkan mellan myndigheter och ökat användande av ekonomiska instrument. Denna del torde vara den som, om förslagen genomförs, ger störst genomslagskraft. Förvaltningen bedömer att för att metod för värdering av ekosystemtjänster ska kunna fungera bör det vara konsensus kring hur dessa ska värderas. Idag gör vissa kommuner och företag försök att värdera ekosystemtjänster. Huddinge kommun har exempelvis system för att tillämpa ekologisk kompensation. Förvaltningen är dock av åsikten att det skulle underlätta för kommuner om det fanns någon form av nationell standard för denna värdering och uppmuntrar därmed detta förslag i utredningen.

240 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Förvaltningen inser, i likhet med miljönämnden, svårigheter kring att värdera ekosystemtjänster i monetära termer, då detta ofta tenderar att inte stämma överens med det verkliga värdet av en ekosystemtjänst. Dock tror förvaltningen att monetära värden på ekosystemtjänster kan fungera i vissa fall och för vissa typer av ekosystemtjänster medan i andra fall kan ett annat värde behöva sättas. Exempel på annat värde är den så kallade grönytefaktorn som kan användas som verktyg vid ekologisk kompensation. Förvaltningen gör bedömningen att av de förslag som finns i utredningen är det framförallt tre som kan komma att påverka kommunen. Dessa är de som handlar om vägledning till länsstyrelsen och vägledning till kommuner i fråga om effektiv kommunal planering samt förslaget om att utvidga LONA-stödet till att innefatta även synliggörande av ekosystemtjänster. (LONA-stöd innebär ekonomiska medel som kommuner kan ansöka om för att genomföra olika naturvårdsprojekt och satsningar i den egna kommunen.) Dessa åtgärder torde innebära hjälp och stöd i kommunens arbete med att synliggöra och värdera ekosystemtjänster i den egna kommunen. Även den lagöversyn gällande mark- och vattenanvändning som utredningen föreslår kan komma att påverka kommunen. Dock ska tilläggas att de förslag som finns i utredningen inte bedöms leda till några omedelbara förändringar utan snarare till vidare utredningar. Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Katarina Persson Miljöstrateg Bilagor Yttrande över Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald (SOU 2013:68) Remissen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald (SOU 2013:68) Miljönämndens protokoll

241 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (5) Beslutet delges Miljödepartementet Miljönämnden

242 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISS DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (2) HANDLÄGGARE Katarina Persson Miljödepartementet Stockholm Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - svar på remiss Huddinge kommun lämnar yttrande över Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald (SOU 2013:68) enligt följande. Huddinge kommun är positiv till utredningen och anser att utredningen tar upp relevanta förslag. Framförallt ställer sig kommunen positiv till förslagen under område: (A) integrering i beslutsprocesser. Denna del torde vara den som, om förslagen genomförs, ger störst genomslagskraft. Kommunen kan även bekräfta de problem, från det dagliga arbetet, i den hinderanalys utredningen lägger fram. Kommunen välkomnar konsensus kring hur ekosystemtjänster ska värderas. Idag gör vissa kommuner och företag försök att värdera ekosystemtjänster. Huddinge kommun har exempelvis system för att tillämpa ekologisk kompensation. Kommunen är av åsikten att det skulle underlätta för kommuner om det fanns någon form av nationell standard för denna värdering och uppmuntrar därmed detta förslag i utredningen. Kommunen inser dock, i likhet med utredningen, svårigheterna kring att värdera ekosystemtjänster i monetära termer och håller således med utredningen när den slår fast att Monetär värdering är mindre pålitlig eller direkt olämplig i komplexa situationer som omfattar en mångfald av ekosystemtjänster eller där det finns skilda etiska övertygelser om vilka värden som är möjliga eller lämpliga att uttrycka monetärt. Även utan monetära värden kan värdering vara problematisk. En värdering av ekosystemtjänster utgår från kända förhållanden i dagsläget. Ny kunskap, nya innovationer eller ett förändrat klimat kan leda till uppkomsten av andra ekosystemtjänster, tillsammans med en annan värdering, än vad ekosystemen levererar idag. Det är också därför det är utomordentligt viktigt att bevara naturområden med fullgod konnektivitet dem emellan förutom av uppenbara skäl som bevarande av biologisk mångfald och erhållandet av resilienta ekosystem. Vi kan behöva naturen och använda den på annat sätt i morgon än vad vi gör idag. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

243 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING REMISS DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (2) Kommunen delar utredningens syn på att ekologisk kompensation i vardagslandskapet (d.v.s. utanför skyddade områden) bör utredas. Detta bör leda till att regelverk kring ekologisk kompensation införs. Till detta föreslås att en vägledning med nationella riktlinjer kring tillämpningen av kompensation införs. Utredningen föreslår att så kallade habitatbanker bör utredas. Huddinge kommun har tagit fram en metod för ekologisk kompensation inom planprocessen och arbetar med kompensationsåtgärder i detaljplaner där naturmark tas i anspråk. Metoden är relativt ny men enligt erfarenheterna hittills skulle det underlätta ifall lagstöd ges för ekologisk kompensation. I vissa detaljplaner är området eller intrånget i naturmiljön begränsat vilket kan leda till att det finns svårigheter att utföra kompensationsåtgärder inom detaljplaneområdet eller att kompensationsåtgärdens nytta blir begränsad just på grund av det begränsade intrånget. Här har frågan väckts om det är möjligt att exploatören betalar en del i en större kompensationsåtgärd med större samlad nytta som antingen redan är utförd eller kommer att utföras. Diskussionen har av naturliga skäl rört sig om åtgärder inom kommunens gränser eller i kommunens närhet. Möjligen skulle det kunna man kunna tänka sig att ingrepp som leder till en ökad dagvattenavrinning och/eller ökad föroreningsbelastning till recipient får bekosta del av föreslagna åtgärder inom vattenmyndigheterna. I detta sammanhang kan habitatbanker vara en tänkbar lösning. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 27 januari 2014 (protokollsutdrag bifogas). HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Nordqvist ordförande

244 ~ Ciij REG ER l NG SKANSLI ET Remiss M2013/2279/ Nm M i Jjödepartementet Naturmiljöenheten Mattis Loberg Telefon Diarienr Diari erla nb~ckn. Remiss avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Remissinstanser: l. Högsta domstolen 2. Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt 3. Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt 4. Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt 5. Kammarrätten i Sundsvall 6. Doms talsverket 7. Försvarsmakten 8. Konsumentverket 9. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (SIDA) l O. Kommerskollegium 11. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 12. Socialstyrelsen 13. Läkemedelsverket 14. Starens fastighetsverk 15. Konjunkturinstitutet 16. Fortifikationsverket 17. Kammarkollegiet 18. statskontoret 19. Statistiska centralbyrån 20. Länsstyrelsen i Stockholms län 21. Länsstyreisen i U p p sala län 22. Länsstyrelsen i Södermanlands län 23. Länsstyrelsen i Östergötlands län 24. Länsstyrelsen i Jönköpings län 25. Läns s tyreisen i Kronobergs län 26. Länsstyrelsen i Kalmar län, tillika vattenmyndighet för Södra Östersjön Postadress l stockhal m Besöksadress Te gelbacken 2 Telefonväxel ID 00 Telefax E-post: Telex MIN EN S

245 Länsstyrelsen i Gotlands län 28. Länsstyrelsen i Blekinge län 29. Länsstyrelsen i Skåne län 30. Länsstyrelsen i Hallands län 31. Länsstyrelsen i Västra Götaland, tillika vattenmyndighet för Västerhavet 32. Länsstyrelsen i Värmlands län 33. Länsstyrelsen i Örebro län 34. Länsstyrelsen i Västmanlands län, tillika vattenmyndighet för Norra Östersjön 35. Länsstyrelsen i Dalarnas län 36. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 37. Länsstyrelsen i Västernorrlands län, tillika vattenmyndighet för Bottenhavet 38. Länsstyrelsen i Jämtlands län 39. Länsstyrelsen i Västerbottens län 40. Länsstyrelsen i Norrbottens län, tillika vattenmyndighet för Bottenviken 41. Starens skolverk 42. Västra Götalands läns landsting 43. Samverkansorgan i]önköpings län 44. Skåne läns landsting 45. Samverkansorgan i Kalmar län 46. Hallands läns landsting 47. Samverkansorgan i Kronobergs län 48. Gotlands kommun, Region Gotland 49. Samverkansorgan i Örebro län 50. Samverkansorgan i Östergötlands län 51. Samverkansorgan i Södermanlands län 52. Samverkansorgan i Uppsala län 53. Samverkansorgan i Blekinge län 54. Samverkansorgan i Värmlands län 55. Samverkansorgan i Dalarnas län 56. Samverkansorgan i Västerbottens län 57. Samverkansorgan i Gävleborgs län 58. Samverkansorgan i Jämtlands län 59. Blekinge tekniska högskola 60. Göteborgs universitet 61. Kungl. Tekniska högskolan 62. Linköpings universitet 63. Lunds universitet 64. Stockholms universitet 65. Södertörns högskola 66. Umeå universitet

246 67. Luleå Tekniska Universitet 68. Uppsala universitet 69. Linneuniversitetet 70. skogsstyrelsen 71. Statens jordbruksverk 72. Livsmedelsverket 73. Havs- och vattenmyndigheten 74. Sametinget 75. Sveriges lambruksuniversitet 76. ~aturvårdsverket 77. Kemikalieinspektionen 78. Strålsäkerhetsmyndigheten 79. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 80. Boverket 81. Lantmäteriet 82. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 83. Vinnova 84. Trafikverket 85. Trafikanalys 86. Sjöfartsverket 87. Transportstyrelsen 88. Sveriges geologiska undersökning 89. Tillväxtverket 90. Tillväxtanalys 91. Statens energimyndighet 92. Exponkreditnämnden 93. Sveaskog Förvaltnings AB 94. Riksantikvarieämbetet 95. ~aturhistoriska riksmuseet 96. Stockholms kommun 97. Huddinge kommun 98. ~ornälje kommun 99. Uppsala kommun l 00. Linköpings kommun l 01. Gotlands kommun 102. ~ässjö kommun 103. Karlskrona kommun 104. Malmö kommun 105. Kristianstads kommun 106. Kungsbacka kommun 107. Göteborgs kommun 108. Karlstads kommun 109. Hällefors kommun 110. Örebro kommun 111. Kungsörs kommun 3

247 112. Leksands kommun 113. Älvdalens kommun 114. Gävle kommun 115. Härnösands kommun 116. Örnsköldsviks kommun 117. Härjedalens kommun 118. Krokoms kommun 119. Skellefteå kommun 120. Gällivare kommun 121. Arjeplogs kommun 122. Vilhelmirra kommun 123. Nacka kommun 124. Järfälla kommun 125. Botkyrka kommun 126. Luleå kommun 127. Eskilstuna kommun 128. Kungl. Vetenskapsakademien 129. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 130. Svenska Kyrkans egendomsnämnd 131. Sveriges Hembygdsförbund 132. Sveriges Kommuner och Landsting 133. Svenska Samernas Riksförbund 134. Svenska Naturskyddsföreningen 135. Svenska Jägareförbundet 136. Jägarnas Riksförbund 137. Svenskt Näringsliv 138. Lantbrukarnas Riksförbund 139. Sveriges jordbrukararrendatorers Förbund (SJA) 140. Sveriges jordägarförbund 141. Svensk Energi 142. skogsindustrierna 143. Svenska Turistföreningen 144. ArtDatabanken 145. Bergvik Skog AB 146. BillerudKorsnäs AB 147. Centrum för biologisk mångfald 148. Dalarnas museum 149. Ekologigruppen AB 150. Ekologiska lantbrukarna 151. Föreningen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige (SveMin) 152. Föreningen för samhällsplanering 153. Hagainitiativet 154. Hela Sverige ska leva! 155. Holmen Skog AB 4

248 Hushållningssällskapet 157. J ernkontoret 158. Jönköpings läns museum 159. KRAV 160. LRF Skogsägarna 161. Mellanskog 162. M urberget, Länsmuseet Västernorrland 163. Norra Skogsägarna 164. Norrskog 165. Renägarförbundet 166. SCA Skog AB 167. Stockholm Environment Institute (SEI) 168. Skogsmuseet i Lycksele 169. Skärgårdarnas Riksförbund 170. Sportfiskarna 171. Stora Enso Skog AB 172. Svensk vattenkraftförening 173. Svensk vindenergi 174. Svensk vindkraftförening 175. Svensk Våtmarksfond 176. Svenskt Friluftsliv 177. Sveriges bergmaterialindustri (SBMI) 178. Sveriges Botaniska förening 179. Sveriges Entomologiska förening 180. Sveriges Fiskares Riksförbund 181. Sveriges Ornitologiska Förening SOF 182. Södra skogsägarna 183. Viltskadecenter 184. Världsnaturfonden WWF Remissvaren ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 10 januari Svaren bör lämnas både på papper och per e-post ( miljodepartementet.regis I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta.

249 6 För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Betänkandet finns även elektroniskt på regeringen.se s b/ d/16982/ a/ tefan Berggren Departementsråd Kopia till statsrådsberedningen J ustitiedepanementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet U t bildningsdepartementet Landsbygdsdepartementet Näringsdepartementet Kulturdepartementet Fritzes kundservice, Stockholm

250 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 2 december Miljönämnden 10 december Diarienummer MN Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) Yttrande till kommunstyrelsens förvaltning Miljönämndens beslut Miljönämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Miljödepartementet har i en remiss bjudit in bland andra Huddinge Kommun att lämna synpunkter på betänkandet av utredningen av regeringsuppdraget att synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Kommunstyrelsens förvaltning har överlämnat remissen till miljönämnden för handläggning och beslut med svar senast den 11 december Huddinge kommuns remissvar ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 10 januari Förvaltningens viktigaste synpunkter i punktform: Vi anser att utredningen är väl genomarbetad och av är av god kvalitet. Vi anser att utredningens förslag till 25 åtgärder indelade i tre huvudsakliga områden är relevanta och ger goda möjligheter och förslag till verktyg för fortsatt arbete med hållbar utveckling, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt en förstärkning av naturmiljöns värden i samhälleliga beslutsunderlag. Vi instämmer i behovet av ökad information generellt i alla delar av samhället om ekosystemtjänster och en utökad central vägledning om tillämpningen. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

251 MILJÖNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Miljönämndens arbetsutskott 2 december Miljönämnden 10 december Diarienummer MN Sammanfattning forts. Vi ser, i likhet med utredningen, ett behov för samhället att inom begreppet hållbar utveckling övergå till en världsbild där den ekologiska aspekten/dimensionen är fundamentet på vilket de andra hållbarhetsdimensionerna (social och ekonomisk) vilar. Vi är positiva men i vissa fall tveksamma till värderingar av ekosystemtjänster i allmänhet och naturen inklusive biologisk mångfald i synnerhet. Tjänsteutlåtande Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

252 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 2 december SIDA 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning Förslag till beslut Miljönämnden överlämnar förvaltningens yttrande som sitt svar på remissen. Sammanfattning Miljödepartementet har i en remiss bjudit in bland andra Huddinge Kommun att lämna synpunkter på betänkandet av utredningen av regeringsuppdraget att synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Kommunstyrelsens förvaltning har överlämnat remissen till miljönämnden för handläggning och beslut med svar senast den 11 december Huddinge kommuns remissvar ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 10 januari Förvaltningens viktigaste synpunkter i punktform: Vi anser att utredningen är väl genomarbetad och av är av god kvalitet. Vi anser att utredningens förslag till 25 åtgärder indelade i tre huvudsakliga områden är relevanta och ger goda möjligheter och förslag till verktyg för fortsatt arbete med hållbar utveckling, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt en förstärkning av naturmiljöns värden i samhälleliga beslutsunderlag. Vi instämmer i behovet av ökad information generellt i alla delar av samhället om ekosystemtjänster och en utökad central vägledning om tillämpningen. Vi ser, i likhet med utredningen, ett behov för samhället att inom begreppet hållbar utveckling övergå till en världsbild där den ekologiska aspekten/dimensionen är fundamentet på vilket de andra hållbarhetsdimensionerna (social och ekonomisk) vilar. Vi är positiva men i vissa fall tveksamma till värderingar av ekosystemtjänster i allmänhet och naturen inklusive biologisk mångfald i synnerhet. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljötillsynsavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 TELEFON (VX) OCH FAX WEBB OCH E-POST

253 MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 2 december SIDA 2 (6) Beskrivning av ärendet Miljödepartementet har i en remiss bjudit in bland andra Huddinge Kommun att lämna synpunkter på betänkandet av utredningen av regeringsuppdraget att synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Sammanfattningen av betänkandet finns som bilaga till detta tjänsteutlåtande. Betänkandet som helhet finns elektroniskt på regeringen.se Kommunstyrelsens förvaltning har överlämnat remissen till miljönämnden för handläggning och beslut med svar senast den 11 december Huddinge kommuns remissvar ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 10 januari Utredningens uppdrag Utredningen har haft i uppdrag att analysera åtgärder och föreslå metoder och insatser för att bättre värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget om ekosystemtjänsternas värde för samhället samt att föreslå åtgärder som leder till att betydelsen av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsternas värden blir allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Utredningens huvudbudskap Biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster, vilka är en bas för vår välfärd. Att inkludera ekosystemtjänster i samhällsplaneringen och näringslivsutveckling framstår alltmer angeläget i takt med den pågående utarmningen av biologisk mångfald. Frågan är hur detta kan göras på ett effektivt sätt. Omsorg om naturen är inte ett särintresse. Integrering av ekosystemtjänster behöver ske inom många politikområden och samhällssektorer. På så sätt kan ekosystemens kapacitet att generera viktiga ekosystemtjänster säkerställas och därmed kan samhällets möjligheter att uppnå hållbar utveckling förbättras. Utredningen analyserar strategier för att värdera ekosystemtjänster i kvalitativa, kvantitativa och monetära termer. Värdering av ekosystemtjänster kan göras genom att viktiga ekosystemtjänster och brukare identifieras och att kartläggning av ekosystemtjänsterna utförs. Detta arbete kan i sig ge viktigt beslutsunderlag. Beräkning av ekosystemtjänsters värden i monetära termer kan ibland underlätta att dessa synliggörs och att nyttan av biologisk mångfald och ekosystemtjänster vägs in på ett effektivt sätt i beslutsprocesser. Monetär värdering är dock mindre pålitlig eller direkt olämplig i komplexa

254 MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 2 december SIDA 3 (6) situationer som omfattar en mångfald av ekosystemtjänster eller där det finns skilda etiska övertygelser om vilka värden som är möjliga eller lämpliga att uttrycka monetärt. Utredningen föreslår 25 åtgärder indelade i tre huvudsakliga områden: (A) integrering i beslutsprocesser; (B) bättre kunskapsunderlag; och (C) lärande om ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänst Själva begreppet ekosystemtjänster utvecklades under 1980-talet som ett resultat av att försöka beskriva värdet på de varor och tjänster som ekosystemen producerar i ett samhälle. Det finns en mängd faktorer som påverkar ett lands tillväxt på lång sikt men som inte ryms inom dagens BNPmått. Enkelt uttryckt är ekosystemtjänster den mångfald av tjänster och funktioner som olika ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan. Ekosystemtjänster representerar således det arbete som alla organismer utför i samspel med det omgivande landskapet och vilket vi människor är direkt beroende av för vår försörjning och överlevnad. Ekosystemtjänster är till skillnad från biologisk mångfald alltid antropocentriskt definierade då det är tjänster människan drar nytta av. Ekosystemtjänster är dock beroende av den biologiska mångfalden. Ekosystemtjänster delas oftast in i fyra olika huvudkategorier beroende av vilken funktion de har; försörjande, reglerande, kulturella och stödjande tjänster. Förvaltningens synpunkter Uppdraget och redovisningen i korthet Vi anser att utredningen är väl genomarbetad och av är av god kvalitet. Vi anser att utredningens förslag till 25 åtgärder indelade i tre huvudsakliga områden är relevanta och ger goda möjligheter och förslag till verktyg för fortsatt arbete med hållbar utveckling, biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt en förstärkning av naturmiljöns värden i samhälleliga beslutsunderlag. Vi instämmer i behovet av ökad information generellt i alla delar av samhället om ekosystemtjänster och en utökad central vägledning om tillämpningen. Vi ser, i likhet med utredningen, ett behov för samhället att inom begreppet hållbar utveckling övergå till en världsbild där den

255 MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 2 december SIDA 4 (6) ekologiska aspekten/dimensionen är fundamentet på vilket de andra hållbarhetsdimensionerna (social och ekonomisk) vilar. Vi är positiva men i vissa fall tveksamma till värderingar av ekosystemtjänster i allmänhet och naturen inklusive biologisk mångfald i synnerhet. Övergripande synpunkter Förvaltningen välkomnar utredningens budskap att omsorg om naturen inte är ett särintresse och att biologisk mångfald är en grundförutsättning för ekosystemens långsiktiga kapacitet att leverera ekosystemtjänster, vilka är en bas för vår välfärd. Förvaltningen instämmer i att det är alltmer angeläget att inkludera både påverkan från förluster av ekosystem och den nytta vi kan ha från ekosystemen i samhällsplaneringen och näringslivsutveckling särskilt med beaktande av den pågående utarmningen av biologisk mångfald. Att i sådana sammanhang inkludera ekosystemtjänster och dess värden kan vara en viktig del i mer kompletta beslutsunderlag. Förvaltningen kan också bekräfta problem, från det dagliga arbetet, i den hinderanalys utredningen lägger fram. Vi ser i likhet med utredningen ett behov för samhället att inom begreppet hållbar utveckling övergå till en världsbild där den ekologiska aspekten/dimensionen är fundamentet på vilket de andra hållbarhetsdimensionerna (social och ekonomisk) vilar. Värdering av ekosystemtjänster Utredningen klargör att begreppet ekosystemtjänster är processer i naturen som människan har nytta av och vilka är en bas för vårt välbefinnande. Vissa ekosystemtjänster är så kallade kollektiva nyttigheter (kan jämföras med termen allmänna intressen i lagstiftningen, exempelvis plan och bygglagen, PBL). I många fall är också kollektiva nyttigheter indirekta ekosystemtjänster och kan därför riskera en undervärdering. Enligt utredningen förvaltas många ekosystem med syftet att maximera en viss typ av ekosystemtjänst som genererar ekonomiskt värde på en marknad, exempelvis olika grödor och virke. Detta leder ofta till att andra viktiga ekosystemtjänster som pollinering, vattenrening och upprätthållande av biologisk mångfald och som samma ekosystem kan tillhandahålla har minskat eller helt gått förlorade. I detta sammanhang eller i samband med exploateringar kan man genom att värdera ekosystemtjänster bidra till att synliggöra de värden som ekosystemen och ekosystemtjänsterna genererar för samhället i stort. Detta leder till att det skulle bli möjligt att olika intressen på ett mer jämlikt sätt vägs mot varandra i samhällsplaneringen. Vidare skulle det också finnas en möjlighet att väga värdet av olika ekosystemtjänster mot varandra.

256 MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 2 december SIDA 5 (6) Förvaltningen är dock skeptisk till att enbart värdera ekosystemtjänster monetärt eller att det i vissa sammanhang görs överhuvudtaget. Förvaltningen håller således med utredningen när den slår fast att Monetär värdering är mindre pålitlig eller direkt olämplig i komplexa situationer som omfattar en mångfald av ekosystemtjänster eller där det finns skilda etiska övertygelser om vilka värden som är möjliga eller lämpliga att uttrycka monetärt. Förvaltningen vill också framhålla utmaningen i att värdera ekosystemtjänster. Det är visserligen konstaterat i utredningen att ekosystemtjänster är processer i naturen som är till nytta för oss människor och att biologisk mångfald och ekosystem i sig inte är det. Det är viktigt att en värdering av ett områdes ekosystemtjänster, t.ex. i samband med exploatering, inte blir en prislapp på naturen. Vidare kan kanske nya eller mer påtagliga målkonflikter bli en konsekvens vid värdering av ekosystemtjänster inom ramen för hållbar utveckling. Vissa verksamheter kanske visar sig motverka hållbar utveckling och vara samhälleligt eller nationalekonomiskt ofördelaktiga även om verksamheten i sig är lönsam och genererar arbetstillfällen på det lokala planet. I detta sammanhang kan det vara värt att notera att en värdering av ekosystemtjänster utgår från kända förhållanden i dagsläget. Hur ska en värdering låta sig göras av framtida förhållanden som vi idag varken har kännedom om eller kan förutse? Ny kunskap, nya innovationer eller ett förändrat klimat kan leda till uppkomsten av andra ekosystemtjänster, tillsammans med en annan värdering, än vad ekosystemen levererar idag. Det är också därför det är utomordentligt viktigt att bevara naturområden med fullgod konnektivitet dem emellan förutom av uppenbara skäl som bevarande av biologisk mångfald och erhållandet av resilienta ekosystem. Vi kan behöva naturen och använda den på annat sätt i morgon än vad vi gör idag. Ekologisk Kompensation Förvaltningen delar utredningens syn på att ekologisk kompensation i vardagslandskapet (d.v.s. utanför skyddade områden) bör utredas. Detta bör enligt förvaltningen leda till att regelverk kring ekologisk kompensation införs. Till detta föreslås att en vägledning med nationella riktlinjer kring tillämpningen av kompensation införs. Utredningen föreslår att så kallade habitatbanker bör utredas. Huddinge kommun har tagit fram en metod för ekologisk kompensation inom planprocessen och arbetar med kompensationsåtgärder i detaljplaner där naturmark tas i anspråk. Metoden är relativt ny men enligt erfarenheterna hittills så är det mycket viktigt att lagstöd ges för ekologisk kompensation. I vissa detaljplaner är området eller intrånget i naturmiljön begränsat vilket kan leda till att det finns svårigheter att utföra kompensationsåtgärder inom detaljplaneområdet eller att kompensationsåtgärdens nytta blir begränsad just på grund av det begränsade

257 MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENUMMER 2 december SIDA 6 (6) intrånget. Här har frågan väckts om det är möjligt att exploatören betalar en del i en större kompensationsåtgärd med större samlad nytta som antingen redan är utförd eller kommer att utföras. Diskussionen har av naturliga skäl rört sig om åtgärder inom kommunens gränser eller i kommunens närhet. Möjligen skulle det kunna man kunna tänka sig att ingrepp som leder till en ökad dagvattenavrinning och/eller ökad föroreningsbelastning till recipient får bekosta del av föreslagna åtgärder inom Tyresåns vattenvårdsförbund. I detta sammanhang kan habitatbanker vara en tänkbar lösning. EvaChristina Arvidsson miljöchef Nicklas Johansson ekolog Bilagor Sammanfattning av SOU 2013:68 Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

258 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 16 DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) HANDLÄGGARE Sundström, Gunilla Kommunstyrelsen Motion om ett mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde och Kynäsberget svar på remiss från Stockholms stad Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 januari 2014 överlämnas till Stockholm stad som svar på remissen av motion om ett mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde och Kynäsberget. Sammanfattning Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Stockholms stad har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige i Stockholms stad beslutar att Stockholm stad i samråd med Huddinge kommun utreder möjligheterna att inrätta ett gemensamt kommunöverskridande naturreservat av Rågsveds friområde och Kynäsberget. Stockholms stad har översänt motionen för yttrande till Huddinge kommun. Huddinge kommunfullmäktige behandlade den 13 maj 2013 en motion från Marika Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) med samma frågeställning. Vid beredningen av motionen inhämtades yttranden från miljönämnden, samhällsbyggnadsnämnden och Stockholm stad. Besvarandet av den nu inkomna remissen från Stockholm stad grundar sig på ovanstående beslutsunderlag. Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden ansåg att det finns välgrundade motiv att inleda ett arbete för ett långsiktigt skydd av Kynäsberget som naturreservat och att de gärna deltar i en diskussion kring grönstrukturfrågor med Stockholms stad. Nämnderna betonar dock att de inte har några synpunkter på hur Stockholm sedan hanterar dessa frågor. Av Stockholms stads svar framgick att det för närvarande inte finns något uppdrag om att bilda naturreservat och att planarbete kommer att påbörjas för bostadsbebyggelse i delar av det aktuella området. Kommunstyrelsens förvaltning har ingen annan uppfattning än tidigare och instämmer i att Kynäsberget har höga natur- och rekreationsvärden samt att POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Näringsliv och samhällsutveckling HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

259 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) området är bevaransvärt för att säkra Hanvedenkilens koppling in i Stockholm. Frågan om ett långsiktigt skydd av Kynäsberget kommer att behandlas inom ramen för Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt där förslaget är att påbörja ett arbete med att inrätta ett naturreservat för Kynäsberget. Beskrivning av ärendet Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna i Stockholms stad har i en motion föreslagit att kommunfullmäktige beslutar att Stockholm stad i samråd med Huddinge kommun utreder möjligheterna att inrätta ett gemensamt kommunöverskridande naturreservat av Rågsveds friområde och Kynäsberget. Stockholms stad har översänt motionen för yttrande till Huddinge kommun, se bilaga 2. Svar önskas senast 20 december Huddinge kommun har medgivits förlängd svarstid till den 29 januari Huddinge kommunfullmäktige behandlade den 13 maj 2013 en motion från Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) om att planera för naturreservat tillsammans med Stockholm i gränsområdet Stuvsta/Rågsved, se bilaga 3. Frågeställningen i de bägge motionerna är densamma. Någon förnyad remiss till miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden har därför inte bedömts nödvändig. Tidigare synpunkter från remissinstanser Miljönämndens och samhällsbyggnadsnämndens ytteranden från den 26 februari 2013 respektive 28 februari 2013 anger att i stort sett hela Kynäsberget är klassat som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och området utgör ett viktigt tätortsnära rekreationsområde. Kynäsberget föreslås i Huddinges natur ges ett skydd som naturreservat. Både i den gällande och det nya förslaget till översiktsplan för Huddinge kommun anges området som bevarandeområde. I det ställningstagandet ingår att detta ska utgöra den långsiktiga spridningslänken i den regionala övergripande grönstrukturen för Hanvedenkilens sträckning in i Stockholms stad. Nämnderna anser att det därmed finns välgrundade motiv till att inleda ett arbete för ett långsiktigt skydd av Kynäsberget som naturreservat och att det bör inkluderas i nästa projektplan. Nämnderna deltar gärna i en diskussion kring grönstrukturfrågor med Stockholm stad rörande mellankommunala grönstrukturfrågor men betonar att det sedan är upp till respektive kommun att avgöra hur detta ska hanteras med hänsyn till samhällsplaneringen i stort. Motionen till kommunfullmäktige i Huddinge sändes även till Stockholms stad för yttrande. Stadsbyggnadskontoret besvarade inte remissen utan hänvisade till sitt svar av den nu remitterade motionen. Av svaret framgick att det för närvarande inte finns något uppdrag om att bilda naturreservat och att

260 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (3) planarbete kommer att påbörjas för bostadsbebyggelse i delar av det aktuella området. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning har ingen annan uppfattning än tidigare och instämmer i att Kynäsberget har höga natur- och rekreationsvärden samt att området är bevaransvärt för att säkra Hanvedenkilens koppling in i Stockholm. Frågan om ett långsiktigt skydd av Kynäsberget kommer att behandlas inom ramen för Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt där förslaget är att påbörja ett arbete med att inrätta ett naturreservat för Kynäsberget. Förvaltningen instämmer i miljönämndens och samhällsbyggnadsnämndens synpunkter att en diskussion kring grönstrukturfrågor med Stockholms stad rörande mellankommunala grönstrukturfrågor är bra. Förvaltningen anser det viktigt att Huddinge kommun bereds möjlighet att lämna synpunkter på de detaljplaner som tas fram i Rågsveds friområde. Vesna Jovic Kommundirektör Gunilla Wastesson Planeringschef Gunilla Sundström Samhällsplanerare Bilagor Bilaga 1: Yttrande Bilaga 2: Remissen Bilaga 3: Kommunfullmäktiges beslut 13 maj 2013 med tillhörande handlingar. Beslutet delges Stockholms stad, stadsbyggnads- och idrottsroteln Miljönämnden Samhällsbyggnadsnämnden

261 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Dnr /2012 Stockholms stad KF/KS Kansli Stadshuset Stockholm Yttrande över motion om ett mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde och Kynäsberget (motion 2012:57) Huddinge kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Motion (2012:57) om ett mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde och Kynäsberget. Huddinge kommun vill med anledning av remissen framföra följande. Huddinge kommun har tydliga ställningstagande kring den regionala övergripande grönstrukturen och att de viktiga gröna sambanden ska värnas. Detta är bland annat tydliggjort i det inriktningsbeslut som finns för det pågående arbetet med kommunens nya översiktsplan. I det avsnitt av grönstrukturen som motionen avser är det i Huddinge särskilt Kynäsbergets mycket höga natur och friluftskvaliteter som berörs. Dess naturkvalitéer finns bland annat väl dokumenterade och beskrivna i översiktsplaneunderlaget Huddinges natur. I stort sett hela Kynäsberget är klassad som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen och området utgör ett viktigt tätortsnära rekreationsområde. Kynäsberget föreslås även i Huddinges natur ges ett skydd som naturreservat. Både i den gällande och det nya förslaget till översiktsplan för Huddinge kommun anges området som bevarandeområde. I det ställningstagandet ingår att detta ska utgöra den långsiktiga spridningslänken i den regionala övergripande grönstrukturen för Hanvedenkilens sträckning in i Stockholms stad. Frågan om ett långsiktigt skydd av Kynäsberget kommer att behandlas inom ramen för kommunens Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt där förslaget är att påbörja ett arbete med att inrätta ett naturreservat för Kynäsberget. Huddinge kommun deltar gärna i diskussionerna kring grönstrukturfrågor med Stockholms stad rörande den mellankommunala grönstrukturen. Hur grönstrukturfrågorna kommer att hanteras är sedan ett ställningstagande som respektive kommun får avgöra i sina avvägningar med övrig samhällsplanering. Huddinge kommun anser att det är viktigt att kommunen bereds möjlighet att lämna synpunkter på de detaljplaner som tas fram i Rågsveds friområde. POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

262 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2013/ (2) ERT DATUM ER REFERENS Dnr /2012 Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 27 januari Protokollsutdrag bifogas. Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande

263 KOMMUNSTYRELSEN STADSBYGGNADS - OCH IDROTTSROTELN DNR: /2012 DATUM: Till berörd remissinstans ANGÅENDE REMISSEN OM MOTION (2012:57) OM ETT MELLANKOMMUNALT NATURRESERVAT FÖR RÅGSVEDS FRIOMRÅDE OCH KYNÄSBERGET Detta gäller remissvar på Motion (2012:57) om ett mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde och Kynäsberget Dnr: /2012 Remisstiden sträcker sig till den 20 december 2013, vilket vi ber er respektera. Om det av några skäl inte är möjligt för er att inkomma med svar inom utsatt tid måste en kontakt tas med den för ärendet ansvariga personen på roteln. Ansvarig handläggare/borgarrådssekreterare på Stadsbyggnads- och idrottsroteln är Marlene Blomberg, tfn Remissvar skickas till: Stadsbyggnads- och idrottsroteln i digital form (word/excel). Ange KS:s diarienummer som namn på ärenderubrik. Ex: KS KF/KS kansli i pappersform. Bilägg inte remissunderlaget. Det finns redan diariefört i kommunstyrelsens diarium. Häfta inte ihop handlingarna. Adresserna är följande: Rotelns e-post: Funktion SLK RIII-remissvar eller KF/KS kansli, Stadshuset, STOCKHOLM Med vänliga hälsningar Stadsbyggnads- och idrottsroteln

264 KOMMUNSTYRELSEN STADSBYGGNADS - OCH IDROTTSROTELN DNR: /2012 DATUM: Remitteringsmapp Ärende: Motion (2012:57) om ett mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde och Kynäsberget Inkom till KF/KS kansli den Behandling i övrigt: För yttrande senast: Stadsdelsnämnderna Facknämnderna Övriga Huddinge Kommun Länsstyrelsen

265 STOCKHOLMS STAD Kommunstyrelsen Registraturet Ink, O 5 Motion av Maria Hannäs (V) och Daniel Hellden (MP) om e~nr: d/jf: /t t16 /_ou!.z mellankommunalt naturreservat för Rågsveds friområde o ~11!<ynäsberget '\l; W Pa ömse sidor av kommungränsen mellan Rågsved i Stockholms stad och stuvsta i Huddinge kommun finns ett mycket attraktivt och tämligen oexploaterat grönområde som ingår i Hanvedenkilens norra del. Pa stockholmssidan heter det Rågsveds friområde och på Huddinge kommuns sida Kynäsberget. Områdena är tillsammans en av södra Stockholms "gröna lungor" och binder samman Rågsved, Hagsätra, Högdalen och Fagersjö i Stockholms kommun med Högmora, Myrängen och Stuvsta i Huddinge kommun. Fagersjöviken i sjön Magelungen som också ingår i området har ett rikt växt- och djurliv, men är pa väg att växa igen. Naturen är mycket värdefull som rekreationsområde för alla åldrar och förskolor och skolor på bägge sidor om kommungränsen har regelbundna aktiviteter här. Både Rågsveds friområde och Kynåsberget firms med i Länsstyrelsens program över 71 områden med tätortsnära natur som långsiktigt bör skyddas som naturreservat. (Aldrig långt till naturen, Länsstyrelsen i Stockholms län, 2003:20). Fem av tolv områden i rapporten som tillhör Stockholms stad blev naturreservat fram till Idag finns uppdrag att inrätta tre ytterligare naturreservat i staden, men Rågsved friområde ingår inte utan hotas istället av exploatering. En preliminär markreservation har getts och en markanvisningstävling har utlysts for den planerade bebyggelsen av ca 200 radhus/kedjehus/stadvillor. Planerna har väckt starkt folkligt motstånd och även tunga remissinstanser som landstingets tillväxt- och regionplaneringsutskott och SL är mycket tveksamma till bebyggelsen. Enligt en områdesanalys som Stockholms stad gjorde år 2004 är friområdet ett av de mest värdefulla naturområdena i Söderort med höga rekreationsvärden även for boende i närliggande stadsdelar. Fötutom de avgränsade ekologiskt känsliga områdena med höga naturvärdenligger värdet i områdets storlek. Friområdet är l 00 ha stort och ingår i ett vackert gammalt kulturlandskap som med filgelrika våtmarker, bäckmiljöer, ädellövskog och närhet till sjön Mage! ungen har stor betydelse for friluftsliv och biologisk mångfald. Här finns blandoch ädellövskog med skogslind, ängs och hagmark, gammal åkem1ark som idag odlas av kolonister. 120 fågelarter kan ses under året och älg och bäver enstaka gånger. Ca 40 rödlistade arter fmns i området. Aktuella fakta om naturvärdena kommer att framgå av den inventering som inom kort ska genomföras av skogsstyrelsen. Huddinge kommun har tillsammans med övriga kommuner oeh andra intressenter ett samarbete for fortsatt utveckling och bevarande av Hanvedenk:ilen. Huddinge kommun har också föredömligt tidigare i år fattat beslut om att ta initiativ till att utveckla samarbetsformerna med Stockhohns stad i syfte att värna och utveckla de gemensamma natur- och kulturvärdena längs kommungränsen. Ett annat av motiven till samarbetet är en vilja att bättre tillgodose önskemål oeh behov hos olika grupper i samhället som vill använda markerna till rekreation oeh annan friluftsverksamhet samtidigt som man värnar om och utvecklar de natur- och kulturvärden som fitms där. Det finns redan idag ett stort engagemang

266 från stora grupper av boende samt föreningslivet på båda sidor av kommungränsen för att mer aktivt tillvarata d,e gröna kvaliteter som finns i området. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna att kommunfullmäktige beslutar att Stockbolms stad i samråd med Huddinge kommun utreder möjligheterna att inrätta ett gemensamt kommunöverskridande naturreservat av Rågsveds friområde och Kynäsberget. Stockbolm den 5 november 2012 Maria Hannäs (V) Daniel Hellden (MP)

267 KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 13 maj Paragraf Diarienummer KS-2012/ Planera för naturreservat tillsammans med Stockholm i gränsområdet Stuvsta/Rågsved - motion väckt av Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) (KF) Kommunfullmäktiges beslut Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2013 anses motionen besvarad. Sammanfattning Marica Lindblad (MP) och Britt Björneke (V) har till kommunfullmäktige ställt en motion som föreslår att naturreservat ska planeras tillsammans med Stockholm i gränsområdet Stuvsta/Rågsved. Miljönämnden och samhällsbyggnadsnämnden anser att det finns välgrundade motiv till att inleda ett arbete för ett långsiktigt skydd av Kynäsberget som naturreservat och att det bör inkluderas i nästa projektplan. Nämnderna deltar gärna i en diskussion kring grönstrukturfrågor med Stockholms stad rörande mellankommunala grönstrukturfrågor. Nämnderna betonar dock att de inte har några synpunkter på hur Stockholm sedan hanterar dessa frågor. Kommunstyrelsens förvaltning delar dessa ståndpunkter. Stockholms stad besvarar inte kommunens remiss utan hänvisar till en motsvarande motion ställd av MP och V i Stockholms stad. Av det svaret framgår att reservatsbildning inte är aktuellt för området i Stockholms stad och planarbete kommer påbörjas under våren 2013 för bostadsbebyggelse i delar av området. Förvaltningen instämmer i att Kynäsberget har höga natur- och rekreationsvärden samt att området är bevarandevärt för att säkra Hanvedenskilens koppling in i Stockholm. Frågan kommer att behandlas vidare inom ramen för Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt. Överläggning i kommunfullmäktige Britt Björneke (V) yrkar med instämmande av Olof Olsson (MP) bifall till förslaget i motionen. Tomas Hansson (KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Härefter förklaras överläggningen avslutad.

268 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Propositioner i kommunfullmäktige Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifall till kommunstyrelsens förslag och till Britt Björnekes (V) m.fl. förslag om bifall till förslaget i motionen och finner därvid att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Reservationer i kommunfullmäktige Mot kommunfullmäktiges beslut reserverar sig Britt Björneke (V) för Vänsterpartiets fullmäktigegrupp och Olof Olsson (MP) för Miljöpartiet de grönas fullmäktigegrupp; se bilaga till detta protokoll. Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden

269 Huddinge kommun Kommunfullmäktige RESERVATION Ärende 17: Planera för naturreservat tillsammans med Stockholm i gränsområdet Stuvsta/Rågsved - motion väckt av Marica Lindblad(MP) och Britt Björneke (V) Bakgrund Vi har i denna motion föreslagit att Huddinge kommun tillsammans med Stockholms stad utreder förutsättningarna att inrätta ett naturreservat i detta mycket attraktiva grönområde på ömse sidor av kommungränsen mellan Huddinge och Stockholm. Vi yrkade i fullmäktige att motionen skulle bifallas. Fullmäktige har dock beslutat att motionen ska anses vara besvarad med hänsyn till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande d.v.s. Förvaltningen instämmer i att Kynäsberget, som ligger inom kommungränsen, har höga natur- och rekreationsvärden samt att området är bevarandevärt för att säkra Hanvedenkilen koppling in i Stockholm. Frågan kommer att behandlas vidare inom ramen för Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt. Vi reserverar oss mot fullmäktiges beslut. Grund för reservationen Det är bra att frågan om naturreservat i Kynäsbergsområdet kommer att tas upp i den kommande Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt. Det är emellertid viktigt att kommunen samtidigt för en dialog med Stockholms stad om ett mellankommunalt naturreservat innefattande även Rågsveds friområde. Huddinge kommun har ju tidigare fattat beslut om att ta initiativ till att utveckla samarbetsformerna med Stockholms stad i syfte att värna och utveckla de gemensamma natur- och kulturvärdens längs kommungränsen. Det finns ett stort engagemang från grupper som bor i närområdena på båda sidor av gränsen att bevara och utveckla detta viktiga rekreations- och naturområde. Rågsveds friområde hotas nu av exploatering. För Huddingeborna vore det olyckligt om denna exploatering skulle förhindra att ett mellankommunalt naturreservat bildas. Vi vill därför än en gång poängtera vikten av en dialog för att bevara detta sammanhållna område. Olof Olsson Miljöpartiet Britt Björneke Vänsterpartiet

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet 2014-12-23 KS-2014/1679.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-12-22 KS- 2014/1677.109 1 (5) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB,

Läs mer

Översyn av riktlinjer för representation, gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910)

Översyn av riktlinjer för representation, gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2014-01-14 KS-2013/557.112 1 (3) HANDLÄGGARE Patrick Stenbacka 08-535 302 88 Patrick.stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Översyn av riktlinjer

Läs mer

Översyn av riktlinjer för representation, gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910)

Översyn av riktlinjer för representation, gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren (HKF 9910) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 27 januari 2014 8 Paragraf Diarienummer KS-2013/557.112 Översyn av riktlinjer för representation, gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren

Läs mer

Riktlinjer för representation samt riktlinjer för gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren

Riktlinjer för representation samt riktlinjer för gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren 1 (5) Reglemente för uppvaktning av kommunens anställda, kommunfullmäktige 2012-09-10, 14 med Riktlinjer för representation samt riktlinjer för gåvor och annan uppvaktning från arbetsgivaren Bakgrund och

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB

Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB 2015-01-08 KS-2014/1079.112 1 (8) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-04-15 Extra sammanträde Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2013-04-08 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2013:149 Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se

Läs mer

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:22 Dnr. KS 2013/94-107 Utdrag: akten, KS Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB Ärende

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB)

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Energi AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Växjö

Läs mer

Gamla Byn AB Årsstämma 2013-06-20. Laila Borger (S)

Gamla Byn AB Årsstämma 2013-06-20. Laila Borger (S) Sida 1 Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 08:30 08:40 ande Laila Borger (S) Övriga deltagande Göran Johansson, ordförande Anders Friberg, kommundirektör Jan Näslund, VD Örjan Bengs, ekonomichef

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB

Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Bolagsordning 2015-02-16, 21 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och

Läs mer

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB

Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (THAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Hamnar AB. 2 Styrelsens

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG

BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG Bolagets firma 1 Bolagets firma är AB Eidar, Trollhättans. Verksamhetens föremål 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Trollhättans

Läs mer

p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB

p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/760.109 Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB

p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen.

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (30) 2014-02-10 Ks 8. Bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB,

Läs mer

Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB (KF)

Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB (KF) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 4 mars 2015 7 Paragraf Diarienummer KS-2014/1079.112 Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB (KF) Kommunstyrelsens

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB Bolagsordning för Moravatten AB Fastställd Kommunfullmäktige 2013-05-27, 38 Bolagsstämman 2013-10-02 Daterad 2013-04-11 Reviderad 2014-12-01, 165 Produktion Kommunledningskontoret

Läs mer

Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 29 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0412 KF Revidering av bolagsordning för Strömstadsgaragen Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB

Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB Styrdokument Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.01) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 206 2 (6) Beslutshistorik Antagen av ordinarie bolagsstämman

Läs mer

Bolagsordning för Vidingehem AB

Bolagsordning för Vidingehem AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Vidingehem AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Vidingehem AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Vidingehem AB

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning 2015-02-16, 22 Kommunfullmäktige

Läs mer

Bolagsordning för Nolia AB

Bolagsordning för Nolia AB Bolagsordning för Nolia AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Nolia AB Bolagsordning 2011-11-21, 232 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Bolagsordning för Sollentuna Energi AB Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Antagen av bolagsstämman 2010-06-22 Reviderad av kommunfullmäktige 2011-09-21, 107 Antagen av bolagsstämman 2011-10-10

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:22 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Ändring av bolagsordning för Huddinge Universitetssjukhus AB Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Styrelsen för Huddinge

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Teateraktiebolag

Bolagsordning för Växjö Teateraktiebolag Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Teateraktiebolag Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig kommunkansliet Dokumentnamn Bolagsordning för Växjö Teateraktiebolag Fastställd/Upprättad

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms kommun.

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO).

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) Org.nr 556211-9007 1 Firma BOLAGSORDNING Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). 2 Säte

Läs mer

Bolagsordning. VänerEnergi AB. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29

Bolagsordning. VänerEnergi AB. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29 Bolagsordning VänerEnergi AB Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2013-04-29 Sida: 2 (5) Bolagsordning VänerEnergi AB Kommunfullmäktiges beslut 33/13 1 Firma Bolagets firma är Vänerenergi AB.

Läs mer

Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB

Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-09-22 Dnr: RS 2015-632 Regionstyrelsen Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB Bakgrund Regionfullmäktige beslutade den 21 april 2015 att tillsammans

Läs mer

Bolagsordning för Svartälvstorps Förvaltnings AB

Bolagsordning för Svartälvstorps Förvaltnings AB Bolagsordning för Svartälvstorps Förvaltnings AB 2(5) Innehållsförteckning 1 Firma... 3 2 Föremålet för bolagets verksamhet... 3 3 Kommunfullmäktiges rätt att ta ställning... 3 4 Aktiekapital... 3 5 Antal

Läs mer

Revidering av bolagsordningar

Revidering av bolagsordningar SÖDERTÄLJE Tjänsteskrivelse KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2009-02-02 " Kommunstyrelsen Revidering av bolagsordningar Sammanfattning av ärendet Koncernstyreisen i Telge har beslutat föreslå revideringar i bolagsordningarna

Läs mer

Årsstämma 1 (15) 2007-05-22. TORNBERGET Fastighetsförvaltnings AB i Haninge PROTOKOLL ÅRSSTÄMMA. Gilbert de Wendel, Haninge kommun

Årsstämma 1 (15) 2007-05-22. TORNBERGET Fastighetsförvaltnings AB i Haninge PROTOKOLL ÅRSSTÄMMA. Gilbert de Wendel, Haninge kommun Årsstämma 1 (15) TORNBERGET Fastighetsförvaltnings AB i Haninge PROTOKOLL ÅRSSTÄMMA Plats: Årsta Slott, Haninge Dag: Tisdag den 22 maj 2007 Närvarande ägare: Närvarande övriga: Gilbert de Wendel, Haninge

Läs mer

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen

Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsens för Karo Bio Aktiebolag (publ) förslag till ändringar i bolagsordningen A. Förslag till ändringar i bolagsordningen Styrelsen föreslår att stämman beslutar om ändring av bolagsordningen enligt

Läs mer

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44

Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Bolagsordning för Elmia AB Org. nr 556354-2413 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-02-26 44 1 Firma Bolagets firma är Elmia AB. 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Jönköpings kommun, Jönköpings län.

Läs mer

Bolagsordning för Kalmar Vatten AB

Bolagsordning för Kalmar Vatten AB Bolagsordning för Kalmar Vatten AB Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2008, 11 och registrerad av Bolagsverket den 22 april 2008. Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 29 april 2013, 76,

Läs mer

De reviderade styrdokumenten har behandlats av styrelsen för Lysekils Stadshus AB som tillstyrkt förslagen.

De reviderade styrdokumenten har behandlats av styrelsen för Lysekils Stadshus AB som tillstyrkt förslagen. 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-05-28 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/5613102 E-post: ola.ingevaldson REVIDERING AV ÄGARDIREKTIV OCH BOLAGSORDNING

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL)

KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL) KALLELSE TILL EXTRA BOLAGSSTÄMMA I DAGON AB (PUBL) Aktieägarna i Dagon AB (publ), org.nr. 556431-0067, kallas härmed till extra bolagsstämma den 14 juni 2012 i bolagets fastighet på Hanögatan 11 i Malmö,

Läs mer

STYRDOKUMENT. Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag. Dokumentansvarig: Kommundirektör

STYRDOKUMENT. Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag. Dokumentansvarig: Kommundirektör STYRDOKUMENT Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag Dokumentansvarig: Kommundirektör STYRDOKUMENT 2 Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag 1 Firma Bolagets firma är Håbo Marknads aktiebolag. 2

Läs mer

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 1 Firma Bolagets firma är KumBro Utveckling AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Örebro. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

1 Firma. Bolagets firma är Kalmar Öland Airport AB. 2 Säte. Styrelsen ska ha sitt säte i Kalmar, Kalmar län. 3 Verksamhetsföremål

1 Firma. Bolagets firma är Kalmar Öland Airport AB. 2 Säte. Styrelsen ska ha sitt säte i Kalmar, Kalmar län. 3 Verksamhetsföremål Bolagsordning för Kalmar Öland Airport AB Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2008, 11. Ändringar beslutade av kommunfullmäktige den 27 februari 2012, 42, den 29 april 2013, 76 och den 25 november

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015

Kalmar Kommunbolag AB. Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015 Kalmar Kommunbolag AB Utdrag ur protokoll fört vid styrelsemöte den 22 september 2015 63 Ändringar i bolagsordning för Kalmar Hamn AB Handlingar Ola Johanssons och Maria Björkmans skrivelse om ändringar

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget 2015 Härmed kallas till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget, organisationsnummer 556166-5836.

Kallelse till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget 2015 Härmed kallas till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget, organisationsnummer 556166-5836. Kallelse till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget 2015 Härmed kallas till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget, organisationsnummer 556166-5836. Tid: Fredagen den 24 april 2015, kl. 9.00 Plats: Bolagets

Läs mer

Datum _ 25. Bolagsordningar för AB Dalaflyget och Dala Airport AB

Datum _ 25. Bolagsordningar för AB Dalaflyget och Dala Airport AB I ~ Landstinget IJ DALARNA BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning 0 0 0 0 9 7 2014-10-24- Datum _ 25 Sida 1 (2) Ekonomienhet Dnr LD14/02158 Uppdnr 851 2014-11-10 Landstingsstyrelsen

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(8) Kommunstyrelsen 2011-04-28

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(8) Kommunstyrelsen 2011-04-28 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(8) Plats och tid Runnabönning, Rydals konferenscenter, Rydal, klockan 13.00-13.30 Beslutande M Margareta Lövgren, 71 M Pär-Erik Johansson tjänstgör för Margareta Lövgren, 72

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 71 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara

Läs mer

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70/Kungsbron 1, Stockholm. Närvarande: Aktieägare Antal aktier och röster

World Trade Center, Klarabergsviadukten 70/Kungsbron 1, Stockholm. Närvarande: Aktieägare Antal aktier och röster Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i Vasallen AB (publ), org nr 556475-4793, torsdagen den 24 april 2014 Plats: World Trade Center, Klarabergsviadukten 70/Kungsbron 1, Stockholm Närvarande: Aktieägare

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma 2015 i Green Cargo AB Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag 2014 Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed kallas

Läs mer

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål

B O L A G S O R D N I N G. för. SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål B O L A G S O R D N I N G för SWEDBANK AB (publ) 1 Firma och ändamål Bankens firma är Swedbank AB. Bolaget är publikt (publ). Banken, ursprungligen bildad av svenska sparbanker, har till uppgift att bedriva

Läs mer

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman.

Stämman öppnades Madeleine Rydberger, styrelsens sekreterare. Förteckningen i Bilaga 1 godkändes såsom röstlängd vid stämman. Protokoll fört vid extra bolagsstämma med aktieägarna i BioInvent International AB (publ), org nr 556537-7263, den 19 juni 2013 i Lund. Närvarande aktieägare: Enligt förteckning i Bilaga 1. Stämman öppnades

Läs mer

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011

STYRDOKUMENT 1. Bolagsordning. Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 STYRDOKUMENT 1 Bolagsordning Beslutad av ordinarie bolagsstämma den 13 april 2011 och godkänd av Finansinspektionen den 29 juni 2011 1 (5) Bolagsordning för Länsförsäkringar Jönköping 1 Bolaget, vars firma

Läs mer

Ändring av bolagsordning för Kristinehamns Energi AB, Kristinehamns Elnät AB, Kristinehamns Fjärrvärme AB samt Kristinehamns Energi Fastighets AB

Ändring av bolagsordning för Kristinehamns Energi AB, Kristinehamns Elnät AB, Kristinehamns Fjärrvärme AB samt Kristinehamns Energi Fastighets AB TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Kommunledningsförvaltningen Lovisa Vasiliou, 0550-880 09 lovisa.vasiliou@kristinehamn.se Datum 2015-01-08 KS 2015:14 Ändring av bolagsordning för Kristinehamns Energi AB, Kristinehamns

Läs mer

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman.

Ordföranden meddelade att styrelsen anmodat advokat Magnus Pauli, Advokatfirman Vinge, att tjänstgöra som sekreterare vid stämman. PROTOKOLL fört vid årsstämma med aktieägarna i CATENA AB (publ), 556294-1715, i Göteborg den 21 april 2008, kl 16:30 17:30 1 Stämmans öppnande Stämman öppnades av styrelsens ordförande, Henry Klotz. 2

Läs mer

Ombud för Marks kommun: Leif Sternfeldt, Horred. Marks Bostads AB kontor, Kinna

Ombud för Marks kommun: Leif Sternfeldt, Horred. Marks Bostads AB kontor, Kinna Sammanträdesdatum Sida 1 (13) Plats och tid Marks Bostads AB kontor, Kinna, klockan 13.09 13.20 Beslutande Ombud för Marks kommun: Leif Sternfeldt, Horred Funktionärer, MFAB Bernt Spetz, styrelseordförande

Läs mer

Direktiv till stämmoombud inför årsstämma i AB Transitio

Direktiv till stämmoombud inför årsstämma i AB Transitio BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Susan Ols 2014-05-28 LiÖ 2014-244 Landstingsstyrelsen Direktiv till stämmoombud inför årsstämma i AB Transitio Årsstämma kommer att hållas i AB Transitio den 12 juni

Läs mer

Bolagsordning för KFV Marknadsföring AB

Bolagsordning för KFV Marknadsföring AB Styrdokument Bolagsordning för KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.08) Godkänd av kommunfullmäktige, 22 2 (5) Beslutshistorik Godkänd av kommunfullmäktige, 22. 3 (5)

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 24 Sida Kf Dnr 55/2012 706 Patientavgift för inkontinenshjälpmedel Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Förslag till

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Saab Automobile Parts AB, 556602-9277.

Härmed kallas till årsstämma i Saab Automobile Parts AB, 556602-9277. Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Saab Automobile Parts AB Härmed kallas till

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.07) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 91 Antagen av

Läs mer

~ SALA Reviderad Bilaga KS 2014/58/1

~ SALA Reviderad Bilaga KS 2014/58/1 ~ SALA Reviderad Bilaga KS 2014/58/1 ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (l) 2014-03-07 MISSIV J EN NY NOLHAGE _SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2014-03- 1 o Dlarienr:;_0\4 f 1+4?J!Aktbflaga

Läs mer

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I STOCKWIK FÖRVALTNING AB (PUBL)

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I STOCKWIK FÖRVALTNING AB (PUBL) KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I STOCKWIK FÖRVALTNING AB (PUBL) Aktieägarna i Stockwik Förvaltning AB (publ), org. nr 556294-7845, kallas härmed till årsstämma onsdagen den 22 april 2015 kl. 13:00 i lokaler på

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Årsstämma. Ärendeförteckning 2015-05-22 3/2015 1

Sammanträdesprotokoll Årsstämma. Ärendeförteckning 2015-05-22 3/2015 1 2015-05-22 3/2015 1 Ärendeförteckning 18 Stämmans öppnande... 3 19 Val av ordförande för stämman... 3 20 Upprättande och godkännande av röstlängd... 3 21 Val av protokollsjusterare... 3 22 Godkännande

Läs mer

Tid: Torsdagen den 24 april 2014, kl. 14.00 Plats: World Trade Center Stockholm, konferensavdelningen. Klarabergsviadukten 70.

Tid: Torsdagen den 24 april 2014, kl. 14.00 Plats: World Trade Center Stockholm, konferensavdelningen. Klarabergsviadukten 70. Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Vasallen AB (publ) 2014 Härmed kallas till

Läs mer

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I AMASTEN HOLDING AB (PUBL)

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I AMASTEN HOLDING AB (PUBL) KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I AMASTEN HOLDING AB (PUBL) Aktieägarna i Amasten Holding AB (publ), org. nr. 556580-2526, kallas härmed till årsstämma onsdagen den 26 mars 2014 klockan 14:00 i G Grönberg Advokatbyrå

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige 1998-12-14 23/98:2 Justerad av kommunfullmäktige 2002-12-16 23/02:2 Reviderad av kommunfullmäktige 2003-10-20 54 Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I CELL IMPACT AB (PUBL)

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I CELL IMPACT AB (PUBL) KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I CELL IMPACT AB (PUBL) Aktieägarna i Cell Impact AB (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den 24 april 2013 klockan 14.00, Lundqvist & Lindqvist, Tändstickspalatset, Västra

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Årsstämma. Ärendeförteckning 2015-05-22 4/2015 1

Sammanträdesprotokoll Årsstämma. Ärendeförteckning 2015-05-22 4/2015 1 2015-05-22 4/2015 1 Ärendeförteckning 34 Stämmans öppnande... 3 35 Val av ordförande för stämman... 3 36 Upprättande och godkännande av röstlängd... 3 37 Val av protokollsjusterare... 3 38 Godkännande

Läs mer

Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB 2015

Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB 2015 Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Stockholm 2015 03 26 Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes

Läs mer

2014-04-24. Sjögatan 28, sammanträdesrum A319 Torsdagen den 24 april kl 13.15-13.30. Mayvor Lundberg, ägarombud

2014-04-24. Sjögatan 28, sammanträdesrum A319 Torsdagen den 24 april kl 13.15-13.30. Mayvor Lundberg, ägarombud Bolagsstämmoprotokoll Blad 1 (15) 1/2014 Plats och tid Beslutande Sjögatan 28, sammanträdesrum A319 Torsdagen den 24 april kl 13.15-13.30 Mayvor Lundberg, ägarombud Övriga deltagare Patrik Renfors, ordförande

Läs mer

Protokoll B1/2014 fört vid årsstämma med aktieägaren i Apoteket AB (publ) (org. nr 556138-6532) torsdagen den 10 april 2014 kl. 10.

Protokoll B1/2014 fört vid årsstämma med aktieägaren i Apoteket AB (publ) (org. nr 556138-6532) torsdagen den 10 april 2014 kl. 10. fört vid årsstämma med aktieägaren i Apoteket AB (publ) (org. nr 556138-6532) torsdagen den 10 april 2014 kl. 10.00 i Solna Närvarande aktieägare Antal aktier Antal röster Staten genom Elin Lewold 175

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Catella AB (publ)

Kallelse till årsstämma i Catella AB (publ) Kallelse till årsstämma i Catella AB (publ) Årsstämma i Catella AB (publ) ( Bolaget ) äger rum torsdagen den 21 maj 2015 kl 14.00 på Nio Rum, Hamngatan 2 i Stockholm. Rätt att delta vid stämman Aktieägare

Läs mer

Öppnade styrelsens ordförande, Erik Stenfors, dagens stämma.

Öppnade styrelsens ordförande, Erik Stenfors, dagens stämma. Protokoll fört vid årsstämma i Wonderful Times Group AB (publ), 556684-2695, den 23 maj 2012 kl 15.00 i Stockholm Öppnande av stämman och val av ordförande Öppnade styrelsens ordförande, Erik Stenfors,

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll 2014-01-27 KS-2014/143.118 1 (6) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick 08-535 302 88 Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll Förslag

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015. Härmed kallas till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 556459-9156.

Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015. Härmed kallas till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 556459-9156. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015 Härmed kallas

Läs mer

Tid: Onsdagen den 24 april 2013, kl. 15.30 Plats: World Trade Center Stockholm, konferensavdelningen. Klarabergsviadukten 70 Lokal: Washington

Tid: Onsdagen den 24 april 2013, kl. 15.30 Plats: World Trade Center Stockholm, konferensavdelningen. Klarabergsviadukten 70 Lokal: Washington Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statligt ägande 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Vasallen AB (publ) 2013 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Härmed kallas till årstämma i SBAB Bank AB (publ), org. nr. 556253-7513.

Härmed kallas till årstämma i SBAB Bank AB (publ), org. nr. 556253-7513. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i SBAB Bank AB (publ) 2015 Härmed kallas till

Läs mer

Justeras: Gabriel Melki. Ann Johansson. Lennart Kalderén. Sverker Westman. Mats Siljebrand. 1 Stämmans öppnande

Justeras: Gabriel Melki. Ann Johansson. Lennart Kalderén. Sverker Westman. Mats Siljebrand. 1 Stämmans öppnande Protokoll fört vid årsstämma med aktieägarna i Sydvästra stockholmsregionens va-verksaktiebolag - SYVAB i aulan på Himmerfjärdsverket, onsdagen den 15 juni 2011 klockan 9.30. Justeras: Gabriel Melki Ann

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2015 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Pressmeddelande. Kallelse till årsstämma den 5 maj 2011. Malmö 29 mars, 2011

Pressmeddelande. Kallelse till årsstämma den 5 maj 2011. Malmö 29 mars, 2011 Malmö 29 mars, 2011 Kallelse till årsstämma den 5 maj 2011 I enlighet med noteringsavtalet med NASDAQ OMX Stockholm meddelar Duni AB även genom pressmeddelande innehållet i kallelsen till årsstämma den

Läs mer

Bolagsordning för LogPoint AB

Bolagsordning för LogPoint AB 1 (5) Bolagsordning för LogPoint AB 1 Firma Bolagets firma är LogPoint AB 2 Säte Styrelsen skall ha sitt säte i Torsvik, Jönköpings län. 3 Föremål för bolagets verksamhet Bolagets huvuduppgift är att verka

Läs mer