Tid: Onsdagen den 11 januari kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 11 januari kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden Föredraganden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Information om Leifabs verksamhet Lars Wijkmark, VD Leifab Kl Återredovisning av genomlysningarna av hemtjänsten och individ- och familjeomsorgen 6. Revidering av avfallsföreskrifter för Lilla Edets kommun Dnr 2016/KS Avsluta pumpningen på Stommen/Fuxerna Dnr 2015/KS Bostadsförsörjningsprogram Dnr 2016/KS Yttrande över remissen Hållbart markbyggande, en handlingsplan i ett föränderligt klimat Dnr 20167KS0433 Sven Bergelind, socialchef Kl Anders Johansson, ingenjör Kl Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Ulrika Ankel, mark- och exploateringssamordnare Kl Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Ulrika Ankel, mark- och exploateringssamordnare Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Ulrika Ankel, mark- och exploateringssamordnare 10. Beslut om granskning för ändring av detaljplan för Ström 1:65 m.fl. - Stallgärdet, norra delen Dnr 2016/KS0263 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Martin Hallberg, planarkitekt Kl 10.40

2 Kallelse Kommunstyrelsen 11. Vägnamn inom norra och södra Stallgärdet Dnr 2016/KS Upphävande av inköps- och anställningsstopp Dnr 2016/KS Firmatecknare för Lilla Edets kommun och stiftelsen Oskar Andersson Dnr 2016/KS Rekrytering av förvaltningschef för socialförvaltningen Dnr 2016/KS Verksamhetsplan för kommunstyrelsen 2017 Dnr 2016/KS0444 (Tjänsteskrivelse skickas senare) Cecilia Friberg, mark- och exploateringssamordnare Lena Palm, kommunchef Maria Olegård, administrativ chef Lena Palm, kommunchef Lena Palm, kommunchef 16. Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2016/KS Information från SOLTAK AB Dnr 2016/KS Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets kommun Dnr 2016/KS Information om flyktingsituationen Dnr 2016/KS Anmälan om inkomna skrivelser 21. Anmälan av delegeringsbeslut Ingemar Ottosson (S) Ordförande

3

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Revidering av avfallsföreskrifter för Lilla Edets kommun Dnr 2016/KS0409 Sammanfattning Varje kommun är ansvarig för insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen. Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en gällande renhållningsordning som antagits av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för avfallshanteringen. Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att små ändringar behöver göras i föreskrifterna för att innehållet ska vara aktuellt och tydligt formulerat. Ändringarna är av arten förtydligande omformuleringar, redaktionella ändringar samt uppdaterad lista över befintligt tjänsteutbud. Inga ändringar i sak mot befintliga förhållanden görs, alltså kommer ingen fastighetsägare att påverkas av dessa ändringar. Av den anledningen bedömer Samhällsbyggnadsförvaltningen att ändringarna är små och därför inte behöver ställas ut för samråd. Tekniska nämnden beslutade överlämna ärende till kommunstyrelsen för vidare handläggning. Beslutsunderlag Tekniska nämndens protokoll Förslag till reviderade avfallsföreskrifter Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar nya avfallsföreskrifter, som då ersätter tidigare som antagits av kommunfullmäktige Maria Olegård administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se

5 sid- 2 - Beslutet expedieras till Tekniska nämnden sid 2/2

6

7

8 /S161-17S Datum Dnr Dpl Lokala fföreskrifter om för avfallshantering i Lilla Edets kommun

9 Antagen av kommunfullmäktige KF 28/2013 Innehåll 1. Inledande bestämmelser Gällande författningar Hämtningsområde Definitioner och begreppsförklaringar Överträdelser Kommunens renhållningsansvar Producenternas ansvar Avfallslämnares ansvar Hushållsavfall Sorteringsskyldighet Hämtstället Anordning av hämtställe Hämtningstillfället Avfallsbehållare Emballering av hushållsavfall Avfallsutrymme och förvaringsplats som hämtställe Rengöring av kärl, avfallsutrymme och förvaringsplats Dragväg Lättantändligt avfall Hämtningsintervall och kärlstorlekar Avloppsanläggning och fettavskiljare Matavfallskvarn Tömning av avloppsanläggning och fettavskiljare Latrin Anläggningar för avskiljning av produkter Fettavskiljare Annat avfall än hushållsavfall Uppgiftsskyldighet Undantag Prövning av undantag Uppehåll från hämtning av hushållsavfall och slam Obeboelig fastighet Gemensam avfallsbehållare Gemensam kompost Förlängt hämtningsintervall Längre tömningsintervall för avloppsanläggning Egen kompostering av matavfall och trädgårdsavfall Eget omhändertagande av slam Eget omhändertagande av latrin Övriga undantag Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande Ikraftträdande Överklagande Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Sorteringsanvisning Bilaga 3 Hämtningsintervall och kärlstorlekar sid 2/24

10 1. Inledande bestämmelser Gällande författningar Hämtningsområde Definitioner och begreppsförklaringar Överträdelser Kommunens renhållningsansvar Producenternas ansvar Avfallslämnares ansvar Hushållsavfall Sorteringsskyldighet Hämtstället Anordning av hämtställe Hämtningstillfället Avfallsbehållare Emballering av hushållsavfall Avfallsutrymme och förvaringsplats som hämtställe Rengöring av kärl, avfallsutrymme och förvaringsplats Dragväg Lättantändligt avfall Hämtningsintervall och kärlstorlekar Avloppsanläggning och fettavskiljare Matavfallskvarn Tömning av avloppsanläggning och fettavskiljare Latrin Anläggningar för avskiljning av produkter Fettavskiljare Annat avfall än hushållsavfall Uppgiftsskyldighet Undantag Prövning av undantag Uppehåll från hämtning av hushållsavfall och slam Obeboelig fastighet Gemensam avfallsbehållare Gemensam kompost Förlängt hämtningsintervall Längre tömningsintervall för avloppsanläggning Egen kompostering av matavfall och trädgårdsavfall Eget omhändertagande av slam Eget omhändertagande av latrin Övriga undantag Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande Ikraftträdande Överklagande Bilaga 1 Definitioner Bilaga 2 Sorteringsanvisning Bilaga 3 Hämtningsintervall och kärlstorlekar Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text Formaterat: Standardstycketeckensnitt, Språkkontrollera text sid 3/24

11 1. Inledande bestämmelser 1 Gällande författningar Lilla Edet kommuns renhållningsordning innehåller kommunens avfallsföreskrifter och en avfallsplan. För kommunens renhållningsansvar och avfallshantering gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927), Regler om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken, såsom förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt förordningar om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter (2005:209), batterier (2008:834), returpapper (1994:1205), med flera. Andra författningar, såsom lag (1980:424) och förordning (1980:789) om åtgärder mot förorening från fartyg, smittskyddslag (2004:168), arbetsmiljölagen (1977:1160) samt till arbetsmiljölagen tillhörande föreskrifter. 2 Hämtningsområde Lilla Edets kommun utgör ett hämtningsområde. 3 Definitioner och begreppsförklaringar Renhållningsordningen innehåller kommunens avfallsföreskrifter och en avfallsplan. Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken (1998:808), avfallsförordningen (2011:927) och förordningen (1997:185) om producentansvar för förpackningar, med undantag för definitionen av matavfall. Grovavfall har samma betydelse som i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2004:4) om hantering av brännbart avfall och organiskt avfall. I övrigt används de begrepp med de betydelser som anges i bilaga 1. 4 Överträdelser Straffbestämmelser vid överträdelser enligt gällande miljölagstiftning finns i 29 kap. miljöbalken. När det gäller miljösanktionsavgifter återfinns dessa regler i 30 kap. miljöbalken. 5 Kommunens renhållningsansvar a. Kommunen ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförligt avfall inom kommunen transporteras till en godkänd behandlingsanläggning och återvinns eller bortskaffas. Renhållningen Insamlingen utförs av kommunen och/eller den eller de entreprenörer som kommunen upphandlar, nedan kallad entreprenörenav kommunen anlitad entreprenör. b. Kommunfullmäktige fastställer renhållningstaxa avfallstaxa samt vilken nämnd som har verksamhetsansvaret för renhållningen i kommunen. c. Kommunen ansvarar inte för avfall som enligt förordning ska insamlas och omhändertas av producent enligt producentansvaret (15 kap. 18 miljöbalken), se 2. sid 4/24

12 d. Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs regionalt av Llänsstyrelsen och lokalt av Miljö- och byggnämnden. Tillsynen av anläggningar, upplag etc. utförs till viss del av Räddningstjänsten, med stöd av lag om skydd mot olyckor (2003:778). e. Avfallsföreskrifterna ska beaktas i alla skeden av samhällsplaneringsprocessen. 6 Producenternas ansvar Producentansvaret regleras i förordningar om producentansvar (2008:834, 2007:185, 1994:1236, 2006:1273, 1994:1205, 2005:209, 2009:1031, 1994:1205 och 2000:208 m.fl.) meddelade med stöd av miljöbalken. 7 Avfallslämnares ansvar a. Fastighetsägare är ansvariga gentemot kommunen att överlämna hushållsavfall eller jämförligt avfall samt slam som uppkommer på fastigheten eller av andra skäl finns på fastigheten till insamlingssystemet kommunen tillhandahåller. b. Annat avfall än hushållsavfall ska sorteras ut och hanteras enligt bilaga 2. Om inget annat anges i dessa föreskrifter är egen hantering av avfallet såsom nedgrävning, kompostering, förbränning och bortforsling inte tillåten. c. Fastighetsägare ska teckna ha abonnemang på förekommande renhållningsuppdrag hos kommunen eller av kommunen anlitad entreprenörentreprenören. Abonnemang ska tecknas innehas i sådan omfattning att de svarar mot de behov som finns i förhållande till gällande hämtningsintervall. Miljö och byggnämnden kan förelägga fastighetsägare om byte av abonnemang om det behövs med hänsyn till människors hälsa eller miljö. d. Fastighetsägare som avser att ändra eller göra ett ägarbyte av renhållningsabonnemang ska kontakta kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör entreprenören. Fastighetsägare är ansvarig för att ändring av ägandeförhållande för fastighet utan dröjsmål meddelas kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör entreprenören. e. Fastighetsägare är skyldig att i tillräcklig omfattning informera den eller de som bor eller bedriver verksamhet i fastigheten om dessa föreskrifter. Fastighetsägare är ansvarig för att reglerna följs. f. Fastighetsägare ska säkerställa möjligheter att sortera ut och hålla åtskilda de avfallsfraktioner som enligt dessa föreskrifter ska överlämnas till kommunen eller av kommunen anlitad entreprenörkommunen för borttransport. g. Fastighetsägare är betalningsskyldig gentemot kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör kommunen för avfallshanteringrenhållning enligt gällande taxa. 2. Hushållsavfall sid 5/24

13 8 Sorteringsskyldighet a. Fastighetsägare är skyldig att sortera allt avfall enligt kommunens och andra myndigheters anvisningar. b. Annat avfall än hushållsavfall kräver särskild hantering anpassad till avfallets art, se bilaga 2. c. Avfall som omfattas av producentansvar skall hanteras i enlighet med gällande regler för respektive avfallsslag, se bilaga 2. 9 Hämtstället Hämtstället bestäms av samhällsbyggnadsförvaltningen. Om oenighet uppstår kring hämtställets placering, hänskjuts frågan till samhällsbyggnadsnämnden.hämtstället är antingen vid fastighetsgräns, på överenskommet hämtställe eller vid anvisat hämtställe. Överenskommelse sker mellan fastighetsägare och samhällsbyggnadsförvaltningen. Tekniska nämnden beslutar om anvisat hämtställe. 10 Anordning av hämtställe Fastighetsägare är ansvarig för att avfallsutrymme, förvaringsplats och hämtställe anordnas, utformas och underhålls så att kraven enligt dessa föreskrifter, Boverkets byggregler samt arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter uppfylls. 11 Hämtningstillfället a. Avfallsbehållare ska vid hämtningstillfället, om det inte finns synnerliga skäl som samhällsbyggnadsförvaltningen skriftligen medgivit, vara uppställd i omedelbar anslutning till hämtningsfordonets uppställningsplats eller på annan plats som samhällsbyggnadsförvaltningen godkänt. vara uppställt på hämtstället. b. Kärl ska ställas upp så att draghandtaget och hjulen är vända mot hämtningsfordonet, står lättillgängligt från dragvägen och får t.ex. inte vara vänt mot vägg eller buskage. c. Kärlet ska på tömningsdagen vara placerat vid hämtstället senast kl d. Kärl för uppsamling av avfall ska vara uppställt så att hämtning underlättas. För kärl större än 190 l ska underlaget vid uppställnings- och hämtstället utgöras av asfalt eller motsvarandebestå av hårdgjord yta. Om trappor förekommer längs hämtningsvägen ska dessa förses med ramp som är anpassad till förekommande avfallskärl. 12 Avfallsbehållare a. Kärl ägs, om inte annat överenskommits, av kommunen och tillhandahålls genom kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör entreprenören. sid 6/24

14 b. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall som ska forslas bort genom kommunens försorg ska placeras i avfallsbehållare av typ och storlek och med dekal eller etikett som föreskrivs avenligt kommunens direktiv. För flerbostadshus och verksamheter kan fastighetsägare sluta särskilt avtal med kommunen om att annan typ av avfallsbehållare får användas. c. Fastighetsägare ansvarar för att de avfallsbehållare som tillhandahålls av kommunen eller av kommunen anlitad entreprenörentreprenören hanteras varsamt och på ett sådant sätt att onödigt slitage inte uppkommer. Vid vårdslös hantering eller vid förlust har kommunen rätt till ersättning. d. Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Skjut- och dragmotståndet vid hantering av kärl får maximalt uppgå till 300 N (ca 30 kg) vid igångsättning och 200 N (ca 20 kg) vid rullning. Överfull, för tung och/eller trasig avfallsbehållare hämtas/töms först när avfallet paketerats om på ett sätt som godkänns av kommunen eller entreprenören, dock tidigast vid nästa ordinarie hämtningstillfälle om inte extra hämtning beställs enligt gällande taxa. Detsamma gäller om avfallsbehållaren innehåller dåligt emballerade stickande eller skärande föremål. Vid upprepad överfyllnad är fastighetsägare skyldig att byta till större avfallsbehållare eller att beställa flera behållare. e. I avfallsutrymme, på förvaringsplats eller i avfallsbehållare får endast läggas sådant avfall som utrymme, plats och behållare är avsedda för. 13 Emballering av hushållsavfall a. Avfall som läggs i avfallsbehållare eller släpps ned till avfallsbehållare via sopnedkast ska vara emballerat i påse eller paket av lämpligt material och lämplig storlek. Det emballerade avfallet ska vara så väl förslutet att avfallet inte kan spridas, orsaka skada, arbetsmiljörisker och/eller olägenhet för människors hälsa och miljö. Kanyler och sprutor får inte läggas i avfallsbehållare, de lämnas till apotek.. b. Matfett från t ex restauranger och storkök, såsom exempelvis uttjänt frityrolja, ska vara innesluten i en försluten förpackning när den slängs i kärlet. c. Ingen form av flytande ämne får slängas i kärlet om det inte innesluts av en sluten förpackning. d. Kall aska och sot ska vara förpackat på ett sådant sätt att damm inte medför olägenhet vid hämtning. 14 Avfallsutrymme och förvaringsplats som hämtställe a. Fastighetsägaren är alltid ansvarig för alla avfallsutrymmen som inte ägs av kommunen. b. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska vara funktionella och uppfylla alla arbetsmiljökrav. c. Avfallsutrymme ska vara väl tilltaget och flexibelt. Storleken på utrymmet bestäms av storleken på och antalet kärl som behöver finnas där. Där kärl hanteras ska den fria sid 7/24

15 gången mellan olika kärl vara minst 1,5 meter bred och avståndet mellan varje kärl minst 6 cm. Kärl ska placeras med draghandtaget ut mot gången. d. Avfallsutrymme/förvaringsplats ska vara placerat i markplan. Trösklar ska ej förekomma, alternativt vara avrundade.. e. Avfallsutrymme ska ha en egen entré om inte särskilda skäl finns. Avfallsutrymmet får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. Det får heller inte placeras så att matavfall måste transporteras genom rum i direkt anslutning till utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt eller där livsmedel förvaras. f. Golv i avfallsutrymme ska vara halkfritt. Kravet omfattar även markyta på förvaringsplats g. I avfallsutrymme ska god ventilation finnas i bruk. h. Vid ny- och ombyggnad av avfallsutrymme eller förvaringsplats ska byggherre eller av denne utsedd arkitekt, projektör eller byggarbetsmiljösamordnare för projektering (BAS-P) i god tid före ansökan om bygglov ta kontakt med samhällsbyggnadsnämndenförvaltningen för avgörande och godkännande av avfallsutrymmets/förvaringsplatsens, bilvägs och dragvägs beskaffenhet och utformning etc. Om planerad åtgärd inte kräver bygglov ska samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden i god tid innan arbetena påbörjas kontaktas för avgörande och godkännande. Eventuellt besiktningsprotokoll för avfallsutrymme följer fastigheten oavsett innehavare. i. Fastighetsägare ansvarar för att kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör har tillträde till de utrymmen där arbete ska utföras. Nycklar, portkoder etc. ska vid behov utlånas till kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör. Ändringar ska utan uppmaning meddelas kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör. Nycklar och portkoder etc. enligt ovanstående ska enbart betjäna de utrymmen i fastigheten där kommunen eller av kommunen anlitad entreprenör ska utföra arbete. Fastighetsägare ansvarar för att entreprenören har tillträde till de utrymmen där arbete ska utföras. Nycklar, portkoder etc. ska vid tecknande behov av renhållningsabonnemang ulånasutlånas till kommunen eller av kommunen anlitad entreprenörkommunens entreprenör. Ändringar ska utan uppmaning meddelas kommunen eller av kommunen anlitad entreprenörentreprenören. Nycklar och portkoder etc. enligt ovanstående ska enbart betjäna de utrymmen i fastigheten där entreprenören ska utföra arbete. j. Fastighetsägare bekostar installation och underhåll av alla inom fastigheten förekommande anordningar och utrymmen för avfallshanteringen. Fastighetsägare ansvarar också för att installationer, anordningar och utrymmen fungerar, är säkra och har avsedd funktion. 15 Rengöring av kärl, avfallsutrymme och förvaringsplats sid 8/24

16 Fastighetsägare ska rengöra avfallsutrymme och förvaringsplats, samt avfallsbehållare, oavsett ägarförhållande i sådan omfattning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer. 16 Dragväg a. Dragväg ska i största möjliga mån undvikas samt vara så kort som möjligt. b. Dragväg ska året om vara framkomlig, jämn, hårdgjord, halkfri och utan trånga passager eller hinder. Trappsteg, grus och kullersten får inte förekomma. c. Dragväg bör inte ha någon lutning. Om lutning inte kan undvikas bör den inte överstiga 1:20 och får inte överstiga 1:12. Rampens längd innan vilplan om minst 1,5 meters längd ska inrättas får inte överstiga 10 meter. d. Dragväg ska vara snöröjd och halkbekämpad vintertid. Snövallar får inte finnas i dragvägen eller inkräkta på dragvägens bredd. Om så är fallet hämtas inte avfallet förrän vid nästa ordinarie hämtningstillfälle eller vid beställning av extrahämtning, om annat inte överenskommits med kommunen. e. Kärlet placeras på hämtstället efter tömning. 17 Lättantändligt avfall Lättantändligt avfall, varm aska eller grillkol får inte läggas i avfallsbehållare. Inte heller frätande ämnen eller ämnen som kan orsaka självantändning, dessa klassas som farligt avfall. Se bilaga Hämtningsintervall och kärlstorlekar 3. Avloppsanläggning och fettavskiljare 19 Matavfallskvarn Matavfallskvarnar kopplade till det kommunala avloppsnätet är inte tillåtna. 20 Tömning av avloppsanläggning och fettavskiljare a. Avloppsanläggningar samt fettavskiljare skall vara lättillgängliga för tömning. Fastighetsinnehavaren ansvarar för anläggningens skötsel och underhåll. b. Lock/manlucka till avloppsanläggning och fettavskiljare ska kunna öppnas av en person. Lock/manlucka ska vara försedd med handtag och får inte väga mer än 15 kg. Om locket kan skjutas åt sidan utan att i något avseende behöva lyftas kan en vikt om ca 40 kg accepteras. Lock/manlucka ska vara barnsäkrad och får vid tömningstillfället inte vara övertäckt. sid 9/24

17 c. Dragväg får bestå av annat material än hårdgjord yta. Dragväg och utrymme runt avloppsanläggning ska i övrigt vara fri från hinder. Till hinder räknas bl.a. staket, murar, stubbar, planteringar, annan växtlighet etc. d. Avstånd mellan uppställningsplats för hämtningsfordon och avloppsanläggning, fettavskiljare och fosforfälla bör inte överstiga 30 meter om inte särskilda skäl finns. Sughöjden får inte överstiga 7 meter eller den höjd som anges av kommunens entreprenör. e. Vid anslutning till kommunalt avloppsnät ska befintlig avloppsanläggning sluttömmas. Efter tömningen får avloppsanläggningen inte brukas. Intyg om slutförd tömning ska utan dröjsmål efter utförd sluttömning lämnas till miljö- och byggnämnden. f. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att avloppsanläggningar och fettavskiljare töms minst en gång per år och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. 21 Latrin Kommunen tillhandahåller ingen hämtning/tömning av latrin. Det ingår inte i det kommunala ansvaret. Se 34 för eget omhändetagandeomhändertagande av latin. 22 Anläggningar för avskiljning av produkter a. Utöver ABVA gäller att, oljeavskiljare, tvättanläggningar, uppsamlingsanordningar för färgslam, ridåvatten och liknande ska tömmas vid behov, dock minst en gång per år eller enligt det tömningsintervall som miljö- och byggnämnden i det enskilda fallet beslutat. b. Oljeavskiljares oljeskikt och slamutrymme ska tömmas var för sig. c. Tömning och besiktning bekostas av anläggningens ägare enligt anvisningar från kommunen (se bestämmelserna i ABVA). 23 Fettavskiljare Tömning av fettavskiljare ska utföras minst en gång per år eller enligt intervall som föreskrivits av kommunen eller vid behov. Tömning av fettavskiljare skall ske i sådan omfattning att fett inte följer med avloppsvatten till ledningar, avloppsreningsverken eller enskilda avlopp samt i sådan omfattning och på sådant sätt att olägenhet för människors hälsa inte uppstår. Kommunen kan ålägga om ett tätare tömningsintervall. Fett och oljor från matlagning får slängas i kärl, se 13 b. 4. Annat avfall än hushållsavfall Kommunens ansvar för annat avfall än hushållsavfall är mycket begränsat. Exempel på avfall som dock omfattas av kommunalt ansvar är avfall som är jämförligt med hushållsavfall, från t.ex. storkök och personalutrymmen, slam från avloppsanordning (om denna är belägen vid verksamheten) samt fett från fettavskiljare. sid 10/24

18 24 Uppgiftsskyldighet Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppstår hushållsavfall och därmed jämförligt avfall ska på begäran av kommunen lämna de uppgifter om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs för kommunens renhållningsordning. 5. Undantag I detta kapitel regleras vilka undantag från avfallsföreskrifterna som kan medges och vem som beslutar om undantagen. 25 Prövning av undantag a. Ansökan om undantag från dessa föreskrifter prövas av kommunen. Ansökan ska, oberoende av vem som prövar den, vara skriftlig och alltid innehålla uppgifter om vilka avfallsslag som avses samt en redogörelse för på vilket sätt avfallet avses omhändertas. Blanketter för ansökan om undantag finns på kommunens webbplats, b. Undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter kan inte ges retroaktivt. Undantag gäller från och med det datum beslut om undantag medgivits och till det datum som anges i beslutet. Om inget slutdatum anges i beslutet gäller detta tills dess att förhållandena som ligger till grund för undantaget ändras. c. Medgivna undantag är bundna till person och fastighet, och upphör i samband med byte av fastighetsägare. d. Medgivna undantag kan upphävas med omedelbar verkan om: Förhållandena som ligger till grund för undantaget ändras; dvs. om de förutsättningar som fanns när undantaget medgavs inte längre gäller. Fastighetsägare lämnat felaktiga uppgifter som legat till grund för medgivandet. Hanteringen inte sker efter villkor angivna i det aktuella beslutet. Hanteringen visar sig orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. e. Fastighetsägare ska utan dröjsmål meddela tillståndsgivaren om förändrade förhållanden som påverkar medgivna undantag. 26 Uppehåll från hämtning av hushållsavfall och slam sid 11/24

19 a. Samtliga fastigheter i kommunen som kan generera hushållsavfall ska ha ett renhållningsabonnemangavfallsabonnemang. Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden kan dock, om särskilda skäl föreligger och efter ansökan av fastighetsägare, besluta om uppehåll från hämtning av hushållsavfall eller jämförligt avfall samt slam. Ansökan om dispens ska lämnas senast en månadfyra veckor innan önskad start för uppehållsperiod. c. Förutsättningen är att fastigheten är outnyttjad under en sammanhängande tid av minst fyra månader. Med outnyttjad fastighet avses fastighet som endast besöks för tillsyn och där ingen vistelse som påkallar hämtning sker. Ett skriftligt intyg från fastighetsägare om att fastigheten inte kommer att nyttjas under den tid som ansökan avser ska bifogas ansökan om uppehåll. d. Uppehåll från hämtning får inte vara i längre än 2 år, därefter får ny ansökan om uppehåll göras. e. Innan uppehåll för hämtning av slam medges ska avloppsanläggning vara tömd. Efter tömningen får anläggningen inte brukas. 27 Obeboelig fastighet Fastighet som är obeboelig behöver inte ha ett avfallsabonnemang. Det åligger fastighetsägaren att påvisa att fastigheten är obeboelig genom ett skriftligt intyg från fastighetsägaren om att fastigheten är obeboelig till samhällsbyggnadsförvaltningen. 28 Gemensam avfallsbehållare En eller flera avfallsbehållare får betjäna flera upp till tre fastighetsägarefastigheter. Detta under förutsättning att och att samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden givit sitt medgivande. 29 Gemensam kompost Tre till varandra gränsande fastighetsägare av villa, radhus och fritidshus kan under förutsättning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår, samt efter ansökan till miljö- och byggnämnden, medges tillstånd att använda gemensam kompost om följande villkor är uppfyllda: Avståndet mellan de fastigheter som avses i ansökan bör inte överstiga 100 m. Antalet personer som varmkomposten ska betjäna inte överstiger det antal komposten är dimensionerad för. Berörda fastighetsägare gör en gemensam ansökan. 30 Förlängt hämtningsintervall Fastighetsägare med godkänd kompostbehållare kan efter ansökan till miljö- och byggnämnden medges hämtning av hushållsavfall var fjärde vecka. sid 12/24

20 31 Längre tömningsintervall för avloppsanläggning Längre tömningsintervall för avloppsanläggning än ett år kan efter ansökan till miljöoch byggnämnden medges. Detta under förutsättning att: Belastningen på avloppsanläggningen är klart mindre än vad anläggningen är dimensionerad för. Avloppsvattnet genomgår mer omfattande rening än slamavskiljning. 32 Egen kompostering av matavfall och trädgårdsavfall a. Fastighetsägare som själv kan ta hand om matavfall eller trädgårdsavfall från den egna fastigheten på ett sådant sätt att fara eller olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer kan efter ansökan till miljö- och byggnämnden i medges befrielse från skyldigheten att lämna det avfallet till kommunen. b. På jordbruksfastighet tillåts kompostering av lätt-nedbrytbart organiskt hushållsavfall i gödselstaden under förutsättning att 33 a uppfylls. Anmälan av kompostering i gödselstad samt ansökan om befrielse från hämtning av lätt-- nedbrytbart organiskt hushållsavfall skall ske till miljö- och byggnämnden innan komposteringen startar. c. Trädgårdsavfall som lämpar sig för kompostering får komposteras på den egna fastigheten under förutsättning att fara eller olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppkommer. Torrt trädgårdsavfall som inte kan nyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenheter uppstår och det i övrigt inte strider mot författning. Föreskrifter om förbud mot eldning, helt eller delvis, utfärdade med stöd av räddningstjänstförordningen eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas. Eldning av trädgårdsavfall regleras i lokala föreskrifter för hälsa och miljö. Uppgift om eldningsförbud etc. finns på kommunens webbplats; d. Kompostbehållare ska inom planområde vara av typen varmkompost (isolerad) och skadedjurssäker. Utom planområde behövs ej varmkompost. En godkänd kompostbehållare för användning utanför planområde skall vara sluten (så att skadedjur inte kommer åt komposten) och luftad (så att syretillförseln blir tillräcklig för att komposteringsprocessen skall bli effektiv). Inom planområde skall behållaren dessutom möjliggöra nedbrytning av kompostmaterialet året runt, vilket t.ex. kan innebära att behållaren förses med isolering eller placeras i uppvärmt utrymme. 33 Eget omhändertagande av slam a. Ägare eller arrendator av jordbruksfastighet med godkänd uppfordringsanordning kan efter ansökan till miljö- och byggnämnden medges eget omhändertagande av slam från egen avloppsanläggning för spridning på åkermark. Även intilliggande fastigheter till jordbruksfastighet kan få medgivande för slamtömning genom jordbruksfastighetens försorg. Naturvårdsverkets bestämmelser måste uppfyllas. sid 13/24

21 b. För att få omhänderta och nyttja slammet krävs att avfallet hygieniserats. Hygienisering kan ske genom rötning, värmebehandling, långtidslagring i t.ex. vassbäddar, kalkbehandling etc. Innan spridning sker ska den som avser att sprida slammet på åkermark/jordbruksmark kunna visa att slammet uppfyller kraven på hygienisering samt att spridning kan ske utan att Naturvårdsverkets krav på metallhalter etc. i åkermark överskrids. 34 Eget omhändertagande av latrin Fastighetsägare kan efter ansökan till miljö- och byggnämnden medges tillstånd att kompostera latrin och avfall från mulltoa eller liknande. Komposteringen ska ske i enlighet med de villkor som anges av miljö- och byggnämnden och på ett sådant sätt att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. 35 Övriga undantag Vid synnerliga skäl kan andra undantag efter ansökan till miljö- och byggnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden är i sådana frågor remissinstans. Synnerliga skäl kan t.ex. vara åtgärd som främjar återanvändning eller återvinning och inte innebär olägenhet för människors hälsa och miljö. 6. Ikraftträdande, omprövning, uppföljning och överklagande I detta kapitel beskrivs datum för ikraftträdande, regler för omprövning, uppföljning samt vilken myndighet som handlägger överklaganden. 36 Ikraftträdande a. Dessa föreskrifter träder i kraft den XX-XX05-XX15. Undantag som kommunen har medgivit med stöd av tidigare avfallsföreskrifter gäller tills vidare eller tills nytt beslut meddelas med stöd av dessa föreskrifter. 37 Överklagande Överklagande av beslut som fattats med stöd av dessa föreskrifter görs hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Överklagandet ska dock skickas till kommunen inom tre veckor från det att berörd sakägare fick del av beslutet, för vidare befordran till länsstyrelsen. sid 14/24

22 sid 15/24

23 Bilaga 1 Definitioner Abonnemang: Det förhållande mellan kommunen och fastighetsägare/verksamhetsutövare som regleras genom ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall. Abonnent: Den fastighetsägare som har ett renhållningsabonnemang för hämtning av avfall. ABVA: Allmänna bestämmelser för brukande av Lilla Edets kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med, avser att göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Avfall med producentansvar: Det avfall som omfattas av förordningarna om producentansvar, t.ex. förpackningar (1997:185), returpapper (1994:1205) och elektriska och elektroniska produkter (2005:209). Avfallsbehållare: Behållare som används för uppsamling av avfall, såsom säck, kärl, container eller liknande. Tankar och brunnar för slam, spillvatten, fett etc. räknas inte som avfallsbehållare. Avfallsföreskrifter: Kommunala bestämmelser för avfallshantering. Föreskrifterna fastställer bl.a. vilka skyldigheter kommunen och fastighetsägare/verksamhetsutövare har samt när, var och hur avfall ska hämtas. Avfallsföreskrifterna ingår tillsammans med avfallsplanen i en renhållningsordning som varje kommun enligt miljöbalken ska ha. Avfallshantering: Sortering, insamling, transport, återvinning och bortskaffande eller annan behandling av avfall. Avfallskvarn: Kvarn för sönderdelning av matavfall så att det malda avfallet kan följa med avloppsvattnet ut på kommunens ledningsnät eller samlas upp i tank. Avfallsplan: Kommunal plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med avfallsföreskrifterna kommunens renhållningsordning. Planen innehåller bl.a. mål för kommunens avfallshantering och åtgärder för att nå målen. Avfallsutrymme: Byggnad eller del av byggnad med väggar, golv och tak som är avsett för tillfällig förvaring av avfall. Avloppsanläggning: Där tömning utförs från slamavskiljare, sluten tank eller reningsverk. Bilväg: Väg/gata som betjänar fordon för insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Blandat avfall: En blandning av fraktionerna matavfall och brännbart restavfall. sid 16/24

24 Brännbart restavfall: Det avfall som återstår efter källsortering, dvs. när matavfall, farligt avfall, batterier, elektriska och elektroniska produkter, grovavfall inkl. trädgårdsavfall, läkemedel, kanyler, förpackningar, returpapper och obrännbart restavfall är utsorterat och som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat. Bygg- och rivningsavfall: Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det ingår inte i kommunens ansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall. Avfall från mindre underhållsarbeten och reparationer i bostaden räknas dock som hushållsavfall. En del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt avfall, t.ex. asbest och impregnerat virke, och måste hanteras som sådant. Byggherren ansvarar för att bygg- och rivningsavfall sorteras och hanteras i enlighet med gällande lagstiftning. Vid rivning ska det finnas rivningslov och i vissa fall även en rivningsplan. Dragväg: Yta som renhållningsarbetarna manuellt beträder vid insamling av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Hela vägen mellan behållares hämtställe och hämtningsfordonets uppställningsplats avses. Entreprenör: Företag som efter upphandling enligt LOU anlitas av kommunen för att utföra hämtning och/eller behandling av avfall om kommunen inte har egen personal och/eller egna behandlingsanläggningar. Farligt avfall: Avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är t.ex. färgrester, spillolja, lösningsmedel (lacknafta, fotogen etc.), bekämpningsmedel, fotokemikalier, lim, mediciner, kanyler och kvicksilvertermometrar. Farligt avfall från hushållen omfattas av kommunens bortforslingsansvar genom att det avfall som lämnas vid återvinningscentralerna forslas bort genom kommunens försorg. Fastighetsägare: Den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare eller arrendator eller verksamhetsutövare. Om flera av villkoren ovan uppfylls avgör kommunen vem som ska anses som fastighetsägare. Fettavskiljare: Anordning för att samla upp slam i form av fettavfall i avloppsvatten från lokaler där livsmedel hanteras yrkesmässigt (fettet skulle annars avsättas i ledningsnätet och bl.a. kunna förorsaka stopp). Fritidsboende: Fastighetsägare som är folkbokförd på annan fastighet. Fritidshämtning: Hämtning av hushållsavfall som begränsar sig till perioden 1 maj - 30 september, fritidshämtning kan fritidsboende få genom ansökan och medgivande från samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaringsplats: Utrymme eller avgränsad plats för förvaring av avfall. sid 17/24

25 Grovavfall: Skrymmande avfall eller som i sin ursprungliga form inte får plats i ordinarie avfallsbehållare och som uppkommer vid normalt boende. Exempel på sådant avfall är cyklar, spisar, tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, trädgårdsavfall etc. Avfallet ska lämnas till kommunens återvinningscentraler. Se kommunens webbplats, för mer information. Hantering av avfall: En verksamhet eller en åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Hushåll: Ett boende som nyttjas av en eller flera personer. Hushåll med fler än fem personer innebär vanligen ett behov av större eller fler behållare än vad som normalt används vid en enfamiljsbostad. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (miljöbalken 15 kap. 2 ). Begreppet hushållsavfall svarar mot det behov av borttransport av avfall som regelmässigt uppkommer vid nyttjande av mark eller byggnad för bostadsändamål. Exempel på avfall som uppkommer i hushåll är städsopor, matavfall, köksavfall, latrin, slam, grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, läkemedelsrester, rester av olja, färg, bekämpningsmedel och annat farligt avfall samt döda sällskapsdjur. Med avfall som är jämförligt med avfall från hushåll menas avfall från t.ex. verksamheter som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig i en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Jämförligheten knyter an dels till avfallets härkomst (att det uppstår i lokaler där människor uppehåller sig), dels till uttrycket renhållningssammanhang. Avfall från annan verksamhet räknas som hushållsavfall om det har potential att skräpa ner på samma sätt som avfall från hushåll har. Avgörande för om avfallet anses vara hushållsavfall eller därmed jämförligt avfall är alltså om det på grund av sina egenskaper eller sin sammansättning liknar hushållsavfall. Hämtningsfordons uppställningsplats: Plats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. Platsen ska ligga så nära avfallets hämtställe som möjligt och vara lämplig ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetshänseende. Hämtställe: Den plats där behållare ställs på hämtningsdagen och varifrån hämtning/tömning sker. Kommunens ansvar: Den skyldighet kommunen har att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Kommunalt ansvar innebär att avfall tas om hand genom kommunens försorg. Kommunen har inte skyldighet att hantera avfall som omfattas av producentansvar, om det har sorterats ut för att lämnas i producenternas insamlingssystem, eller annat avfall än hushållsavfall. Kompostbehållare: En anordning som är konstruerad för kompostering av den förmultningsbara delen av hushållsavfall. Behållare för kompostering av matavfall ska sid 18/24

26 vara av typen varmkompost (isolerad) och skadedjurssäker, samt vara godkänd av miljö- och byggnämnden Kompostering: Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och näringsämnen kan därmed återvinnas. Källsortering: Sortering av avfall vid källan, dvs på den plats där avfallet uppkommer, såsom i hushållet, på arbetsplatsen etc. Det sorterade avfallet kan sedan avlämnas i t.ex. soprum i bostadsområdet, på en återvinningscentral eller på någon annan avlämningsplats. Kärlet: Avfallsbehållare för hushållsavfall som hämtas och töms på hämtstället. Latrin: Innehållet i en torrtoalett och som bl.a. kan uppsamlas i en latrinbehållare. Matavfall: Utsorterat biologiskt lättnedbrytbart avfall eller livsmedelsavfall från hushåll eller verksamheter som restauranger, storkök, butiker livsmedelsindustri etc. Matavfall kan antingen komposteras på den egna fastigheten eller samlas in genom kommunens försorg. Om matavfallet inte sorteras ut blandas det med brännbart restavfall. Matavfall som uppkommer i livsmedelsindustrier och som inte säljs direkt till konsument har kommunen inget ansvar för att ta hand om. Obrännbart restavfall: Avfall som inte brinner även om energi tillförs, t.ex. metall, glas, sten, porslin, keramik och gips. Permanentboende: Den som är folkbokförd på fastigheten. Producentansvar: Skyldighet för producent att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas (miljöbalken 15 kap. 6 ). Producentansvar finns för förpackningar, returpapper, elavfall, bilar, däck, läkemedel och batterier. Avfall som omfattas av producentansvar ska lämnas i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller. Avfallet omfattas inte av kommunens ansvar, med undantag för elavfall och batterier som utgörs av hushållsavfall och som inte lämnats direkt till producenternas insamlingssystem. Samarbete mellan kommuner och producenter om insamling förekommer bl.a. för elavfall och batterier. Renhållningsordning: Kommunens avfallsföreskrifter och avfallsplan utgör tillsammans kommunens renhållningsordning. Den ska fastställas av kommunfullmäktige för att gälla. Riskavfall: Stickande eller skärande föremål, biologiskt avfall, smittförande avfall, läkemedelsrester och andra typer av kemiska rester som inte är farligt avfall. Rivningsavfall: De rester, inklusive schaktmassor med inblandning av andra material, som uppkommer vid rivning av byggnader, byggnadsdelar och anläggningar som byggs om helt eller delvis. (Se även Bygg- och rivningsavfall). Slam: Innehållet från en vattenklosett (WC) som uppsamlas i en avloppsanläggning. Småhus: Ett småhus är enligt 2 kap. 2 fastighetstaxeringslagen en byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. sid 19/24

27 Sughöjd: Höjden som slam behöver sugas upp vid tömning mätt från brunnens/tankens botten upp till bilens tank Trädgårdsavfall: Komposterbart och flisbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel i småhus, däremot inte fällda träd eller avfall som uppstår vid större anläggningsarbeten i en trädgård. Det senare är byggavfall, vilket kommunen inte ansvarar för. Verksamhetsavfall eller ej branschspecifikt industriavfall: Fast eller flytande avfall som uppkommer vid industrier, företag, affärer, institutioner etc. och som inte utgör hushållsavfall och därmed jämförligt avfall eller farligt avfall. Verksamhetsutövare: Den som driver yrkesmässig verksamhet. Verksamhetsutövaren är ansvarig för avfallshanteringen i verksamheten. Återanvändning: Användning av kasserad produkt utan föregående förädling. Återvinning: Tillvaratagande av material från avfall som bl.a. kan användas vid tillverkning av nya produkter eller vid framställande av energi. På så sätt ersätts jungfruliga råvaror med insamlat, redan använt, material. Kompostering och annan biologisk omvandling är också återvinning. Återvinningscentral (ÅVC): En bemannad central där hushåll kan lämna grovavfall, trädgårdsavfall, elavfall, farligt avfall eller annat återvinningsbart avfall. Företag kan lämna motsvarande avfall mot avgift. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet i olika behållare. Matavfall, blandat avfall och brännbart restavfall får inte lämnas på återvinningscentralen. Uppgift om var återvinningscentralen är belägen och vilka öppettider den har finns på kommunens webbplats, Återvinningsstation: Insamlingsställe där förpackningsavfall som omfattas av producentansvar, dvs. glas, plast, kartong och metall kan lämnas. Uppgifter om dessa insamlingsställen finns på FTI - Förpacknings- och Tidningsinsamlingens webbplats, och på kommunens webbplats, sid 20/24

28 Bilaga 2 Sorteringsanvisning Hushållsavfall som ska läggas i avfallsbehållaren och som hämtas av entreprenören anges i tabell 1: Tabell 1 Avfallslag Beskrivning Brännbart Fraktionen brännbart avfall innefattar sådant som är brännbart och som inte skall avfall återvinnas på annat sätt, t ex mjukplast, blöjor, läder, textilier och plastleksaker. Fraktionen matavfall innefattar förutom mat lättnedbrytbart organiskt hushållsavfall, t ex Matavfall snittblommor (OBS! ej trädgårdsavfall) Fraktionen obrännbart restavfall innefattar hushållsavfall som inte är matavfall eller brännbart och som inte heller skall hanteras på särskilt angivet sätt enligt tabell 2. Obrännbart Exempel på obrännbart restavfall är porslin, keramik, kattsand, dammsugarpåsar och restavfall rakblad. Hushållsavfall som ska sorteras skilt från annat avfall och hanteras på annat sätt hanteras enligt tabell 2: Tabell 2 Avfallsslag Hantering Farligt avfall Det farliga avfallet skall vara tydligt märkt med uppgift om innehållet. Hushållsavfall som utgörs av eller innehåller farligt avfall skall lämnas till återvinningscentrum (ÅVC), eller annan av kommunen anvisad plats. Förpackningar Hushåll skall sortera ut följande förpackningsslag; metall, hård- och mjukplast, kartong/papp/well, färgat glas och ofärgat glas. Dessa förpackningar skall lämnas till Förpackningsinsamlingens återvinningsstationer. [Förpackningsinsamlingen ger anvisningar om sortering och insamlingsplatser för förpackningar från verksamheter.] Läkemedelsavfall Gammal medicin skall lämnas till apotek. från hushåll Grovavfall Kasserade kylskåp och frysar Park- och trädgårdsavfall Avfall från elektriska och elektroniska produkter Småbatterier Blybatterier (över 3 kg) Däck Returpapper Grovavfall från hushåll skall i den mån det är möjligt buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Grovavfallet lämnas sorterat till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Alla kasserade kylskåp och frysar skall hanteras varsamt, så att farliga ämnen ej läcker ut. Kasserade kylskåp och frysar lämnas till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Park- och trädgårdsavfallet får hanteras på den egna fastigheten i enlighet med reglerna i den lokala renhållningsordningen. Park- och trädgårdsavfall kan även lämnas till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Avfall av elektriska och elektroniska produkter till inköpsstället i första hand och till återvinningscentralen i andra hand. Kasserade småbatterierna skall lämnastill inköpsstället i första hand och i andra hand till återvinningscentralen, eller annan av kommunen anvisad plats. Blybatterier större än 3 kg skall lämnas till den som saluför sådana batterier eller till kommunens återvinningscentral (ÅVC). Däck skall lämnas på Svensk Däckåtervinning AB:s insamlingsplatser, t ex vid kommunens återvinningscentral (ÅVC). Returpapper samlas in av lokalaföreningar, kan också lämnas till kommunens återvinningscentral (ÅVC). sid 21/24

29 Riskavfall Frityr- eller matolja Döda sällskapsdjur Riskavfall bestående av stickande/skärande/smittförande avfall ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Riskavfallet ska förvaras i speciella behållare som privatpersoner hämtar på apoteken. Apoteken tar sedan emot riskavfallet under förutsättning att det är paketerat i rätt emballage. Emballeras och lämnas i kärlet. Det ska inte tillföras den allmänna avloppsanläggningen. Döda sällskapsdjur kan lämnas på veterinärkliniker och djurbegravningsplatser. Döda sällskapsdjur, förutom hästdjur, får också grävas ner enligt 23 Jordbruksverkets föreskrifter (2010:59). För hästar krävs tillstånd från länsstyrelsen. Annat avfall än hushållsavfall hanteras enligt tabell 3 nedan: Tabell 3 Avfallsslag Beskrivning Bygg- och Bygg- och rivningsavfall samt avfall från anläggningsverksamhet ingår inte i rivningsavfall kommunens renhållningsansvar. Rivningsavfall ska sorteras på sådant sätt att olika material kan tas om hand för återanvändning eller återvinning. För Farligt avfall och batterier Avfall med producentansvar Djurkadaver och annat animaliskt avfall Hantering av gödsel från djurhållning Specialavfall inom veterinärverksamhet och djurhållning Specialavfall inom akupunktur, tatuering och dylikt Riskavfall inom sjukvården etc. utsortering och omhändertagande av farligt avfall finns särskilda bestämmelser. Farligt avfall och batterier ska sorteras ut och hållas skilt från annat avfall. Den som bedriver verksamhet där farligt avfall uppkommer får efter anmälan till länsstyrelsen själv transportera de avfallsslag och mängder som anges i 36 avfallsförordningen (2001:1063). Farligt avfall får i övrigt endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd. För avfall som omfattas av förordningarna om producentansvar, t.ex. returpapper, däck, förpackningar, elektroniska och elektriska produkter (inkl. vitvaror) ska den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där sådant avfall uppstår själv träffa överenskommelse med respektive materialbolag. I EG-förordningen nr 1069/2009 finns regler om hantering av animaliska biprodukter i syfte att förhindra spridning av smittämnen. Djurkadaver och annat animaliskt avfall ska hanteras enligt dessa föreskrifter. Gödsel från hållande av husdjur (häst, svin, får, ko, get etc.) ska samlas upp och förvaras på sådant sätt att risk för olägenhet för människor och miljön samt näringsläckage inte uppkommer. Fastighetsägare och djurhållare ansvarar för att gödsel bortskaffas och i möjligaste mån återanvänds, t.ex. som jordförbättringsmedel. Skärande/stickande avfall från veterinärverksamhet och från djurhållande gårdar där djurhälsovård utförs ska förvaras i specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). Stickande/skärande avfall från akupunktur, tatuering och dylikt ska förvaras i specialbehållare (kanylburk). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd (avfallsförordningen 2011:927). Riskavfall bestående av stickande/skärande och/eller smittförande avfall från hemsjukvården och liknande institutioner ska hanteras enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall från hälsooch sjukvården (SOSFS 1999:27). Avfallet får endast transporteras yrkesmässigt av den som har särskilt tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927). Riskavfall ska hämtas minst en gång per år. sid 22/24

30 Bilaga 3 Hämtningsintervall och kärlstorlekar Kärlstorlek Hämtningsintervall Kommentar: 130/140 liter Varannan vecka Standardabonnemang Var fjärde vecka Endast tillåten om man har hemkompostering 190 liter Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Endast tillåten om man har hemkompostering 370 liter Varje vecka Varannan vecka Var fjärde vecka Endast tillåten om man har hemkompostering 660 liter 2 ggr per vecka Endast tillåten för verksamheter/flerbostadshus varje vecka Endast tillåten för verksamheter/flerbostadshus Alla abonnemang som vissas ovan hämtas under hela året. Vissa abonnemang finns också som sommarabonnemang, hämtningsperioden är då 1 maj till 30 september. Möjlighet finns för flera fastighetsägare att dela på ett kärl, max tre fastigheter kan då dela på antingen 130/140 liter eller 190 liter kärl med hämtningsintervall varannan vecka, eller var fjärde vecka under förutsättning att alla som delar på kärlet har godkänd kompost. Abonnemang Kärlstorlek Hämtningsintervall i liter Helår 140 Varannan vecka Helår 140 Var fjärde vecka* Helår 190 Varannan vecka Helår 190 Var fjärde vecka* Sommar 140 Varannan vecka Sommar 140 Var fjärde vecka* Sommar 190 Varannan vecka Sommar 190 Var fjärde vecka* Sommar*** 190 Varje vecka Sommar*** 370 Varje vecka Sommar*** 370 Varannan vecka Sommar*** 370 Var fjärde vecka* Sommar*** 660 Varannan vecka Sommar*** 660 Varje vecka Sommar*** ggr/vecka Sommar*** ggr/vecka Helår*** 190 Varje vecka Helår*** 370 Varje vecka Helår*** 370 Varannan vecka Helår*** 370 Var fjärde vecka* Helår*** 660 Varannan vecka Helår*** 660 Varje vecka Helår*** ggr/vecka Helår*** ggr/vecka Formaterad tabell Formaterad tabell sid 23/24

31 Helår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka Helår Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* Helår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka Helår Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* Helår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka Helår Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* Helår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka Helår Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Varannan vecka Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Varannan vecka Sommar Delat kärl 2 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Varannan vecka Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 140 Var fjärde vecka* Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Varannan vecka Sommar Delat kärl 3 fastigheter** 190 Var fjärde vecka* ***Ej valbara av enskilda hushåll ** Kräver ansökan om delat avfallskärl och godkännande av kommunen * Kräver anmälan om kompostering och godkännande av kommunen Sommarabonnemang avser perioden 1 maj 30 september Formaterat: Normal, Indrag: Vänster: 0,21 cm, Höger: -0,04 cm, Avstånd Före: 0,05 pt sid 24/24

32

33 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Avsluta pumpningen på Stommen/Fuxerna Dnr 2015/KS0520 Sammanfattning Lilla Edets kommun har för avsikt att undersöka möjligheten att permanent stänga av pumpningen vid Stommen/Fuxerna eftersom det inte orsakar sättningarna på Götaslätten och att det inte har någon verkan på stabiliteten i området vid Pappersbruket. Ärendet En stabilitetsutredning genomfördes för Lilla Edets Pappersbruk AB Utifrån resultaten av undersökningarna bestämdes det att grundvattenytan i området skulle sänkas med hjälp av pumpbrunnar vid Stommen/Fuxerna. En pump installerades 1961 och 1964 installerades ytterligare 2. Sedan 1961 har brunnarna pumpats mer eller mindre kontinuerligt. Detta har medfört att grundvattenytan har sänkts av i anslutning till pumpbrunnarna. Det är dock inte känt hur långt från brunnarna som avsänkningen har spridit sig. Götaslättens villaområde ligger i den sydöstra delen av Lilla Edet, öster om väg E45. Området består av elva kvarter vilka byggdes Inom området har sättningar uppmärksammats sedan 1960-talet och sättningarna har mätts i området sedan mitten av 1990-talet. Sprickor i husgrunder har observerats. Sweco har på uppdrag av Lilla Edets kommun upprättat en sammantagen hydrogeologisk konceptuell modell över området som underlag för att bedöma hur pumpningen vid Fuxerna påverkar stabilitet och sättningar i området. Materialet finns i rapporten Götaslätten Hydrogeologisk modell och effekt av pumpning vid Stommen/Fuxerna på Götaslättens villaområde och den östra älvstranden. Sättningar på Götaslätten orsakas ej av pumpning vid Stommen/Fuxerna eftersom effekten av denna pumpning är högst lokal och sträcker sig inte till Götaslätten. Släntstabiliteten vid Stommen/Fuxerna (pumpområdet) är enligt utförda beräkningar i Göta älvutredningen tillfredsställande utifrån beräkningarna valda portryck. Pumpningens effekt och influensområde är mycket begränsad och har varit det hela tiden pumpning pågått, på grund av uttagets storlek och materialets låga genomsläpplighet. Stabiliteten längs älvens västra strand gynnas troligtvis ej av pumpningen vid Stommen/Fuxerna med det har inte undersökt specifikt inom Swecos uppdrag.

34 sid- 2 - Stabiliteten söder om ravinen, vid Pappersbruket, är otillfredsställande enligt Göta älvutredningen. Risken för skred är vid Pappersbruket hög men pumpningen vid Stommen/Fuxerna gynnar ej stabiliteten i området. Statens geotekniska institut (SGI) har beretts möjlighet att yttra sig i ärendet. SGI har erhållit underlaget 2Götaslätten - Hydrogeologisk modell och effekt av pumpning vid Stommen/Fuxerna på Götaslättens villaområde och den östra älvstranden. SGI delar utredningens bedömning att pumpningen inte påverkar grundvattensituationen vid pappersbruket och vid Stommen. Pumpningen ger inte sänkt stabilitetshöjande effekt och har stabilitetsmässigt inget syfte. SGI anser, i enlighet med utredningen, att pumpningen vid Fuxerna inte behöver fortsätta, men att pumpningen först avslutas efter det att pågående långtidsmätningar till och med har analyserats. Mätningarna ska säkerställa att långtidsmätningen av portrycket, i syfte att studera årstidsvariationer, stödjer utredningens slutsats och rekommendationer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från handläggare daterad , dnr 2015/KS Götaslätten - Hydrogeologisk modell och effekt av pumpning vid Stommen/Fuxerna på Götaslättens villaområde och den östra älvstranden, dnr 2015/KS Yttrande från SGI daterat , dnr 2015/KS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avsluta pumpningen på Stommen/Fuxerna efter att pågående långtidsmätning till och med har analyserats och studierna av årstidsvariationer stödjer Swecos slutsats och rekommendation. Ulrika Ankel Handläggare ulrika.ankel@lillaedet.se Beslutet skickas för kännedom till Ulrika Ankel, mark- och exploateringsavdelningen sid 2/2

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Bostadsförsörjningsprogram Dnr 2016/KS0425 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Nya lagar och en ökad exploateringstakt medför att bostadsförsörjningsprogrammet behöver uppdateras. Nationella mål behöver kompletteras med nya mål samt att regionala och kommunala mål ska ses över. Lilla Edets kommun ska arbeta fram en strategi för ett integrerat samhälle och en plan för bostäder till nyanlända. Statistikuppgifterna ska uppdateras och befolkningsutvecklingen kommer att beräknas utifrån kommunens egen modell för prognoser. Långtidsprognosen för bostadsbyggande ska uppdateras. Bostadsförsörjningsprogrammet kommer att uppdateras med riktlinjer för kommunala markanvisningar och riktlinjer för exploateringsavtal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från handläggare daterad , dnr 2016/KS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att uppdatera Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets kommun Ulrika Ankel Handläggare Beslutet skickas för kännedom till Ulrika Ankel, mark- och exploateringsavdelningen

99 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Yttrande över remissen - Hållbart markbygggande, en handlingsplan i ett föränderligt klimat Dnr 2016/KS0433 Sammanfattning Statens geotekniska institut (SGI) har skickat en inbjudan om att lämna synpunkter på förslagen till åtgärder i Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat. SGI vill uppmärksamma att fortsatt avstämning mellan berörda intressenter och åtgärder i andra myndigheters handlingsplaner kommer göras under remissperioden för att åtgärderna ska vara harmoniserade då handlingsplanen beslutas. Beslutsunderlag Remissversion , Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat, dnr 2016/KS Remissvar daterat , dnr 2016/KS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta remissvaret till SGI daterat Ulrika Ankel Samordnare Ulrika.ankel@lillaedet.se Beslutet expedieras till sgi@swedgeo.se (word-fil) kerstin.konitzer@swedgeo.se (word-fil) Beslutet skickas för kännedom till Ulrika Ankel, mark- och exploateringsavdelningen

100 Remissversion Bör ej hänvisas till. Arbetsmaterial. Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat SGI Publikation xx Linköping dec 2016

101 SGI Publikation xx REMISSVERSION Hänvisa till detta dokument på följande sätt: xxxxxxx SGI Publikation Diarienummer: Uppdragsnummer: Beställning: Statens geotekniska institut Informationstjänsten Linköping Tel: E-post: Ladda ner publikationen som PDF

102 SGI Publikation xx REMISSVERSION Hållbart markbyggande en handlingsplan i ett föränderligt klimat SGI Publikation xx Linköping 20xx

103 SGI Publikation xx REMISSVERSION (30)

104 SGI Publikation xx REMISSVERSION Förord Statens geotekniska institut (SGI) vill uppmärksamma läsaren på att fortsatt avstämning mellan berörda intressenter och åtgärder i andra myndigheters handlingsplaner kommer göras under remissperioden för att åtgärderna ska vara harmoniserade då handlingsplanen beslutas. Undertecknad har beslutat att ge ut publikationen. Linköping i februari 2017 Namn Titel/funktion 5 (30)

105 SGI Publikation xx REMISSVERSION (30)

106 SGI Publikation xx REMISSVERSION Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Handlingsplanens ambition Utmaningar och möjligheter Avgränsningar och kopplingar till andra handlingsplaner Handlingsplan för hållbart markbyggande Vision och mål Planering Projektering och byggande Förvaltning Rivning och återställning Kunskapsuppbyggnad Samarbete för att genomföra handlingsplanen Samarbete och samordning Finansiering Kommunikation Uppföljning och utvärdering Uppföljningsplan Processindikatorer för utvärdering Resultat- och effektindikatorer för utvärdering Referenser...29 Bilagor 1. Markförhållanden och samhällskonsekvenser i ett föränderligt klimat (under utveckling) 2. Kommunikationsplan 3. Uppföljnings- och utvärderingsindikatorer 7 (30)

107 SGI Publikation xx REMISSVERSION Sammanfattning Samhället är nu i ett tidigt skede att utveckla praktiska lösningar för att anpassa stadsmiljöer, byggnader och andra anläggningar till ett föränderligt klimat. Det är nödvändigt att göra snabba framsteg. Samhället måste ta fram bättre beslutsunderlag, inte minst för klimatförändringens effekt för markförhållandena i olika delar av Sverige. Handlingsplanen för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat har Statens geotekniska institut (SGI) tagit fram i bred samverkan med intressenter inom markbyggandet. Ambitionen med handlingsplanen är att i samverkan mobilisera mer handlingskraft genom att ge konkreta förslag på åtgärder och aktiviteter för att nå miljömålen men också i förlängningen bidra till Agenda Handlingsprogrammet är inte heltäckande för att vi ska nå ända fram med att klimatanpassa våra bebyggelsemiljöer eller annan infrastruktur. Med förslagen på insatser och arbetssätt kan vi ändå ta ett steg på vägen mot ett hållbart markbyggande. Det blir allt viktigare att ta hänsyn till markens byggbarhet tidigt i planeringsprocessen. Klimatanpassningen kommer att ställa än högre krav på geotekniska undersökningar av rätt kvalitet som är anpassade för ändamålet. Effektiva designprocesser med nära samarbete mellan olika intressenter inom byggbranschen är viktigt för att kunna optimera både förstärkningsåtgärder och konstruktioner samt förhindra spridning av föroreningar. Handlingsplanen visar vägen för tre målsättningar fram till 2030 med inriktning på: Ändamålsenliga digitala kunskapsunderlag samt verktyg för att kunna fatta långsiktigt hållbara beslut om bebyggelseutveckling och transportinfrastruktur. Uppbyggnad av kompetens och kapacitet för hur ökad hänsyn kan tas till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt de förväntade konsekvenserna på bebyggelse, anläggningar och annan infrastruktur. Utveckling och kunskapsspridning av ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som krävs för att kunna hantera markförhållanden i ett föränderligt klimat vid byggande och vid förvaltning av byggnader, anläggningar och annan infrastruktur. De konkreta förslagen till vad som behöver göras, hur det kan göras och vem som kan ta initiativ, anges för perioden fram till Åtgärderna ska följas upp och resultaten utvärderas för att utgöra fortsatt underlag till hur arbetet kan drivas vidare för kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och klimatanpassning av markbyggandet. Handlingsplanen ger förslag på åtgärder och aktiviteter för processerna i samhällsbyggandet samt hur kunskapsuppbyggnad och kommunikation kring ändrade markförhållanden kan utvecklas: Planering Projektering och byggande Förvaltning Rivning och återställning Kunskapsuppbyggnad Genomförandet av handlingsplanen kräver kommunikation, samarbete, samordning och en ändamålsenlig metodik för uppföljning och utvärdering. 8 (30)

108 SGI Publikation xx REMISSVERSION Figur 1 Sammanfattning av handlingsplanens åtgärder för ett hållbart markbyggande (obs uppdateras med faktiska åtgärder i handlingsplanens slutversionen nu visas exempel generellt). 9 (30)

109 SGI Publikation xx REMISSVERSION Inledning 1.1 Handlingsplanens ambition Handlingsplanen för hållbart markbyggande har ambitionen att skapa en gemensam bild för samhällets olika intressenter med utmaningen att anpassa markbyggandet och den befintliga bebyggda miljön till ett föränderligt klimat. Ett hållbart markbyggande är en viktig förutsättning för ett framtida samhällsbyggande och de svenska tillväxtmöjligheterna. Förslaget till handlingsplan har tagits fram efter samråd med över 150 intressenter från mer än 60 olika organisationer. Med markbyggande avses alla typer av geotekniskt relaterade arbeten kopplat till planering, projektering och byggande, förvaltning samt rivning och återställning av byggnader och anläggningar. Med hållbart avses ett resurs-, och kostnadseffektivt markbyggande med utgångspunkt i ekosystemens funktion och människors behov. Handlingsplanen visar vägen till ett hållbart markbyggande genom att peka på möjligheterna med att ta ökad hänsyn till klimatförändringens effekter i plan- och byggprocessen för att skapa en nationell samsyn kring ett hållbart markbyggande ta fram och sprida kunskap om hållbart markbyggande för att öka efterfrågan på klimatanpassat boende, fastigheter och annan infrastruktur klimatanpassa och utveckla infrastruktur, bebyggelsemiljöer och andra skyddsvärda områden för att säkra en god, hälsosam och attraktiv livsmiljö för landets invånare. Handlingsplanen visar på konkreta åtgärder och strategiska insatser för ökad effektivitet och hållbarhet i markbyggandet. Handlingsplanens förslag till vad som behöver göras, hur det kan göras samt vem som kan ta initiativ till insatserna beskrivs så långt det är möjligt kopplat till samhällets processer planering, projektering och byggande, förvaltning samt rivning och återställning. Byggande av transportinfrastruktur utmärker sig genom att planeringsfasen är en än mer långsiktig och långsam process samt genom tillåtlighetsprövningen. Större väg- och järnvägsprojekt ska enligt miljöbalken tillåtlighetsprövas av regeringen. Handlingsplanens avsikt är att det ska bli tydligare för intressenter inom kommunerna, länsstyrelserna, nationella myndigheter, forskningen, bygg- och anläggningsbranschen och andra inom näringslivet, vad som behöver göras och av vem för att en säker, attraktiv samt miljö- och klimatanpassad bebyggelseutveckling ska bli möjlig. Ingen aktör klarar det på egen hand, samarbete är en förutsättning. Inte minst näringslivet kommer att ha en betydelsefull roll när det gäller utveckling av nya system, tjänster och produkter. 1.2 Utmaningar och möjligheter Klimatförändringen förväntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen. Regeringens vision för samhällets anpassning till ett förändrat klimat är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och tillvarata möjligheter (Regeringens skrivelse 2015/16:87). Samhället ska också arbeta för att reducera katastrofriskerna i enlighet med det internationella Sendairamverket för katastrofriskreducering (UNISDR, 2015). Samhällsbyggandet behöver ta hänsyn till nya 10 (30)

110 SGI Publikation xx REMISSVERSION markförhållanden och markens lämplighet för byggnation. Samtidigt ger behovet av lösningar för att hantera klimatförändringens konsekvenser utrymme för innovationer i form av nya produkter och tjänster. Ett konkret exempel är dagvattenhanteringen som måste planeras och anpassas efter förändrade klimatförhållanden. Sverige har möjlighet att visa vägen för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Genom att både ny kunskap och nya lösningar genereras, kan exportmöjligheter skapas och därmed även gynna svenskt näringsliv samt ge arbetstillfällen. Att skapa förutsättningar för mer samordnade och effektiva insatser för klimatanpassning av markbyggandet är därför angeläget. Vad behöver vi anpassa byggandet till? Klimatet håller på att förändras (SMHI, 2015). Blötare vintrar och torrare somrar kommer att påverka markförhållandena och risken för översvämningar i redan bebyggda områden och det blir än viktigare att markförhållandena säkras vid nyexploatering. Klimatförändringens effekter ställer också nya krav för var det är mest hållbart att bygga och hur byggnader och infrastruktur ska placeras, dimensioneras och utformas, inklusive materialval. Vi behöver anpassa våra städer och byggnader till att klara av högre temperaturer, mer extremt väder och förändringar i nederbörd. En del kustnära samhällen och infrastruktur i södra och mellersta Sverige kommer att vara mycket utsatta vid förändringen av havsnivån. Det kan leda till stora skadekostnader. Tillsammans utgör den byggda miljön omkring halva nationalförmögenheten (Sveriges Byggindustrier, 2015). Hur påverkar klimatförändringen markförhållandena? Klimatförändringen och de förändrade hydrologiska förutsättningarna, ökad och intensivare nederbörd i många delar av landet, förhöjd grundvattennivå och översvämningar, kommer att öka risken för ras, skred och erosion. Vatten påverkar jordars stabilitet negativt genom att ett ökat vattentryck i marken minskar hållfastheten. Blötare vintrar med mer nederbörd kan orsaka förhöjda grundvattennivåer med försämrad stabilitet av marken som följd. Ökad nederbörd ger också ökad avrinning. Högre flöden i vattendrag ger en ökad erosion, vilket i sin tur kan påverka släntstabiliteten. Skred, ras och slamströmmar är de jordrörelser som kan drabba den bebyggda miljön med störst konsekvens och kan även innebära spridning av miljö- och hälsostörande ämnen om de skredande massorna är förorenade. Markens byggbarhet i ett föränderligt klimat Markens byggbarhet handlar bland annat om geologiska och geotekniska egenskaper, föroreningar i jorden, risker för ras, skred och erosion, sättnings- och översvämningsrisker och ekologisk funktionalitet. Klimatförändringen, övergången till ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle och behovet av nya bostäder stora krav på hållbart markbyggande. Det blir allt mer viktigt att hänsyn tas tidigt i planeringsprocessen och det krävs utveckling inom många områden. Det gäller till exempel robusta material och produkter, plan- och byggprocesser med större miljö- och klimathänsyn, nya företagsoch marknadsmodeller, processer för omvandling av avfall till resurser samt att möjliggöra giftfria kretslopp. Ett hållbart markbyggande erbjuder därmed både utmaningar och möjligheter i samhällsbyggandet. 11 (30)

111 SGI Publikation xx REMISSVERSION Ansvar, organisation och samordning Det ligger ett stort ansvar på kommunerna för att hänsyn till föränderliga markförhållanden ska integreras i samhällsbyggandet. Ett hållbart markbyggande är i många avseenden komplext och ansvaret för åtgärder behöver förtydligas mellan den enskilde verksamhetsutövaren, kommunen, regionen och nationella myndigheter. Kunskap och kompetens Medvetenheten om klimatförändringen är numera stor och det finns mycket kunskapsunderlag att stödja klimatanpassningsarbetet på. Ändå är klimatanpassningsarbetet förknippat med många osäkerheter eftersom vi inte vet hur framtidens klimat eller samhälle kommer att se ut. De klimatscenarier som tas fram innehåller osäkerheter och förändras efterhand som forskningen framskrider och beroende på hur väl samhället lyckas med det utsläppsreducerande arbetet. Klimatanpassning för ett hållbart markbyggande kommer därför till viss del att handla om att fatta långtgående beslut under osäkra förutsättningar. Finansiering Få kommuner har särskilda medel avsatta för klimatanpassningsarbete. Själva skyddsåtgärderna är i många fall kostsamma investeringar och här finns idag vissa statliga medel att söka. Att besluta om långsiktiga åtgärder baserat på en oviss framtid är en stor utmaning. Innovationer Det är viktigt att lyfta fram möjligheter med anledning av de utmaningar som finns för ett hållbart markbyggande. Det finns utrymme för innovationer som t ex utveckling av modeller som beslutsstöd för hur ändrade markförhållanden kan integreras i planering, robusta konstruktioner, byggmaterial och kostnadseffektiva system för kartering- samt övervakning av ändrade markförhållanden. 1.3 Avgränsningar och kopplingar till andra handlingsplaner Handlingsplanen tar inte upp insatser för avvägning av hur mark används utifrån konkurrerande anspråk. Den omfattar heller inte åtgärder för hur t ex gamla vattendomar påverkar möjligheten till exploatering av attraktiva lägen för bebyggelse. Handlingsplanen har avseende anläggning av transportinfrastruktur en nära koppling till Trafikverkets handlingsplan för klimatanpassning. För tydlighetens skull där åtgärder berör markens stabilitet av t ex vägbankar återfinns åtgärderna även i SGI:s handlingsplan för hållbart markbyggande. Handlingsplanen för hållbart markbyggande tangerar även Skogsstyrelsens, Jordbruksverkets och Sametingets handlingsplaner som är under utveckling och där markförhållanden i ett föränderligt klimat är en viktig förutsättning. Frågor som rör t ex markens stabilitet eller andra produktionsförutsättningar beroende på markförhållanden inom skogs- eller jordbruksproduktionen hanteras inte i handlingsplann. För åtgärder kopplade till dricksvatten och information om jord- och bergarter hänvisar vi till SGU:s nationella handlingsplan samt till Livsmedelsverkets arbete med Handbok för dricksvattenförsörjning. För arbetet med att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett förändrat klimat hänvisar vi till Naturvårdsverkets handlingsplan Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat (Naturvårdsverket, 2015). 12 (30)

112 SGI Publikation xx REMISSVERSION Målkonflikter Bebyggelsetrycket är generellt starkt i vattennära lägen och planläggning för nya bostäder nära hav, sjöar och vattendrag har ökat de senaste åren. De vattennära lägena med slänter ner mot ett vattendrag är kritiska ur stabilitetssynpunkt: dels kan stabiliteten vara bristfällig redan idag, dels kan den försämras genom ökad erosion och förhöjda vattenportryck i marken till följd av klimatförändringen. Om planering och anläggning inte utförs med aktsamhet kan belastning i form av byggnader och uppfyllnader försämra förhållandena än mer. Utbyggnadsplaner förekommer också inom låglänta områden där vatten riskerar att ansamlas vid kraftiga regn med påföljande risk att markens stabilitet försämras. Det kan uppstå målkonflikter vid lokalisering av bebyggelse och infrastruktur då en översvämning även kan påverka naturmiljö, kulturmiljö och areella näringar. Det pågår även utbyggnad av turistanläggningar i fjällnära områden där problem kan finnas med stabilitet och erosion. De avvägningar som måste göras vid långsiktiga investeringar kan rymma målkonflikter. Om principen om att förändra t ex ett system i samband med normalt underhåll och reinvesteringar används så klimatanpassas successivt en del av systemen. Många gånger är det dock tal om system med mycket lång livstid varför utökade investeringsvolymer generellt är nödvändigt redan innan systemen tjänat ut. Fastigheter och annan infrastruktur kommer troligtvis också att behöva ett utökat underhåll. Risken för ökade skadekostnader är stor vilket gör det nödvändigt att utforma investeringar med lång livslängd så att de blir klimatsäkra även efter t ex 2050 eller 2100 beroende på anläggningens eller byggnadens förväntade livstid. 13 (30)

113 SGI Publikation xx REMISSVERSION Handlingsplan för hållbart markbyggande 2.1 Vision och mål Handlingsplanens vision tar sikte på år 2050 för att i förlängningen bidra till svenska och internationella klimatpolitiska målsättningar. Handlingsplanens mål tar sikte på år 2030 för att koppla an och bidra till målsättningarna enligt FN:s Agenda 2030 och Sendairamverket. Åtgärderna tar sikte på 2020 och bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen när de genomförs. Vision Den byggda miljön i Sverige är anpassad till ett föränderligt klimat samt människors behov att bo och färdas säkert samtidigt som stor hänsyn tas till miljö och natur. Samspelet mellan bebyggelseutveckling och ett hållbart markbyggande bidrar till en hälsosam och attraktiv livsmiljö. Mål Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet. Kompetens och kapacitet om hållbart markbyggande utvecklas kontinuerligt och långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat fattas om byggande inom både bransch och offentlig förvaltning. Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar som tar hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid markbyggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. 2.2 Planering Den fysiska planeringen har avgörande betydelse för hur väl bebyggelsen och hanteringen av ökade vattenflöden kommer vara anpassad till ett föränderligt klimat. Den fysiska miljön sätter ofta gränsen för hur robust och flexibelt samhället är att möta de konsekvenser som ett föränderligt klimat för med sig. Inom samhällsbyggnad och fysisk planering medför dagens beslut konsekvenser på lång sikt, och vi måste planera så att strukturerna anpassas till förändrade fysiska förutsättningar och blir långsiktigt hållbara. Klimatförändringen påverkar ekosystemen och markförhållanden både direkt och indirekt genom förändringar i markanvändningen (Naturvårdverket, 2015). För att nå framgång måste hänsyn tas på alla plannivåer, från regional övergripande nivå ner till detaljnivå för både över- och undermarkbyggande, och inkludera vattenplanering. Beställare behöver ställa höga krav vid fysisk planering som har rätt kvalitet genom att vara anpassad för ändamålet och de lokala förutsättningarna. För att kunna utveckla effektiva, ändamålsenliga och långsiktigt hållbara anpassningslösningar på regional, kommunal och individuell nivå behövs såväl grundläggande kunskap om hur marken påverkas av klimatförändringen liksom kunskap om effekter av hittills utförda åtgärder. 14 (30)

114 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Integrera klimatförändringens långsiktiga effekter på markförhållanden på alla plannivåer (regionplan, översiktsplan samt detaljplan och områdesbestämmelser). Ta fram digitala kartunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat. Tillhandahålla ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Klimatförändringens effekter på markförhållanden på alla plannivåer kan integreras genom att SGI fortsätter utveckla det pågående arbetet med att stödja kommuner och länsstyrelser i planprocessen i geotekniska säkerhetsfrågor och med hänsyn till ett förändrat klimat Länsstyrelserna säkerställer att ett hållbart markbyggande integreras med vattenplanering på alla planeringsnivåer vid planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur, från regional övergripande nivå ner till detaljplanenivå. Kommuner planerar med hänsyn till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering på lång sikt både i översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur. Kommuner planerar för byggnader och anläggningar med respektavstånd till vatten, särskilt vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på hänsyn till klimatförändringens effekter vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner identifierar målkonflikter samt tillgångar, brister och utvecklingspotential för ekosystemtjänster för specifika platser tidigt i planeringsskedet. SGI, SGU, MSB, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Boverket utvecklar metoder och verktyg som stöd till kommuner för att ställa rätt krav vid fysisk planering, avvägning av intressen och mångfacetterade aspekter i detaljplaneringen. Digitala kartunderlag för markrelaterade risker i ett föränderligt klimat kan tas fram genom att SGI i samarbete med SMHI, SGU, Boverket och MSB tar fram scenarier för klimatförändringens konsekvenser på markens stabilitet i ett 100-årsperspektiv. SGU i samarbete med SGI och MSB tar fram en karteringsplan för ras, skred och erosion. MSB fortsätter att kartera och tillgängliggöra digitala översiktliga stabilitetskarteringar. SGI i samarbete med SMHI och MSB utvecklar metoder för att uppskatta klimateffekterna på markförhållanden utifrån resultat genererade i nästa generations högupplösta klimatmodeller. Lantmäteriet och Sjöfartsverket fortsätter kartera och upprätthåller aktualiteten enligt uppbyggnadsplanen för Nationell strandlinje (NSL). 15 (30)

115 SGI Publikation xx REMISSVERSION SGU i samarbete med SGI och Stiftelsen för bergteknisk forskning tillgängliggör befintligt planeringsunderlag för undermarkbyggande i större städer i digital form samt utreder behovet av ytterligare underlag. SGI i samarbete med Lantmäteriet, MSB, SGU, SKL och Trafikverket fortsätter utveckla och sprida information om den geotekniska sektorsportalen. SGI fortsätter att i samarbete med SGU och SMHI utveckla verktyg för att översiktligt kartera sårbarheten för erosion längs relevanta kuststräckor baserat på SMHI:s underlag om förväntade högsta havsnivåer, samt längs relevanta sjöar och vattendrag. SGI fortsätter kartera och tillgängliggöra underlag om skredrisker längs utsatta vattendrag och kuststräckor i dagens och framtidens klimat. SGI i samarbete med SGU, MSB och Lantmäteriet samt andra berörda myndigheter fortsätter harmonisera och tillgängliggöra sina underlag om områden som eventuellt är känsliga för ras, skred och erosion. Ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden kan tillhandahållas genom att SGI i samarbete med SGU och MSB gör en översyn av befintliga vägledningar relaterade till markförhållanden för att integrera ett långsiktigt perspektiv i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med MSB och SGU utvecklar en vägledning särskilt anpassad till kommuner och länsstyrelser för hur underlag om markförhållanden kan tolkas och användas. Skogsstyrelsen i samarbete med SGI utvecklar en vägledning för hur klimatförändringens effekter på erosion kan hanteras genom anpassat skogsbruk- och vegetation i branta sluttningar och raviner. SGI fortsätter arbetet med att utveckla vägledningar för naturanpassade erosionsskydd. 2.3 Projektering och byggande Det finns en stor potential att förbättra produktiviteten genom att ta större hänsyn till markförhållanden vid byggande och anläggning. Det finns också samhällsbesparingar att göra genom att minska skadekostnaderna på grund av fel och brister i byggprocessen. Redan idag uppgår skadekostnader i byggprojekt till ca 10 procent av byggkostnaden. De geotekniska relaterade skadekostnaderna bedöms utgöra en tredjedel av de totala skadekostnaderna kostnader som kan öka om inte klimatförändringens effekter på markförhållanden vägs in i byggprocessen. Geotekniska fel och brister kan dessutom leda till fatala skador. Att förebygga den typen av skador kan ge stora besparingar. Osäkerhet eller bristande underlag om geologiska och geotekniska förhållanden är viktiga orsaker till skadekostnaderna. För att säkerställa rätt kvalitet för klimatanpassad ny bebyggelse och infrastruktur krävs kompetenshöjande insatser inom myndigheter, kommuner och näringsliv. 16 (30)

116 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Integrera hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat i projektering och byggande. Projektera för och bygga robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Ökad hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat kan integreras i projekteringen för byggandet genom att Bygg- och anläggningsbranschen fortsätter att utveckla och använda digitala modeller (byggnadsinformationsmodeller) där hänsyn till markförhållanden tas som stöd i projektering, byggande och förvaltning. Beställare vid så kallade utförandeentreprenader, dvs. entreprenader där beställaren tillhandahåller projekteringen tar hänsyn markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI genomför i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt lärosäten en översyn av befintlig kravställning på geotekniska underlag för olika utredningsnivåer och anpassar kravställningen till markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utvärderar och vid behov uppdaterar, befintliga modeller för stabilitetsberäkning och förväntade effekter av stabilitetshöjande åtgärder på markförhållanden i ett föränderligt klimat. Trafikverket skapar robusta anläggningar för transporter genom att anpassa funktionskrav på nybyggnader och ombyggnader av transportinfrastrukturen till ett föränderligt klimat. SGI kartlägger orsaker och konsekvenser av de många små felen i markbyggandet som tillsammans ger stora kostnader redan idag (SGI, 2013) för att förhindra att skadekostnaderna ökar i ett föränderligt klimat. SGI utreder hur geotekniskt stöd till kommuner i komplicerade bygglovsärenden kan erbjudas i utökad omfattning. SGI utreder i samarbete med Stiftelsen för bergteknisk forskning och SGU hur byggande under mark kan användas som klimatanpassningsåtgärd för befintlig och ny bebyggelse. Länsstyrelserna fastställer rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid havet. 17 (30)

117 SGI Publikation xx REMISSVERSION Projektering för och byggnation av robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat kan åstadkommas genom att Upphandlingsmyndigheten tar fram en övergripande vägledning för hur offentliga beställare kan ställa krav på kompetens av klimatanpassning i hela inköpsprocessen inklusive avtalsskrivning. Statliga beställare av byggande tar fram gemensamma krav på klimatanpassning vid byggande, konstruktioner, material, underhåll samt vid rivning och återställning för den förväntade livstiden. Trafikverket identifierar, analyserar och reducerar fortlöpande klimatrelaterade risker som en integrerad del i underhåll, nybyggnation och ombyggnation av anläggningar. Kommuner och fastighetsägare ställer krav på klimatanpassade lösningar i sina kontakter med byggherrar och genom offentlig upphandling. SGI i samarbete med branschföreträdare och SIS arbetar för utveckling och revidering av standarder inom byggsektorn så att de blir anpassade till ett föränderligt klimat. Bygg- och anläggningsbranschen tar initiativ till att anpassa svenska klassifikationssystem och referensverk för byggd miljö till ett föränderligt klimat. Forskningsfinansiärer i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt myndigheter stöttar innovationer och utveckling av klimattjänster inom branschen för ett hållbart markbyggande. SGI i samarbete med Trafikverket tar fram ett verktyg för bedömning av olika grundläggnings- och förstärkningsmetoders robusthet i ett föränderligt klimat. 2.4 Förvaltning Att klimatanpassa vår befintliga bebyggelse och infrastruktur är en utmaning. Ett stort antal byggnader och anläggningar är inte lokaliserade till geotekniskt säkra områden och heller inte anpassade ens till dagens klimat. Att anpassa redan befintliga strukturer är kostsamt. Strategier och lösningar för hur både byggnader och andra anläggningar kan renoveras och anpassas kostnadseffektivt till ett föränderligt klimat behöver utvecklas. Det kan också handla om att anpassa närområdet med olika skyddsåtgärder för att minska risken för negativ påverkan och skada på människor. Många åtgärder kan dock med fördel vidtas i samband med normalt underhåll och nyinvesteringar. Vad behöver göras? Ge byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markförhållanden. Klargöra ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder. Använda blå- och grönstrukturer i och nära tätort som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar. Etablera en förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer. 18 (30)

118 SGI Publikation xx REMISSVERSION Hur kan det göras och vem tar initiativ? Byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet kan ges ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markens stabilitet genom att SMHI i samarbete med MSB, SGI, länsstyrelser och kommuner utvecklar konsekvensbaserade varningssystem för extrema väderhändelser för att minimera risker förknippande med markens stabilitet och spridning av föroreningar. Kustkommuner i samarbete med SGI, länsstyrelser och bransch utreder placering och konstruktion av förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen. Trafikverket åtgärdar systematiska brister, till exempel underdimensionerade trummor för att reducera klimatrelaterade georisker. Trafikverket har en hög handlingsberedskap och kunskapsnivå för att hantera akuta effekter av klimatets påverkan på transportinfrastrukturen. Fastighetsägare och andra driftsansvariga anpassar byggnaders undergrunder till förändrade markförhållanden. SGI i samarbete med MSB sammanställer och sprider goda exempel på genomförda åtgärder för att säkra markens stabilitet för byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utreder förutsättningarna för att etablera en databas för att övervaka klimatförändringens effekter på markens byggbarhet över tiden. SGI i samarbete med Trafikverket genomför en riskbedömning av underjordiska anläggningars och tunnlars känslighet mot klimatförändringens effekter. Ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder kan klargöras genom att Alla intressenter inom markbyggandet implementerar resultat om eventuella ändringar i regelverk och praxis som framkommer i regeringens utredning Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (Kommittédirektiv 2015:115). Kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen utvecklar affärsmodeller för partnering och utökad samverkan kring långsiktiga investeringar med hänsyn till ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med försäkrings-, bygg- och anläggningsbranschen utreder och tillgängliggör information om möjliga framtida skadekostnader om inte hänsyn tas till föränderliga markförhållanden. Blå- och grönstrukturer i och nära tätort kan användas som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar för att undvika att markens stabilitet försämras genom att Naturvårdsverket fortsätter koordinera arbetet med grön infrastruktur på nationell nivå i samarbete med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Boverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och intressenter. Länsstyrelser med stöd av Naturvårdsverket och Boverket fortsätter utveckla och därefter etablera regionala handlingsplaner för grön infrastuktur. 19 (30)

119 SGI Publikation xx REMISSVERSION Länsstyrelser och kommuner arbetar för att ställa krav på att öka landskapets vattenhållande förmåga för att minska belastningen av dagvatten, översvämning och påföljande risker för försämrad stabilitet av marken. Kommuner utvecklar befintlig grön- och bebyggelsestruktur så att klimatförändringens effekter på markens stabilitet dämpas. En förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer kan etableras genom att SGI tar initiativ till att med Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU inleda ett samarbete kring hur övervakning och framtida förvaltning av föränderliga strandlinjer kan ske. SGI i samarbete med lärosäten fortsätter utvecklingen av naturanpassade lösningar för både erosion och översvämning. Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Boverket, Naturvårdsverket och SGI utreder förutsättningarna för att etablera en klimatanpassningszon längs stränder vid havet, sjöar och vattendrag där utsträckning och utformning anpassas till kustens eller strandens sårbarhet i ett föränderligt klimat. SGU i samarbete med Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGI etablerar ett övervakningsprogram för batymetriska mätningar av bottenförändringar samt för sedimenttransport längs kust och i vattendrag. Sjöfartverket i samarbete med SGU tar initiativ till att samla och tillgängliggöra befintliga batymetriska underlag. SGI fortsätter arrangera Kustmöte och Vattendragsmöte som nationella arenor för kunskapsutbyte om hur en förvaltningsmodell kan etableras. 2.5 Rivning och återställning När en byggnads eller anläggnings livslängd är uppnådd rivs den normalt för att ge plats till ny bebyggelse eller annan markanvändning. Inom byggsektorn skapas årligen en tredjedel av allt avfall som uppkommer inom Sverige och en fjärdedel av allt det farliga avfallet. Att minska uppkomsten av avfall och verka för en ökad återvinning av avfall är centralt för ett hållbart markbyggande. Framöver kommer det även finnas byggnadsverk eller hela bebyggelsemiljöer som inte tjänat ut, men som sannolikt inte är ekonomiskt eller säkerhetsmässigt försvarbara att klimatanpassa. Det finns behov av att definiera kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för t ex underhåll, eller stabilisering av marken inte är försvarbart. Rivning och ersättning av byggnaderna blir då det enda hållbara alternativet. Bedöms lokaliseringen olämplig med anledning av markförhållandena kan ett beslut om reträtt behövas. Rivning och återställning av marken måste då ske. En verksamhet kan ha gett upphov till restavfall, förorenat byggmaterial eller markföroreningar som kan leda till krav på efterbehandling. Förorenade områden kan vara sårbara för jordrörelser och översvämningar vilket kan leda till en förvärrad föroreningssituation (spridning och exponering). 20 (30)

120 SGI Publikation xx REMISSVERSION Vad behöver göras? Genomföra platsspecifika riskbedömningar, åtgärdsutredningar, riskvärdering och åtgärder med avseende på förorenat byggmaterial och eventuellt förorenad mark och naturolyckor. Utveckla stöd i planeringsprocessen för framtida behov av omlokalisering. Föra in klimatanpassning med ett livscykelperspektiv i markbyggandet. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Platsspecifika riskbedömningar och åtgärdsutredningar med avseende på förorenad mark och naturolyckor kan göras genom att SGI i samarbete med Naturvårdsverket och SGU utarbetar en vägledning för riskvärdering med avseende på förorenad mark och naturolyckor. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på att hänsyn till klimatförändringens effekter tas vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket överväger konsekvenser av klimatförändringen vid prioritering av efterbehandlingsobjekt. Kommuner och länsstyrelser tar hänsyn till konsekvenser av klimatförändringen vid riskvärdering av efterbehandlingsinsatser. Bättre förutsättningar för rivning och omlokalisering av bebyggd miljö och markkonstruktioner kan skapas genom att Boverket utreder en planeringsprocess som inbegriper framtida behov av omlokalisering på grund av ett förändrat klimat. SGI i samarbete med Boverket och MSB utvecklar en modell som definierar kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö och markkonstruktioner inte är försvarbara ur ett hållbarhetsperspektiv. Markbyggandetkan klimatanpassas med ett livscykelperspektiv genom att Boverket i samarbete med Trafikverket och SGI fastställer rekommendationer med referenser till internationella standarder för hur livscykelanalyser (LCA) ska utföras för byggnader, anläggningar, grundläggnings- och förstärkningsmetoder samt material. SGI i samarbete med Trafikverket utvecklar en vägledning för hur miljöpåverkan kan minskas för olika grundläggnings- och förstärkningsmetoder. 21 (30)

121 SGI Publikation xx REMISSVERSION Kunskapsuppbyggnad Forskning och utveckling i samverkan mellan universitet, institut, näringsliv, myndigheter och kommuner är en viktig nyckelfaktor i framtagandet av ny kunskap om klimatförändringens effekter på markförhållanden och därmed markens byggbarhet i ett föränderligt klimat samt en hållbar bebyggelseutveckling. Dagens samhällsutmaningar är tvärvetenskapliga och förutsätter samarbete över traditionella kunskapsämnen och discipliner, inklusive samhällskunskap. De här samhällsutmaningarna är också transnationella och kräver internationaliserad forskning, strategiska allianser och tvärvetenskapliga ansatser. Medverkan i internationella samarbeten, bred medverkan från näringsliv, myndigheter och medborgare, internationellt sammansatta projektteam och tvärvetenskapliga angreppsätt har visat sig vara viktiga framgångsfaktorer i samhällsbyggnadsforskning (Formas, 2015). Vad behöver göras? Utveckla kunskap och kompetens samt kommunicera behovet av att genomföra handlingsplanens åtgärder för ett hållbart markbyggande enligt kommunikationsplanen (se kapitel 4 och Bilaga 2). Utveckla kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Utveckla kunskapen om kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse och infrastruktur. Skapa bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan. Hur kan det göras och vem tar initiativ? Kunskapshöjande insatser om klimatförändringens effekter på markförhållande och markens långsiktiga byggbarhet kan utvecklas genom att Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning för att öka kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förstärknings- och grundläggningsmetoder i ett föränderligt klimat. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hanteringen av eventuella målkonflikter och synergier om markens lämplighet för bebyggelse (utifrån markens stabilitet, föroreningsspridning, dagvattenhantering, översvämningsrisker, VA-lösningar) Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hur underlag om hållbart markbyggande och klimatanpassning bättre kan integreras i lokala och regionala utvecklingsstrategier Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förändringar i markförhållanden i förhållande till lokala meteorologiska och hydrologiska förhållanden över tid. SGI i samarbete med myndigheter, universitet, kommuner och branschen forsätter utveckla Kunskapsprogram för strandnära områden. 22 (30)

122 SGI Publikation xx REMISSVERSION SGI i samarbete med andra berörda myndigheter utvecklar metoder för övervakning, uppföljning och utvärdering av åtgärder som rör klimatförändringens effekter på markens byggbarhet. SGI i samarbete med andra aktörer utvecklar metoder och verktyg för att bedöma risken för ras, skred, och erosion i olika typer av jord, inklusive berg, och i kombination med andra risker. SGI i samarbete med lärosäten, forskande myndigheter och institut utvecklar förbättrade undersöknings- och beräkningsmetoder för bedömning av markegenskaper och markstabilitet som tar hänsyn till inverkan av ett föränderligt klimat. Kunskapen om kostnadseffektiva klimatanpassningsåtgärder för befintlig bebyggelse och infrastruktur kan utvecklas genom att Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning som identifierar barriärer och kunskapsbehov för välgrundade beslut i sektorsövergripande markbyggnadsfrågor samt hur ett sektoröverskridande perspektiv kan integreras i befintliga förvaltningars (styrnings)processer Lärosäten, forskande myndigheter och institut fortsätter utbildningsinsatser och kunskapsuppbyggnad för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur samt satsar på att tillgängligöra och bearbeta kunskap så att den blir åtkomlig även för dem utan specialistkunskaper. Bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan kan skapas genom att Forskningsfinansiärer ökar samordningen med den europeiska forskningsagendan inom samhällsbyggnadsforskning. SGI i samarbete med högskoleaktörer utför en systematisk omvärldsanalys av hållbart markbyggande i andra länder för att identifiera lämpliga metoder för ett mer sektoröverskridande arbetssätt. SGI i samarbete med nationella intressenter och internationella partners tar initiativ till att koordinera och söka projektanslag för ett större internationellt projekt om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med nationella intressenter tar initiativ till en internationell centrumbildning om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. 23 (30)

123 SGI Publikation xx REMISSVERSION Samarbete för att genomföra handlingsplanen SGI avser att driva arbetet vidare för hållbara insatser för klimatanpassning inom markbyggandet utifrån handlingsplanens ambitioner. Att fortsätta utveckla underlag och att ge stöd vid tolkning och användning av underlag samt att prioritera och genomföra hållbara anpassningsåtgärder är nödvändigt. Genomförandet av handlingsplanen kräver kommunikation, samarbete, samordning och en ändamålsenlig metodik för uppföljning och utvärdering. Fortsatt dialog och kommunikation med intressenter och aktörer, för att skapa en bred bas och samsyn om vad som behöver göras och för att tydliggöra olika intressenters roller är nödvändigt. Det är viktigt att skapa en ökad medvetenhet för att åstadkomma ett ändrat beteende i samhället. Det är en stor pedagogiskt uppgift och för genomförandet av handlingsplanen har en kommunikationsplan tagits fram (se kapitel 4 och Bilaga 2). 3.1 Samarbete och samordning Intressentdialogerna som genomförts under förarbetet med handlingsplanen pekar på stora samarbets- och samordningsbehov. Många intressenter välkomnar en helhetssyn och SGI uppfattar att det finns ett mandat från intressenterna att SGI ska arbeta för fortsatt samarbete och samordning i genomförandet av handlingsplanen. De insatser som föreslås i handlingsplanen för hållbart markbyggande bidrar till uppfyllelsen av de svenska miljömålen, särskilt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö och Giftfri miljö. Handlingsplanen har direkt bäring på etappmålet om att helhetssynen på markanvändningen ska öka och att samordningen inom den statliga förvaltningen ska ha förstärkts. Att samordna de insatser som föreslås i handlingsplanen med de förslag till åtgärder som t ex tas fram inom regeringsuppdragen om grön infrastruktur, klimatanpassning samt kommunikation om ekosystemtjänster är en viktig uppgift. 3.2 Finansiering Att motivera långsiktiga åtgärder baserat på en oviss framtid är en stor utmaning. Därför måste nyttan med en aktiv klimatanpassning redan idag tydliggöras och motiveras. De åtgärder som föreslås i handlingsplanen har ambitionen att vara realistiska och är till stor del sådana insatser som redan idag ingår i olika intressenters ansvar men arbetssätt och underlag behöver utvecklas. Att hitta kompletterande finansiering är därför nödvändigt. Genom att visa på vad som behöver göras, hur det kan göras och av vem eller vilka, har handlingsplanen som ambition att öppna upp för nya samarbeten och initiativ för samfinansierade projekt och andra lösningar. Regeringens förslag att inrätta ett nationellt forskningsprogram om hållbart samhällsbyggande erbjuder nya möjligheter att utveckla kunskap och metoder för att anpassa markbyggandet till ett föränderligt klimat (Prop. 2016/17:50). Forskningsprogrammet som föreslås inrättas hos Formas, omfattar en ökning av Formas anslag med 75 miljoner till Regeringen har även föreslagit att ett tioårigt nationellt forskningsprogram om klimat inrättas vid Formas med ett anslag om 130 miljoner kronor till (30)

124 SGI Publikation xx REMISSVERSION Kommunikation En kommunikationsplan har tagits fram för handlingsplanen för hållbart markbyggande (Bilaga 2). Avsikten med kommunikationen är att förankra handlingsplanen hos berörda intressenter och att öka kunskapen om hur samhället kan åstadkomma ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Målsättningen är att skapa förutsättningar för en enhetlig syn på hållbart markbyggande hos berörda intressenter och för att genomföra föreslagna åtgärder. Kommunikationen ska bidra till att tydliggöra olika aktörers roller. Handlingsplanen vänder sig till relevanta intressenter inom: Branschen: byggentreprenörer, geoteknik- och miljögeoteknikföretag, branschorganisationer. Akademin: forskare vid svenska lärosäten och forskningsinstitut. Offentlig förvaltning: tjänstemän och beslutsfattare på myndigheter berörda av samhällsbyggnadsfrågor (kommuner, regioner, landsting, länsstyrelser och nationella myndigheter). Kunskap måste förpackas och spridas på olika sätt till olika målgrupper. Informations- och utbildningssatsningar ska inte bara ge ökad medvetenhet om hållbart markbyggande utan även beteendeförändringar som leder till handlingar som stärker utvecklingen av ett hållbart markbyggande. För att handlingsplanen ska kunna genomföras, krävs delaktighet i form av att intressenter samarbetar kring insatser. Därför behöver information spridas i många kanaler, vid upprepade tillfällen och ge tillfälle till dialog kring genomförande. För att säkerställa att handlingsplanen blir förankrad och information om vad som behöver göras och av vem sprids i så har en kommunikationsplan tagits fram (Bilaga 2). 25 (30)

125 SGI Publikation xx REMISSVERSION Uppföljning och utvärdering Handlingsplanens uppföljningsprocess kommer pågå kontinuerligt. Målen och aktiviteterna formulerade i handlingsplanen integreras stegvis i SGI:s verksamhetsområden från och med SGI föreslås få huvudansvaret för koordinering av uppföljningen och utvärderingen. Stöd från de intressenter som föreslås genomföra insatser enligt handlingsplanen är dock nödvändigt för att få en rättvisande bild av utvecklingen. Uppföljning och utvärdering beskriver två skilda aktiviteter Uppföljning är en kontinuerlig granskning. Det är en vägvisning för att nå fram till ett mål. Är vi på rätt väg? Går det som planerat? Behöver kursen ändras? Behövs mer stöd för att försätta mot målet? Utvärdering är en efterhandsbedömning vid en viss tid. Har vi nått målet? Hur vet vi när vi har kommit dit, helt eller delvis? Är målet fortfarande relevant? Hur har processen gått och vilka lärdomer kan man dra av processen? Även om uppföljning och utvärdering är två skilda aktiviteter, kan de också ses som två olika faser av samma process. Uppföljning ska dokumentera och fastställa utsträckning av insatserna (tid, pengar, resurser) som allokeras för måluppfyllese samt de pågående aktiviteterna. Utvärderingsfasen granskar och utvärderar både (del)resultat/åtgärder och effekterna så väl som processen (Figur 2). Figur 2 Beskrivning av uppföljnings- och utvärderingsprocessen. Exempel på frågor som kommer att beaktas vid uppföljningen och utvärderingen Vad ska följas upp och utvärderas? Varför? Hur? När? Vem/vilka ansvarar för datainsamling, sammanställning och analys? Hur sker återkoppling till utförarna? Hur ska resultatet användas? Vad händer sedan? Hur kan de ta lärdomar som utvärderingen ger tas tillvara och användas? Hur kan erfarenheter spridas till andra intressenter? 26 (30)

126 SGI Publikation xx REMISSVERSION Uppföljningsplan Uppföljning är en pågående bedömning av insatser och aktiviteter som görs för att uppnå angivna mål. SGI föreslår att aktiviteterna och input till aktiviteterna följs upp en gång per år i en workshop tillsammans med aktörerna som ansvarar för åtgärder samt myndigheterna som har utvecklat sina egna handlingsplaner för anpassning till ett förändrat klimat. SGI tar huvud ansvar för koordineringen av uppföljningsworkshopen. Uppföljningsworkshop syftar till att kartlägga vilka aktiviteter som prioriterats och att identifiera de återstående utmaningana. Uppföljningen inkluderar en beskrivande bedömning av arbetet med att genomföra aktiviteterna. Går det som planerad? Varje uppföljningstillfälle dokumenteras, analyseras och lärdomarna kommuniceras till alla intressenter. Uppföljningsworkshop ger möjligheter för myndigheterna att stämma av med varandra och dra lärdomer från varandra i sitt genomförande av handlingsplaner. Uppföljningsanalyser ligger till grund för utvärderingen. Tabell 1 i Bilaga 3 anger exempel på aktiviteter och insatser som kommer följas upp samt vem som tar ansvar för uppföljningen, tidsramen och den föreslagna metoden för uppföljningen. 5.2 Processindikatorer för utvärdering Processindikatorer används i första hand för att spåra hur långt arbetet med att genomföra åtgärderna för ett hållbart markbyggande har kommit samt hur de kommer att bidra till de tre huvud mål. Handlingsplanens processindikatorer bedöms även kunna användas vid den nationella rapporteringen till EU och internationellt. Processindikatorer anger hur långt utföraren har kommit med åtgärder som specificeras i handlingsplanen. I likhet med arbetet kring Metod för uppföljning av det nationella klimatanpassningsarbetet i Sverige, bedöms genomförandet av åtgärderna utifrån om de är implementerade (grönt), på gång (gult), eller ej initierade (rött). Se tabell 2 i Bilaga 3. Åtgärderna utvärderas under den årliga uppföljningsworkshopen som arrangeras av SGI och genomförs tillsammans med berörda intressenter. 5.3 Resultat- och effektindikatorer för utvärdering I senare skede av handlingsplanens gnomförande används resultat- och effektindikatorer för att bättre förstå om åtgärder har lett fram till förväntade effekter eller oavsiktliga konsekvenser i målarbetet. Det kan vara svårt att mäta den verkliga effekten av en åtgärd eftersom det kan vara en tidsfördröjning mellan när åtgärden genomförs och när effekten kan mätas. Det kan också vara krångligt att härleda ett direkt orsakssamband mellan en åtgärd och dess inverkan. 27 (30)

127 SGI Publikation xx REMISSVERSION Därför har framförallt resultatindikatorer utvecklats för att utvärdera om handlingsplanens mål och åtgärder har haft genomslag i ett kortare tidperspektiv dvs. fram till Arbetet med att fastställa indikatorer och basnivåer fortsätter under 2017 när handlingsplanen börjar implementeras. Graden av måluppfyllelse (och eventuella effekter) kommer att utvärderas under Arbetet genomförs av relevanta intressenter och koordineras av SGI. Indikatorerna ska vara möjliga att mäta och realistiska. SGI samordnar processen med att ta fram basnivåer för måluppfyllelse. I största möjliga mån används befintliga data och sammanställningar för att ta fram basnivåer. Arbetet med basnivåer kan eventuellt koordineras med arbetet som den nya analysfunktionen som regeringen föreslagit ska inrättas vid Formas. Analysfunktionen ska sammanställa och kommunicera miljöforskning. Handlingsplanens utvärderingsarbete kan dra nytta av analysfunktionens arbete samt bidra till sammanställningen inom hållbart markbyggande. Utvärdering av måluppfyllelsen inkluderar hur målen har bidragit till att uppfylla Sveriges miljömål, Sendairamverket och målen enligt FN:s Agenda Tabell 3 i Bilaga 3 visar exempel på resultat- (och effekt-) indikatorer för handlingsplanens tre mål för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. 28 (30)

128 SGI Publikation xx REMISSVERSION Referenser Fallsvik et al. (2007) Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat Klimatförändringens inverkan i Sverige, Statens geotekniska institut Varia 571. Formas (2015) En hållbar framtid genom stark forskning och utveckling- ett underlag till Sveriges forskningspolitik Naturvårdsverket (2015) Bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i ett förändrat klimat redovisning av regeringsuppdrag, NV Regeringens kommittédirektiv 2015:115 Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Regeringens proposition 2016/17:50 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Regeringens skrivelse 2015/16:87, Kontrollstation för de klimat- och energipolitiska målen till 2020 samt klimatanpassning. SMHI (2015) Klimatologi nr 14, Sveriges framtida klimat underlag till Dricksvattenutredningen. Statens geotekniska institut (2013) Effektivare Markbyggande- Förslag till handlingsplan , Regeringsuppdrag 2012, Linköping. Sveriges Byggindustrier (2015) Fakta om byggandet. UNISDR (United Nations Office for Disaster Risk Reduction) (2015) Sendai Framework for Disaster Risk Reduction Uppföljning av etappmålen 2016, Miljömålen årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål (30)

129 SGI Publikation xx REMISSVERSION

130 SGI Publikation 33 Bilaga 1 Markförhållanden och samhällskonsekvenser i ett föränderligt klimat Bilaga 1 är under utveckling. Den finns tillgänglig på vår webbplats, senast den 19 december 2016.

131 SGI Publikation 33

132 Bilaga 2 Kommunikationsplan

133 Kommunikationsplan Bakgrund Under 2016 har Statens geotekniska institut (SGI) tagit fram en nationell handlingsplan för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. En av ambitionerna med handlingsplanen, är att bidra till en nationell samsyn kring ett hållbart markbyggande. Handlingsplanen har tagits fram i brett samarbete med intressenter inom markbyggnad. Över 150 personer från privat sektor, kommuner, myndigheter och forskning har deltagit i dialoger. Utmaningar och möjligheter För att uppnå handlingsplanens mål och ambitioner behöver den kommuniceras brett. Kommunikationen ska bidra till ökad medvetenhet om hållbart markbyggande och stimulera till beteendeförändringar som stärker utvecklingen av ett hållbart markbyggande. Kommunikationsinsatser behöver ske vid flera tillfällen, till många intressegrupper och på flera olika sätt. Ju fler budbärare, desto större är chansen att sprida budskapet och öka delaktigheten. Varje ambassadör som lyfter markbyggnadsfrågan ur hållbarhetsperspektiv, är viktig. Kommunikationen står inför flera utmaningar och möjligheter: Klimatförändringen väntas få allvarliga konsekvenser för stora delar av bebyggelsen och infrastrukturen. Nya produkter och tjänster fordrar kunskapsspridning. Samordnade insatser för klimatanpassning av markbyggandet behövs. Klimatanpassning för ett hållbart markbyggande handlar till viss del om att fatta långtgående beslut utifrån osäkra scenarier. Handlingsplanen innehåller åtgärder och aktiviteter för att nå miljömålen men också bidra till globala mål. Vad behöver göras? Insatser som leder till att intressenter inom markbyggandet (kommuner, länsstyrelser, nationella myndigheter, forskning, bygg- och anläggningsbranschen och andra inom näringslivet) känner till handlingsplanen, åtgärder och hur de kan genomföras. Insatser som främjar samhällets förståelse för klimatförändringens effekter och konsekvenser på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Insatser som leder till ökad hänsyn till klimatförändringens effekter i plan- och byggprocessen. Insatser som lyfter Sveriges roll som vägvisare för ett hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. Insatser som bidrar till att tydliggöra olika aktörers roller för hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat i Sverige. Insatser som bidrar till att användare vet var de kan hitta kunskap om markbyggande och vem som ansvarar för olika processer.

134 Hur kan det göras och vem tar initiativ? Göra handlingsplanen tillgänglig för breda grupper. Genom tydlig och begriplig kommunikation göra det enkelt för olika användare att hitta kunskapen och tillgodogöra sig den. Genomföra riktade kommunikationsinsatser till intressenter inom markbyggandet men även till allmänheten samt inom internationella arenor. Informationen ska vara begriplig och sättas i ett sammanhang, som gör den relevant för intressenter och övriga användare. SGI genomför tillsammans med relevanta intressenter, kunskapshöjande insatser om klimatanpassning. SGI arrangerar utbildningar riktade till branschen och tjänstemän inom offentlig förvaltning om klimatförändringens effekter på markförhållanden och markens långsiktiga byggbarhet. Temakurs om klimatanpassning och kursen Geoteknik i kommunal verksamhet är exempel på kurser som finns i dag. Deltagande i nationella och internationella konferenser, nätverk och andra forum där markbyggnadsfrågor diskuteras, till exempel Klimatanpassning Sverige och ECCA Medverka med artiklar och annat innehåll i olika tidskrifter, nyhetsbrev eller i webbportaler. Exempel: Risk Consulting Magazine, Klimatanpassningsportalen. Pressaktiviteter. Statens geotekniska institut har ett stort ansvar för att ta initiativ till och koordinera kommunikationsinsatser i samarbete med andra aktörer. SGI har även ett ansvar i att vara tillgängliga och mottagliga för dialog efter att handlingsplanen lanserats. Övergripande budskap Vi behöver arbeta med klimatanpassning på flera nivåer för att anpassa det svenska samhället till ett föränderligt klimat, för att det ska vara säkert och hållbart att bo och färdas i framtiden. Intressegrupper Sveriges kommuner Regioner och landsting Länsstyrelser Nationella myndigheter Bygg- och anläggningsbranschen Branschorganisationer Konsultbolag Akademi Beslutsfattare på lokal, regional och central nivå Försäkringsbolag

135 Enskilda fastighetsägare och markägare Medborgare Media Internationella aktörer Kanaler och medieval Webb E-post Möten och konferenser Sociala medier Samverkansportaler Nyhetsbrev Arbetsmöten Nätverk Förslag på insatser för att sprida handlingsplanen Tryckt upplaga samt webbanpassad pdf, för spridning till breda grupper Pressinformation Engelsk version av handlingsplanen Kort film som sammanfattar åtgärder, roller och ansvar Artiklar i internationella tidskrifter Nationella konferenser Internationella konferenser Utskick till kommuner, regioner, landsting, myndigheter, bransch Kortversion av handlingsplanen

136 Bilaga 3 Uppföljnings- och utvärderingsindikatorer

137 Tabell 1 Aktiviteter som kommer följas upp Kapitel Aktivitet Indata Planering Planering SGI fortsätter utveckla det pågående arbetet med att stödja kommuner och länsstyrelser i planprocessen i geotekniska säkerhetsfrågor och med hänsyn till ett förändrat klimat Länsstyrelserna säkerställer att ett hållbart markbyggande integreras med vattenplanering på alla planeringsnivåer vid planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur, från regional övergripande nivå ner till detaljplanenivå. Ansvarig rapportering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Planering Kommuner planerar med hänsyn till klimatförändringens effekter på markförhållanden samt till översvämningsrisker och dagvattenhantering på lång sikt både i översiktlig och detaljerad planering av bebyggelse och övrig samhällstruktur. Kommuner planerar för byggnader och anläggningar med respektavstånd till vatten, särskilt vid reglerade vattendrag och där kraftproduktion förekommer. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på hänsyn till klimatförändringens effekter vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner identifierar målkonflikter samt tillgångar, brister och utvecklingspotential för ekosystemtjänster för specifika platser tidigt i planeringsskedet. SGI, SGU, MSB, Trafikverket, Skogsstyrelsen och Boverket utvecklar metoder och verktyg som stöd till kommuner för att ställa rätt krav vid fysisk planering, avvägning av intressen och mångfacetterade aspekter i detaljplaneringen. SGI i samarbete med SMHI, SGU, Boverket och MSB tar fram scenarier för klimatförändringens konsekvenser på markens stabilitet i ett 100- årsperspektiv. SGU i samarbete med SGI och MSB tar fram en karteringsplan för ras, skred och erosion. MSB fortsätter att kartera och tillgängliggöra digitala översiktliga stabilitetskarteringar. SGI i samarbete med SMHI och MSB utvecklar metoder för att uppskatta klimateffekterna på markförhållanden utifrån resultat genererade i nästa generations högupplösta klimatmodeller. Lantmäteriet och Sjöfartsverket fortsätter kartera och upprätthåller aktualiteten enligt uppbyggnadsplanen för Nationell strandlinje (NSL). Planering SGU i samarbete med SGI och Stiftelsen för bergteknisk forskning tillgängliggör befintligt planeringsunderlag för undermarkbyggande i större städer i digital form samt utreder behovet av ytterligare underlag. Planering Planering Planering Planering Planering SGI i samarbete med Lantmäteriet, MSB, SGU, SKL och Trafikverket fortsätter utveckla och sprida information om den geotekniska sektorsportalen. SGI fortsätter att i samarbete med SGU och SMHI utveckla verktyg för att översiktligt kartera sårbarheten för erosion längs relevanta kuststräckor baserat på SMHI:s underlag om förväntade högsta havsnivåer, samt längs relevanta sjöar och vattendrag. SGI fortsätter kartera och tillgängliggöra underlag om skredrisker längs utsatta vattendrag och kuststräckor i dagens och framtidens klimat. SGI i samarbete med SGU, MSB och Lantmäteriet samt andra berörda myndigheter fortsätter harmonisera och tillgängliggöra sina underlag om områden som eventuellt är känsliga för ras, skred och erosion. SGI i samarbete med SGU och MSB gör en översyn av befintliga vägledningar relaterade till markförhållanden för att integrera ett långsiktigt perspektiv i ett föränderligt klimat.

138 Planering Planering Planering Byggande SGI i samarbete med MSB och SGU utvecklar en vägledning särskilt anpassad till kommuner och länsstyrelser för hur underlag om markförhållanden kan tolkas och användas. Skogsstyrelsen i samarbete med SGI utvecklar en vägledning för hur klimatförändringens effekter på erosion kan hanteras genom anpassat skogsbruk- och vegetation i branta sluttningar och raviner. SGI fortsätter arbetet med att utveckla vägledningar för naturanpassade erosionsskydd. Bygg- och anläggningsbranschen fortsätter att utveckla och använda digitala modeller (byggnadsinformationsmodeller) där hänsyn till markförhållanden tas som stöd i projektering, byggande och förvaltning. Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Byggande Beställare vid så kallade utförandeentreprenader, dvs. entreprenader där beställaren tillhandahåller projekteringen tar hänsyn markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI genomför i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt lärosäten en översyn av befintlig kravställning på geotekniska underlag för olika utredningsnivåer och anpassar kravställningen till markförhållanden i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utvärderar och vid behov uppdaterar, befintliga modeller för stabilitetsberäkning och förväntade effekter av stabilitetshöjande åtgärder på markförhållanden i ett föränderligt klimat. Trafikverket skapar robusta anläggningar för transporter genom att anpassa funktionskrav på nybyggnader och ombyggnader av transportinfrastrukturen till ett föränderligt klimat. SGI kartlägger orsaker och konsekvenser av de många små felen i markbyggandet som tillsammans ger stora kostnader redan idag (SGI, 2013) för att förhindra att skadekostnaderna ökar i ett föränderligt klimat. SGI utreder hur geotekniskt stöd till kommuner i komplicerade bygglovsärenden kan erbjudas i utökad omfattning. SGI utreder i samarbete med Stiftelsen för bergteknisk forskning och SGU hur byggande under mark kan användas som klimatanpassningsåtgärd för befintlig och ny bebyggelse. Länsstyrelserna fastställer rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid havet. Upphandlingsmyndigheten tar fram en övergripande vägledning för hur offentliga beställare kan ställa krav på kompetens av klimatanpassning i hela inköpsprocessen inklusive avtalsskrivning. Statliga beställare av byggande tar fram gemensamma krav på klimatanpassning vid byggande, konstruktioner, material, underhåll samt vid rivning och återställning för den förväntade livstiden. Trafikverket identifierar, analyserar och reducerar fortlöpande klimatrelaterade risker som en integrerad del i underhåll, nybyggnation och ombyggnation av anläggningar. Kommuner och fastighetsägare ställer krav på klimatanpassade lösningar i sina kontakter med byggherrar och genom offentlig upphandling. SGI i samarbete med branschföreträdare och SIS arbetar för utveckling och revidering av standarder inom byggsektorn så att de blir anpassade till ett föränderligt klimat. Bygg- och anläggningsbranschen tar initiativ till att anpassa svenska klassifikationssystem och referensverk för byggd miljö till ett föränderligt klimat. Forskningsfinansiärer i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen samt myndigheter stöttar innovationer och utveckling av klimattjänster inom branschen för ett hållbart markbyggande. SGI i samarbete med Trafikverket tar fram ett verktyg för bedömning av olika grundläggnings- och förstärkningsmetoders robusthet i ett föränderligt klimat.

139 Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning SMHI i samarbete med MSB, SGI, länsstyrelser och kommuner utvecklar konsekvensbaserade varningssystem för extrema väderhändelser för att minimera risker förknippande med markens stabilitet och spridning av föroreningar. Kustkommuner i samarbete med SGI, länsstyrelser och bransch utreder placering och konstruktion av förstärkta strandvallar och andra skyddsbarriärer mot havsnivåhöjningen. Trafikverket åtgärdar systematiska brister, till exempel underdimensionerade trummor för att reducera klimatrelaterade georisker. Trafikverket har en hög handlingsberedskap och kunskapsnivå för att hantera akuta effekter av klimatets påverkan på transportinfrastrukturen. Fastighetsägare och andra driftsansvariga anpassar byggnaders undergrunder till förändrade markförhållanden. SGI i samarbete med MSB sammanställer och sprider goda exempel på genomförda åtgärder för att säkra markens stabilitet för byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet. SGI i samarbete med bygg- och anläggningsbranschen utreder förutsättningarna för att etablera en databas för att övervaka klimatförändringens effekter på markens byggbarhet över tiden. SGI i samarbete med Trafikverket genomför en riskbedömning av underjordiska anläggningars och tunnlars känslighet mot klimatförändringens effekter. Alla intressenter inom markbyggandet implementerar resultat om eventuella ändringar i regelverk och praxis som framkommer i regeringens utredning Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat (Kommittédirektiv 2015:115). Kommuner, byggherrar och andra relevanta aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen utvecklar affärsmodeller för partnering och utökad samverkan kring långsiktiga investeringar med hänsyn till ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med försäkrings-, bygg- och anläggningsbranschen utreder och tillgängliggör information om möjliga framtida skadekostnader om inte hänsyn tas till föränderliga markförhållanden. Naturvårdsverket fortsätter koordinera arbetet med grön infrastruktur på nationell nivå i samarbete med länsstyrelserna, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Boverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och andra berörda myndigheter och intressenter. Länsstyrelser med stöd av Naturvårdsverket och Boverket fortsätter utveckla och därefter etablera regionala handlingsplaner för grön infrastuktur. Förvaltning Länsstyrelser och kommuner arbetar för att ställa krav på att öka landskapets vattenhållande förmåga för att minska belastningen av dagvatten, översvämning och påföljande risker för försämrad stabilitet av marken. Förvaltning Förvaltning Förvaltning Förvaltning Kommuner utvecklar befintlig grön- och bebyggelsestruktur så att klimatförändringens effekter på markens stabilitet dämpas. SGI tar initiativ till att med Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Sjöfartsverket och SGU inleda ett samarbete kring hur övervakning och framtida förvaltning av föränderliga strandlinjer kan ske. SGI i samarbete med lärosäten fortsätter utvecklingen av naturanpassade lösningar för både erosion och översvämning. Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Boverket, Naturvårdsverket och SGI utreder förutsättningarna för att etablera en klimatanpassningszon längs stränder vid havet, sjöar och vattendrag där utsträckning och utformning anpassas till kustens eller strandens sårbarhet i ett föränderligt klimat.

140 Förvaltning SGU i samarbete med Sjöfartsverket, Havs- och vattenmyndigheten och SGI etablerar ett övervakningsprogram för batymetriska mätningar av bottenförändringar samt för sedimenttransport längs kust och i vattendrag. Förvaltning Förvaltning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning Rivning Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Sjöfartverket i samarbete med SGU tar initiativ till att samla och tillgängliggöra befintliga batymetriska underlag. SGI fortsätter arrangera Kustmöte och Vattendragsmöte som nationella arenor för kunskapsutbyte om hur en förvaltningsmodell kan etableras. SGI i samarbete med Naturvårdsverket och SGU utarbetar en vägledning för riskvärdering med avseende på förorenad mark och naturolyckor. Länsstyrelser och kommuner ställer krav på att hänsyn till klimatförändringens effekter tas vid riskbedömning av förorenade områden. Kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket överväger konsekvenser av klimatförändringen vid prioritering av efterbehandlingsobjekt. Kommuner och länsstyrelser tar hänsyn till konsekvenser av klimatförändringen vid riskvärdering av efterbehandlingsinsatser. Boverket utreder en planeringsprocess som inbegriper framtida behov av omlokalisering på grund av ett förändrat klimat. SGI i samarbete med Boverket och MSB utvecklar en modell som definierar kritiska trösklar där praktiska åtgärder och kostnader för klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö och markkonstruktioner inte är försvarbara ur ett hållbarhetsperspektiv. Boverket i samarbete med Trafikverket och SGI fastställer rekommendationer med referenser till internationella standarder för hur livscykelanalyser (LCA) ska utföras för byggnader, anläggningar, grundläggnings- och förstärkningsmetoder samt material. SGI i samarbete med Trafikverket utvecklar en vägledning för hur miljöpåverkan kan minskas för olika grundläggnings- och förstärkningsmetoder. Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning för att öka kunskapen om klimatförändringens effekter på markförhållanden. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förstärknings- och grundläggningsmetoder i ett föränderligt klimat. Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hanteringen av eventuella målkonflikter och synergier om markens lämplighet för bebyggelse (utifrån markens stabilitet, föroreningsspridning, dagvattenhantering, översvämningsrisker, VA-lösningar) Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om hur underlag om hållbart markbyggande och klimatanpassning bättre kan integreras i lokala och regionala utvecklingsstrategier Lärosäten, forskande myndigheter och institut bedriver forskning om förändringar i markförhållanden i förhållande till lokala meteorologiska och hydrologiska förhållanden över tid. SGI i samarbete med myndigheter, universitet, kommuner och branschen forsätter utveckla Kunskapsprogram för strandnära områden. SGI i samarbete med andra berörda myndigheter utvecklar metoder för övervakning, uppföljning och utvärdering av åtgärder som rör klimatförändringens effekter på markens byggbarhet. SGI i samarbete med andra aktörer utvecklar metoder och verktyg för att bedöma risken för ras, skred, och erosion i olika typer av jord, inklusive berg, och i kombination med andra risker.

141 Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad Kunskapsbyggnad SGI i samarbete med lärosäten, forskande myndigheter och institut utvecklar förbättrade undersöknings- och beräkningsmetoder för bedömning av markegenskaper och markstabilitet som tar hänsyn till inverkan av ett föränderligt klimat. Forskningsfinansiärer uppmuntrar forskning som identifierar barriärer och kunskapsbehov för välgrundade beslut i sektorsövergripande markbyggnadsfrågor samt hur ett sektoröverskridande perspektiv kan integreras i befintliga förvaltningars (styrnings)processer Lärosäten, forskande myndigheter och institut fortsätter utbildningsinsatser och kunskapsuppbyggnad för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur samt satsar på att tillgängligöra och bearbeta kunskap så att den blir åtkomlig även för dem utan specialistkunskaper. Forskningsfinansiärer ökar samordningen med den europeiska forskningsagendan inom samhällsbyggnadsforskning. SGI i samarbete med högskoleaktörer utför en systematisk omvärldsanalys av hållbart markbyggande i andra länder för att identifiera lämpliga metoder för ett mer sektoröverskridande arbetssätt. SGI i samarbete med nationella intressenter och internationella partners tar initiativ till att koordinera och söka projektanslag för ett större internationellt projekt om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat. SGI i samarbete med nationella intressenter tar initiativ till en internationell centrumbildning om hållbart markbyggande i ett föränderligt klimat.

142 Tabell 2 Processindikatorer och åtgärder Processfas Åtgärd Implementerat (grönt) På gång (gult) Arbete ej initierat (rött) Planering Klimatförändringens effekter på markförhållanden på alla plannivåer integreras i planprocessen (regionplan, översiktsplan samt detaljplan och områdesbestämmelser) Digitala kartunderlag för markrelaterade risker i ett föränderligt klimat tas fram Ökat stöd och vägledning vid tolkning och användning av underlag om markförhållanden tillhandahålls Projektering och byggande Ökad hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat integreras i projektering och byggande Projektering för och byggnation av robusta byggnader och anläggningar anpassade till ett föränderligt klimat sker Förvaltning Byggnader och anläggningar med samhällsviktig verksamhet ges ett långsiktigt skydd mot klimatförändringens effekter på markförhållanden Ansvar och vem som tar kostnaden för olika åtgärder har klargjorts Blå- och grönstrukturer i och nära tätort används som en resurs för ökad resiliens och skydd mot översvämningar En förvaltningsmodell för föränderliga strandlinjer har etablerats Rivning och återställning Platsspecifika riskbedömningar och åtgärdsutredningar med avseende på förorenad mark och naturolyckor görs Bättre förutsättningar för rivning och omlokalisering av bebyggd miljö och markkonstruktioner har skapats Markbyggandet klimatanpassas med ett livscykelperspektiv Kunskapsuppbyggnad Kunskapshöjande insatser om klimatförändringens effekter på markförhållande och markens långsiktiga byggbarhet bedrivs Kunskapen om hållbart markbyggande samt kostnadseffektiva lösningar för skydd av befintlig bebyggelse och infrastruktur utvecklas Bättre förutsättningar för kunskapsuppbyggnad i internationell samverkan utvecklas Kommunikation

143 Tabell 3 Resultat- och effektindikatorer Mål för hållbart markbyggande Resultat Indikator Basnivå Effekt indikator Basnivå Digitala kunskapsunderlag för markförhållanden i ett föränderligt klimat finns för hela Sverige och används vid planering i samhällsbyggandet. Antal digitala kunskapsunderlag finns för xx regioner i Sverige Täckningsgrad 2017 Kompetens och kapacitet utvecklas kontinuerligt om hållbart markbyggande och långsiktiga beslut med hänsyn till markförhållanden i ett föränderligt klimat fattas om byggande inom både bransch och offentlig förvaltning Antal lokala och regionala planerare som anser att de har tillräckligt med komptens och kapacitet att ta långsiktiga beslut Antal lokala och regionala planerare 2017 som anser att de har tillräckligt med kompetens och kapacitet att ta långsiktiga beslut Ekosystembaserade och resursoptimerade lösningar för att hantera markförhållanden i ett föränderligt klimat är utvecklade, kända samt används vid byggande och förvaltning av byggnader och anläggningar. Antal intressenter som anger att de har kunskap om och använder resurseffektiva lösningar Antal intressenter 2017 som anger att de har kunskap om och kan använda resurseffektiva lösningar

144

145 Statens geotekniska institut Postadress: Linköping Tel: E-post:

146

147

148

149 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Beslut om granskning för ändring av detaljplan för Ström 1:65 m.fl. - Stallgärdet, norra delen Dnr 2016/KS0263 Sammanfattning Inom området planeras boende med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta (LSS). För att möjliggöra byggnationen krävs en ändring i gällande detaljplan av högsta tillåtna byggnadsarea från 250 kvm e1, till 700 kvm byggnadsarea e3. Utöver, för att bättre tillmötesgå den efter-frågan av bostäder som föreligger, ersätts också bestämmelsen om största exploateringsgrad, e2 500 med bestämmelsen e1 som anger att minsta tomtstorlek ska vara 1000 kvm. Kvartersmarken söder om LSS bostaden ges möjlighet till avstyckning då e1 bestämmelsen ersätts med ny bestämmelse e4 som medger en minsta tomtstorlek på 800 kvm. Därutöver ändras bestämmelsen om placering p2 till p1. Markanvändningsområde E, utgår då det inte finns behov av transformatorstation, och ersätts med användning B för bostäder. Område planändringen avser Urklipp från plankartan

150 sid- 2 - Ärendet Planhandlingarna har inte ändrats i något avseende jämfört med samrådshandlingarna. Beslutsunderlag Plankarta: 2016/KS Planbeskrivning: 2016/KS Detaljplan ändringen avser: 2016/KS Finansiering Planändringen finansieras genom försäljning av tomter i samband med genomförande av planen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända ut en underrättelse och ge tillfälle till granskning av planförslaget. Paragrafen justeras i samband med att beslut fattas. Under förutsättning att inga yttranden mot detaljplanen inkommer under granskningsskedet föreslås kommunfullmäktige att anta detaljplanen Martin Hallberg Planarkitekt martin.hallberg@lillaedet.se Beslutet expedieras till Martin Hallberg, planarkitekt Beslutet delges Helen Persson, verksamhetschef, funktionsnedsättning Beslutet skickas för kännedom till Marie Teike, LEIFAB sid 2/2

151 1462-P59 - gällande plan +30,5 +27,3 +29,7 +29,0 +24,4 SKYDD skärm +28,3 +27,6 B e 1 e p 2 LOKALGATA +27,8 +26,7 u gång E +28,7 NATUR B e 1 p 1 +27,3 +25,7 u +25,7 e 1 p 1 Tillägg till plankarta, ändringar gäller och ska läsas tillsammans med detaljplan 1462-P59 Kvartersmark B E Gräns för ändringsområdet Tillkommande egenskapsgräns Bostäder Teknisk anläggning- UTGÅR Minsta tomtstorlek 1000 m². Största byggnadsarea per fastighet är 250 m² varav 50 m² för komplementbyggnad. Största byggnadsarea för kvarteret, varav högst 200 m² per byggnad. Härutöver får erforderliga garage och komplementbyggnader byggas. Minsta och största tomtstorlek är 400 m² respektive 800 m². - UTGÅR Största byggnadsarea är 700 m² - NY BESTÄMMELSE Minsta tomtstorlek 800 m². Största byggnadsarea per fastighet är 250 m² varav 50 m² för komplementbyggnad. - NY BESTÄMMELSE Huvudbyggnad skall placeras minst 4,5 meter från tomtgräns, garage minst 6 meter från gata och 1,5 meter från tomtgräns P59 - ändring +27,3 +29,0 +24,4 SKYDD skärm +27,6 B e 1 p 1 e p 2 +27,8 +26,7 u gång e 3 NATUR B e 1 p 1 +25,7 u Minsta avstånd mellan huvudbyggnader är 8,0 meter alternativt skall huvudbyggnader sammanbyggas i tomtgräns. Komplementbyggnader/garage/carport får placeras i tomtgräns mot granne, annars minst 1,5 meter från tomtgräns. - UTGÅR Genomförandetiden är den samma som detaljplan 1462-P59 BESLUT Samråd Granskning Antagande Laga kraft Instans/datum KS KS Granskningshandling +30,5 +29,7 +28,3 LOKALGATA e 1 p 1 E e 4 +28,7 B +27,3 +25,7 e 1 p 1 Ändring av Detaljplan för Ström 1:65 m fl STALLGÄRDET, norra delen Lilla Edets kommun upprättad Martin Hallberg Cecilia Friberg Tea Cole Planarkitekt Mark och exploateringschef Planarkitekt Lilla Edets kommun Lilla Edets kommun Ramböll

152 Ändring av Detaljplan för Ström 1:65 m fl. Stallgärdet, norra delen, Lilla Edets kommun Tillägg till planbeskrivning, GRANSKNINGSHANDLING UPPDRAG Kommunstyrelsen gav mark- och exploateringsavdelningen i uppdrag att ändra Detaljplan för Ström 1:65 m fl. Stallgärdet norra delen, 1462-P59. HANDLINGAR De ursprungliga detaljplanen, 1462-P59 som antogs av kommunfullmäktige och som vann laga kraft fortsätter att gälla och ska läsas tillsammans med Tillägg till planbeskrivning och Tillägg till plankarta. DETALJEPLANEÄNDRINGEN Kommunen är fastighetsägare för det aktuella området. Inom området planeras boende med särskild service enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionsnedsatta. För att möjliggöra byggnationen krävs en ändring i gällande detaljplan av högsta tillåtna byggnadsarea från 250 kvm, e 1, till 700 kvm byggnadsarea, e 3. Utöver, för att bättre tillmötesgå den efterfrågan av bostäder som föreligger, ersätts också bestämmelsen om exploateringsgrad, e med bestämmelsen e 1. Därutöver ändras bestämmelsen om placering p 2 till p 1. Markanvändningsområde E, utgår då det inte finns behov av transformatorstation, och ersätts med användning B för bostäder. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Tilläggets genomförandetid är densamma som underliggande detaljplan. KONSEKVENSER Genom planändringen kan bebyggelsen anpassas till de behov och efterfrågan som finns för bostäder med särskilt stöd samt bostäder i övrigt inom kommunen. Området är obebyggt och ändringarna bedöms inte ge nya konsekvenser. GENOMFÖRANDE Inga genomförandefrågor uppstår genom planändringen. Standardförfarande Beslut Instans / datum Samråd KS Granskning KS Antagande Laga kraft

153

154 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Vägnamn inom Norra och Södra Stallgärdet Dnr 2016/KS Sammanfattning Namnsättning av vägar fastställs av kommunen. Ärendet Allmänheten fick lämna förslag på vägnamn gällande bla Stallgärdet 2006, dessa bereddes av samhällsbyggnadsförvaltningen och namnförslagen redovisades i illustrationshandlingen, Stallgärdet norra delen laga kraft 2008 resp Mark- och exploateringsavdelningen föreslår en mindre justering. På norra Stallgärdet föreslås ändringen, att ändelsen -väg används genomgående, Vildängsvägen, Ladugårdsvägen, Skördevägen, Spannmålsvägen, Brunnsvägen. På södra Stallgärdet föreslås, Ryttmästarevägen och Hästskovägen. Beslutsunderlag 2016KS0413-2, Illustration till detaljplan Norra Stallgärdet P59, illustrationskarta 2016KS0413-4, Illustration till detaljplan Norra Stallgärdet P57, illustrationskarta Finansiering Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta vägnamnen Vildängsvägen, Ladugårdsvägen, Skördevägen, Spannmålsvägen och Brunnsvägen. Ryttmästarevägen och Hästskovägen. Ann Marie Wallin, GIS-tekniker Beslutet expedieras till Ann Marie Wallin och Cecilia Friberg Mark- och exploateringsavdelningen

155 Bullervall Vildängsvägen Bullerskärm Skördegatan Brunnsgatan Ladugårdsgatan Spannmålsgatan Ny transformatorstation Betesvägen Lekyta PLANHANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser Till planen hör planbeskrivning illustrationskarta grundkarta genomförandebeskrivning fastighetsförteckning särskilt utlåtande Antagen av KF Laga kraft UPPLYSNINGAR Planområdets gräns Befintlig byggnad Föreslagen byggnad Föreslagen tomtgräns Gata Gång- och cykelväg Träd, buskar ILLUSTRATIONSKARTA TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR STRÖM 1:65 M FL STALLGÄRDET, norra delen LILLA EDETS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPRÄTTAD , REV AV GF KONSULT AB Martin Nord Planeringsarkitekt, MSA SKALA A1 1:1000, A3 1: m

156 Bullervall Dagvattendamm Daghem Butiker/ kontor/ bostäder Ryttmästarevägen Lekyta Ny transformatorstation Hästskovägen Ryttmästarevägen Hovslagarvägen PLANHANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser Till planen hör planbeskrivning illustrationskarta grundkarta genomförandebeskrivning fastighetsförteckning särskilt utlåtande Antagen av KF Laga kraft UPPLYSNINGAR Planområdets gräns Befintlig byggnad Föreslagen byggnad Föreslagen tomtgräns Gata Gång- och cykelväg Parkering Träd, buskar ILLUSTRATIONSKARTA TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR STRÖM 1:65 M FL STALLGÄRDET, södra delen LILLA EDETS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN UPPRÄTTAD , REV AV GF KONSULT AB Martin Nord Planeringsarkitekt, MSA SKALA A1 1:1000, A3 1: m

157

158 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS 000 Kommunstyrelsen Upphävande av inköps- och anställningsstopp Dnr 2016/KS Sammanfattning Lilla Edets kommuns ekonomiska läge är ansträngt och kommunen måste komma ner till en lägre kostnadsnivå och få en budget i balans Kommunfullmäktige uppdrog vid sitt junisammanträde i år åt styrelse och nämnder att starta ett arbete för att minska personalkostnaderna med 2%. Minskningen ska ge fullt genomslag nästa år. Fullmäktige beslutade också att införa generellt anställningsstopp och inköpsstopp för kommunen som ett ytterligare verktyg för att minska kostnadsutvecklingen. Ett anställnings- och inköpsstopp är ett verktyg för att tydliggöra ett allvarligt ekonomiskt läge. Vid granskning av de åtgärder som genomförts sedan juni märks en stor medvetenhet avseende fullmäktiges beslut. Det finns en generell återhållsamhet sedan fullmäktiges beslut när det gäller inköp, bl a avseende utbildningsinsatser, konferenser, studieresor, förbrukningsmaterial, inventarieköp. Arbetet med beslutet om anställningsstopp går hand i hand med beslutet om att minska personalkostnaderna med 2 %. Av redovisningarna avseende anställningsstopp framgår att förvaltningarna under de inledande månaderna har avvaktat med tillsättandet av vissa tjänster samt att man under perioden med anställningsstopp haft en restriktivitet avseende vikarieanskaffning. Av tertialrapport 2 framgår att nettokostnadsutvecklingen har hejdats. I grunden måste dock ett arbete genomföras i verksamheterna som bygger på effektiviseringar och rationaliseringar. Ett halvår har gått sedan fullmäktiges beslut om inköps- och anställningsstopp. Styrelse och nämnder håller på att arbeta fram sina respektive verksamhetsplaner för 2017 utifrån tilldelad ram. När nämnd eller styrelse har fattat beslut om en sådan verksamhetsplan, finns det inte längre behov att behålla inköps- och anställningsstoppet Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse

159 sid- 2 - Förslag till beslut Kommunfullmäktige upphäver inköps- och anställningsstoppen för styrelse och nämnder från och med den tidpunkt när varje styrelse/nämnd fattar beslut om en verksamhetsplan för 2017, utifrån tilldelad ram. Det är av stor vikt att styrelse och nämnder kontinuerligt följer den ekonomiska utvecklingen och vidtar åtgärder för en ekonomi i balans. Lena Palm Kommunchef Lena.Palm@lillaedet.se Beslutet expedieras till Kommunens nämnder och förvaltningar sid 2/2

160

161 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /KS Firmatecknare för Lilla Edets kommun och Stiftelsen Oskar Andersson Dnr 2016/KS0443 Sammanfattning Med anledning av personförändringar behöver tidigare beslut om firmatecknare revideras. Firmateckning avser undertecknande av t ex skrivelser, avtal, kontrakt, låne- och borgensförbindelser, fullmakter och andra liknande handlingar med rättsverkan. Oftast är det dock avtal som undertecknas som ett led i den löpande verksamheten och nästan alltid avser det avtal som finansieras inom beslutad budgetram för respektive nämnd. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från administrativa chefen, daterad Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar följande för mandatperioden : - Lilla Edets kommuns firma tecknas av kommunstyrelsens ordförande Ingemar Ottosson eller vid förfall för denne kommunstyrelsens vice ordförande Jörgen Andersson i förening med antingen kommunchef Lena Palm eller biträdande ekonomichef Therese Allansson. - Stiftelsen Oskar Anderssons (organisationsnr ) firma tecknas av kommunstyrelsens ordförande Ingemar Ottosson eller vid förfall för denne kommunstyrelsens vice ordförande Jörgen Andersson i förening med antingen kommunchef Lena Palm eller biträdande ekonomichef Therese Allansson. - För lånehandlingar samt derivat får firmateckning ske av kommunstyrelsens ordförande Ingemar Ottosson, vice ordförande Jörgen Andersson, kommunchef Lena Palm och biträdande ekonomichef Therese Allansson, två i förening. Löpande ärenden Kommunchef samt avdelningschefer äger rätt att i löpande ärenden var för sig inom eget verksamhetsområde och inom beslutad budgetram vara firmatecknare. Maria Olegård administrativ chef maria.olegard@lillaedet.se

162 sid- 2 - Beslutet expedieras till De utsedda Kommunledningsförvaltningens avdelningschefer sid 2/2

163

164 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr /KS Rekrytering av förvaltningschef för socialförvaltningen Dnr 2016/KS Sammanfattning Nuvarande socialchefs förordnande som förvaltningschef går ut En rekryteringsprocess bör påbörjas under början av 2017 för att rekrytera ny förvaltningschef. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse 2016/KS. Finansiering Kostnader för rekrytering ska rymmas inom kommunstyrelsens budgetram Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen att påbörja rekrytering av förvaltningschef för socialförvaltningen under januari Kommunstyrelsen uppdrar åt kommunchefen föra en dialog i syfte att förlänga nuvarande förvaltningschefs förordnande i avvaktan på att ny förvaltningschef anställs. Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Kommunens nämnder Personalavdelningen

165 1 VERKSAMHETSPLAN 2017 kommunstyrelsen Datum: Version: 1 Diarienummer: Beslutad i kommunstyrelsen