RAPPORT. Av den särskilde granskaren, professor Erik Nerep, Handelshögskolan i Stockholm

Transkript

1 Erik Nerep Professor i svensk och internationell handelsrätt Jur. Dr, MCJ RAPPORT på grund av särskild granskning av VLT AB ( ) enligt ABL 10:21-23 avseende räkenskapsåren till tidpunkten för årsstämman den 23 maj 2007 Av den särskilde granskaren, professor Erik Nerep, Handelshögskolan i Stockholm Saltmätargatan 19 C Breitenfeldsgatan 1 Mellangatan 11 Box 6501, Stockholm Stockholm Skanör Tel. +46-(0) (0)8) (0) Fax +46-(0) (0) (0) erik.nerep@hhs.se nerep1@telia.com

2 1. Uppdraget Granskningsunderlaget Strukturaffären Allmänt om Strukturaffärens innehåll och innebörd Företagssammanslagning mellan VLT och LT Liberala Tidningar AB Överlåtelserna av TTLA, Södermanlands Nyheter och Hallandposten VLTs ägarminskning i Tryckerigruppen V-TAB VLTs avstående från hembud Övrigt Beredningen av Strukturaffären Beredningsarbetet Utvärdering av beredningsarbetet Genomgång av Strukturaffärens enskilda delar Allmänt En aktiebolagsrättslig bedömning av Sammanslagningen En aktiebolagsrättslig bedömning av Överlåtelserna VLTs ägarminskning i V-TAB och VLTs avstående från hembud Förekomsten av s.k. leo-transaktioner VLTs avstående från inlösenrätt enligt hembudsförbehåll Om orsakerna till styrelseledamöters och VDs avgång Centertidningsaffären Övrigt Slutsatser DEFINITIONER ABL: Gällande aktiebolagslag (2005:551) som trädde ikraft den 1 januari Aktieägaravtalet: Aktieägaravtal tecknat år 1994 mellan ägarna av samtliga aktier i Liberala Tidningar AB Aktieägaravtal avseende Bohusläningen: Aktieägaravtal mellan ägarna i Bohusläningen Intressenter AB av den 10 februari 1997 samt tilläggsavtal av den maj Bolagsordningen: Bolagsstruktur: VLT ABs bolagsordning. Tablå över bolagsstruktur i VLT ABs koncernbildning före strukturaffären. Centertidningsaffären: Transaktionen avseende Centertidningarna under åren i vilken transaktion VLT AB deltog. 2

3 HG-utredningen: Utredning genomförd av Hjalmarsson & Gunterberg Corporate Finance AB presenterad inför VLT ABs styrelse i december Holdingbolaget: MI-Holding AB. Johanssons utredning: Material framtaget av Advokatfirman Carler, advokaten Kjell E Johansson, avseende en rättslig analys av Strukturaffären till grund för styrelsens i VLT AB beredning av Strukturaffären vid styrelsemöte i VLT AB den 18 december 2006 och beslut den 18 april KPMGs utlåtande: KPMG Corporate Finance utlåtande över Strukturaffären av den 18 april Leo-transaktioner: Nyemissioner, överlåtelser, m.m. enligt ABL 16 kap. vilka skall underkastas särskilda pluralitetskrav enligt ABL 16:8. LT: LT Liberala Tidningar AB. Meleskos rapport: Granskningsrapport avgiven av Stefan Melesko vid bolagsstämma i VLT AB den 4 maj 2006 rubricerad Rapport över särskild granskning av VLT AB presenterad inför bolagsstämman den 4 maj Minoriteten: Den minoritet i VLT AB som vid Årsstämman beslutat att VLT AB skall utse särskild granskningsman och som sedermera hos Länsstyrelsen i Västmanlands län begärt att granskningsman skall utses. MIH: Mediabolaget i Halland AB. MIV: Mediabolaget i Västsverige AB. Omstruktureringen: V-TABs förvärv av NA-Tryck från Nerikes Allehanda på grundval av en apportemission, som minskade VLT ABs ägarandel i V-TAB från 34,7 % till 28,5 % (dock med tillägg av ett indirekt ägande om 3,1 %. Rörelsebolaget: Det aktiebolag till vilket rörelserna i VLT AB och LT Liberala Tidningar AB överförde sina rörelser i enlighet med Sammanslagningen. Sammanslagningen: Den inom ramen för Strukturaffären förekommande Sammanslagningen av rörelserna i VLT AB och LT Liberala Tidningar AB. SN: Södermanlands Nyheter. SNI: Södermanlands Nyheter Intressenter AB. Stampen: Tidningsaktiebolaget Stampen. Strukturaffären: Såsom denna affär definieras nedan i avsnitt 3. Transaktionerna: Samtliga inom ramen för Strukturaffären eller i övrigt genomförda eller avtalad affärstransaktioner av icke oväsentligt slag mellan VLT AB eller dess dotterbolag, å ena sidan, och företag inom Stampenkoncernen eller intressebolag till sådana företag, eller företag som direkt eller indirekt är aktieägare i VLT AB, å den andra. TTLA: Tvåstads Tidnings AB. VLT: VLT.AB. Värderingsrapporten: Utredning utförd av professor Clas Bergström vid Handelshögskolan i Stockholm av den 21 maj 2007 om värderingen av Sammanslagningen och Överlåtelserna inom ramen för Strukturaffären. Årsredovisningen: VLT ABs årsredovisning för räkenskapsåret Årsstämman: Årsstämma i VLT AB den 23 maj Överlåtelserna: Såsom dessa överlåtelser redovisas nedan i avsnitt

4 1. Uppdraget Enligt beslut av Länsstyrelsen i Västmanlands län av den 15 augusti 2007 (dnr ) förordnades bl.a. att till särskild granskare i VLT utse undertecknad efter en begäran av företrädare för mer än tio procent av aktierna i VLT (nedan Minoriteten ). Minoritetens i VLT begäran grundades på ett beslut vid VLTs årsstämma den 23 maj 2007 om särskild granskare (se bolagsstämmoprotokollet 17, in fine). Beslutet fattades av årsstämman på grundval av granskningstemata utformade av Minoriteten, vilka temata bilagts protokoll över bolagsstämman (bilaga 2). Länsstyrelsens ovannämnda beslut hade samma underlag. Av nämnda bilaga 2 framgår, att av årsstämman i VLT den 23 maj 2007 beslutade granskningstemata för särskild granskare är följande: Granskningen skall avse samtliga genomförda eller avtalade affärstransaktioner av icke oväsentligt slag mellan VLT AB eller dotterbolag till VLT AB å ena sidan och företag i Stampen-koncernen eller intressebolag till sådana företag eller företag som direkt eller indirekt är aktieägare i VLT AB å den andra sidan. Granskningen skall avse perioden från och med den 1 januari 2006 till och med denna dag eller, om granskningen under den perioden så motiverar, även räkenskapsåret Granskningen skall vidare avse beredningsarbetet inför de strukturaffärer och däri ingående transaktioner som förelagts dagens stämma i VLT AB, däribland granskningen av de överväganden som gjorts av VLT ABs styrelse och/eller av bolagets företrädare beträffande minoritetens befogade intresse av likabehandling ävensom hanteringen av föreliggande jävssituationer. Granskningen skall även inkludera beredningsarbete, beslut, genomförande och effekter av den s.k. Centertidningsaffären under åren Granskningen skall också innefatta att klargöra huruvida styrelseledamöterna Ove Joanson, Bert Levin samt förre verkställande direktören Lennart Foss avgång föranletts av någon oenighet avseende viss eller vissa förvaltningsåtgärder. Granskningen skall syfta till att fastställa huruvida VLT ABs minoritetsägare i något avseende missgynnats genom ovannämnda strukturaffärer och/eller de däri ingående 4

5 enskilda transaktionerna, antingen på grund av att likabehandlingsreglerna åsidosatts eller på grund av överträdelse av den aktiebolagsrättsliga generalklausulen. Granskningen skall vidare syfta till att fastställa huruvida andra bestämmelser i aktiebolagslagen och/eller annan författning överträtts genom beredningsarbetet eller beslut om de ovannämnda strukturaffärerna eller effekterna av ett genomförande av desamma. Slutligen syftar granskningen till att värdera om de föreslagna strukturaffärerna kan anses affärsmässigt motiverade med hänsyn bl.a. till skisserad utveckling av aktieägarvärdet i VLT AB. Av det citerade avsnittet ovan följer, att granskningen skall begränsas enligt följande. Tidsmässigt kan granskningen omfatta i första hand perioden från och med den 1 januari 2006 till och med den 23 maj 2007, men för det fall det skulle visa sig vara nödvändigt, kan granskningen även omfatta räkenskapsåret Såvitt gäller beslut eller verkställighet härav avseende transaktioner omfattar granskningen följande. 1. Samtliga genomförda eller avtalade affärstransaktioner av icke oväsentligt slag mellan VLT eller dess dotterbolag, å ena sidan, och företag i Stampen-koncernen eller intressebolag till sådana företag, eller företag som direkt eller indirekt är aktieägare i VLT, å den andra. 2. Den strukturaffär som beslutades vid årsstämman den 23 maj 2007 (nedan Årsstämman ) enligt 17 (nedan Strukturaffären ) och däri ingående transaktioner. 3. Transaktionen avseende Centertidningarna under åren (nedan Centertidningsaffären ). Ändamålet med granskningen skall vara att fastställa, huruvida beslut eller verkställighet av beslut avseende ovan nämnda transaktioner (nedan gemensamt Transaktionerna ) inneburit ett åsidosättande av någon bestämmelse i aktiebolagslagen (dvs. nu gällande aktiebolagslag, nedan ABL ) eller annan författning, särskilt i vad avser kravet på likabehandling i ABL 4:1 och tillbörlighet i generalklausulerna i ABL 7:47 och 8:41, men också frågan om jävsbestäm- 5

6 melserna i ABL 8:23 överträtts, ävensom bestämmelserna som reglerar s.k. leo-transaktioner (se Bilaga 3 till protokollet över Årsstämman) i ABL 16 kap. Med hänsyn till att granskningen omfattar tid före ABLs ikraftträdande, kan en tillämpning av 1975 års ABL aktualiseras i viss mån. Principerna i ABL och 1975 års ABL är emellertid i nyssnämnda hänseenden i allt väsentligt identiska. För det fall avvikelser förekommer, skall detta särskilt anges. I syfte att fastställa huruvida Sammanslagningen, Överlåtelserna och Omstruktureringen baserats på rimliga värderingar av VLTs prestationer och förekommande motprestationer i samband med dessa transaktioner har jag inom ramen för granskningsuppdraget anlitat särskild expertis i form av professor Clas Bergström vid Handelshögskolan i Stockholm, vars bedömning framgår av en till förevarande granskningsrapport bilagd värderingsrapport (nedan Värderingsrapporten ). Utöver ovan angivna granskningstemata skall granskningen omfatta orsakerna till att de före detta styrelseledamöterna Ove Joanson (förste vice ordförande) och Bert Levin, samt förre verkställande direktören i VLT, Lennart Foss, avgått ur styrelsen och som VD. Slutligen skall granskningen omfatta en värdering av affärsmässigheten av den vid Årsstämman beslutade Strukturaffären, bl.a. med hänsyn till skisserad utveckling av aktieägarvärdet i VLT. 2. Granskningsunderlaget Till grund för granskningen har lagts bl.a. följande. 1. Protokoll över Årsstämma med bilagor. 2. Information till VLTs aktieägare inför Årsstämman enligt en broschyr med rubriken Förslag till deltagande i strukturaffären. 3. Tablå över bolagsstruktur i VLTs koncernbildning före Strukturaffären, nedan betecknad som Bolagsstruktur. 4. VLTs årsredovisning för 2006, nedan Årsredovisningen. 6

7 5. Protokoll över styrelsemöten i VLT under perioden fram till den 23 maj En av KPMG utarbetad presentation för styrelsen i VLT med rubriken Strategisk översikt med anledning av Project Proceed av den 18 december KPMG Corporate Finance utlåtande över Strukturaffären av den 18 april 2007, nedan KPMGs utlåtande. 8. Material framtaget av Advokatfirman Carler (advokaten Kjell E. Johansson) avseende en rättslig analys av Strukturaffären till grund för styrelsens i VLT beredning av och beslut om Strukturaffären vid styrelsemöte i VLT den 18 december 2006, ävensom material inom ramen för en inledande granskning daterat den 4 och 14 november 2006, nedan Johanssons utredning. 9. Ett utlåtande undertecknat av advokaterna Kjell E. Johansson (Advokatfirman Carler) och Jan Lombach (Advokatfirman Vinge) av den 11 april 2007 betecknat som en Associationsrättslig bedömning av Project Proceed ur VLT AB:s perspektiv. 10. Granskningsrapport avgiven av Stefan Melesko vid bolagsstämman i VLT den 4 maj 2006 rubricerad Rapport över särskild granskning av VLT AB presenterad inför bolagsstämman den 4 maj 2006, nedan Meleskos rapport. 11. Presentation för styrelsen i VLT utförd av KPMG med undertiteln Strategisk översikt med anledning av Project Proceed och daterad den 18 december 2006, bilaga 2 till protokoll över styrelsemöte i VLT den 18 december Ett memorandum rubricerat Synergier vid en sammanslagning av medieverksamheten vid LT AB och VLT i ett bolag sammanställt av Ohde & Co. den 13 december 2006, bilaga 3 till protokoll över styrelsemöte i VLT den 18 december Sammanställning med titeln Utvärdering av Project Proceed avsedd att vara ett underlag för styrelsens i VLT möte den 18 mars 2007 (upphovsman Nils Engström), bilaga 1 3 till protokoll över styrelsemöte i VLT den 18 april En av KPMG utförd utredning med rubriken Project Proceed såsom underlag till styrelsens i VLT möte den 18 april 2007, bilaga till protokoll över styrelsemötet den 18 april Uppställning av struktur- och engångskostnader som underlag till styrelsens i VLT möte den 9 februari 2007, bilaga D (3). 16. Efterkalkyl Centertidningarna per den 31 december bilaga H 1 till protokoll över styrelsemöte i VLT den 21 mars VLTs bolagsordning (nedan Bolagsordningen ). 7

8 18. Aktieägaravtal tecknat år 1994 mellan ägarna av samtliga aktier i Liberala Tidningar AB (nedan Aktieägaravtalet ). 19. Aktieägaravtal mellan ägarna i Bohusläningen Intressenter AB av den 10 februari 1997 (nedan Aktieägaravtal avseende Bohusläningen ) samt tilläggsavtal av den maj Härutöver har samtal förts (samlat eller intermittent) med följande personer. 1. Nils Engström, VLTs nuvarande verkställande direktör. 2. Thomas Wilson, VLTs nuvarande vice verkställande direktör. 3. Bo Andersson, VLTs ekonomichef. 4. Kjell E. Johansson, VLTs externa, juridiske rådgivare (advokat) fram till mars Niklas Bengtsson, auktoriserad revisor och utsedd till minoritetsrevisor vid årsstämma i VLT den 4 maj Ove Joanson, tidigare, numera avgången, styrelseledamot i VLT. 7. Bert Levin, tidigare, numera avgången, styrelseledamot i VLT. 8. Lennart Foss, tidigare, numera avgången, VD i VLT. 9. Advokat Staffan Lindblad, Gärde & Wesslau Advokatbyrå, Jönköping, juridisk rådgivare åt del av Minoriteten, nämligen Herenco AB och Lejonelvan AB, samt biträde åt nyssnämnda aktiebolag vid Årsstämman. 10. Jur. kand. Robert Ohlsson, juridisk rådgivare åt del av Minoriteten, särskilt Anders H. Pers samt biträde åt Anders H. Pers vid Årsstämman. 3. Strukturaffären 3.1 Allmänt om Strukturaffärens innehåll och innebörd Strukturaffären, som stundom, i vart fall internt givits arbetsnamnet Project Proceed, beslutades vid Årsstämman. Av årsstämmoprotokollet 17 följer, att bolagsstämman beslutade godkänna styrelsens förslag till Strukturaffär, under förutsättning av godkännande av Konkurrensverket och avslutade MBL-förhandlingar. Mot beslutet reserverade sig Jonas Pers, Anders H. Pers, Lisa Pers-Ohlsén, Erik Pers-Berglund (samtliga för egen del och för av 8

9 dem företrädda aktieägare, varvid hänvisas till justerad röstlängd, Bilaga 1 till årsstämmoprotokollet), Malin Pers, Mona Pers, Ingrid Broberg, Bo Sundin, Sten Kjellberg, Örjan Ek, Sonja Rygren, Birger Daun, Herenco AB, Lejonelvan AB och Sveriges Aktiesparares Riksförbund. Enligt det förslag till deltagande i Strukturaffär som styrelsen presenterade vid Årsstämman innebär Strukturaffären följande. 3.2 Företagssammanslagning mellan VLT och LT Liberala Tidningar AB Det mest centrala elementet i Strukturaffären är sammanslagningen (nedan Sammanslagningen ) av rörelserna i VLT och LT Liberala Tidningar AB (nedan LT ). Tekniskt förefaller Sammanslagningen ha verkställts genom nybildandet av ett av VLT och LT gemensamt ägt bolag (nedan Rörelsebolaget ), till vilket såväl VLT som LT genom apportemissioner tillfört sina respektive tidnings- och mediarörelser (inklusive LTs Nerikes Allehanda). VLTs och LTs respektive ägarandelar i Rörelsebolaget blev 64 % respektive 36 %. VLTs ägarandel i LT om 17 % innebar att VLTs totala ägande i Rörelsebolaget kom att uppgå till drygt 71 %. Mellan VLT och LT har enligt uppgift tecknats ett aktieägaravtal (nedan Aktieägaravtalet ) avseende ägandet i Rörelsebolaget. (Tidigare aktieägaravtal mellan VLT och LT sades upp till upphörande den 31 december 2007, se protokoll över styrelsemöte den 18 december 2006, p. 981 under rubriken Övrigt.) Sammanslagningen av VLTs och LTs verksamheter syftade till att skapa en större och mera koncentrerad mediegrupp inom Mälardalen och en av Sveriges starkaste mediekoncerner utanför storstäderna. En följd av Sammanslagningen var, att VLTs uppgift och verksamhet konverterades från att vara huvudsakligen rörelsedrivande till att bli rent förvaltande, innebärande bl.a. att VLTs kassaflöden kom att genereras genom utdelning från Rörelsebolaget. 9

10 3.3 Överlåtelserna av TTLA, Södermanlands Nyheter och Hallandposten Strukturaffären innebar också överlåtelser av tidningsrörelser (nedan Överlåtelserna ) enligt följande. 1. Överlåtelsen av samtliga (100 %) aktier i VLTs helägda dotterbolag, Tvåstads Tidnings AB ( TTLA ) till Bohusläningen. Köpeskillingen uppgick till ca SEK 223 miljoner, inklusive nettokassa. 2. Det av VLT hälftenägda (tillsammans med Tidningsaktiebolaget Stampen, nedan Stampen ) Södermanlands Nyheter Intressenter AB (nedan SNI ) avhände sig Södermanlands Nyheter (nedan SN ) till Eskilstuna-Kuriren för en köpeskilling om SEK 380 miljoner. Efter genomförd transaktion avvecklades VLTs aktieinnehav i SNI. 3. VLT avhände sig sitt aktieägande (9,9 %) i Mediabolaget i Halland AB (nedan MIH ), som är ägare av Hallandsposten, till det av Stampen och Lidköpings Press gemensamägda bolaget Mediabolaget i Västsverige AB (nedan MIV ) för en köpeskilling om SEK 42,5 miljoner. 3.4 VLTs ägarminskning i Tryckerigruppen V-TAB Genom V-TABs förvärv av NA tryck från Nerikes Allehanda på grundval av en apportemission (nedan Omstruktureringen ) minskade VLTs ägarandel i V-TAB från 34,7 % till 28,5 % (dock med tillägg av ett indirekt ägande om 3,1 %). 10

11 3.5 VLTs avstående från hembud Ett villkor för genomförandet av Strukturaffären var att VLT avstod från sin rätt till inlösen enligt hembudsklausul i Aktieägareavtalet. VLTs avstående från rätt till inlösen enligt hembudsklausulen i Aktieägaravtalet aktualiserades i följande fall: 1. Mediaintressenter, som kontrolleras av Stampen, bildade inom ramen för Strukturaffären ett nytt bolag, MI Holding AB (nedan Holdingbolaget ), vilket bolag av Dalarnas Tidningar förvärvade aktier i LT. Förvärvet finansierades bl.a. genom lån från Mediaintressenter, Eskilstuna-Kuriren och MittMedia. 2. Mediaintressenter förvärvade Stampens aktier i LT. 3. Eskilstuna-Kuriren avyttrade sina aktier i LT till Holdingbolaget och förvärvade därefter 5,7 % av aktierna i Holdingbolaget från Mediaintressenter. 4. MittMedia avyttrade sina aktier i LT till Holdingbolaget. 3.6 Övrigt Utöver vad som ovan redovisats om Sammanslagningen och Överlåtelserna samt avståendet från rätt till hembud synes Strukturaffären icke ha inneburit något som omfattas av förevarande granskningsuppdrag. Utanför granskningsuppdraget får därför anses falla eventuella ombildningar som skett i ägandet, m.m. i förhållande till VLT överordnade bolag (Liberala Tidningar i Mälardalen AB) och de bolag som slutligt svarar för ägandet av koncernen. Av det material som lagts till grund för granskningen finns ingenting som tyder på att Minoritetens röst- eller kapitalandel i VLT direkt påverkats av Strukturaffären. Det är följaktligen väsentligt att framhålla, att granskningen icke kommit att innefatta förändringar av majoritetens ägande i VLT. 11

12 4. Beredningen av Strukturaffären 4.1 Beredningsarbetet Av protokollen från styrelsemötena i VLT framgår, att Strukturaffären presenterades kortfattat för första gången vid styrelsemöte den 22 augusti 2006 (p. 964). Vid nästa styrelsemöte den 7 november 2006 (p. 976) förekom ytterligare viss genomgång av Strukturaffären under medverkan av konsulter (Ulf Hjalmarsson, Hjalmarsson & Gunterberg Corporate Finance AB och advokaten Kjell E. Johansson). Vid styrelsemötet berördes transaktionssekvensen i Strukturaffären och vissa aktiebolagsrättsliga frågor om jäv, beslutsförhet, m.m. I anslutning till styrelsemötet den 18 december 2006 hölls ett särskilt styrelsemöte, som i sin helhet avhandlade Strukturaffären. Av Minnesanteckningar från detta styrelsesammanträde framgår, att mötet föregåtts av omfattande utredningsarbete av skilda externa rådgivare, häribland advokaten Kjell E. Johansson, som inför mötet förberett en analys av aktiebolagsrättsliga temata, Björn Hallin, som med biträde av Henrik Stensson, presenterade ett utkast innehållande KPMG Corporate Finance genomgång av Strukturaffären och handlingsalternativ, samt VLTs revisor, Stefan Tärnell, som tillhandahöll allmänna synpunkter om Strukturaffären. Härutöver presenterades ett memorandum från Ohdé & Co. innehållande en beräkning av synergivinster respektive synergieffekter av Strukturaffären. I Johanssons, KPMGs och Ohdé & Co.s analyser, som presenterades i skriftlig form och fogades till mötesprotokollet som Bilagorna 1 3, framhölls särskilt följande. 1. I Johanssons framställning avhandlades i huvudsak vikten av att iaktta likabehandlingsprincipen och generalklausulerna i aktiebolagslagen (ABL 4:1 och ABL 7:47 resp. 8:41) och betonades därvid betydelsen av att behandla ägarminoriteten korrekt i samband med genomförandet av Sammanslagningen, Överlåtelserna och Omstruktureringen av V-TAB. Johansson underströk också risken för att Sammanslagningen, Överlåtelserna och Omstruktureringen kunde kritiseras för inslag av värdeöverföring (jfr ABL 17:1 och 17:3), maktmissbruk (se ABL 25:21), samt vissa andra nackdelar för Minoriteten ( marginalisering, beslutsförlamning och inlåst ägande ). I Johanssons legala analys hänvisades också till risken för jäv för 12

13 VLTs styrelseledamöter i samband med genomförandet av Strukturaffären. 2. I KPMG Corporate Finance:s rapport redovisades VLTs handlingsalternativ till Strukturaffären, bl.a. att behålla den befintliga strukturen och förvärva Stampens 50 % av SNI enligt avtal. Vidare framhölls svårigheten att se effekterna av Strukturaffären i ett aktieägarperspektiv och det till synes främsta motivet för Strukturaffären, nämligen synergivinsterna. (Se bilaga 2 i dessa minnesanteckningar s. 10, 13 och 17.) 3. I Odhé & Co.s memorandum förelåg en till synes tentativ beräkning av synergivinsterna av Strukturaffären. Vid styrelsemötet framkom att styrelsen hade genomgående en positiv grundsyn till Strukturaffären, samtidigt som värdet av att alternativa lösningar utreddes och presenterades framhölls. I övrigt behandlade styrelsen följande viktiga element i förberedelsen av Strukturaffären. 1. En oberoende utvärdering skulle ske av Strukturaffären. 2. Genom VLTs konvertering till förvaltningsbolag kom verksamheten att distanseras från ägandet. 3. Av stor vikt för bedömningen av Strukturaffären var beräkningen av synergivinsterna. 4. Minoriteten kunde förväntas få sina aktier helt inlåsta. Vid styrelsemötet den 2 februari 2007 noterades (p. 997), att VLTs verkställande direktör avgått och att VLTs styrelseordförande träffat ett avgångsavtal med den avgångne VDn. Vidare antecknades, att bolagets förste vice ordförande, Ove Joanson, avgått som styrelseledamot. Vid tidpunkten ifråga hade också styrelseledamoten Bert Levin avgått ur VLTs styrelse, vilket framgår av protokollet p Till frågan om orsakerna till dessa personers avgångar återkommer framställningen nedan i avsnitt 8. Vid samma styrelsemöte berördes Strukturaffären i korthet i p och förbereddes förhandlingar med skilda motparter för genomförandet av de nödvändiga transaktionerna 13

14 inom ramen för Strukturaffären. I anslutning härtill (p. 1003) berördes bestämmelserna om jäv i ABL 8:23 och 8:34. Vid ytterligare ett styrelsemöte i VLT den 9 februari 2007 gavs Strukturaffären betydande utrymme (se p i protokollet). Till styrelsemötet adjungerades företrädare för KPMG Corporate Finance (Björn Hallin och Magnus Kjellander). Vid tidpunkten för styrelsemötet förekom ditintills resultatlösa förhandlingar för genomförandet av Strukturaffären. Bolagets revisor, Stefan Tärnell, framhöll under styrelsemötet att han såg som sin uppgift inom ramen för förvaltningsrevisionen att särskilt analysera följande förhållanden, förutsatt genomförande av Strukturaffären. 1. Att styrelsen i alla hänseenden handlagt Strukturaffären korrekt mot såväl VLT som VLTs ägare, 2. Att samtliga i Strukturaffären ingående transaktioner, häribland Sammanslagningen, Överlåtelserna och Omstruktureringen av V-TAB, verkställts till rimliga värden. 3. Att till grund för Strukturaffärens genomförande lagts traditionella modeller. 4. Att VLTs samtliga aktieägare behandlats lika. Vid styrelsemötet den 21 mars 2007 redovisade styrelseordföranden (enligt protokollet, p. 1025), att förhandlingar om genomförandet av Strukturaffären pågick, att värderingsdiskussionerna var avslutade samt att hanteringen av framtida kassaflöden efter genomförandet av Strukturaffären var en viktig fråga för VLT. Vid ett extra styrelsesammanträde den 18 april 2007 behandlades Strukturaffären med betydande utförlighet (se protokollet p. 1029). Sedan styrelseordföranden fastställt, att Strukturaffären var slutförhandlad, redovisades och kommenterades i särskild bilaga en utvärdering av Strukturaffären (Bilaga 1 till protokollet) samt KPMG Corporate Finance:s värderingsutlåtande och tillhörande memorandum i vad avser de i Strukturaffären ingående transaktionerna (se Bilaga 2 och 3 till protokollet). Härutöver presenterades en sammanställning av advokaten Kjell E. Johansson (se Bilaga 4 till protokollet) med en analys av 14

15 tillämpningen av skilda aktiebolagsrättsliga principer om bl.a. beslutsunderlag, generalklausulerna (ABL 7:47 och 8:41), likabehandling (ABL 4:1), jäv (ABL 8:23 och 8:34) maktmissbruk (ABL 25:21), värdeöverföringar i strid med ABL 17:3 samt beslut och verkställighet av beslut i strid med VLTs bolagsordning. I utvärderingen av Strukturaffären gjordes antagandet, att det förelåg betydande potential i Strukturaffären och att synergivinsterna preliminärt beräknades uppgå till SEK 15 miljoner i vad avser ökade intäkter och SEK 35 miljoner i samordningsvinster, i båda avseendena på årlig basis. Vidare antecknades, att LTs del av Sammanslagningen värderats högre än VLTs, delvis på grund av en försiktig värdering av det gemensamma SMP-avtalet. Inför Årsstämman tillhandahölls aktieägarna i VLT ovannämnda Förslag till deltagande i strukturaffär, i vilken kortfattat redogörs för Strukturaffären och dess olika element, vissa förslag till överväganden för aktieägarna i VLT samt värderingar och effekter på VLTs nyckeltal av Strukturaffären. I övrigt förekommer ingen annan information till aktieägarna i VLT i form av t.ex. värderingsutlåtanden, rättslig analys, m.m. av den karaktär som redovisades vid styrelsemötet den 18 april 2007 (se Bilagorna 1 4 till protokollet). Vid Årsstämman förekom en viss redovisning av styrelsen arbete med Strukturaffären, ävensom viss upplysning i samband med närvarande aktieägares frågor om Strukturaffären. 4.2 Utvärdering av beredningsarbetet Redovisningen ovan av beredningsarbetets utförande och innehåll visar, att Strukturaffären underkastats en tillfredsställande beredning i det att 1. styrelsen i VLT givits tillräcklig tid att förbereda Strukturaffären, 2. Strukturaffären behandlats på ett flertal styrelsemöten, 3. styrelsen engagerat extern expertis och därigenom tillhandahållits sakkunskap om aktiebolagsrättsliga, avtalsrättsliga, allmänjuridiska, företagsekonomiska och värderingsmässiga frågor, 4. de företagsekonomiska och juridiska bedömningarna i VLTs styrelse varit noggranna och omfångsrika, och 15

16 5. styrelsens i VLT ambition, såsom denna kommit till uttryck vid styrelsemötena, i vart fall varit att tillvarata minoritetsintressena i VLT. För det fall någon svaghet i detta sammanhang skall nämnas, föreligger en sådan såvitt avser informationen inför Årsstämman till aktieägarna om Strukturaffären och dess olika delar. I ett aktieägarperspektiv förefaller icke proportionen mellan den information som legat till grund för styrelsens bedömning av Strukturaffären och den information som tillhandahållits aktieägarna vara rimlig. Innebörden av denna slutsats är emellertid inte att styrelsen i VLT därmed brutit mot aktiebolagslagen, Bolagsordningen eller annan författning i något hänseende: Omfattningen av den information som lämnas till aktieägare vid årsstämma eller annan bolagsstämma till grund för bolagsstämmans beslutsfattande är i avsaknad av uttryckliga bestämmelser härom i ABL eller bolagsordningen (och sådana bestämmelser saknas i förevarande fall, med undantaget att i ABL 7:24, andra stycket, i allmänhet stadgas, att förslagets huvudsakliga innehåll skall anges i kallelsen) i allt väsentligt en bedömningsfråga, varvid också skall beaktas aktieägarens möjlighet att erhålla ytterligare information under stämman eller därefter i form av t.ex. särskild granskning (ABL 10:21-23) eller påkallandet av bolagslednings upplysningsplikt enligt ABL 7: Enligt min bedömning har styrelsen inför Årsstämman genom det material som tillhandahållits aktieägarna i VLT angivit Strukturaffärens huvudsakliga innehåll. 5. Genomgång av Strukturaffärens enskilda delar 5.1 Allmänt Strukturaffärens enskilda delar, häribland Sammanslagningen, Överlåtelserna, avståendet från inlösenrätt enligt hembudsklausul och Omstruktureringen, utgör ett komplicerat mönster av transaktioner, villkor, m.m. Tvivelsutan är Strukturaffären svåröverskådlig. Återigen bör emellertid betonas, att förevarande granskningsuppdrag uteslutande avser VLT och VLT tillhörande koncern, och således icke övriga delar av Strukturaffären, inklusive Mediaintressenter, Holdingbolaget, Stampen, etc. För VLTs vidkommande resulterade Strukturaffären i att VLTs rörelse bedrivs i Rörelsebolaget, som kontrolleras av VLT (direkt 16

17 ca 64 % och indirekt ca 7 %), samtidigt som VLTs ägande i LT kvarstår men ägandet i V- TAB reduceras något. Överlåtelserna innebar ett avhändande av aktier i TTLA, SN och MIH. Av viss vikt för bedömningen av Strukturaffärens enskilda delar är också det förhållandet att Strukturaffären avtalsrättsligt skall betecknas som en sammanhängande helhet, varför varje enskild del av Strukturaffären är avtalsrättsligt betingad av att övriga delar fullgörs. I det följande skall Strukturaffärens enskilda delar prövas mot de aktiebolagsrättsliga principerna om likabehandling (ABL 4:1), tillbörlighet (ABL 7:47 och 8:41), jäv (8:23 och 8:34), värdeöverföring (ABL 17 kap.) och maktmissbruk (ABL 25:21). 5.2 En aktiebolagsrättslig bedömning av Sammanslagningen Såsom berörts ovan, innebär Sammanslagningen att VLT och LT överför sina respektive rörelser till Rörelsebolaget. VLTs och LTs respektive andelar mätt i aktieinnehav i Rörelsebolaget borde därmed spegla värdet av respektive bolags rörelser, såsom dessa överförs till Rörelsebolaget. Av redovisningen ovan har framgått, att VLTs direkta ägande i Rörelsebolaget uppgår till ca 64 % och indirekta ägandet till ca 7 %, totalt ca 71 %. Resterande del, dvs. 29 %, av ägandet i Rörelsebolaget, tillhör LT. I KPMGs utlåtande anförs slutsatsvis såvitt gäller Sammanslagningen, att värderingarna sker enligt vedertagna principer och är baserad [sic] på vederhäftiga underlag och att prissättningen av transaktionerna ur ett finansiellt perspektiv sammantaget kan motiveras av den avkastning som [Strukturaffären] förväntas ge till VLT och dess aktieägare. Till grund för KPMGs utlåtande låg KPMGs Project Proceed-utredning (av den 18 april 2007). KPMGs Project Proceed-utredning utgår delvis ifrån en utredning genomförd av Hjalmarsson & Gunterberg Corporate Finance AB (nedan HG-utredningen ), vilken tillkommit i samarbete med flera berörda aktörer. I KPMGs Project Proceed-utredning s. 8 sammanfattas HG-utredningens värderingsmetod (vilken sammanfattning inte upprepas här), med den enda kommentaren att den multipel för värderingen som används, nämligen 10, är högre än genomsnittet av de multiplar som används i jämförbara transaktioner. Av viss betydelse vid den aktiebolagsrättsliga bedömningen kan också vara villkoren i det aktieägaravtal som tecknats mellan VLT och LT, dvs. Aktieägaravtalet. 17

18 Såvitt gäller tillämpningen av likhetsgrundsatsen (ABL 4:1) och generalklausulerna (ABL 7:47 och 8:41) i aktiebolagslagen kan icke den strukturomvandling som skett genom Sammanslagningen av LTs och VLTs rörelser i Rörelsebolaget som sådan ifrågasättas. Visserligen medför Sammanslagningen att VLT, från att ha varit ett rörelsedrivande bolag, blir ett förvaltande bolag, men detta resultat av Sammanslagningen får med en tillämpning av likabehandlingsprincipen samma effekt på samtliga aktier i VLT och kan knappast utan tillkommande omständigheter - betecknas som otillbörlig i någon mening med en tillämpning av generalklausulerna. En annan sak är sedan om värderingarna av VLTs och LTs respektive rörelser är riktiga och har återspeglats i en korrekt fördelning av andelarna i Rörelsebolaget. I denna fråga kan följande anföras. Värderingar av de ifrågavarande rörelserna har skett i såväl HG-utredningen som KPMG-utredningen, men också i KPMGs Project Proceed-utredning, som också innebär en värdering av HG-utredningen. För det fall VLTs rörelse har undervärderats vid Sammanslagningen i förhållande till LTs rörelse, och VLT av det skälet icke har erhållit en andel i Rörelsebolaget som motsvarar VLTs rörelses verkliga värde, kan enligt bestämmelserna i ABL 17 kap., enkannerligen ABL 17:1, p. 4, Sammanslagningen innefatta ett moment av värdeöverföring. Om således det värde som har åsatts VLTs rörelse understiger rörelsens verkliga värde, och en värdediskrepans uppkommer, som medför att VLT icke erhåller en i förhållande till det verkliga värdet korrekt andel i Rörelsebolaget, måste en värdeöverföring anses ha skett. För det fall således slutsatsen blir att en värdeöverföring ägt rum genom Sammanslagningen, skall vid en tillämpning av ABL 17:3 undersökas, om värdeöverföringen är olaglig i den meningen att efter värdeöverföringen VLT icke har full täckning för sitt bundna kapital. En analys av KPMG-utredningen, KMPGs Project Proceed-utredningen och HG-utredningen såvitt gäller värderingen av den VLTs rörelse som tillfördes Rörelsebolaget genom den ifrågavarande apportemissionen visar bl.a. mot bakgrund av vad som framkommit i Värderingsrapporten, att någon värdeöverföring i den mening som föreskrivs i ABL 17:1, p. 4, icke kan konstateras föreligga. Värderingen av VLTs rörelse är inom ramen för vad som är skäligt i beaktande av den motprestation som VLT erhåller i form av andelar i Rörelsebolaget. Det saknas indikationer på att VLTs ledning i samband med apportemissionen haft för avsikt att tillföra VLTs rörelse till ett lägre värde än rörelsens verkliga värde. Vid tillämpningen av bestämmelserna i ABL 17:1 bör också beaktas, att den överföring som satts ifråga skall leda till en förmögenhetsminskning hos VLT för att rättsligt kvalificeras som en värdeöverföring. Dessutom skall fråga vara om annat än en ren affärshändelse. Den analys som har skett av 18

19 ovan nämnda utredningar visar, att VLTs förmögenhet icke minskat på grund av Sammanslagningen. Under alla förhållanden måste Sammanslagningen betecknas som en ren affärshändelse, dvs. Sammanslagningen är av rent affärsmässig karaktär för VLT (jfr ABL 17:1, 1 st., p. 4). Av Värderingsrapporten framgår icke annat än att de värderingar som skett av apporttillgångarna vid Sammanslagningen är rimliga. För enskildheterna i denna bedömning hänvisas till Värderingsrapporten. Det förhållandet att Sammanslagningen vid en samlad bedömning icke kan rättsligt kvalificeras som en värdeöverföring enligt ABL 17:1, 1 st., p. 4, hindrar icke att t.ex. generalklausulerna i ABL 7:47 och 8:41 blir tillämpliga. För det fall det föreligger en värdediskrepans mellan det verkliga värdet på den rörelse som VLT tillfört Rörelsebolaget och det värde som åsatts rörelsen relativt LTs rörelse och de andelar som respektive ägare av Rörelsebolaget erhållit, skall vid bedömningen av frågan, huruvida en värdeöverföring föreligger enligt ABL 17:1, 1 st., p. 4, i enlighet med uttalanden i aktiebolagsrättslig doktrin värdediskrepansen vara väsentlig, vilket förhållande kommer till uttryck i olika rekvisit, häribland väsentlighetsrekvisitet, uppenbarhetsrekvisitet eller avsiktsrekvisitet. Ovan har befunnits att en värdeöverföring i denna mening icke föreligger, men för tillämpningen av generalklausulerna och otillbörlighetsrekvisitet kan varje värdediskrepans vara utslagsgivande. Analysen av ovannämnda utredningar visar emellertid, att någon sådan värdediskrepans icke kan sägas vara för handen. Under alla förhållanden kan Sammanslagningen icke betecknas som otillbörlig i den mening som generalklausulerna föreskriver: Fråga skall vara om en transaktion som otillbörligt gynnar majoriteten (här majoriteten i VLT) och missgynnar minoriteten (också i VLT). Analysen av utredningarna har icke kunna påvisa, att den rörelse som VLT tillfört Rörelsebolaget har varit föremål för underprissättning. Bedömningen i Värderingsrapporten leder till samma resultat. Sammanslagningen skall också prövas med utgångspunkt i bestämmelsen om verksamhetsföremålet i VLTs bolagsordning ( 3). I nämnda bestämmelse föreskrivs följande: Bolaget har till föremål för sin verksamhet att i egen regi, genom dotterbolag eller intressebolag i enlighet med företagets traditioner av politisk demokrati och väster- 19

20 ländsk kulturuppfattning ge ut tidningar, idka annan mediaverksamhet, driva tryckerirörelse även som därmed förenlig industriell och kommersiell rörelse samt att äga och förvalta fast och lös egendom. Såsom framgår av VLTs verksamhetsföremål är icke förutsatt, att VLT självt skall bedriva den verksamhet som anges i verksamhetsföremålet, utan verksamheten kan bedrivas genom dotterbolag eller intressebolag. När genom Sammanslagningen således Bolaget kommer att bedriva verksamheten genom Rörelsebolaget, och Bolaget uteslutande bli ett förvaltningsbolag, är dessa resultat av Sammanslagningen förenliga med VLTs bolagsordning. I vart fall kan icke dessa resultat av Sammanslagningen enligt det uppenbarhetsrekvisit som skall vara tillämpligt (se bl.a. NJA 1987 s. 394) icke sägas vara uppenbart oförenliga med den aktuella bolagsordningsbestämmelsen. Såvitt sedan gäller tillämpningen av jävsbestämmelserna i ABL 8:23 och 8:34 förefaller VLTs styrelseledamöter och verkställande direktör ha iakttagit den försiktighet som är erforderlig, dvs. när risk för jäv föreligger har de ledamöter som kommit ifråga valt att lämna styrelsesammanträdet (se t.ex. styrelsemötet den 18 april 2007 under p. 1029, jämför protokollet från styrelsemötet den 7 november 2006, p. 976, ävensom den 2 februari 2007, p. 1003). Slutligen saknas på grund av föreliggande omständigheter skäl att antaga att majoriteten i VLT gjort sig skyldig till sådant missbruk som regleras i ABL 25:21. Sammanslagningen har icke kunnat konstateras bryta mot ABL eller Bolagsordningen. Den finns inte heller grund för att antaga, att brott mot annan författning (t.ex. årsredovisningslagen, bokföringslagen, etc.) har förekommit. 5.3 En aktiebolagsrättslig bedömning av Överlåtelserna Innebörden av Överlåtelserna redovisas närmare ovan i avsnitt 3.3. Av intresse i förevarande sammanhang är främst att bedöma frågan, huruvida Överlåtelserna i någon mening innebär värdeöverföringar enligt ABL 17:1, p. 4, och om så är fallet, huruvida sådana värdeöverföringar kan betraktas som olagliga enligt ABL 17:3. Såvitt gäller de rättsliga förutsättningarna för en sådan bedömning hänvisas till föregående avsnitt 5.2. Den centrala 20

21 frågeställningen i vad avser Överlåtelserna är huruvida dessa i VLTs perspektiv skett till underpris eller inte. Såsom påtalats inledningsvis i förevarande granskningsrapport, har jag för detta ändamål anlitat professor Clas Bergström vid Handelshögskolan i Stockholm, vars slutsatser föreligger i Värderingsrapporten. Av dessa slutsatser följer, att Överlåtelsen icke har skett till underpris, utan fastmera till rimliga värden, i den mening som förutsätts i ABL 17:1, p. 4. Överlåtelserna har följaktligen icke resulterat i en förmögenhetsminskning för VLT och Överlåtelserna får dessutom betecknas som rent affärsmässiga. Slutsatsen av vad som ovan anförts måste således bli, att Överlåtelserna icke kan betecknas som värdeöverföringar i någon mening och att Överlåtelserna därmed är fullt förenliga med bestämmelserna i ABL 17 kap. Granskningen har härutöver icke visat att Överlåtelserna i dess enskilda delar varit otillbörliga i den mening som förutsätts enligt generalklausulerna (ABL 7:47 och 8:41) eller i strid med likhetsgrundsatsen i ABL 4:1. Det finns således ingenting i granskningsunderlaget som tyder på att Överlåtelserna på ett otillbörligt sätt gynnat majoriteten i VLT och därigenom skadat VLT eller minoriteten i VLT. Det främsta stödet för denna slutsats är bedömningen i Värderingsrapporten om att Överlåtelserna ägt rum till rimliga värden. Grund för att antaga, att Överlåtelserna, besluten härom eller verkställigheten härav, strider mot Bolagsordningen eller ABL i övrigt eller annan författning (till frågan om någon av Överlåtelserna kan rättsligt kvalificeras som en leo-transaktion och därigenom tvingas underkastas regleringen i ABL 16 kap. återkommer framställningen nedan i avsnitt 6). En genomgång av protokoll från styrelse möten (se bl.a. punkterna 976, 1003 och 1029 i protokoll från styrelsemöten den 7 november 2006, den 2 februari 2007 och den 18 april 2007) utvisar, att styrelseledamöterna iakttagit jävsbestämmelserna i ABL 8:23 när dessa aktualiserats (jämför ovan slutsatsen i avsnitt 5.2). 5.4 VLTs ägarminskning i V-TAB och VLTs avstående från hembud Granskningen av VLTs ägarminskning i V-TAB (Omstruktureringen) och VLTs avstående från hembud utvisar, att de ifrågavarande åtgärderna är rent affärsmässigt betingade och, i vart 21

22 fall vad gäller avståendet från hembud, förestavade av Strukturaffären som sådan och oundgängliga villkor i Strukturaffären. Ingenting i granskningsunderlaget tyder på att dessa åtgärder är oförenliga med ABL, annan författning eller Bolagsordningen. 6. Förekomsten av s.k. leo-transaktioner I granskningsuppdraget ingår också att utreda huruvida andra bestämmelser i ABL eller annan författning överträtts genom beredningsarbetet eller beslut om Strukturaffären, ävensom effekterna av ett genomförande av denna. Enligt en särskild mening som förts till Årsstämmoprotokollet, Bilaga 3, p.2, gjordes gällande vid årsstämman att eftersom [Strukturaffären] innebar överlåtelse av aktier till bolag som kontrollerades av styrelseledamot i bolag i samma koncern som VLT AB, var beslutet ett s.k. LEO-beslut, för vilket erfordrades samtycke av mer än 90 procent av de företrädda aktierna Det konstaterades att nu angivet samtycke till styrelsens förslag inte förelåg då mer än tio procent av företrädda aktier sade nej till förslaget. Den s.k. Leo-lagen har numera, dvs. i gällande ABL, inkorporerats i ABL 16 kap. Transaktioner som närmare definieras i ABL 16 kap. skall beslutas av bolagsstämma. Bolagsstämma är således exklusivt beslutsbehörig i vad avser sådana transaktioner. Ett beslut av bolagsstämma avseende en sådan transaktion är giltig endast om det biträtts av aktieägare med minst nio tiondelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid bolagsstämman (se ABL 16:8). Om ett beslut skall godkännas av bolagsstämman i ett moderbolag och det finns flera moderbolag som är publika aktiebolag, skall godkännandet lämnas av bolagsstämman i det bolag bland dessa som är moderbolag i den största koncernen (se ABL 16:9). Enkelt uttryckt innebär sistnämnda bestämmelser att om AB A är ett publikt moderbolag till AB B, som är ett publikt moderbolag till AB C, skall godkännandet lämnas av AB A, såsom varande moderbolag i den största koncernen, innefattande AB B och AB C. De transaktioner som omfattas av bestämmelserna i ABL 16 kap. definieras i ABL 16:1 6. I korthet träffar bestämmelserna nyemission av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler, vinstandels- eller kapitalandelslån samt överlåtelse av aktier, teckningsoptioner eller 22

23 konvertibler som getts ut av ett bolag inom samma koncern. En ytterligare förutsättning för att bestämmelserna skall bli tillämpliga är emellertid att emissionen, överlåtelsen eller lånet adresseras till bolagsfunktionärer, anställda, närstående till dessa eller s.k. närståendebolag (se ABL 16:2, 1 st.). Eftersom granskningsuppdraget icke omfattar andra transaktioner än sådana som direkt berör VLT, dess dotter- och intressebolag (utanför uppdraget faller således sådana transaktioner som rör Holdingbolaget och Mediaintressenter), skall tillämpligheten av bestämmelserna i ABL 16 kap. prövas uteslutande i vad avser emissioner, överlåtelser, m.m. som ägt rum i VLT, Rörelsebolaget och dess dotterbolag samt V-TAB. I det följande skall de emissioner och överlåtelser som innefattas i Strukturaffären prövas mot bakgrund av bestämmelserna i ABL 16 kap. 1. Sammanslagningen innebar för VLTs vidkommande att Rörelsebolaget nyemitterade aktier till förmån för LT och VLT, vilka aktier VLT betalade genom att tillskjuta rörelsen i VLT. Genom denna apportemission blev Rörelsebolaget ett dotterbolag till VLT. Bestämmelserna i ABL 16:2 3 om nyemission av aktier kan bli tillämpliga under följande förutsättningar: - Rörelsebolagets emission var riktad och således icke en företrädesemission, - VLT enligt ABL 16:2, 1 st., p. 2 f) är ett närståendebolag till t.ex. styrelseledamöter eller verkställande direktör i Rörelsebolaget, VLT, Holdingbolaget, Mediaintressenter eller Stampen i den meningen att någon sådan styrelseledamot eller verkställande direktör har ett bestämmande inflytande över Stampen, som i sin tur har ett bestämmande inflytande över VLT, och - Rörelsebolaget var dotterbolag till VLT när Rörelsebolaget beslutade om den ifrågavarande apportemissionen. Om samtliga dessa nu nämnda kriterier är uppfyllda, föreskrivs i ABL 16:3, 1 st., att Rörelsebolagets beslut om nyemission (apportemission) också skall godkännas av bolagsstämman i moderbolaget, dvs. i första hand VLT. För det fall något i 23

24 förhållande till VLT överordnat bolag är ett publikt aktiebolag, skall i stället det överordnade, publika aktiebolaget godkänna nyemissionsbeslutet. Följaktligen gäller att om förutsättningarna ovan är uppfyllda, skall VLT godkänna apportemissionsbeslutet, varvid ett pluralitetskrav enligt ABL 16:8 om nio tiondelar av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda vid bolagsstämman skall iakttas. Utan att närmare gå in på huruvida de två först angivna förutsättningarna är uppfyllda, synes stå klart att den tredje förutsättningen icke kan vara uppfylld i förevarande fall, med hänsyn till att Rörelsebolaget vid tidpunkten för emissionsbeslutet icke var dotterbolag till VLT i den mening som föreskrivs i ABL 16:3, 1 st. Av nämnda skäl kan en tillämpning av bestämmelserna i ABL 16 kap. icke komma ifråga på Rörelsebolagets emissionsbeslut på annat sätt än att detta beslut av Rörelsebolaget skall ha uppfyllt pluralitetskravet i 16:8 och vad som i övrigt stadgas om apportemissioner i ABL 13 kap. 2. Överlåtelserna skall prövas enligt ABL 16:4 6. I bestämmelsen stadgas följande: Om ett aktiebolag som är dotterbolag till ett publikt aktiebolag har gett ut aktier med rätt till teckning för ett annat aktiebolag inom samma koncern, får det senare bolaget inte överlåta aktierna till någon [som omnämns i släktkatalogen] utan att beslut om detta har fattats av bolagsstämma i det bolaget. Ett beslut om överlåtelse från ett dotterbolag enligt bestämmelsen skall dessutom godkännas av bolagsstämman i det publika aktiebolag som är moderbolag i koncernen. I ABL 16:5 stadgas som ett komplement till ABL 16:4, att ett publikt aktiebolag eller ett dotterbolag till ett sådant bolag inte heller i andra fall än som avses i ABL 16:4 får överlåta aktier i ett dotterbolag till det publika aktiebolaget till någon i släktkatalogen i ABL 16:2, 1 st., p. 2, eller närståendebolag utan att överlåtelsen har godkänts av bolagsstämman i det publika aktiebolaget och eventuellt överordnat publikt aktiebolag som är moderbolag. Vid en tillämpning av nu redovisade bestämmelser i ABL 16 kap. på Överlåtelserna utfaller följande. 24

25 i) Vad först gäller VLTs överlåtelse av aktierna i TTLA till Bohusläningen är det avgörande, huruvida vid en tillämpning av ABL 16:5, 1 st., Bohusläningen är ett sådant närståendebolag, varom stadgas i ABL 16:2, 1 st., p. 2 f). För att denna överlåtelse skall träffas av ABL 16:5, förutsätts således att någon styrelseledamot eller verkställande direktör, anställd, eller närstående till sådan person, inom VLTkoncernen ensam eller tillsammans med någon annan inom närståendekretsen har ett bestämmande inflytande över Bohusläningen. Granskningen har givit vid handen, att vid tidpunkten för Årsstämman (dvs. den 23 maj 2007) bestod Bohusläningens styrelse av Tomas Brunegård (ordförande), Lennart Hörling och Gösta Walin, varav det två förstnämnda också var ordinarie styrelseledamöter vid tidpunkten ifråga i VLT (Tomas Brunegård var dessutom styrelseordförande i VLT). Majoriteten i Bohusläningens styrelse bestod således vid tiden för Årsstämman av styrelseledamöter från VLT. Såsom lokutionen bestämmande inflytande enligt min mening skall tolkas, är det emellertid icke tillfyllest att två av VLTs styrelseledamöter (vilka visserligen ingår i den krets av personer som definieras i ABL 16:2, första stycket, p. 2), utgör styrelsemajoritet i Bohusläningen: Ett bestämmande inflytande föreligger enligt aktiebolagsrättsliga principer endast genom aktieägande (i förekommande fall av annat andelsägande) och den rösträtt som följer med ägandet. Vad som således förutsätts för uppfyllandet av rekvisitet bestämmande inflytande är att de ifrågavarande styrelseledamöterna i Bohusläningen enskilt eller tillsammans vid tidpunkten för Årsstämman ägde så många aktier i Bohusläningen så att de därigenom eventuellt i förening med styrelsemajoriteten - vann ett bestämmande inflytande över bolaget. Det bör härvid erinras om utformningen av koncerndefinitionen enligt 1975 års ABL och innebörden av rekvisitet bestämmande inflytande i denna definition samt motsvarande rekvisit i det allmänna utlåningsförbudet och den däri förekommande bestämmelsen om den s.k. förbjudna kretsen (numera ABL 21:1), vilka rekvisit enligt min mening sammanfaller med det nu aktuella i ABL 16:2, första stycket, f). Det bör tilläggas, att Stampen icke är ett publikt aktiebolag, varför bestämmelserna i ABL 16 kap. icke tillämpliga på detta bolag. Av det sagda följer t.ex. att även om styrelseledamöter eller verkställande direktörer i Stampen har ett bestämmande inflytande över Bohusläningen, kan den ifrågavarande överlåtelsen icke anses ha skett 25