VÅREN Man kan ställa sig frågan när har Guds uppenbarelse egentligen ställts ut till privat tolkning?

Transkript

1 KRISTI LEKAMENS FÖRSAMLINGS KYRKOBLAD Katolska Församlingen på Gotland Fastan och påsken. VÅREN 2003 Det här är årets första kyrkoblad Året har redan hunnit bli några månader gammalt och mycket har hänt både i våra egna liv och i vår gemensamma värld som medfört både oro och glädje. Det är många händelser som kommer att prägla detta år. Först kommer jag att tänka på de olika jubileer som firas, till exempel Birgitta 700 år, vårt stifts 50-års jubileum och rosenkransens år. Mycket annat kommer säkerligen också att hända. Just nu tänker vi kanske på Irakkrisen och den oro som krig alltid medför, på ekonomiska kriser, på terrorism och andra kriser som vi människor skapar. Fastetiden är ju en underbar period, som kyrkan i sin visdom ställer till människans förfogande för att fördjupa sig i sin kännedom om sig själv och sin relation till Gud. Det ges också tillfälle att både förnya och att fördjupa den personliga kontakten med Gud i vår egen bön och att mer och mer ge plats åt Jesus Kristus som ber i oss och på det sätt fullbordar vår egen bön. Ofta har vi tendensen, speciellt som troende, att göra oss mer starka än vad vi är. Fastetiden kunde bli den period som hjälper oss att i tron veta att han tar emot mig sådan jag är och fyller min svaghet med sin egen styrka. I Jesus Kristus Guds enfödde son har vi alla källan till vår frälsning och fullbordan av vårt hopp. Vår värld idag poängterar väldigt mycket den individuella sidan. Den inbjuder mig till att mer och mer bara se till mig själv och mina behov. En viss subjektivism smyger sin in överallt och i alla skikt av vårt samhälle. Denna oroande tendens skapar en process som driver oss till att allt mer glömma att vi människor är skapta till gemenskap, en gemenskap i Jesus Kristus. Ja, det finns kristna som uppmuntrar oss till att mer individuellt skapa oss en egen bild av Gud och hans människoblivna uppenbarelse, den uppenbarelse som avslöjar hemligheten om sig själv för människan. Man kan ställa sig frågan när har Guds uppenbarelse egentligen ställts ut till privat tolkning? Vi bör nog vara medvetna om att "privatreligiositeten" som idag präglar den sk. moderna människan leder till en tro utan konsekvens, till en tro som inte längre kräver 1

2 av mig att vilja ändra på det som är fel. Det är bekvämt säkerligen, men den leder in oss troende på individualismens väg till ett så högt pris att vi inte längre kan upptäcka Kristus i vår nästa. Denna privata tro skapar ingen rymd som man ibland tror, utan inskränker oss till det egna jaget och det egna tyckandet. Så inskränkt att Gud blir bra att ha när jag personligen vill det och där människans okränkbara värde och värdighet inte längre betyder något. Nej, låt denna fastetid leda oss fram till den stora heliga påskens mysterium som varken mer eller mindre handlar om annat än om människan, där det människoblivna ordet, Guds enfödde Son, Jesus Kristus, ger sitt liv för människan. Han krossar för alltid människans sista fiende, döden. Detta sker för att dra oss alla till sig och för att vi aldrig mer bara lever för vår egen skull. Johannes Paulus II uppmuntrar oss till att under detta år tillsammans med Maria betrakta Jesus Kristus, till att ännu mer lära känna vad han betyder för mitt dagliga liv, mitt handlande, och mitt möte med andra. Jag önskar oss alla en välsignad fastetid som ännu mer fördjupar kunskapen och den personliga relationen till Jesus Kristus. På det sättet blir Påskens glädje när den bryter in ett jublande halleluja som aldrig mer kan ta bort glädjen över Guds närvaro mitt ibland oss, i vår värld, och lär oss att älska denna värld oavsett hur den ser ut och oavsett om den skrämmer mig. Jag slutar med att citera ett stycke ur en predikan av Origines. "Om jag kunde bli god, skulle jag ge plats i mig åt Guds Son, och Herren Jesus skulle då göra sig en boning i min själ. Han skulle smycka den och bygga oövervinnliga murar och höga torn och, om jag vore det värdig, en boning för sig och sin Fader. Han skulle smycka min själ så att den kunde rymma vishet, kunskap och all sanning och så att Gud min Fader där kunde ta sin boning och hålla måltid med mig. För att få denna nåd, låt oss sträva efter renhet i hjärtat och tankar så att Herren Jesus gärna tar emot vårt hjärtas gästfrihet." (ur Origines, Homilia över Josua 24) fr. KRISTIAN HYLAK Tack till kyrkoherde Sven Erik Pernler. Som ny kyrkoherde som fick överta Visby församling efter Sven-Erik Pernler, önskar jag uttrycka mitt stora tack till honom för det arbete han nedlagt som själasörjare och 2

3 administrator för Gotlands katoliker. Nästan 7 år har Sven-Erik präglat församlingen tillsammans med församlingsborna. Under hans tid har församlingen byggt ut kyrkan. Sven-Erik har genom sitt idoga arbete sett till att vi nu har ett kyrkorum som inbjuder till bön och liturgi. Som själasörjare såväl inom som utom församlingen har han varit den trogne tjänaren som lett själarna som den herde han är vigd till. Biskop Anders uttrycker det så fint när han säger att Visby är en av stiftets minsta församlingar, men har blivit den mest aktiva. Låt oss inte glömma de vanliga vardagliga tingen som Sven-Erik i tysthet har utfört, mer eller mindre utan andra människors vetskap, som snöskottning, städning och blommor för att kyrkan även utåt skulle vara fin och presentabel. Jag vill även här nämna hans hustru Ingun Pernler som har varit ett stöd i allt hans arbete. Jag är personligen mycket lycklig över att Sven-Erik bor kvar i församlingen, då jag själv som ny kyrkoherde kan söka stöd och hjälp av den erfarenhet och kunskap han redan har om församlingen. Med hela församlingen vill jag uttrycka mitt stora tack och önska Guds välsignelse i de uppgifter Sven-Erik håller på med nu, och en försäkran om förbön. f. KRISTIAN HYLAK Vem är han? I slutet av januari månad detta år kunde i alla fall de som läser Gotlands tidningar läsa en artikel om den nye kyrkoherden i den katolska församlingen på Gotland. Att vår katolska församling har en ny kyrkoherde har väl inte undgått någon, även om alla ännu inte har träffat mig, vilket ni snart alla har gjort. Tidningen skrev om mitt franska ursprung, vilket ju är trevligt, men jag tror att min lite "frankofila" läggning inte har gjort mig till en fullfjädrad fransman. Men jag uppskattar franskt vin, mat och speciellt all den goda osten, för att nämna något. Jag Kristian Hylak är född av polska föräldrar den 12 februari 1959 i Borås. Föräldrarna kom med krigets vindar ifrån tysk fångenskap till Ramlösa i Skåne den 23 juli 1945, varifrån de lite senare flyttade till Seglora, utanför Borås, i det vackra Sjuhäradsbygden. Borås blev dock den stad där jag växte upp, gick i skolan och gjorde min militärtjänst. Det var även här som jag fick uppleva min första "förälskelse" dock inte till en vacker flicka utan till kyrkan. Jag arbetade två år med åldringsvård, då jag också funderade över vad denna attack egentligen skulle komma att betyda för mig. Jag bestämde mig 1982 att bli präst i Stockholms katolska stift och genom biskop Brandenburgs försorg kom jag att hamna i Tyskland, där jag till att börja med förbättrade mina vagt inlärda kunskaper i det tyska språket. Hösten samma år började jag mina första filosofiska/ 3

4 teologiska studier vid teologiska fakulteten i S:t Georgen i Frankfurt am Main. Efter en godkänd examen i filosofi påbörjade jag hösten 1984 min pastorala praktik i Stockholm vid Kriminalvården i Kronobergshäktet och vid domkyrkoförsamlingen. Hösten 1985 skickades jag så till Teologiska fakulteten i Paderborn Westfalen där jag kom att stanna fram till min diakonvigning hösten Några månader senare fick jag genom biskop Brandenburgs händer ta emot prästvigningen på pingstaftonen Stockholm blev den stad där jag sedan kom att tjänstgöra fram till hösten 1997, både som församlingspräst en tid och som riksungdomspräst. Därefter har jag arbetat allt ifrån Frankrike, Norrbotten, Gävle till Lund för att nu återigen sluta cirkeln och komma tillbaka till Stockholm och bli tillfrågad om jag skulle kunna tänka mig att vilja komma till Gotland. Jag behövde inte lång betänketid på mig för att tacka ja till detta som jag såg som en belöning att få komma till denna fina församling. Därför sparar jag nu mina "French conection" att ta upp vid ett trevligt kyrkkaffe i Visby. f KRISTIAN HYLAK Jubileumsåret Detta år får vi verkligen fira olika jubileer. Främst berör oss ju den heliga Birgitta 700 år och stiftets 50-års jubileum. Den heliga Birgitta 700 år. Detta jubileum berör oss alla som bor i detta land, först och främst därför att Birgitta är Sveriges skyddshelgon, men också för att hon har upphöjts till äran att bli en av hela Europas skyddshelgon. Runt om i landet pågår föredrag och andra företeelser på detta tema. Vad som händer i katolsk regi kan man få mer information genom att fråga institutioner på berörda platser om program för detta. Birgittasystrarna i Vadstena tel Birgittasystrarna i Djursholm tel Siftsgården Marielund tel Höjdpunkten på firandet för vår katolska del kommer att vara Vadstena den 1 juni Här ordnas stiftsvallfärd från hela stiftet som samlas runt den heliga Birgittas relikskrin tillsammans med biskop Anders och inbjudna gäster både från Sverige och utlandet. Jag kommer som er kyrkoherde representera församlingen denna dag, men jag vore 4

5 lycklig om det även kunde komma några personer från Gotland så att vi tillsammans kunde samlas där. Tid och program kommer att meddelas senare genom kungörelse och anslag i församlingskyrkan. Stiftet 50 år. Det låter inte så mycket i mänskliga öron att fira, när vi jämför andra stift i världen. Vi har ändå en hel del att tacka Gud för och med glädje och optimism gå framtiden till mötes. Vårt stift i det efterreformatoriska Sverige kunde upprättas 1953 efter en tid präglat av tungt arbete och motgångar. De 50 år som har förflutit har verkligen utvecklat vårt stift. Kyrkan har krupit fram ur hobbyrum, garage och vardagsrum och blivit en kyrka att räkna med i Sverige. Misstänksamheten och fördomarna mot katolikerna har minskat och det ekumeniska klimatet har bara på några år utvecklats från klapp på axeln till att vi gemensamt kan diskutera väsentliga trosfrågor som närmar oss till varandra. Detta jubileum ordnas så att alla grupper, nationella grupper och dekanat med sina församlingar kommer att vallfärda till stiftets domkyrka under detta år. Vallfärderna påbörjades redan i januari. För vår del på Gotland gäller den 17 maj som vallfärdsdag i regi av Stockholms dekanat. Denna dag samlas vi alla runt vår biskop för att fira gudstjänst och uttrycka vår tacksamhet med frambärande av förbön för vårt stift och framtiden. Jag kommer även denna dag att representera församlingen i Stockholm och skulle även här vara lycklig att få lov att göra detta tillsammans med några av er. Rosenkransåret Sedan gammalt är det tradition i kyrkan att be rosenkransbönen såsom en form av meditativ bön. Traditionellt har kyrkan betraktat tre olika hemligheter i denna bön: Den glädjerika rosenkransens hemligheter. Den smärtorika rosenkransens hemligheter. Den ärorika rosenkransens hemligheter. I oktober 2002 har Påven Johannes Paulus II beslutat att tiden från oktober 2002 till oktober 2003 skall vara ett rosenkransens år, där vi skall förnya insikten om rosenkransbönen och på nytt upptäcka skönheten i den, för att med Maria Guds Moder, betrakta Kristus. 5

6 Johannes Paulus II uppmuntrar därför alla, familjer som enskilda, att be denna bön. Påven har också för att komplettera rosenkransens betraktande av Kristus lagt till en fjärde hemlighet. Ljusets hemligheter: Jesu offentliga liv. De fem dekaderna i denna hemlighet har följande betraktelser: Jesus döps i floden Jordan Jesus vid bröllopet i Kana Jesus förkunnar Guds rikes ankomst Jesus på förklaringens berg Jesus instiftar eukaristins sakrament Av tradition kan man be rosenkransen dagligen och delar upp de olika hemligheterna på de sju veckodagarna. Med det nya fjärde tillägget ser ordningen ut som följer: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Glädjerika hemligheter Smärtorika hemligheter Ärorika hemligheter Ljusets hemligheter Glädjerika hemligheter Smärtorika hemligheter Ärorika hemligheter Med det nya tillägget ter sig ordningen lite märklig för en del pga. förskjutningen. Men det är fritt upp till var och en att byta ut fredagens glädjerika hemligheter och istället be den smärtorika som vanligt. Då kan man gärna be den glädjerika på lördagen. Vill man se mer om rosenkransen, kan man se i katolsk bönbok Oremus sid , (nr ). Under maj månad ber vi efter vardagsmässorna rosenkransen, inte vesper, i Kristi Lekamens kyrka. Den som inte har möjlighet att närvara, kan givetvis be samma bön hemma eller hålla någon annan form av majandakt. FÖRSAMLINGSSTÄMMA Härmed kallas alla i församlingen till årets församlingsstämma, palmsöndagen den 13 april, i samband med kyrkkaffet efter högmässan denna dag. Alla förslag och motioner skall ha inkommit till kyrko/församlingsrådet senast torsdag 6

7 den 27 mars Jag inbjuder alla om möjligt att delta i stämman. Gudstjänster under Stilla veckan - Påsk 13 april Palmsöndagen 11 palmprocession, högmässa. Fasteoffer till Caritas. Gåvor kan också insändas till Cartias Sverige, pg april 18 mässa, vesper 17 april Skärtorsdagen 18 april Långfredagen Varm 19 april Påskaftonen 20 april Påskdagen 18 mässa med fottvagning, kyrkans avklädande samt efterföljande tillbedjan inför det heliga Sakramentet Via Dolorosa från Stora Torget till Galgberget. grönsaksbuljong i församlingshuset. 15 Långfredagsliturgi. 21 påsknattsmässa åtföljd av påskfest. I anslutning till mässan välsignelse av påskmaten. (Anmälningslista till påskfesten finns i kyrkan.) 11 högmässa. Tillfälle till bikt i anslutning till mässorna samt efter överenskommelse med församlingens präster. Bostadsbyte Katolsk familj på fem personer utanför Stockholm önskar "byta bostad" med gotlänningar två veckor under sommaren -03. Ni bor i vårt hus, vi i ert, under ömsesidigt förtroende och ansvar. Intresserad? Ring (Dunér). 7

8 Flyktingläger Flyktinglägret på Gustavsvik fylls på alltmer. Flera av de som vistas på Gustavsvik är katoliker. De vi hitintills har kommit i kontakt med kommer från Eritrea, Etiopien och Kamerun. Men varje vecka flyttar ytterligare personer in. De som är katoliker vill gärna komma till mässan hos oss, åtminstone på söndagarna. Därför behövs frivilliga som kan hjälpa till med skjuts. För samordningen svarar Hans Peter Larsson, tel och Birgitta Jansson tel Anmäl er till dem, om ni kan hjälpa till. Dessutom: På torsdagseftermiddigarna välkomnar man besök från organisationer, samfund och kyrkor. På söndagseftermiddagarna är det öppet hus. Kyrko-och Församlingsrådet Den 1 januari tillträdde ett nytt kyrko- och församlingsråd. Självskriven ordförande är kyrkoherden. De valda är: Christer Håkansson, vice ordförande, Helena Wangefelt Ström, sekreterare, Astrid Andersson, kassör, Thomas Ekelöf, Birgitta Bane Löthgård, Katarzyna Malachowska, Per Erik Nilsson, Katarzyna Onoszko. Suppleanter är Birgitta Jansson och Eva Tordai. Birgitta Jansson är också församlingens pastoralrådsrepresentant. Adjungerade är diakonen, som dessutom är vice sekreterare samt Caritas-representant och representant för GLUcK. Caritas hjälper Den som vill ge gåvor till Caritas i samband med uppvaktningar eller dödsfall kan genom diakonens försorg få en minnesblankett att överlämna eller översända. Caritas Sverige har postgiro , bankgiro Caritas Gotland har postgiro Rum att hyra Johan Arvidsson och Thomas Ekelöf ansvarar för uthyrningen av församlingens gästrum. Johan når man på tel , e-post johan@menhir.se. Thomas når man på tel eller , e-post tilltal@ebox.tninet.se. KRISTI LEKAMENS FÖRSAMLING S:t Hansgatan Visby Tel: Kyrkoherde: Kristian Hylak visby@minpost.nu Diakon Birger Andersson Tel: Fax: E-post: birger.andersson@gotlandica.se Hemsida: Postgiro: Postgiro Caritas Sverige E-post: visby@katolskakyrkan.se 8