Lokala föreskrifter om avfallshantering i Lilla Edets kommun

Transkript

1 Datum Dnr Dpl /S Lokala föreskrifter om avfallshantering i Lilla Edets kommun Antagen av kommunfullmäktige KF 28/2013

2 Innehåll 1. Inledande bestämmelser Gällande författningar Hämtningsområde Definitioner och begreppsförklaringar Överträdelser Kommunens renhållningsansvar Producenternas ansvar Avfallslämnares ansvar Hushållsavfall Sorteringsskyldighet Hämtstället Anordning av hämtställe Hämtningstillfället Avfallsbehållare Emballering av hushållsavfall Avfallsutrymme och förvaringsplats som hämtställe Rengöring av kärl, avfallsutrymme och förvaringsplats Dragväg Lättantändligt avfall Hämtningsintervall och kärlstorlekar Avloppsanläggning och fettavskiljare Matavfallskvarn Tömning av avloppsanläggning och fettavskiljare Latrin Anläggningar för avskiljning av produkter Fettavskiljare Annat avfall än hushållsavfall Uppgiftsskyldighet Undantag Prövning av undantag Uppehåll från hämtning av hushållsavfall och slam Obeboelig fastighet Gemensam avfallsbehållare Gemensam kompost Förlängt hämtningsintervall Längre tömningsintervall för avloppsanläggning Egen kompostering av matavfall och trädgårdsavfall Eget omhändertagande av slam Eget omhändertagande av latrin Övriga undantag Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande Ikraftträdande Överklagande Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Sorteringsanvisning Bilaga 3 Hämtningsintervall och kärlstorlekar sid 2/21

3 1. Inledande bestämmelser 1 Gällande författningar Lilla Edet kommuns renhållningsordning innehåller kommunens avfallsföreskrifter och en avfallsplan. För kommunens renhållningsansvar och avfallshantering gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927), Regler om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken, såsom förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt förordningar om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209), batterier (2008:834), returpapper (1994:1205), med flera. Andra författningar, såsom lag (1980:424) och förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, smittskyddslag (2004:168), arbetsmiljölagen (1977:1160) samt till arbetsmiljölagen tillhörande föreskrifter. 2 Hämtningsområde Lilla Edets kommun utgör ett hämtningsområde. 3 Definitioner och begreppsförklaringar Renhållningsordningen innehåller kommunens avfallsföreskrifter och en avfallsplan. Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2011:927) och förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar, med undantag för definitionen av matavfall. Grovavfall har samma betydelse som i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall. I övrigt används de begrepp med de betydelser som anges i bilaga 1. 4 Överträdelser Straffbestämmelser vid överträdelser enligt gällande miljölagstiftning finns i 29 kap. miljöbalken. När det gäller miljösanktionsavgifter återfinns dessa regler i 30 kap. miljöbalken. 5 Kommunens renhållningsansvar a. Kommunen ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inom kommunen transporteras till en godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas. Renhållningen utförs av kommunen och/eller den eller de entreprenörer som kommunen upphandlar, nedan kallad entreprenören. b. Kommunfullmäktige fastställer renhållningstaxa samt vilken nämnd som har verksamhetsansvaret för renhållningen i kommunen. sid 3/21

4 c. Kommunen ansvarar inte för avfall som enligt förordning ska insamlas och omhändertas av producent enligt producentansvaret (15 kap. 18 miljöbalken), se 2. d. Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs regionalt av länsstyrelsen och lokalt av Miljö- och byggnämnden. Tillsynen av anläggningar, upplag etc. utförs till viss del av Räddningstjänsten, med stöd av lag om skydd mot olyckor (2003:778). e. Avfallsföreskrifterna ska beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen. 6 Producenternas ansvar Producentansvaret regleras i förordningar om producentansvar (2008:834, 2007:185, 1994:1236, 2006:1273, 1994:1205, 2005:209, 2009:1031, 1994:1205 och 2000:208 m.fl.) meddelade med stöd av miljöbalken. 7 Avfallslämnares ansvar a. Fastighetsägare är ansvariga gentemot kommunen att överlämna hushållsavfall eller jämförligt avfall samt slam som uppkommer på fastigheten eller av andra skäl finns på fastigheten till insamlingssystemet kommunen tillhandahåller. b. Annat avfall än hushållsavfall ska sorteras ut och hanteras enligt bilaga 2. Om inget annat anges i dessa föreskrifter är egen hantering av avfallet såsom nedgrävning, kompostering, förbränning och bortforsling inte tillåten. c. Fastighetsägare ska teckna abonnemang på förekommande renhållningsuppdrag hos entreprenören. Abonnemang ska tecknas i sådan omfattning att de svarar mot de behov som finns i förhållande till gällande hämtningsintervall. Miljö och byggnämnden kan förelägga fastighetsägare om byte av abonnemang om det behövs med hänsyn till människors hälsa eller miljö. d. Fastighetsägare som avser att ändra eller göra ett ägarbyte av renhållningsabonnemang ska kontakta entreprenören. Fastighetsägare är ansvarig för att ändring av ägandeförhållande för fastighet utan dröjsmål meddelas entreprenören. e. Fastighetsägare är skyldig att i tillräcklig omfattning informera den eller de som bor eller bedriver verksamhet i fastigheten om dessa föreskrifter. Fastighetsägare är ansvarig för att reglerna följs. f. Fastighetsägare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till kommunen för borttransport. g. Fastighetsägare är betalningsskyldig gentemot kommunen för renhållning enligt gällande taxa. 2. Hushållsavfall sid 4/21

5 8 Sorteringsskyldighet a. Fastighetsägare är skyldig att sortera allt avfall enligt kommunens och andra myndigheters anvisningar. b. Annat avfall än hushållsavfall kräver särskild hantering anpassad till avfallets art, se bilaga 2. c. Avfall som omfattas av producentansvar skall hanteras i enlighet med gällande regler för respektive avfallsslag, se bilaga 2. 9 Hämtstället Hämtstället bestäms av samhällsbyggnadsförvaltningen. Om oenighet uppstår kring hämtställets placering, hänskjuts frågan till samhällsbyggnadsnämnden. 10 Anordning av hämtställe Fastighetsägare är ansvarig för att avfallsutrymme, förvaringsplats och hämtställe anordnas, utformas och underhålls så att kraven enligt dessa föreskrifter, Boverkets byggregler samt arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter uppfylls. 11 Hämtningstillfället a. Avfallsbehållare ska vid hämtningstillfället, om det inte finns synnerliga skäl som samhällsbyggnadsförvaltningen skriftligen medgivit, vara uppställd i omedelbar anslutning till hämtningsfordonets uppställningsplats eller på annan plats som samhällsbyggnadsförvaltningen godkänt. b. Kärl ska ställas upp så att draghandtaget är lättillgängligt från dragvägen och får t.ex. inte vara vänt mot vägg eller buskage. c. Kärlet ska på tömningsdagen vara placerat vid hämtstället senast kl d. Kärl för uppsamling av avfall ska vara uppställt så att hämtning underlättas. För kärl större än 190 l ska underlaget vid uppställnings- och hämtstället utgöras av asfalt eller motsvarande. Om trappor förekommer längs hämtningsvägen ska dessa förses med ramp som är anpassad till förekommande avfallskärl. 12 Avfallsbehållare a. Kärl ägs, om inte annat överenskommits, av kommunen och tillhandahålls genom entreprenören. b. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som ska forslas bort genom kommunens försorg ska placeras i avfallsbehållare av typ och storlek som föreskrivs av kommunen. För flerbostadshus och verksamheter kan fastighetsägare sluta särskilt avtal med kommunen om att annan typ av avfallsbehållare får användas. sid 5/21

6 c. Fastighetsägare ansvarar för att de avfallsbehållare som tillhandahålls av entreprenören hanteras varsamt och på ett sådant sätt att onödigt slitage inte uppkommer. Vid vårdslös hantering eller vid förlust har kommunen rätt till ersättning. d. Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Skjut- och dragmotståndet vid hantering av kärl får maximalt uppgå till 300 N (ca 30 kg) vid igångsättning och 200 N (ca 20 kg) vid rullning. Överfull, för tung och/eller trasig avfallsbehållare hämtas/töms först när avfallet paketerats om på ett sätt som godkänns av kommunen eller entreprenören, dock tidigast vid nästa ordinarie hämtningstillfälle om inte extra hämtning beställs enligt gällande taxa. Detsamma gäller om avfallsbehållaren innehåller dåligt emballerade stickande eller skärande föremål. Vid upprepad överfyllnad är fastighetsägare skyldig att byta till större avfallsbehållare eller att beställa flera behållare. e. I avfallsutrymme, på förvaringsplats eller i avfallsbehållare får endast läggas sådant avfall som utrymme, plats och behållare är avsedda för. 13 Emballering av hushållsavfall a. Avfall som läggs i avfallsbehållare eller släpps ned till avfallsbehållare via sopnedkast ska vara emballerat i påse eller paket av lämpligt material och lämplig storlek. Det emballerade avfallet ska vara så väl förslutet att avfallet inte kan spridas, orsaka skada, arbetsmiljörisker och/eller olägenhet för människors hälsa och miljö. Kanyler och sprutor får inte läggas i avfallsbehållare. b. Matfett från t ex restauranger och storkök, såsom exempelvis uttjänt frityrolja, ska vara innesluten i en försluten förpackning när den slängs i kärlet. c. Ingen form av flytande ämne får slängas i kärlet om det inte innesluts av en sluten förpackning. d. Kall aska och sot ska vara förpackat på ett sådant sätt att damm inte medför olägenhet vid hämtning. 14 Avfallsutrymme och förvaringsplats som hämtställe a. Fastighetsägaren är alltid ansvarig för alla avfallsutrymmen som inte ägs av kommunen. b. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska vara funktionella och uppfylla alla arbetsmiljökrav. c. Avfallsutrymme ska vara väl tilltaget och flexibelt. Storleken på utrymmet bestäms av storleken på och antalet kärl som behöver finnas där. Där kärl hanteras ska den fria gången mellan olika kärl vara minst 1,5 meter bred och avståndet mellan varje kärl minst 6 cm. Kärl ska placeras med draghandtaget ut mot gången. d. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska vara placerat i markplan. sid 6/21

7 e. Avfallsutrymme ska ha en egen entré om inte särskilda skäl finns. Avfallsutrymmet får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. Det får heller inte placeras så att matavfall måste transporteras genom rum i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. f. Golv i avfallsutrymme ska vara halkfritt. Kravet omfattar även markyta på förvaringsplats g. I avfallsutrymme ska god ventilation finnas i bruk. h. Vid ny- och ombyggnad av avfallsutrymme eller förvaringsplats ska byggherre eller av denne utsedd arkitekt, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare för projektering (BAS-P) i god tid före ansökan om bygglov ta kontakt med samhällsbyggnadsnämnden för avgörande och godkännande av avfallsutrymmets/förvaringsplatsens, bilvägs och dragvägs beskaffenhet och utformning etc. Om planerad åtgärd inte kräver bygglov ska samhällsbyggnadsnämnden i god tid innan arbetena påbörjas kontaktas för avgörande och godkännande. Eventuellt besiktningsprotokoll för avfallsutrymme följer fastigheten oavsett innehavare. i. Fastighetsägare ansvarar för att entreprenören har tillträde till de utrymmen där arbete ska utföras. Nycklar, portkoder etc. ska vid tecknande av renhållningsabonnemang ulånas till kommunens entreprenör. Ändringar ska utan uppmaning meddelas entreprenören. Nycklar och portkoder etc. enligt ovanstående ska enbart betjäna de utrymmen i fastigheten där entreprenören ska utföra arbete. j. Fastighetsägare bekostar installation och underhåll av alla inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Fastighetsägare ansvarar också för att installationer, anordningar och utrymmen fungerar, är säkra och har avsedd funktion. 15 Rengöring av kärl, avfallsutrymme och förvaringsplats Fastighetsägare ska rengöra avfallsutrymme och förvaringsplats, samt avfallsbehållare, oavsett ägarförhållande i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer. 16 Dragväg a. Dragväg ska i största möjliga mån undvikas samt vara så kort som möjligt. b. Dragväg ska året om vara framkomlig, jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder. Trappsteg, grus och kullersten får inte förekomma. c. Dragväg bör inte ha någon lutning. Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 och får inte överstiga 1:12. Rampens längd innan vilplan om minst 1,5 meters längd ska inrättas får inte överstiga 10 meter. sid 7/21

8 d. Dragväg ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte finnas i dragvägen eller inkräkta på dragvägens bredd. Om så är fallet hämtas inte avfallet förrän vid nästa ordinarie hämtningstillfälle, om annat inte överenskommits med kommunen. e. Kärlet placeras på hämtstället efter tömning. 17 Lättantändligt avfall Lättantändligt avfall, varm aska eller grillkol får inte läggas i avfallsbehållare. Inte heller frätande ämnen eller ämnen som kan orsaka självantändning, dessa klassas som farligt avfall. Se bilaga Hämtningsintervall och kärlstorlekar 3. Avloppsanläggning och fettavskiljare 19 Matavfallskvarn Matavfallskvarnar kopplade till det kommunala avloppsnätet är inte tillåtna. 20 Tömning av avloppsanläggning och fettavskiljare a. Avloppsanläggningar samt fettavskiljare skall vara lättillgängliga för tömning. Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. b. Lock/manlucka till avloppsanläggning och fettavskiljare ska kunna öppnas av en person. Lock/manlucka ska vara försedd med handtag och får inte väga mer än 15 kg. Om locket kan skjutas åt sidan utan att i något avseende behöva lyftas kan en vikt om ca 40 kg accepteras. Lock/manlucka ska vara barnsäkrad och får vid tömningstillfället inte vara övertäckt. c. Dragväg får bestå av annat material än hårdgjord yta. Dragväg och utrymme runt avloppsanläggning ska i övrigt vara fri från hinder. Till hinder räknas bl.a. staket, murar, stubbar, planteringar, annan växtlighet etc. d. Avstånd mellan uppställningsplats för hämtningsfordon och avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla bör inte överstiga 30 meter om inte särskilda skäl finns. Sughöjden får inte överstiga 7 meter eller den höjd som anges av kommunens entreprenör. e. Vid anslutning till kommunalt avloppsnät ska befintlig avloppsanläggning sluttömmas. Efter tömningen får avloppsanläggningen inte brukas. Intyg om slutförd tömning ska utan dröjsmål efter utförd sluttömning lämnas till miljö- och byggnämnden. f. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att avloppsanläggningar och fettavskiljare töms minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. sid 8/21

9 21 Latrin Kommunen tillhandahåller ingen hämtning/tömning av latrin. Det ingår inte i det kommunala ansvaret. Se 34 för eget omhändetagande av latin. 22 Anläggningar för avskiljning av produkter a. Utöver ABVA gäller att, oljeavskiljare, tvättanläggningar, uppsamlingsanordningar för färgslam, ridåvatten och liknande ska tömmas vid behov, dock minst en gång per år eller enligt det tömningsintervall som miljö- och byggnämnden i det enskilda fallet beslutat. b. Oljeavskiljares oljeskikt och slamutrymme ska tömmas var för sig. c. Tömning och besiktning bekostas av anläggningens ägare enligt anvisningar från kommunen (se bestämmelserna i ABVA). 23 Fettavskiljare Tömning av fettavskiljare ska utföras minst en gång per år eller enligt intervall som föreskrivits av kommunen eller vid behov. Tömning av fettavskiljare skall ske i sådan omfattning att fett inte följer med avloppsvatten till ledningar, avloppsreningsverken eller enskilda avlopp samt i sådan omfattning och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa inte uppstår. Kommunen kan ålägga om ett tätare tömningsintervall. Fett och oljor från matlagning får slängas i kärl, se 13 b. 4. Annat avfall än hushållsavfall Kommunens ansvar för annat avfall än hushållsavfall är mycket begränsat. Exempel på avfall som dock omfattas av kommunalt ansvar är avfall som är jämförligt med hushållsavfall, från t.ex. storkök och personalutrymmen, slam från avloppsanordning (om denna är belägen vid verksamheten) samt fett från fettavskiljare. 24 Uppgiftsskyldighet Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska på begäran av kommunen lämna de uppgifter om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs för kommunens renhållningsordning. sid 9/21

10 5. Undantag I detta kapitel regleras vilka undantag från avfallsföreskrifterna som kan medges och vem som beslutar om undantagen. 25 Prövning av undantag a. Ansökan om undantag från dessa föreskrifter prövas av kommunen. Ansökan ska, oberoende av vem som prövar den, vara skriftlig och alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses samt en redogörelse för på vilket sätt avfallet avses omhändertas. Blanketter för ansökan om undantag finns på kommunens webbplats, b. Undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter kan inte ges retroaktivt. Undantag gäller från och med det datum beslut om undantag medgivits och till det datum som anges i beslutet. Om inget slutdatum anges i beslutet gäller detta tills dess att förhållandena som ligger till grund för undantaget ändras. c. Medgivna undantag är bundna till person och fastighet, och upphör i samband med byte av fastighetsägare. d. Medgivna undantag kan upphävas med omedelbar verkan om: Förhållandena som ligger till grund för undantaget ändras; dvs. om de förutsättningar som fanns när undantaget medgavs inte längre gäller. Fastighetsägare lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för medgivandet. Hanteringen inte sker efter villkor angivna i det aktuella beslutet. Hanteringen visar sig orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. e. Fastighetsägare ska utan dröjsmål meddela tillståndsgivaren om förändrade förhållanden som påverkar medgivna undantag. 26 Uppehåll från hämtning av hushållsavfall och slam a. Samtliga fastigheter i kommunen som kan generera hushållsavfall ska ha ett renhållningsabonnemang. Samhällsbyggnadsnämnden kan dock, om särskilda skäl föreligger och efter ansökan av fastighetsägare, besluta om uppehåll från hämtning av hushållsavfall eller jämförligt avfall samt slam. Ansökan om dispens ska lämnas senast en månad innan önskad uppehållsperiod. c. Förutsättningen är att fastigheten är outnyttjad under en sammanhängande tid av minst fyra månader. Med outnyttjad fastighet avses fastighet som endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning sker. Ett skriftligt intyg från fastighetsägare om att fastigheten inte kommer att nyttjas under den tid som ansökan avser ska bifogas ansökan om uppehåll. d. Uppehåll från hämtning får inte vara i längre än 2 år, därefter får ny ansökan om uppehåll göras. e. Innan uppehåll för hämtning av slam medges ska avloppsanläggning vara tömd. Efter tömningen får anläggningen inte brukas. sid 10/21

11 27 Obeboelig fastighet Fastighet som är obeboelig behöver inte ha ett avfallsabonnemang. Det åligger fastighetsägaren att påvisa att fastigheten är obeboelig genom ett skriftligt intyg från fastighetsägaren om att fastigheten är obeboelig till samhällsbyggnadsförvaltningen. 28 Gemensam avfallsbehållare En eller flera avfallsbehållare får betjäna flera fastighetsägare. Detta under förutsättning att och att samhällsbyggnadsnämnden givit sitt medgivande. 29 Gemensam kompost Tre till varandra gränsande fastighetsägare av villa, radhus och fritidshus kan under förutsättning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår, samt efter ansökan till miljö- och byggnämnden, medges tillstånd att använda gemensam kompost om följande villkor är uppfyllda: Avståndet mellan de fastigheter som avses i ansökan bör inte överstiga 100 m. Antalet personer som varmkomposten ska betjäna inte överstiger det antal komposten är dimensionerad för. Berörda fastighetsägare gör en gemensam ansökan. 30 Förlängt hämtningsintervall Fastighetsägare med godkänd kompostbehållare kan efter ansökan till miljö- och byggnämnden medges hämtning av hushållsavfall var fjärde vecka. 31 Längre tömningsintervall för avloppsanläggning Längre tömningsintervall för avloppsanläggning än ett år kan efter ansökan till miljöoch byggnämnden medges. Detta under förutsättning att: Belastningen på avloppsanläggningen är klart mindre än vad anläggningen är dimensionerad för. Avloppsvattnet genomgår mer omfattande rening än slamavskiljning. 32 Egen kompostering av matavfall och trädgårdsavfall a. Fastighetsägare som själv kan ta hand om matavfall eller trädgårdsavfall från den egna fastigheten på ett sådant sätt att fara eller olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer kan efter ansökan till miljö- och byggnämnden i medges befrielse från skyldigheten att lämna det avfallet till kommunen. sid 11/21

12 b. På jordbruksfastighet tillåts kompostering av lätt-nedbrytbart organiskt hushållsavfall i gödselstaden under förutsättning att 33 a uppfylls. Anmälan av kompostering i gödselstad samt ansökan om befrielse från hämtning av lätt-- nedbrytbart organiskt hushållsavfall skall ske till miljö- och byggnämnden innan komposteringen startar. c. Trädgårdsavfall som lämpar sig för kompostering får komposteras på den egna fastigheten under förutsättning att fara eller olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer. Torrt trädgårdsavfall som inte kan nyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenheter uppstår och det i övrigt inte strider mot författning. Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, utfärdade med stöd av räddningstjänstförordningen eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. Eldning av trädgårdsavfall regleras i lokala föreskrifter för hälsa och miljö. Uppgift om eldningsförbud etc. finns på kommunens webbplats; d. Kompostbehållare ska inom planområde vara av typen varmkompost (isolerad) och skadedjurssäker. Utom planområde behövs ej varmkompost. En godkänd kompostbehållare för användning utanför planområde skall vara sluten (så att skadedjur inte kommer åt komposten) och luftad (så att syretillförseln blir tillräcklig för att komposteringsprocessen skall bli effektiv). Inom planområde skall behållaren dessutom möjliggöra nedbrytning av kompostmaterialet året runt, vilket t.ex. kan innebära att behållaren förses med isolering eller placeras i uppvärmt utrymme. 33 Eget omhändertagande av slam a. Ägare eller arrendator av jordbruksfastighet med godkänd uppfordringsanordning kan efter ansökan till miljö- och byggnämnden medges eget omhändertagande av slam från egen avloppsanläggning för spridning på åkermark. Även intilliggande fastigheter till jordbruksfastighet kan få medgivande för slamtömning genom jordbruksfastighetens försorg. Naturvårdsverkets bestämmelser måste uppfyllas. b. För att få omhänderta och nyttja slammet krävs att avfallet hygieniserats. Hygienisering kan ske genom rötning, värmebehandling, långtidslagring i t.ex. vassbäddar, kalkbehandling etc. Innan spridning sker ska den som avser att sprida slammet på åkermark/jordbruksmark kunna visa att slammet uppfyller kraven på hygienisering samt att spridning kan ske utan att Naturvårdsverkets krav på metallhalter etc. i åkermark överskrids. 34 Eget omhändertagande av latrin Fastighetsägare kan efter ansökan till miljö- och byggnämnden medges tillstånd att kompostera latrin och avfall från mulltoa eller liknande. Komposteringen ska ske i enlighet med de villkor som anges av miljö- och byggnämnden och på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. 35 Övriga undantag Vid synnerliga skäl kan andra undantag efter ansökan till miljö- och byggnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden är i sådana frågor remissinstans. Synnerliga skäl kan t.ex. vara åtgärd som främjar återanvändning eller återvinning och inte innebär olägenhet för människors hälsa och miljö. sid 12/21

13 6. Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande I detta kapitel beskrivs datum för ikraftträdande, regler för omprövning, uppföljning samt vilken myndighet som handlägger överklaganden. 36 Ikraftträdande a. Dessa föreskrifter träder i kraft den Undantag som kommunen har medgivit med stöd av tidigare avfallsföreskrifter gäller tills vidare eller tills nytt beslut meddelas med stöd av dessa föreskrifter. 37 Överklagande Överklagande av beslut som fattats med stöd av dessa föreskrifter görs hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Överklagandet ska dock skickas till kommunen inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet, för vidare befordran till länsstyrelsen. sid 13/21

14 Bilaga 1 Definitioner Abonnemang: Det förhållande mellan kommunen och fastighetsägare/verksamhetsutövare som regleras genom ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall. Abonnent: Den fastighetsägare som har ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall. ABVA: Allmänna bestämmelser för brukande av Lilla Edets kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Avfall med producentansvar: Det avfall som omfattas av förordningarna om producentansvar, t.ex. förpackningar (1997:185), returpapper (1994:1205) och elektriska och elektroniska produkter (2005:209). Avfallsbehållare: Behållare som används för uppsamling av avfall, såsom säck, kärl, container eller liknande. Tankar och brunnar för slam, spillvatten, fett etc. räknas inte som avfallsbehållare. Avfallsföreskrifter: Kommunala bestämmelser för avfallshantering. Föreskrifterna fastställer bl.a. vilka skyldigheter kommunen och fastighetsägare/verksamhetsutövare har samt när, var och hur avfall ska hämtas. Avfallsföreskrifterna ingår tillsammans med avfallsplanen i en renhållningsordning som varje kommun enligt miljöbalken ska ha. Avfallshantering: Sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall. Avfallskvarn: Kvarn för sönderdelning av matavfall så att det malda avfallet kan följa med avloppsvattnet ut på kommunens ledningsnät eller samlas upp i tank. Avfallsplan: Kommunal plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning. Planen innehåller bl.a. mål för kommunens avfallshantering och åtgärder för att nå målen. Avfallsutrymme: Byggnad eller del av byggnad med väggar, golv och tak som är avsett för tillfällig förvaring av avfall. Avloppsanläggning: Där tömning utförs från slamavskiljare, sluten tank eller reningsverk. Bilväg: Väg/gata som betjänar fordon för insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. sid 14/21

15 Blandat avfall: En blandning av fraktionerna matavfall och brännbart restavfall. Brännbart restavfall: Det avfall som återstår efter källsortering, dvs. när matavfall, farligt avfall, batterier, elektriska och elektroniska produkter, grovavfall inkl. trädgårdsavfall, läkemedel, kanyler, förpackningar, returpapper och obrännbart restavfall är utsorterat och som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat. Bygg- och rivningsavfall: Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det ingår inte i kommunens ansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall. Avfall från mindre underhållsarbeten och reparationer i bostaden räknas dock som hushållsavfall. En del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt avfall, t.ex. asbest och impregnerat virke, och måste hanteras som sådant. Byggherren ansvarar för att bygg- och rivningsavfall sorteras och hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. Vid rivning ska det finnas rivningslov och i vissa fall även en rivningsplan. Dragväg: Yta som renhållningsarbetarna manuellt beträder vid insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Hela vägen mellan behållares hämtställe och hämtningsfordonets uppställningsplats avses. Entreprenör: Företag som efter upphandling enligt LOU anlitas av kommunen för att utföra hämtning och/eller behandling av avfall om kommunen inte har egen personal och/eller egna behandlingsanläggningar. Farligt avfall: Avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är t.ex. färgrester, spillolja, lösningsmedel (lacknafta, fotogen etc.), bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim, mediciner, kanyler och kvicksilvertermometrar. Farligt avfall från hushållen omfattas av kommunens bortforslingsansvar genom att det avfall som lämnas vid återvinningscentralerna forslas bort genom kommunens försorg. Fastighetsägare: Den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare eller arrendator eller verksamhetsutövare. Om flera av villkoren ovan uppfylls avgör kommunen vem som ska anses som fastighetsägare. Fettavskiljare: Anordning för att samla upp slam i form av fettavfall i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras yrkesmässigt (fettet skulle annars avsättas i ledningsnätet och bl.a. kunna förorsaka stopp). Fritidsboende: Fastighetsägare som är folkbokförd på annan fastighet. Fritidshämtning: Hämtning av hushållsavfall som begränsar sig till perioden 1 maj - 30 september, fritidshämtning kan fritidsboende få genom ansökan och medgivande från samhällsbyggnadsförvaltningen. sid 15/21

16 Förvaringsplats: Utrymme eller avgränsad plats för förvaring av avfall. Grovavfall: Skrymmande avfall eller som i sin ursprungliga form inte får plats i ordinarie avfallsbehållare och som uppkommer vid normalt boende. Exempel på sådant avfall är cyklar, spisar, tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, trädgårdsavfall etc. Avfallet ska lämnas till kommunens återvinningscentraler. Se kommunens webbplats, för mer information. Hantering av avfall: En verksamhet eller en åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Hushåll: Ett boende som nyttjas av en eller flera personer. Hushåll med fler än fem personer innebär vanligen ett behov av större eller fler behållare än vad som normalt används vid en enfamiljsbostad. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (miljöbalken 15 kap. 2 ). Begreppet hushållsavfall svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark eller byggnad för bostadsändamål. Exempel på avfall som uppkommer i hushåll är städsopor, matavfall, köksavfall, latrin, slam, grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, läkemedelsrester, rester av olja, färg, bekämpningsmedel och annat farligt avfall samt döda sällskapsdjur. Med avfall som är jämförligt med avfall från hushåll menas avfall från t.ex. verksamheter som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Jämförligheten knyter an dels till avfallets härkomst (att det uppstår i lokaler där människor uppehåller sig), dels till uttrycket renhållningssammanhang. Avfall från annan verksamhet räknas som hushållsavfall om det har potential att skräpa ner på samma sätt som avfall från hushåll har. Avgörande för om avfallet anses vara hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall är alltså om det på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning liknar hushållsavfall. Hämtningsfordons uppställningsplats: Plats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. Platsen ska ligga så nära avfallets hämtställe som möjligt och vara lämplig ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetshänseende. Hämtställe: Den plats där behållare ställs på hämtningsdagen och varifrån hämtning/tömning sker. Kommunens ansvar: Den skyldighet kommunen har att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunalt ansvar innebär att avfall tas om hand genom kommunens försorg. Kommunen har inte skyldighet att hantera avfall som omfattas av producentansvar, om det har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem, eller annat avfall än hushållsavfall. sid 16/21

17 Kompostbehållare: En anordning som är konstruerad för kompostering av den förmultningsbara delen av hushållsavfall. Behållare för kompostering av matavfall ska vara av typen varmkompost (isolerad) och skadedjurssäker, samt vara godkänd av miljö- och byggnämnden Kompostering: Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och näringsämnen kan därmed återvinnas. Källsortering: Sortering av avfall vid källan, dvs på den plats där avfallet uppkommer, såsom i hushållet, på arbetsplatsen etc. Det sorterade avfallet kan sedan avlämnas i t.ex. soprum i bostadsområdet, på en återvinningscentral eller på någon annan avlämningsplats. Kärlet: Avfallsbehållare för hushållsavfall som hämtas och töms på hämtstället. Latrin: Innehållet i en torrtoalett och som bl.a. kan uppsamlas i en latrinbehållare. Matavfall: Utsorterat biologiskt lättnedbrytbart avfall eller livsmedelsavfall från hushåll eller verksamheter som restauranger, storkök, butiker livsmedelsindustri etc. Matavfall kan antingen komposteras på den egna fastigheten eller samlas in genom kommunens försorg. Om matavfallet inte sorteras ut blandas det med brännbart restavfall. Matavfall som uppkommer i livsmedelsindustrier och som inte säljs direkt till konsument har kommunen inget ansvar för att ta hand om. Obrännbart restavfall: Avfall som inte brinner även om energi tillförs, t.ex. metall, glas, sten, porslin, keramik och gips. Permanentboende: Den som är folkbokförd på fastigheten. Producentansvar: Skyldighet för producent att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas (miljöbalken 15 kap. 6 ). Producentansvar finns för förpackningar, returpapper, elavfall, bilar, däck, läkemedel och batterier. Avfall som omfattas av producentansvar ska lämnas i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Avfallet omfattas inte av kommunens ansvar, med undantag för elavfall och batterier som utgörs av hushållsavfall och som inte lämnats direkt till producenternas insamlingssystem. Samarbete mellan kommuner och producenter om insamling förekommer bl.a. för elavfall och batterier. Renhållningsordning: Kommunens avfallsföreskrifter och avfallsplan utgör tillsammans kommunens renhållningsordning. Den ska fastställas av kommunfullmäktige för att gälla. Riskavfall: Stickande eller skärande föremål, biologiskt avfall, smittförande avfall, läkemedelsrester och andra typer av kemiska rester som inte är farligt avfall. Rivningsavfall: De rester, inklusive schaktmassor med inblandning av andra material, som uppkommer vid rivning av byggnader, byggnadsdelar och anläggningar som byggs om helt eller delvis. (Se även Bygg- och rivningsavfall). Slam: Innehållet från en vattenklosett (WC) som uppsamlas i en avloppsanläggning. sid 17/21

18 Småhus: Ett småhus är enligt 2 kap. 2 fastighetstaxeringslagen en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Sughöjd: Höjden som slam behöver sugas upp vid tömning mätt från brunnens/tankens botten upp till bilens tank Trädgårdsavfall: Komposterbart och flisbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel i småhus, däremot inte fällda träd eller avfall som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det senare är byggavfall, vilket kommunen inte ansvarar för. Verksamhetsavfall eller ej branschspecifikt industriavfall: Fast eller flytande avfall som uppkommer vid industrier, företag, affärer, institutioner etc. och som inte utgör hushållsavfall och därmed jämförligt avfall eller farligt avfall. Verksamhetsutövare: Den som driver yrkesmässig verksamhet. Verksamhetsutövaren är ansvarig för avfallshanteringen i verksamheten. Återanvändning: Användning av kasserad produkt utan föregående förädling. Återvinning: Tillvaratagande av material från avfall som bl.a. kan användas vid tillverkning av nya produkter eller vid framställande av energi. På så sätt ersätts jungfruliga råvaror med insamlat, redan använt, material. Kompostering och annan biologisk omvandling är också återvinning. Återvinningscentral (ÅVC): En bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall eller annat återvinningsbart avfall. Företag kan lämna motsvarande avfall mot avgift. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet i olika behållare. Matavfall, blandat avfall och brännbart restavfall får inte lämnas på återvinningscentralen. Uppgift om var återvinningscentralen är belägen och vilka öppettider den har finns på kommunens webbplats, Återvinningsstation: Insamlingsställe där förpackningsavfall som omfattas av producentansvar, dvs. glas, plast, kartong och metall kan lämnas. Uppgifter om dessa insamlingsställen finns på FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingens webbplats, och på kommunens webbplats, sid 18/21

19 Bilaga 2 Sorteringsanvisning Hushållsavfall som ska läggas i avfallsbehållaren och som hämtas av entreprenören anges i tabell 1: Tabell 1 Avfallslag Beskrivning Brännbart Fraktionen brännbart avfall innefattar sådant som är brännbart och som inte skall avfall återvinnas på annat sätt, t ex mjukplast, blöjor, läder, textilier och plastleksaker. Fraktionen matavfall innefattar förutom mat lättnedbrytbart organiskt hushållsavfall, t ex Matavfall snittblommor (OBS! ej trädgårdsavfall) Fraktionen obrännbart restavfall innefattar hushållsavfall som inte är matavfall eller brännbart och som inte heller skall hanteras på särskilt angivet sätt enligt tabell 2. Obrännbart Exempel på obrännbart restavfall är porslin, keramik, kattsand, dammsugarpåsar och restavfall rakblad. Avfallsslag Farligt avfall Förpackningar Läkemedelsavfall från hushåll Grovavfall Kasserade kylskåp och frysar Park- och trädgårdsavfall Avfall från elektriska och elektroniska produkter Småbatterier Blybatterier (över 3 kg) Däck Returpapper Riskavfall Hushållsavfall som ska sorteras skilt från annat avfall och hanteras på annat sätt hanteras enligt tabell 2: Tabell 2 Hantering Det farliga avfallet skall vara tydligt märkt med uppgift om innehållet. Hushållsavfall som utgörs av eller innehåller farligt avfall skall lämnas till återvinningscentrum (ÅVC), eller annan av kommunen anvisad plats. Hushåll skall sortera ut följande förpackningsslag; metall, hård- och mjukplast, kartong/papp/well, färgat glas och ofärgat glas. Dessa förpackningar skall lämnas till Förpackningsinsamlingens återvinningsstationer. [Förpackningsinsamlingen ger anvisningar om sortering och insamlingsplatser för förpackningar från verksamheter.] Gammal medicin skall lämnas till apotek. Grovavfall från hushåll skall i den mån det är möjligt buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet lämnas sorterat till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Alla kasserade kylskåp och frysar skall hanteras varsamt, så att farliga ämnen ej läcker ut. Kasserade kylskåp och frysar lämnas till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Park- och trädgårdsavfallet får hanteras på den egna fastigheten i enlighet med reglerna i den lokala renhållningsordningen. Park- och trädgårdsavfall kan även lämnas till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Avfall av elektriska och elektroniska produkter till inköpsstället i första hand och till återvinningscentralen i andra hand. Kasserade småbatterierna skall lämnastill inköpsstället i första hand och i andra hand till återvinningscentralen, eller annan av kommunen anvisad plats. Blybatterier större än 3 kg skall lämnas till den som saluför sådana batterier eller till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Däck skall lämnas på Svensk Däckåtervinning AB:s insamlingsplatser, t ex vid kommunens återvinningscentral (ÅVC). Returpapper samlas in av lokalaföreningar, kan också lämnas till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Riskavfall bestående av stickande/skärande/smittförande avfall ska sorteras ut och sid 19/21

20 Frityr- eller matolja Döda sällskapsdjur hållas skilt från annat avfall. Riskavfallet ska förvaras i speciella behållare som privatpersoner hämtar på apoteken. Apoteken tar sedan emot riskavfallet under förutsättning att det är paketerat i rätt emballage. Emballeras och lämnas i kärlet. Det ska inte tillföras den allmänna avloppsanläggningen. Döda sällskapsdjur kan lämnas på veterinärkliniker och djurbegravningsplatser. Döda sällskapsdjur, förutom hästdjur, får också grävas ner enligt 23 Jordbruksverkets föreskrifter (2010:59). För hästar krävs tillstånd från länsstyrelsen. Annat avfall än hushållsavfall hanteras enligt tabell 3 nedan: Tabell 3 Avfallsslag Beskrivning Bygg- och Bygg- och rivningsavfall samt avfall från anläggningsverksamhet ingår inte i rivningsavfall kommunens renhållningsansvar. Rivningsavfall ska sorteras på sådant sätt att olika material kan tas om hand för återanvändning eller återvinning. För Farligt avfall och batterier Avfall med producentansvar Djurkadaver och annat animaliskt avfall Hantering av gödsel från djurhållning Specialavfall inom veterinärverksamhet och djurhållning Specialavfall inom akupunktur, tatuering och dylikt Riskavfall inom sjukvården etc. utsortering och omhändertagande av farligt avfall finns särskilda bestämmelser. Farligt avfall och batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer får efter anmälan till länsstyrelsen själv transportera de avfallsslag och mängder som anges i 36 avfallsförordningen (2001:1063). Farligt avfall får i övrigt endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd. För avfall som omfattas av förordningarna om producentansvar, t.ex. returpapper, däck, förpackningar, elektroniska och elektriska produkter (inkl. vitvaror) ska den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där sådant avfall uppstår själv träffa överenskommelse med respektive materialbolag. I EG-förordningen nr 1069/2009 finns regler om hantering av animaliska biprodukter i syfte att förhindra spridning av smittämnen. Djurkadaver och annat animaliskt avfall ska hanteras enligt dessa föreskrifter. Gödsel från hållande av husdjur (häst, svin, får, ko, get etc.) ska samlas upp och förvaras på sådant sätt att risk för olägenhet för människor och miljön samt näringsläckage inte uppkommer. Fastighetsägare och djurhållare ansvarar för att gödsel bortskaffas och i möjligaste mån återanvänds, t.ex. som jordförbättringsmedel. Skärande/stickande avfall från veterinärverksamhet och från djurhållande gårdar där djurhälsovård utförs ska förvaras i specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). Stickande/skärande avfall från akupunktur, tatuering och dylikt ska förvaras i specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd (avfallsförordningen 2011:927). Riskavfall bestående av stickande/skärande och/eller smittförande avfall från hemsjukvården och liknande institutioner ska hanteras enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälsooch sjukvården (SOSFS 1999:27). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). Riskavfall ska hämtas minst en gång per år. sid 20/21

21 Bilaga 3 Hämtningsintervall och kärlstorlekar Kärlstorlek Hämtningsintervall Kommentar: 130/140 liter Varannan vecka Standardabonnemang Var fjärde vecka Endast tillåten om man har hemkompostering 190 liter Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Endast tillåten om man har hemkompostering 370 liter Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Endast tillåten om man har hemkompostering 660 liter 2 ggr per vecka Endast tillåten för verksamheter/flerbostadshus varje vecka Endast tillåten för verksamheter/flerbostadshus Alla abonnemang som vissas ovan hämtas under hela året. Vissa abonnemang finns också som sommarabonnemang, hämtningsperioden är då 1 maj till 30 september. Möjlighet finns för flera fastighetsägare att dela på ett kärl, max tre fastigheter kan då dela på antingen 130/140 liter eller 190 liter kärl med hämtningsintervall varannan vecka, eller var fjärde vecka under förutsättning att alla som delar på kärlet har godkänd kompost. sid 21/21