Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Bin i trädgård och stad. Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH"

Transkript

1 Nr 10 Oktober 2010 Bitidningen Bin i trädgård och stad Plats för ny bigård Parningslåda Årsrapport och honungsbedömning TBH Bitidningen

2 2 Bitidningen

3 Ledaren Alltid under luppen så ska det vara Jag är stolt över att vara biodlare och förtroendevald inom SBR. Men allra stoltast är jag över alla goda insatser som görs av biodlarkollegor runt om i landet. Krister Linnell Styrelseledamot Visst finns det händelser som är mindre bra och som vi kan lära oss av, men i det stora hela kan vi alla känna oss stolta över att vara i en viktig och betydelsefull framtidsbransch. En klart bidragande orsak till min känsla är organisationens förmåga att möta framtidens allt mer kvalificerade krav på bredare kunskap och samarbete. Ett bra exempel på detta är förbundsstyrelsens öppna och ärliga inställning om ökad samverkan med andra aktörer på marknaden samt förmågan att leverera resultat. En annan sak jag vill beröra är alla de telefonsamtal jag får från besvikna och ledsna biodlare som blivit bestulna på bisamhällen och i vissa fall även biredskap. Problemet är inte nytt men verkar ha en tendens att öka. Tillgreppen sker över hela landet och i år med en viss koncentration till Småland och Huddingetrakten. Det råder ingen som helst tvekan om att det är bikunniga personer som utför dessa gärningar. Vittnesuppgifter styrker detta. Jag önskar hjälp från övriga seriösa biodlare att höra av er till mig då det kommit till er kännedom att brott förövats. Av detta skall vi försöka göra en sammanställning och skriva om i Bitidningen. Jag vill också att vi tillsammans hjälps åt att finna på idéer till hur vi kan försvåra dessa brott. En stark och framtidsorienterad organisation behöver alla goda medlemmar på samtliga nivåer, som utöver sina vardagliga sysselsättningar, kan ge möjlighet att hjälpa andra till framgång. Men detta kräver att vi alla hjälps åt att få fram dessa goda krafter och stödja och förstå deras arbete. Det krävs också att vi alla finner oss i de demokratiska spelregler som gäller i organisationsarbetet och accepterar fattade beslut. Så med en mix av avancerad forskning och praktisk sakkunskap blandat med medmänsklighet kommer vi att nå väldigt långt. Ensamma är vi svaga men tillsammans är vi starka! Årgång 109 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: , E-post: Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgiv nings dagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer OKTOBER 2010 Mer Bin arbetet är igång 5 Bin i trädgård 6 Etablera en ny bigård 8 TBH i Skåne 10 Parningslåda för fyra drottningar 12 Kupa för stadspollinering 14 En gammal bild 15 Bihälsa 16 Sorthonung 18 Kakhonung 19 Hur smakar en stad! 20 Den värmande soppan 21 Ett år i biodlingens tjänst 22 Giftig nektar 23 Medlemsfokus, Blanketter 24 Marknaden, Almanackan 29 Nästa nummer (11/12-10 nov/dec-nr) utkommer i slutet av oktober. Manusstopp: 1 oktober. Numret därpå (1/2-11) i slutet av dec. Manusstopp: 1 december Omslagsbilden: i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes blå i år. Bin kan med fördela hållas i villaträdgårdar och andra lämpliga platser också i städer och samhällen. Foto: Erik Österlund 12 4 Bitidningen

5 Mer Bin! Arbetet är igång I BT 7/8 finns en översiktlig presentation av arbetet för att få en tillväxt av antalet bisamhällen i landet. Från arbetet inom de olika områdena kan följande rapporteras. 1. Mobilisering av organisationen: Ett antal ansökningar om stöd från det Nationella Programmet till olika insatser inom initiativet Mer Bin har skickats in till Jordbruksverket. Besked om detta beräknas komma i oktober. Stig Hansson och Krister Linnell från SBR:s förbundsstyrelse har utsetts till ledamöter i den styrgrupp, som skall samordna arbetet tillsammans med undertecknad. Distrikt och föreningar är välkomna att boka in oss för Mer Bin-träffar framöver. Kontakta undertecknad, Stig Hansson eller Krister Linnell så hittar vi ett datum. Västerviksföreningen har redan tagit initiativ till en träff med distrikten i Norra och Södra Kalmar län samt Östergötland, Bitidningen som genomfördes den 28 sept. En förberedande upptaktsträff hölls redan den 22 augusti vid Biodlingens Dag i Västervik. Den 30:e oktober genomförs en infoträff i Skåne-distriktets regi. 2. Produktion av bisamhällen. Ett mått på antalet gjorda avläggare får vi via årsrapporten i BT, som i år är enklare än någonsin. Det blir spännande att följa hur antalet nybildade avläggare utvecklas. Målet är nya samhällen/år. Har vi nått detta redan i år? 3. Minska vinterförlusterna. Bihälsokonsulentens artiklar med goda råd inför invintringen hoppas jag att alla noga läst och tagit till sig redan vid årets invintring. Att minska vinterförlusterna är ett mycket effektivt sätt att öka antalet samhällen, kanske det allra effektivaste. Dessutom motsvarar det åtskilliga sparade tusenlappar i värde. 4. Avelsarbetet. Svensk Biavel AB:s styrelse informerades den 27 augusti av undertecknad och var positiva till att medverka med information inom området Avelsarbete. Resultatet kommer bl.a. i form av artiklar i Bitidningen framöver. 5. Projekt. Ett projektupplägg för ett EU-projekt är framtaget, som en möjlig väg att gå om en förening, ett distrikt eller en region vill driva ett större arbete med hjälp av EU-stöd. Samarbete med andra aktörer är att rekommendera för genomförandet. Administration och finansiering är viktiga delar att få hjälp med för oss inom biodlingen, som huvudsakligen litar till ideella krafter. Med vänliga hälsningar Janne Mårtensson, SBR 10 goda råd till biodlarna 1. Ha så många samhällen, som du hinner sköta med omsorg. 2. Gör minst en avläggare under Odla drottningar och byt till unga drottningar. 4. Bekämpa varroan noggrant i god tid. 5. Kontrollera resultatet av bekämpningen. 6. Ta bort sjuka och svaga samhällen. 7. Se och lär av de bästa invintrarna i föreningen. 8. Hjälp varandra (= de lyckosamma bistår med råd och dåd). 9. Invintra starka samhällen. 10. Utfodra med minst 15 kg foder. 5

6 Bin i trädgård Kristina Bäckström Ett par meter från bikuporna hoppar grannungarna studsmatta. Grannfrun på andra sidan har svår biskräck. Ändå går det alldeles utmärkt att ha bin i trädgården. Folk brukar ta sig för pannan. Kan man ha bin mitt i ett tätbebyggt villaområde? Visst går det, det är min egen biodling i Tumba bevis för. Grannfrun i huset på ena sidan fick en hel bikupa över sig när hon var liten. Hon har verkligt svår biskräck, så svår att hon skulle köra av vägen om något flygfä skulle surra runt i bilen. På andra sidan bor en familj Här bor mina villabin i gammaldags bihus. En klätterros ger skydd mot gassande sol. I bakgrunden syns grannbarnens studsmatta. med tre små flickor som älskar att hoppa på studsmattan intill tomtgränsen. Ändå har vi grannsämjan i behåll och hemligheten är, som jag ser det, främst att grannarna är med på saken från början. Det finns inga kommunala tillstånd att söka för att ha bin i sin trädgård och inga skarpa regler. Det som kan hända är att en missnöjd granne anmäler till kommunens miljö- och hälsoskyddsinspektör om de tycker att bina är en olägenhet. Jag började med att gå runt till alla grannar och diskutera mina planer. Efter att jag förklarat noga att bin inte beter sig som getingar var de alla positiva och grannen med biskräck och jag kom överens Det finns en hel damm att dricka friskt vatten ur. Ändå föredrar bina oftast det slafsiga vattnet i en nergrävd parabol längre bort eller vatten som blivit stående i en jordfylld blomkruka. 6 Bitidningen

7 Goda råd för trädgårdsbiodlare om att bikuporna skulle stå så långt från hennes tomt som möjligt. Jag erbjöd mig att hjälpa till att ta ner getingbon vid behov och vi kom överens om att stämma av ibland så att hon kunde känna sig trygg. Om biskräcken blev för stor skulle jag flytta kuporna, det tummade vi på. Nu har det gått fyra år. Jag har jobbat mycket med att ta bort bidrottningar som haft fel temperament och vänt bikuporna så att alla bin flyger ut in mot min egen tomt. Här känns det bra att ha fem kupor, inte mer. Det blir lagom mycket surr och ser inte ut som en honungsindustri. Jag hinner med att vakta på svärmar och risken för gula fläckar på grannens tvätt blir minimal. Och ingen har klagat en enda gång, inte ens den dam längre ner på gatan som klev barfota i klövern på gräsmattan och fick ett stick i foten. De enda kommentarerna jag fått är att folk ser bipysslet som mysigt och att Kom överens: Prata igenom med de närmaste grannarna innan du skaffar bin. Ofta får man börja med att berätta hur bin fungerar för att de ska känna sig trygga. De flesta tror att getingar och bin beter sig lika illa. Varna för rensningsflykt: Grannens vita bil eller nytvättade lakan kan råka illa ut när bina rusar ut och är nödiga första gången på våren. Om du inte kan rikta bikuporna så att de flyger åt annat håll bör du förvarna. Ha snälla bin: Lyssna på dina bin. Om de höjer rösten eller blir stingsliga ska du vara beredd att byta ut drottningen på en gång. Tänk på att en smått irriterad klunga bin på våren blir huliganer till hösten. Det är bra att ha en utbigård dit du snabbt kan flytta bin som inte sköter sig och ta hem dem igen när bytet är gjort. Tänk på riktningen: Vänd flustret så att bina flyger ut mot din tomt. Du kan också ställa dem framför en häck, ett plank eller något annat högt så att bina tvingas flyga uppåt när de lämnar kupan. Vakta på svärmar: Om dina bin sätter sig i grannens skorsten och kladdar ner med honung är det inte lätt att bli förlåten. Gör avläggare tidigt och överväg gärna att vingklippa drottningarna. Vårda i rätt tid: Anpassa tiden för biskötsel efter grannarna. Att öppna kuptaket på vid gavel, pustandes rök överallt, passar inte när de har utelunch på verandan. Omfattande ingrepp som att skatta ramar som borstas rena eller att leta efter en elak drottning görs helst i ottan. Vattna bina hemma: Det går inte att styra helt var dina bin dricker men du bör erbjuda vatten hemma så att de inte bara har grannens fågelbad att tillgå. Om grannen har pool får man jobba extra för att hålla dem därifrån, de verkar älska det klordoftande vattnet. Pröva att vända kuporna med baksidorna mot poolen och bjud på småsunkigt stillastående vatten i grus, mossa eller blöt blomjord. Fråga mig inte varför men de verkar gilla det bättre än friskt, porlande vatten. Erbjud getinghjälp: Med bität dräkt kan du plocka ner irriterande getingbon. Vänta till kvällen när alla getingar är hemma. Sätt igen ingångshålet med en bomullstuss indränkt med Radar innan du skär ner boet. Getingboet kan eldas upp eller läggas i frysen. Muta med honung: Det ska löna sig att vara granne till en biodlare. Ge bort en burk honung varje år och var inte sen att ge bina äran om grannen fått extra stora hallon eller runda, fina äpplen i sin trädgård. kuporna är fina. Den birädda grannfrun har inte ens sett ett bi i sin trädgård, fast hon letat. Kanske har jag haft makterna med mig. Varje höst går jag med en burk honung till varje hus intill vårt, som en liten offergåva så att de ska fortsätta vara det. Bitidningen

8 Etablera en ny bigård Anders Berg Var skall jag placera mina bihus? Den frågan måste vara väl genomtänkt! Rätt uppställningsplats för bisamhällena är viktigt. Jag skall försöka utifrån min erfarenhet av biodling försöka svara på frågeställningen. Har man möjlighet att välja plats så väljer man en där kuporna står något vindskyddade. Bina tycker inte om blåst och även för biodlaren är det irriterande när slöjan blåser av den ena gången efter den andra. Vind Stark blåst kan dessutom medföra mycket stora förluster av flygbin. I synnerhet på våren, då bisamhällenas bistyrka ännu är liten och varje bi behövs för att värma ynglet. Det kan i värsta fall medföra sådana förluster, att honungsskörden äventyras. Bihusen bör stå så, att det närmaste området runt dem inte utnyttjas för annat ändamål. Idealet kan vara en plats i närheten av en fruktträdgård, invid ett skogsbryn eller i anslutning till ett vildmarksområde, där bisamhällena får stå ostörda. Väg Ett annat krav är att det finns bilväg fram. Det håller inte i längden att gå långa sträckor med honungsfyllda skattlådor. Villa Anläggs bigården i ett villaområde skall den placeras så att binas flygstråk så mycket som möjligt går över den egna tomten. Man kan avskärma bigården med höga häckar, buskar och träd, som tvingar bina upp i höjden. Vissa biodlare föredrar ett 2 m högt plank. Smak och tycke är olika! Halvskugga En annan sak man bör tänka på är att man placerar kuporna så att de under varma sommardagar får lite skugga under eftermiddagen. Bina lider mycket under extrema värmeböljor om de är placerade så att solen ligger på hela eftermiddagen. Stark solhetta hela dagar, under en längre period, resulterar ofta i att bina svärmar mera. Dessutom får bina extra arbete att hålla nere temperaturen i kupan. Bisamhällena får heller aldrig placeras så att solen aldrig når kuporna. Allt för beskuggade kupor resulterar ofta i en sämre vårutveckling. Fler bin behöver då sysselsättas med att hålla temperaturbalansen rätt i ynglet. Min erfarenhet är att yngelsjukdomar som kalkyngel ökar om bisamhällena står allt för skuggade och speciellt om de är placerade i sänkor i terrängen, där risk för anhopning av kalluft föreligger. Oregelbundet Jag har alltid tyckt om att placera kuporna i en lång rad. Är kuporna likadana blir det mycket felflygningar. De yttersta kuporna i raden blir överbefolkade, under det att de som står i mitten blir avfolkade. Detta har jag eliminerat genom att plantera några enstaka småbuskar och låga träd framför kuporna samt att jag har målat flustren i olika färger. Att ha olika färger på kuporna underlättar binas orientering. Bina har ett från människornas avvikande färgseende. Det måste man vid färgvalet ta hänsyn härtill. Som flusterfärger nyttjar jag färgerna gult, rött och vitt. Det är inget fel om man skiftar färgerna på hela framsidan. Jag rekommenderar dock en gruppuppställning av kuporna, exempelvis tre kupor i varje grupp. Man förskjuter grupperna något, så att en grupp drar man tillbaka någon meter, och nästa flyttar man fram någon meter. Man kan även ge grupperna olika inflygningsriktningar. Vatten Bina har stort vattenbehov. I min biodling får bina sköta detta själva. Jag är medveten att man besparar bina långa flygningar, i dåligt väder, för att hämta det nödvändiga vattnet om man i bigården har en vattenanordning. Många biodlare har vattenhoar med mossa så man inte dränker bina. Vissa biodlare har en trätunna med kran och låter vatten droppa ner på en sned- 8 Bitidningen

9 En av mina bigårdar. Bigården är i mitt tycke idealiskt placerad. Den är högt belägen, vindskyddad med träd på alla sidor. Delar av dagen är bigården i skugga. Det finns bilväg fram (ej synlig på bilden). Intressant är att jag aldrig haft kalkyngel i denna bigåd. Kan den höga relativt fuktfria placeringen ha betydelse? Bigården har funnits på platsen sedan Foto: Anders Berg. ställd bräda med lister i sicksack. Är jag hemma brukar jag under våren, vid dåligt väder, ge bina lite vatten i foderkoppen. Vattenbrist hos bina på våren kan leda till majsjuka i bisamhällena! Börja med få Vid anläggandet av en bigård rekommenderas att man börjar med två samhällen. Bisamhället är en ömtålig vara. Även där Bitidningen bina sköts som bäst, kan ett samhälle lätt utsättas för skada eller annat missöde. Då har man det andra samhället för att rätta till situationen. Tänk speciellt på Det kan vara svårt att få alla krav uppfyllda. Strävan bör vara: Se till att bisamhällena får skugga någon del av dagen Bisamhällena placeras vindskyddat Gruppställning av bihus för att minska felflygning Undvik placering av bihus i sänkor i terrängen Luta alla bihus något framåt så att regnvatten, som eventuellt trängt in genom flusteröppningen, kan rinna ut 9

10 TBH i Skåne Bengt Ewald, Nordvästra Skånes Bf Nu när andra året med min TBH-kupa (TBH = Top Bar Hive = topplistkupa) är till ända vill jag redovisa hur det blev. Se oktobernumret -09 av Bitidningen. Jag övervintrade bina på den honung de samlade förra året. I våras var det ett starkt och vitalt samhälle som drog in mycket pollen och snabbt växte i bistyrka. Efter höstrapsens blomning slungade jag några fina kakor rapshonung. Nu gick utvecklingen snabbt och det fanns massor av bin i kupan. Av alla mina samhällen producerade det här flest drönare. För att ge mer plats åt bina satte jag två skattlådor på kupan, och glesade fem millimeter på två ställen mellan ramarna 10 Bitidningen

11 så att bina skulle kunna ta sig upp i lådorna (se bild). Lådorna fylldes med honung och drottningen gick inte upp i dem. Resultatet blev 36 kilo honung, varav åtta kilo rapshonung och 28 kilo honung från skattlådorna. Bina har också mycket honung att övervintra på. Bitidningen

12 Parningslåda för fyra drottningar Pasaga Ramic Den här parningslådan använder sig av dina vanliga ramar. Lådan har samma format som dina vanliga lådor, men är försedd med spår i innerväggarna så att en låda kan med hjälp av utdragbara skiljeväggar delas in i fyra fack med minst två ramar var. En stor fördel med den här konstruktionen är att man inte får puckelynglande parningssamhällen av dem som misslyckas att få fram en äggläggande drottning. De avdelningar som misslyckas blir skattlådor åt de andra. Den avdelning som får för mycket bin delar med sig av bin till de andra. Ramarna används till avläggare. Den viktigaste delen i konstruktionen är bottnen, som ska vara 15-20mm hög. Varje avdelnings bottendel har ett utskuret hål som är 2cm brett och längden 2/3 av avdelningens längd. Varje hål är försett med en spärrgallerbit från båda håll, dvs två stycken. Dessa möjliggör kommunikation av bin mellan de olika avdelningarna. Varje avdelning har också sitt eget fluster och täckskiva. Användningsalternativ 1 Parningslådan kan användas som 1. Fritt stående parningslåda. 2. Topp-parningslåda. 3. Parningshöghus. 1. Fritt stående parningslåda måste vara utrustad med ytterligare en botten under den första som är ca 20mm hög. Denna bottendel behövs för att möjliggöra kommunikation mellan de olika avdelningarna. 2. Topp-parningslådan sätts högst upp på ett samhälle från vilket drottningcellerna är framtagna. I nedersta lådan befinner sig den gamla drottningen, och på den lådan sätts ett spärrgaller. På spärrgallret ställer man en låda med honung och pollen, och på den lådan Rasfus parningslåda. 3. Ett parningshöghus innebär att man ställer flera parningslådor på varandra. Många biodlare tillverkar liknande parningslådor, med tre eller fyra avdelningar, men utan botten med spärrgaller. Det är inte den parningslåda jag beskriver här och kan inte användas som sådan. Den här parningslådan kallar jag Rasfus Bitidningen

13 Användningsalternativ 2 Rasfus parningslåda kan användas på följande sätt 1. Befruktning av drottningar med hjälp av drottningceller från vilka drottningar är färdiga att krypa ut, sk mogna drottningceller. 2. Uppdelning av bisamhällen som har fått svärmlust. 1. Befruktning av drottningar från mogna drottningceller sker på samma sätt som i andra parningslådor. Man fyller parningslådorna på så sätt att varje avdelning får en ram med täckt yngel, och man sätter in drottningcellen i den. Ram nr 2 innehåller nektar och pollen, och man skakar i bin från ramar med yngel. Parningslådan tas sedan till ett ställe där drottningarna ska paras. 2. Uppdelning av samhällen som är på väg att svärma. I varje avdelning sätts en ram med yngel, drottningcell och en med mat. Om man kan hitta den gamla drottningen är det bäst att sätta parningslådan som topp-parningslåda. Den gamla drottningen sätts längst ner med några ramar yngel och mat, och resten med mellanväggar. Om man inte kan hitta drottningen så gör man uppdelningen, och efter 5-6 dagar kontrollerar man var drottningen hamnat. Där finns det ägg. Då kan man hitta henne ganska lätt och flytta henne längst ner. Framtagning av nya bisamhällen I slutet av den tredje veckan från att man har satt i gång parningslådan utförs en kontroll av huruvida drottningarna är befruktade eller inte. Där de befruktade drottningarna är, finns nu yngel, oftast täckt. Varje avdelning kan ses som ett separat bisamhälle med två ramar yngel. En parningslåda med fyra äggläggande drottningar färdiga att skördas. Uppdelning av parningslådan 1. Två-ramars avläggare Man kan ta ut ramarna med äggläggande drottning och bin från en avdelning, och sätta dessa i separata lådor som nya samhällen. När man har tagit ut ramarna från en avdelning ska man stänga flustret så att de resterande bina ansluter sig till de andra drottningarna. Man bör plocka ut avdelningarnas ramar gradvis och inte alla på en gång. Dvs om en låda har fyra äggläggande drottningar tömmer man inte tre avdelningar på ramar och drottningar på en gång utan med lite tidsintervall emellan. Med rätt vård kan ett litet samhälle som startas på två ramar så här utvecklas så pass att det kan invintras. Speciellt om det sker tidigt på säsongen. 2a. Plocka ut äggläggande drottningar Man kan ta en drottning från avdelning och göra en klassisk avläggare. Flustret för avdelningen stängs igen. Bina i avdelningen kommer att acceptera drottningen i grannavdelningen pga kommunikationen genom bottenspärrgallren. Efter 1-2 dagar tar man ut skiljeväggen och i dess ställe sätter man i en ram med mellanvägg. Man fortsätter så här tills det bara är en drottning kvar i parningslådan. 2b. Resten blir en stark avläggare Efter att man tagit bort äggläggande drottningar utökar man utrymmet för den kvarvarande drottningen i parningslådan genom att dra upp skiljeväggar. Bara det fluster behålls öppet för den avdelning som har kvar en äggläggande drottning. De andra stängs med en bit skumgummi. Nu har parningslådan 10 ramar varav 6-8 ramar med yngel, och det här är ett bisamhälle som kommer att invintras starkt. 30 år med Rasfus I rasfus parningslåda befruktas oftast tre drottningar, och lika ofta fyra eller två. Under min användningstid av Rasfus parningslåda har jag aldrig haft ett sämre resultat än så, och jag har använt den i mer än 30 år. Lägre ramformat är oftast lämpligast för användning som Rasfus parningslåda, såsom HLS, halv svea, halv norsk och farrar (3/4 langstroth). Bitidningen

14 Kupa för stadspollinering Dan Hellström Planeten jorden behöver nu en långsiktig plan på en hållbar utveckling. Vi måste inse att vi inte kan vara oberoende av naturen och klara av framtidens problem med den nya tekniken istället för det naturliga ekosystemets arbete. Det kan vara tid för en ny bikupa för att på det sättet förbättra chanserna för att vi ska få ett grönare samhälle med bättre kvalité av våra frukter, bär och frön. Målet med mitt arbete har varit att modernisera dagens bikupor både vad det gäller den estetiska formen men också utifrån ett hållbart perspektiv. Genom att öka medvetenheten om honungsbiets grundläggande pollineringsarbete kan vi möjligen gynna de ekonomiska, ekologiska och kulturella aspekterna i vårt samhälle. Syftet var att skapa en bikupa som tilltalar en bredare målgrupp som inkluderar både äldre och yngre, män och kvinnor. Bikupan ska även vara lättillgänglig, funktionell och kunna ta plats i vår nutida stadsmiljö. Uppskattade celler som får plats i själva kupan är cirka 25000, dvs kupan är mer till för pollinering av vår omgivning och inte så mycket för honungsproduktion. Kupan är konstruerad att ha isolering och klara av vintertemperaturer. Genom olika designmetoder, intervjuer, observationer och tidigare forskning inom biodling och dess effekt på vårt mänskliga samhälle har jag försökt arbeta mig fram till en bikupa som ska främja honungsbiets popularitet och att öka antalet biodlare. Designprocessen har gått till så att jag har använt mig av ett stort skissunderlag och byggt ett flertal modeller på varianter av förslag på en ny bikupa. Delar av materialet har visats för både biodlare, hobbybiodlare samt hundratals frågor som har gått till SLU (Sveriges lantbruks universitet) och SBR (Sveriges biodlares riksförbund). Genom detta arbete har jag lyckats få fram en form som både förbättrar och förenklar arbetet vid bikupan men också ökar flexi- biliteten så att man kan hitta nya alternativa platser för bikupans placering i den urbana miljön. Förklaringen bakom den rundade utsidan är en estetisk fråga. Jag ville ge kupan en mjukar och harmonisk upplevelse i stället för den statiska och hårda kubliknande formen som finns idag, plus att den ska kännas tilltalande i en stadsmiljö. Innerformen är rak för att få enklare form på ramarna. De ska vara lätta, enkla och billiga att göra. Och de ska inte komplicera slungningen. Tanken är att man ska kunna lägga två ramar i samma korg i slungaren. Har man kupor för pollineringens skull och inte producerar så mycket honung kan man säkert få sin honung slungad av en biodlare med slungutrustning. Under nästa säsong planeras ett flertal kupor att befolkas för att placeras ut i olika stadsmiljöer. 14 Bitidningen

15 En gammal bild Gitte Malmgren Min mor Gudrun är länken mellan två biodlargenerationer. Hon gillade honung men det blev aldrig av med egna bin. Min mormor och morfar var biodlare. Det är jag och min man också. Min mormor och morfar hette Ingrid och Jean Berglind. De bodde i Pershagen, ett samhälle strax söder om Södertälje. De hade en tomt på närmare 3000m 2 högst upp på bergknallen i Pershagen. Det kallades Bergsbo. De hade även en hallonodling för att få in extra pengar, liksom många äppelträd och bärbuskar. Även en liten gris och höns fick plats i ett hörn. Huset byggdes med egna händer och ekonomin var nog ansträngd under många år. Det gällde att få in kontanter på många olika sätt. Min mamma Gudrun berättade att mormors hallon var extra populära och ansågs extra fina och goda. Mormor sitter här och väntar på att en svärm infångad i en halmkupa ska krypa över i en kupa. Min mor Gudrun tror bilden kan vara tagen runt När kriget bröt ut hade man svårt att få tag på socker eftersom det var ransonerat. Biodlingen upp- Bitidningen hörde under kriget när sockerransoneringen slog till. Halmkupan ligger på en trälåda från Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget. Min far och mor bodde kvar på övervåningen i Pershagen när jag föddes innan de lyckades ordna en egen bostad. 15

16 Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Bihälsa Sedan några år tillbaka har det i media publicerats ett stort antal artiklar om bidöd. Rubrikerna är ofta spektakulära och det talas om katastrof för såväl bina som för växtligheten. Ibland innehåller artiklarna till och med citatet: Om bina dör har människan bara fyra år kvar att leva för att förstärka katastrofstämningen. Orden anges ha sagts av Einstein, och syftet är väl att på så vis ge dem extra tyngd. Det saknas dock belägg för att Einstein någonsin skulle ha sagt så. Och för övrigt finns det inget som tyder på att det ligger någon sanning i påståendet. Håller bina på att försvinna? Nyligen intervjuades jag av en journalist som frågade hur det gått med honungsskörden nu då en tredjedel av bisamhällen dog under vintern. Varifrån uppgifterna om förluster i den storleken stammar vet jag inte, men vad jag har förstått cirkulerar det i media uppgifter om att antalet bisamhällen i Europa har minskat med en tredjedel varje år de senare åren. Om så är fallet skulle antalet bisamhällen i år således bara vara ca 20 % av vad som fanns 2006 eller 45 % av vad som fanns Kan det verkligen stämma? Ett av projekten inom COST/COLOSSprojektet (som arbetar med frågeställningarna kring de ökade förlusterna) går ut på att få en bättre bild av hur stora förlusterna är. Den enkätundersökning som genomfördes tidigare i år här i Sverige ingår i det projektet. Av de totalt ca samhällen (hos ca biodlare), som invintrades 2009 i de 20 europeiska länderna (inkl. Turkiet) där undersökning genomförts, dog 15 % under vintern 2009/2010. Antal samhällen april/maj 2010 var ca 3 % lägre än april/maj 2009, dvs. en väsentligt lägre minskning än de 33 procent som det nyligen hävdats. Figur 1. Med en doseringsspruta droppas oxalsyralösningen på bina i kakgatorna. Dosen oxalsyra ska anpassas till samhällets styrka, se figur 2. Behandlingen skall inte upprepas. Foto: P. Kristiansen. Förlusterna har de senare åren varit högre än vad de tidigare varit, och det har inneburit stora ekonomiska förluster för de biodlare som drabbats. Men det finns inga belägg för påståenden om att honungsbina håller på att försvinna. Vad är orsaken till de ökade förlusterna? Några av de orsaker som jag sett nämnda i media är bland annat: kemikalierna i jordbruket, mobiltelefoner och att bina invintras på socker. Det finns studier som tyder på att några av de kemiska ämnen som används i plantskyddsmedel kan förstärka effekten av olika sjukdomar och parasiter. Men kemikalierna är sannolikt inte huvudorsaken till de stora förlusterna. Om så vore fallet skulle dessa förekomma enbart i bigårdar som är placerade intill besprutade åkrar. En enkätundersökning om övervintringen i Slovenien 2007/2008 visade att förlusterna var ca 25 % i områden med intensivt odlat lantbruk; i områden utan detta var de drygt 20 %. I en tysk studie som pågått sedan 2004 har det inte kunnat påvisas några skillnader beträffande övervintringen mellan bigårdar som har konventionellt odlad raps inom dragområdet och bigårdar utan raps. När det gäller påståenden om att strålning från mobiltelefoner skulle vara orsaken till de omfattande förlusterna så hänvisas det till en studie som gjorts i Tyskland. Den studien gjordes dock inte med mobiltelefoner utan med DECT-basstationer (som används i trådlösa telefoner) som var placerade direkt i kuporna. Visserligen var det en lägre andel av bina som kom tillbaka till kuporna med DECT-basstationer än till kuporna utan. Men studien ger inga belägg för att mobiltelefoner skulle vara boven i dramat. Visst kan det inte uteslutas att bisamhällenas hälsa kan påverkas 16 Bitidningen

17 genom att invintras på enbart socker. Men att invintring på socker skulle vara orsaken till de stora förlusterna finns det inga belägg för. Däremot visar resultaten från ett antal olika studier att det finns ett samband mellan låg fodermängd och stora förluster. Undersökningen som genomfördes våren 2003 i Sverige visade t.ex. att förlustprocenten bland samhällen som invintrades med 15 kg socker eller mer var lägre än bland de samhällen som invintrades med mindre än 15 kg. Det finns inga enkla förklaringar till de ökade förluster, utan de flesta som arbetar med frågesällningen kring dessa är eniga om att det är en kombination av en rad olika faktorer, som bland annat sjukdomar och parasiter, brist på pollen och nektar, ogynnsamt väder och bekämpningsmedel. Figur 2. Behandling med oxalsyra. Metoden beskrivs i broschyren Varroabekämpning med ekologiska metoder (Jordbruksinformation ) som kan beställas genom Bibutiken (www.biodlarna.se) under rubriken Skrifter och tidningar eller på telefon Varroa är den främsta boven i dramat Varroa är inte den enda orsaken till att bisamhällen dör, men det finns många studier som visar att kvalstret och framförallt bristfällig eller ingen bekämpning av det är den enskilt största orsaken till stora förluster. Det visar även den studien som en grupp forskare i Kanada genomförde 2007/2008. Resultatet från studien har nyligen publicerats i tidsskriften Apidologie. På SBR:s webbplats: se (Bin och biodling > Bihälsa > Forskning och försök) finns en sammanfattning av artikeln. En enkätundersökning om övervintringen 2009/2010, omfattande 539 biodlare med lite drygt samhällen i tre tyska delstater, visar tydligt att en väl genomförd behandling mot varroa i augusti och september är gynnsam för en bra övervintring. Den visar bland annat också att de biodlare som hade låga förluster (i genomsnitt 7 %) var: kvinnor, biodlare som har haft bin i kortare tid än genomsnittet, biodlare som tillämpar drönaryngelbortskärning och som behandlar med myrsyra i augusti samt oxalsyra på hösten/vintern. Bitidningen Behandling med oxalsyra Om man inte har behandlat samhällena med Apistan i augusti eller september, utan behandlat med t.ex. myrsyra eller tymol eller inte gjort någon behandling alls, rekommenderar jag att genomföra en behandling med oxalsyra när bisamhällena är infodrade och yngelfria. Den behandlingen innebär att samhällena övervintrar med få kvalster och att kvalstermängden är låg vid början av nästa säsong. Eftersom oxalsyra enbart dödar kvalster som sitter på vuxna bin blir effektiviteten mycket lägre om det finns täckt yngel när behandlingen görs. Det gäller även vid en liten yngelmängd. För att uppnå bra effekt av behandlingen skall den därför först genomföras efter det att allt yngel har krupit. Ifall man inte vill vänta tills det sista ynglet har krupit, kan man innan behandlingen plocka bort de ramar där det finns lite täckt yngel kvar. I broschyren Varroabekämpning med ekologiska metoder (Jordbruksinformation ) finns anvisningar på hur behandling med oxalsyra kan genomföras. Vid behandling av samhällen på en låda enligt anvisningarna kan man som regel uppnå en effektivitet på minst 90 %. För att uppnå lika hög effekt vid behandling av samhällen på två lådor måste man trixa lite. Antingen sära på lådorna och fördela lösningen i vardera lådan, lämpligast är då att droppa i nedersta lådan först och sedan i den övre. Eller att ovanifrån tillföra lösningen i båda lådorna. För att underlätta behandlingen på det här sättet invintras samhällena med en ram mindre i översta lådan. När behandling ska genomföras sära på ramarna så att en del av lösningen kan droppas på bina som sitter i kakgatorna i nedersta lådan (fungerar väl när doseringssprutan är försedd med en plastslang). Sedan droppas den resterande mängd lösning på de bin som sitter i översta lådan. Oavsett om man gör på det ena eller andra sättet skall den totala mängd lösning som ett samhälle behandlas med inte fördubblas fast det står på två lådor. Ett starkt samhälle ska fortfarande behandlas med enbart ml, och lösningen fördelas i de två lådorna i förhållande till bimängden i respektive låda. Förångning av oxalsyra Förutom applicering genom droppmetoden kan oxalsyra appliceras genom förångning (sublimering är egentligen den korrekta termen för processen). En fördel med den metoden är att man inte behöver öppna kuporna vid behandling. Nackdelen är att behandlingen tar längre tid och är dyrare. Vid behandling av samhällen på två lådor blir tidskillnaden i förhållande till droppmetoden mindre, vilket gör att förångningsmetoden kan vara ett lämpligt alternativ i det sammanhanget. Men viktigt att tänka på är att kupan måste vara anpassad till metoden, bland annat måste botten vara tät och flusteröppningen så hög att det går att föra in förångningsapparaten. Behandling av samhällen på nätbotten kommer inte att bli tillräckligt effektiv. Samma sak gäller om apparaten inte placeras under biklotet. Viktigt att tänka på om man tillämpar behandling med förångning av oxalsyra är även att effektiviteten kan variera avsevärt beroende på vilken metod som används. 17

18 Sorthonung och annan honung med bestämt ursprung Arne Johansson Intresset för sorthonung har ökat även hos biodlarna. Eftersom denna är ett ganska nytt fenomen för Sverige behöver vi diskutera en del begrepp. Enligt min uppfattning är sorthonung bildad av nektar från i huvudsak en nektarkälla, vilket återspeglas i honungen och ger den specifika egenskaper och smak. Detta är naturligtvis inte lätt att åstadkomma i vårt klimat när så mycket blommar samtidigt, men under speciella omständigheter kan det vara möjligt. Ibland kan vi märka att vi fått honung av ett särskilt slag, t ex från maskros, gul och seg. Eller från lind, nästan grönskimrande. Men hur kan vi vara så säkra på vad det är så att vi kan saluföra den som sorthonung? Pollenanalys är ett sätt, men för en liten mängd honung kan det upplevas som omständligt och vilka gränsvärden sätter vi? 50 % andel av ett bestämt pollen är vanligt, men det är inte så att andelen pollen och andelen nektar alltid överensstämmer. Hur är det med akaciahonung t ex? Når den någonsin upp till 50 % pollen från akacia? Utseendet på honungen fungerar inte heller. Det finns exempel på stora variationer fastän pollenanalys visat hög andel av en sorts pollen. Samtidigt har vi honung som ser helt lika ut, men pollenanalys visar på olika ursprung. Smaken kan vara en vägledning, men kan knappast vara mer än en indikation på ursprung. Möjligen kan vi gå vidare med sensoriska tester. Det är dock inte så enkelt. Det kräver utbildning och träning och kanske också en viss talang i att uppfatta smak. För en biodlare som känner sin trakt och följer binas utveckling och inte är rädd för det merarbete det innebär är det möjligt att åtminstone ibland få fram honung med känt ursprung. Mer arbete är det. Man får slunga ofta och lite och hålla isär varje parti. En kollega i Tyskland skattar 2-3 ramar åt gången från varje samhälle och följer draget mycket uppmärksamt, men så har han också 7-8 sorter. Om man känner sina dragförhållanden och vet att en växt dominerar, vet när man satt till tomma ramar och vet när man skattat och om dessutom ens erfarenhet säjer att det är karaktäristisk utseende, smak och lukt, då tycker jag man ska våga ange ursprung. Det finns genvägar naturligtvis. Om man inte vill specificera en särskild växt kan man nöja sig med att ange naturtyp, t ex skog, äng eller slätt. Det går också att skilja i tid, t ex vår-, sommar- och hösthonung. Detta är faktorer som man kan vara säker på, som ingen kan ifrågasätta, men problemet är att ibland ser honungen ändå likadan ut så detta ska nog inte kallas sorthonung. Är det nu värt alla dessa besvär kan man undra, partipriset för sorthonung hos oss i Skaraborg ligger på 70-80:- per kg och utpriset är så högt man har samvete till. Intresset är stort. För ett par år sen deltog jag på en mässa med vin-, ost- och honungsprovning och både kollegan Ronny Schults och jag blev överväldigade av det intresse vår sorthonung väckte. Det är naturligtvis speciella människor på en sådan mässa men alla tyckte det var fantastiskt att honung kunde smaka så olika. Det blir oftast små mängder av varje sort. Det innebär att man inte kan garantera leveranssäkerhet, men min erfarenhet är att handeln idag accepterar att det är en begränsad tillgång och hanterar sorthonungen som en primör. Att producera sorthonung med en tydlig identitet kan vara en bra nisch för mindre och medelstora biodlare som ser till det ekonomiska utbytet av sin biodling. Ospecifierad honung är trots allt utsatt för konkurrens och kan t o m vara utsatt för en viss prispress. 18 Bitidningen

19 Kakhonung Arne Johansson Kakhonung är enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om honung: Honung som bina förvarat i cellerna i nybyggda vaxkakor, utan yngel eller i tunna bottenplattor för vaxkakor enbart gjorda av bivax och som säljs hela eller i delade täckta vaxkakor. Tolkningen är väl att det ska vara en honungsfylld bit av en vaxkaka och att vaxet ska vara nytt och tunt. Finns det en marknad? På många håll i världen är produkten vanlig, t ex i Mellanöstern och södra USA. Det är kanske för att den är orörd av människohänder och inte så lätt att förfalska som honung i burk. Även i Sverige finns en viss efterfrågan ofta från invandrare och jag har ibland hört att det är äkta honung. Det kanske lämpar sig bäst för försäljning på Bitidningen marknader men jag har sett importerad kakhonung även i butik. Framställningen sker i huvudsak på två sätt. Dels kan man köpa sektionsramar som monteras inuti en träram. I sektionsramen som oftast är av plast monteras en mellanvägg av vax. Den bör vara tunn. En vanlig valsad vaxmellanvägg är för seg och tjock. En tunt gjuten är bättre. Det finns mer utvecklade koncept typ Bee O Pack som är formpressade plastskivor med ett cellmönster i botten som penslas med vax och som bina sen bygger ut. Till båda dessa varianter finns fina plastlock som gör förpackningen tät och estetiskt tilltalande. Ett annat sätt är att skära eller stansa ut lagom stora bitar av en fylld vaxkaka. Det bör vara en från en remsa ledvax utbyggd vaxkaka så att mittväggen blir tunn och fin. Detta sätt är betydligt kladdigare än föregående. De celler som skadas vid utskärningen måste rinna av innan biten kan läggas i en förpackning. Det finns genomskinliga plasttråg som passar. Pizzabagaren har ofta sådana till salladen. Honungen som finns i kakbitarna måste hålla sig flytande länge. Det går inte med oljeväxthonung. Honungen kan gärna vara mörk. Det ser bra ut mot det vita vaxet. Problemet med denna produktion är att man ofta får dåligt och ojämnt utbyggda bitar i hörn och nederkanter. Även ytterramar kan bli sämre utbyggda. Det bästa är att sätta några ramar i mitten av en skattlåda i lämplig tid inför ett drag, t ex linddrag vars nästan grönskimrande honung håller sig bra. En variant av kakhonung är att skära smala bitar som läggs i en burk som sen fylls med flytande honung. Det kallas Chunk honey. Jag känner inte till något svenskt ord, men jag kallar det för Skotthonung, inspirerad av det vaxskott man pratade om i halmkupebiskötseln. Problemet är att vi inte har en naturligt flytande honung, som t ex acacia vars ljusa genomskinliga honung gör att kakbiten framträder fint i burken. Flytande värmebehandlad honung återkristalliserar ganska fort igen troligen beroende på vaxsmulor och att det på kakbiten finns lite honung från skadade celler som bildar kristalliseringskärnor. Kakhonung har sannolikt inte potential att bli en stor produkt, men en liten marknad finns det och det ser bra ut på marknadsståndet. 19

20 Hur smakar en stad? Teo Paukstadt Min unge konstnärskollega i Paris Olivier Darné kallar just nu sin konst Miel béton (betonghonung). Darné har 45 bisamhällen uppställda på höghus och insköpscentra mitt i Paris. I 12 år har han haft bikupor så. Forskare i Centre National de Recherche Scientifique i Paris önskar nu svar på frågan varför Darnés bin är väsentligt friskare än bina på landet. De ger också mer honung. Hans 45 bisamhällen i Paris gav förra året 700 kg honung. Stadens honung har en extra fint smak, säger finsmakare. Samma projekt har Darné nu även i Marseille och Geneve. Även i Berlin finns biodlare (500 st) och samarbetet bland europeiska biforskare och länder är mycket bra. Man har t ex kommit fram till att stadsbin oftare hittar tillbaka till sina kupor än bin på landet. Detta antas bero på mindre besprutningar i stadsmiljön. Men besprutningsmedlens inverkan på landet kan inte bevisas entydigt i forskningssammanhang, sade en nederländsk forskningsstation. De många monokulturerna, typ raps, ger bara honung en kortare tid. Men så är det inte i storstäder som Paris, Berlin, Geneve, New York Entusiastiska biodlare Hur får man nya entusiastiska biodlare? Ge ditt barnbarn ett eget bisamhälle! Farfar och mormor har här en viktig uppgift. Gunilla & teo Elvin får ledigt från dagis och får en drottning till sitt samhälle. Panorama över Paris. Foto: JHvW/Wikipedia 20 Bitidningen

21 Den värmande soppan Förfalskad honung i Danmark Marita Delvert Hösten är på väg och med den värmande soppor. Honungen kom inte med i receptet till soppan i septembernumret av BT. Och mängden socker till morotskakan blev inte angiven. Med en mixer och rotsaker och örter av olika slag, går det lätt att botanisera i köket. Prova en mättande, guldgul ingefärs- och honungsdoftande morotssoppa gjord på härliga svenska morötter. Avsluta med en mustig honungs- och morotskaka och festa med ett glas av det nya honungsvinet TEJ. Morotssoppa (4 personer) 2 charlottenlökar 2 vitlöksklyftor 1 msk honung 1 stor potatis i bitar 4 normalstora morötter i skivor 5 dl vatten (eller hälften vin och hälften vatten) 2 tärningar hönsbuljong (eller grönsaksbuljong) Peppar, salt, tabasco 2 msk riven ingefära 3 msk färsk citronsaft Morotskaka 4 ägg 1 dl honung 1/2 dl socker 1 dl rapsolja 3 dl grovrivna morötter 4,5 dl vetemjöl 1 dl hackad mandel 2 tsk kanel 1 tsk bikarbonat 2 tsk bakpulver Riv morötterna grovt och hacka mandeln. Vispa ägg, socker, honung och olja. Tillsätt morötter, mandel och övriga ingredienser. Grädda i 175 grader i ca 45 minuter. Bitidningen Skiva löken och fräs den i olja, häll i honung, vätska, buljongtärningar, morötter och potatis och låt koka i 10 minuter. Mixa soppan och smaksätt med ingefäran, salt och peppar (buljongen är salt), några droppar tabasco och citronsaft. Garnera med gröna örter och/eller lägg en klick räkost på varje tallrik innan serveringen. Ett grovt bröd är gott till. Glasyr till morotskakan 50 g smör 100 g philadelphiaost 1 dl florsocker 2 tsk honung 2 tsk färskpressad citron Rostad, flagad mandel Vispa ihop delarna till glasyren och bred på kakan när den svalnat. Strö över den rostade, flagade mandeln. Jørgen Bang skriver i nr 7 av danska Tidskrift for Biavl om biodlare i Danmark som fodrar sina bin med socker på ett misstänkt sätt. Varje gång biodlaren satte på skattlådor, två åt gången fylldes fodraren med sockerlösning. Detta skedde under mest hela säsongen. En sådan driftsform där man tillverkar förfalskad honung genom att fodra bina med rikligt med sockerlösning är en skam för biodlarkåren. Håll utkik så att något sådant inte händer i Sverige. Att detta tyvärr inte är helt ovanligt i en del länder förstår man av de frågor man kan få från invandrare. De kan undra hur mycket socker man blandat i honungen. Vi blandar inget socker i honungen. Red Nedgång i pollineringen M inskningen av bin i världen kan förväntas få negativ effekt på den pollinering som utförs i naturen och odlade grödor. Ett forskningsprojekt i Klippiga bergen i Colorado, USA är det första som visat att denna effekt är verklig. Man har registrerat upp till en 50%-ig minskning i pollineringen i projektet under de 17 år som studerats. Man påpekar att inte bara honungsbin minskat de senaste åren utan även andra pollinerare pga bl a sämre tillgång till naturliga boplatser för dessa. Prof James Thomson nämner också att den globala uppvärmningen kan spela en roll då blomningstiderna förändrats pga denna. Studien kommer att publiceras i Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences. Källa:Telegraph.co.uk Red 21

22 Ett år i biodlingens tjänst Michael Cornell Det har varit ett mycket intressant år och jag har fått förmånen att träffa många människor som brinner för biodling. Det händer väldigt mycket inom svensk biodling just nu. Det långsiktiga arbetet med att öka medlemsantalet ger nu frukt. För andra året i rad ökar medlemsantalet i SBR. Det gäller också att ta hand om de nya medlemmarna och det görs på ett mycket bra sätt ute i föreningarna. Det visar den medlemsenkät som gjorts och där medlemmar är mycket nöjda med den lokala föreningen. Det ska ni alla ha ett stort tack för. Centralt är vi till för att hjälpa och stödja er i ert arbete och att arbeta för att biodlingens villkor förbättras. Biodlingens betydelse framgår mer och mer. I alla sammanhang när man träffar folk är det lätt att få igång en positiv diskussion om biodling och honung. Det ligger ju helt rätt i tiden med en bra produkt och ett ansvar för naturen genom pollineringen. Här gör alla biodlare en mycket stor insats oavsett om man har få bisamhällen eller har en större biodling. Det visar ju också alla reportage i TV, tidningar och radio om biodling och honung. Det gör också att andra organisationer vill samarbeta med oss, t.ex. koloniträdgårdsodlare, fruktodlare och frö- och oljeväxtodlare. I projektet pollinatören samarbetar vi lite extra med fruktodlarna och fröoch oljeväxtodlarna. Till det kommer det organisatoriska samarbetet vi har med Studieförbundet Vuxenskolan genom alla studiecirklar som är en viktig rekryteringsbas och LRF där vi bl.a. fått deras riksförbundsstämma att ställa sig bakom våra tankar om pollineringsersättning. För att kunna informera om biodling och göra fler människor intresserade av och se vikten av biodling så har vi under senaste året bl.a. haft besök i Mantorp från Jordbruksverket och Jordbruksdepartementet. Vi har också besökt miljö- och Michael Cornell har nu varit förbundssekreterare i SBR i drygt ett år. Han summerar här sin första tid i SBR och blickar framåt. jordbruksutskottet för att påvisa vikten av biodling och föra fram våra idéer om pollineringsersättningar mm. Allt för att ge information om biodlingen i landet. Det har varit många trevliga möten. Där vi har uppfattat att det finns ett positivt intresse för biodling. Ute i landet har ni ju också på många ställen passat på att informera om biodlingen vid ex. honungens dag eller andra arrangemang. I och med att vi är med i EU och EU har stor betydelse för jordbrukspolitiken är det viktigt att tillsammans med andra försöka påverka vad som sker där. Vi har därför ett nära samarbete i Norden och Baltikum genom Nordiska baltiska birådet och inom EU genom Copa. Under året har arbetet med att driva på frågan inom EU pågått. Bland annat har honungsprogrammet inom EU fått mer pengar även om inte Sverige var tillräckligt snabba i vändningarna för att få ta del av det. EUparlamentet har visat stort intresse och den 30 augusti var det en utfrågning där parlamentets ledamöter ställde EU-kommissionen mot väggen. Det verkar förhoppningsfullt för Svensk biodling framöver. Kan vi nu tillsammans arbeta ännu mer för att få fram fler bin genom att minska vinterdödligheten och att öka tillgången på bin så talar mycket för att biodlingen kommer att kunna utvecklas positivt de kommande åren. Äntligen tid att träffas och tid att förstå. I Lotta Fabricius Kristiansens bigård fick beslutsfattarna från Jordbruksdepartementet och Jordbruksverket möjlighet att träffas och prata om problematiken och möjligheterna kring biodling. Bästa platsen för detta är där verkligheten blir tydlig, i bigården. På bilden från vänster Jackis Lannek, handläggare i bifrågor på Jordbruksverket, Kristina Ohlsson, juridisk rådgivare på Jordbruksdepartementet, Åse Tronstad, kansliråd på Jordbruksdepartementet och Ulrika Rinman, departementssekreterare på Jordbruksdepartementet. Bildtext och foto Lotta Fabricius Kristiansen. 22 Bitidningen

23 Giftig nektar Lars-Martin Liljenvall Honung anses som en naturlig och nyttig produkt. Man kan emellertid ibland finna substanser i honung som är giftiga för människan. Nektar och pollen från en växt kan uppvisa speciella ämnen som är av positiv betydelse för växten själv då de kan utgöra ett skydd mot exempelvis växtätande djur. För människan kan de emellertid vara skadliga. Till denna kategori hör nektar från en rhododendronart som växter i de pontiska bergen i norra Turkiet (Rhododendron ponticum). Ämnen i denna nektar kan ge illamående, blodtrycksfall, irritation och huvudvärk. Även cirkulationsstörningar kan förekomma och ge upphov till medvetslöshet. Under antiken rapporterade skriftställaren och krigsherren Xenophon ( f.kr.) om förgiftningssymptom hos soldater i den grekiska armén vilka hade ätit honung från denna blomma. Giftig Rhododendronnektar För en tid sedan kontaktades Institutet för Bienenkunde i Celle av en klinik i Sydtyskland. En turkisk kvinna med illamående och cirkulationsproblem hade kommit in till kliniken. Enligt hennes utsaga hade symtomen uppträtt när hon ätit av honung som hon medfört från ett besök i sitt hemland. Läkaren sände ett prov av honungen och man kunde fastställa att den härstammade från den pontiska rhododendronarten. Kvinnan återhämtade sig så småningom. Rapporter om denna giftiga honung har även kommit från Kina, Nepal, USA och Nya Zeeland. Giftet ifråga handlar om Grayanotoxine. Det bildas i relativt många Rhododendronarter, som t.ex. Rhododendron arboreum och Rhododendron campanulatum, men även hos lagerbladets blomma. Växtfysiologen, Dieter Hess, tror att jästämnet i nektarn hindrar bakterier och svampar att få fäste i växten, men bin, humlor och getingar som i stort antal besöker rhododendronbuskarna i trädgården, får inte i sig giftet i någon större koncentration. Eftersom blomningen infaller samtidigt med raps- och robiniaväxter, som lockar med sin nektar och pollen, så är risken minimal att rhododendronnektarn kommer med i den lokala honungen. Bitter smak Även den sydafrikanska Euphorbia-honungen, även kallad Noors honung, med nektar från vargmjölksväxten (Euphorbia antiquoru), innehåller giftiga substanser. Här handlar det om en klass av sk. terpener, en molekyl (med 20 kolatomer och 4 grenade metylgrupper), som ingår i alla vargmjölksväxter. Substansen har detekterats i honung från växten. Smaken är bitter och ger en ögonblicklig irritation i mun och strupe. Ämnet kan också vara cancerframkallande. PA-honung En grupp vallörtsväxter som bildar sekundära substanser innehåller de fruktade levertoxiska ämnena pyrrolizidin-alkaloiderna (PA), även kallade seneico-alkaloider. Också dessa ämnen är cancerframkallande och kan leda till lever- och genetiska skador. Det förekommer också i vissa inhemska växter, t.ex. blåeld (Echium vulgare), hampflockel (Eupatorium) och gurkört (Borago officinalis). I Australien har man infört handelsförbud med honung innehållande nektar från blåeld. I Tyskland pågår sedan 2002 en diskussion om lämpligheten av försäljning av honung belastad med PA. Blåeld uppskattas livligt av bin som intensivt besöker denna växt. Andra kritiska växter, som t.ex. korsörten (Senecio vulgaris), är med nuvarande kunskap inte attraktiv för bin och utgör inte heller någon nektarkälla. Växten anses farlig för hästar. PA-halter har undersökts i samarbete mellan universiteten i Braunschweig och Wurzburg, hos såväl den regionala honungen som i de 216 olika sorter som förekommer i handeln. Av dessa var 19 prov positiva (9 procent). Men här handlade det om honung från Australien, Nya Zeeland och USA eller blandningar från olika områden på jorden. Alla de europeiska sorterna var fria från giftiga substanser. Det är inte bekant vilket inflytande dessa substanser har på bin och utvecklingen av larverna. Men inom ramen för ett projekt som startats av Universitetet i Braunschweig och Biforskningsinstitutet i Celle arbetar för närvarande en doktorand med fallet. I fokus står giftiga substanser, en strategi för att undvika dessa samt alkaloidernas inverkan. Ytterligare undersökningar ska kunna ge svar på frågor om substansen finns direkt i nektarn eller om den överförs till nektarn från pollenet och därmed hamnar i honungen. Källa: Deutsches Bienen Journal,17 (2009):7 sid 6 Bitidningen

24 Medlemmar summering 2010 Fullbetalande: 8119 Familjemedlemmar: 667 Nya medlemmar: 812 Juniorer: 74 Totalt: 9672 Mer rekryteringsmaterial skickat till distrikt och föreningar Mini-roll-ups till distrikten Till varje distrikt har vi på samma sätt med hjälp av pengar från Nationella programmet 2010 kunnat skicka 1 st Miniroll-up. Den lämpar sig väl för användning vid utåtriktade arrangemang. Passar bra på t.ex. ett informationsbord, i ett skyltfönster eller på en entrédisk. Medlemsfokus 2010 Lilla Värvarpaketet till föreningarna Med hjälp av pengar ur det s.k. Nationella programmet 2010 har vi fått möjlighet att skicka Lilla Värvarpaketet till föreningarna. Vi hoppas ni får nytta och glädje av detta vid höstens och vinterns rekryteringsinsatser. Lilla Värvarpaketet har kompletterats med filmer på DVD från KOMPIS-projektet, vilka passar bra som illustration till kommande kurser och temakvällar. SBR-bottnen 2010 Tillsammans gjorde vi det igen! SBR:s medlemstal ökade för andra året i rad! Totalt blev SBR 98 st fler medlemmar jämfört med förra året. Vi ser åter en mycket glädjande ökning av fullbetalande medlemmar. Det kan bara tolkas som att värdet av medlemskapet i SBR har ökat ytterligare! Rekryteringen av nya medlemmar landade i år på 812. Vilket är helt fantastiskt jobbat av våra föreningar! Antalet juniorer har på några år ökat med nästan 50 %! Föreningar och distrikt har all anledning att fira medlemsökningen på de kommande årsmötena!! Lilla Värvarpaketet som skickats ut: 1 st bordsutställning 20 st medlemsvärvarfoldrar Bli biodlare 20 st flyers Lär dig biodling 1 st folder Att bli med bin Fler ex av denna folder beställs gratis hos SBR mot porto. Den kompletterar även den stora roll-up distrikten fick förra året. Tanken är också att föreningarna skall kunna få tillgång till dessa båda hjälpmedel för sina arrangemang. Lagret håller raskt på att ta slut Flera producenter hjälpte till att få fram ytterligare en omgång blir för SBR-bottnen. Blir det en fortsättning meddelas detta via BT bottnar under sommaren. I skrivande stund är det bara ett och Bibutiken på vår hemsida fåtal kvar av dessa. I dagsläget är det oklart hur fortsättningen Med vänliga hälsningar! Janne Mårtensson, SBR BV-pins 50 kr/st Allt går oavkortat till BV! Fortsätt stödja fondens uppbyggnad! Köp den nya Biodlingens Vänner t-shirten eller en BV-pins till dig själv eller någon du vet är en biodlingens vän. BV:s Gåvobevis är perfekta till uppvaktningar. Nu finns Biodlingens Vänner också som en grupp på Facebook! Bli medlem i den! Vad är Biodlingens Vänner? En stödfond inom SBR, Sveriges Biodlares Riksförbund, för att stimulera och utveckla svensk biodling. Belopp till Biodlingens Vänner sätts in på pg Märks med Biodlingens Vänner samt namn och adress. Gåvor från 100 kr och uppåt erhåller ett Gåvobevis. Bidrag ur fonden ansöks en gång per år. Bidrag börjar delas ut när fonden når SEK. Vad vill Biodlingens Vänner stödja? Centrala, regionala och lokala utvecklingsprojekt inom biodlingen t.ex: produktutveckling, avelsprojekt, metod- och materialtester, seminarier, föreningsbigårdar mm. Marknadsföring av biodlingen och rekrytering av Kontoställning AUG 2010: kr nya biodlare. Forskning inom biodlingsområdet. En ökning med drygt 22% sen maj 2010! 24 Bitidningen

25 Årsrapport över min biskötsel säsongen 2010 Upplysningar om biodlaren Skicka senast 31 okt till lokalavdelningens styrelse Man Kvinna Födelseår:... Upplysningar om min biodling Invntrade samhällen hösten st Förluster...st Avläggare bildade sommaren st Invintrade samhällen hösten st Honungsskörd totalt...kg Varroa Varroa. Första året varroa konstaterades var... Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Drönaryngelbortskärning Spärrbox Apistan Tymol Annat, ange vad/vilken metod... Ej bekämpat varroa... Namn Årsrapport över min biskötsel säsongen 2010 Upplysningar om biodlaren Kopia som behålles Man Kvinna Födelseår:... Upplysningar om min biodling Invntrade samhällen hösten st Förluster...st Avläggare bildade sommaren st Invintrade samhällen hösten st Honungsskörd totalt...kg Varroa Varroa. Första året varroa konstaterades var... Om du har varroa, ange bekämpningsmetod(er) Myrsyra Mjölksyra Oxalsyra Drönaryngelbortskärning Spärrbox Apistan Tymol Annat, ange vad/vilken metod... Ej bekämpat varroa... Namn Bitidningen

26 Årsrapport över min biskötsel tiden 1 oktober september 2010 OBS! Efter sammanställning (utan namnuppgifter) i lokalbf kastas biodlarens blankett. Ta ut blanketten ur tidningen eller kopiera den, fyll i den och skicka den till ordföranden i din biodlarförening. Du kan också ladda hem en blankett från SBR:s hemsida och skriva ut den på din skrivare. Beroende på om du har program i din dator som klarar det kan du fylla i blanketten i datorn och sedan skriva ut den. Kanske kan du också spara den ifyllda blanketten till en ny pdf-fil och bifoga till ett mail till din ordförande i föreningen. Föreningen sammanställer alla årsrapporter och skickar ett sammandrag av alla medlemmars rapporter till distriktet som sammanställer föreningarnas rapporter och rapporterar till förbundet. Din rapport stannar alltså i föreningen. Genom denna statistikinsamling får distrikt och förbund värdefulla fakta om svensk biodling som används i kontakt med myndigheter och beslutsfattare för att förbättra villkoren för svensk biodling. Tack för din hälp! 26 Bitidningen

27 Bitidningen

28 Bitjuvar härjar i Småland En biodlare i Villstads Bf har åter drabbats av tjuveri i sina bigårdar. Första gången han upptäckte att något inte stod rätt till, var för några år sedan då det försvann ett samhälle i hans bipaviljong hemma, ramarna plockades bort. Denna gång är det i en utbigård där man plockat bort 11 st Svearamar med yngel och bin, jämte drottning. Man har ersatt med gamla svarta ramar i tron att det inte skulle märkas. Vidare har 2 st parade äggläggande drottningar plockats ur kassetter. På detta sätt får man 2-3 samhällen. Dessutom har ett antal lådor med kompletta ramar stulits ur ett förråd hemma. Detta är ingen nybörjare/tjuv som är framme. Han kan hantera bin. Biodlaren är mycket arg och besviken över att det finns sådana personer i våra led. När man sätter gamla svarta ramar i andras kupor sprider man smitta. I Gislaveds Bf har man även blivit av med en avläggare i en bigård. Här observerades en motorcykel av en bärplockare. För ca år sedan hände något liknande i Kalmartrakten. Vad kan vi biodlare göra för att stoppa detta? Var mera observant och rörlig vid tillsynen av samhällen och bigårdar. Anmäl till polisen. Olle Andersson, Burseryd. Skånes Biodlardistrikt Utbildnings- och informationsdag lö 30 okt kl 10-ca16 på Vandrarhemmet i Tollarp. Anders Lignell: Redogör för det nya Honungsbedömningsreglementet samt för Bihusesyn. Lunch. Janne Mårtensson: Talar om bildandet av Avläggare samt om Projektet Mera bin. Sune Olsson och Bo Lindahl: Informerar hur dom gör Avläggare. Bengt Andreasson: Information från Svensk Biavel. Stig Hansson: Presenterar Utbildningskommittén samt det uppdrag dom fått. V.Ordf. Alf Sjöberg: Informerar från SBR. Ordf. Bo Lindahl: Information från Distriktet. Uppmaning till medlemmarna: Tag med och visa biredskap eller annan utrustning som ni tycker är bra att jobba med i er biodling. Lunch med kaffe och äpplen i pauserna ingår i kursavgiften 125:- som betalas på plats. Bindande anmälan senast den 25 oktober till Bo Lindahl , eller Ingrid Bondesson Max 100 personer först till kvarn gäller. Dagen delfinansieras av Länsstyrelsen i Skåne, Landsbygdsavdelningen. Välkomna Lönsam Binäring i Mälardalen Hösten 2010 Produktutveckling del 1 Med råvarorna från bikupan, livsmedelsförädling Medverkande är Örtagård Öst, Jämtland, som har utvecklat användandet av honung i sina produkter till sin nyckelverksamhet. När: Den 16 oktober kl Var: Djurby Gård, se Kostnad: 500 kr + moms. Mat och fika ingår. Produktutveckling del 2 Med råvarorna från bikupan, för kropp och själ. Teori och praktik Medverkande är bl.a. Lisen Sundgren, som driver det ekologiska naturkosmetikföretaget Lisen Organics. Tid: Den 29 januari 2011 kl Plats: Vallby Radiostation, se Kostnad: 700 kr + moms. Mat, fika och råvaror, burkar och kompendium till de praktiska momenten ingår. Ekonomi för Biodlare Lär dig knepen och få kontroll på företaget Innehåll: Affärsplan, investeringskalkyl, redovisning, deklaration och försäkring Tid: 13 november kl Plats: Vallby Radiostation, se Kostnad: 500 kr + moms. Mat och fika ingår. Anmälan senast en vecka innan respektive dag till eller För information kontakta Lotta Fabricius, eller , En grävling kan ställa till det Jag var en aning fundersam vem som hade varit framme, om det var björn eller vildsvin men enligt en man från länsstyrelsen som var där och tittade så var det bara grävling att välja på. På den ena bilden ser man hur först hackspetten har gjort hål i kupan och sedan grävlingen utökat hålet. Det fanns inget vax kvar på ramarna inne i lådan utan ramarna var helt renätna. Lars Ekström, Vekhyttan. 28 Bitidningen

29 Marknaden Säljes material mm Vaxinlämning Bi&Biodlingstillbehör Smedgatan 1, Svedala. Östra Industriområdet (vid Moltex) Öppet: April-September Måndag Lördag Övriga tider efter överenskommelse Tel , , , Återförsäljare för Joel Svensson. Samma priser som i katalogen. Motordriven slunga (alt motor till vår gamla) önskas , Bimat. halvautm.slunga apideor, vax, ramar, lådor, mm , Ånggryta rf 300 lit, radialsl 20 ln, tank 600 lit, silinsats, ramlist, div Bisamhällen 3 st bisamhällen säljes. tel Nu är det tid att lämna in ramar och vax. Vår inlämning är öppen oktober - mars. Vi säljer glasburkar i plastpaket som vanligt, pallpriser, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar. Ny slungare till nästa säsong - titta redan nu vad som finns? Har Du vår katalog - om inte, hör av Dig till oss så skickar vi den per post eller titta på Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: , E-post: Semesterstängt 22 dec - 8 jan. Bitidningen Kvartssidor.indd :41:53 Honung köpes! Vi hämtar grovsilad honung hos Dig, lånar ut tunnor och palltankar. Snabb betalning - bästa marknadspris. Krav, ljung och skogs betalas extra. Mats Karlsson , Göran Sundström Honung köpes Stora som små leveranser av svensk honung köpes upp av MJ Honung AB, Teckomatorp. Tel , Bitidningen

30 Möten och kurser Almanackan Distrikt Granndistrikt är välkomna Skånes Biodlardistrikt Göte Palmbladsfonden för Skåne. SBR-medlem i Skåne kan söka stipendium för projekt eller studieresa, med inriktning på avel av bin. Ansökan sänds till Ingrid Bondeson, G:a Tågarpsvägen 732, Mörarp senast den 31 januari Information om bestämmelserna lämnas av Ingrid Bondeson tel eller läs på distriktets hemsida. Stockholms Läns Biodlare Föredragsserien på Tomtbergaskolan, Kommunalvägen 31, Huddinge. Fika till självkostnadspris. Läs mer på Bihälsa 5 okt kl Ingemar Fries och Preben Kristiansen, författarna till Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. Biavel 12 okt kl Bert Thrybom, författare till Stora boken om Biavel och insemination. Året i bigården 19 okt kl Medverkande meddelas senare. Västmanlands läns biodlardistrikt Bisjukdomar föreläsning och frågestund med Eva Forsgren från SLU lö 23 okt kl 10 på Östra Kyrkogatan 3 i Västerås. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Föreningar Grannföreningar är välkomna Alvesta Moheda Bf Årsmöte 24 okt kl 14 i biblioteket i Moheda. Honungsbedömning efter mötets slut. Medtag honung som skall bedömas. Årsrapporten skall inskickas till kassören snarast, senast veckan innan mötet. Dingleortens Bf Årsmöte må 8 nov kl 19 i Håby församlingshem. Tag med honung för bedömning. Göteborg Bf medlemsmöte 21 okt kl 19 i Gunnilse gamla skola. Året som gått, bekämpningstaktik och utdelning av färdigblandad oxalsyra. Anmäl till niklas. hur många samhällen som skall ha oxalsyra. Ta gärna med egen behållare. Ta gärna med och visa kluriga bekämpningsverktyg att inspirera mötesdeltagarna. Himle Bf Honungsbedömning. Lämna burk samt protokoll senast 9 okt till Gustavssons Blommor Tvååker eller Yvonne Gustafsson Hisingens Bf Andra höstmötet 11 okt kl 19 i Kyrkbyhemmet. Höglandets Bf skördefest/honungsbedömning to 21 okt kl i Träffpunkten, Kyrkog.2, Nässjö. Ramar och vax mottafes för rensning. Vaxavfall skall vara väl förpackat och försett med ägarens namn, antal kolling och önskat rammått. Skall vaxet särbehandlas meddela detta till mottagaren. Gemensamt intyg om att Apistan ej använts medföljer detta vax. Mottagning av honung för bedömning, smaka honung, se film och kaffe. Bedömningskort och årsrapport medtages (Finns i BT) Katrineholmsortens Bf Höstmöte 12 okt kl 18 i Studiefrämjandets lokaler. Lidköping-Kållands Bf Honungsleverans. Tid för leverans av honung till Mantorp sker endast på fredag em. 1 okt kl OBS. Tiden Inlämning på Origo (f.d.bilspedition) där ni också kan lämna tomma kärl samtidigt. Kom ihåg att skicka in anmälan till HF först (blankett fanns i nr 5 av Bitidningen). Honungsprov- och vaxinlämning samt utlämning av oxalsyra to 14 okt kl 18 på Kaffekvarnen (Vaxinlämning kl 17 på Lidens parkering OBS! Emballera väl! ta med ett kuvert med det egna namnet o adressen. I det öppna kuvertet meddelande om antal kolli, antal ramar (samt storlek), kakmått på vaxet, övriga önskemål). Lämna honungsprov. (OBS. Kom ihåg bedömningskortet) Lämna årsrapport. Finns i detta nr av BT. Hämta oxalsyra. Glöm ej gamla burken för påfyllning. Lindomeortens Bf Möte ti 5 okt kl18.30 i Våmmedals Västergård, Streteredsvägen 7, Kållered. Ludvikabygdens Bf Föreningsbigården sö 3 okt kl 15. Utdelning av oxalsyra och behandling av föreningsbina på Ludvika Gammelgård. Kurs må 11 okt kl Cerat- och salvtillverkning på Gammelgården. Ledare Agneta Månsson. Kostnad 50:-/pers inkl material. Begränsat antal. Anmälan senast 3 okt till Katarina. Malmöortens Bf Honungsbedömning sö 10 okt kl 14-ca17 på Wowragården, Klågerupsvägen 475, Malmö. Honungsbedömning för etikettbeställning. Bästa honung utses. Två klasser, ljus resp. mörk honung. Provburk 700 el. 350 gr i glas utan etikett. OBS! Årsrapporten skall bifogas provburken. Fika 20:-. Övriga skickar årsrapporten till Per Andersson, Rudbecksg Limhamn. På årsmötet lottas två drottningar på alla inlämnade årsrapporter. Nässjöortens Bf Honungsbedömning to 7 okt kl 18 å Flustret Nässjö. Årsmöte fre 22 Örebrodistriktet höstmöte 30 oktober Örebro läns biodlardistrikt inbjuder till Höstmöte den 30 oktober klockan 10:00 till ca 16:00 Platsen är Kulturhuset i Örebro (Folkets hus) Järnvägsgatan. Program presenteras på vår hemsida. > Biodling i din närhet > Örebro Välkomna! okt å HSO-lokalen Industrgatan 2, Nässjö, kl18. Föreningen bjuder på en bit mat. Ringsjöortens Bf Årsmöte ti 9 nov kl i Lyby församlingshem. Preben Kristiansen, bihälsokonsulent, talar om bl a varroaproblemet. Fika och honungsbedömning. Sundbybergs och Spångaortens Bf Månadsmöte med honungsbedömning och provsmakning för alla 27 okt kl 19 i ABF:s lokaler, Esplanaden 3C i Sundbyberg. Lämna in honung för bedömning, samt årsrapporten. Söderåsens Bf Honungsbedömning ti 5 okt kl 19. Södra Vätterbygdens Bf Honungsbedömning to 28 okt kl i Bränneriet, Brunstorp. Honungsprov lämnas till någon i styrelsen eller i Bränneriet på bedömningskvällen från kl Observera att honungsproven skall vara rumsvarma. Västeråsortens Bf Honungbedömninng Honung i SBR godkänd förpackning samt bedömningskort ska snarast lämnas till Lena Nilsson eller Hans-E Karlsson. Bifoga också ifylld årsrapport Västra Frölunda Bf Årsmöte on 24 novkl 18 i Sjöbergen. Växjöortens Bf Honungsbedömning 5 okt kl 18 på Bastanäs. Förtäring till självkostnadspris. Vaxinlämning i samband med bedömningen. OBS! med burken lämnas nya honungsbedömningskort ifyllt (se Bitidningen). Årsmöte 2 nov kl 18 på Bastanäs. Årsrapporten lämnas/skickas till Torsten Persson Januariv 23, Växjö. Anmälan till honungsbedömningen och årsmötet till Ingold Gustavson com eller tel Örebro Bf Höstmöte 6 okt kl 19 i Vuxenskolans lokaler Fabriksgatan 8. Preben Kristiansen diskuterar lite kring Apistan och läkemedel och Varroabekämpning. Övervintring varför det går så dåligt, vad gör vi fel eller vad kan vi förbättra. Du kan lämna in honungsprov för bedömning. Glöm ej att lämna in årsrapporten. Östra Sörmlands Bf Ti 12 okt kl 19 på Solberga. Vi minns Stig Nord Burseryds Bf Arvid Kraft Nässjöortens Bf Tauno Somero Sundsvalls Bf 30 Bitidningen

31 SBR kontakt FÖRBUNDSEXPEDITIONEN Trumpetarevägen 5, MANTORP Tel: Fax: Förbundssekreterare: Michael Cornell, Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, Bihälsokonsulent: Preben Kristiansen, Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, E-post: Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, E-post: Plusgiro: Bankgiro: Öppet: må-to: fre: Lunchstängt Artiklar och mötesnotiser till Bitidningen Skickas till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet i sina artiklar, som ej behöver återge redak tionens eller förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se Annonser till Bitidningen Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. FÖRBUNDSORDFÖRANDE Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, LISTERBY Tel , E-post: VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Arne Johansson, Brännemo Stenatorp 3, Väring. Tel E-post: Förbundssekreterare Michael Cornell Tel: E-post: Utvecklingskonsulent Jan Mårtensson. Tel E-post: Bisjukdomskonsulent Preben Kristiansen. Tel E-post: Redaktör Erik Österlund, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel: , E-post: Prenumeration på Bitidningen Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg till SBR. SBR styrelseledamöter Styrelseledamot: Stig Hansson, Snorres Väg 8, Hässleholm , Epost: Styrelseledamot: Matias Köping, Klamparegatan 40, Gävle. Tel , Epost: Styrelseledamot: Anders Lignell, Östergarn, Rodarve 993, Katthammarsvik Tel , Epost: Styrelseledamot: Krister Linnell, Fridsberg 11, Gränna , Epost: Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, Brösarp. Tel: , Epost: Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, Stavtorp, Malmköping. Tel: , Epost: Styrelsesuppleant: Yvonne Strid, Gundala, Nordtagsvägen 1, Ytterby SBR:s BIBLIOTEK Ultunabiblioteket, SLU, Box 7071, UPPSALA. Tel vx Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, MANTORP , Fax: 0142/ E-post: Plusgirokonto: , Bankgirokonto: Öppettider må-to: fr: VD: Christer Ankarlid E-post: Sekr.: Gunnel Hertzman, Kvalitet: Christer Ankarlid Ekonomi: Maria Krantz, E-post: HF:s STYRELSEORDFÖRANDE Gösta Rappe, , E-post: Svenskt Sigill: Linda Cederlund, E-post: Annonstaxa Kommersiella annonser Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, Hallsberg. Tel E-post: Uppslag (två sidor): s/v :-, 4-färg :-. Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg :-. Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg :-. Halvsida (1/2), format mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. Kvartssida (1/4), format mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 3.000:-. Sextondelssida (1/16), format mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 1500:-. Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra följande ger 25%. Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall layoutkostnad efter överenskommelse. Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. Bitidningen Radannonser Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen under huvudrubriken Marknadsplatsen. De samlas under ämnesrubriker. Inga bilder tas in här. Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att annonsen kommer fram före manusstopp. Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca bokstäver) - 75:- och 4 rader (ca bokstäver) - 100:- kr. Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg , med annonstexten angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan identifieras att höra ihop. Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 31

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för kyliga vinterdagar Receptet kommer från Ann-Louise som bloggar för Kung Markatta. Ann-Louise som bloggar för Ann-Louises Kokoslinssoppa med grön curry, 4 portioner

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker

MENY. Tomatdrink. Röd coleslaw Tzatziki. Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås. Ugnsrostade grönsaker MENY Tomatdrink Röd coleslaw Tzatziki Lammstek m. örter på ratatouillebädd med ugnsbakad potatis och vitlökssmör Enbärssås Ugnsrostade grönsaker Äppelkaka Cheesecake m. karamelliserade körsbärstomater

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer)

Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer) Pumpasoppa med kavringkrutonger och dragonkräm (ca 12 personer) Olivolja 3 gula lökar 3 stjälkar blekselleri 3 vitlöksklyftor Ca 2 msk riven färsk ingefära Ca 3 dl vitt vin Ca 6 dl kyckling eller grönsaksbuljong,

Läs mer

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK

KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK KYCKLING MED SLOTTSSTEKSMAK 1 portion 100 g kycklingfilé i långa strimlor 1 tsk majsolja 1 liten lök, finhackad 1/2 finhackad röd paprika 1-2 ansjovisfiléer, 30 g 1/2 dl kycklingbuljong salt och peppar

Läs mer

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt

Vegetariska receptfrån Kurt Weid. var smart! servera vegetariskt Vegetariska receptfrån Kurt Weid Vegetarisk tisdagssoppa med röda linser och citrussmak Rotsaker blandade tärnade Svamp - Shiitake svamp Buljong - grönsaksbuljong på tärning Crème fraiche lätt Matlagningsgrädde

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter.

Egyptierna använder sig ofta av ingredienser som lamm, kyckling, duva, bönor och örter. Här kan du testa att göra maträtter som är vanliga i Egypten. Kanske vill du använda menyn på ett kalas med egyptiskt tema eller bara prova på hur deras favoriter smakade. Fråga en vuxen om hjälp och börja

Läs mer

Våra godaste desserter

Våra godaste desserter Våra godaste desserter Låt dig inspireras Slutet gott, allting gott Vi är många som tycker att något sött hör till efter en god middag. Här har vi samlat några av våra allra godaste desserter, från exotisk

Läs mer

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel.

Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Klas Lindberg Modern restaurangrätt 14 portioner Hällstekt, glaserat och mörkokt Fårölamm med jordärtskocka och tryffel. Allt kött, mejeri och grönsaker är i största möjliga mån ekologiska eller kravmärkta

Läs mer

Varroabekämpning med ekologiska metoder

Varroabekämpning med ekologiska metoder Varroabekämpning med ekologiska metoder Jordbruksinformation 10-2001 Innehåll Bekämpningskoncept................. 3 Nedfallsundersökning................. 4 Avlägsnande av drönar........... 5 Tredelad ram....................

Läs mer

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept

CHILI CON CARNE. 7 goda matlåderecept 1 7 goda matlåderecept Här är Sara Begners matlådor för under 20 kr per portion. CHILI CON CARNE ca 400 g nötfärs 2 msk smör eller margarin 2 gula lökar, skalade, finhackade 2 vitlöksklyftor, skalade,

Läs mer

Häst med kål & lök Filip Fastén

Häst med kål & lök Filip Fastén Häst med kål & lök Filip Fastén Hällstekt hästbiff med kålbrässerad hästbog. Serveras med lättrökt, krispig, kålfylld burritanalök, smör och kumminbakat spetskålshjärta, olja parfymerad med libbsticka,

Läs mer

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan.

Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 1 Fem smala soppor Soppa är läcker smalmat som värmer gott i vinterkylan. 5 Recept Foto: Lars Paulsson Nudelsoppa med kycklingwok Wok 1 st kycklingfilé 0,5 st purjolök, liten strimlad 1 st paprika, strimlad

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn!

Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Eko-mellis från kungen av ekologiskt! Perfekt till alla sugna barn! Gott för barnens magar och ditt samvete! Att svänga ihop ett gott men ändå nyttigt eko-mellis till barnen är inte alltid det lättaste.

Läs mer

Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter.

Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter. 1 Sju kakor från långpannan Enkelt bak med kakor från långpannan. Här finns sju favoriter. 7 Recept Foto: Holger Edström Fru Grills kardemummabröd med äpplen Ingredienser 35 bitar 200 g smör 2 st ägg 3

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor!

Vecka 41,4 port. Monikas 3 dagarskasse! Ingredienser. Recept. Bra att ha hemma! 1 1 1 2 2,3 1 1 3. Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Vecka 4,4 port Monikas dagarskasse! Välkomna till en av mina riktiga favoritveckor! Här finns både välkända och klassiska goda smaker samt mindre kända smaker i nytänkande rätt. Min personliga favorit

Läs mer

Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa

Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa Meny fran havet: Tonfiskcarpaccio med gron salsa o 4 10-15 MINUTER PERSONER FÖRBEREDELSER LÄTT MIXER INGREDIENSER: TILL DEN GRÖNA SALSA: 2 små knippor basilika 1 stor knippa koriander, inklusive stjälkarna

Läs mer

Daal-soppa på gula ärtor

Daal-soppa på gula ärtor Daal-soppa på gula ärtor 4 6 portioner 300 g gula delade ärtor 9 vitlöksklyftor, skalade 1 stor gul lök, skalad och grovt 1 bit färsk ingefära, stor som en tumme, skalad och grovt 1 tsk garam masala 1

Läs mer

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK

UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK NOVEMBERMYS UTAN SOCKER, GLUTEN & MJÖLK Med dagens krav på ren mat fri från vitt socker, vitt mjöl, mjölk och för mycket salt, kan det lätt kännas som en utmaning när man väl står där vid spisen. Vi har

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

29. 95 9. 95. Pizza en helt vanlig dag... 3 för 59: Njut av en god. Handla där Du bor billigare än Du tror!

29. 95 9. 95. Pizza en helt vanlig dag... 3 för 59: Njut av en god. Handla där Du bor billigare än Du tror! Gör en god hemlagad potatismos eller köp hem goda korvbröd! Tillbehör är viktigt tex Gurkmix Räksallad Lingonsylt Torkad Lök Smakrik Senap Ketchup mm. 29. 95 9. 95 Styck Njut av en god Varmkorv Ingemar

Läs mer

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein

Quiche Lorraine. Näringsinformation Per portion: 810 kcal 30 g protein Recept Quiche Lorraine Ingredienser 3 portioner 2 ägg 100 g riven ost 200 g färdig mördeg, färdig degmix 100 g hackad bacon 1 matsked olja Per portion: 810 kcal 30 g protein Värm ugnen till 170 grader.

Läs mer

Våra finaste delikatesser

Våra finaste delikatesser Våra finaste delikatesser Sortimentslista hos Martin Olsson Cashar April 2015 Våra finaste delikatesser heter nu MARTIN OLSSON KAFFE Kaffe kommer från ett träd som beskärs till en buske. Det är de två

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 38. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 38. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 8 Recept Potatis/ris/pasta 2 sötpotatisar Hej! Välkomna till en ny vecka med vår vegetariska matkasse. Vi har en spännande meny framför oss med många härliga smaker och färgstarka rätter. Inledningsvis

Läs mer

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter

Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter Norrländsk veckomeny - Måndag Norrländska pannbiffar med brynt pepparrotssmör och ugnsbakade rotfrukter 4 port (tillagningstid ca 50-60 min) Ugnsbakade rotfrukter 2 morötter 4 potatisar 1 palsternacka

Läs mer

Har du koll på dagarna?

Har du koll på dagarna? Har du koll på dagarna? Den här veckan hyllar vi kanelbullen och skickar ut en kasse fylld med godsaker för dig som älskar att baka. Och det passar dessutom perfekt eftersom det är Kanelbullens dag torsdagen

Läs mer

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot

Tisdag! Kycklingwok med chili, ingefära, soltorkade tomater och cashewnötter (2 portioner) 250g kycklingfilé 1 morot En veckas förslagsmeny! För dig som vill gå ner i vikt; Ta bort: bröd, pasta och gryn. För dig som vill behålla vikten; Lägg till: bröd, pasta och gryn. MIDDAG Måndag! Köttbullar med gräddsås och quinoasallad

Läs mer

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept

RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010. 10 läckra kycklingrecept RECEPTBILAGA FOODNEWS 1 2010 10 läckra kycklingrecept Grillade kycklingfileér med pestosallad Vänd filéerna i en blandning av citronsaft och olivolja. Krydda med salt och peppar. Stek filéerna tills de

Läs mer

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se

Du hittar fler goda recept på vår hemsida www.saltakvarn.se Gott med BÖNOR BÖNOR & LINSER Bönor och linser är lätta att använda och passar bra i både kalla och varma rätter. Snabbt kan du göra en härlig bönsallad, en het salsa eller piffa upp grytan lite extra

Läs mer

En Lättare Vecka v.19

En Lättare Vecka v.19 v.19 MÅNDAG Ost & tomatgratinerad falukorv med stuvade makaroner TISDAG Fiskbiff med mos och kall sås ONSDAG Ritas köttfärssås TORSDAG Laxsoppa med en touch of thai FREDAG Vegetarisk wok LÖRDAG Klassiska

Läs mer

Kallt och gott på buffén. (5 recept).

Kallt och gott på buffén. (5 recept). 1 Kallt och gott på buffén. (5 recept). Sill, sikröra och lax i alla former går bra att förbereda till festen. Matjes i glas Ingredienser 8 personer 2 burk hela matjesfiléer, (200 g) 8 st potatisar, kokta

Läs mer

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola

Alpmüsli. Dinkel med fruktsallad. Fruktsallad med granola 3 smarta frukostskålar Står macka och gröt dig upp i halsen? Testa de här fräscha frukostskålarna. Alpmüsli 1 dl vardagsmüsli, se s. xx. 2 dl lättmjölk 1 dl turkisk yoghurt färsk eller torkad frukt i bitar

Läs mer

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.34. Hej! Bra att ha hemma v.34. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v.4 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram kassler Potatis/ris/pasta mm kg färskpotatis förp couscous Grönsaker kruka basilika kruka persilja sötpotatisar 450 gram morötter 500 gram

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Ingredienser v.28. Recept. Veckans meny: Bra att ha hemma v.28. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.28 Recept Kött/fisk Ca 600 gram kycklingfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 550 gram falukorv Ca 500 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkotlett 1 2 3 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1 pkt ris

Läs mer

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror!

Recept. Ingredienser v.23. Hej! Bra att ha hemma v.23. Veckans meny: Köp gärna med fler matvaror! Ingredienser v. Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 800 gram fläskkarré Ca 000 gram kycklingben Recept Potatis/ris/pasta mm kg fast potatis, Grönsaker gul lök vitlök 500 gram morötter 500 gram palsternackor

Läs mer

Variation på lammsadel

Variation på lammsadel Variation på lammsadel Örtmarinerad lammytterfilé, lättrökt lamminnerfilé och variant på kålpudding med endive, potatis- och sparrisrulle, persiljerotspuré, samt sparrissallad med brynt smörvinägrett,

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 9. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 9. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 9 Recept Potatis/ris/pasta förp pasta förp quinoa Hej! Broccoligratäng med fejkon får inleda denna vintervecka. Fejkon är ett vegetariskt alternativ till bacon och passar prefekt i

Läs mer

Rune Larssons energikaka

Rune Larssons energikaka Här nedan följer recept på ett antal olika varianter på energikakor. Rune Larssons energikaka Mät upp 7 8 mått havregryn i en bunke! Ett mått kan vara i stort sett vad som helst. Jag själv brukar använda

Läs mer

Recept och måltidsförslag

Recept och måltidsförslag NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1

Läs mer

Grillspett av struts. 4 personer

Grillspett av struts. 4 personer Grillspett av struts 500 600 g wokbitar av biff/filé 1 pkt bacon 8 st små tomater 12 st hela champinjoner ev gul lök 1 banan ev 1 paket strutskorv Grillolja: 4 msk matolja 1 krm svart- eller citronpeppar

Läs mer

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013

Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 Hjort Hencca Vilén & Sten Petrell Lönkan, 13.2.2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hjortgryta med hasselnötter... 3 Hjortrulader med lingongräddsås... 4 Fyllda färsbiffar med dragonpepparsås... 6 Viltjärpar med

Läs mer

Tio recept från Ekomatsedeln

Tio recept från Ekomatsedeln Tio recept från Ekomatsedeln Innehållsförteckning Potatissoppa med röda linser och dessert...3 Kikärtor med spenat och fetaost...4 Pannkakor med keso och kikärtsallad...5 Röd fisk med pasta...6 Skinkgryta

Läs mer

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA

LUGNETS FÖRSKOLA LUGNETS FÖRSKOLA , LUGNETS MELLANMÅL LUGNETS MELLANMÅL Våren 2012 startade vi arbetet med att få Grön Flagg certifiering, som är utmärkelsen för skolor och förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. Vi siktar på

Läs mer

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja.

3. Blanda smör och pressad vitlök i en skål. Pensla bröden med blandningen. Strö över flingsalt och hackad persilja. Vitlöksbröd med flingsalt 30 34 små börd (kan göras större) 25 g jäst 4 dl vatten, fingervarmt 2 msk rapsolja 1 ½ tsk salt 8 10 dl vetemjöl ca 50 g smör, smält ca 2 vitlöksklyftor flingsalt färsk persilja,

Läs mer

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22

Kycklingfilé med äppleoch curryröra. vecka 22 Kycklingfilé med äppleoch curryröra vecka 22 familj Kycklingfilé med äppleoch curryröra cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2087 kj/501 kcal. Protein 44,3 g. Fett 13,4 g. Kolhydrater 45,9 g.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Mer tid för fredag. Nygrillat i butiken

Mer tid för fredag. Nygrillat i butiken Mer tid för fredag Nygrillat i butiken Smarta och festliga recept med lite fusk... Äntligen fredag igen! Skäm bort dig själv och dina vänner med härligt nygrillad kyckling och läckra tillbehör. Med lite

Läs mer

Passalbladet November 2013

Passalbladet November 2013 Passalbladet November 2013 Månadens recept Hej på er alla Passalare! Pumpasoppa Nu har jag, Lena, fått äran att skriva här i Passalbladet. Jag vill uppmärksamma er alla på att Passal har fått en ny hemsida.

Läs mer

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010

Bitidningen. Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk. Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Nr 7/8 Juli/Augusti 2010 Bitidningen Mer bin! 100 000 bin till Kronprinsessparet Bihälsa Drottningtillsättning Glas- eller plastburk Bitidningen 7/8 2010 1 GULD PÅ FLASKA Nu finns äntligen årets vinnyhet

Läs mer

Svensk unggris. inspiration & recept

Svensk unggris. inspiration & recept Svensk unggris inspiration & recept Mört och saftigt premiumkött Svensk unggris föds upp i liten skala runtom i Sverige. Det är en ung gris som väljs ut för sina goda egenskaper. Det speciella med den

Läs mer

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet?

Vår grafiska profil. Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Vår grafiska profil Varför blir det allt viktigare med en konsekvent identitet? Varför en Grafisk manual? 1 Vår logotyp, vår logotyp med tillägg 2 Våra färger 3 Våra mönster 4 Typsnitt 5 Innehåll Informationstrycksaker

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år

7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Centrala Barnhälsovården Södra Bohuslän & Göteborg mars 2011 7 middagsförslag familjer med barn i åldern 1-6 år Recepten är beräknade för familjen med 2 barn i åldrarna 1-6 år (familjens mat från cirka

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Nyponsoppa med vaniljparfait & mandelnougatin

Nyponsoppa med vaniljparfait & mandelnougatin 1 Förrätt, fyra snittar: * Ostboll * Laxtartar med citron & vanilj * Ankleversnittar med äppelkompott * Rödlökscheesecake med löjrom Varmrätt: Helstekt fläskfilé med balsamicosås, potatiskaka, skogssvamp

Läs mer

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI GURKKIMCHI KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT SHIKUMCHIGUK SPENAT OCH KYCKLINGSOPPA SAEUTIGIM FRITERADE TIGERRÄKOR YANYUMJANG DOPPSÅS

Läs mer

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda.

Våren och försommaren är bästa tiden att göra en vild sallad. Då är växterna späda och goda. Syfte: Skapa förståelse för odlingens grundprinciper och ge en känsla av att kunna bidra till en hållbar utveckling genom egna handlingar, samt väcka ett intresse för odling hos barnen Mål: Att jämföra

Läs mer

6 sätt att laga småländska isterband

6 sätt att laga småländska isterband 6 sätt att laga småländska isterband Historik 1939 startade Verner Grönqvist den lanthandel som genom sina isterband skulle komma att bli en lokal popularitet. Att isterbanden blev så uppskattade berodde

Läs mer

Recept med Canderel Green

Recept med Canderel Green Recept med Canderel Green Smoothies: Exotisk sötma Energi-smoothie Varma drycker: Lätt-capuccino Efterrätter och sötsaker: Bakade äpplen Päronmos Tigerkaka med pistasch Chokladkaka och vaniljsås Cheesecake

Läs mer

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS ENKLA SMÅRÄTTER MED varg SOM BAS PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE Kvarg har blivit mycket populärt under de senaste åren. Med sitt höga innehåll av protein är det en bra produkt för alla med en aktiv livsstil.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till

12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till 12 smaskiga enkla recept på Findus Grönsaker Perfekta till Grönsaker perfekta till fisk är en härlig blandning gjord på grillad aubergine, svarta bönor, sugar snap peas och tomater. FISK I FOLIE 1 portion

Läs mer

Emmas Grand Finale Meny

Emmas Grand Finale Meny Emmas Grand Finale Meny En meny som tar gästerna genom smaker från zucchini, getost, citron, olivolja, havsabborre, rosmarin, lagerblad, fänkål, vitt vin, potatis, morötter, jordgubbar, apelsin, rött vin

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 7. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 7. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 600 gram fläskkotlett Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta kg potatis Hej! Stekta lax med het majs- och zucchinisallad får

Läs mer

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal

Bulgurmenyn. 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal Bulgurmenyn Frukost totalt 115.5 kcal (138 kcal): 1 ägg på 77 kcal 70 gram frysta blåbär 0.70 55= 38.5 kcal (110 gram, 60.5 kcal) Te utan mjölk och socker typ 0 kcal Salta ägget. Grönt ekologiskt te är

Läs mer

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa

Bitidningen. Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Nr 7 Juli/Augusti 2012 Bitidningen Länsstyrelse ordnade Tysklandsresa Bitillsynen koncentreras till sju län Svärmhämtningsäventyr Drottnindodling i skattlådan Konferens John Harbo om VSH-bin Bitidningen

Läs mer

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm

umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm RÖDING REGNBÅGE umlax swedish lapland form www.typiskt.se maritha mörtzell foto jakob fridholm Varsågod! Umlax vill tillsammans med kocken Markus Löfgren ge dig en god och enkel anledning att tillaga och

Läs mer

Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne

Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne Löjrom på Knäcke Vin: Louis Roederer Champagne SVÅRIGHETSGRAD: Lättlagat TILLAGNINGSTID: Under 15 min PORTIONER: 10 st knäckebröd 1 tsk crème fraiche per bit en klick löjrom per bit (beräkna ca 100 g för

Läs mer

Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar!

Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar! Vi skänker vinsten till SOS-barnbyar! Om oss Vi är tre tjejer som går tredje året på Handels- och administrationsprogrammet på Kungsängsgymnasiet här i Sala. Det här är vårt projektarbete. Vi har valt

Läs mer

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT

Bitidningen. Tema: Pester och parasiter. Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Nr 4 April 2009 Bitidningen Tema: Pester och parasiter Verksamheten vid SLU 2008 Påskmiddag med honung Distriktsbilagor i BT Bitidningen 4 2009 1 Vi flyttar till Norge! Liten gård och biodlingsföretag

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 10. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 10. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar v 0 Recept Kött/fisk 500 gram hönsfärs Ca 600 gram laxfilé Potatis/ris/pasta kg potatis,3 Grönsaker 3 gula lökar vitlök 50 gram ingefära chilipeppar 3 apelsiner granatäpple kg morötter kruka koriander,3,3,3

Läs mer

Biodlarna lyfter blicken över problemen

Biodlarna lyfter blicken över problemen Rikskonferensen Allt om bin och Riksförbundsmötet 2013 avhölls denna gång på Scandic Hotel i Örebro. Det var många deltagare på båda arrangemangen. Foton Erik Österlund. Biodlarna lyfter blicken över problemen

Läs mer

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret

5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret 5 nyttiga och enkla recept i höstmörkret Ugnsbakad lax med råris och pestosås 4 portioner, ca 30 min, 684 kcal Laxfilé 600 g Råris 4 portioner Rödlök 1 st Babyspenat 80 g Citron ½ st Grönsaksbuljongtärning

Läs mer

20: 14. 95. 14. 95Förp. 2 för. Handla där Du bor billigare än Du tror! Lätta Lättmargarin 600 g Jämförpris 24,92/kg. Potatismos Favorit 12-port

20: 14. 95. 14. 95Förp. 2 för. Handla där Du bor billigare än Du tror! Lätta Lättmargarin 600 g Jämförpris 24,92/kg. Potatismos Favorit 12-port 14. 95Förp 14. 95 Förp Lätta Lättmargarin 600 g Jämförpris 24,92/kg Potatismos Favorit 12-port 2 för 20: Multivitamin Fruktdryck Glocken Gold 2 liter Jämförpris 5,00/lit Handla där Du bor billigare än

Läs mer

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22

Krämig pasta med halloumi och tomat. vecka 22 Krämig pasta med halloumi och tomat vecka 22 familj Krämig pasta med halloumi och tomat cirka 20 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 3091 kj/740 kcal. Protein 29,5 g. Fett 43,6 g. Kolhydrater 55,0 g.

Läs mer

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare.

Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Personligt meddelande från Honungsforskarna i Lund till Sveriges alla biodlare. Hej, Vi skulle vara väldigt tacksamma om ni kunde förmedla informationen i detta brev till biodlarna i er förening och det

Läs mer

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken

Mmm...va gott! Den vegetariska recepthandboken Den vegetariska recepthandboken Här får du ett brett urval av smarriga rätter som inte inkluderar kött eller fisk Morotssallad med päronvinäger och mynta 4 st morot 3 msk päronvinäger 1 tsk mynta 1 msk

Läs mer

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé

Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Grillat röksaltat innanlår med libbstickasky, potatis och mesostbrulé, ragu på skärbönor, rökt sidfläsk och kantareller samt kalops och rödbetsgelé Foto: Arne Adler 8 portioner 1 kg nötinnanlår 2 vitlöksklyftor,

Läs mer

Äkta smakupplevelser!

Äkta smakupplevelser! Äkta smakupplevelser! Receptbroschyr för soliga vårdagar Ann-Louises Quinoasallad med passionsfrukt, torkad physalis och nötmix, 4 portioner Ann-Louises fantastiska Lemony-lime hummus, en stor sats Till

Läs mer

Bygg ett Villa Nybro-pepparkakshus

Bygg ett Villa Nybro-pepparkakshus Bygg ett -pepparkakshus Baka, baka liten kaka, eller ett pepparkakshus i -modell. Med detta recept och en portion tålamod kommer du att få ett fint och annorlunda pepparkakshus. Lycka till! Vi skickar

Läs mer