NYHETSBLADET FRÅN KYRKAN VID BROMMAPLAN

Transkript

1 NYHETSBLADET FRÅN KYRKAN VID BROMMAPLAN DECEMBER FEBRUARI NR 5/2014 Bild: Jeff Weese Hur firar man jul i Nederländerna och Peru? Läs på sidan 4 5 E N V Ä X A N D E G E M E N S K A P M E D G U D O C H V A R A N D R A

2 INSIDAN Barmhärtighet och hopp Vilken glädje det var att se den långa kön i kyrkans mittgång för några söndagar sedan. Jag hade predikat om kallelsen att vara bärare av barmhärtighet och hopp och bjudit in till möjligheten att bli välsignad och smord med olja för att leva i den kallelsen. Det var många som gav sitt gensvar för att få kraft att orka och kunna förmedla barmhärtighet och hopp bland grannar, vänner, på arbetsplatsen, i föreningslivet, i politiken eller där man finns i sin vardag. Är det något som behövs i vår tid så är det barmhärtighet och hopp! Vi kan ofta känna det i våra egna liv när modlöshet, och trötthet fyller oss. Vi ser det skriande behovet i samhället varje gång vi går till vår mataffär och ser tiggarna sitta där. Vi ser det på TV-nyheterna och när vi hör om att sjukskrivningarna ökar för att människor blir knäckta av stress och orimliga krav. Det är lätt att vi misströstar. Kan du och jag göra någon skillnad? Mitt svar är absolut ja. Oftast krävs inga under av oss utan snarare en medvetenhet om att just jag kan vara en medmänniska i det lilla. Vi kan förmedla barmhärtighet och hopp bara genom att lyssna på någon som har det jobbigt, komma med ett uppmuntrande ord och en utsträckt hand när någon behöver hjälp. Men att vara bärare av barmhärtighet och hopp handlar också om att uppgradera synen på vår yrkesroll och våra insatser utanför kyrkan. Ibland har vi nog haft ett för smalt och inåtvänt perspektiv på kristet tjänande, som om det bara handlar om att ha en funktion i församlingens verksamhet. I våra yrkesroller och genom våra insatser på fritiden i andra föreningar, i kulturlivet, i politiken osv. är vi också bärare av Guds barmhärtighet och hopp. Men hur ska vi orka? Jag tänker på två steg som vi kan ta. Vi kan ta steget ut för att möta människors behov och ännu tydligare markera att vi vill vara tjänare i vår vardag. Enligt Guds logik är steget ut något som ger oss kraft snarare än dränerar oss på kraft. När vi finns nära människors nöd, frågor och behov får vi också riklig del av Guds nåd. Det andra steget är lika viktigt. För att orka tjäna i Guds kraft måste vi också ta steget in mot Guds hjärta och in i församlingens gemenskap. Det är när vi tjänar där ute som vi också ser att vi inte klarar oss utan en stödgrupp. Vi ser hur beroende vi är av Kristi kropp, vännerna i församlingen. När vi själva får vara i en gemenskap som ger barmhärtighet och hopp till våra liv så kan vi ge det vidare. Jag tror det är så här: Varje steg utåt mot världen måste motsvaras av ett steg in mot Guds hjärta i församlingens gemenskap. Och varje steg in mot fördjupning av vår Gudsrelation måste motsvaras av ett steg ut mot tjänande i världen. När vi tar de stegen blir vi bärare av Guds barmhärtighet och hopp. Vilken glädje! Klas Eriksson, pastor i Kyrkan vid Brommaplan 2 NYHETSBLADET NR

3 PÅ GÅNG På gång i vinter Ekumeniska samlingar Det nya året inleds traditionsenligt med att kyrkorna i Bromma har en gemensam fredsgudstjänst på nyårsdagen Den här gången är gudstjänsten i vår kyrka med Margareta Ingelstam från Abrahamsbergskyrkan som predikant. I den ekumeniska böneveckan, sista veckan i januari, arrangerar Bromma ekumeniska råd predikstolsbyte. Den 25 januari kommer Pater Rainer Carls från Katolska kapellförsamlingen i Blackeberg att predika i vår kyrka och vår pastor Klas predikar i Bromma Kyrka. Julfest för alla åldrar Förra året arrangerade församlingen ett nyårsfirande bjuder vi in till en julfest på trettondagen den 6 januari Det blir skinka, gröt, fika, godispåsar och trevligt program för alla åldrar. Kim Bergman mfl. håller i trådarna. Anmälan till expeditionen senast 2 januari. Jannika Häggström 19 februari Några av oss hade förmånen att få höra Jannika tala på Dagar för hela människan i somras. Nu besöker hon vår kyrka för att tala på ett Konsten att leva föredrag den 19 februari Temat denna gång är Överlevnadskonst för vardagshjältar ett program om tappra simtag i livets virvelströmmar. Om att finna luft för ett skratt mellan kallsuparna. Om att styra undan bitterhetens vassa klippor. Och om den där empatistörda simskolläraren som står på stranden, blåser i sin visselpipa och ropar att man måste simma fortare. Jannika Häggström, sångerska, levnadskonstnär och berätterska, frisamstående trebarnsmamma och passionerad sopsorterare, sjunger och kåserar. Entré 50 kr, ingen föranmälan. Jannika Häggström Studentkvällar Under hösten arrangerade församlingen två kvällar för studenter och unga vuxna. Det gav mersmak. Under våren arrangeras ytterligare några kvällar. Teman och datum presenteras under december månad. Innehållet på dessa kvällar är en enkel måltid, föredrag, samtal och en andakt med lovsång och möjlighet till förbön. Elin Harrysson och Josefine Arenius håller i dessa arrangemang. Alla kan sjunga Queens I januari finns chansen igen att sjunga i Alla kan sjunga kör. Den här gången är temat Queens, ett urval av kvinnliga kompositörer. Konserten blir på kvinnodagen söndagen den 8 mars Kören övar fem måndagar: 26 jan, 2 feb, 9 feb, 16 feb, (23 feb ej övning. Sportlov) 5 mars + konsert 8 mars. Anmälan senast 22 januari till expeditionen. NYHETSBLADET NR

4 Hur man firar jul i Nederländerna Det var 24 år sen jag flyttade till Sverige, så jag får blicka lite tillbaka. Då som nu skiljer sig julfirandet en hel del beroende på vem man frågar. Som jag minns brydde sig ingen om att presenter skulle inhandlas. Enligt gammal tradition firar man i mitt hemland Sankt Nikolaus den 5 december. Detta är tillfället att ge varandra presenter. Lekfullt inslagen och försedd med rim. Man samlades i hemmen och tillbringade kvällen tillsammans, mängden av paket och rimmade verser skapade god stämning. Penningvärdet var mindre viktigt. När man kom längre in i adventstiden och julen närmade sig blev stämningen mera högtidlig. Kristen tro spelade en stor roll. Kyrkobesöken under adventstiden hjälpte till att bygga en förväntan som riktades mot Jesu födelse. Så kom glädjens dag när Jesus föddes till vår och världens räddning. Vardagliga sysslor fick vänta. Det fanns ett allvar i glädjen som satte en högtidligt prägel. För många innebär julen även ledighet och semester, så att man kan fira med dem som bor längre ifrån. Vackra kläder och fin mat förgyller och kryddar festen. Man äter inga speciella rätter till jul. Man kan äta t.ex. kanin, vilt av något slag eller kalkon på juldagen. Som fikabröd under adventstiden eller till frukost på helgen äter man ett bröd som ofta innehåller russin, sukat, nötter och mandelmassa. Det finns också runda kakor av mördeg med mandelspån på som kallas julkransar. Alltmer har det materiella blivit själva festen och det kristna budskapet hamnar i utkanten. Men än finns det många som vet att julen inte handlar om pengar och lyx utan närhet och kärlek. Grunden till detta är att Gud kommer alla människor nära. När Jesus föds, visar Gud oss sin oerhörda kärlek. När världen är grå och kall får vi glädjebud: Kristus till jorden är kommen, oss är en Frälsare född. Gerdine Willemsen... Peru Den katolska julen firas väldigt olika i hela Peru, men i min hemstad Ica, som ligger 4 timmar söder om Lima och vid kusten, brukade vi börja från första december att lyssna på Villancicos som är barnjulsånger, att bygga vår nacimiento, julkrubba, att julpryda hela vardagsrummet med slöjdjulsaker som min bror och jag gjorde när vi var små, och att klä vår julgran med vackra glasprydnader. Villancicos var något som jag upplevde att man hörde i vartenda hus. Julkrubban såg mycket olika ut i vartenda hem, det fanns de som köpte riktiga statyer i barnstorlek och de som min, som var gjord av en väldigt fin kartong som man fällde upp och 4 NYHETSBLADET NR

5 blev till ett fint stall och rymdes på ett litet nattduksbord. På julaftonsmorgonen börjar mammorna att förbereda maten, de som har råd köper kalkon, paneton( en sorts kaka fylld med russin och torkade frukter, ursprungligen från Italien), en sorts äppelmos, tamaler (en välkryddad deg gjord av grovt mald majs fylld med en liten bit kyckling, ett halvt kokt ägg och en oliv; och allt detta inslaget i bananskal som lagas i ugnen), chokladdryck gjord med några kryddor; och allt detta äts efter klockan 12 på natten till juldagen. Vid tolvslaget kramade vi varandra och bad Fader vår. Eftersom jag var den yngste hade jag äran att lägga Jesubarnet i hans lilla krubba omgiven av en åsna och en ko som liggande värmde Jesus med sina andedräkter, Maria och José och några herdepojkar som stod och tittade kärleksfullt på det lilla nyfödda barnet. Sedan gick vi fram till julgranen och gav varsin present till varandra. Under hela denna dag gick vi ut och in för att kasta våra smällare. Vid tvåtiden på natten var jag mycket trött och gick och lade mig lycklig. Cesar Benavides HUSGRUPPER I husgruppen träffas man för att umgås, stödja varandra, be och läsa Guds ord. Grupperna träffas i olika hem. Skulle du vilja veta mer om husgrupperna eller vilja vara med, kontakta Ann Westblom eller vänd dig direkt till någon av gruppernas kontaktpersoner. Varannan måndag: Ulla-Britt och Håkan Franzén Tisdagar: Ann och Per Westblom Tisdagar: Anna och Bertil Forsberg Varannan tisdag: Eva Holmin Eriksson Varannan tisdag: Inger och Lennart Wårdh Varannan tisdag: Elin Harrysson OMSORGSGRUPPEN Har du behov av stöd och hjälp på något område, kontakta: Maggan Harris, , margareth.harris@hotmail.com; Ann Westblom , ann@westblom.se eller Ulla Skogwik , ulla@skogwik.se NYHETSBLADET NR

6 KALENDARIET ÅTERKOMMANDE SAMLINGAR Onsdagar RPG 1:a och 4:e onsdagen i månaden, 13.00, bibel studium. 2:a onsdagen, på Mälarbackens samlingssal. 3:e onsdagen, 13.00, arbetsmöte. Söndagar Bön i andaktsrummet Gudstjänst Bönetider i kyrkan Tisdagar, onsdagar & torsdagar Onsdagar Söndagar December Lördag 6 december Församlingsråd och församlingsmöte. Vi äter en god frukost, samtalar och ber. Huvudfråga: församlingsordningen. Alla intresserade är välkomna. Anmälan till expeditionen. Söndag 7 december Andra advent. Guds rike är nära. Gudstjänst med nattvard, lovsång och förbön. Klas Eriksson, Lennart Wårdh, Johanna Boije. Söndagsklubb. Kyrkkaffe Mik 4:1-4, Rom 15:4-7, Luk 21:25-36, Ps 85:9-14 Söndag 14 december Tredje advent. Bana väg för Herren. Familjegudstjänst. Terminsavslutning för barn- och ungdomsarbetet. Hanna Enbom, Gerdine Willemsen, Ulrika Sundbom. Kyrkkaffe. Jes 29:17-21, 1 Kor 4:1-5, Matt 11:2-11, Ps 146:3-9 Söndag 21 december Fjärde advent. Herrens moder. Gudstjänst Vi sjunger in julen med Kitte Ström och Lillemor Zielinski. Ann Westblom, Ragnhild Franzén. Kyrkkaffe Sinnesrogudstjänst. Tema: Endast genom Guds försyn. Kaffe från Jes 40:9-11, Rom 10:4-8, Luk 1:46 55, Ps 145:8-13 Onsdag 24 december Julafton Samling runt krubban. Hanna Enbom, Rose-Marie Engström mfl. Söndag 28 december Gudstjänst. Guds barn. Annika Damirjian, Ulrika Sundbom mfl. Kyrkkaffe. Jer 31:15-17, Gal 4:4-7, Matt 2:13 23, Ps 71:2-6 Januari Söndag 1 januari Nyårsdagen Ekumenisk fredsgudstjänst tillsammans med övriga kyrkor i Bromma. Margareta Ingelstam, Ann Westblom, Ulrika Sundbom mfl. Söndag 4 januari Gudstjänst. Guds hus. Nattvard, lovsång och förbön. Klas Eriksson, Johanna Boije mfl. Kyrkkaffe. 1 Sam 3:1-10, Heb 3:1-6, Luk 2:42-52, Ps 84:2-5 Måndag 6 januari Trettondedagen Julfest för alla åldrar. Kim Bergman mfl. Anmälan till expeditionen senast 2 januari. Torsdag 8 jan Terminstart Växa. Att leva av Guds ord. Klas Eriksson, Rose-Marie och Tomas Engström 6 NYHETSBLADET NR

7 KALENDARIET Söndag 11 januari Missionsgudstjänst. Bertil Svensson, koordinator för Equmeniakyrkans internationella mission predikar. Anne Rehn, Lennart Wårdh mfl. Insamling till internationella missionen. Söndagsklubb. Kyrkkaffe. Jes 42:1-7, Apg 18:24-19:6, Matt 3:13-17, Ps 89:20-29 Söndag 18 januari Gudstjänst, Livets källa. Klas Eriksson, Kim Bergman, Eva Holmin Eriksson. Söndagsklubb. Kyrkkaffe Sinnesrogudstjänst. Tema: Det viktigaste först. Kaffe från Mos, 33:18-23, Ef 1:7-14, Joh 2:1-11, Ps 19:2-7 Söndag 25 januari Gudstjänst i ekumeniska böneveckan. Jesus skapar tro. Rainer Carls från Katolska Kapellförsamlingen i Blackeberg predikar. Annika Damirjian, Ulrika Sundbom. Söndagsklubb. Kyrkkaffe. 1 Kung, 8:41-43, Rom 1:16-17, Matt 8:5-13, Ps 36:6-10 Måndag 26 jan Terminsstart för Alla kan sjunga-kören. Anmälan till expeditionen. Februari Söndag 1 februari Gudstjänst. Nåd och tjänst. Nattvard, lovsång och förbön. Klas Eriksson, Johanna Boije. Söndagsklubb. Kyrkkaffe. Jer 9:23-24, 1 Kor 1:1-3, Matt 20:1-16, Ps 25:4-11 Söndag 8 februari Gudstjänst. Kyndelmässodagen - Uppenbarelsens ljus. Hanna Enbom, Rose-Marie Engström, ungdomar. Söndagsklubb. Kyrkkaffe. ljus 1 Sam 1:21-28, 1 Joh 1:5-7, Luk 2:22-40, Ps 138 Söndag 15 februari Gudstjänst och årsmötesförhandlingar. Klas Eriksson, Ragnhild Franzén, Lennart Wårdh. Söndagsklubb. Kyrkkaffe Sinnesrogudstjänst. Tema: Gud ge mig sinnesro. Kaffe från Jes 52:13-15, 1 Kor 13:1-13, Luk 18:31-43, Ps 86:5-11 Onsdag 18 februari Askonsdagssamling. Bön och samtal inför fastan. Jes 58:4-9, Jak 2:14-17, Matt 6:16-18, Ps 32:1-5 Torsdag 19 februari Konsten att leva föredrag med Jannika Häggström. Entré 50 kr. Ingen föranmälan. Söndag 22 februari Gudstjänst. Prövningens stund. Klas Eriksson, Anna Forsberg, Eva Holmin Eriksson 1 Mos 16:1-13 Heb 4:14-16 Matt 4:1-11, Ps 31:2-6 Mars Söndag 1 mars Gudstjänst. Den kämpande tron. Nattvard, förbön och lovsång. Ann Westblom, Johanna Boije. 1 Mos 32:22-31, 2 Kor 6:1-10, Matt 15:21-28, Ps 130 NYHETSBLADET NR

8 KALENDARIET Intresserad av en ny form av husgrupp? Det finns planer på att starta en så kallad Öppen husgrupp, som träffas varannan måndagskväll. Gruppen ska ha karaktären av sommarens husgruppsamlingar där man helt enkelt dyker upp utan att förbinda sig till att alltid finnas med. Detta innebär att man/några turas om att hålla i ramarna som kommer att bestå av bibelläsning, samtal och gemensam bön. Pastor Ann Westblom kommer att finnas med för att hjälpa igång gruppen och ge input omkring innehåll och ramar. Förslagsvis startar denna grupp efter trettonhelgen i januari d.v.s. 12 januari Skulle en sådan här grupp vara intressant för dig? Kontakta Ann Westblom vars kontaktuppgifter finns på församlingsbladets baksida. Ny församlingsordning samtal 6 december Vad är en församlingsordning? Det är ett styrdokument som ska komplettera församlingens stadgar. Stadgarna reglerar den föreningstekniska sidan av församlingen och ska hjälpa oss att sköta ekonomi och demokrati på ett korrekt sätt. Syftet med församlingsordningen är att beskriva församlingens insida, vår tro, vår teologi och vårt liv. Syftet är också att den ska vara vägledande för hur vi bygger församlingen framöver och skapa stabilitet och tydlighet omkring församlingens tro och liv. Det är Klas Eriksson och Per Westblom som skrivit dokumentet och äldste har gett synpunkter på den. Dokumentet är ganska omfattande, elva A4 sidor men vi har försökt skriva enkelt, utan allt för svårt teologiskt språk. Nu är det dags för alla intresserade att få läsa den och ge synpunkter. Lördag 6 december är alla intresserade välkomna till församlingsråd/församlingsmöte för att samtala om detta dokument. Som vanligt börjar vi 8.30 med frukost och senast går vi hem. Eventuellt har vi också några andra viktiga frågor att ta ställning till. Kanske har vi fått mer fakta omkring Origos framtid som vi behöver processa. Det kan också ha dykt upp tankar omkring församlingsläger i sommar. Alla medlemmar och andra intresserade är välkomna. Det är särskilt viktigt att alla grupper och råd är representerade. Anmälan till expeditionen senast 3 december. FÖRSAMLINGENS ÅRSMÖTE SÖNDAG 15 FEBRUARI 2015 Välkomna till årsmöte. Vi inleder som vanligt med en gemensam gudstjänst och direkt efter kyrkkaffet tar årsmötesförhandlingarna vid. Du som vill gå in i en uppgift eller föreslå någon, hör gärna av dig till valberedningen. Vill du sluta med din uppgift är det också viktigt att du snarast kontaktar någon i valberedningen: Hans Eriksson, Ulla-Britt Franzén eller Gudrun Jerresand. 8 NYHETSBLADET NR

9 Presentation av nya äldste PRESENTATION AV NYA ÄLDSTE Jag heter Karin Andersson och bor ensam i ett radhus i Skälby, Järfälla. Min dotter Anna är 24 år och bor för närvarande i Oslo. Själv är jag 53 år och kommer ursprungligen från Skövde, där jag växte upp i en trygg familj med far, mor, storasyster och lillebror. Mina kristna rötter har jag i Missionsförbundet där jag gått i söndagsskola, barnkör, ungdomskör, nyingar, scouter m.m.. Efter studenten flyttade jag till Sundbyberg och därifrån vidare till Kungsängen innan jag hamnade där jag bor nu. En värdefull erfarenhet från tiden i Sundbyberg är att jag satt med i styrelsen under tiden för samgåendet med Solna Missionsförsamling. En lång och stundtals smärtsam process men med ett gott slut. Vem är då jag? En person som gärna lyssnar till andra och delar med mig av mina livserfarenheter. Till vardags jobbar jag med miljö- och arbetsmiljöfrågor på ett företag som heter Ansaldo STS och som levererar säkerhetssystem till tågbranschen. På kvällar och helger försöker jag hinna med att fixa lite i min lilla trädgård eller att ta en skogspromenad. Mitt namn är Annika Damirjian, 49 år. Jag kommer från södra Östergötland där jag som 17-åring blev medlem i Mjölby baptistförsamling Det förändrade mitt liv på många sätt, ett paradigmskifte helt enkelt. Jag kom till Stockholm 1987 för att gå på Betelseminariet och har varit medlem i Kyrkan vid Brommaplan sedan början av 1990-talet, och har varit församlingen trogen i glädje och sorg sedan dess. Församlingen har varit med om mycket, men det är min starkaste övertygelse att också de plågsamma upplevelserna, när vi varit längst ned på botten och verkligen tvingats ta reda på vilka vi är som församling och vad vi vill med vår verksamhet, har lagt grunden till den öppna, generösa och välkomnande församling vi är idag. Vi har lärt oss att vi behöver Gud och varandra. Jag arbetar som generalsekreterare på Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, bor i Spånga med Haig och våra barn Alice 18 år och Anna 15 år. Uppdraget i äldste, som jag uppfattar det, är att tillsammans med alla övriga, lägga ut färdriktningen för vår församling. Det är stort. NYHETSBLADET NR

10 INTERNATIONELLT Romerna våra grannar Vilka är de? Hur har de det? Vad kan vi göra? Romerna är den minoritetsgrupp i Europa som är mest diskriminerad och mest marginaliserad både historiskt och idag. Vi möter dem nu i stort sett i varje gathörn och på varje tunnelbanestation i Stockholm och i de flesta tätorter i Sverige. Vilka är de och varför kommer de hit? Vad kan vi göra? Romerna är en folkgrupp som finns i de flesta av Europas länder idag. De har inte något kollektivt minne av sitt ursprung. När man analyserar deras språk romani så hittar man spår av att de antagligen kom till Europa från Asien. Många av de romer som vi möter i Europa idag har dock tappat sitt eget språk. Istället talar de de språk som talas i de länder där de bor. De flesta romer bor i Rumänien där de tidigare i historien hölls som slavar eller snarare som livegna. De romer som hörde till kungen hade dock viss frihet att röra sig fritt inom landets gränser vilket inte var fallet för de som hörde till privatpersoner. Anledningen till att romerna från Rumänien och även från Bulgarien kommer till vårt land är fattigdomen. Det är en mycket hög arbetslöshet bland romerna och det lilla de kan tigga ihop hos oss är ändå mer än vad de kan få ihop i sina hemländer. För många romer ser man inte tiggeri som något förnedrande utan som en väg till försörjning. I slutet av september var jag med på Europabaptistfederationens rådsmöte i Bukarest i Rumänien. Vi hade där ett seminarium om romer och jag hade även möjlighet att besöka baptisternas projekt Ruth som just hjälper romer till utbildning och även akut hjälp med mat. Jag besökte även organisationen Life and Light som arbetar bland gatubarn som de hjälper till ett människovärdigt liv och integration i samhället. Life and Light stöds av Läkarmissionen. Baptistsamfundet i Bulgarien arbetar mycket bland romer och har olika projekt och håller nu på att bygga upp ett stort center för romerna som ger utbildning, socialt stöd m.m. En tredjedel av deras medlemmar är romer. Equmeniakyrkan har nu öppnat upp för att kunna ge stöd till projekt Ruth i Bukarest. Vi kommer även att kunna förmedla stöd till arbetet bland romer i Bulgarien. Christer Daelander Två romska skolflickor i projekt Ruth 10 NYHETSBLADET NR

11 BARN OCH UNGDOM Barn och ungdom Inför det nya året så vill jag blicka tillbaka på ett innehållsrikt år! Nyårsfest, familjegudstjänster, Dagar för hela människan 2014, tonår, nya medlemmar, söndagsklubben, Vi 2.0, Sjövik och mycket mycket mer. Söndagen den 16 november arrangerades familjescouting som vi hoppas kommer kunna fortsätta med jämna mellanrum till våren, där vi umgås över generationsgränserna: familjer, singlar och de som inte har några barn, alla är välkomna! Temat är scouting och trevligt umgänge i skog och mark. För er som är ledare i vår verksamhet så finns det två roliga saker att åka på under vårterminen: Fjällkurs 15 med Brita Hermansson och Patrik Forsling, och Barnledarkonferens i Jönköping 6 8 mars. Välkommen med din anmälan! Vill avsluta med ett bibelord: Jesus sade: Låt barnen vara, och hindra dem inte från att komma hit till mig! Himmelriket tillhör sådana som de. Matt 19:14. Hanna Enbom Livssamtal Vill du prata med någon under tystnadsplikt? Kontakta församlingens själavårdsgrupp: Klas Eriksson, pastor, eller klas@kvibro.se Ann Westblom pastor, eller ann@kvibro.se Gerdine Willemsen, pastor, eller gerdine@kvibro.se Hanna Enbom, pastor, eller hanna@kvibro.se Gudrun Jerresand, eller gudrun.jerresand@bredband.net FÖRSAMLINGSBOKEN Födda Nils, son till Josefine och Johan Arenius, föddes den 15 september Avlidna Alice Eriksson, 25 september Gudrun Lindbäck Ramqvist, 29 september Födelsedagar Lars Hermansson 70 år, 26 januari Nils Hermansson 70 år, 26 januari Per Westblom 50 år, 27 januari Anna-Greta Franzén 90 år, 1 mars Ny medlem Gabriel Reinwalds Beckombergavägen Bromma Ny adress Rune Eriksson Edsätra äldreboende Bogsätravägen Skärholmen Hanna och Henrik Enbom Ågesta Broväg Farsta NYHETSBLADET NR

12 EXPEDITION Drottningholmsvägen 400, Bromma tel: , fax: e-post: Plusgiro: Pastor: Klas Eriksson tel: Expeditionstid: tisdag onsdag 9 12 Klas arbetar tisdag fredag, söndag Semester: 21 december 1 Januari Pastor: Ann Westblom Arbetar 90% som pastor med diakonal inriktning och verksamhetsledare för Origo Bromma ann@kvibro.se Pastor: Gerdine Willemsen Arbetar 50 % med diakonal och konstnärlig/ kreativ inriktning i samverkan med European Christian Mission gerdine@kvibro.se Ungdomspastor: Hanna Enbom Arbetar 50% i församlingen och 50% på Equmenia, region Stockholm hanna@kvibro.se Församlingsvärdinna: Gill Persson gill@kvibro.se tel: Arbetar 75% tisdag fredag, söndag NYHETSBLADET FRÅN KYRKAN VID BROMMAPLAN NÄSTA NB KOMMER 1 MARS Bidrag mottages före 12 februari. Skicka till: info@kvibro.se eller med vanlig post till kyrkan. Redaktion: Inger Almgren, Alice Damirjian, Klas Eriksson och Lars Strömbeck. Kyrka för Fairtrade Vår församling har blivit diplomerad för sitt arbete för etisk konsumtion och rättvis handel eftersom vi använder rättvisemärkta produkter som kaffe och the i församlingens verksamhet. Vi sprider kunskap om rättvisefrågor och konsumentkraft och vill vara med och skapa opinion för rättvis handel. Församlingen säljer också varor som är rättvisemärkta i en egen bod. Var med och gör skillnad!