SLU och världen. Studieavgifter så slår de. Doktorand utvecklar avel i Afrika. Internationell forskning stimuleras. Bilingual crossword

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SLU och världen. Studieavgifter så slår de. Doktorand utvecklar avel i Afrika. Internationell forskning stimuleras. Bilingual crossword"

Transkript

1 ESURS 3.10 FÖR MEDARBETARE VID SLU Studieavgifter så slår de Doktorand utvecklar avel i Afrika Internationell forskning stimuleras Bilingual crossword "Swedes have a good work-life balance" SLU och världen

2 URBAN 1 Urban 65 SEK Redaktörensruta SLU och världen Internationalisering är en viktig del i universitetets utveckling. Därför har vi valt temat SLU och världen i detta nummer. Vi gör några nedslag som speglar universitetets arbete med internationella frågor. Från och med höstterminen 2011 införs avgifter på grundnivå och avancerad nivå för så kallade tredjelandsstudenter. Vad händer då med antalet inresande studenter? Kristina Röing de Nowina ger sin syn. ULS doktorandråd har gjort en enkätstudie om tvåspråkig information. Den visar att tillgången på information är väldigt olika mellan institutioner och också mellan enheter vid samma institution. Doktoranden Emelie Zonabend berättar om sitt projekt och sina upplevelser i Afrika. Lars Erik Lindell berättar om stimulanspaketet som ska få forskarna att bli mer aktiva i internationella projekt och VMF-ordföranden, islänningen Sigurjon Einarsson porträtteras. Njut av bilder från Stenhammardagen och andra arrangemang. Utmana sedan dig själv genom att lösa det internationella korsordet på svenska eller engelska. Du har hela sommaren på dig! Vi ses i höst. RESURS NR juni Ansvarig utgivare Tina Zethraeus, Redaktionsansvarig Katarina Toborn, Redaktör Mikael Propst, Bildredaktör/form Julio Gonzalez, LOKALREDAKTÖRER Alnarp Anette Neldestam, Skara Vanja Sandgren, Umeå Susanne Sjöberg MEDARBETARE I DETTA NUMMER Richard Hopkins, Informationsavdelningen, Daniel Lundberg, Mikael Lundgren, Lisa Sennerby Forsse, Kathryn Robinson Papper Artic Paper Munken Lynx 120 g Tryck Gävle Offset AB, 2010 Omslag Foto Julio Gonzalez INFORMATIONSAVDELNINGEN Box, 7077, Uppsala ISSN: KATARINA TOBORN REDAKTÖR INNEHÅLL AKTUELLT Nytt sekretariat: SLU Energi och klimat...5 Stimulanspaket stärker internationellt samarbete...6 Nytt koncept i Alnarp...7 Hernquistdagen i hälsans tecken...8 Öppet hus på Grimsö Hotet mot biologisk mångfald inte hejdat...17 Stenhammardag i det gröna...20 FORSKNING/UTBILDNING Nedslag i afrikansk vardag...10 We need an inward internationalization at SLU...12 Utländska studenter får betala studieavgifter...18 Informationsmaterial om SLU...22 NYTT I RESURS Korsord: Qui scribit bis legit...23 ALLTID I RESURS Porträttet: Sigurjon Einarsson...14 in Brief...26 I skrivande stund...27 Krönika: Kathryn Robinson SHAPING THE FUTURE Landskapsarkitektur Forskning och utbildning i Uppsala och Alnarp Linda Paavilainen, ny remisshandläggare Kommer närmast ifrån Jag kommer närmast från Uppsala universitet där jag disputerade under hösten Min avhandling handlar om utvärdering av olika metoder (bl.a. immunhistokemi) för att synliggöra proteiner i mänsklig vävnad. Jag har sedan ett år tillbaka även arbetat deltid som pedagogisk utvecklare på avdelningen för universitetspedagogisk utveckling på samma universitet. Bakgrund Jag är född och uppvuxen i Åkersberga, norr om Stockholm. Min familj består av sambo, 2-årig dotter och hund. Jag har studerat biomedicinsk kemi på Kalmar Högskola och fortsatte sedan på Uppsalas biomedicinska forskarskola (UGSBR) innan jag påbörjade forskarutbildningen på institutionen för genetik och patologi på Uppsala universitet. Har sedan 2002 bott i Uppsala och trivs väldigt bra här! Förväntningar på jobbet Det är roligt att få chansen att arbeta på SLU! Som remisshandläggare ser jag fram emot att samarbeta med forskare inom olika ämnesområden och samtidigt få ett bredare helhetsperspektiv om hur universitetets organisation fungerar. Jag hoppas att mina erfarenheter från forskarutbildningen och från rollen som pedagogisk utvecklare kommer till nytta i denna tjänst. Jag förväntar mig att arbetet blir en lärorik och spännande utmaning! Fritidsintressen På fritiden sjunger jag i kören Cikada och umgås med familj och vänner. Jag gillar bollsporter och har tidigare arbetat som tennistränare. På somrarna vistas jag gärna i Stockholms skärgård och på Öland. TIPSA REDAKTIONEN 2 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 3 maj 2010 Ett magasin om attraktiva landskap Den urbana allemansrätten Sex in the City Porträtt av en nestor Hållbara städer Linjer i landskapet Jobbet som landskapsarkitekt Urban gör reklam för god miljö I slutet av maj utkom första numret av tidningen Urban. Landskapsarkitekt Petter Åkerblom, Stad och land vid SLU Uppsala, är redaktör: Urban ska lyfta fram det goda stadslivets behov av bra landskapsarkitektur. Vi vill skapa attraktiva landskap i stad och land och vill med detta magasin ge folk chans att få större förståelse för vad god landskapsarkitektur betyder. Urban gör reklam för den goda miljön, landskapsarkitekten har alltid spelat en aktiv roll i det. Urban sprids till kontor och arkitektbranschen i Mälardalen; dels där studenterna vid landskapsarkitektutbildningen i Uppsala gör sin praktik, dels de arbetsplatser där gästlärare och gästforskare vid Stad och land kommer ifrån. Fler söker kurser på SLU Det totala antalet anmälningar till SLU:s kurser i år ökade med drygt 12 procent jämfört med fjolåret. Däremot minskade antalet sökande till utbildningsprogram med knappt fem procent jämfört med fjolåret. Detta ska dock sättas i relation till fjolårssiffrorna då sökandetrycket ökade kraftigt med närmare 40 procent. Det totala antalet anmälningar till SLU:s kurser ökade med drygt 12 procent jämfört med 2009 och sett till antalet anmälningar i första hand ökade antalet med närmare 16 procent. Kurserna är alltså SLU:s glädjeämne just nu, men värt att notera är att det flesta anmälningar till dem kommer från SLU-studenter och inte fristående sökande. Det kan bero på att fjolåret var ett bra år för många program och att de studenterna måste söka kurser nu. Sökandetrycket varierar mycket mellan olika program. Ekonomkandidatprogrammet ökade med närmare 65 procent totalt och närmare 90 procent förstahandssökande. Andra program som ökat jämfört med fjolåret är Husdjursvetenskap (kandidat), mark/växtagronom samt biologi och miljövetenskap (kandidat). Att mark/växtagronomprogrammet och biologi/miljövetenskap ökar är glädjande eftersom de programmen har haft vikande siffror de senaste åren. De program som minskar mest jämfört med fjolåret är landskapsingenjör och livsmedelsagronom, det sistnämnda litet förvånande eftersom dessa har en mycket gynnsam arbetsmarknad. Som vanligt är djursjukskötar- resp veterinärprogrammet SLU:s allra mest eftersökta utbildningar. Djursjukskötarprogrammet har över förstahand s - sökande till 40 platser, veterinärprogrammet har närmare 900 förstahandssökande till 100 platser. Utskott för global utveckling inrättat Ett utskott för global utveckling inrättades i samband med beslut om ny organisation och ansvarsfördelning vid VH:s fakultetsnämnd i januari. Utskottet ska bereda och samordna ärenden om global utveckling inom fakulteten och skapa ett nätverk av kontaktpersoner för internationaliseringsfrågor inom fakulteten. Tyngdpunkten ska ligga på verksamhet inriktad mot utvecklingsländer. Ordförande är vicedekanen för samverkan Staffan Eriksson, Anatomi, fysiologi och biokemi. Ledamöter är Sofia Boqvist, Biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, Kristina Dahlborn, Anatomi, fysiologi och biokemi, Ulf Magnusson, Kliniska vetenskaper, Ewa Wredle, Husdjurens utfodring och vård och Emelie Zonabend, husdjursgenetik. FOTO CHRISTER OLSSON NOTISER Bibliometri engagerade Universitetsledningen anordnade ett seminarium om bibliometri den 18 maj. Hur gick det, Johan Schnürer? Det blev en mycket bra eftermiddag med intressanta föredrag från Carl Jacobsson, Vetenskapsrådet och Janken Myrdal, SLU, och en engagerad publik. Väckte någon fråga mer uppmärksamhet än andra? Den eviga frågan om vetenskaplig kvalitet kan beskrivas med enkla indikatorer i sifferform. Göran Ågren gjorde ett intressant inlägg om kopplingen mellan antal citeringar och kvalitet, med sin egen produktion som studieobjekt. Där blev svaret negativt, medan ett positivt samband finns i stora populationer med många forskare. Ett tänkvärt inspel från Carl Jacobsson var att varje gång en bedömare tittar på en publikationslista så görs faktiskt en bibliometrisk analys, om än enkel. Ska ni göra om det här? Vi planerar att ordna ett särskilt seminarium för lärarförslagsnämnder om bibliometrins begränsningar och möjligheter vid bedömning av sökande till lektorat och professurer. Seminariet videofilmades och finns att se här: bibliometri.

3 FOTO MIKAEL LUNDGREN Nio nya professorer installerades den 28 maj i Umeå. Ceremonin som hölls i aulan på Skogis föregicks av föreläsningar under torsdagen och fredagen där professorerna presenterade sina ämnen, till exempel vad som händer kemiskt med smältvattnet på dess väg genom skogslandskapet, om intensivt skogsbruk med behovsanpassad gödsling och hur hela vegetationstypen kan ändras med ökad kvävetillgång så att marken täcks alltmer av gräs och mindre av lingonoch blåbärsris. Andra ämnen under föreläsningarna handlade om Nygammalt kårhus invigt Fredagen den 23 april slogs portarna upp för VMF:s nya kårhus. Styrelsemedlemmarnas frackar och färgglada långklänningar skapade högtidlig stämning i den nyrenoverade lokalen. Veterinärkören inledde med finstämd sång och sedan fick VMF:s ordförande Sigurjon Einarsson ordet. Han menade att veterinärstudenternas tentaångest kommit till användning när väggar skulle rivas och golv skulle slitas upp, och han var mycket tacksam för att veterinärstudenterna valt att ta ut sina aggressioner på kårhuset. Men Sigurjon Einarsson, med blankpolerad medalj runt halsen, betonade också allvaret kring kårobligatoriets försvinnande. Vi satsar oss ur krisen med ett nytt kårhus, sa han. Även prorektor Lena Andersson-Eklund knöt an till betydelsen av kåren i sitt tal. Kårverksamheten är viktig för SLU och när kårobligatoriet försvinner måste vi ha bra lokaler, sa hon innan hon klippte bandet och förklarade det nya kårhuset invigt. Professorer installerades i Umeå hur träprodukter kan impregneras på ett miljövänligt sätt och hur kunder väljer bland dessa, samt nya skötselmetoder för björk-, ädellöv- och blandskog. Skogens historia, statistiska beräkningsmodeller och molekylärbiologisk trädforskning var ytterligare ämnen som togs upp innan det var dags för installationshögtiden under fredagskvällen. När de nya professorerna installerats delades även Arvid Lindman-medaljen ut, se bildtext till höger. Kvällen avslutades med middag, musikunderhållning och dans på Universum. Rektor Lisa Sennerby Forsse med de professorer som installerades i Umeå den 28 maj. Övre raden fr.v. Annika Nordin, Jens Peter Skovsgaard, Tomas Lundmark, Lars Östlund och Ewa Mellerowicz. Nedre raden fr. v. Anders Roos, Hjalmar Laudon, rektor Lisa Sennerby Forsse, Jun Yu och Nasko Terziev. Den tionde volymen av Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna: Stövsländor. Psocoptera Stövsländor är en liten grupp av små och lätt förbisedda insekter. Variationen i utseende är stor, från skira sländor med flortunna vingar till millimetersmå bleka och vinglösa boklöss. Stövsländor lever främst av mikroskopiska alger, svampar och lavar. Arter som lever utomhus finns ofta i träd och buskar där de hittar föda i överflöd på blad, grenar och bark. De kan också finnas i källare, förråd, badrum eller i böcker. En inomhuslevande art som är känd sedan länge är väggsmed Trogium pulsatorium. När den trummar med bakkroppen, kan det höras som ett tickande ljud när den sitter på till exempel en yttervägg. BOKFAKTA Titel: Stövsländor. Psocoptera Volymen omfattar 82 nordiska arter Text: Bo W. Svensson Bild: Krister Hall Fackredaktörer: Sanna Nordström, Karolina Åsman Utgivningsdag: 25 maj 2010 Kjell Danell, institutionen för vilt, fisk och miljö, förärades Arvid Lindman-medaljen för omfattande och utomordentlig forskning rörande växt/djurinteraktioner, särskilt klövviltets betydelse för skogsekosystemets funktioner. Medaljen som delades ut under professorshögtiden har inte delats ut sedan FOTO MIKAEL LUNDGREN Nytt sekretariat: SLU Energi och klimat Sedan årsskiftet har SLU ett fakultetsövergripande sekretariat för energi och energirelaterad klimatforskning. Sekretariatet leds av Helene Lundkvist och ska representera SLU inom området, tydliggöra universitetets samlade kompetens och underlätta samverkan med omvärlden. TEXT DAVID STEPHANSSON Den energirelaterade forskningen har vuxit snabbt inom SLU och finns idag vid alla fakulteter och ett stort antal institutioner. Sekretariatet, med kortnamnet SLU Energi och klimat, ska vara en gemensam ingång till energiforskningen, genom tydligt utpekade kontaktpersoner och en överskådlig presentation på webben. Sekretariatet består av Helene Lundkvist (heltid), som leder verksamheten, och Pär Aronsson (kvartstid). Båda har flerårig erfarenhet av samordning inom energiområdet. Hur stor del av SLU:s forskning har kopplingar till energi? Det har jag inga siffror på än, säger Helene, men en uppskattning hoppas jag kunna ha ganska snart. Helt klart är att området har vuxit i både betydelse och omfång. VI MÅSTE VARA PÅ PLATS Sekretariatet arbetar på uppdrag av rektor och har mandat att företräda SLU i både svenska och internationella sammanhang. Det kommer en strid ström av inbjudningar till olika typer av sammankomster, och det kommer utländska delegationer på studiebesök. På EU-nivå ingår bland annat att medverka i kommissionens arbetsgrupper inom vissa energiområden. Hur omfattande och viktig är representationen? Omvärldsbevakning är en viktig del av mitt uppdrag, säger Helene. Vi behö- ver veta vad som diskuteras på olika håll, inte minst i sammanhang där kunskapen om SLU är begränsad. Om vi är på plats kan vi visa upp den bredd vi faktiskt har, både inom energiområdet och inom biologisk forskning i stort den är inte så välkänd i alla läger. Du får ett omfattande nätverk. Hur kommer det resten av SLU till godo? På samma sätt som jag kan hjälpa myndigheter, organisationer och företag att hitta rätt person i SLU:s forskardjungel, kan jag hjälpa SLU:are att hitta ut i rätt nätverk jag är en kontaktmäklare. Hur sekretariatet ska samverka med fakulteterna, och de ombud som har utsetts där, är något vi ska utveckla framöver. SAMORDNADE KOMMUNIKATIONSINSATSER SLU:are som håller föredrag eller står i montrar på konferenser och mässor är viktiga ambassadörer. För sekretariatet är det viktigt att kunna hjälpa till med marknadsföring av SLU:s kompetenser. I samband med World Bioenergy Forum på Elmia i maj trycktes det upp vykortsstora visitkort för sekretariatet och i mässtidningen fanns en stor annons. Närmast på tur står en serie roll-ups. Avsikten är att hjälpa folk att tala för hela SLU när de är ute på uppdrag. SLU Energi och klimat Kontakt: STORA SAMARBETSPROJEKT En annan uppgift som ligger på sekretariatet är att vara drivande för större universitetsövergripande samarbetssprojekt. Under det senaste halvåret har det handlat en hel del om STandUP for Energy, där Helene ingår i programrådet. Vad är på gång just nu? Jag informerar till exempel om det stora EU-konsortiet KIC-InnoEnergy, berättar Helene. Det är inriktat på utbildning, forskning och utveckling för innovationer och företagande inom energiområdet. SLU deltar här som associated partner. För SLU:are som arbetar med bland annat biodrivmedel och energismart stadsplanering kan det finnas möjligheter att få ut mervärden genom att verka i detta EU-gemensamma storprojekt. << Läs mer på Sekretariatet för energi och energirelaterad klimatforskning består idag av Helene Lundkvist, professor i markekologi, och Pär Aronsson, salixforskare. FOTO MAJ-LIS PETTERSSON 4 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 5

4 AKTUELLT Utökat planeringsstöd, förstärkning av budgeten och premier för koordinatorer är några av de åtgärder som ska stimulera forskarna att bli mer aktiva i internationella projekt. Stimulanspaketet är en del i universitetets olika satsningar för ökad internationalisering. TEXT KATARINA TOBORN FOTO JULIO GONZALEZ Stimulanspaket stärker internationellt samarbete Hur ska SLU nå målen om ökad internationell och extern finansiering enligt vad som anges i forsknings- och utbildningsstrategin? Det är något som Grants Office och SLU:s EU Team har diskuterat under en tid. Vi frågade oss hur forskarna ska stimuleras att söka fler internationella projekt, säger Lars Erik Lindell som är informationsansvarig vid Grants Office. De behöver kompensation för att kunna satsa tid på att skapa gemensamma plattformar och skriva konkurrenskraftiga ansökningar till de stora finansiärerna. Diskussionen utmynnade i ett förslag med tio punkter. Fyra av de punkter som ansågs vara lättast att genomföra förankrades sedan i ledningsgruppen. Den första punkten är utökat planeringsstöd. Det innebär att de som söker extern finansiering kan få bidrag för att träffa partners eller liknande. Planeringsstödet som fanns tidigare gällde endast Sjunde ramprogrammet. Nu innefattar stödet alla program inklusive stora nationella ansökningar, som till exempel Tyngdpunkten ligger fortfarande på Sjunde ramprogrammet, men forskarna ser utanför ramarna mer nu, säger Lars-Erik Lindell. Formas. Om man söker som koordinator för ett stort projekt kan man få upp till kronor. Ett utökat planeringsstöd är väldigt viktigt, säger Lars Erik Lindell. Det visar att universitetsledningen är positiv till att forskarna söker internationella bidrag. Andra universitet har inte alls så mycket stöd. Nu kan forskarna lätttare ta sig över tröskeln till att söka pengar. Lars Erik ser med glädje att forskarna alltmer söker medel utanför EU. Forskarna ser utanför ramarna mer nu. Tyngdpunkten ligger fortfarande på Sjunde ramprogrammet, men forskarna hittar andra pengar nu, till exempel i USA. Den andra punkten är införande av en koordinatorspremie. Det är en personlig premie till koordinatorn för nationella och internationella stora projekt som har en extern finansiering på minst 30 miljoner kronor. Då kan man få kronor i premie, säger Lars Erik. Koordinatorn får själv bestämma om den ska användas till lön eller till projektet. Det ska vara en gratifikation för ansvaret att koordinera ett stort projekt. Den tredje åtgärden är en central funktion för valutakonvertering som ska förhindra att projektet drabbas av förluster vid valutaförändring, och den fjärde är förstärkning av budgeten vid Grants Office. Vi behöver utökade resurser för att utbilda, informera och hjälpa forskare och administratörer att söka och sköta sina internationella projekt, säger Lars Erik. Det handlar även om att samordna lobbyverksamheten, och om SLU:s möjligheter att påverka framtida forskningsprogram. Vi kan också erbjuda individuell rådgivning till forskare som är i slutet av ansökningsprocessen. << FAKTA Universitetet är engagerat i över 60 internationella forskningsprojekt i dag. I genomsnitt betyder det ett sammanlagt tillskott till SLU på 50 miljoner kronor per år. Grants Office har i uppdrag att hjälpa SLU:s forskare med att söka internationell finansiering för sin forskning och att administrera forskningsprojekt. SLU:s EU Team arbetar för deltagande i olika EU-baserade nätverk och projekt som ska öka konkurrenskraften inom SLU:s forskningsområden. Nytt koncept i Alnarp Alnarp var som vanligt klädd i den vackraste försommarskruden och blommande näsduksträd vid årets Alnarpsdag. Trots duggregn fram på dagen kunde vi ändå glädjas åt en rejäl besöksskara, över personer. TEXT ANETTE NELDESTAM FOTO JULIO GONZALEZ I år fick Alnarpsdagen under ett delvis nytt koncept i samverkan med Lommafesten som pågick samtidigt under tre dagar, maj. Detta innebar en gemensam marknadsföring och samtidigt en förhoppning om att lommaborna ska känna till att de har ett universitet i kommunen. SLU i Alnarp fokuserade på att visa verksamheten, forskning och utbildning, med specialinbjudningar till särskilda målgrupper, bland annat till alla som sökt till grundutbildningsprogrammen. Exempel på programinslag under dagen är visningar i park, rehabträdgård och trädgårdslabbet och utställningar av landskapsarkitektstudenter, bland annat om Lommas framtida utveckling, som besöktes av kommunledning och stadsarkitekt. I landskapslabbet bjöds på musikvandring i samarbete med bland annat Musikhögskolan i Malmö och på scenen fanns det kända barnbandet Doris och Knäckebröderna. På innergården delade trädgårdsingenjörsstudenter med sig av konceptet Staden växer, som är en del av en utställning på Wanås under hela sommaren. Ett tomatforskningsprojekt bjöd in till en populär tomatprovsmakning och bibliotek och museer var öppna. Nytt för i år är att SLU i Alnarp vill arbeta in begreppet Alnarpsdagarna. Under hela våren och även i höst bjuder universitetet in till guidade visningar i Trädgårdslaboratoriet för allmänheten på söndagar. Dessa besöks i genomsnitt av 100 personer per tillfälle. Förutom dessa visningar och Alnarpsdagen pågår det flera olika konferenser inom landskap, trädgård och jordbruk som riktar sig till andra målgrupper. Dessa aktiviteter tillsammans bildar Alnarpsdagarna. << Överst t v: Längs en slinga i landskapslaboratoriet, noga utvald av landskapsarkitektstudenter, kunde du plötsligt möta en spelande student från Musikhögskolan i en glänta. Överst t h: Trädgårdsingenjörer avrundande sin stora vårkurs i odling med att sälja spännande grönsakssorter på Alnarpsdagen, vad sägs om runda gurkor till exempel? Nedan: Tomatprovningen blev succé, forskarna fick in sina 100 provsmakare till sitt forskningsprojekt. 6 «RESURS 3.10 RESURS » 7

5 AKTUELLT Mer än 500 personer kom för att ta del av seminarier, tipspromenad, hundspårning och mer när SLU:s forskningsstation för viltekologi vid Grimsö höll öppet hus. TEXT & FOTO ANN-KATRIN HALLIN Öppet hus på Grimsö 2010 Moderatorn Anders Forslid har placerat föreläsarna och platschefen i Skara, Margareta Stigson framför en av de tre nyplanterade askarna framför Veterinärmuseet. Hernquist planterade på sin tid tre träd som blåste ned vid storm för några år sedan. Nu är det nya tider. Hernquistdagen i hälsans tecken Nya sjukdomar som hotar människor och djur kan bara bekämpas med kunskap och fakta, det var publik och föreläsare eniga om när de samlades, inte bara till den 31:a Hernquistdagen i Skara utan också för att fira Sveriges Veterinärförbund som fyller 150 år i år. TEXT VANJA SANDGREN Marianne Elvander, SVA, räknade upp en rad smittor i världen som orsakar lidande och död, och som är bra känna till. Hendravirus, Nipahvirus och Rift Valley feber är några exempel. Det är riktigt otäcka smittor som vi behöver bevaka och förstå, eftersom virus kan hitta nya värddjur i andra länder. En zoonos är en sjukdom som sprids mellan människa och djur. För mycket och fel användning av antibiotika kan skapa resistens. Hendraviruset är en zoonos som hör till samma familj som påssjuka och valpsjuka. Hästar har hastigt dött efter att ha fått hög feber. Människor har drabbats av luftvägsinfektioner och i Australien har fem personer dött. Bärare av viruset är fladdermöss som sprider smittan med urin och saliv. En zoonos kan vara tyst, den syns inte men om den smittar en häst och sedan människan kan den få ett hastigt och dödligt förlopp. Nipahvirus har drabbat grisar och människor, bland annat i Malaysia. Rift Valley feber överlever i torrt klimat, vaknar till liv vid regn och sprids via myggor. Myggorna är vektorer, det vill säga djur som inte själva blir sjuka utan bär på en smitta. I Sydafrika blev nyligen över 180 personer sjuka i hjärnhinneinflammation, och 17 av dem dog. De flesta av de beskrivna virusen finns utanför Sveriges gränser, men ökad turism i kombination med klimatförändringar och okunnigt beteende gör att smittoriskerna ökar. Jan Chirico, SVA, beskrev den australiska tigermyggan som sprider sig via begagnade bildäck. Åke Hedhammar, Svenska kennelklubben, ansåg att vi måste leva med ökat antal tävlande och semestrande hundar och därmed större risk för smitta. Läkaren Anders Lindberg manade till försiktighet vid antibiotikabehandling. Man måste kunna argumentera med patienten som bara vill bli frisk snabbt, och tala om att det också finns nackdelar med antibiotikabehandling. Det är dags att börja sprita händerna och tänka på hur vi klär oss, antibiotika är en ändlig resurs, var budskapet från Christina Greko, SVA. << FAKTA Hernquistdagen är ett populärvetenskapligt seminarium vid SLU i Skara som samlar kompetenser från veterinär- och humanmedicinen. Tidigare chefen för djursjukhuset i Skara, Gustaf Björck är initiativtagare. FOTO CARLA KARLSSON Med tema DNA hölls den tjugofjärde Grimsödagen i ordningen efter en vinter som varit kantad av rubriker om varg, vargjakt och rovdjurspolitik. Under ett av seminarierna berättade vargforskaren Michael Åkesson om varför rovdjursgenetik är viktigt och hur den kan användas för forskning och naturvård. Vi använder idag till exempel genetik för att uppskatta hur många vargar vi har i ett område, berättade Michael Åkesson. Det beror på att vi nu kan identifiera, ned på individnivå, vilken varg det är utifrån spår av saliv, hår eller spillning. Forskarna har byggt upp en databas med DNA från över 350 individer av vargar att matcha nya prover mot. Att det nu är möjligt att göra säkra DNAbestämningar från vargspillning har varit mycket betydelsefullt för utvecklingen. KOMBINERAR KUNSKAP OM EKOLOGI OCH DNA-ANALYSER En tillämpning av DNA-tekniken som viltforskarna testar är att spåra vilket typ av djur som ligger bakom ett rovdjursangrepp. Vi får jobba lite som brottsplatsundersökare i djurvärlden, sade Michael Åkesson. Genom att topsa bettytan på det rivna djuret har vi i tester hittills lyckats fastställa vilket djur som angripit tamdjuret i nio fall av tio. Många besökare följde med på en rundtur i det nybyggda DNA-laboratoriet. Vår styrka är att kunna kombinera kunskap om ekologi med att göra bra DNA-analyser baserat på spillning från däggdjur, menade konsulent Eva Hedman som varit med och byggt upp det nya laboratoriet. Vargen är vårt paradexempel men framöver vill vi gärna utveckla bättre analyser för exempelvis vildsvin, järv och olika hjortdjur. VANLIGASTE FRÅGAN: VAR ÄR DJUREN? Högt uppskattat av den yngre generationen besökare var älgen och andra handfasta djurupplevelser i den permanenta vilt- och naturutställningen Naturligtvis. Utöver Grimsödagen har vi omkring 800 besökare varje år, mest barngrupper följt av jägare och pensionärer, berättar Anna Danielsson, utställningsansvarig. Barnen frågar mest efter att få se djuren och jägargrupperna vill ofta lära sig mer om viltekologi. << Anna Danielsson ansvarar för utställningen Naturligtvis och guidar även grupper på besök. Eva Hedman visade det nya DNA-laboratoriet för besökarna. I korridoren fanns en släktskapskarta över den svenska vargstammen sedan nyetableringen Bredvid henne står Michael Åkesson som höll ett välbesökt seminarium om spåren av rovdjurens gener. En rad lokala företag och organisationer fanns också på plats, bland annat visades olika fällor. FOTO LI GESSBO 8 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 9

6 FORSKNING Nedslag i afrikansk vardag Bilen dansar fram genom leran. Solen tittar fram igen, men efter nattens regn är terrängen svårframkomlig. Väl framme hos Moses kliver vi ur bilen. TEXT & FOTO EMELIE ZONABEND Moses är en av massajerna vars får är med i studien. Han är en rätt ovanlig man. Han pratar lite engelska, vilket gör att jag inte behöver använda tolk lika mycket, och dessutom låter han gärna sin fru vara med. Vi får te, sött te med mycket mjölk, som hans fru har lagat. Idag har vi ett första förberedande möte för att diskutera vår studie och hur vi tänkt oss projektet. För ett halvår sedan när jag var här var torkan extrem; nästan inget växte på marken, boskapen dog och folket hade extremt svårt att klara sig. Nu har det regnat i flera månader och istället för att köra fast i lös sand gör regnet och leran det svårt att ta sig fram. Men nu finns det gott om mat och hopp. Jag är doktorand vid institutionen för husdjursgenetik sedan ett knappt år tillbaka, och arbetar med ett projekt om hållbara avelssystem för idisslare i södra och östra Afrika. Förutom att studera får har jag just avslutat insamlingen av data för en studie av infrastrukturen för de husdjursgenetiska resurserna. Jag har rest runt i Botswana, Kenya, Moçambique, Tanzania, Uganda och Zambia, besökt och intervjuat de institutioner som arbetar med husdjursgenetiska frågor. Det är en kvalitativ studie där vi hoppas kunna ge en bild av hur situationen i de här länderna ser ut. En fungerande infrastruktur är nödvändig för att avelsstrategier ska fungera. I samarbete med FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) och ILRI (International Livestock Research Institute) studerar vi därför också hur den institutionella infrastrukturen ser ut i ett urval av länder i södra och östra Afrika. Befolkningen i Afrika söder om Sahara är ofta beroende av husdjuren, framförallt idisslare, både för mat, drag, energi och som en extra bank. Ofta är dock djurantalet högre än markens bärkraftighet och produktionsnivån per djur väldigt låg. När FAO 2007 skrev rapporten The State of the World on Animal Genetic Resources uppdagades bland annat att de husdjursgenetiska resurserna är långt ifrån väl nyttjade. Rapporten visar också att de afrikanska länderna ofta saknar tekniska, institutionella och finansiella resurser för att kunna ta vara på de husdjursgenetiska resurserna och skapa hållbara avelsprogram. Om produktionen per djur kunde ökas skulle djurantalet kunna minskas. Detta skulle kunna bidra till en lösning på problemen. Tyvärr vet vi för lite om hur infrastrukturen i den här delen av världen ser ut för att kunna utveckla hållbara avelsprogram. Men vi vet att det finns en hel del inhemska husdjursraser med hög potential som ännu inte är tillräckligt nyttjade. I det här projektet använder vi oss av Red Maasai Sheep som modell för att studera hållbara avelsstrategier. Red Maasai Sheep är en mycket härdig fårras som finns i Kenya, Tanzania och Uganda. Rasen är känd för att tåla torka väl, klara sig på lite foder och vara tolerant mot många sjukdomar och inälvsparasiter. Rasen har även ett stort kulturellt värde. Tyvärr har den på grund av okontrollerad korsningsavel till stor del sönderavlats med exotiska raser. Vi försöker nu ta reda på vilket genetiskt material som finns ute i fält och om djuren lyckats behålla de goda egenskaperna som de renrasiga Red Maasai Sheep har. I slutändan hoppas vi kunna ta fram avelsstrategier för rasen. Jag har alltid varit säker på att jag vill arbeta internationellt och trots att det är påfrestande att hoppa från en värld till en annan och kanske inte alltid blir som man tänkt sig uppväger det positiva. Jag får uppleva berikande möten med olika människor och kulturer, jag lär mig otroligt mycket och jag får ett värdefullt kontaktnät. Några utdrag ur min blogg får illustrera varför jag vill arbeta så här: När jag väl kommer ut i fält förstår jag verkligen varför jag gör det jag gör. Såå härligt att komma ut, arbeta praktiskt, träffa folk, nya kulturer, nya personligheter och jag lär mig verkligen massor! Ena stunden blir vi hembjudna till en av våra rikaste bönder, en välutbildad massaj med drygt 800 hektar mark och en himla massa djur. I nästa stund sitter jag på en träpall och diskuterar med en man klädd i rödrutigt skynke inne i 10 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 11 FOTO ERIK BONGCAM-RUDLOFF ett skjul till hälften byggt av lera och till hälften plåt. Det var faktiskt en av våra bönders hem. Vi har vägt, mätt och öronmärkt ett hundratal djur. Riktigt tungt. Bjöd grabbarna på brandy och öl i alla fall, så jag tror de blev glada. Folk känner igen mig, hälsar, kramar om mig och säger att de saknat mig. Jag känner mig alltid välkommen. << Emelie på plats i Kenya med ett får av rasen Red Maasai Sheep.

7 FORSKNING FORSKNING We need an inward internationalization strategy at SLU The ULS (Ultuna Students Union) PhD council is trying to raise awareness of the need for equal access to information for non-swedish speaking PhD students. They call it an inward internationalization strategy. The focus is not only on sending PhD students abroad, but also utilizing incoming international PhD students by engaging them more in social and academic activities at both departmental and faculty level. TEXT KATARINA TOBORN PhD Student Council found out that a language policy group has recently been formed. They were surprised that there is no foreign representative in the group. It is important to also have views from people living in that situation, says Camilo. The council hopes to be able to work closely with them and is trying to do that through the SLUSS chair, Anna- Karin Gävert, who represents the students in the language policy group. SUMMARIES IN ENGLISH We are not saying that everything needs to be in English. These solutions need to be convenient to both Swedish and non-swedish speakers. There need to be different solutions for different situations. For example, we know that regulations must be in Swedish. But some bullet points or a summary in English could be added. The same applies to other written information. Seminars can be held in a mix of both languages, people that are not confident to speak in English can raise questions in Swedish. Another type of solution is to encourage international students to learn the language by improving the Swedish courses offered by the university. Internationalization is one of the many activities of the ULS PhD Student Council this year. Among other things, they also deal with problems affecting PhD students and their education, arrange seminars, a career day, social events and an award for recognition of supervisors. We are also working on a handbook on regulations and norms for education a guide on how to do your PhD, Camilo says. We also represent the PhD students at different boards and councils at faculty, university and national level. << A survey addressed to PhD students was recently carried out by the ULS PhD Student Council. As vice chairman of the ULS PhD Student Council Camilo Calderon compiled the survey: According to the survey almost 40 per cent of the PhD students within the NL faculty are non-swedish speakers and the number is increasing every year. Therefore, in times when the university is trying to become more international it is also important to think of an internal internationalization strategy. DIFFERENCES BETWEEN DEPARTMENTS The questions on the survey focused on how information is handled at the departments, on activities related to seminars and meetings, written communications, forms and applications, general regulations and social activities. Although the results showed that students were satisfied, they also showed that the way information is handled varies very much between departments and also between units within departments. There are still cases where it is difficult for PhD students to gain access to information that they need or should be FOTO JENNY SVENNÅS-GILLNER aware of. In many cases this becomes a barrier and limits their chances of becoming more active in social, academic and research activities. The number of non-swedish speakers at SLU is increasing every year. In some departments there are problems with regulations and norms, such as education requirements or even safety regulations. In others there are problems with department meetings or research seminars done only in Swedish. Our goal is to raise awareness that information should be more accessible for the PhD students, says Camilo. We need to find solutions that help international PhD students to become more active in the daily routine of the departments. The same is valid for post docs and other researchers who don t speak Swedish. At the ULS PhD Student Council we believe that this can contribute to the internationalization goals of the university. A LANGUAGE POLICY NEEDED The survey also shows that the departments and the NL faculty lack a written language policy, Camilo says. There are many unspoken rules, for example if there is one non-swedish speaker in a meeting, it will be conducted in English. In many cases these unspoken rules work well, but many times they are forgotten. While working on this issue, the ULS Language Policy Group formed at SLU A working group has been commissioned by the Vice Chancellor to develop a language policy for the university. The group consists of Svante Axelsson from the Office of the Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences, Maria Haglund from the SLU University Library, Ann-Katrin Hallin from the Division of Communication, Pär Forslund from the Department of Ecology and Anna-Karin Gävert and Marie Sjölin from SLUSS, SLU s Joint Committee of Students. The group is chaired by Senior Advisor Per Jennische. The language policy will be based on the strategic goals of the university respecting the Language Act established last year by the Swedish Parliament. It is meant to be a tool for the university to develop its national and international roles in parallel. 12 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 13

8 PORTRÄTTET VMF-ordförande säker i sadeln Han är uppfödd med djur, Sigurjon Einarsson. På familjens gård på norra Island finns 140 hästar, 700 får och några tusen minkar. Det har självklart präglat hans uppväxt från unga år. TEXT CARIN WRANGE FOTO JULIO GONZALEZ Första gången han satt i sadeln på en häst var han två år gammal. Förmågan att hantera och kommunicera med djur utvecklades efter hand. Under åren har han ridit in åtskilliga hästar och tävlat med islandshäst upp till elitnivå. Att Sigurjon nu blir färdig veterinär om ett halvår känns som ett naturligt steg. Men vägen till veterinärstudierna var lång och krokig. På Island finns ingen veterinärutbildning men å andra sidan var jag inte så inriktad på just det yrket när jag bodde hemma, säger han. Sigurjon tränade hästar, och gjorde det med framgång. Han blev, 19 år gammal, erbjuden jobb med hästar i Tyskland. Ett halvår senare flyttade han till Österrike av samma anledning. Där kom han även i kontakt med svenskar som tränade islandshästar. Sigurjon flyttade så småningom till Sverige, och väl här började han snegla mot att försöka bli veterinär. För att ens kunna söka fick han sätta sig på skolbänken igen, först för att lära sig svenska och sedan för att läsa in gymnasiekompetens. -Det var intensivt och jobbigt men jätteroligt, och 2004 lyckades jag faktiskt bli antagen till veterinärprogrammet, säger Sigurjon. VÄNNER FÖR LIVET Nu, nyss 30 år fyllda, ser han slutet av en lång utbildning. Han är både nöjd och glad över tiden vid SLU även om han periodvis har fått plugga extremt hårt för att klara av alla kurser. Det är en jättekul utbildning som dessutom håller hög kvalitet. Jag kommer verkligen att sakna den här tiden. Tänk dig själv, jag har levt med de andra 79 i min årskurs under mer än fem år. Det ger vänner för livet. Under sitt sista studieår har Sigurjon eller Sisso som alla kallar honom tagit över klubban som ordförande i VMF, veterinärmedicinska föreningen, en av åtta studentkårer vid SLU. Han tycker att kårarbetet känns extra viktigt >> nu när obligatoriet försvinner från 1 juli. Nu om någonsin måste varje kår bevisa varför de behövs och vad de kan erbjuda som motiverar studenterna att betala en avgift. 14 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 15

9 PORTRÄTTET AKTUELLT För VMF är det viktigt att bevaka att veterinärprogrammet fortsatt behåller en hög status. Det har bland annat funnits planer på att vi inte längre ska kunna följa med ambulatoriska kliniken vid Universitetsdjursjukhuset, vilket är ett mycket olyckligt förslag. För oss studenter är det oerhört viktigt att vi även får se jobbet ute i fält samt hur man där behandlar lantbrukets djur. Alla studenter i veterinärprogrammet måste ha samma möjlighet att lära sig hantera lantbrukets djur innan de kommer ut som praktiserande veterinärer ute i landet. RENOVERAT KÅRHUS VMF har nyligen gjort en omfattande renovering av sitt eget kårhus på Ultuna campus. Många av studenterna har ställt upp med att måla, slipa golv, lägga nya golv i flera utrymmen, sy gardiner, med mera. Den typen av aktivitet är också positiv, tycker Sigurjon. När vi studenter jobbar för en gemensam sak, skapar det en naturlig samhörighet, klyftan mellan årskurserna bryts och ny vänskap uppstår. Veckor av renovering avslutades med invigning där prorektor Lena Andersson-Eklund var hedersgäst och klippte på bandet för nyinvigningen av kårhuset. Självklart blev det fest efteråt på studenters vis. INGEN HEMLÄNGTAN Men åter till Island. Drömmer han nu om att komma tillbaka dit och bli den 121:a veterinären på ön? Nja, det tycks inte ligga i planeringen de närmaste åren för Sigurjon. Veterinärvården i hemlandet håller inte alls samma nivå som i Sverige. Och som snart färdig veterinär har han förstås ambitioner att utvecklas inom yrket. Fram till fjärde årskursen drömde han främst om att få arbeta som kirurg, men nu vet han inte vad han vill göra, allt verkar så kul. Till sommaren ska han jobba som distriktsveterinär i Tibro, en region där det förutom många kor även finns gårdar med hästar och grisar. På Island har den avancerade veterinärvården mest fokus på behandlingar av hund och katt. När det gäller häst och lantbrukets djur är det fortfarande rätt begränsade möjligheter till sjukvård. Å andra sidan är de isländska hästarna sällan sjuka, säger Sigurjon. Det har inte funnits några smittsamma sjukdomar på Island som drabbar hästar, eftersom all import av häst till ön är förbjuden och har varit så sedan urminnes tider. Men nu i vinter har ett virus spritt sig över hela landet. Detta är väldigt olyckligt tycker Sigurjon, då de som tränar hästar för att visa och tävla på Landsmót på Island nu i sommar har fått vila hästarna i flera veckor. Detta gör att hästarna inte är i form eller färdiga för att tävla och man vet inte om de bästa kan komma till start. SLAPP UNDAN ASKAN Självklart har Sigurjon haft tät kontakt med sin familj under vårens dramatiska vulkanutbrott på Island. Eftersom djuren lever utomhus många månader om året är tillgången på bete ovärderlig. Den här gången hade min familj tur eftersom de bor på norra delen av ön och utbrottet var i södra delen. Men om vindriktningen hade varit annorlunda när vulkanen spred som mest aska, hade det lika gärna kunnat falla ner på våra marker, säger han. << NAMN Sigurjon Einarsson BAKGRUND Bondson från Island EXAMEN 15 januari, 2011 färdig veterinär AKTUELL Ny VMF-ordförande FAMILJ Bor på Island FRITIDSINTRESSEN kårarbete, hästar, hovslageri, vänner Budskap på konferens: Hotet mot biologisk mångfald inte hejdat ArtDatabankens och CBM:s arbete blir allt viktigare också som förebild för andra länder, framhöll rektor Lisa Sennerby Forsse när hon den 28 april öppnade Flora- och faunavårdskonferensen vid SLU Uppsala. TEXT MIKAEL PROPST Temat för konferensen var Biologisk mångfald 2010 var står vi?, passande med tanke på att 2010 är det internationella mångfaldsåret. Rektor talade om ökat samarbete i världen på biodiversitetsområdet, men också om livsmedelsförsörjning och klimatförändringar, som stora globala frågor. ArtDatabankens chef Johan Bodegård konstaterade att Sverige inte kommer att klara att hejda förluster i biologisk mångfald till i år vilket varit ett uttalat mål. Han gladde sig däremot åt att rekordmånga, 450 personer, kommit till Ultunaaulan denna dag. Även antalet talare, närmare tjugo, var rekordstort. Ställföreträdande chefen för ArtDatabanken, Ulf Gärdenfors, presenterade tillsammans med projektledaren Aina Pihlgren, Rödlista De slog fast att förlusten av biologisk mångfald fortsätter i oförminskad takt, så som det varit det senaste decenniet. Av de nästan arter i Sverige som ArtDatabanken bedömt är det över arter som inte anses vara långsiktigt livskraftiga i Sverige. Sämst är utvecklingen i havet, och det finns tecken på att situationen försämras även i fjällen. Samtidigt är det i skogen och jordbrukslandskapet som de flesta rödlistade arterna lever. Bland de nya arterna på rödlistan märks fiskar som stenbit, vitling och lake. Ålen är fortsatt akut hotad och har fått sällskap av pigghajen liksom den svenska flodkräftan. Trädet ask liksom landets alla tre almarter har också blivit rödlistade. Det långsiktiga naturvårdsarbetet i sötvatten har dock börja ge resultat. Situationen är bättre för mal och asp och klockgrodan med flera grodarter är inte längre rödlistade. För de stora rovdjuren har det också ljusnat. Miljöminister Andreas Carlgren inledde sitt anförande med att slå fast att den biologiska mångfalden kräver ett långt större arbete i Sverige, Europa och globalt. Han menade att det gjorts banbrytande insatser i arbetet med Artprojektet och Rödlistan inom Art- Databanken och framhöll även CBM vid SLU samt Sametinget i det sammanhanget. Insikten om biologisk mångfald måste växa kraftigt. Det är en utmaning som är större än bevarandet. Miljöministern räknade upp en rad åtgärder och förslag som regeringen lagt för miljöns skull under mandatperioden. IHSE FICK NATURVÅRDSPRISET Priset delades ut av miljöminster Andreas Carlgren. I prismotiveringen står: Professor emerita Margareta Ihse har gjort en enastående insats för att bevara den biologiska mångfalden genom att med stor integritet som forskare aktivt kommunicera sina forskningsresultat till beslutsfattare. Hennes forskningsresultat har tilläm- pats inom naturvården. Margareta Ihses metodik ligger bakom vegetationskarteringen över hela fjällkedjan och hennes metodutveckling inom flygbildstolkning har spelat en stor roll för Nationella ängs- och hagmarksinventeringen. Priset utdelades för fjortonde gången, men årets konferens var den nittonde i ordningen. << Margareta Ihse (i storbild) var förhindrad att själv ta emot priset och representerades av dottern Elisabeth. FOTO JENNY SVENNÅS-GILLNER 16 «RESURS RESURS » 17

10 UTBILDNING UTBILDNING Från och med höstterminen 2011 införs avgifter på grundnivå och avancerad nivå för studenter som kommer från länder utanför EU/EESområdet. SLU har i dag omkring 250 studenter i denna kategori. TEXT MIKAEL PROPST FOTO JULIO GONZALEZ UTLÄNDSKA STUDENTER FÅR BETALA STUDIEAVGIFTER På tio år har antalet inresande studenter till Sverige blivit tre gånger fler. Särskilt har intresset ökat bland dem som kommer från länder utanför Europa. Inför höstterminen 2009 inkom ansökningar från studenter med hemvist utanför EU- och EES-området. Regeringen bedömer i sin proposition Konkurrera med kvalitet studieavgift för utländska studenter, som kom i februari, att dessa studenter kostar grundutbildningen närmare 500 miljoner kronor per år och att granskningsarbetet av deras ansökningar blivit allt mer kostsamt för både lärosäten och Verket för högskoleservice (VHS). Syftet med avgifterna är att anpassa Sverige efter den norm som gäller bland andra EES-länder, där avgifter är vanliga. En anmälningsavgift kommer att tas ut vid ansökan till program och sedan tillkommer en studieavgift. Regeringen vill att Sverige ska konkurrera huvudsakligen genom hög kvalitet och goda studiemiljöer, inte med gratis utbildning. Detta ger lärosätena en möjlighet att arbeta mer strategiskt med rekrytering av studenter, så att de själva långsiktigt kan bygga upp stipendiemedel för dessa studenter. UTBYTESSTUDENTER AVGIFTSFRIA Kristina Röing de Nowina är utbildningshandläggare på ledningskansliet. Hon säger att studenter på utländska lärosäten, som SLU har utbytes- avtal med, inte behöver betala studieavgifter. Totalt har universitetet omkring 120 avtal av det slaget, många dock med lärosäten inom EU/EES. För studenter utanför EES som har permanent uppehållstillstånd är det också avgiftsfritt. Detta gäller även personer som bedöms ha stark anknytning till Sverige. På frågan om vilka SLU-studenter som Kristina tror berörs mest av de nya avgifterna svarar hon: Idag har våra internationella masterprogram en hög andel utländska studenter utanför EES, med många studenter från Bangladesh, Pakistan och Etiopien. INFÖR TVÅ NYA STIPENDIER För att öka möjligheterna även för dessa så kallade tredjelandsstudenter att läsa vid svenskt univer sitet eller högskola inför regeringen två nya stipendier. Det ena riktar sig till särskilt kvalificerade studenter från länder som Sverige har långsiktigt utvecklingsarbete med och omfattar 30 miljoner kronor om året. Det är de tolv programländer som Sida stödjer. Stipendiet ska täcka både uppehälle och studie avgiften och fördelas av Svenska institutet, säger Kristina. Det andra stipendiet ska kunna gå till särskilt kvalificerade studenter från övriga länder utanför EES och ska skötas av lärosätena själva. Det stödet kommer bara att täcka studieavgiften. Det första året satsar Sverige totalt 30 miljoner, men från och med 2012 hela 60 miljoner. UTBILDNINGSVAL AVGÖR PRIS När Danmark 2006 införde avgifter skedde en dramatisk minskning av ansökningar. I dag har de bara tredjelands studenter på stipendium. Hur stor avgift det blir för dessa studenter vid SLU beror på vilken utbildning de väljer. Alla utbildningar inom samma lärosäte behöver inte kosta exakt lika mycket, det gäller även enstaka kurser, säger Kristina. Om man utgår från den ersättning fakulteterna får per student och år ligger den på drygt kronor inom naturvetenskaperna och kronor för samhällsvetenskaperna. Eftersom lärosätena ska ha full kostnadstäckning bör avgifterna hamna i dessa prisnivåer. Dessutom kan kostnader för administration tillkomma. Vi lär inte få så många stipendiater om de ska fördelas på alla lärosäten, säger Kristina. Hon menar också att de som är beredda på att själva betala för sina studier förmodligen kommer att ställa högre krav på service, vilket även kan gynna de ordinarie utbytesstudenterna och de många gästdoktorander som SLU har. << FAKTA EES är ett frihandelsavtal, där alla EU-länder plus Island, Liechtenstein och Norge ingår. Schweiz räknas också in i denna grupp när det gäller utbildningssamarbete trots att landet står utanför EU/ EES. SLU i internationell ranking Universitets- och högskolerankning sker idag såväl nationellt som internationellt. Antalet rankningslistor som publiceras ökar kontinuerligt. I sin strävan efter att göra information om universitet och högskolor lättillgänglig och lättbegriplig har de flesta rankinglistor vägt samman ett antal olika, i många fall ganska komplexa, indikatorer till en enda som sedan jämförs med övriga lärosäten. Denna hantering gör det ibland svårt att med självklarhet fastställa orsaken till eventuella förändringar i rankingplacering mellan åren. De två mest kända världsomfattande rankinglistorna är troligen ARWU (Academic Ranking of World Universities) från Shanghai Jiao Tong University, samt The Times Higher Educations (THE) universitetsranking. Dessa rankinglistor publiceras årligen sedan tidigt 2000-tal. ARWU visar en i det närmaste total dominans av amerikanska universitet. I den senaste (2009) listan är 17 av de 20 främsta universiteten amerikanska. SLU placerar sig på plats (endast de 100 främsta rangordnas inbördes, sedan placeras man i kluster på plats , osv.) År 2008 placerades SLU på plats vilket gör att en rimlig bedömning av SLU:s placering bör vara på ca 300:e plats i världen. KRISTINA RÖING DE NOWINA The Times Higher Education använder sig av indikatorer som till viss del skiljer sig från Shanghai-rankingen. Exempelvis använder man sig av ett peer-review -förfarande som saknas i Shanghairankingen. The Times Higher education publicerar endast en rankinglista över de 200 främsta universiteten i världen i vilken SLU hamnar utanför. THE domineras, om än inte i lika hög grad även den av amerikanska universitet (13 av de 20 främsta är amerikanska). Stanford University rankas av både ARWU som THE som världens främsta. OLOF INGESSON 18 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 19

11 AKTUELLT AKTUELLT Stenhammardag i det gröna Vänster: Journalisten Christina Jutterström förklarade värdet av att media bevakar missförhållanden i samhället. Nedan: Några av kossorna på Stenhammar lät sig väl smaka när självaste kungen gav dem foder i hagen. Höger: Tommy Lennartsson från CBM var dagens ciceron under exkursionen. Han visade upp växter som bevisar att det länge har funnits betad mark på Stenhammars gods. Höger nedan: Jordbruksminister Eskil Erlandsson i sällskap med Olof Stenhammar lät sig väl smaka av lunchen som serverades. Bland råmande kor i en sommargrön beteshage vandrade ett rekordstort antal besökare, 150 personer, vid årets Stenhammardag som hölls 7 juni. Djuromsorg för en hållbar utveckling var temat för årets arrangemang som var det femte i rad sedan starten Bland besökarna fanns ett stort antal experter inom området djuromsorg, såväl från SLU som från myndigheter och näringslivet. På plats fanns även ett 30-tal nyutexaminerade lantmästare från SLU i Alnarp som fått särskild inbjudan via sin kurskamrat prins Carl Philip. Att Sverige har en sträng djurskyddslag uppmärksammades av flera talare under dagen, däribland kung Carl XVI Gustaf och jordbruksminister Eskil Erlandsson. Jordbruksministern uppmärksammade även den utredning som just nu pågår inför en ny lagstiftning angående djurskyddet. Min vilja är att en ny djurskyddslag kan ta ett större helhetsgrepp än den nuvarande lagen, sade Eskil Erlandsson. Bland annat ska den mer än tidigare inkludera våra sällskapsdjur och den ska innehålla tydliga parametrar hur vi mäter djurens välfärd. Lennart E Bengtsson, vd för Wapnö AB i Halland, berättade hur de aktivt arbetar med djuromsorg för de 1200 kor som finns på gården. Förutom en egen produktion av mejeriprodukter tar Wapnö även emot cirka besökare varje år. Vi tycker det är bra när stadsbor besöker oss och får ta del av gårdens omsorg om djuren, sade Lennart E Bengtsson. Vi vill stå för öppenhet och närhet i vår verksamhet. Därför har vi valt att kalla våra produkter härproducerade i stället från närproducerade. Förutom föredrag i den stora ladugården på Stenhammar, bjöds deltagarna även på en exkursion runt i en av gårdens beteshagar. Ciceron detta år var Tommy Lennartsson från CBM vid SLU. Han visade på en rad olika växter som alla kräver betad mark för att kunna trivas. Delar av driften på Stenhammar bygger just på att återskapa betesmark. Exkursionen gick över mark där skog tagits ner för framtida bete. Antalet djur på Stenhammars godsförvaltning uppgår nu till 560 djur, vilket är 70 fler än TEXT CARIN WRANGE FOTO JULIO GONZALEZ Nedan: Nya bokverk med olika teman delades ut under Stenhammardagen. Här får prins Carl Philip sitt exemplar av ny bok om mat som Inger Pehrsson lämnade över. Längst ner: Helena Röcklinsberg blir 1 juli lektor i djuretik vid SLU. Under exkursionen berättade hon om vikten av att sådan forskning görs. 20 «RESURS RESURS 3.10» 21

12 Informationsmaterial om SLU Informationen om SLU uppdateras regelbundet och finns som trycksaker eller i pdf-format att skriva ut från webben. Här är en sammanställning av de trycksaker som finns nu. Läs mer på under fliken Om SLU, Informations material om SLU. Allt material går att ladda ner från Tryckt information kan beställas kostnadsfritt från tel Informationsblad om SLU En serie med informationsblad beskriver SLU:s huvuduppgifter utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys, verksamheten vid SLU:s olika huvudorter, samt siffror och fakta ur årsredovisningen. Det finns också en uppdaterad version av den sexsidiga mappinformationen Kunskap för en hållbar utveckling. Samtliga blad finns även på engelska och går att ladda ner från webben. Strategidokument Universitetets strategi för forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys för , Kunskap för en hållbar framtid (svenska) och Life Sciences and Knowledge for a Sustainable Future (engelska). SLU:s officiella årsredovisning Tryckt i begränsad upplaga. Tidigare årsredovisningar finns att hämta som pdf:er på webben. Budgetunderlag och fakulteternas verksamhetsberättelser finns att hämta i pdf-format på samma sida som årsredovisningen. s v e r i g e s l a n t b r u k s u n i v e r s i t e t å r s r e d o v i s n i n g årsredovisning 2009 Året som gick 2009 En fyrsidig folder med bilder och korta texter om några viktiga händelser under Kartor över SLU:s huvudorter En karta för varje ort och campusområde, framtagen för nyantagna studenter. Kartor finns även på nätet, under respektive huvudort. Utbildningsinformation Programkatalog Masterkatalog Dessa kan beställas via nätet. Uppgifter om SLU:s utbildningsprogram kan även hämtas direkt på nätet. Kurskatalog och Course Guide Det finns bläddringsbara pdf:er av Kurskatalog och Course Guide Du kan även söka direkt i kursdatabasen. Populärvetenskapliga skrifter Notiser från SLU Shaping the Future - Sustainable Knowledge from SLU (engelskspråkig tidning om SLU:s forskning) Findings in Brief Currents Miljötrender Tema Odling & Stad Tema Skog Tema Jordbruk ARE YOU GOOD at recognizing the flags of other nations? Then this bilingual crossword ought to be perfect for you solve in Swedish or English (not both) and in triumph your banner shall wave! DOWN 1 see upper flag row 2 alkene with a hydroxyl group 3 for instance (Lat.) 4 province of the Mughal Empire ( ) 6 electron-spray ionization acronym 7 the new IT haven? 8 see lower flag row 9 the article preceding English vowel sounds 10 _ legomenon 12 see upper flag row 13 Floridian postal code 15 see upper flag row 18 see lower flag row 21 jaundice 23 Andere Wörter der n-deklination sind Schwede, Grieche,. (German grammar 101) 25 and be cool (Say it ain t so, Weezer) 26 Sweden s Cherry 29 see lower flag row 31 see lower flag row 34 see upper flag row 38 pieces of furniture 39 see lower flag row 41 Early Irish alphabets 43 to not enunciate words clearly enough 45 strange and frightening 48 white (Chinese pinyin) 49 Windows _ (July 1993) 52 short for hassium 54 Angola s TLD ACROSS 1 notices 5 see upper flag row 11 overwhelm 14 orange-brown pigment Would you like to participate? Vill du vara med och tävla? Find the correct answer (a country) by jumbling the nine letters in Hitta det rätta svaret (ett land) genom att kasta om bokstäverna i de the yellow squares. Send the name of the country to or nio gula rutorna. Skicka in namnet på landet till eller Resurs, Box 7077, Uppsala. A beautiful wooden cutting board Resurs, Box 7077, Uppsala. En vacker träskärbräda står på 22 «RESURS 3.10 is at stake! We need your answer no later than September 15, spel! Vi behöver ditt svar senast 15 September RESURS » 23 KORSORDSMAKARE DANIEL LUNDBERG * one who writes reads twice den som skriver läser två gånger Qui scribit bis legit * 16 the opposite of yes 17 see upper flag row 19 Associated Press, briefly 20 New Jersey Devils alternate captain 22 exothermic electron probe microanalyzer written much shorter! 24 North Korean province 27 French nut 28 on many PC keyboards 30 two-word command heard from golfer? 32 pound (abbr.) 33 see lower flag row 35 bromine, periodically 36 You never seen, heard, smelled a real MC (8 mile, Eminem) 37 Union astronomique internationale (abbr.) 38 jin _ (Chinese pastry) 40 vile, savage creatures 42 first swarms of bees 44 Zambian monetary unit 46 yes in the solution 47 see upper flag row 50 NBC medical drama 51 coffee-flavoured liqueur 53 dark Japanese type of 56 ACROSS 55 see upper flag row 56 fermented sauce (var.) LODRÄTT 1 se övre flaggrad 2 -C 5 H 9 (trivialnamn) 3 bly för Peterson-Berger? 4 i mången USA-adress 6 kallas blivande Darth Vader av sin mor Shmi 7 den slår gräs av DL 8 se nedre flaggrad m 2 10 Bond, _ Bond. (Sean Connery, Agent 007 ser rött) 12 se övre flaggrad 13 _ postino (1994) 15 se övre flaggrad 18 se nedre flaggrad 21 liv och _ 23 mellan trettonhelgen och fettisdagen 25 är sandön norr om Fårö? 26 avser 29 se nedre flaggrad 31 se nedre flaggrad 34 se övre flaggrad 38 miss 39 se nedre flaggrad 41 där hittar man väl ändå makrillar? (två ord) KORSORD ÄR DU DUKTIG på att känna igen olika nationsflaggor? I så fall är detta tvåspråkiga korsord som gjort för dig lös på svenska eller engelska (dock ej samtidigt) och avsluta med flaggan i topp! 43 ses med kniv och gaffel 45 Triticum æstivum 48 innehåller genetisk kod 49 två för Nero 52 bokstav arton och nitton 54 rymdfärjebeteckning VÅGRÄTT 1 gör ör till f.d. soldatyp 5 se övre flaggrad 11 propp i t.ex. lunga 14 siffrorna (på Wayne Gretzkys rygg) 16 är tunn måne 17 se övre flaggrad 19 _ I right? (Erasure) 20 katalogföretag 22 maliskt bröd eller sydafrikask skog 24 är vigselakt mellan prinsessa och Ockelbobo 27 _ and allies (brädspel) 28 jordlager 30 tvåordsutrop för spelsugen brittisk golfare? 32 svensk motsvarighet till FW i epostmeddelande 33 se nedre flaggrad 35 brom periodvis 36 salt av grundämne walesiskt namn på en av de första riddarna av det Runda bordet 38 stannum (lat.) 40 är väl saltströaren? 42 ytas 44 tequilaväxt 46 insekt 47 se övre flaggrad 50 possessivt pronomen 51 de sitter löst redan före Tjugondedag Knut? 53 dumheter 55 se nedre flaggrad 56 Sverige personifierat

13 NOTISER Den nya SLU-webben Webbprojektet har avslutats och SLU har en ny officiell webb sedan den 15 juni. Det omfattande förändringsarbete som fick en nystart för drygt ett år sedan är nu lyckosamt avslutat. Den nya webben består av två delar: externwebben som är riktad mot och avsedd för omvärlden dvs. blivande studenter, doktorander, forskarkollegor, samverkanspartners och finansiärer, internwebben som är en verktygslåda för administrativa verktyg, riktlinjer och beslut som primärt riktar sig till SLUanställda, såväl administratörer som forskare, men som är öppen för externa besökare. För att skapa en ny effektiv, snygg och lättanvänd webb för hela SLU har vi nu samma webbpubliceringsprogram för hela webben. Programmet (EPiServer) är modernt och erbjuder de funktioner som våra gamla program helt eller delvis saknade. Som exempel på förbättringar kan nämnas trädstruktur i redigeringsläget samt vänstermenyer och så kallade brödsmulespår i visningsläget. Eftersom det är ett kommersiellt program med många andra stora kunder så kommer nya förbättrade versioner att finnas tillgängliga när SLU känner sig redo för nästa uppgradering. SLU-versionen som nu är i drift innehåller alla de funktioner som vår gamla webb hade, plus några nya som exempelvis RSSflöde till nyhets- och kunskapsbanksartiklar, webb-tv, blogg- och kommentarfunktioner. Webbprojektet har krattat arenan och rest cirkustältet och nu är det dags för innehållet att ta över huvudrollen! Vi hoppas att samtliga grupper på ett lätt och effektivt sätt kan dra nytta av den nya webben! Våra kollegor på andra universitet kan via den öppna interna webben ta del av SLU:s drift och verksamhetsutveckling. På https://internt.slu.se/nya-webben finns goda råd, riktlinjer och andra beslutsdokument angående nya webben. LOTTA HANSSON OCH MARIA HART Rekordartad utdelning till SLU från Formas SLU:s forskare har lyckats få fjorton projekt beviljade när Formas tillsammans med Sida på tisdagen fördelade anslagen för Hållbar utveckling i utvecklingsländer. Totalt beviljades 20 forskningsprojekt och SLU lyckades alltså erhålla fjorton av dessa. Följande SLU-forskare har fått sammanlagt kronor i anslag inom Hållbar utveckling i utvecklingsländer: Kristina Röing de Nowina, Matilda Olstorpe, Sigrun Dahlin, Laila Karlsson, Jan Lagerlöf, Ingrid Öborn, Cornelia Witthöft, Anna Westerbergh, Sun Chuanxin, Karl Ståhl, Eugene Savenkov, Patrice Savadogo, Mats Sandewall och Gert Nyberg. Även SLU-forskaren Håkan Jönsson beviljades anslag från Formas, kronor, för forskning kring framtida rent vatten. FOTO VANJA SANDGREN Hoten mot jordbruket i Östersjöländerna Klimatförändringar för med sig nya hot mot jordbruket kring Östersjön, i form av skadeinsekter, växtparasiter och virussjukdomar som tidigare inte funnits här. Detta var temat för en stor internationell tredagarskonferens som hölls på SLU i Uppsala i början av maj, i samarbete mellan bl a SLU, Sida och NJF (Nordiska jordbruksforskares förening). Drygt 200 deltagare från 18 länder deltog; såväl forskare som personer från olika nationella jordbruksmyndigheter. Deltagarna hälsades välkomna av SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse. Därefter följde presentationer från olika myndigheter, forskning och näringsliv av representanter från de nordiska och baltiska länderna. Moderator i den efterföljande paneldebatten var förra jordbruksministern Annika Åhnberg. Intresset var mycket större än väntat, säger en nöjd Roland Sigvald, forskningsledare på Ekologi som arrangerade konferensen. Det har också kommit många positiva reaktioner efteråt på att vi arrangerade en konferens om dessa viktiga framtidsfrågor. Konferensen har också resulterat i att det kommer att bildas arbetsgrupper inom NJF för att arbeta vidare med de här frågorna. Till hösten planeras ytterligare en konferens som en följd av denna, med fokus på växtskyddsfrågorna i Nordeuropa. Roland Sigvald konstaterar också att en av de värdefulla följderna av konferensen är att kontaktytorna mellan forskare och de som arbetar med riskhanteringsfrågor inom myndigheterna har ökat betydligt, liksom kontaktytorna mellan forskare inom olika discipliner. När det till exempel gäller mekanismerna bakom vektorburna sjukdomar, alltså sådana som huvudsakligen förs med insekter och andra småkryp, har både entomologer och växtskyddsforskare kunskaper som veterinärsidan kan dra nytta av. Föreläsare som är glada i kalvar, Catharina Svensson står främst. MIKAEL JANSSON Kalvens väl och ve Kor som mår bra lever längre. Det är nog självklart för gemene man och så även för forskaren. Men för att bli en glad ko bör den ha en bra tid som kalv. Kalvar och deras miljö har under 20 års tid intresserat Catarina Svensson, sedan 2002 professor i produktionssjukdomar. Catarina slutar nu sin tjänst på SLU och blev avtackad av kollegerna på Institutionen för husdjurens miljö och hälsa i Skara med ett populärvetenskapligt seminarium - Kalven i centrum. En solig, knoppande vårdag i april fick publiken lära sig att livslängden på en ko är cirka 60 månader och att hon producerar under ungefär 25,5 månader av sitt liv. Om hon ska bli en bra producent är tiden som kalv grundläggande. Diarréer och luftvägslidanden gör att kalven får nedsatt tillväxt, behöver fler behandlingar med antibiotika och risken för juverinflammation som vuxen ko ökar. För att få en god produktion och friska kor, satsa på kalvarna och ungdjuren, det är mitt budskap till lantbrukaren, säger Catarina Svensson, som nu arbetar som djurhälsoveterinär i Kalmar. Forskarna som föreläste, Marianne Jönsson, Skånesemin, Jan Hultgren, Christer Bergsten och Charlotte Silverlås, SLU, hade alla koll på detaljerna. De berättade om allt från lämpliga golv för att kalven ska få fäste till att kalvar äter bättre om de får vara tillsammans med andra kalvar. VANJA SANDGREN SLU partner i nätverk för biodiversitet SLU är den enda svenska medlemmen i ALTER-Net, ett nätverk som syftar till att stärka europeisk forskning om biologisk mångfald. Nätverket, med 23 medlemsorganisationer från 17 länder, ska underlätta samarbete mellan länder och mellan långsiktiga forsknings- och övervakningsprojekt som rör biodiversitet och miljö. Ulf Grandin, forskare vid institutionen för vatten och miljö, är SLU:s representant i styrgruppen för ALTER-Net. Han hoppas att fler från SLU kan bli involverade i nätverket och dess avknoppningar. SLU deltar i två stora projekt som ALTER-Net är initiativtagare till: LifeWatch och LTER-Europe. ArtDatabanken är drivande inom LifeWatch, ett initiativ för att skapa en gemensam infrastruktur för biodiversitetsdata inom EU. LTER-Europe är ett nätverk av olika europeiska länders långsiktiga miljöövervaknings- och forskningsområden. Här håller institutionen för vatten och miljö på SLU i trådarna för uppbyggandet av ett svenskt LTER-nätverk som till sommaren kommer att söka medlemskap i LTER-Europe och den globala motsvarigheten, ILTER. ALTER-Net: LifeWatch: LTER-Europe: ILTER: ANN-KATRIN HALLIN ULTUNA VÄXER SÅ DET KNAKAR Utvecklingen av Campus Ultuna löper på enligt tidsplan trots en vinter med sträng kyla och rekordstora snömängder. Under mars april nästa år kommer både BioCentrum och Mark-Vatten- Miljöcentrum att stå färdiga. För Veterinär- och husdjurscentrum tas ett första spadtag i slutet av oktober och jättebygget på kvadratmeter blir sedan klart för inflyttning våren 2014 enligt plan. KTC ger träning för livet Ett kliniskt träningscentrum, KTC, invigdes den 14 april vid SLU i Uppsala. I en lokal inrymd i Klinikcentrum kan de som studerar till veterinär eller djursjukskötare samt personal som arbetar med djurvård träna sin fingerfärdighet. På KTC får de träna på attrapper, Björn och bladlöss lockar medier Från årsskiftet och fram till 31 maj har SLU skickat ut 86 pressmeddelanden. Under samma period har sökordet SLU med synonymer gett totalt citeringar i medierna. Björn och bladlöss är årets hittills populäraste mediaämnen med SLUkoppling. modeller och datorer för att bli bättre förberedda när de ska arbeta med levande djur i sitt framtida yrkesutövande. Handgrepp för att sy ihop ett sår, bandagering, hur man sätter en kanyl och rutiner för att desinficera, är exempel på övningar vid KTC. Nyheter om rovdjur får ofta stort genomslag i press, radio och TV. När SLU skickade ut en pressinbjudan om Ny rovdjursutredning släpps den 11 februari så gav det samma vecka 132 träffar i media. De flesta rubriker handlade om vilka rovdjur som skrämmer svenskarna mest. Flera citeringar gjordes i andra nordiska länder. Att en björn anfallit en forskare gav 58 träffar i media under vecka 20 och Björnens aptit på renkalv ledde till 44 träffar vecka 14. Att jordgubbarna visserligen kommer till midsommar, men blir både små och dyra, konstaterade en SLU-forskare i Borås tidning och det ledde till många citat i andra tidningar, totalt 52 stycken under vecka 21. Under vecka 20 kom bladlössen från Ryssland i fokus och gav 14 träffar med SLU-anknytning. Då hamnade merparten i Östersjön på grund av vindarna. När bladlössen senare, veckan därpå, nådde det svenska fastlandet blev det åter en mediaturbulens med hela 49 träffar. Många nyheter som uppmärksammar SLU-forskare har sin grund i de pressmeddelanden som informationsavdelningen skickar ut. Förutom ovan nämnda rovdjursutredning slog meddelandet om Bokskog föryngras bra utan markberedning väl ut med 56 träffar. Men en del nyheter uppstår förstås av helt andra skäl och kan leda till stor uppmärksamhet för den SLU-forskare som får status av expert i sammanhanget. 24 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 25 FOTO MICHAEL KVICK FOTO MICHAEL KVICK MIKAEL PROPST

14 IN BRIEF I SKRIVANDE STUND ENERGY & CLIMATE OPEN DAY AT GRIMSÖ CONSERVATION AWARD SLU has a new Energy and Climate Unit, lead by Helene Lundkvist, to act as a focal point and facilitate external collaboration. I can help SLU researchers to find contacts and those from outside who are seeking someone with the right competence, says Helene. STIMULATING INTERNATIONALISATION Increased planning grants, support grants and coordinators support are among the package of stimulants to aid researchers to increase their international profile. SLU has placed a focus on internationalisation. We asked ourselves how we could encourage researchers to apply for more international projects says Lars Erik Lindell from the SLU Grants Office. NEW CONCEPT IN ALNARP More than 500 attended the 24th open day at the Grimsö research station. Following the theme of DNA, researchers explained their work. Younger visitors enjoyed the permanent display on wildlife and nature Naturally, guided by Anna Danielsson. STENHAMMAR DAY Minister for Agriculture Eskil Erlandsson was amongst the record 150 people who attended Stenhammar Day on 7th of June. Animal welfare was the subject for the day, and in addition to talks visitors were guided over former forest which has been returned to grazing for the 560 animals on the estate. The Swedish Species Information Centre Conservation award 2010 went to Professor Emeritus Margareta Ihse at the Flora & Fauna Conference on Biodiversity in April. It was awarded for her outstanding work in promoting biodiversity, and the high integrity with which she has communicated her results. FOREIGN STUDENTS TO PAY From the autumn term 2011 BSc and MSc students from outside the EU/EES will pay a fee. There are currently 250 SLU students in this category. Over the last decade the number of such students arriving in Sweden has tripled, and the government estimates that they cost around 500m SEK per year. Exchange students will not be included in this category. PHOTO EMELIE ZONABEND Over 3000 people braved a light rain to attend Alnarp Open Day, which this year was coordinated with the Lomma Celebration. Amongst the most popular displays was a tomato tasting demonstration, and both the museum and the library were open. AMONGST THE MASAI Emelie Zonabend is a PhD student working on the sustainable breeding of ruminants in Southern and Eastern Africa in collaboration with the Food and Agriculture Organization of the United Nations. She visits both research institutes and the people who rely on their livestock for their very existence. HERNQUIST DAY The new diseases that threaten both men and animals can only be addressed with knowledge. Hernquist Day was celebrated in Skara, together with the 150th anniversary of Swedish Veterinary Association. Zoonoses, diseases which can pass between humans and animals, are of particular concern. PHOTO JULIO GONZALEZ INWARD INTERNATIONALIZATION The ULS PhD Council is working to improve awareness of the need for equal access to information for non-swedish speaking PhD students. The aim is to better the situation for incoming PhD students and allow them to be more engaged in both social and academic activities. GROWING UP WITH ANIMALS Sigurjon Einarsson grew up on a farm in the north of Iceland, with 140 horses, 700 sheep and several thousand mink. From the age of 2 he could ride a horse, and it was the relationship to horses that took him first to Germany and Austria, and finally Sweden. At the age of 30, he is President of the Veterinary Students Association at Ultuna. FROM THE VICE-CHANCELLOR Summer is upon us, and the days are lengthening. The spring days have been busy, and much has been linked to starting the work following the KoN evaluation. Improvements are under way to better internal collaboration, collaboration with industry and international collaboration. These changes should result in an improved evaluation in But now is a time for me to thank all my colleagues for their work in the spring and wish them a relaxing summer. FIRST IMPRESSIONS When Kathryn Robinson first visited Sweden, a number of things struck her. Now she is a postdoc at Umeå Plant Science Centre, but remains impressed by how small children speak good English and by the Swedish honesty. She feels the Swedes maintain a good balance between work and life, and considers it to be among the things that are special about Sweden. PHOTO MIKAEL LUNDGREN SLU har inte stängt Nu är försommaren här med hägg och blommande syren. Dagarna blir längre och längre fram till midsommar sedan vänder det igen. Same procedure as last year. Men man tröttnar aldrig, jag tycker tvärtom att längtan efter en ny vår bara blir starkare med åren. Vårterminen är som vanligt hektisk inom universitetet, uppdrag och utredningar ska avslutas, dead-lines ska mötas, kurser och utbildningsprogram ska avslutas och snart ligger våra campus öde och tomma när studenterna har rest hem eller bort. Men skenet bedrar. SLU har inte stängt för sommaren. Vi har sommarkurser och program och för ett antal forskare och fältpersonal är sommaren den mest hektiska perioden. Mätningar ska göras och data samlas in för senare analys och konklusioner. Under våren har vi arbetat med att sjösätta flera av de uppdrag som fakulteterna fått i samband med KoN-utvärderingen. En viktig del av strategin är att förbättra det interna samarbetet inom universitet. Vår konkurrensförmåga hänger på att vi kan utnyttja våra resurser på bästa möjliga sätt. SLU arbetar därför målmedvetet med att optimera fördelningen av resurserna så att vi undviker onödig överlappning och intern konkurrens mellan fakulteter och institutioner. Vi går också vidare med att utveckla vår samverkan med andra lärosäten i landet och internationellt. Också samverkan FOTO JULIO GONZALEZ med näringslivet är högt prioriterad vilket bland annat visas av vår kommande satsning på samverkanstjänster. Som ledamot av forskningsberedningen under ledning av utbildnings- och forskningsminister Tobias Krantz har jag deltagit i en rapport som lyfter behovet av fortsatt satsning på högklassig svensk forskning. Också i detta sammanhang poängteras vikten av att forskningen kommer samhället och näringslivet till nytta, nu eller i framtiden. Det är bekanta tongångar för SLU. Vår utvärdering KoN tog med båda aspekterna, kvalitet och nytta, förhoppningen är att vi vid nästa utvärdering 2014 har flyttat fram positionerna ytterligare steg mot visionen SLU är ett världsledande universitet inom livs- och miljövetenskaper. Det visar hur viktigt det är för SLU att vi har excellent forskning inom strategiskt viktiga områden. I år har vi installerat nitton nya professorer. Det innebär att vi stärker kompetensen på en rad områden. SLU:s ambitioner på det vetenskapliga planet är höga vilket också gäller nyttan av vår forskning. Profilen som sektorsuniversitet är tydlig och ska så vara men utan att ge avkall på forskningens kvalitet. Det går bra för SLU och tillsammans kan vi se till att det fortsätter så. Jag vill tacka alla SLU:s medarbetare för goda insatser under terminen och tillönska en riktigt skön och avkopplande sommar. << TRANSLATED AND SUMMARIZED BY RICHARD HOPKINS 26 «RESURS 3.10 RESURS 3.10» 27

15 POSTTIDNING B SLU, Informationsavdelningen Box Uppsala ISSN Bonus daylight and good English spoken They say that first impressions are lasting. I would add that they are accurate. I first visited Umeå, and Sweden, three years ago in early June. I had expected long daylight hours, but I wasn t prepared for just how strange it would feel that it didn t get dark. I felt energised and highly motivated to use the bonus daylight. That feeling has returned to me each spring. I feel the opposite in autumn, so I use the excellent sports centre here to feel good and fight the winter blues. Swedes make the time to exercise. I m impressed that employers give you an hour a week to keep fit. That s a progressive attitude. It reflects what I perceive is special about Sweden: people have a good work-life balance. Work is important, but family life and free time are highly respected. It s rare to have a rushed sandwich at your desk at lunchtime and it s one of few countries where it s acceptable to take more than three weeks for a summer holiday. I came to the University to discuss possible employment. As we walked around the building, I noticed that people would press buttons to open the doors. If there is a machine to do the job here, people will generally use it. In a country that produces so much renewable energy, few people seem worried about using electricity for things that are manually easy. In that first meeting I was grateful that English was spoken. After our conversation, I was surprised that the Swedes asked my per mission if they could speak Swedish to each other. It seemed unnecessarily polite: it s their country, after all. I m amazed that even small children speak very good English. I feel safe in Umeå. One simple bike lock is enough to deter thieves. When I forgot to lock the front door, nothing was stolen. Once I left a bottle of whisky on the bus. I was sure someone would take it, but when I rang the bus depot they had it ready for me to collect. I like this level of trust, and it seems typical here. First impressions don t let me down. KATHRYN ROBINSON IS A POSTDOC RESEARCHER AT UMEÅ PLANT SCIENCE CENTRE. SHE IS ORIGINALLY FROM THE UK. FOTO MIKAEL LUNDGREN 28 «RESURS 3.10

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap. För djurens och människans bästa!

Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap. För djurens och människans bästa! Fakulteten för veterinärmedicin and husdjursvetenskap För djurens och människans bästa! SLU in Sweden Main campuses at Umeå, Uppsala, Skara and Alnarp Four faculties Faculty of Forest Sciences Faculty

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Arvid Uggla, Oslo 28 jan 2008 VH-fakulteten rustar för framtiden Veterinärmedicin och husdjursvetenskap inom samma fakultet 2004 Ny institutionsstruktur

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet

Naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet riksintag och internat Hvilan har ett nära samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i skånska Alnarp. Läs NA-programmet I SAMARBETE MED UNIVERSITETET Hvilans Naturvetenskapsprogram

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Agronomförbundets verksamhetsberättelse 2009

Agronomförbundets verksamhetsberättelse 2009 Agronomförbundets verksamhetsberättelse 2009 Inledning Under verksamhetsåret 2009 har styrelsens arbete varit fokuserat på fyra huvudspår tidningen Agronomen, planeringen av Agronommatrikel och Agronomdag

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13

Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13 Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing

Läs mer

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd

Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap Hund och katt hälsa, hållbarhet och välfärd Det är något särskilt med hundar och katter Familjemedlemmar, arbetsredskap och stöd Hunden och katten

Läs mer

Linköpings universitet 2015

Linköpings universitet 2015 Linköpings universitet 2015 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Gemensamma utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå - MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR Kristina Miolin KRISTINA.MIOLIN@ER.LU.SE Redan de gamla grekerna - De gemensamma utbildningsprogrammen har funnits

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN

NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN NYCKER TILLÅTS STYRA GÅRDEN Har kämpat mot myndigheterna i 50 år 78 ANN LITTORIN BOR Rungarns säteri, Knutby FAMILJ Eva, Rickard och Claes med barnbarn SKOGSINNEHAV 300 hektar, varav 120 hektar nyckelbiotop

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

SLU:s ämnesområden. djur ekonomi bioteknik livsmedel teknik miljö lantbruk skog. natur stad u-land trädgård landskap landsbygd hälsa

SLU:s ämnesområden. djur ekonomi bioteknik livsmedel teknik miljö lantbruk skog. natur stad u-land trädgård landskap landsbygd hälsa SLU SLU:s ämnesområden djur ekonomi bioteknik livsmedel teknik miljö lantbruk skog natur stad u-land trädgård landskap landsbygd hälsa Studieorter Jägmästare Studieort - Umeå Campus nära stan Trevliga

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström

BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen

Läs mer

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson

Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län. 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Kvalitetsarbete I Landstinget i Kalmar län 24 oktober 2007 Eva Arvidsson Bakgrund Sammanhållen primärvård 2005 Nytt ekonomiskt system Olika tradition och förutsättningar Olika pågående projekt Get the

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning vid SLU

Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning vid SLU 1(7) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-2447 Exp. den: 2014-06-10/IA 1(7) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-2447 Exp. den: 2014-06-10/IA Utbildningsnämnden BESLUT Sändlista Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning

Läs mer

Linköpings universitet 2016

Linköpings universitet 2016 Linköpings universitet 2016 Förnyare från början Linköpings universitet (LiU) är ett av Sveriges större lärosäten och vi hör till dem som erbjuder flest utbildningsprogram med inriktning mot en profession,

Läs mer

58 RICHARD BRANSON. HELÉNE NORD Detta gjorde mig stor. Och liten. HÄLSA & INSPIRATION. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din.

58 RICHARD BRANSON. HELÉNE NORD Detta gjorde mig stor. Och liten. HÄLSA & INSPIRATION. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din. 1 2 I nr 1Våren 2015 ENTREPRENÖRER KVINNA MAMMA Kunskap som gör skillnad för dig. 04 HELENE NORD Detta är min tidning. Och din. 08 FESTFIXARE Små tips som gör det lättare att samlas. 14 DITT VARUMÄRKE

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Shanghai-ranking (ARWU) 2015

Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Sid 1 (6) Shanghai-ranking (ARWU) 2015 Shanghai Jiao Tong University (SJTU) publicerar varje år en rankinglista över världens främsta universitet: Listan har det officiella namnet Academy Ranking of World

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

familjerådslag för dementa

familjerådslag för dementa TADD-resa till Skottland 2014 familjerådslag för dementa Carina Olsson Enhetschef Ewa Näslund Socialt Ansvarig Socionom Socialstyrelsen skriver i sin vägledning Att ge ordet och lämna plats Individen ska

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik

Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets didaktik STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik BESLUT FN (131204) Till Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Anställningsprofil för universitetslektor i matematikämnets

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Certifiering av medicintekniker. Per Ask

Certifiering av medicintekniker. Per Ask Certifiering av medicintekniker Per Ask There was a recommendation by the Swedish government from 1989 that clinical engineers should have a university degree in engineering of at least two years of length.

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020

Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Umeå universitets internationaliseringsstrategi för utbildning sex övergripande strategier mot Vision 2020 Greg Neely International Office Det internationella perspektivet ska vara en självklar del i all

Läs mer

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik Stephan Rapp Högskolan för lärande och kommunikation Gränsöverskridande 3. Skolpraktik 1. Lärarutbildning

Läs mer

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?

Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg

Konsultsjuksköterska inom barncancervård. Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterska inom barncancervård Ulrika Larsson Barncancercentrum Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Konsultsjuksköterskor Tidig kontakt med familjen Information Samordna psykosoc

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e)

Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Sveriges lantbruksuniversitet Styrelsen BESLUT 2009-12-17 Enligt sändlista Dnr SLU 14-1645/09 Exp: 2009-12-18 Kompletterande verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2010 (den 3:e) Styrelsen beslutar

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Inledning Universitetsrankningar (UR) har blivit vanliga under senare år. Startpunkt:

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Human Dynamics att förstå sig själv och andra

Human Dynamics att förstå sig själv och andra Human Dynamics att förstå sig själv och andra Vad ger Human Dynamics? Forskning har visat att det största hindret för att skapa framgångsrika företag inte ligger i bristen på affärsidéer utan i bristande

Läs mer

Förutom alla värdefulla föredrag tog jag del av några av postrarna.

Förutom alla värdefulla föredrag tog jag del av några av postrarna. Georgia International Conference on Information Literacy, Coastal Georgia Center, Savannah, GA October 10-11, 2014 samt studiebesök vid några amerikanska universitetsbibliotek Ett resestipendium från Svensk

Läs mer

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING

LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING LEVERANTÖRSLED; INKÖP OCH UPPHANDLING Nu ett nytt kompetenskrav! Parul Sharma Head of CSR Compliance, Advokatfirman Vinge Leverantörsled; inköp och upphandling Nu ett nytt kompetenskrav! Miljö Mänskliga

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Det här är SLU Alnarp

Det här är SLU Alnarp Alnarp Det här är SLU Alnarp Foto: Jenny Svennås-Gillner, Pekka Kärppä, Julio Gonzalez SLU Alnarp är beläget i Sveriges mest dynamiska jordbruks-, trädgårds- och livsmedelsregion, ett stenkast från havet,

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

The Municipality of Ystad

The Municipality of Ystad The Municipality of Ystad Coastal management in a local perspective TLC The Living Coast - Project seminar 26-28 nov Mona Ohlsson Project manager Climate and Environment The Municipality of Ystad Area:

Läs mer

Benchmarking London 2014. Reserapport från Stockholm-Mälarregionens sjätte benchmarkingresa 29-31 januari 2014

Benchmarking London 2014. Reserapport från Stockholm-Mälarregionens sjätte benchmarkingresa 29-31 januari 2014 Benchmarking London 2014 Reserapport från Stockholm-Mälarregionens sjätte benchmarkingresa 29-31 januari 2014 Delegationen Förmöte Relationerna mellan Sverige och Storbritannien. Storbritannien vs London,

Läs mer

Utlysning av projektmedel

Utlysning av projektmedel Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

8. What are you studying at Uppsala University? Hållbar Utveckling. 9. How many years of study had you completed before going on exchange?

8. What are you studying at Uppsala University? Hållbar Utveckling. 9. How many years of study had you completed before going on exchange? Person 18 Basic Information 1. Name Sofia 2. Exchange university Universidad del Salvador (USAL) 3. City Buenos Aires 4. Country Argentina 5. First semester of your exchange Swedish spring semester (VT)

Läs mer

Inledning. Mötessammankomster. Medlemsutveckling

Inledning. Mötessammankomster. Medlemsutveckling Agronomförbundets verksamhetsberättelse 2011 Inledning Verksamhetsåret 2011 var ett intensivt år med många aktiviteter såsom matrikelutgivning, deltagande på olika mässor, diskussioner med SLU och näringen

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

TAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till

TAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till TAIGA natur & foto hälsar dig välkommen till ett forum för alla om våra stora rovdjur och människors relationer till rovdjuren Vålådalen 6-8 mars 2006 Vi tackar alla som gör det möjligt att genomföra Vargsymposiet

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012

BÄTTRE BISTÅND: TIMBRO KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER. Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 BÄTTRE BISTÅND: KRAFTIGT UTÖKADE STIPENDIER TILL STUDENTER FRÅN FATTIGA LÄNDER Fredrik Segerfeldt SEPTEMBER 2012 TIMBRO Författaren och Timbro 2012 ISBN 978-91-7566-910-6 www.timbro.se info@timbro.se http://www.timbro.se/innehall/?isbn=9175669106&flik=4

Läs mer

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN Den 14 oktober har Besöksnäringens Sverigeturné intagit Mora och träffar Dalarnas olika destinationsbolag, kommuner, Region Dalarna och andra

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Handlingsplan för internationalisering Läkarprogrammet 2012 2013 INLEDNING Högskolor och universitet styrs av omvärldens direktiv och internationalisering har blivit en kvalitetsindikator. Attraktiva och

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Opportunities aren t given, they re made

Opportunities aren t given, they re made GÖTEBORG Opportunities aren t given, they re made Rektorn har ordet Välkommen till Sjölins Gymnasium i Göteborg, en gymnasieskola där det händer mycket. Det kan vara rollspel, öppna redovisningar och

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift Lars Ekedahl www.htu.se Innehåll UoH:s uppgifter Kompetenscentrum S-SENCE Personliga reflektioner och kommentarer www.htu.se

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

HeHE Hent i Hus E. Falsklarm

HeHE Hent i Hus E. Falsklarm HeHE Hent i Hus E Utgiven av E-sektionen inom TLTH Chefredaktör: Olle Oswald BME14 Utrikeskorrespondenter: Hack Stiernblad E11, Tom Johansson E13 Ansvarig Utgivare: Alexander Najafi E12 Nyhetsbrev N25/15

Läs mer

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 UF 46 SM 1101 Universitet och högskolor Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011 Higher Education. Applicants and admitted to higher education at first

Läs mer

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency

Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration

Läs mer

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I

EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! High School ansvar trygghet kvalitet sedan 1958 www.sts.se ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ! Att få ta emot en utbytesstudent innebär ett kulturellt utbyte på hemmaplan. Tänk att få prata ett annat språk

Läs mer

UPPFÖLJNING AV SÖKANDE TILL LIU:S INTERNATIONELLA MASTERPROGRAM 2013

UPPFÖLJNING AV SÖKANDE TILL LIU:S INTERNATIONELLA MASTERPROGRAM 2013 UPPFÖLJNING AV SÖKANDE TILL LIU:S INTERNATIONELLA MASTERPROGRAM 2013 Antagningen Linköpings Universitet Student- och utbildningsstöd rapportserie 2014:1 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Från

Läs mer

Handlingsplan för internationalisering

Handlingsplan för internationalisering Dnr 2015/281 Handlingsplan för internationalisering Fastställd av rektor 2016-06-14 Innehållsförteckning 1. Inledning, utgångspunkt och syfte 3 2 Generella insatser 3 2.1 Nätverk och partnerskap i forskning,

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter

Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Internationalisering som en strategi för högre kvalitet utmaningar och möjligheter Eva Åkesson Lund Universitet Seminarium om joint/double degrees och gemensamma studieprogram \ÇàxÜÇtà ÉÇxÄÄt xç{xàxç EC

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola

18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola 18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan

Läs mer