ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08"

Transkript

1 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/09 Mål nr A 30/08 Sammanfattning Fråga om hur en bestämmelse i bussbranschavtalet ska tolkas för arbetstagare som träder in i avtalet efter en upphandling och som dessförinnan omfattats av trafikavtalet. Frågan är om dessa arbetstagare har rätt att behålla 30 semesterdagar och om de därmed inte har rätt till de tre arbetstidsförkortningsdagar som finns föreskrivna i bussbranschavtalet. Postadress Telefon Box STOCKHOLM Telefax Besöksadress Stora Nygatan 2 A och B

2 2 ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 25/ Mål nr A 30/08 Stockholm KÄRANDE Svenska Kommunalarbetareförbundet, Box 19039, Stockholm Ombud: förbundsjuristen Ellinor Gudmundsson, LO-TCO Rättsskydd AB, Box 1155, Stockholm SVARANDE 1. Bussarbetsgivarna, Box 5384, Stockholm 2. Veolia Transport Sverige AB, , Box 1820, Solna Ombud för båda: arbetsrättsjuristen Eva Glückman, TransportGruppen TGS Service AB, Box 5384, Stockholm SAKEN skadestånd för kollektivavtalsbrott m.m. Bakgrund Mellan Bussarbetsgivarna (BuA) och Svenska Kommunalarbetareförbundet (förbundet) gäller det s.k. bussbranschavtalet. Veolia Transport Sverige AB (bolaget) är medlem i BuA och därmed bundet av bussbranschavtalet. Busstrafiken i Umeå bedrevs fram till den 12 juni 2006 i Umeå kommuns regi. De anställda omfattades då av det s.k. trafikavtalet mellan Kommunala Företagens Samorganisation (KFS) och förbundet. Enligt 2004 års trafikavtal har arbetstagare med semesterrätt för helt år 30 dagar, inkluderande 3 dagars arbetstidsförkortning. Efter en upphandling tog bolaget över busstrafiken i Umeå. De lokala parterna enades om att upphandlingen skulle ses som en övergång av verksamhet. Trafikavtalet kom därför att tillämpas i ytterligare 12 månader, till och med den 30 juni Därefter kom bussbranschavtalet att gälla. Bussbranschavtalet tecknades den 8 januari Av 12 mom 1 framgår att semester ska utgå enligt semesterlagens regler, dvs. med 25 dagar. Utöver dessa 25 semesterdagar har en arbetstagare, enligt avtalsbilaga F, även rätt till tre dagars arbetstidsförkortning per år. Bussbranschavtalet innehåller vidare, i 12 mom 14, en bestämmelse som har följande lydelse. mom 14 Semesterdagar överstigande semesterlagen Arbetstagare som vid inträde i detta avtal efter upphandling har semesterdagar överstigande semesterlagens antal skall behålla dessa vid detta avtals ikraftträdande och därefter följande entreprenörsbyten. Bolaget tillämpade inte bestämmelsen på de i målet aktuella arbetstagarna som före upphandlingen omfattades av trafikavtalet. De 34 arbetstagarna har

3 3 efter att bussbranschavtalet började tillämpas på dem fått 25 semesterdagar och därutöver tre dagars arbetstidsförkortning per år. Mellan parterna har tvist uppkommit om tolkningen av den ovan angivna bestämmelsen. Förbundet har gjort gällande att den är tillämplig på de aktuella arbetstagarna som omfattades av trafikavtalet och att den jämförd med trafikavtalet ska tolkas så att arbetstagarna har rätt att behålla sina 30 semesterdagar enligt trafikavtalet men däremot inte rätt till bussbranschavtalets tre arbetstidsförkortningsdagar. Arbetsgivarparterna är av motsatt uppfattning och menar att arbetstagarna i fråga inte omfattas av bestämmelsen. Parterna har förhandlat i tvistefrågan utan att kunna enas. Yrkanden m.m. Förbundet har väckt talan vid Arbetsdomstolen och, som fastställelsetalan slutligt bestämts, yrkat att Arbetsdomstolen för dem som inträder i bussbranschavtalet efter en upphandling och som har rätt till 30 dagars semester (inkluderande tre dagars arbetstidsförkortning) enligt trafikavtalet fastställer dels att dessa arbetstagare vid tillämpning av 12 mom 14 behåller dessa dagar vid bussbranschavtalets ikraftträdande och därefter följande entreprenörsbyten, dels att dessa arbetstagare inte har rätt till arbetstidsförkortning upp till högst tre dagar enligt bussbranschavtalets avtalsbilaga F. Förbundet har därutöver yrkat att Arbetsdomstolen ska förplikta bolaget att 1. till var och en av arbetstagarna upptagna i domsbilaga (uteslutes här) utge kr i allmänt skadestånd, och 2. till förbundet utge kr i allmänt skadestånd. Ränta har yrkats på de allmänna skadestånden enligt 6 räntelagen från dagen för delgivning av stämning, den 3 mars 2008, till dess betalning sker. Arbetsgivarparterna har bestritt förbundets yrkanden. Inga skadeståndsbelopp har vitsordas som skäliga i och för sig. Sättet att beräkna ränta har vitsordats. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande. Förbundet Avtalshistorik 1990-talets konkurrensutsättning ledde till täta entreprenörsbyten i branschen vilket drabbade förbundets medlemmar negativt. Eftersom det fanns flera olika kollektivavtal kunde ett byte av entreprenör innebära att de anställda fick helt ändrade anställningsförhållanden avseende arbetstider, lön, semester etc. Detta ledde till att en del medlemmar lämnade branschen.

4 4 Det fanns ett gemensamt partsintresse att se över avtalsregleringen varför förbundet och BuA inledde förhandlingar för att få fram ett samlat kollektivavtal. Inledningsvis fördes gemensamma diskussioner med BuA och KFS. En viktig fråga var semestervillkoren. De skiftade i de olika kollektivavtalen som gällde för BuA:s medlemsföretag. En del avtal föreskrev 25 semesterdagar för alla oavsett ålder medan andra avtal föreskrev 25 semesterdagar upp till en ålder om 40 år och därefter 31 dagar och vid fyllda 50 år rätt till 32 semesterdagar. Avtalsförhandlingarna i denna del slutade med att parterna kom överens om att semesterlagens antal semesterdagar skulle gälla, dvs. 25 semesterdagar per år för alla oavsett ålder, och därutöver att ytterligare ledighet skulle utgå i form av tre dagars arbetstidsförkortning per år. Man kom också överens om en övergångsbestämmelse för de arbetstagare som träder in i avtalet efter en upphandling och som då har fler semesterdagar än semesterlagen. Bestämmelsen var av avgörande betydelse för förbundet. Avsikten med regeln var att ingen arbetstagare skulle få färre semesterdagar vid byte av arbetsgivare efter en upphandling. Efter det att avtalet med BuA var klart träffade KFS och förbundet ett nytt trafikavtal som trädde i kraft den 1 januari Enligt det tidigare gällande trafikavtalet hade arbetstagarna 25, 31 eller 32 semesterdagar på sätt som beskrivits ovan. I det nya avtalet reglerades att alla skulle ha 30 semesterdagar oavsett ålder och inga arbetstidsförkortningsdagar. De arbetstagare som enligt den tidigare regleringen hade rätt till 31 respektive 32 semesterdagar löstes av med pengar. BuA och förbundet var vid förhandlingarna om bussbranschavtalet överens om att avtalen inom branschen skulle vara kostnadsneutrala. Det blev också effekten dels genom att KFS och förbundet i trafikavtalet inkluderade de tre dagarnas arbetstidsförkortning i de 30 semesterdagarna, dels eftersom semesterlönen i bussbranschavtalet är 13 procent medan den i trafikavtalet är 12 procent, vilket innebär ungefär två dagar på ett år. Bestämmelsens innebörd Av regelns ordalydelse framgår att en arbetstagare som vid inträdet i bussbranschavtalet har semesterdagar överstigande semesterlagens antal ska få behålla dessa. Det finns alltså i avtalstexten ingen inskränkning när det gäller vilka arbetstagare som omfattas av regeln. Det framgår inte av texten att den skulle omfatta endast arbetstagare som har 31 eller 32 semesterdagar. Alla arbetstagare som har fler än 25 dagars semester vid tidpunkten då bussbranschavtalet träder i kraft i förhållande till dem omfattas således av bestämmelsen, dvs. oavsett enligt vilket avtal de har denna rätt till längre semester. Detta var också parternas avsikt med bestämmelsen. Vid förhandlingarna diskuterades inte heller någon inskränkning av bestämmelsen så att den skulle avse endast arbetstagare som omfattades av de "gamla BuA-avtalen" eller som hade ett visst angivet antal semesterdagar. Det är riktigt att det då inte förelåg något kollektivavtal med 30 semester-

5 5 dagar för alla. Förbundet och BuA var vid förhandlingarna inte överens om att det i trafikavtalet skulle införas en motsvarande reglering med 25 semesterdagar för alla. Om de förbundsombudsmän som förhandlade fram bestämmelsen hade anat eller känt till att den skulle vara inskränkt på det sätt som arbetsgivarparterna nu gör gällande hade dessa förhandlare inte kunnat träffa avtalet med KFS på det sätt de gjorde. Förbundet skulle då medvetet ha avtalat bort viss semesterrätt för förbundets medlemmar utan någon ersättning. Eftersom trafikavtalets semesterdagar inkluderar tre dagars arbetstidsförkortning innebär bestämmelsen för de aktuella arbetstagarna att de har rätt till 30 semesterdagar per år från och med den 1 juli 2007 men däremot inte rätt till de tre dagarnas arbetstidsförkortning som följer av bussbranschavtalet. De 34 arbetstagarna har endast fått semester motsvarande 25 semesterdagar per år för andra halvåret 2007 och 25 semesterdagar för år 2008 och därutöver arbetstidsförkortning enligt bussbranschavtalets reglering. Bolaget har genom att för denna tid inte utge semester motsvarande 30 semesterdagar per år brutit mot bussbranschavtalet. Sammanfattning av grunderna för talan Den omtvistade bestämmelsen jämförd med trafikavtalets semesterreglering får anses innebära följande. Arbetstagare som har 30 dagars semester enligt trafikavtalet har rätt att behålla dessa när de träder in i bussbranschavtalet efter en upphandling. Eftersom trafikavtalets semesterdagar inkluderar tre arbetstidsförkortningsdagar ska det inte utgå några arbetstidsförkortningsdagar enligt bussbranschavtalet. Fastställelseyrkandet ska alltså bifallas. De aktuella arbetstagarna hade vid inträdet i bussbranschavtalet den 1 juli 2007, enligt trafikavtalet, rätt till 30 dagars semester inkluderande tre dagars arbetstidsförkortning. Av 12 mom 14 i bussbranschavtalet följer därmed att dessa arbetstagare har rätt att behålla sina 30 semesterdagar. Eftersom arbetstagarna inte har fått motsvarande 30 dagars semester per år för andra halvåret 2007 och inte heller fått 30 semesterdagar år 2008 har bolaget brutit mot kollektivavtalet. Bolaget är därför skyldigt att utge skadestånd såväl till de angivna arbetstagarna som till förbundet. Arbetsgivarparterna Avtalshistorik Som förbundet beskrivit var syftet med bussbranschavtalet att inrangera samtliga kollektivavtal mellan förbundet och BuA i ett gemensamt avtal. Bussbranschavtalet skulle på sikt bli det enda gällande kollektivavtalet mellan dessa parter. Vid förhandlingarna mellan BuA och förbundet deltog, till viss del, även KFS. Syftet med detta var att göra det möjligt att komma överens om likalydande kollektivavtal mellan BuA och förbundet samt mellan KFS och

6 6 förbundet. Genom likalydande avtalsregleringar i väsentliga frågor skulle arbetstagarna inte behöva byta anställningsvillkor vid entreprenörsbyten och det skulle även leda till kostnadsneutralitet för arbetsgivarna. BuA hade dock inte möjlighet att påverka förhandlingarna mellan förbundet och KFS som genomfördes efter det att bussbranschavtalet hade tecknats. För BuA, som medlem i Svenskt Näringsliv, var det viktigt att träffa ett kollektivavtal med en semesterrätt avseende antalet dagar i enlighet med semesterlagens regler, dvs. 25 semesterdagar. Detta var alltså en viktig principfråga för BuA. Den kompromiss som parterna nådde var en reglering som innebar 25 semesterdagar per år och därutöver en rätt till tre dagars arbetstidsförkortning per år. För att lösa semesterfrågan för de arbetstagare som hade eller skulle komma att tjäna in 31 respektive 32 semesterdagar enligt de då gällande kollektivavtalen kom man överens om den omtvistade bestämmelsen, som alltså är att betrakta som en övergångsbestämmelse. Bussbranschavtalet träder successivt i kraft bl.a. på så sätt att det träder i kraft vid varje upphandling där fullständigt anbudsunderlag görs tillgängligt efter avtalets ingående den 8 januari De finns fortfarande "gamla BuAavtal" som gäller. Bestämmelsens innebörd Parternas gemensamma avsikt var att den omtvistade bestämmelsen i bussbranschavtalet skulle omfatta de arbetstagare som efter en upphandling träder in i bussbranschavtalet och som då har en rätt till längre semester i enlighet med de kollektivavtal som gällde när bussbranschavtalet förhandlades fram och träffades. Vid den tidpunkten fanns inga avtal med 30 semesterdagar för alla men däremot, som nämnts, kollektivavtal med 31 respektive 32 semesterdagar för arbetstagare som fyllt 40 respektive 50 år. Möjligen kan det ha funnits något företagsavtal med ytterligare någon annan konstruktion med fler semesterdagar än 25 för vissa av arbetstagarna. BuA kunde gå med på den aktuella avtalslösningen eftersom den innebar att de arbetstagare som skulle tjäna in fler än 25 semesterdagar på grund av ålder så småningom skulle försvinna. Avtalstexten ska alltså förstås så att de arbetstagare som avses är de som omfattas av sådana kollektivavtal som fanns vid tidpunkten för avtalets träffande och som därigenom har fler semesterdagar på grund av viss ålder. Parterna var överens om att kollektivavtalen på respektive sektor skulle vara kostnadsneutrala. Både BuA och förbundet utgick från att trafikavtalet mellan KFS och förbundet också skulle komma att innehålla en bestämmelse om 25 semesterdagar för alla samt en motsvarande övergångsbestämmelse som i bussbranschavtalet. KFS och förbundet valde dock en konstruktion med 30 semesterdagar för alla. Detta kom som en total överraskning för BuA. En avtalslösning med 30 dagars semester diskuterades aldrig under avtalsförhandlingarna mellan BuA och förbundet. I och med att trafikavtalet fick den utformning det fick kom övergångsbestämmelsen därmed att inte omfatta arbetstagare från trafikavtalet. Övergångsbestämmelsen omfattar

7 7 därför endast de arbetstagare som enligt gamla BuA-avtal har rätt till fler än 25 semesterdagar. Semesterregleringen och regleringen om arbetstidsförkortning i bussbranschavtalet är två helt separata frågor. En arbetsgivare, som är bunden av bussbranschavtalets regel om rätt till arbetstidsförkortning, ska tillämpa denna regel på samtliga anställda oavsett hur många semesterdagar arbetstagarna erhåller. Om arbetsgivaren inte ger ut arbetstidsförkortningen skulle arbetsgivaren göra sig skyldig till ett kollektivavtalsbrott. En arbetsgivare kan alltså inte avstå från att utge dessa dagar om övergångsbestämmelsen skulle ha den innebörd som förbundet påstår, dvs. rätt att behålla 30 semesterdagar. Bussbranschavtalet och trafikavtalet skulle i så fall inte bli kostnadsneutrala som parterna var överens om. Dessutom är kostnaden för tre semesterdagar en annan än för tre arbetstidsförkortningsdagar. I den praktiska tillämpningen har BuA rekommenderat att arbetstagare som hade fyllt 40 respektive 50 år den 1 januari 2004 (när trafikavtalet trädde i kraft), vid övergång till en anställning på vilket bussbranschavtalet tillämpas, ska få behålla sin semester om 31 respektive 32 dagar. Denna praktiska tillämpning utgår inte från en tolkning av övergångsbestämmelsen utan tillkom för att behandla dessa anställda på samma sätt som anställda vilka kom från "gamla BuA-avtal". De aktuella arbetstagarna, som hade en rätt till 30 semesterdagar inkluderande tre arbetstidsförkortningsdagar enligt trafikavtalet, omfattas alltså inte av övergångsbestämmelsen. Bolaget har därmed i enlighet med bussbranschavtalets övriga reglering givit dessa arbetstagare semesterdagar motsvarande 25 semesterdagar per år avseende den aktuella tiden. Bolaget har alltså inte gjort sig skyldigt till något kollektivavtalsbrott. Sammanfattning av grunderna för bestridandet Övergångsbestämmelsen om rätt att behålla semesterdagar överstigande semesterlagens antal gäller inte arbetstagare som före inträdet i bussbranschavtalet omfattats av trafikavtalet. Av bussbranschavtalet följer att alla arbetstagare har rätt till tre dagars arbetstidsförkortning. Förbundets fastställelseyrkande ska alltså avslås. Eftersom de aktuella arbetstagarna inte omfattas av övergångsbestämmelsen har bolagets åtgärd att utge semester i enlighet med avtalets huvudregel, som innebär 25 semesterdagar per år, inte inneburit ett brott mot kollektivavtalet. Yrkandena om allmänt skadestånd ska därför också avslås. Domskäl Tvisten I bussbranschavtalet finns en bestämmelse om att arbetstagare som efter en upphandling träder in i avtalet och som då har semesterdagar överstigande semesterlagens antal ska behålla dessa. Av bussbranschavtalets bilaga F

8 8 framgår att en arbetstagare, från och med år 2006, har rätt till en förkortning av arbetstiden med tre dagar per år. I trafikavtalet 7 moment 7:2 anges följande. "Arbetstagare med semesterrätt för helt år har 30 dagar, inkluderande 3 dagars arbetstidsförkortning. Tvisten i målet gäller hur bestämmelsen i bussbranschavtalet ska tolkas för arbetstagare som träder in i avtalet efter en upphandling och som dessförinnan omfattats av trafikavtalet. Frågan är om dessa arbetstagare har rätt att behålla 30 semesterdagar och om de därmed inte har rätt till de tre arbetstidsförkortningsdagar som finns föreskrivna i bussbranschavtalet. Utredningen i målet Målet har avgjorts efter huvudförhandling. På förbundets begäran har vittnesförhör hållits med förbundsombudsmännen J-E.P. och T.A:s. På arbetsgivarparternas begäran har vittnesförhör hållits med f.d. förbundsombudsmannen i Kommunalarbetareförbundet R.W. och f.d. förhandlingschefen B.H. Arbetsgivarparterna har även åberopat skriftlig bevisning. Avtalsregleringens innebörd Den omtvistade bestämmelsen har följande lydelse: "Arbetstagare som vid inträde i detta avtal efter upphandling har semesterdagar överstigande semesterlagens antal skall behålla dessa vid detta avtals ikraftträdande och därefter följande entreprenörsbyten". I 1 bussbranschavtalet anges att avtalet bl.a. träder i kraft vid varje upphandling där fullständigt anbudsunderlag görs tillgängligt efter avtalets ingående den 8 januari Det är ostridigt att bolaget övertog den aktuella busstrafiken i Umeå efter en upphandling och att bussbranschavtalet tillämpas på arbetstagarna, vilka tidigare omfattades av trafikavtalet, från och med den 1 juli Förbundet har sammanfattningsvis gjort gällande följande. Den omtvistade bestämmelsen jämförd med trafikavtalets semesterreglering innebär att arbetstagare som har 30 dagars semester enligt trafikavtalet har rätt att behålla dessa när de träder in i bussbranschavtalet efter en upphandling. Regleringen innebär därutöver att arbetstidsförkortningsdagarna enligt bussbranschavtalet inte ska utgå eftersom trafikavtalets semesterdagar inkluderar tre arbetstidsförkortningsdagar. Att bestämmelsen omfattar arbetstagare som övergår från trafikavtalet till bussbranschavtalet framgår av ordalydelsen som är klar och tydlig. Det var även parternas avsikt med bestämmelsen. Syftet med bestämmelsen var att ingen arbetstagare skulle förlora semesterdagar vid ett byte av arbetsgivare oavsett vilket kollektivavtal arbetstagaren omfattades av innan inträdet i bussbranschavtalet. Arbetsgivarparterna har invänt i huvudsak följande. Bestämmelsen omfattar inte arbetstagare som träder in i avtalet och som dessförinnan omfattats av trafikavtalet. Parternas avsikt var att bestämmelsen skulle gälla arbetstagare

9 9 som vid inträdet i bussbranschavtalet omfattas av "gamla BuA-avtal" eller i vart fall av semesterregler med fler semesterdagar än 25 på grund av viss ålder enligt de kollektivavtal som gällde vid tidpunkten för avtalsförhandlingarna. Eftersom detta var partsavsikten har bestämmelsen den innebörden. I vart fall måste ordalydelsen tolkas mot bakgrund av de kollektivavtalsbestämmelser om antal semesterdagar som förelåg vid avtalstidpunkten. Bestämmelsen kan inte få till följd att en arbetsgivare inte är skyldig att utge de arbetstidsförkortningsdagar som finns föreskrivna i bussbranschavtalet. Partsavsikten Som Arbetsdomstolen många gånger uttalat är det i första hand vad parterna gemensamt åsyftat vid kollektivavtalets tillkomst som bestämmer avtalets innehåll. Av intresse för bedömningen är alltså vad som kan anses visat om vad som förekom mellan parterna vid de avtalsförhandlingar som föregick bussbranschavtalets tecknande. Vid avtalsförhandlingarna företräddes förbundet av bl.a. förbundsombudsmännen R.W., J-E.P. och T.A:s. R.W. var förhandlingsledare. BuA företräddes av bl.a. förhandlingschefen B.H. Förhören med de ovan angivna personerna ger inte någon entydig bild om vad som vid avtalsförhandlingarna sades om bestämmelsens tillämpningsområde. J-E.P. och T.A:s har uppgett att man inte diskuterade någon inskränkning till arbetstagare från enbart BuA:s avtalsområde eller till arbetstagare med ett visst angivet antal semesterdagar. De har vidare berättat att bestämmelsen var av avgörande betydelse för förbundet och att syftet var att ingen arbetstagare skulle förlora semesterdagar efter en upphandling. R.W. och B.H. har samstämmigt uppgett att de anser att bestämmelsens innebörd är att den omfattar endast arbetstagare från de gamla BuAavtalen. Arbetsdomstolen uppfattar dock deras uttalanden som en slutsats som de dragit mot bakgrund av hur kollektivavtalskonstruktionerna på semesterområdet då såg ut och mot bakgrund av hur trafikavtalet kom att utformas. Arbetsdomstolens slutsats är mot denna bakgrund att det varken kan anses visat att det förelåg en gemensam partsavsikt på sätt förbundet påstått eller som arbetsgivarsidan gjort gällande. Ordalydelsen och avtalsförutsättningarna vid avtalstidpunkten Av betydelse för bedömningen är då ordalydelsen i avtalstexterna. I detta fall är både avtalstexten i bussbranschavtalet och i trafikavtalet av intresse. Avtalstexten, såvitt avser 12 mom 14 i bussbranschavtalet, får i sig anses klar och tydlig. Av ordalydelsen framgår att den arbetstagare som...har semesterdagar överstigande semesterlagens antal ska få behålla dessa. Av texten framgår vidare att detta ska gälla när arbetstagaren inträder i avtalet efter en upphandling. Enligt Arbetsdomstolens mening ger avtalets språkliga utformning således ett klart stöd för förbundets uppfattning att arbetstagare som har rätt till fler semesterdagar än enligt semesterlagen har rätt att behålla

10 10 det antalet semesterdagar när de träder in i bussbranschavtalet efter en upphandling. Arbetsgivarsidan har häremot invänt bl.a. att ordalydelsen måste tolkas mot bakgrund av avtalsförutsättningarna vid avtalstidpunkten. Det finns i avtalstexten ingen angivelse om på vilken grund rätten till fler semesterdagar ska föreligga. Enligt ordalydelsen skulle det alltså kunna vara fråga om en rätt enligt både enskilda avtal och enligt kollektivavtal. Här synes parterna dock vara överens om att det ska vara fråga om en rätt i enlighet med ett annat kollektivavtal. Frågan blir då om bestämmelsen kan anses begränsad till arbetstagare som träder in i avtalet och som då omfattas av sådana kollektivavtalsregleringar om semester som fanns vid avtalstidpunkten, på sätt arbetsgivarsidan hävdat. Parterna har under processen talat om bestämmelsen som en övergångsbestämmelse. Att det skulle vara fråga om en sådan bestämmelse framgår inte uttryckligen av avtalstexten. Av förhören med B.H. och R.W. framgår att de anser att bestämmelsen skulle utgöra en övergångslösning från de gamla reglerna om 31 och 32 semesterdagar vid viss ålder till det nya systemet med semesterlagens antal dagar för alla och att bestämmelsen avsåg att se till att enskilda individer som omfattades av det gamla systemet inte skulle drabbas och förlora semesterdagar. Deras uttalanden ska ställas mot J- E.P:s och T.A:ss allmänna uttalanden om att de anser att bestämmelsen syftade till att inga arbetstagare skulle förlora semesterdagar efter en upphandling. Deras uppgifter talar således emot att det vara fråga om en övergångslösning på det sätt B.H. och R.W. beskrivit. Om bestämmelsen är att uppfatta som en övergångslösning kan det med fog hävdas att den borde avse enbart arbetstagare som enligt de gamla BuAavtalen kunde förvärva fler än 25 semesterdagar, dvs. att bestämmelsen var ett sätt att på sikt inom just BuA:s avtalsområde få till stånd gemensamma semesterregler. Bestämmelsen skulle då alltså inte över huvud taget ta sikte på någon reglering i kollektivavtal utanför BuA:s avtalsområde. R.W. och B.H. har uttryckt sig i sådana ordalag. Å andra sidan har de också uttalat att det var KFS och förbundets avtalslösning om antalet semesterdagar i trafikavtalet som ledde till att arbetstagare från trafikavtalet inte kom att omfattas av övergångslösningen. Dessa uttalandena kan inte förstås på annat sätt än att även de menar att parterna vid avtalstidpunkten avsåg att bestämmelsen skulle omfatta även arbetstagare som omfattades av dåvarande trafikavtalets regler om 31 och 32 dagars semester och alltså inte vara begränsad till enbart arbetstagare från BuA:s avtalsområde. Enligt Arbetsdomstolens mening kan på grund av vad R.W. och B.H. uppgett inte den slutsatsen dras att bestämmelsen är att uppfatta som en övergångsbestämmelse som naturligen borde omfatta endast de arbetstagare som kommer från de BuA-avtal som bussbranschavtalet avser att på sikt ersätta. Det är ostridigt att det vid avtalstidpunkten fanns i huvudsak två olika avtalskonstruktioner om semester; 25 semesterdagar oavsett ålder alternativt

11 11 25 semesterdagar och fler dagar vid viss ålder. I bussbranschavtalet kom parterna överens om 25 semesterdagar oavsett ålder. Mot den bakgrunden är det naturligt att uppfatta bestämmelsen som just en övergångsbestämmelse i syfte att skydda enskilda individer från att förlora semesterdagar som de tjänat in enligt ett kollektivavtal med det andra regelsystemet, dvs. avtal med en semesterrätt om 31 respektive 32 semesterdagar vid viss ålder. Arbetsdomstolen väljer dock att inte ta slutlig ställning till vilken betydelse de aktuella avtalskonstruktionerna i sig skulle kunna ha för avtalstolkningen. Arbetsdomstolen övergår i stället till en prövning av vilken betydelse avtalstexten i trafikavtalets regel om antal semesterdagar har för bedömningen. Trafikavtalets reglering Arbetsdomstolen utgår i sina fortsatta överväganden från att bestämmelsen i bussbranschavtalet, i enlighet med ordalydelsen, inte är begränsad till arbetstagare från "gamla BuA-avtal" och att den inte heller är begränsad till arbetstagare som när de träder in i bussbranschavtalet har fler än 25 semesterdagar på grund av viss ålder. Den konstruktion parterna i trafikavtalet enades om innehåller i själva semesterregleringen två moment på så sätt att den även innefattar en reglering av frågan om arbetstidsförkortning. I trafikavtalet anges att "arbetstagare med semesterrätt för helt år har 30 dagar, inkluderande 3 dagars arbetstidsförkortning. Parterna i tvisten här i Arbetsdomstolen är eniga om att den regleringen innebär att arbetstagarna har rätt till 30 semesterdagar men ingen rätt till arbetstidsförkortning. Bestämmelsen innebär enligt dessa parter alltså inte att det t.ex. ska utgå 27 semesterdagar och tre dagars arbetstidsförkortning. Vid sådant förhållande skulle Arbetsdomstolen således kunna konstatera att arbetstagare som omfattas av trafikavtalet har rätt till 30 semesterdagar per år och att de därmed enligt bussbranschavtalets bestämmelse, som den är formulerad, bör ha rätt att behålla dessa vid inträdet i det avtalet. Enligt Arbetsdomstolens mening finns det dock anledning att ytterligare överväga en sådan slutsats. Av avtalstexten om antalet semesterdagar i trafikavtalet framgår som sagt att i antalet semesterdagar ingår tre dagars arbetstidsförkortning. Förbundet har anfört att denna konstruktion valdes för att bidra till kostnadsneutralitet mellan trafikavtalet och bussbranschavtalet. Förbundet har mot den bakgrunden också yrkat att, förutom fastställelse av en rätt att behålla 30 semesterdagar, få fastställt att arbetstagarna inte har rätt till de tre arbetstidsförkortningsdagar som framgår av bussbranschavtalets bilaga F. Förbundets ståndpunkt, att arbetstagarna inte har någon rätt till bussbranschavtalets arbetstidsförkortningsdagar, framgår inte av övergångsbestämmelsens ordalydelse och inte heller av någon annan reglering i bussbranschavtalet. Någon gemensam partsavsikt i frågan har inte ens påståtts, vilket är naturligt eftersom trafikavtalets semesterregel i den aktuella lydelsen ingicks

12 12 i tiden efter det att bussbranschavtalet träffats. Den av förbundet anförda tolkningen i sin helhet kan tyckas utgöra en rimlig lösning eller effekt mot bakgrund av att parterna var överens om att eftersträva kostnadsneutralitet mellan avtalen inom branschen. Arbetsdomstolen finner dock inte att förbundets ståndpunkt har något stöd i bussbranschavtalet. Arbetsdomstolen kan inte, på grund av hur trafikavtalets semesterreglering utformats, i bussbranschavtalets bestämmelse om rätt att behålla semesterdagar tolka in en rätt för arbetsgivaren att inte utge de arbetstidförkortningsdagar som följer av bussbranschavtalet. Arbetsdomstolens bedömning är därmed att det inte föreligger förutsättningar att bifalla fastställelseyrkandet, som måste uppfattas som en helhet. Det förbundet önskar få fastställt om avtalets innebörd, dvs. båda leden i yrkandet, framstår snarare som ett förslag till en uppgörelse som enbart parterna förfogar över. Fråga är då om arbetstagarna, trots utgången såvitt avser fastställelseyrkandet, ändå haft rätt till 30 dagars semester per år och om bolaget brutit mot kollektivavtalet genom att inte utge dessa dagar. Förbundet har i sitt avtal med KFS valt att i semesterregleringen även reglera frågan om arbetstidsförkortning. Även om parterna i målet är överens om att avtalstexten i trafikavtalet innebär att arbetstagare som omfattas av trafikavtalet erhåller 30 semesterdagar går det enligt Arbetsdomstolens mening inte att vid tolkningen av innebörden av övergångsbestämmelsen att bortse från att semesterdagarna enligt avtalstexten i trafikavtalet inbegriper även en annan form av ledighet. Detta visar inte minst det sätt som förbundet formulerat sitt fastställelseyrkande. Inte heller förbundet har gjort gällande att den omtvistade bestämmelsen innebär en rätt för arbetstagarna att behålla 30 semesterdagar och därutöver erhålla tre dagars arbetstidsförkortning. Med den ståndpunkt Arbetsdomstolen intagit såvitt avser fasställelseyrkandet skulle det dock bli fallet. Mot bakgrund av dessa omständigheter finner Arbetsdomstolen att den omtvistade bestämmelsen om att arbetstagaren har rätt att behålla dessa inte kan avse semesterdagar som inkluderar även dagar av arbetstidsförkortning. Arbetsdomstolens ställningstagande innebär att den omtvistade bestämmelsen inte är tillämplig på de aktuella arbetstagarna. Bolaget har således inte brutit mot kollektivavtalet genom att utge 25 semesterdagar i enlighet med huvudregeln i bussbranschavtalet. Arbetsdomstolen gör därutöver den reflektionen att den ovan angivna utgången ligger i linje med vad förbundet anfört om syftet med bestämmelsen. Förbundet har uppgett att det var viktigt för förbundet att förbundets medlemmar inte förlorade semesterdagar efter en upphandling. Förbundet har emellertid uppgett att den lösning av semesterregleringen som man kom överens om inom ramen för trafikavtalet var kostnadsneutral i relation till bussbranschavtalet. Vid sådant förhållande har Arbetsdomstolen svårt att se att de medlemmar som omfattas av förbundets talan villkorsmässigt förlorat på något avgörande sätt genom att de aktuella reglerna i bussbranschavtalet tillämpas på dem. Förbundet har uppgett att de tre arbetstidsförkortningsdagarna och det faktum att arbetstagarna enligt bussbranschavtalet får en

13 13 semesterlön med en högre procentandel i stort motsvarar det överstigande antalet semesterdagar. Sammanfattande bedömning och rättegångskostnader Arbetsdomstolens ställningstaganden innebär att såväl förbundets fastställelsetalan som skadeståndstalan ska avslås. Förbundet har alltså förlorat målet och ska därför betala arbetsgivarparternas rättegångskostnader. Om yrkad ersättning föreligger inte tvist. Domslut 1. Arbetsdomstolen avslår Svenska Kommunalarbetareförbundets talan. 2. Arbetsdomstolen förpliktar Svenska Kommunalarbetareförbundet att ersätta Bussarbetsgivarna och Veolia Transport Sverige AB för deras rättegångskostnader med etthundratiotusen ( ) kr, med ränta enligt 6 räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker. Ledamöter: Cathrine Lilja Hansson, Marianne Jenryd, Eva Plogeus, Peter Ander, Agne Werneskog, Ronny Wenngren och Stina Nilsen. Enhälligt. Sekreterare: Kristine Skår

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 8/13 Mål nr A 52/12 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans ta upp och pröva en tvist om lönefordran, som uppstått hos en tidigare arbetsgivare som inte var

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/09 Mål nr A 222/08 Sammanfattning Förhandling enligt 10 medbestämmandelagen har inte kommit till stånd trots vissa kontakter mellan den arbetstagarorganisation som begärt förhandling

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 2/14 Mål nr B 127/12 En arbetsgivare har ansökt om betalningsföreläggande mot en tidigare anställd som är medlem i en arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/08 Mål nr A 142/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/08 Mål nr A 142/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 19/08 Mål nr A 142/07 Sammanfattning Frågor om förhandlingsvägran. Arbetsdomstolen finner att kravet, i 4 kap. 7 lagen om rättegången i arbetstvister, på förhandling för att få väcka

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05 Sammanfattning I mål om skadestånd för uppsägning av en anställning som anställningsskyddslagen inta varit tillämplig på har Arbetsdomstolen funnit att arbetsgivaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06 Sammanfattning Ett bolag får som underentreprenör i uppdrag att utföra städarbete i en kommuns skolor. I det gällande kollektivavtalet finns s.k. garantiregler

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 1/11 2011-01-12 Mål nr A xx/10 Stockholm KÄRANDE Facket för Service och Kommunikation (SEKO), Box 1105, 111 81 Stockholm Ombud: förbundsjuristen Bo Villner, LO-TCO Rättsskydd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 80/10 2010-11-17 Mål nr B XXX/09 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 80/10 2010-11-17 Mål nr B XXX/09 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 80/10 2010-11-17 Mål nr B XXX/09 Stockholm KLAGANDE C P med firma Björkvallens Entreprenad och Allservice Björkö Ombud: advokaten T Ö, T Ö Advokatbyrå AB, Birger Jarlsgatan 2,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 Sammanfattning En verkställande direktör har sagts upp från sin anställning och bl.a. yrkat att uppsägningen ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. har

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/09 Mål nr A25/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/09 Mål nr A25/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/09 Mål nr A25/08 Sammanfattning I kollektivavtalsbestämmelse om semesterlön för timavlönade höjdes det procenttal som ska tillämpas för beräkningen semesterlön och semesterersättning.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 77/12 Mål nr A 33-38/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 77/12 Mål nr A 33-38/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 77/12 Mål nr A 33-38/11 Sammanfattning Fråga om det är tillåtet enligt partihandelsavtalet att förlägga intermittent skiftarbete till helgdagar. Även fråga om bestämmande av allmänt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/15 Mål nr A 190/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/15 Mål nr A 190/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/15 Mål nr A 190/14 Tolkning av kollektivavtal. Två piloter har med kort varsel fått sin starttid för tjänstgöring framflyttad samtidigt som sluttiden för tjänstgöringen inte senarelagts.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 84/09 Mål nr A 133/08 Sammanfattning En arbetsgivare träffade ett skriftligt avtal med en arbetstagare om att dennes anställning i bolaget skulle avslutas. Av avtalet följde bl.a.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 8/12 Mål nr A 238/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 8/12 Mål nr A 238/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 8/12 Mål nr A 238/10 Sammanfattning Arbetstagare, som var sysselsatta i kontinuerligt skiftarbete vid ett sågverk, hade personliga tillägg enligt en övergångsregel i sågverkavtalet.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/07 Mål nr A 56/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/07 Mål nr A 56/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/07 Mål nr A 56/06 Sammanfattning Enligt bestämmelser i ett företagsavtal erhåller en arbetstagare arbetstidsförkortning om nattpass fullgöres i viss omfattning under en begränsningsperiod.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/13 Mål nr A 16/12 Enligt tillämpligt kollektivavtal har arbetstagare det år då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag och arbetstagaren är i tjänst rätt till annan ledig

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 59/03 Mål nr A 186/01

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 59/03 Mål nr A 186/01 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 59/03 Mål nr A 186/01 Sammanfattning En deltidsanställd arbetstagare inom grafikerbranschen arbetar normalt under fyra dagar i veckan och är ledig den femte dagen. Vid ett tillfälle

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/16 Mål nr A 243/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/16 Mål nr A 243/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/16 Mål nr A 243/14 Kollektivavtalstolkning. Fråga om det strider mot kollektivavtal med allmänna bestämmelser på det kommunala området att utan stöd av lokalt kollektivavtal byta

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 113/03 Mål nr B 101/03 Sammanfattning En tidigare anställd hos en stiftelse för talan mot stiftelsen och yrkar skadestånd under påstående att stiftelsen brutit mot överenskommelser

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 43/11 Mål nr A 159/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 43/11 Mål nr A 159/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 43/11 Mål nr A 159/10 Sammanfattning Enligt en bestämmelse i ett kollektivavtal, det s.k. trafikavtalet, ska löneutrymmet tillföras ett visst belopp per anställd vid trafikstart

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/03 Mål nr A 193/02 Sammanfattning Fråga om förhandlingskravet i 4 kap. 7 första stycket arbetstvistlagen uppfyllts i en situation då partsställningen vid den lokala förhandlingen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 96/08 Mål nr A 217/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 96/08 Mål nr A 217/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 96/08 Mål nr A 217/07 Sammanfattning Enligt ett personligt avtal om premielön är det en förutsättning för premielönen att arbetstagaren är anställd den 31 december 2006 och att uppsägningstid

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/09 Mål nr A 49/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/09 Mål nr A 49/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/09 Mål nr A 49/07 Sammanfattning Installationsavtalet innehåller en bestämmelse som innebär att arbetstagaren under vissa förutsättningar bör arbeta på övertid i den utsträckning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/15 Mål nr A 113/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/15 Mål nr A 113/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/15 Mål nr A 113/14 Fråga om en arbetstagare har rätt till ytterligare ersättning för intjänad arbetstidsförkortning och därvid bl.a. om det är visat att arbetsgivaren tillämpade

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/11 Mål nr A 99/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/11 Mål nr A 99/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/11 Mål nr A 99/10 Sammanfattning En arbetstagarorganisation gör gällande att en arbetsgivare, ett bussbolag, fortlöpande brutit mot en bestämmelse i kollektivavtalet om att en

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 48/10 Mål nr A 202/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 48/10 Mål nr A 202/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 48/10 Mål nr A 202/09 Sammanfattning Fråga om förhandlingsvägran. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM Telefax www.arbetsdomstolen.se

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 97/07 Mål nr A 10/07 och A 111/07

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 97/07 Mål nr A 10/07 och A 111/07 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 97/07 Mål nr A 10/07 och A 111/07 Sammanfattning Arbetsdomstolen har i beslut interimistiskt förordnat att en pågående avstängning omedelbart skulle upphöra. Arbetsgivarparten

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 87/13 Mål nr A 139/12. Tolkning av en bestämmelse om föräldralön/havandeskapslön i måleriavtalet.

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 87/13 Mål nr A 139/12. Tolkning av en bestämmelse om föräldralön/havandeskapslön i måleriavtalet. ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 87/13 Mål nr A 139/12 Tolkning av en bestämmelse om föräldralön/havandeskapslön i måleriavtalet. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66 00 Måndag-fredag 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/17 Mål nr A 86/16

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/17 Mål nr A 86/16 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/17 Mål nr A 86/16 Enligt kollektivavtalet för dentallaboratorier har tjänstemän, under vissa förutsättningar, rätt till en dags ledighet under de år som nationaldagen infaller

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/10 Mål nr A 126/09 Sammanfattning En arbetstagares barn var sjukt fyra dagar under arbetstagarens semesterledighet och arbetstagaren hade då rätt till ledighet med tillfällig

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09 Sammanfattning Enligt en bestämmelse i ett kollektivavtal har en arbetstagare som uppnått viss ålder och viss sammanhängande anställningstid rätt till ett års

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 111/05 Mål nr A 46/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 111/05 Mål nr A 46/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 111/05 Mål nr A 46/04 Sammanfattning Fråga huruvida en arbetsgivarorganisation A haft skyldighet att på begäran av en arbetstagarorganisation träda i central tvisteförhandling rörande

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 66/08 Mål nr A 10/08 Sammanfattning Fråga om avvisning. Staten genom Statens pensionsverk har väckt talan vid tingsrätt mot en tidigare statsanställd person med yrkande om återbetalning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15 En arbetstagare som var anställd som ishockeyspelare blev av Dopingnämnden avstängd från att utföra organiserad idrottsverksamhet under ett år. Beslutet upphävdes

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/07 Mål nr A 13/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/07 Mål nr A 13/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 85/07 Mål nr A 13/06 Sammanfattning Vid tillkomsten år 1998 av ett nytt pensionsavtal på det kommunala området uppkom behov av att reglera arbetstagarnas redan intjänade pensionsrätt.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/07 Mål nr A 38/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/07 Mål nr A 38/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 54/07 Mål nr A 38/06 Sammanfattning Fråga om tolkning av transportavtalet och om det av avtalet följer att förutom grundlön även lönetillägg i form av premiekompensation och befattningstillägg

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 41/12 Mål nr A 139/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 41/12 Mål nr A 139/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 41/12 Mål nr A 139/11 Sammanfattning Två deltidsanställda säljare i en kosmetikbutik anmälde till sin arbetsgivare att de ville ha en anställning med en högre sysselsättningsgrad

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 44/11 2011-05-25 Mål nr B 30/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 44/11 2011-05-25 Mål nr B 30/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 44/11 2011-05-25 Mål nr B 30/10 Stockholm KLAGANDE HEDGU Bilfrakt Aktiebolag, 556129-1344, Hedentorp, 260 39 Hasslarp Ombud: arbetsrättsjuristen E G, Transportgruppen TGS Service

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 65/12 Mål nr A 171/11 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare haft rätt att förlägga intjänad semester till arbetstagares uppsägningstid när uppsägningstiden varit arbetsbefriad.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/08 Mål nr A 150/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/08 Mål nr A 150/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/08 Mål nr A 150/07 Sammanfattning Beredskapen för tre arbetstagare på ett universitetssjukhus har vid olika tillfällen avbrutits genom arbete vilket lett till att de inte erhållit

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/08 Mål nr A 165/07 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat om stridsåtgärder. Fråga om varslet har innehållit uppgift om anledningen till stridsåtgärden på det sätt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/14 Mål nr A 45/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/14 Mål nr A 45/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 88/14 Mål nr A 45/14 Fråga om preskription. Den huvudsakliga tvistefrågan har rört om arbetsgivaren varit förhandlingsskyldig avseende det krav arbetsgivaren riktat mot arbetstagaren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 64/08 Mål nr A 139/07 Sammanfattning Fråga om ett hotells byte av städentreprenör inneburit en övergång av verksamhet mellan den gamla och den nya entreprenören. Postadress Telefon

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/15 Mål nr A 3/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/15 Mål nr A 3/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/15 Mål nr A 3/14 Ett antal arbetstagare har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. De har fortsatt att arbeta under uppsägningstiden. Under denna tid lade arbetsgivaren om produktionen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/06 Mål nr A 35/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/06 Mål nr A 35/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/06 Mål nr A 35/05 Sammanfattning Två arbetstagare har sagts upp på grund av arbetsbrist då arbetsgivaren lade ned sin verksamhet på orten. Under uppsägningstiden erbjöds, sökte

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 Sammanfattning Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07 Sammanfattning Fråga om lovligheten enligt 41 a medbestämmandelagen av en stridsåtgärd som inneburit att arbetsgivaren ett flygbolag hållit inne förmånen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/16 Mål nr A 99/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/16 Mål nr A 99/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/16 Mål nr A 99/15 En barnskötare hos en kommun, som varit medlem i både en kollektivavtalsbärande arbetstagarorganisation och en arbetstagarorganisation utan kollektivavtal, har

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/16 Mål nr A 35/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/16 Mål nr A 35/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 49/16 Mål nr A 35/15 Kollektivavtalstolkning. I Kollektivavtal, allmänna villkor och löner, Bransch Äldreomsorg mellan Föreningen Vårdföretagarna och Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/12 Mål nr A 45/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/12 Mål nr A 45/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/12 Mål nr A 45/11 Sammanfattning Sedan en arbetstagare i december 2009 sagts upp på grund av arbetsbrist, väckte hans fackliga organisation talan i Arbetsdomstolen med yrkande

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/14 Mål nr B 64/13

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/14 Mål nr B 64/13 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/14 Mål nr B 64/13 Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att pröva tvist mellan arbetstagare och bolagsman i handelsbolag. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/10 Mål nr A 193/09

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/10 Mål nr A 193/09 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/10 Mål nr A 193/09 Sammanfattning Fråga huruvida kravet på förhandling enligt 4 kap. 7 arbetstvistlagen varit uppfyllt i ett fall där parterna ostridigt inte har hållit central

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 53/11 2011-06-08 Mål nr A 187/10 Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 53/11 2011-06-08 Mål nr A 187/10 Stockholm ARBETSDOMSTOLEN DOM Dom nr 53/11 2011-06-08 Mål nr A 187/10 Stockholm KÄRANDE OCH GENSVARANDE 1. VVS Företagen, Box 47160, 100 74 Stockholm 2. IPL Skandinavien Aktiebolag, 556267-5776, Hammervägen 3, 432

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 Sammanfattning Fråga om tillämpning av 34 andra och tredje stycket anställningsskyddslagen i en situation då en arbetstagare väckt talan om ogiltigförklaring

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 72/07 Mål nr A 116/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 72/07 Mål nr A 116/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 72/07 Mål nr A 116/06 Sammanfattning Ett bolag sade på grund av arbetsbrist upp ett antal arbetstagare, varav flera hade företrädesrätt till återanställning. Under den tid då företrädesrätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/07 Mål nr A 43/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/07 Mål nr A 43/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 52/07 Mål nr A 43/06 Sammanfattning Ett bolag som utför bl.a. flygplanstvätt och avisning av flygplan är bundet av kollektivavtalet avseende arbetstagare på civilflygområdet, det

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/06 Mål nr A 29/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/06 Mål nr A 29/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/06 Mål nr A 29/05 Sammanfattning En processoperatör med skiftgång omplacerades av personliga skäl till arbete på dagtid som driftstekniker. I målet uppkommer frågor dels om omplaceringen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/08 Mål nr A 269/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/08 Mål nr A 269/07 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/08 Mål nr A 269/07 Sammanfattning Enligt bestämmelse i kollektivavtal får, när särskilda skäl föreligger, allmän övertid tas ut med visst antal timmar per kalenderår. Vid Aktiebolaget

Läs mer

DOM 2009-06-02 Stockholm

DOM 2009-06-02 Stockholm SVEA HOVRÄTT Avdelning 07 Rotel 0714 DOM 2009-06-02 Stockholm Mål nr T 7752-08 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts dom 2008-09-15 i mål T 27302-05, se bilaga A KLAGANDE Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 38/13 Mål nr A 77/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 38/13 Mål nr A 77/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 38/13 Mål nr A 77/12 Fråga om ett bolag gjort sig skyldigt till förhandlingsvägran och därvid bl.a. om bolaget anmält förhinder. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02 Sammanfattning Enligt 2 kap. 1 arbetstvistlagen skall Arbetsdomstolen ta upp och avgöra tvister som väcks av arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/10 Mål nr A 22/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/10 Mål nr A 22/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/10 Mål nr A 22/09 Sammanfattning Fråga om arbetsgivaren, ett flygbolag, gjort sig skyldig till kollektivavtalsbrott när bolaget vid schemaläggningen av fyra arbetstagare förlagt

Läs mer

AD, kollektivavtal, förhöjd ersättning, RiB, Christina Madfors Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen

AD, kollektivavtal, förhöjd ersättning, RiB, Christina Madfors Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Cirkulärnr: 16:31 Diarienr: 16/03072 P-cirknr: 16-2:18 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Extern medverkan: --- AD, kollektivavtal, förhöjd ersättning, RiB, Arbetsrättssektionen Datum: 2016-05-26

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 56/13 Mål nr A 59/12 Ett kollektivavtal, det s.k. partihandelsavtalet, ger arbetstagare rätt till måltidsersättning när arbetstagaren på grund av resa utanför sin ordinarie tjänstgöringsort

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15 Fråga om en arbetstagare stått till förfogande för arbete och därigenom haft rätt till lön. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66 00 Måndag-fredag

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 73/10 Mål nr A 263/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 73/10 Mål nr A 263/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 73/10 Mål nr A 263/09 Sammanfattning Ett bolag, som bedrev verksamhet vid två driftsenheter, träffade avtal med förbundets klubbar vid driftsenheterna om att införa en ny lönemodell.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/14 Mål nr A 24/12 Enligt 4 kap. 30 5 tredje meningen högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011 ska en tidsbegränsad anställning som lektor övergå i

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/09 Mål nr A 63/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/09 Mål nr A 63/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 33/09 Mål nr A 63/08 Sammanfattning Tolkning av en kollektivavtalsbestämmelse om arbetsgivares förhandlingsskyldighet innan beslut fattas om provanställning av arbetstagare. Postadress

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/10 Mål nr A 115/09

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/10 Mål nr A 115/09 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 47/10 Mål nr A 115/09 Sammanfattning Fråga om en arbetsgivare har gjort sig skyldig till förhandlingsvägran. För bedömningen av den frågan är avgörande om, som arbetsgivaren hävdat,

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 31/14 Mål nr A 178/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 31/14 Mål nr A 178/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 31/14 Mål nr A 178/12 Ett konditori var bundet av kollektivavtal. Fråga om konditoriet var skadeståndsskyldigt gentemot förbundet för att inte ha tillämpat kollektivavtalet på en

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 44/16 Mål nr B 39/16

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 44/16 Mål nr B 39/16 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 44/16 Mål nr B 39/16 Bestämmelsen i 5 kap. 2 första stycket arbetstvistlagen om s.k. kvittning av rättegångskostnader är inte tillämplig när Arbetsdomstolen avgör ett mål om ett

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/07 Mål nr A 214/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/07 Mål nr A 214/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/07 Mål nr A 214/05 Sammanfattning Enligt 2003 års bussbranschavtal skall lönetillägg utgå till bussförare anställda hos bussbolag och busstationer, vilka utför linjetrafik för

Läs mer

DOM 2009-07-07 Meddelad i Uppsala

DOM 2009-07-07 Meddelad i Uppsala UPPSALA TINGSRÄTT DOM Meddelad i Uppsala Mål nr Sid 1 (6) PARTER KÄRANDE Yellow Register On line AB, 556447-0119 Box 1272 501 12 Borås Ombud: Jur.kand. Jonas Öjelid c/o Law & Solution Sweden AB Box 111

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/15 Mål nr A 164/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/15 Mål nr A 164/14 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/15 Mål nr A 164/14 Målet gäller tolkning av löneavtalet mellan Teknikarbetsgivarna och Unionen. Tvist har uppkommit i fråga om bestämmelsen om lönepott för lokal förhandling i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 januari 2012 T 2806-09 KLAGANDE Firefly AB, 556108-6892 Box 92201 120 09 Stockholm Ombud: Advokat R-ML MOTPART Försäkringsaktiebolaget

Läs mer

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO. OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm Arbetsdomstolen Box 2018 103 11 STOCKHOLM Datum 2015-09-14 Beteckning (bör anges i brev till oss) SPF-78977-AO Mål nr fi löo //5 i Stämningsansökan Kärande: OFR/P genom Polisförbundet Box 5583 11485 Stockholm

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 28/12 Mål nr B 107/11 Sammanfattning En arbetstagare har blivit avskedad. Mot arbetstagarens skadeståndskrav har arbetsgivaren invänt att talan är preskriberad enligt 41 anställningsskyddslagen.

Läs mer

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm

DOM 2009-10-12 Meddelad i Stockholm 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT 2009-10-12 Meddelad i Stockholm Mål nr T 13975-06 T 9595-06 PARTER KÄRANDE Sikander Khan, 490217-3451 c/o Skatteverket, Säkerhetsfunktionen 106 61 Stockholm Ombud: Advokat Anders

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 71/04 Mål nr A 247/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har åsidosatt den i 45 medbestämmandelagen föreskrivna varselskyldigheten genom att utvidga en pågående stridsåtgärd

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 27/16 Mål nr A 82/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 27/16 Mål nr A 82/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 27/16 Mål nr A 82/15 En lärare vid ett universitet har haft en tidsbegränsad anställning enligt högskoleförordningen. Universitetet har ansetts skyldigt att lämna besked om att läraren

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 Sammanfattning Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a. ackordsförhandlingar med den lokala fackliga organisationen och

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/11 Mål nr A 101/10

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/11 Mål nr A 101/10 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 61/11 Mål nr A 101/10 Sammanfattning Enligt sågverksavtalet har arbetstagare rätt till permission under år då nationaldagen den 6 juni infaller på en lördag eller söndag. I avtalet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/07 Mål nr A 2/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/07 Mål nr A 2/06 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/07 Mål nr A 2/06 Sammanfattning Fråga om anställningsform. I ett anställningsavtal har angetts att anställningen upphör vid pensionsdatum. Enligt arbetstagarsidan innebär avtalet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/07 Mål nr A 200/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/07 Mål nr A 200/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/07 Mål nr A 200/05 Sammanfattning I samband med den s.k. Ädelreformen 1992 övergick viss sjukvårdspersonal från landstingen till kommunerna. Fråga om den närmare innebörden av

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/16 Mål nr A 18/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/16 Mål nr A 18/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 26/16 Mål nr A 18/15 Tolkning av kollektivavtal för beredskapsbrandmän. Fråga om förhöjd ersättning vid utryckning under kväller, nätter och helger ska betalas per påbörjad timme

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/03 Mål nr B 1/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/03 Mål nr B 1/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 109/03 Mål nr B 1/03 Sammanfattning Part som överklagat tingsrättens dom har i Arbetsdomstolen utvidgat sitt yrkande om lön till att avse även lönebelopp som förfallit i tiden efter

Läs mer