Budget 2011 Flerårsplan Östersunds kommun

Transkript

1 Budget 2011 Flerårsplan Östersunds kommun

2 POLITISK BUDGETSKRIVELSE... 3 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT... 9 VISON OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL.. 10 Vision Ekonomi - finansiellt mål Befolkning Lokalt Tillväxtprogram Miljöpolicy - miljömål Mål för personalarbetet Folkhälsa EKONOMISK ÖVERSIKT Samhällsekonomin Kommunernas ekonomi Demografi Arbetsmarknad och sysselsättning BALANSBUDGET NÄMDERNAS VERKSAMHET Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Buffert löneutrymme Miljö- och samhällsnämnd Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Utförarstyrelse - Tekninsk förvaltning Utförarstyrelse - Serviceförvaltning SPECIFICERING AV ANSLAGSMÄSSIGA FÖRÄNDRINGAR I DRIFTBUDGET/PLAN Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska ramar Finansiell analys SAMMANDRAG DRIFTBUDGET/PLAN SAMMANDRAG INVESTERINGSBUDGET/PLAN MARK- OCH EXPLOATERINGS- VERKSAMHET RESULTATBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg Tryck: Berntssons Tryckeri AB 2

3 Övergripande politisk vision Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Politisk budgetskrivelse Väljarna i Östersund har sagt sitt och det innebär att Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet fortsätter styra Östersunds kommun efter valet. Vi lägger nu en budget för 2011 som klarar både ökade lönekostnader och mer resurser till äldreomsorgen och förskolan för att det blir fler äldre och fler barn. Vi är väl medvetna om att detta är en svag budget utifrån målsättningen om god ekonomisk hushållning. Den nya skatteprognosen gav, till skillnad mot vad vi hade hoppats på, endast en marginell förbättring av skatteintäkterna samtidigt som det blev en försämring i kostnadsutjämningen och LSS-utjämningen. Alliansregeringens höstbudget gav endast 13,2 miljoner kr i konjukturstöd. Konjunkturstödet avser endast år 2011 vilket omöjliggör en mer långsiktig planering. Östersund har i grunden en stark ekonomi som vi slår vakt om som grund för en fortsatt positiv utveckling. Östersund fortsätter öka sitt befolkningstal vilket är glädjande. Östersund har förstärkt sin attraktionskraft under den gångna mandatperioden och kommunen var nära att vinna i tävlingen om årets kvalitetskommun. Vi kan vara stolta över var Östersund står idag i en jämförelse med andra kommuner i Sverige. Det finns en framtidstro bland medborgarna, föreningar och företag och det finns en vilja att förändra och utveckla vår kommun. Det är en bra grund för en fortsatt positiv utveckling av Östersund. Övergripande politisk vision Ekonomi, miljö, social sammanhållning och demokrati är det gemensamt viktiga för Östersunds utveckling. Ingen acceptabel ekonomisk utveckling kan ske utan hänsyn till miljön eller människors sociala situation. Inte heller kan social gemenskap eller demokrati byggas utan hänsyn till den ekonomiska utvecklingen. Vår 3

4 natur känner inga nationsgränser och det som sker i Östersund påverkar andras miljö både i Sverige och globalt. Det som händer i den globala ekonomin har påverkan på oss i Östersund. Allt hänger samman och måste behandlas med likvärdig respekt. Ekonomisk hållbar utveckling innebär ett starkt och växande näringsliv, en stark social ekonomi, fler jobb, en varierande arbetsmarknad, bra förutsättningar för utbildning, stark attraktionskraft samt en ökande befolkning. En kommunal ekonomi i balans där varje skattekrona används på ett effektivt och klokt sätt är en viktig del i en hållbar ekonomi. En ekologiskt hållbar utveckling innebär att vi värnar om vår gemensamma miljö. Östersunds kommun är miljöcertifierad och vi fortsätter målmedvetet att göra vårt i den globala kampen för att hejda klimatförändringarna. Genom ett långsiktigt och konsekvent miljöarbete skapas en stolthet bland medarbetarna, företagen och medborgarna. När vi tar vårt ansvar för både den lokala och den globala miljön ökar också Östersunds attraktionskraft. En socialt hållbar utveckling i Östersund innebär att ingen är utanför alla är med, antingen som medskapare eller som medföljare. Ett samhälle där de nära och små nätverken är många och starka. I ett jämlikt och jämställt samhälle där människor känner att deras röst blir hörd, där det finns en öppenhet för dialog och där det finns mötesplatser för ett aktivt medborgarskap där finns också grunden för en hållbar demokrati. I den dialogen är medborgarna själva och medborgarnas egna organisationer den viktigaste samtalspartnern för kommunen, och varje verksamhet måste forma en strategi för hur denna dialog ska genomföras. I det ständigt pågående arbetet för ett demokratiskt Östersund måste de informella nätverken, föreningarna och företagen inom den sociala ekonomin, näringslivet och kommunen bidra till ett harmoniskt samarbetsklimat. En kultur av ömsesidig respekt för varandra, öppenhet för förändringar och utrymme för ett aktivt medborgarskap är nödvändigt för Östersunds utveckling. Strategier för framgångsrik utveckling i Östersund. Den övergripande politiska visionen ska styra det politiska arbetet i Östersunds kommun. Det innebär att varje nämnd och styrelse alltid ska ställa sig frågorna; Vad kan vi göra för att bidra till att Östersund ska närma sig visionen? Vad kan vi göra för att arbeta i enlighet med de kommungemensamma strategierna? Kommunfullmäktiges utvärdering visar att varje nämnd behöver formulera sin strategi för att bidra till att stärka den sociala ekonomins organisationer. För att veta hur tillståndet är bland medborgarna i Östersund måste mätningar och utvärderingar göras och följas upp. Varje års ekonomiska bokslut kompletteras med miljö och välfärdsbokslut som ska leda till en diskussion och beslut om eventuella förändringar i prioriteringar, arbetssätt, medborgerlig mobilisering och delaktighet. Välfärdsbokslutet ska följa upp hur medborgarna mår och arbetet utvecklas för att öka kopplingen till visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Fokus på barnen är tydlig i den sociala strategin och detta ska följas upp kontinuerligt tillsammans med externa samarbetspartners. Det är synnerligen viktigt att vi alltid jämför oss med andra för att se om vi kan göra saker på ett bättre sätt. Vi ska delta i nätverk och SKL:s arbete för att få effektiva och användbara jämförelser. Varje nämnd och förvaltning måste sedan jobba med sin verksamhet utifrån den analys som görs. För att nå en hållbar ekonomisk tillväxt i Östersund måste samverkan ske med näringslivets olika organisationer. Vi har ett fastställt tillväxtprogram som utarbetats tillsammans med företrädare för näringslivet. Det gäller hela tiden att tro på vår bild av framtiden och att vara beredd att anpassa verksamheten och prioritera i enlighet med programmet. Det gäller också att involvera hela samhället, både näringsliv, organisationer och enskilda, så att alla drar åt samma håll. Internationaliseringen och globaliseringen ger möjligheter som Östersund ska nyttja till fördel för tillväxt och utveckling. Ökade kontakter med företag, organisationer och människor i andra länder ska stimuleras. Östersund ska ta tillvara de möjligheterna och arbeta på alla plan för att internationella kontakter ska öka. Europeiska Unionen är en politisk arena som är lika viktig att bevaka som den nationella arenan. Rutiner för detta måste vi finna tillsammans i regionen. Samarbetet med Alfred Nzo i Sydafrika förutsätter att vi är underleverantör åt Svenska regeringen som bidrar till kostnaderna. Samarbetet med Trondheim och Sundsvall är av strategisk betydelse för Östersunds utveckling och ska fortsätta och fördjupas på fler områden. Samarbetet har pågått i dess nuvarande form i 10 år och kan utvecklas ytterligare. Detsamma gäller det Europeiska nätverket REVES. Vi bör vara med i fler gemensamma 4

5 Europeiska projekt där kommunen går armnkrok med den sociala ekonomins företrädare. Agenda 21 har en stark och styrande vision som har fastställts av fullmäktige. Arbetet med den nya visionen har skett i ett öppet och brett arbete där medborgare, företag och organisationer varit med. Vi räknar i visionen med att kärnkraften är avvecklad år 2040 och har ersatts med förnyelsebara energikällor och att uranbrytning därmed aldrig blev aktuell. Vi har förutsättningar att bli Sveriges klimatsmartaste kommun och region och det höjer vårt attraktionsvärde när företag och människor väljer etablerings- och bostads ort. Vårt långsiktiga politiska arbete i miljö och klimatfrågorna resulterade i att Östersund i juni utsågs till Sveriges bästa klimatkommun. Den livskvalitet som varje medborgare upplever är en grund för bra hälsa och välmående. I bedömning av folkhälsan ingår både tillgång till arbete, kultur, fritid, möjligheter till inflytande, bra uppväxtvillkor för barn och ungdomar samt ett värdigt åldrande. Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett viktigt mål för att skapa ett bra samhälle som ger alla chansen och som tar tillvara allas kompetens. I arbetet för ökad jämställdhet måste alla mobiliseras för att nå framgång. Därför är det viktigt att samarbetet mellan kommunen, regionala organ, näringsliv och organisationer sker kontinuerligt för att stärka den sociala infrastrukturen. En mångfald av människor med olika nationella och etniska bakgrund är en viktig förutsättning för att vi ska vara och uppfattas som en modern ort med stark solidaritet. Östersund ska vara en kommun som arbetar aktivt mot diskriminering och rasism, och för människors lika värde. Vi behöver en ökad invandring även för att klara personalförsörjning och öka befolkningen. Strategin för integration som utarbetades under våren 2009 är ett mycket viktigt dokument om vi ska vara en modern plats som lockar människor och företag, där alla respekteras och alla medborgares potential tas till vara. Jämställdhetsarbetet, integrationsarbetet, folkhälsoarbetet, arbetet mot diskriminering och rasism och andra viktiga politiska mål är inte bara en angelägenhet för Östersund det är globala politiska mål. Vi behöver analysera hur vi arbetar med dessa frågor och kanske komma fram till bättre arbetssätt än idag. Arbetet med FN:s mänskliga rättigheter i Östersund ska nu ske i en särskild kommitté. Syftet är att generella politiska mål som detta handlar om ska genomsyra all verksamhet. Kommunens stöd till folkbildning och föreningsliv är av stor betydelse för människors delaktighet. Ungdomsrådets arbete har formats till en spännande arena för unga människor. I arbetet med Mötesplatser Unga satsar vi på ungdomarnas Östersund. Detta kan bara ske med ett aktivt deltagande av de unga själva och deras föreningar. Nya former av samarbete utvecklas som stärker de ungas inflytande och makt över verksamheten. Mobiliseringen mot alkohol och droger är ett strategisk och kommungemensamt arbete som syftar till att stärka civilsamhället som motståndskraft mot de destruktiva krafterna och som behöver en central samordning. Informationsverksamheten är strategisk i Östersunds kommun. Vi måste mer offensivt synliggöra de många goda exempel som finns på bra verksamhet både inom kommunen och i det externa samarbetet. För att medborgarna ska kunna påverka och vara delaktiga krävs att de får korrekt och bra information om de kommunala verksamheterna och hur pengarna används. Våra årligen återkommande världscuper i skidskytte uppmärksammas internationellt, och Östersund har tagit plats bland de bästa arrangörsorterna i Europa. Vi ser detta arbete som en viktig investering för att vi, tillsammans med Åre, ska befästa vår roll som norra Europas främsta vintersportregion. Satsningarna på skiduniversitetet, Nationellt vintersportcentrum och Peak Innovation bidrar till att stärka Östersund som arrangemangs- och besöksstad och därmed till att Östersund blir ledande inom upplevelse- och besöksnäringarna. Nu måste trycket öka på regeringen för att få en nationell strategi för stora internationella arrangemang. Kommunens personal en strategisk resurs Kommunens anställda är en strategisk resurs för att ge medborgarna bästa möjliga service. Östersunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden De personalpolitiska målen ska även 2011 fokusera på arbetsmiljö och hälsa, personalförsörjning, jämställdhet och mångfald De personalpolitiska aktiviteterna ska även i fortsättningen prioriteras utifrån de politiska målen. Ledarskapets betydelse och närvarande chefer är en viktig hörnsten i en bra arbetsmiljö och en god hälsa hos medarbetarna. Det gäller att ta tillvara den kompetens som finns hos medarbetarna och de anställda ska ha inflytande över och möjlighet att påverka sin egen arbetssituation. Vi ska arbeta för att kommunens verksamheter blir mönsterarbetsplatser. Grunden för en mönsterarbetsplats är ett 5

6 fungerande inflytande i flera nivåer, brukarinflytande, anställdas inflytande och ett demokratiskt inflytande. Arbetet med att samtliga tillsvidareanställda ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad fortsätter men vi är medvetna om den målkonflikt som uppstår när vi söker den effektivaste organisationen. Östersunds kommun har under ett flertal år satsat på chefs- och ledarutveckling, en viktig och framgångsrik satsning som nu måste gå vidare. Chefs- och ledarskapsutvecklingsprogrammet måste fortsätta men också breddas till att omfatta kommunens samtliga medarbetare och som ska ge en grund för ett gott medarbetarskap. Syftet med en medarbetarutbildning är att den ska ge en grund för ett gott medarbetarskap och att öka medarbetarnas kunskap om kommunen och dess vision och mål, samt ge kunskap om vad medarbetarskap är och vilka förväntningar som finns på medarbetaren. Genom detta skapas en gemensam värdegrund för mötet med medborgaren och vi stärker vår konkurrenskraft ytterligare. Kostnaden för en medarbetarutbildning ska prioriteras inom kommunstyrelsens befintliga ramar. Dessutom ska antalet anställda med utomnordisk bakgrund öka och inom en femårsperiod uppgå till minst samma andel som bland kommunens befolkning i övrigt. Genom detta skapas en gemensam värdegrund för mötet med medborgaren och vi stärker vår konkurrenskraft ytterligare. Ekonomiska förutsättningar och ramar Östersunds kommun har god ordning och kontroll på sin ekonomi. I jämförelse med många andra kommuner har vi därför bättre förutsättningar att klara den lågkonjunktur som råder. Men med 3000 förlorade jobb sedan april 2008 är osäkerheten kring skatteintäkter fortfarande stor. Under 2009 klarade vi tappet genom politiska beslut i form av ett stopprogram som gav mer än önskad effekt tack vare en lojal uppställning av vår personal. Östersunds kommun fortsätter öka i befolkning och det är särskilt glädjande att antalet nyfödda ökar. Tillväxtprogrammets målsättning på invånare år 2020 är utmanande men inte omöjligt att nå. I budget 2011 tillförs nämnderna totalt 43 miljoner kronor i nya resurser. För ökade kostnader för löneförhöjningar och andra prisökningar tillförs nämnderna och verksamheten drygt 40 miljoner. Vi lägger INTE ut några krav på kostnadsminskningar inför Vi är väl medvetna om att vår budget för Östersunds kommun 2011 kan anses svag. Vi konstaterar samtidigt 6 att det förväntade resultatet för 2010 kommer att bli betydligt bättre än budgeterat, vilket ger lägre kostnader för upplåning. En hög investeringsnivå är naturligt i tider av utveckling och är dessutom bra för att möta lågkonjunkturen. För övrigt hänvisas till budgeten och budgetsberedningens ändringar samt budgetskrivelsen som utarbetats av kommunledningsförvaltningen. Kommunala bolagen Syftet och ägaridé med de kommunala bolagen formulerades och fastställdes av fullmäktige våren 2006 och justerades för Jämtkraft AB under Jämtkraft ägs för att garantera det långsiktiga allmännyttiga intresset av att kontrollera tillgången på energi till konkurrens kraftiga priser, som en avgörande faktor i regionens attraktionskraft och förutsättningar att utvecklas. Ägandet av Jämtkraft ska ge tillgång till ett aktivt energipolitiskt instrument. Genom en miljömässigt hållbar energiproduktion ska bolaget bidra till att kommunen ges bättre förutsättningar att uppnå visionen om hållbar tillväxt. Företaget ska agera offensivt för att växa och stärka sin ställning i regionen. Tillväxt i företaget kan ske genom förvärv och Östersunds kommun ska vara öppna för att ta in nya regionala delägare. Östersunds kommun ska alltid vara en stark majoritetsägare. Genom att kommunen nu har förvärvat Vattenfalls aktier har det regionala inflytandet stärkts och det är en viktig försäkring för kommande generationer. Ägardirektiven har utformats efter en dialog och samråd med Krokom och Åre kommuner. Östersundsbostäder ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden och öka sitt bostadsinnehav genom nyproduktion av bostäder. Vi förväntar oss att Östersundsbostäder levererar nya bostäder varje år under de närmaste åren och är aktiv i frågan om fler seniorbostäder. Våra mål när det gäller ökad tillgänglighet ska vara styrande i planeringen. Satsningen på seniorboende kommer att fortsätta i enlighet med den plan som bolaget fastställt. Ägardirektiven bör justeras så att bolaget i undantagsfall också kan producera annat än hyresbostäder. Att försäljningen av Vestibulums fastigheter ska genomföras så att bästa ekonomiska utdelning uppnås har varit ett tydligt direktiv. Kommunen har nu genomfört förhandlingar med den köpare av bostadsfastigheterna som erbjöd högsta köpeskillingen. Diös genomför förvärvet med Östersunds kommun den 1 december 2010.

7 Turist- och kongressbyrån ska fortsätta att arbeta med mottagningen av besökare och att tillsammans med andra bedriva marknadsföring av Östersund som besöksstad. De hel- och delägda kommunala bolagen ska vara en resurs för genomförande av kommunens långsiktiga politiska mål och den övergripande visionen. Koncernbolaget Rådhus AB ska vara en aktiv arena för samverkan mellan bolagen och för att stärka den utveckling som kommunen strävar efter. En ny strategi tas nu fram med anledning av ny lagstiftning som hindrar den skatteplanering vi har gjort tidigare och det kommer att påverka koncernbolagets roll och uppgift. I den frågan avvaktar vi besked från regeringsrätten. Ägardirektiven behandlas i särskild ordning av kommunfullmäktige i april och ska spegla vår uppfattning vad bolagen ska göra de närmaste åren. Ägardirektiven ska föregås av en värdeskapande dialog mellan kommunledningen och respektive bolagsledning. Nämnder och styrelser Utöver det fastlagda ansvaret och grunduppdraget för respektive nämnd/styrelse har alla nämnder och styrelser två övergripande uppgifter. Dels att varje nämnd/styrelse alltid ska utgå från den övergripande visionen och de av fullmäktige fastställda kommungemensamma strategierna. Dels ansvaret för att kostnaderna inte får överstiga de intäkter som nämnden har. Alla nämnder och styrelsen ska fortsätta utveckla och fördjupa samarbetet med den sociala ekonomins organisationer. Bra mötesplatser för våra ungdomar där de själva kan påverka verksamheten är en viktig satsning. Själva projektet Mötesplatser unga avslutas som projekt men får nu permanent fortsatt anslag på 1,5 miljoner kr årligen. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt oroande hög och ytterligare insatser behöver ske. Samtidigt som det behövs en genomgående röd tråd för kommunens ungdomspolitik med bostad, utbildning, arbete, fritid, kultur och trygghet. Ett särskilt ungdomspolitiskt program ska tas fram och där har kampen mot alla former av droger och missbruk fortsatt hög prioritet. Navigatorcentrum i Östersund fyller en strategisk funktion i samarbetet för insatser för våra unga och vi vill redan nu markera pengar för att säkerställa den funktionen efter projekttidens slut i oktober 2011 liksom medel för andra insatser inriktade för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Sammantaget anslår vi 5 fem miljoner kronor Arbetslösheten ger nya kostnader i Socialnämndens 7 budget för försörjningsstöd och vi reserverar därför 2 miljoner extra som buffert i Kommunstyrelsen. Osäkerheterna i kostnaden för flyktingmottagningen gör att en miljon kronor tillförs Kommunstyrelsen för den verksamheten. Vi anslår 3 miljoner kronor extra för ökat fastighetsunderhåll och 1,7 miljoner kronor för ökade elkostnader. För initialkostnader med anledning av matutredningen anslås 1,5 miljoner kronor samt 0,5 miljoner kronor för effekter av elevminskningen inom gymnasieskolan. Till sist! I Östersund har människor bra förutsättningar att leva ett gott liv med bra livskvalitet. Genom den målmedvetna och ansvarsfulla politik som vi bedrivit under den gångna mandatperioden är vi övertygade om att dessa förutsättningar stärkts ytterligare. De närmaste tio åren kommer konkurrensen att hårdna mellan de orter som har framtidstro, attraktionskraft och ambitioner att växa. Och Östersund vill vara med och tampas om tätpositionerna. Så vi fortsätter att satsa på områden som har potential för tillväxt och som stärker vår attraktionskraft ytterligare. En del av det vi måste göra kostar inga pengar. T.ex. stimulera och öka samarbetet mellan kommunerna och landstinget i vårt län. Men också att stärka samarbete med Sundsvall och Trondheim. Genom goda relationer och ett nära samarbete kan vi gemensamt stärka våra städers roll i en större region. Det kostar heller inga pengar att fortsätta vara öppen för att pröva nya arbetssätt när det gäller produktion av välfärdens tjänster. Tillsammans med en positiv inställning till den växande sociala ekonomins organisationer har vi på så sätt skaffat ett gott rykte om en modern stad som gärna prövar nya vägar för sin utveckling. En del av det vi måste göra kräver dock rejäla ekonomiska insatser av kommunen. Vi måste satsa ännu mer för att bli en attraktiv arbetsgivare för att locka duktig personal till de många viktiga jobb som ska utföras av oss själva. Vi måste satsa ytterligare resurser för att säkra utvecklingen av samarbetet mellan Mittuniversitet, näringslivet, föreningslivet och kommunen. Den resa vi påbörjat med satsningar på Idrottsuniversitet och Nationellt Vintersportcentrum, liksom PEAK-arbetet tillsammans med Vinnova har trots allt bara börjat. Vi har arbetet med Matlandethuvudstaden och filmen som näringsgren som behöver nya resurser. Nästan alla insatser vi gör innebär en

8 delfinansiering av satsningen och andra finansiärer är näringslivet, våra egna bolag, regionala utvecklingsmedel, EU:s strukturfonder med mera. Därför är det nu särskilt viktigt att vi orkar prioritera resurserna till de viktigaste utvecklingsprojekten. Det är de som bor i Östersunds kommun som är den viktigaste utvecklingskraften. Det är medborgarna i kommunen som vi företräder och som vid höstens val gav oss i den politiska ledningen fortsatt stöd för vårt arbete. Vi vågar satsa på framtiden något som är nödvändigt om vi ska locka till oss nya företag och människor. Östersund 23 november 2010 AnnSofie Andersson Karin Thomasson Stefan Konradsson Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet 8

9 Kommunfullmäktiges beslut 16 september och 9 december 2010 Av kommunens budgeterade resultat avser kommunfullmäktige under budgetåret disponera högst 13,5 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda behov. Kommunstyrelsen bemyndigas att under budgetåret disponera högst 1,5 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda behov. Förslag till driftbudget för 2011 med ett kommunbidrag per nämnd/styrelse för anslagsfinansierad verksamhet och med inriktningsmål, effektmål och nyckeltal fastställs. Förslag till kommunbidrag med 6,5 mnkr till utförarstyrelsens intäktsfinansierade verksamhet, varav 5 mnkr till Teknisk förvaltning (3 mnkr för ökat fastighetsunderhåll, 1,7 mnkr för elprisökning och 0,3 mnkr justering investeringsutrymme) samt 1,5 mnkr till Serviceförvaltningen för arbetsledarresurser vid övertagande av personal förskolekök, fastställs. För intäktsfinansierad verksamhet - affärsdrivande verksamhet, interna stödfunktioner och tekniska verksamheter - överförs årets resultat till eget kapital. För anslagsfinansierade nämnder och deras verksamheter/enheter överförs inte årets resultat. Förslag till investeringsbudget för 2011 fastställs för samtliga nämnder och styrelser per verksamhetsområde (verksamhet två positioner eller motsvarande), förutom enskilda investeringsobjekt överstigande 10 mnkr som fastställs per objekt. 9 För fastighetsrelaterade investeringar i skolor krävs kommunstyrelsens igångsättningstillstånd. Resultat-, kassaflödes- och balansbudget för 2011 antas. Kommunstyrelsen får i uppdrag att, inom avsatt lönereserv på 12 mnkr, fördela erforderligt löneökningsutrymme till berörda nämnder när löneökningsbehovet för 2011 fastställts. Kommunstyrelsen får i uppdrag att till berörda nämnder fördela ut det lokalkostnadsutrymme/investeringsutrymme som uppstår 2012 i takt med avskrivningar i befintliga lokaler. Det beräknade lokalkostnadsutrymmet uppgår till 2,5 mnkr, motsvarande ett investeringsutrymme på ca 27 mnkr. Kommunstyrelsen får i uppdrag att inom en total ram på 10 mnkr och i varje enskilt fall inom en ram på 3 mnkr och inom planlagt område, besluta i ärenden avseende brådskande strategiska fastighetsförvaärv. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fördela kostnader för markförvärv m m på berörda nämnder. Utdebiteringen för Östersunds kommun 2011 fastställs till 22:37 för varje skattekrona. Förslag till ekonomisk flerårsplan för , inklusive ett preliminärt sparkrav på 75 mnkr 2012 och ytterligare 15 mnkr 2013, antas.

10 Vision och kommunövergripande mål Kommunfullmäktige har beslutat om en långsiktig vision för en hållbar utveckling som är styrande för kommunens arbete inom alla områden. Utifrån visionen fastställer fullmäktige inriktningsmål för verksamheten i olika sektorplaner (kultur, socialtjänst, skola, vård och omsorg, trafik, idrott). Förutom mål för verksamheten (finns redovisade under respektive nämnd) fastställer också fullmäktige ett antal kommungemensamma inriktningsmål och effektmål inom områdena ekonomi, miljö och personal samt prioriterar utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Kommunen har fastställt en övergripande styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp och som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. Kvalitets-, miljöoch folkhälsoarbetet är integrerat med budgetarbetet i styrmodellen. VISION för ett hållbart Östersund Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund - är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Ekonomi - finansiellt mål I kommunens ekonomiska planering bör det ekonomiska resultatet uppfylla kriteriet för god ekonomisk hushållning, vilket innebär ett resultat motsvarande 2 % av skatteintäkter och statsbidrag, således minst mnkr per år under treårsperioden. Med anledning av den kraftiga försämringen av skatte- och statsbidragsintäkterna gäller inte det finansiella målet för god ekonomisk hushållning För 2011 gäller i stället ekonomi i balans. För förutsätts resultatkravet för god ekonomisk hushållning gälla. Befolkning mål för en ökad befolkning För kommunens befolkningsutveckling gäller befolkningsmålsättningen invånare 2011, invånare 2012 och invånare 2013 d v s en ökning med 250 invånare per år under treårsperioden. LOKALT TILLVÄXTPROGRAM Kommunfullmäktige fastställde den 18 juni 2009 ett nytt tillväxtprogram som är ett övergripande strategiska dokument och vägledande för kommunens arbete för utveckling och tillväxt. För att skapa en positiv och framgångsrik samhällsutveckling är det viktigt att lyfta fram de områden som är de viktigaste ur ett tillväxtperspektiv och kommunfullmäktige har beslutat om följande mål på kort och lång sikt: Öka befolkningen Antal invånare 2020 är Öka antalet arbetstillfällen Antal arbetstillfällen 2013 är Antal företag 2013 är Antal nya företag är 300 stycken/år under perioden Antal etableringar är 30 stycken under perioden Fler besökare Antal kommersiella gästnätter 2013 är

11 MILJÖPOLICY OCH MÅL FÖR MILJÖARBETET Kommunfullmäktige har prioriterat 14 miljöaspekter och utifrån dessa formulerat och fastställt följande miljöpolicy: Kommunens verksamhet skall bygga på ett kretsloppstänkande och bidra till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare Nyttjandet av mark och vatten skall karakteriseras av långsiktig hushållning som möjliggör att en rik variation av naturtyper, biotoper och arter bibehålls. Användning av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan. Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet. Kommunen skall i all sin verksamhet sträva efter att minimera sin negativa inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten. Kommunen ska inte använda kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen skall aktivt arbeta för att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga föroreningar. Kommunen skall i rollen som Agenda 21-ansvarig formulera och förankra lokala och regionala miljömål och aktivt påverka kommunmedborgare och näringsliv genom indirekta åtgärder. Kommunen skall verka för att leverantörer och entreprenörer informeras om kommunens miljöarbete. Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. Östersunds kommun motsätter sig all prospektering, provborrning och brytning efter uran i kommunen. Utifrån miljöpolicyn och prioriterade miljöaspekter har följande inriktningsmål och kommunövergripande effektmål fastställts av fullmäktige: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. Energianvändningen minskar. - Elförbrukningen minskar med 1 % per år MÅL FÖR PERSONALARBETET Följande inriktningsmål och kommunövergripande effektmål är fastställda av kommunfullmäktige: Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är stimulerande och främjar hälsa, trivsel och arbetsglädje. - Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 6 % - Det totala medelvärdet av genomförd medarbetarundersökning förbättras jämfört med Östersunds kommun uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. - Vid samtliga rekryteringar lyckas Östersunds kommun anställa medarbetare med rätt kompetens. - Medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI) förbättras jämfört med värdet Östersunds kommun har jämställda arbetsplatser där alla medarbetare värderas lika och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsförhållanden. - I yrkes- och verksamhetsområden med ojämn könsfördelning ska andelen män respektive kvinnor öka. - Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ska öka. Inom en femårsperiod är ambitionen att antalet ska uppgå till samma andel som i befolkningen. PRIORITERADE OMRÅDEN FOLKHÄLSA Inom folkhälsoarbetet har kommunfullmäktige prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för perioden : Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. - Utsläppen av koldioxid minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med

12 Ekonomisk översikt Samhällsekonomin Konjunkturläget Stora delar av världen har befunnit sig i en historiskt djup lågkonjunktur avstannade den globala tillväxten och BNP-tillväxten blev negativ. Detta har aldrig tidigare hänt i modern tid. I Sverige sjönk BNP med 5 % Den globala ekonomin är nu i en återhämtningsfas. Det går dock olika fort i olika delar av världen och återhämtningen hotas av statsfinansiella problem i vissa länder. Från 2010 beräknas den globala produktionen åter öka - med drygt 4 % per år 2010 och Återhämtningen går dock långsammare euroområdet än i andra delar av OECD-området. Fallet i Sveriges BNP har nu avstannat och den svenska ekonomin återhämtar sig nu snabbt. Enligt Konjunkturinstitutet beräknas BNP öka med 4,3 % 2010, 3,4 % 2011 och 3,0 % Enligt Regeringens bedömning i budgetpropositionen ökar BNP med 4,5 % 2010, 3,7 % 2011 och 3,8 % Den djupa lågkonjunkturen har lett till en kraftig ökning av arbetslösheten. Arbetslösheten har emellertid inte stigit till de nivåer som man befarat uppgick arbetslösheten till 8,4 % och enligt KI:s prognos (sept 2010) kommer arbetslösheten att ligga på denna nivå 2010 och därefter sjunka något Regeringens bedömning följer i sort med KI:s prognos. Sjunkande löneökningstakt och inflation Lågkonjunkturen och den försvagade arbetsmarknaden har lett till betydligt lägre löneökningstakt jämfört med de senaste årens. Enligt KI:s bedömning (sept 2010) kommer lönerna att öka med 2,5 % per år Därefter stiger löneökningstakten till 3 % Inom den kommunala sektorn bedöms löneökningstakten bli något högre 2010 och uppgå till 2,9 %. Under 2009 ökade lönerna med 3,4 %. I budgetpropositionen anges löneökningstakten till 2,4 % 2011 och 3,1 % Inflationen i Sverige har, i likhet med omvärlden, fallit tillbaka snabbt sedan hösten 2008, främst beroende på kraftig sänkta räntekostnader på bostadslån. Enligt KI:s septemberprognos blir inflationen (KPI) 1,1 % 2010, 1,6 % 2011 och 2,1 % I budgetpropositionen anges inflationstakten till 1,2 % 2010, 1,5 % 2011 och 1,9 % Kommunernas ekonomi De tre åren klarade kommunsektorn som helhet inte bara balanskravet utan även kravet på god ekonomisk hushållning. Även 2008 uppvisade kommunsektorn god ekonomi och 2009 blev resultatet för kommunerna betydligt bättre än vad prognoserna förutspådde. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting kommer kommunerna, tack vare konjunkturstödet, att uppvisa betydande överskott För 2011 ser emellertid situationen betydligt mer bekymmersam ut. För 2011 förutspår SKL ett mindre överskott som inte motsvarar god ekonomisk hushållning. Ökade statbidrag kan dock förändra denna bild. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos oktober 2010, som ligger till grund för skatteberäkningen i budgeten, ökar skatteunderlaget med 1,8 % 2010, 1,6 % 2011, 3,9 % 2012 och 4,4 % Bedömningen i budgetpropositionen är 1,9 % 2010, 1,1 % 2011, 4 % 2012 och 4,5 %

13 Demografi Befolkningsutveckling Fram till 1996 hade kommunen en stadig befolkningstillväxt noterades den högsta befolkningssiffran hittills med invånare. Mellan 1996 och 2002 minskade folkmängden med drygt invånare och uppgick till invånare vid årsskiftet 2002/2003. Därefter skedde en utplaning och de senaste åren har invånarantalet ökat. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick kommunens folkmängd till en ökning med 222 invånare Under första halvåret 2010 ökade kommunens folkmängd med 126 personer och vid halvårsskiftet uppgick invånarantalet till Tredje kvartalet ökade emellertid folkmängden med 166 personer och den 30 september uppgick kommunens invånarantal till Befolkningsökningen under de tre första kvartalen 2009 blev därmed 292 personer. Den positiva befolkningsutvecklingen tredje kvartalet är inget unikt för Varje år uppvisar en positiv utveckling tredje kvartalet som en följd av nytillkomna studenter vid Mittuniversitetet. Trots den relativt starka befolkningsökning under hösten ligger dock invånarantalet fortfarande något under befolkningsmålsättningen. Kommunfullmäktige beslutade, i anslutning till budgetdirektiven för 2008 års budget, om en befolkningsmålsättning på invånare 2007, invånare 2008, invånare 2009 och invånare 2010, d v s en årlig ökning med 250 invånare per år de närmaste åren. Enligt budget 2011 gäller målsättningen om en årlig ökning med 250 invånare även , vilket innebär en folkmängd om invånare 2011, invånare 2012 och invånare Kommunens befolkningsmålsättning/ planeringstal används bl a vid beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter och planering av barnomsorg, skola och äldreomsorg. Trots den relativt starka ökningen tredje kvarta-let 2010 kommer kommunens befolkningsmålsättning sannolikt inte uppnås fullt ut För att befolkningsmålsättningen vid årsskiftet 2010/2011 skall uppnås krävs en befolkningsökning med 122 personer sista kvartalet Vid årsskiftet 2009/2010 låg invånarantalet 164 personer under befolkningsmålet men med utvecklingen 2010 kan detta glapp komma att minska något. Folkmängdens förändring är summan av ut- och inflyttning, antal födda och antalet döda. Om antalet inflyttade är större än antalet utflyttade har vi en nettoinflyttning och om antalet födda är större än antalet avlidna har vi ett födelseöverskott och vice versa. Den befolkningsminskning som skedde fram till 2003 bestod av dels en nettoutflyttning, dels ett födelseunderskott p.g.a. ett mycket lågt födande. Babyboomen under slutet av och början av 1990-talet förbyttes senare i ett rekordlågt födande i hela landet uppmättes det lägsta födandet sedan tillförlitlig statistik började föras. De senaste åren har födandet emellertid ökat och ökningen är nu markant. I Östersund ligger nu (2009) fruktsamhetstalet på 1,9, d v s varje kvinna i fertil ålder föder i genomsnitt 1,9 barn. Under 2009 föddes 720 barn, 3 fler barn än året innan. Antalet avlidna uppgick till 585. Antalet inflyttade uppgick till och antalet utflyttade till personer. Befolkningsökningen 2009 var således en följd av både inflyttning och högt födande/födelseöverskott. Befolkningsökningen de tre första kvartalen 2010 består av både nettoinflyttning och födelseöverskott. När det gäller befolkningsstrukturen ökade antalet ungdomar i de övre tonåren/gymnasieåldrarna fram till 2009 (de stora årskullarna som föddes under babyboomen), medan antalet ungdomar i grundskoleåldrarna har minskat som en följd av det låga födandet under slutet av och början av 2000-talet. Utvecklingen Befolkning In- utflyttningsnetto

14 vänder dock. Från 2009 minskar antalet ungdomar i gymnasieåldrarna och från 2011 kommer antalet ungdomar i grundskoleåldrarna att öka. Antalet små barn i förskoleåldrarna ökar nu som en följd av det höga födande. Hela tiden ökar antalet äldre de kommande åren främst i åldrarna år. Hur påverkar demografiska förändringar verksamheten i kommunen? Under hela prognosperioden ökar åldersgruppen över 65 år. Behovet av vårdinsatser ökar i takt med att personer i den äldsta vårdgruppen ökar. I budgetramarna kompenseras vård- och omsorgsnämnden för det ökande antalet äldre och det ökande vårdbehovet. Som nämnts ökar antalet gymnasieelever fram till 2009 för att därefter minska när elevpuckeln från babyboomen passerat gymnasieåldern. Genom de s k demografiska beräkningarna justeras ersättningen till gymnasieskolan utifrån ändrat elevantal. Minskningen av antalet grundskoleelever fortsätter fram till Antalet grundskoleelever beräknas minska ytterligare ca 30 under Med det höga barnafödandet har ökat och ökar platsbehovet kraftigt inom barnomsorgen och därmed behovet av utbyggnad av förskoleplatser, vilket kompenseras i barn- och utbildningsnämndens budgetram. Ökning av antalet barn i förskoleåldrarna planar emellertid ut i slutet av planperioden. Arbetsmarknad och sysselsättning Sysselsättning Sysselsättningen i kommunen sjönk kraftigt under framför allt första halvan av 1990-talel. Därefter har dock sysselsättningen ökat. Enligt den senaste sysselsättningsstatistiken uppgick antalet sysselsättningstillfällen till år 2008, en minskning med 59 arbetstillfällen från Det är den lågkonjunktur som vi är inne i som visar sig i statistiken. Förvärvsintensiteten, alltså andelen förvärvsarbetande i arbetsför ålder i kommunen uppgår (2008) till 78,9 %, vilket är högre andel än i riket. För kvinnorna är förvärvsintensiteten högre i kommunen jämfört med riket, 77,0 respektive 75,4 %. Från att tidigare ha varit lägre är förvärvsintensiteten numera högre även för männen, 80,8 respektive 79,5 %. Näringslivsstruktur Även om den offentliga sektorns andel av kommunens arbetsmarknad minskat något har kommunen alltjämt ett starkt beroende av den offentliga sektorn. Av de arbetstillfällena år 2008 fanns (36,3%) inom offentlig sektor och (63,7%) inom näringslivet och övriga organisationer. I riket var motsvarande andelar 29,1 respektive 70,9 %. Förutom den höga andelen sysselsatta inom offentlig förvaltning inklusive vård och omsorg kan noteras den låga andelen industrisysselsatta. Tabellen visar kommunens näringslivsstruktur med fördelningen av sysselsättningen på näringsgrenar (2008). Sysselsättning i olika näringsgrenar Näringsgren Antal sysselsatta Andel % Riket % Jord, skog o fiske 678 2,1 1,7 Tilverkning o utvinning ,8 15,1 Energiprod, vatten- och avfallsförsörjning 372 1,2 1,0 Byggnadsverksamhet ,1 6,7 Handel o kommunikationer ,0 17,6 Finansiell verksamhet, media o företagstjänster ,5 18,1 Personliga kulturella tjänster ,3 7,1 Utbildning o forskning ,7 10,2 Vård o omsorg ,2 16,0 Övrig offentlig förv ,4 5,4 Ej specificerat 243 0,8 1,1 Samtliga näringsgrenar ,0 100,0 Källa: SCB 14

15 Arbetskraftspendling Östersund har en lokal arbetsmarknad som inte bara försörjer östersundare. Kommunen har en arbetskraftsinpendling från övriga kommuner i länet på totalt personer och en utpendling på personer, således en nettoinpendling med personer, enligt pendlingsstatistik för år Största pendlingen sker mellan Krokom och Östersund, med en inpendling med personer och en utpendling med 824 personer. Därefter kommer Berg och Bräcke. Trenden är att inpendlingen från länets övriga kommuner ökar. Mellan åren 2000 och 2008 ökade inpendlingen med nästan 975 personer och utpendlingen med endast 342 personer. Det sker också ett pendlingsutbyte med andra regioner utanför länet. Här är det oftast fråga om veckopendling eller annan typ av pendling. Utpendlingen till övriga delar av Sverige uppgår, enligt statistik för år 2008, till personer och inpendlingen till personer. Mellan 2007 och 2008 ökade både ut- och inpendlingen. Största pendlingsutbytet sker (2008) med Stockholm, Sundsvall, Umeå och Ånge. Arbetsmarknad - arbetslöshet I september 2010 var (8,7 %) personer i åldrarna år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för september 2009 var (7,5 %), en ökning har skett med 463 personer trots att antalet nyanmälda lediga platser hos Arbetsförmedlingen har ökat jämfört med fjolåret. Den totala arbetslösheten för riket är 6,8 % och för länet 8,5 %. Ungdomsarbetslösheten ökar oroande. I september 2010 var (16,6 %) ungdomar år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för september 2009 var 737 (12,7 %), en ökning har skett med 265 ungdomar jämfört med Den totala ungdomsarbetslösheten för riket är 11,4 % och för länet 16,8 %. Näringslivsutveckling konjukturuppgång ger möjligheter till tillväxt Östersunds kommun antog ett tillväxtprogram 2009 med en övergripande målsättning att antalet invånare år 2020 ska uppgå till För att nå detta ska kommunen 2013 ha minst arbetstillfällen och minst 7000 företag. Minst 300 nya företag ska startas varje år och 30 etableringar ska komma under perioden Dessa målsättningar är mycket tuffa, särskilt med tanke på att Östersund drabbats svårt av lågkonjunkturen. Utvecklingen har gått åt fel håll. Från våren 2008, då arbetet med tillväxtprogrammet inleddes, till hösten 2010 har Östersund förlorat mer än 3000 arbetstillfällen. Många av de största privata arbetsgivarna har antingen lagts ned, gått i konkurs eller tvingats göra stora varsel, t ex Flextronics, ACB Laminat, Husqvarna, Jonsson & Paulsson, Cision, GoExcellent och SAS Biljettbokning. Dessutom tycks det osäkert om den planerade kriminalvårdsanläggning kommer att förverkligas. Hösten 2010 har ekonomin förbättrats avsevärt i omvärlden. Östersund ligger vanligtvis sent i konjunkturcykeln och det kan vara orsaken till att högkonjunkturen ännu inte märkts av så tydligt. Förhoppningsvis kan det regionala näringslivet hänga med och dra nytta av den uppgång som sannolikt väntar. Goda förutsättningar att skapa nya jobb finns inom t ex besöksnäring, vindkraft och IT. Det är av särskilt stor vikt att den privata sektorn kan utvecklas och skapa fler arbetstillfällen. Östersund kan på flera sätt bidra till att fortsätta förbättra företagsklimatet. Flera sådana aktiviteter finns i den handlingsplan som Kommunstyrelsen fastställt i oktober 2010 i syfte att uppfylla tillväxtprogrammets intentioner. Östersunds kommun har under de senaste åren arbetat med ett antal åtgärder för att förbättra företagsklimatet. Företagslots har introducerats för att höja servicenivån till företagen, fler företagsbesök genomförs, ett näringslivsråd har bildats, företagsträffar anordnas, nyhetsbrev distribueras regelbundet etc. För att ytterligare förbättra servicenivån gentemot företagen kommer under 2011 utbildningsprogrammet Förenkla helt enkelt att genomföras för kommunledningen samt cirka 100 av de tjänstemän som har mest företagskontakter. Kommunen deltar också i och finansierar en lång rad utvecklingsprojekt i syfte att skapa fler företag och kommersialisera fler innovationer, t ex Peak Innovation, Miun Innovation, Innovationsalliansen, Arena För Entreprenörskap, Nyföretagarcentum, Vindkraftcentrum och Ung företagsamhet. Från 2011 deltar Östersunds kommun i etableringssatsningen Midscand. För landsbygdsutvecklingen fortsätter satsningen på Leader Storsjöbygden. 15

16 Ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Hur skatteintäkterna förändras beror i första hand på skatteunderlagets utveckling. De viktigaste faktorerna för skatteunderlagets utveckling är sysselsättningsutvecklingen och löneutvecklingen. Även av regeringen beslutade regelförändringar, som t ex ändrade grundavdrag påverkar skatteunderlaget. Effekten av sådana förändringar kompenseras genom justeringar i kommunernas statsbidrag i enlighet med den s k finansieringsprincipen. En grundförutsättning är konjunkturutveckling och tillväxt. I kommunens skatteintäktsberäkning används Sveriges Kommuner och Landstings prognos över skatteunderlagsutvecklingen. Skatteutbetalningen till kommunerna grundas emellertid på den av regeringen årligen fastställda uppräkningsfaktorn för skatteunderlaget. Skillnaderna i skatteunderlagsökning mellan fastställd uppräkningsfaktor, prognos och faktiskt utfall enligt slutlig taxering regleras senare genom slutavräkningar. Som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången justerades skatteprognoserna ned dramatiskt inför och under arbetet med 2010 års budget. Med den ekonomiska återhämtningen pekar prognoserna nu på återhämtning, som dock går relativt långsamt. SKL har successivt justerat upp skatteunderlagsprognoserna. Skatteintäkterna i den slutliga budgeten grundas på SKL:s skatteunderlagsprognos oktober Skatteunderlaget i riket beräknas öka med 1,8 % 2010, 1,6 % 2011 (inklusive effekten av skattesänkningen för pensionärer), 3,9 % 2011 och 4,4 % Med nuvarande skatteutjämningssystem är skatteunderlagsutvecklingen i riket viktig även för den enskilda kommunen. I skatteintäktsberäkningen ingår skatteintäkterna från kommunens eget skatteunderlag inklusive eventuella slutavräkningar. Budgeterade skatteintäkter En årlig ersättning på ca 1,2 Mnkr från Landstinget (korrigering av skatteväxlingen i ÄDEL-reformen) ligger också i skatteintäkterna. Sammantaget beräknas kommunens skatteintäkter uppgå till Mnkr budgetåret 2011, Mnkr 2012 och Mnkr Statsbidrag och utjämning 2005 gjordes förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Inkomstutjämningen förändrades, kostnadsutjämningen förenklades och ett nytt statligt finansierat strukturbidrag infördes tillfördes en ny faktor till kostnadsutjämningen kompensation för höga lönekostnader och samtidigt gjordes en förändring i byggkostnadsfaktorn. För Östersund innebar förändringen att avgiften till kostnadsutjämningssystemet ökade med 13 Mnkr upphörde den statliga fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Första året behandlas fastighetsavgiften som ett statsbidrag och kommunen tillfördes 76 Mnkr. Förändringen blev kostnadsneutral genom att regleringsbidraget/-avgiften justerades med motsvarande belopp. Från 2009 kommer intäkterna från fastighetsavgiften att påverkas av kommande fastighetstaxeringar och bostadsbyggande beräknas kommunens intäkt uppgå till ca 90 Mnkr. Statligt finansierad inkomstutjämning Inkomstutjämning innebär att kommuner med en egen skattekraft under 115% av medelskattekraften får kompensation genom ett inkomstutjämningsbidrag upp till denna nivå. Kompensationsgraden är 95%. Kommuner med en högre egen skattekraft får betala en avgift på 85% av skillnaden mellan den egna skattekraften och 115% av medelskattekraften. Vidare ingår en regleringsavgift/ett regleringsbidrag för att upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna och för att kunna göra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna. Östersund får ett utjämningsbidrag som beräknas uppgå till nära 390 Mnkr Mnkr Skatteintäkter eget skatteunderlag 2 293, , ,0 Slutavräkning 8,7 - - Ersättning Landstinget 1,2 1,3 1,3 Summa 2 303, , ,3 Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen förenklades från 2005 och genom att antalet faktorer/delmodeller minskades till nio. Från 2008 tillkom en ny faktor/delmodell kompensation för höga lönekostnader och delmodellen byggkostnader förändras. Enligt den preliminära kostnadsutjämningen för 2011 uppgår kommunens avgift till 107 Mnkr. 16