Budget 2013 Flerårsplan Östersunds kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2013 Flerårsplan 2014-2015. Östersunds kommun"

Transkript

1 Budget 2013 Flerårsplan Östersunds kommun

2 POLITISK BUDGETSKRIVELSE... 3 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT VISON OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL.. 12 Vision Ekonomi - finansiellt mål Befolkning Lokalt Tillväxtprogram Miljöpolicy - miljömål Mål för personalarbetet Prioriterade områden Folkhälsa EKONOMISK ÖVERSIKT Samhällsekonomin Kommunernas ekonomi Demografi Arbetsmarknad och sysselsättning Ekonomiska förutsättningar Ekonomiska ramar Finansiell analys MARK- OCH EXPLOATERINGS- VERKSAMHET RESULTATBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET BALANSBUDGET NÄMNDERNAS VERKSAMHET Valnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Miljö- och samhällsnämnd Socialnämnd Barn- och utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Utförarstyrelse - Teknisk förvaltning Utförarstyrelse - Serviceförvaltning SPECIFICERING AV ANSLAGSMÄSSIGA FÖRÄNDRINGAR I DRIFTBUDGET/PLAN God ekonomisk hushållning SAMMANDRAG DRIFTBUDGET/PLAN SAMMANDRAG INVESTERINGSBUDGET/PLAN Grafisk mall: Blackeb Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Infobyrån, Östersunds kommun Tryck: Berndtssons Tryckeri AB 2

3 Övergripande politisk vision Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Politisk budgetskrivelse Östersunds kommun står inför flera utmaningar. Att stödja tillväxtförmåga och utvecklingskraft är fortsatt prioriterat. Östersund har en stark och bred majoritet som ser till kommunens bästa och som tar ansvar ekonomin men som också har kraft att driva igenom satsningar som på sikt genererar tillväxt, utveckling och därmed fler arbeten. Det ekonomiska läget i Sverige och i omvärlden är fortsatt osäkert. Att det ekonomiska läget är kärvt för Östersunds kommun beror bl a på vikande skatteintäkter för Löneutvecklingen är osäker eftersom inte alla avtal är tecknade och vi avsätter inför nästa år nya pengar för löneutvecklingen. För att reglera kommande pensionsutbetalningar och den påfrestning som sker när utbetalningarna ökar har kommunen arbetat upp en pensionsfond som i en nationell jämförelse är anmärkningsvärd. Vi tar ansvar för en god ordning och kontroll på ekonomin. Detta arbete har resulterat i att Östersund rankas som den tionde rikaste kommunen i Sverige. Men delar av kommunens verksamheter har kostnadsnivåer som ligger högre än vad vi borde ha. Vi kan inte acceptera att våra kostnader är högre än jämförbara kommuner. Vi vill se en effektiv kommunal organisation som arbetar med ständiga förbättringar. Tillgängliga resurser måste användas optimalt vilket kräver att välfärden organiseras effektivt och bedrivs ändamålsenligt. För att klara dessa utmaningar krävs ett kontinuerligt förändringsarbete kr/år avsätts 2013 och 2014 för en processledare som kan stödja förvaltningarna i detta viktiga arbete. Övergripande politisk vision Den övergripande politiska visionen som ska styra det politiska arbetet i Östersunds kommun. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Jobb och företagande Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög och de viktiga insatser som sker via Navigatorcentrum räcker inte till. Vi behöver därför kraftsamla samhällets alla 3

4 resurser för att minska ungdomsarbetslösheten. Vi budgeterar 20 miljoner kr för en rejäl satsning på att bekämpa ungdomsarbetslösheten (varav 10 miljoner under 2013 och lika mycket under 2014). Företagsklimatet ska stärkas. En översyn av kommunens näringslivskontor och organisationen kring det har påbörjats. Östersund ska vara en av de mest attraktiva platserna för företagsetableringar. Befintliga företagare och nya etablerare ska ha bästa möjliga förutsättningar för att starta eller bedriva företag. Det ska vara lätt för företag och organisationer att hitta utbildad och kvalificerad arbetskraft. Jämtlands Gymnasieförbund, den kommunala gymnasieskolan, ska fortsätta att i nära samarbete med näringslivet erbjuda utbildningar med inriktning på arbete och företagande. Tillväxtprogrammet utvärderas nu för att säkerställa åtgärder som leder till ökad befolkning. Boendet I Östersund byggs nya bostäder och efterfrågan är stor på olika upplåtelseformer i alla prisnivåer från studentboende till villor. För att klara målet om invånare 2020 krävs en planberedskap för ökat bostadsbyggande. Som ägare av Östersundshem AB är kommunen aktiv genom tydliga ägardirektiv, men vi ska även i översiktsplanen hitta nya attraktiva lägen för bostadsbebyggelse i hela kommunen och ta höjd för en befolkningsökning i enlighet med Tillväxtprogrammet. Hela Östersund ska leva. Därför har vi inlett ett arbete med att ta fram ett landsbygdsprogram för utveckling i hela kommunen, som ett komplement till Tillväxtprogrammet. Strategier för framgångsrik utveckling i Östersund. Agenda 21 har en stark och styrande vision som har fastställts av fullmäktige. Vi har förutsättningar att bli Sveriges klimatsmartaste kommun och region och det höjer vårt attraktionsvärde när företag och människor väljer etablerings- och bostadsort. Tillgång på förnyelsebara fordonsbränslen är av största vikt, och där är biogasen väsentlig. Arbetet med en biogasstrategi för att långsiktigt säkra tillgång och distribution av biogas som fordonsbränsle har påbörjats. Den livskvalitet som varje medborgare upplever är en grund för bra hälsa och välmående. I bedömning av folkhälsan ingår både tillgång till arbete, kultur, fritid, möjligheter till inflytande, bra uppväxtvillkor för barn och ungdomar samt ett värdigt åldrande. Nämnder och styrelser har ett särskilt viktigt ansvar i arbetet med att nå de av fullmäktige fastställda målen kring folkhälsa. Kommunen ska bevaka att mänskliga rättigheter och särskilt barnkonventionen uppmärksammas och efterlevs. Kommittén för mänskliga rättigheter kommer under 2013 att särskilt fokusera på barn och ungas situation utifrån barnkonventionen. Allt ideellt arbete som sker i våra olika föreningar (frivilliga samhällsarbetares förening, pensionärsföreningar, handikappföreningar, idrottsföreningar m fl) bidrar med ett viktigt mervärde, inte bara för sina medlemmar, utan även för samhället i stort. Därför vill vi se över hur vi från kommunen kan stödja dem mer i sitt viktiga arbete. En mångfald av människor med olika nationella och etniska bakgrunder är en förutsättning för att vi ska vara och uppfattas som en modern ort med stark solidaritet. Östersund ska vara en kommun som arbetar aktivt mot diskriminering och rasism, och för människors lika värde. Vi behöver en ökad invandring även för att klara personalförsörjning och öka befolkningen. Östersund ska fortsätta sitt arbete med en förstärkt demokrati, ökad tolerans och jämställdhet. Öppenhet ska prägla kommunens arbete och förhållningssätt såväl till medborgarna som i det politiska samarbetsklimatet. Vi vill stärka medborgardialogen och bidra till en bättre samtalston i den politiska debatten. Ungdomsrådets arbete har formats till en spännande arena för unga människor. Detta kan bara ske med ett aktivt deltagande av ungdomarna själva och deras föreningar. Mobiliseringen mot alkohol och droger är ett strategiskt och kommungemensamt arbete som syftar till att stärka civilsamhället som motståndskraft mot de destruktiva krafterna och som behöver en central samordning. Östersund som destination Östersund har tagit plats bland de bästa arrangörsorterna i Europa. Svenska skidskytteförbundet har beslutat att ansöka om VM i Skidskytte 2017 vilket bl a innebär att en utbyggnad av skidstadion nu prioriteras. Satsningarna på Skiduniversitetet, Nationellt vintersportcentrum och Peak Innovation bidrar till att stärka Östersund som arrangemangs- och besöksstad och därmed till att Östersund blir ledande inom upplevelseoch besöksnäringarna med Mittuniversitet som landets främsta vintersportuniversitet. 4

5 Kulturen tar en allt viktigare plats i utvecklingen av Östersund, och kommunens utredning får visa hur vi ska satsa på kultur som strategiskt utvecklingsområde. Östersund är en stark besöksstad, både för sommar- och vinterturism. Östersund som arrangemangs och besöksstad ska bli ännu bättre. Turistbyrån, det nystartade destinationsbolaget Destination Östersund AB, City Östersund samt det lokala näringslivet är alla viktiga aktörer i den utvecklingen. En välkomnande stadskärna lockar besökare och arbetet med citys utveckling prioriteras. Detta är viktiga signaler för att få fler att vilja satsa i kommunen. Kommunens medarbetare en strategisk resurs Alla medarbetare är en strategisk resurs för att ge medborgarna bästa möjliga service. Östersunds kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. De personalpolitiska målen 2013 fokuserar på arbetsmiljö och hälsa, personalförsörjning, jämställdhet och mångfald. De personalpolitiska aktiviteterna prioriteras utifrån de politiska målen. Chefs- och ledarskapsprogrammet fortsätter och breddas under 2012 till att omfatta kommunens samtliga medarbetare för att ge en grund för ett gott medarbetarskap. Vi avsätter nya medel för en fortsatt satsning på chefs- och ledarutbildningen som visat sig viktig och framgångsrik. Arbetet med att samtliga tillsvidareanställda ska erbjudas önskad sysselsättningsgrad fortsätter men vi är medvetna om den målkonflikt som uppstår när vi söker den effektivaste organisationen. Antalet anställda med utomnordisk bakgrund ska öka och till 2015 uppgå till minst samma andel som bland kommunens befolkning i övrigt. De stora nyheterna i denna budget blir en satsning för att bekämpa ungdomsarbetslösheten samt en satsning på kompetenshöjning av personalen inom såväl barnoch utbildningsförvaltningen samt vård och omsorgsförvaltningen. Ekonomiska förutsättningar och ramar Bokslutet 2011 för Östersunds kommun redovisade + 71 miljoner kr (att jämföras med budgeterade +30 miljoner kr). Vi anser att kommunens ekonomiska läge innebär att vi tillfälligtvis kan frångå beslutet om att budgeten ska klara en god ekonomisk hushållning, dvs ett överskott på 2 %. Majoritetens budget innebär därför ett resultat på 45 miljoner kr för Vårt förslag till budget 2013 innebär följande viktiga satsningar: 10 miljoner kr var åren för en satsning på att minska ungdomsarbetslösheten. 10 miljoner kr 2013 för inköp av IT läromedel (utöver redan budgeterade 3,5 miljoner kr per år). 5 miljoner kr var åren 2013 och 2014 för en satsning på kompetenshöjning av personal inom skolan. 10 miljoner kr 2013 till fria arbetskläder för vårdpersonal (anställda av Östersunds kommun) samt för kompetenshöjning av personalen inom vård och omsorg. För 2014 är motsvarande summa 5 miljoner kr. Kommunens investeringar måste i varje enskilt fall prövas mot nyttan/behovet. Vår investeringsbudget innebär att vi för 2013 och åren därefter föreslår en investeringsbudget som innebär att Östersunds kommuns låneskuld (270 miljoner kr) inte ska utökas, utan de investeringar som genomförs sker utan ny upplåning. Målsättning resultat Östersunds kommun ska långsiktigt ha en god ekonomisk hushållning. Den slutliga budget som vi lägger fast innebär ett resultat på 45 miljoner kr vilket är något under vad som räknas som god ekonomisk hushållning. En del av de satsningar som vi föreslår finansieras av den återbetalning av AFA-medel som kommer ske i november i år med cirka 50 miljoner kr och vi öronmärker dessa medel för viktiga satsningar de kommande åren. Kommunala bolagen Vestibulum AB Uppdraget att vid marknadsmässigt lämpligt tillfälle avveckla industrifastigheter kvarstår. Efter genomförda försäljningar ska bolagets verksamhet avvecklas i samråd med styrelsen för Östersunds Rådhus AB. Jämtkraft AB Jämtkraft ägs för att garantera det långsiktiga allmännyttiga intresset av att kontrollera tillgången på energi till konkurrenskraftiga priser, som en avgörande faktor i regionens attraktionskraft och förutsättningar att utvecklas. Ägandet av Jämtkraft ska ge tillgång till ett 5

6 aktivt energipolitiskt instrument. Genom en miljömässigt hållbar energiproduktion ska bolaget bidra till att kommunen ges bättre förutsättningar att uppnå visionen om hållbar tillväxt. Företaget ska agera offensivt för att växa och stärka sin ställning i regionen. Östersunds kommun ska alltid vara en stark majoritetsägare. Östersundshem AB För oss är bostaden en social rättighet. Alla människor, inte bara de med särskilt goda ekonomiska förutsättningar, ska ha möjlighet att leva i bra bostäder till rimliga kostnader i en trygg boendemiljö. Vi vet att en fungerande bostadsmarknad har stor betydelse för ökad sysselsättning och ekonomisk utveckling. Vi planerar att Östersundshem bygger 100 nya bostäder varje år under de närmaste åren och är aktivt i frågorna om fler seniorbostäder och om ungdomars situation på bostadsmarknaden. Våra mål när det gäller ökad tillgänglighet ska vara styrande i planeringen. Östersund Turist och Kongress AB Turistbyrån ska fortsätta att arbeta med mottagningen av besökare och att tillsammans med andra bedriva marknadsföring av Östersund som besöksstad. Bolaget ska arbeta i nära samverkan med det nya destinationsbolaget Destination Östersund AB och framtida strategier för besöksnäringen ska utvecklas i dialog. En ev samägd drift av Turistbyrån mellan näringsliv och kommun är ett scenario som för närvarande utreds. Satsningarna på besöksnäringen är viktiga och långsiktiga och gemensamma insatser förstärker en positiv utveckling. Östersunds Rådhus AB Ägardirektiven behandlas i särskild ordning av kommunfullmäktige i april och ska spegla vår uppfattning vad bolagen ska göra de närmaste åren. Ägardirektiven ska föregås av en värdeskapande dialog mellan kommunledningen och respektive bolagsledning. Nämnder och styrelser Trots god ekonomi behöver vi nu spara i kommunens verksamhet samtidigt som vi först tillför pengar för kostnads- och lönehöjningar. Vi anser att det är fullt möjligt att göra den kommunala verksamheten effektivare. Den effektivitetsdiagnos som nu påbörjats kommer vara ett viktigt underlag för ett ständigt förändringsarbete. Samtliga nämnder och styrelser uppmanas därför att särskilt se över sin administration och organisation för att säkerställa att det är den effektivaste organisationen som vi har. Kommunstyrelsen har den samordnande funktionen för organisationsgenomlysningen och vi budgeterar kr per år för 2013 och 2014 för att leda detta viktiga arbete. Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige (Kommunbidrag 2013: 214,6 miljoner kr, exkl. lönebuffert 18,5 miljoner kr och gymnasieskola 201,9 miljoner kr)* Den viktiga satsningen på kundcenter för att bättre kunna möta medborgarna och övrigas behov av information och service innebär att vi avsätter ytterligare medel med 4,7 miljoner kr för Medel för satsning på samarbete med Mittuniversitetet har markerats särskilt och vi budgeterar 6 miljoner kr för detta så att den satsningen kan fortsätta även 2015 och framåt. Jamtli får ett utökat driftsbidrag fr o m 2013 med kronor per år. Östersunds kommun upphandlar varor och tjänster för cirka 1 miljard kronor varje år. Vi ska stärka kommunens uppföljning, utvärdering och tillsyn i all upphandling samtidigt som vi vill använda oss av de ökade sociala krav som Malmö stad och Göteborgs kommuns upphandlingskontor visat vägen för. Ett nytt hyresavtal för Thomée är nu tecknat och kommunen säkerställer därmed ägandet av ångbåten, men driften överlåts åt entreprenörer. Barn- och utbildningsnämnden (Kommunbidrag 2013: 985,3 miljoner kr)* Vi satsar nu dryga 48 miljoner kr på skolan. Satsningen innebär dels en extra satsning på inköp av IT läromedel med 10 miljoner kr under 2013, dels en satsning på kompetenshöjning av personal med 5 miljoner kr per år fr om 2013 och nämnden har inget sparkrav Dessutom utökas nämndens budget med 2,5 miljoner kr 2013 för ökade kostnader för skolskjutsar och ytterligare en miljon kronor för ökad hyra av skollokaler bl a Klockhuset på Frösö Strand. Östersunds kommun har en bra kvalitet i såväl förskola som grundskolan. Det visar de undersökningar och jämförelser som sker med andra kommuner. Vårt mål är att alla elever ska ha behörighet till gymnasieskolan. Under 2012 påbörjas också arbetet med en ny Plan för Lärande där politikens mål och visioner fastställs. Den nya skollagen som kom att gälla från den 1 juli 2011 påverkar nämndens arbete framöver. Anpassningen till den nya skollagen, nya betygskriterier, lärarbehörigheter och de nya kursplanerna ska fortgå allt detta 6

7 ställer stora krav på personalen under omställningen. En översyn av skolorganisationen pågår och ett beslut fattas av Kommunfullmäktige innan årsskiftet. Vi vill förstärka dialogen med barn, ungdomar och föräldrar för att tillvarata deras engagemang i skolfrågor. Vård- och omsorgsnämnden (Kommunbidrag 2013: 1126,1 miljoner kr)* Vård och omsorgsnämnden har i budget 2012 tillförts 48 miljoner kr. En extern granskning av vård- och omsorgsnämndens ekonomiska situation presenterades under våren Slutsatsen från den genomlysningen klargjorde att nämndens budgetram skall räcka. Vi satsar nu totalt 15 miljoner kr på kompetenshöjning av personalen för och för införande av arbetskläder till vårdpersonal anställd i Östersunds kommun. Valfrihet (LOV) införs i hemtjänsten, vilket ger fler entreprenörer möjlighet att driva verksamhet och en ökad valfrihet för brukarna. Ersättningssystemet ska dock utformas på så sätt att det rehabiliterande förhållningssättet även fortsättningsvis ska genomsyra verksamheten. Vi vill också kunna avgöra, som kommunal beställare, i vilken form välfärdsverksamheterna ska bedrivas. Vi bevakar därför eventuella förändringar i lagstiftningen som skulle kunna ge stiftelser, kooperativ och ideella föreningar nya möjligheter. Under 2013 står två nya särskilda boenden på Skogsbruksvägen klara för inflyttning. Nämnden upphandlar nu driften av de nya boendena på Skogsbruksvägen. Upphandlingsunderlaget ska inför detta ytterligare utvecklas med sociala krav som t ex anställningsvillkor, arbetsmiljö, lön samt ickediskriminering Socialnämnden (Kommunbidrag 238,3 miljoner kr)* Samarbete mellan Socialnämnden och övriga aktörer i samhället och det interna samarbetet inom kommunen kan ständigt förbättras. För att säkerställa att den öppen- och slutenvård som nämnden byggt upp under de senaste åren får avsedd effekt, när det gäller kostnadseffektivitet och att det är rätt insatser, ska de satsningarna inom öppenvården kontinuerligt följas upp och utvärderas. Det förebyggande arbetet för barn och ungdomar mellan samt år har omorganiserats till mer individuell inriktning, vilket kommer att ha utvärderats under Detta innebär individuella samtal, kontakter med föräldrar, skola och andra berörda. Kommunens förebyggande arbete förstärks genom ett samarbete med Ungdomspolisen som delar lokal med coacherna. Även om unga människors alkoholbruk minskar något i de nationella undersökningarna, så är drogsituationen allvarlig i Östersund. Mobiliseringen som vi gör tillsammans med andra i länet är viktigt och har särskilt hög prioritet. Östersund har fortfarande högre kostnader för IFO än jämförbara kommuner i landet utifrån standardkostnader. Detta förhållande måste nämnden ändra, och ska omgående vidta åtgärder för att sänka kostnaderna. Nämnden ska inom befintlig ram säkerställa det viktiga samarbetet mellan personal inom socialtjänsten och polisen, framförallt för våra barn och ungdomars trygghet och rättssäkerhet. Vår 20 miljoners satsning de kommande två åren för att bekämpa ungdomsarbetslösheten ska ge positiva effekter på nämndens ekonomi så att kostnader för försörjningsstöd minskar. Miljö- och samhällsnämnden (Kommunbidrag 148,3 miljoner kr)* Kommunens arbete med klimat, trygghet, trivsel och tillgänglighet är viktigt för Vinterstadens framgångar och tillväxt. Olika aktiviteter som stärker Vinterstadens profil, tillväxtprogrammet och ökar folkhälsan, så som Vinterparken och förnyelsen av Badhusparken är viktiga. Klimatåtgärder för att uppnå målet om fossilbränslefri kommun 2030 och hur värnandet av biologisk mångfald kan ske ska lyftas upp i nämndens arbete. Grön trafik och förnyelse av gatubelysningen är viktiga åtgärder i det arbetet. Kollektivtrafiken har en stor samhällsnytta, men kostnadsutvecklingen måste noga följas. Skötsel och driften av våra gator och vägar ska vara effektiv, ekonomisk och hållbar. Projektet med att byta ut gatubelysningen med energilampor påskyndas och väglyseföreningar prioriteras i första hand. Åtgärden är en lönsam investering och återbetalar sig. De vägsträckor där vägbelysningen har varit nedsläckt tänds. Utöver en extra insats med att byta ut gatubelysning kommer en översyn och uppföljning av kommunens energibesparingsarbete att genomföras. För att tända gatubelysningen tillförs nämnden ytterligare kr från 2013 och framåt. 7

8 För att säkerställa en bra vinterväghållning tillförs nämnden ytterligare kr. För underhållsbeläggningen sommartid utökas budgeten med en miljon kr och därmed har nämnden 3 miljoner kr fr om 2013 för detta arbete. Kultur- och fritidsnämnden (Kommunbidrag 110,4 miljoner kr)* Serviceförvaltningen och Teknisk förvaltning är viktiga i kommunens miljöarbete. Att minska utsläppen av växthusgaserna är givetvis viktigt. Utförarstyrelsen ska medverka till miljösmarta åtgärder, samt i miljöarbetet hitta pragmatiska lösningar där den egna konkurrenskraften stärks. I dialog med övriga nämnder, ska styrelsen som utförare vara en aktiv part i att hitta effektiviseringar i verksamheten. Jämtlands Gymnasieförbund (Budgeterad ersättning 2013: 201,9 miljoner kr läggs under KS att täcka kommunens ansvar för gymnasieskolan)* Under året ska nämnden fortsätta sitt arbete med att stärka samarbetet med både idrotts- och kulturföreningar. Samverkansråd Idrott och Samverkan Kultur är viktiga organ i det sammanhanget, och det är i första hand där de strategiska diskussionerna ska föras. Samarbetet med föreningslivet, och att tillsammans med dem utveckla vårt kultur- och fritidsutbud är något som nämnden ska prioritera högt. Medborgardialog ska vara ett sätt att öka medborgarnas inflytande. Nämndens prioriterade målgrupp är barn och unga, och nämnden ska fördjupa arbetet med jämställdhet och tillgänglighet särskilt för den gruppen. Östersunds kommun fortsätter att satsa på Mötesplatser Unga, och där har nämnden en viktig uppgift att fördela resurser så att de kommer de unga bäst till del. Utförarstyrelsen (Budgeterad ersättning 2013: 9,3 miljoner kr) Det är till stor del utförarstyrelsen som utför de olika uppdrag som beställarnämnderna vill ha utförda. Under styrelsen ligger både serviceförvaltningen och teknisk förvaltning. * Totalsumma kommunbidrag är justerat i enlighet med kommunfullmäktiges beslut Antalet elever fortsätter att minska till 2016, vilket minskar ägarkommunernas anslag. Förbundets ambition är att detta inte ska påverka kvaliteten. Anpassning av antalet anställda sker när elevantalet minskar. De kostnadsökningar som följer av reformen bör rimligtvis staten stå för. TeknikCollege Mitt och Vård- och omsorgscollege är viktiga satsningar för företag, kommuner och landstings behov av kompetent arbetskraft. Målet med att få fler elever som går vidare till fortsatt/vidare utbildning efter gymnasiet står kvar. Vi lägger inga ytterligare besparingar på gymnasieförbundet utöver den anpassning som måste ske när elevantalet minskar. Vid ägarsamråd med övriga kommuner har information givits om den nu mer realistiska tidplan som gäller för om- och tillbyggnaden av Wargentinskolan till Gymnasieby vilket påverkar förbundets budgetram. Jämtlands Räddningstjänstförbund (Budgeterad ersättning 2013: 32 miljoner kr) Ägarkommunerna har kommit överens om att förbundet slipper besparingar 2013 eftersom förbundet inom sin budget ska rymma de investeringar för nytt övningsområde samt det nya kommunaktionssystemet RAKEL. Detta innebär med andra ord effektiviseringar i befintlig verksamhet. Framtiden i fokus! I Östersund har människor bra förutsättningar att leva ett gott liv med bra livskvalitet. Det är de som bor i Östersunds kommun som är den viktigaste utvecklingskraften. Det är medborgarna i kommunen som vi företräder. Vi arbetar med att utveckla ett attraktivt Östersund med framtiden i fokus. Östersund den 28 augusti 2012 AnnSofie Andersson Karin Thomasson Carina Zetterström Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Centerpartiet 8

9 9

10 Kommunfullmäktiges beslut (utdrag ur Kf ) Utdebiteringen för Östersunds kommun 2012 fastställs till 22:37 för varje skattekrona. Resultat-, kassaflödes- och balansbudget för år 2013 daterade , antas. Av engångsintäkt om 50 mnkr år 2012 (AFA 1 ) har 45 mnkr lagts ut som satsningar under år 2013 och 2014, vilket medför ett lägre budgeterat resultat dessa år mot normalt. Inom resultatet kan kommunfullmäktige under budgetåret 2013 disponera högst 12 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda behov. Kommunstyrelsen kan under budgetåret 2013 disponera högst 3 mnkr av rörelsekapitalet för finansiering av oförutsedda behov. Förslag till driftbudget för 2013 med ett kommunbidrag per nämnd/styrelse för anslagsfinansierad verksamhet och med inriktningsmål, effektmål och nyckeltal fastställs. För intäktsfinansierad verksamhet - affärsdrivande verksamheter, interna stödfunktioner och tekniska verksamheter - överförs årets resultat till eget kapital. För anslagsfinansierade nämnder och deras verksamheter/enheter överförs ej årets resultat. Kommunstyrelsen bemyndigas att, inom avsatt lönereserv på 18,5 mnkr, fördela erforderligt löneökningsutrymme till berörda nämnder när löneökningsbehovet för 2013 fastställts. Verksamheternas budgetramar justeras utifrån beräknad sänkning av elpris 2013 till 40 öre/kwh och ett genomsnittligt fjärrvärmepris på 330 kr/mwh. För att möta osäkerheter kring prisutveckling inom energiområdet har det tidigare avsatts en buffert. Kommunstyrelsen får inom avsatt buffert fördela ut erforderliga medel till nämnder/styrelser efter redovisning av faktiska kostnader. I det fall elpriset blir lägre kommer nämndernas/ styrelsernas budgetram att regleras ner. Ekonomisk flerårsplan för exkl sparkrav, daterad , antas. 10 mnkr år 2013 och 2014 avsätts (ur AFA-medlen) för satsningar mot ungdomsarbetslöshet. Ramökning för ekonomiskt bistånd medges därför ej. Medlen tillförs Kommunstyrelsen. Till förbättring av underhållsbeläggning i kommunens gatu- och vägnät utökas driftbudgetram för Miljö- och samhällsnämnden med 1 mnkr årligen, förutom ett tillskott till vinterväghållning om 0,9 mnkr årligen. 1 Företaget AFA Försäkring kommer att i slutet av år 2012 återbetala tidigare inbetalda premier inom kollektivavtalade sjukförsäkringssystemet för år 2007 och

11 för investering i en ny pistmaskin ur den ospecificerade investeringspotten. Möjligheten att avsätta en bestämd del av investeringsbudgeten för klimatåtgärder utreds. Investeringsbudgeten inkluderar godkända ombudgeteringar från 2012 till 2013 för Miljö- och Samhällsnämnden 7,9 mnkr och Kultur- och Fritidsnämnden 0,5 mnkr. Utförarstyrelsen medges 0,6 mnkr i utökad investeringsram för För fastighetsrelaterade investeringar i skolor krävs kommunstyrelsens igångsättningstillstånd. Östersunds kommun investerar i en fältarbetsgrupp genom att fortsätta att prioritera det förebyggande och uppsökande arbetet. Socialnämnden får därför i uppdrag att utifrån pågående utvärdering prioritera nödvändiga förbättringar av det uppsökande arbetet för att erbjuda grupper och enskilda sitt stöd och sin hjälp. Revisorernas budget för 2013 fastställs till 2,4 mnkr. I flerårsplan för 2014 och 2015 upptas 2,4 mnkr för revisorernas budget. Barn- och utbildningsnämnden undantas från sparkrav 18 mnkr 2013 och 10 mnkr åren , för bibehållande av bl a öppen förskola. Till skolans område tillförs (ur AFA-medlen) Barn- och utbildningsnämnden 10 mnkr år 2013 för IT-läromedel. För kompetenshöjning tillförs även 5 mnkr för åren 2013 och 2014 (ur AFA-medlen). Ramtillskott för lokalhyror ges för Fagervallskolan, Orrviken och Östbergsskolan/Klockhuset med netto 1 mnkr. För kompetenshöjning inom Vård- och omsorgsnämndens område samt till arbetskläder tillförs nämnden 10 mnkr år 2013 (varav 5 mnkr ur AFA-medlen) samt 5 mnkr för år Socialnämndens begäran om utökad budgetram avseende familjehemsplacerade barn och ungdomar avslås. Uppföljning av kostnadsutvecklingen sker i samband med budgetuppföljning För att möta osäkerheter kring möjligt utbyggnadstakt för nya LSS-boenden har tidigare avsatts central buffert. Kvarvarande belopp är för år mnkr och för år ,5 mnkr. Kommunstyrelsen får inom avsatt buffert fördela ut erforderliga medel till vård- och omsorgsnämnden, efter deras särskilda redovisning av faktiska kostnader som överstiger de till nämnden redan fördelade medel för ändamålet. Internräntan sänks till 2,9 %. Kultur och fritidsnämndens driftbudgetram utökas som beredskap för hyreshöjningar och ersättningar enligt nämndens äskanden med totalt 577 tkr. Investeringsbudget för 2013 fastställs för samtliga nämnder och styrelser per verksamhetsområde (verksamhet två positioner eller motsvarande) enligt underlag från dessa och efter budgetberedningens ändringar, förutom enskilda investeringsobjekt överstigande 10 mnkr som fastställs per objekt. Vidare tas 1,1 mnkr 11

12 Vision och kommunövergripande mål Kommunfullmäktige har beslutat om en långsiktig vision för en hållbar utveckling som är styrande för kommunens arbete inom alla områden. Utifrån visionen fastställer fullmäktige inriktningsmål för verksamheten i olika sektorplaner (kultur, socialtjänst, skola, vård och omsorg, trafik, idrott). Förutom mål för verksamheten (finns redovisade under respektive nämnd) fastställer också fullmäktige ett antal kommungemensamma inriktningsmål och effektmål inom områdena ekonomi, miljö och personal samt prioriterar utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Kommunen har fastställt en övergripande styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp och som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. Kvalitets-, miljö- och folkhälsoarbetet är integrerat med budgetarbetet i styrmodellen. Formulera mål Utkräva ansvar Fördela resurser Följa upp och utvärdera VISION för ett hållbart Östersund Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. EKONOMI - finansiellt mål I kommunens ekonomiska planering bör det ekonomiska resultatet uppfylla kriteriet för god ekonomisk hushållning. Hittills har det inneburit ett resultat motsvarande ca 2 % av skatteintäkter och statsbidrag, dvs ca 60 mnkr per år. Den ursprungliga tanken var att 15 mnkr bör finnas för oförutsedda behov i verksamheten samt 45 mnkr bör finnas för direktfinansiering av investeringar. Om kommunen behöver uppta lån för investeringar måste resultatet numera även inrymma dess amortering. På sikt bör det finansiella målet därför uppgå till ca 2,5 % kvar i resultat av skatteintäkterna, beroende på storlek på lån/år och amortering. För 2013 budgeteras ej ett resultat i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det är ett tillfälligt, lägre resultatkrav med anledning av ett väntat bättre resultat för 2012 än budgeterat, en engångshändelse. Ambitionen är att god ekonomisk hushållning normalt ska gälla. BEFOLKNING mål för en ökad befolkning För kommunen gäller befolkningsmålsättningen invånare 2013, invånare 2014 och invånare 2015, d v s en ökning med 250 invånare per år under treårsperioden. LOKALT TILLVÄXTPROGRAM mål Kommunfullmäktige fastställde den 18 juni 2009 ett nytt tillväxtprogram som är ett övergripande strategiska dokument och vägledande för kommunens arbete för utveckling och tillväxt. För att skapa en positiv och framgångsrik samhällsutveckling är det viktigt att lyfta fram de områden som är de viktigaste ur ett tillväxtperspektiv och kommunfullmäktige har beslutat om följande mål på kort och lång sikt: Öka befolkningen Antal invånare 2020 är Öka antalet arbetstillfällen Antal arbetstillfällen 2013 är

13 Antal företag 2013 är Antal nya företag är 300 stycken/år under perioden Antal etableringar är 30 stycken under perioden Fler besökare Antal kommersiella gästnätter 2013 är Resultat 31 dec 2011 Antal invånare: Antal förvärvsarbetande 2010: Antal företag: varav nyetablerade företag: 430 Antal kommersiella gästnätter 2010: (exkl. camping) MILJÖPOLICY OCH MÅL FÖR MILJÖARBETET Kommunfullmäktige har prioriterat 8 miljöaspekter och utifrån dessa formulerat och fastställt följande miljöpolicy. Vinterstaden Östersund tänker, genomför och kommunicerar smarta miljölösningar på kort och lång sikt. Det innebär att: Användningen av energi och material skall vara effektiv i relation till nyttan där fossilfria lösningar systematiskt genomförs. Kommunens verksamhet bygger på ett kretsloppstänkande och bidrar till en ökad miljömedvetenhet hos kommunens invånare. Nyttjande av mark och vatten är en långsiktig hushållning som ger en rik variation av naturtyper, biotoper och arter. Kommunens verksamhet genomförs så att negativ inverkan på omgivningen i form av utsläpp till luft, mark och vatten blir så liten som möjligt. Kommunen använder inte kemiska bekämpningsmedel i den egna verksamheten och på kommunal mark. Kommunen arbetar med att förbättra och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden och förebygga föroreningar. Kommunen informerar leverantörer och entreprenörer om kommunens miljöarbete. Kommun motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av uran i kommunen. Kommunen skall i all verksamhet klara alla gällande lagkrav inom miljöområdet Kommunens miljöpolicy skall öppet kommuniceras med alla anställda och i tillämpliga delar med personer som arbetar för eller på uppdrag av kommunen samt övriga intresserade. Utifrån miljöpolicyn och prioriterade miljöaspekter har följande inriktningsmål och kommunövergripande effektmål fastställts av fullmäktige: Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt 2030 Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjningen och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjningen vidtas. MÅL FÖR PERSONALARBETET Följande inriktningsmål och kommunövergripande effektmål är fastställda av kommunfullmäktige: Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser är hälsofrämjande och ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Kommunövergripande effektmål: Sjukfrånvaron minskar och överstiger inte 5,5 %. Östersunds kommun är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder utvecklingsmöjligheter och goda arbets- och anställningsförhållanden. Kommunövergripande effektmål: Värdet på medarbetarundersökningens nöjdmedarbetarindex (NMI) bibehålls eller förbättras jämfört med värdet Östersunds kommun har arbetsplatser som präglas av mångfald och där alla medarbetare värderas lika. Kommunövergripande effektmål: Andelen anställda med utomnordisk bakgrund ökar jämfört med År 2015 är ambitionen att andelen uppgår till samma andel som befolkningen i Östersunds kommun. PRIORITERADE OMRÅDEN FOLKHÄLSA Inom folkhälsoarbetet har kommunfullmäktige prioriterat fyra strategiska utvecklingsområden för perioden : Minska tillgång och efterfrågan på alkohol, narkotika, tobak och andra droger Elevers behörighet till gymnasieskolan Sociala mötesplatser för unga och äldre Delaktighet och inflytande för barn och äldre. 2 Målet är satt utifrån en tidigare mätteknik, där siffran var relevant. Dagens mätteknik inom camping, samt att camping har bytt redovisningsställe för statistik gör att totalt verkligt utfall för 2010 hittills inte kunnat fås. Målet kommer att omarbetas till nästa programperiod för bättre korrelation mot nuvarande verkligt utfall. Redovisat utfall för kommersiella gästnätter 2010 i rutan nedan avser därför endast hotell och vandrarhem. 13

14 Ekonomisk översikt Samhällsekonomin Konjunkturläget Den skuldkris som pågått ett tag i framförallt Sydeuropeiska länder är f n inte löst och framstår nu som förvärrad. Svensk ekonomi har dock fortsatt växa, om än den nu bromsat in och vänder ner Svensk export har, trots en stark krona och svag internationell konjunktur, utvecklats snabbare än importen. Det, samt att utvecklingen på arbetsmarknaden varit oväntat bra första halvåret 2012, har bidragit till Sverige klarat sig hyggligt. Skeendena i omvärlden gör att tillväxtutsikterna skruvas ner något just nu för den närmaste tiden. Prognosinstituten räknar med försvagad sysselsättning fram till och med Då väntas arbetslösheten gradvis sjunka. Det förutsätter att skuldkrisen i Europa löser sig och att den finansiella oron minskar, dvs att konsumtion och investeringar kommer igång. Därmed blir det lite mer fart i svenska ekonomin igen och vid ca 2016 väntas ett s k normalläge. Trots lågkonjunkturen kan sammanfattat sägas att läget för Sverige relativt andra länder är gott och tillväxtutsikterna för svensk ekonomi är ljusa. 3 Sjunkande löneökningstakt och inflation Den försvagade sysselsättningen bedöms hålla tillbaka löneökningarna ytterligare en tid. Även inflationen dyker 2012 men ökar sedan de närmsta åren måttligt. Enligt Sveriges kommuner och landsting bedöms lönerna öka med 2,8-3,4 % under planeringsperioden Inflationen ökar, mätt i KPI, endast 1 % 2013 och tros nå 2,5 % Kommunernas ekonomi De flesta kommuner klarar idag kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Kommunsektorns finanser är i relativt gott skick trots lågkonjunkturen. I offentliga sektorn i Sverige finns inte samma behov av besparingar som i många andra länder. Enligt SKL:s skatteunderlagsprognos som ligger till grund för skatteberäkningen i budgeten, ökar skatteunderlaget mer i slutet av planeringsperioden än de första åren. Demografi Befolkningsutveckling Fram till 1996 hade kommunen en stadig befolkningstillväxt noterades den högsta befolkningssiffran hittills med invånare. Sedan följde flera års minskning, men från 2005 ökade invånarantalet igen till och med års siffra innebar en minskning på 43 personer och invånarantalet uppgick till Befolkning Fritt ur SKLs informationsmaterial och Konjunkturinstitutets rapport, augusti

15 Normalt uppvisar det tredje kvartalet varje år en positiv utveckling av invånarsiffran, till följd av nytillkomna studenter vid Mitthögskolan. Kommunfullmäktige beslutade 2008 om en befolkningsmålsättning med start på invånare Därefter en årsvis ökning med 250 personer för att vid 2013 nå invånare. Inför budgetarbetet har kommunfullmäktige, med hänsyn till den negativa utvecklingen 2011, sänkt planeringstalen till invånare 2013, och år Kommunens befolkningsmålsättning/ planeringstal används bl a vid planering av barnomsorg, skola och äldreomsorg. Vid beräkning av skatte- och statsbidragsintäkter är utgångspunkten den verkliga nivån plus en ökning om 250 invånare/år. Folkmängdens förändring är summan av ut- och inflyttning, antal födda och antalet döda. Om antalet inflyttade är större än antalet utflyttade har vi en nettoinflyttning och om antalet födda är större än antalet avlidna har vi ett födelseöverskott. In- utflyttningsnetto Hur påverkar demografiska förändringar verksamheten i kommunen? Under hela prognosperioden ökar åldersgruppen över 65 år. Behovet av vårdinsatser ökar framförallt i takt när antalet personer i den äldsta vårdgruppen ökar. I budgetramarna regleras vård- och omsorgsnämnden för ökande eller minskade antal äldre. Som nämnts minskar antalet gymnasieelever. Genom de s k demografiska beräkningarna justeras ersättningen till gymnasieskolan utifrån ändrat elevantal. Antalet grundskoleelever prognostiseras ha en svag ökning under kommande åren och lite högre ökning i slutet av planeringsperioden. Platsbehovet inom barnomsorgen ökar också svagt i början för att sedan plana ut. Dessa utvecklingar kompenseras i barn- och utbildningsnämndens budgetram. Arbetsmarknad och sysselsättning Sysselsättning Sysselsättningen i kommunen sjönk kraftigt under framför allt första halvan av 1990-talet. Därefter har sysselsättningen ökat. Enligt den senaste statistiken uppgick antalet sysselsättningstillfällen till år 2010, en ökning med 571 arbetstillfällen mot En positiv ökning trots lågkonjunkturen Förvärvsfrekvens, dvs andel förvärvsarbetande i arbetsför ålder, i kommunen uppgår (2010) till 77,6 %, vilket är en högre andel än i riket, men lägre än länet i övrigt. Samma förhållande gäller både för kvinnor respektive män. Totalt för kommunen ökar förvärvsfrekvensen mot föregående år Under 2011 föddes 705 barn, 55 färre barn än året innan. Antalet avlidna uppgick till 670 st, 94 fler än året innan. Dvs ett födelseöverskott på 35. När det gäller befolkningsstrukturen ökade antalet ungdomar i de övre tonåren/gymnasieåldrarna fram till 2009, medan antalet ungdomar i grundskoleåldrarna minskade. Utvecklingen har dock vänt. Från 2009 har antalet ungdomar i gymnasieåldrarna minskat och från 2011 har antalet ungdomar i grundskoleåldrarna ökat. Antalet små barn i förskoleåldrarna ökar som en följd av det höga födandet, men väntas plana ut. Hela tiden ökar antalet äldre de kommande åren främst i åldrarna år. Näringslivsstruktur Den offentliga sektorns andel av kommunens arbetsmarknad är knappt 38 % (2010). Kommunen har således ett ökat och alltjämt starkt beroende av den offentliga sektorn. Den högsta andelen sysselsatta finns inom Vård och omsorg. Därutöver är näringsgrenarna Finansiell verksamhet, media och företagstjänster samt Handel och kommunikationer de största i kommunen nyetablerades 430 företag. Totalt uppgick antalet företag i kommunen vilket är en ökning mot året innan. 15

16 Arbetskraftspendling Kommunen har en arbetskraftsinpendling på personer. Utpendlar gör 3 272, dvs Östersund har en nettoinpendling på personer (2010). Arbetsmarknad - arbetslöshet I juli 2012 var (8,4 % personer i åldrarna år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för juli 2011 var 2 845, en minskning har skett med 281 personer. Dock är siffrorna inte helt jämförbara eftersom Arbetsmarknadsverket gjorde en beräkningsförändring fr o m september 2011.Den totala arbetslösheten för riket är 8,1 % och för länet 8,3 %. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög. I juli 2012 var 794 (19,8 %) ungdomar år i Östersund öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadsprogram. Motsvarande siffra för september 2011 var 938, en minskning med 144 ungdomar jämfört med Den totala ungdomsarbetslösheten för riket är 17,2 % och för länet 19,7 %. Sammanfattat har Östersund således högre arbetslöshet än både länet och riket i genomsnitt. 16 Näringslivsutveckling möjligheter till tillväxt Östersunds kommun antog ett tillväxtprogram 2009 med en övergripande målsättning att antalet invånare år 2020 ska uppgå till För att nå detta ska kommunen 2013 ha minst arbetstillfällen och minst 7000 företag. Minst 300 nya företag ska startas varje år och 30 etableringar ska komma under perioden Dessa målsättningar är mycket tuffa, särskilt med tanke på att Östersund drabbats svårt av konjunktursvängningar. Utvecklingen har tidvis varit negativ. Från våren 2008, då arbetet med tillväxtprogrammet inleddes, till hösten 2010 tappade Östersund mer än 3000 arbetstillfällen. Under 2011 och 2012 har konjunkturutvecklingen återigen blivit återhållsam. Det är av särskilt stor vikt att den privata sektorn kan utvecklas och skapa fler arbetstillfällen. Goda förutsättningar att skapa nya jobb finns t ex inom besöksnäring, distansoberoende tjänster, vindkraft och IT. Östersunds kommun har under de senaste åren arbetat med ett antal åtgärder för att förbättra företagsklimatet. Företagslots har introducerats för att höja servicenivån till företagen, fler företagsbesök genomförs, ett näringslivsråd har bildats, företagsträffar anordnas,

17 nyhetsbrev distribueras regelbundet etc. Kommunen deltar också i och finansierar en lång rad utvecklingsprojekt i syfte att skapa fler företag och kommersialisera fler innovationer, t ex Peak Innovation, Miun Innovation, Midscand, Nyföretagarcentum, Vindkraftcentrum och Ung företagsamhet. För landsbygdsutvecklingen fortsätter satsningen på Leader Storsjöbygden. Ekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Hur skatteintäkterna förändras beror i första hand på skatteunderlagets utveckling. De viktigaste faktorerna är sysselsättnings- respektive löneutvecklingen. Även av regeringen beslutade regelförändringar, t ex ändrade grundavdrag, påverkar skatteunderlaget. Effekten av sådana förändringar kompenseras genom justeringar i kommunernas statsbidrag i enlighet med den s k finansieringsprincipen. En grundförutsättning är konjunkturutveckling och tillväxt. I kommunens skatteintäktsberäkning används Sveriges Kommuner och Landstings prognos över skatteunderlagsutvecklingen. Skatteutbetalningen till kommunerna grundas emellertid på den av regeringen årligen fastställda uppräkningsfaktorn för skatteunderlaget. Skillnaderna i skatteunderlagsökning mellan fastställd uppräkningsfaktor, prognos och faktiskt utfall enligt slutlig taxering regleras senare genom s k slutavräkningar. Den goda ekonomiska återhämtningen under första delen av 2012 medförde att SKL justerade upp sina skatteprognoser. Men som nämnts bromsas utvecklingen upp och SKL har därför under hösten 2012 åter justerat ned skatteunderlagsprognosen för I skatteintäktsberäkningen ingår skatteintäkterna från kommunens eget skatteunderlag inklusive eventuella slutavräkningar. Statsbidrag och utjämning Budgeterade skatteintäkter Mnkr Skatteintäkter eget skatteunderlag Slutavräkning Summa Det nuvarande kommunala utjämningssystemet infördes 2005 och förändrades i vissa delar Systemet består av fem modeller. Till systemet har också på senare tid tillförts den tidigare statliga fastighetsskatten, som ersatts med en kommunal fastighetsavgift. En statlig utredning har under 2011 sett över nuvarande system i syfte att skapa ytterligare likvärdiga förutsättningar för alla kommuner. Om beslutet blir som föreslagits tillförs Östersunds kommun ca 4 mnkr utöver nuvarande intäkt. Statligt finansierad inkomstutjämning Inkomstutjämning innebär att kommuner med en egen skattekraft under 115% av medelskattekraften får kompensation genom ett inkomstutjämningsbidrag upp till denna nivå. Kompensationsgraden är 95%. Kommuner med en högre egen skattekraft får betala en avgift på 85% av skillnaden mellan den egna skattekraften och 115% av medelskattekraften. Vidare ingår en regleringsavgift, alternativt ett regleringsbidrag, för att upprätthålla de fastställda utjämningsnivåerna och för att kunna göra ekonomiska regleringar mellan staten och kommunerna. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen förenklades från 2005 och genom att antalet faktorer/delmodeller minskades till nio. Från 2008 tillkom en ny faktor/delmodell kompensation för höga lönekostnader och delmodellen byggkostnader förändras. Regleringsbidrag/-avgift Regleringsbidraget/-avgiften används bl a för att göra statsbidragsjusteringar samt att göra justeringar enligt finansieringsprincipen. Strukturbidrag Delmodellerna näringslivs- och sysselsättningsbefrämjande åtgärder, svagt befolkningsunderlag samt delar av de tidigare fasta införandetilläggen slogs ihop till ett strukturbidrag vid en tidigare förändring. LSS-utjämning Utjämningssystemet som infördes 2004 för LSSverksamheten ligger fortfarande kvar som ett separat system utanför kostnadsutjämningen. Kommunen har höga kostnader för denna verksamhet och får därför ett stort bidrag. Riktade statsbidrag Förutom det generella statsbidraget som ingår i utjämningsbidraget finns ett antal riktade/specialdestinerade statsbidrag som budgeteras som intäkt av berörd nämnd. 17

18 Det största riktade statsbidraget gäller statsbidraget till allmän maxtaxa inom barnomsorg/förskola ingår inte i utjämningsbidraget. De kommuner som har maxtaxa söker statsbidraget. Statsbidraget, som skall kompensera för intäktsbortfallet från föräldraavgifter, hanteras således som ett specialdestinerat bidrag direkt av barn- och utbildningsnämnden. Budgeterade statsbidrag och utjämning Mnkr Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning Regleringsbidrag Strukturbidrag Kommunal fast avgift Utjämning LSS Summa Personalkostnader och inflation Indexuppräkning för personalkostnader i driftbudgetramarna uppgår till 2,15% Därutöver budgeteras ett löneutrymme/en lönereserv motsvarande 0,65%. I flerårsplanen är indexuppräkningen i ramarna 2,5% per år. Indexuppräkningen för övriga kostnader i budgetramarna uppgår till 1% per år 2013 och 1,3% 2014 och 1,6% Pensionskostnader Kommunens pensionskostnader kan sägas bestå av fyra delar; direkta pensionsutbetalningar, utbetalning av intjänad pension till anställda för individuell placering, skuldförändring för kompletterande ålderspension (för löner överstigande 7,5 basbelopp) samt en finansiell kostnad. För 2013 budgeteras pensionsutbetalningar med 74 Mnkr, utbetalning av intjänad pension (avgiftsbestämd ålderspension) 84 Mnkr, skuldförändringen till 5 Mnkr och den finansiella kostnaden till 6 Mnkr. Totalt budgeteras pensionskostnader med 169 Mnkr inklusive särskild löneskatt. Den budgeterade pensionskostnaden grundas på KPA:s pensionsskuldsberäkning och prognos från december Kapitalkostnader Varje nämnd och förvaltning belastas i driftbudgeten med kapitalkostnader som består av två delar internränta och avskrivning. För 2013 har en sänkning skett av internräntan från 4,2 % till 2,9 %. Kommunens internräntenivå följer SKL:s rekommendation. Avskrivningen skall motsvara värdeminskningen på inventarier och anläggningar. Med några undantag tillämpas linjär avskrivning med av Kommunförbundet rekommenderade avskrivningstider. PO-pålägg/ arbetsgivaravgift I budgetramarna för 2013 ingår ett PO-pålägg på 38,46 %. Därutöver belastas verksamheten med ett påslag på 0,05 % för utfördelning av kommunens premiekostnader för ansvarsförsäkring. För anställda mellan år och 65 år och äldre är arbetsgivaravgiften lägre. Detta beaktas inte i det budgeterade PO-pålägget i nämndernas ramar. Kostnadsminskningen, som beräknas till ca 12 Mkr, budgeteras på finansieringen. Ekonomiska ramar Budgetramar Driftbudgetramarna för perioden utgår från de ekonomiska ramarna 2012 och de verksamhetsförändringar som ingår i gällande flerårsplan. Därutöver ingår aktuella demografiska förändringar samt övriga resurstillskott och förändringar som behandlats och godkänts i den centrala beredningen. Driftbudgetramarna 2013 innehåller 40 mnkr i sparkrav. Som framgår av tidigare avsnitt har driftbudgetramarna 2013 räknats upp med 2,15% för personalkostnader och 1 % för övriga kostnader. Sparkrav 2013 I budget 2012 blev det nödvändigt att lägga sparkrav på verksamheterna på ca 45 mnkr. Även för 2013 har detta blivit nödvändigt. 40 mnkr har fördelats enligt nedan: Resurstillskott Mnkr 2013 Kommunstyrelse 3,5 Miljö- och samhällsnämnd 3,0 Socialnämnd 5,0 Vård- och omsorgsnämnd 22,0 Kultur- och fritidsnämnd 1,0 Utförarstyrelse 5,5 Totalt 40,0 18

19 Resurstillskott och förändringar 2013 Mnkr Demografiska Övriga Totalt förändringar resurstillskott/ förändringar Kommunstyrelse - 15,5 15,5 Gymnasieskola -11,6 2,9-8,7 Miljö- och samhällsnämnd - 0,9 0,9 Socialnämnd - 2,1 2,1 Barn- och utbildningsnämnd 4,8 32,8 37,6 Vård- och omsorgsnämnd 1,5 9,6 11,1 Kultur- och fritidsnämnd - 2,4 2,4 Utförarstyrelse - -3,9-3,9 Överförmyndaren 0,1 0,1 Totalt -5,3 62,4 57,1 Utöver indexuppräkning för löneökningar och inflation ingår resurstillskott med totalt 57,1 mnkr i budget De stora resurstillskotten för Barn- och utbildningsnämnden består av satsning skolan genom minskad besparing, tillskott till it-läromedel och kompetenshöjande åtgärder. För Kommunstyrelsen består tillskotten i huvudsak av satsning på ungdomsarbetslöshet och Kundcenter och för Vård- och omsorgsnämnden tillskotten av LSS-kostnader. Tillskotten för löneökningar 2012 som höjer nivån 2013 uppgår till 27,0 mnkr för hela kommunen. Ovanstående tillskott reduceras av de besparingar som anges föregående stycke. Nettotillskott är ca 17 mnkr. Demografiska ramförändringar I budgetramarna ingick preliminära justeringar för demografiska förändringar. Dessa har senare justerats utifrån den i mars gjorda revideringen av befolkningsprognosen. Övriga resurstillskott/förändringar Samtliga nämnders budgetramar justeras årligen för bl a eventuella förändringar i internränta, PO-pålägg samt för höjd lönenivå från föregående årets löneökning. Satsningar och/eller avveckling av verksamhet medför tillskott eller avdrag i nämndernas budgetramar. Energikostnader Energikostnaderna 2013 har budgeterats utifrån ett elpris på 40 öre/kwh och ett genomsnittligt fjärrvärmepris på 330 kr/mwh. 19

20 Finansiell analys I kommunens årsredovisning analyseras den finansiella ställningen och utvecklingen. Analysen bygger på fyra perspektiv; resultatet, kapacitet, risk och kontroll. Målsättningen är att identifiera finansiella problem och därigenom utgöra underlag för bedömningen om kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning. I analysen i årsredovisningen används 15 olika nyckeltal som är kopplade till de fyra perspektiven. I budgeten har 9 av dessa nyckeltal valts. Resultat och kapacitet Nettokostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen skall leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning skall nivån understiga 98 % Verksamhetens intäkter och kostnader, netto 94 % 93 % 94 % 94 % 94% Avskrivningar 4 % 5 % 5 % 5 % 5% Finansnetto -1 % -1 % 0 % 0 % 0 % Driftkostnadsandel 98 % 96 % 99% 99% 99% Enligt budget för 2013 beräknas resultat uppgå till 31,8 Mkr och driftkostnadsandelen uppgå till 99%. Kommunens mål för god ekonomisk hushållning (överskottsmålet) skulle därmed inte uppnås. % Nettokostnads-och skatteintäktsökning 3,6 2,8 1,0 0,3 3,1 3,2 3,0 2,5 2,2 2, Nettokostnadsökning Ökning skatteintäkter inkl utjämning och statsbidrag Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar under året. (Mnkr) Nettoinvesteringar Finansiering: Kassaflöde från egen verksamhet Självfinansieringsgrad av investeringar i % Under finansierades samtliga investeringar helt med kassaflöde från egen verksamhet. Som en följd av den höga investeringsnivån är självfinansieringsgraden markant lägre. Den höga investeringsnivån har inneburit att kommunen behövt låna pengar för att klara finansieringen. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i genomsnitt ligga på minst samma nivå som avskrivningarna. (Mnkr) Nettoinvesteringar Avskrivningar Nettoinvesteringar/ avskrivningar % Från och med 2007 har nettoinvesteringarna överstigit avskrivningarna kraftigt samtliga år. Detta gäller även i budget 2013 och i plan för 2014 och Den höga investeringsnivå innebär att värdet på kommunens anläggningstillgångar i nominella värden kommer att öka och ligga på betydligt högre nivå kommande år. Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella kostnader och intäkter. Finansnettot är en viktig post i kommunens resultaträkning och har bidragit till att förbättra budgetbalansering. Som en följd av upplåning med åtföljande räntekostnader försämras finansnettot och blir negativt från De finansiella kostnaderna ökar för varje år med anledning av nyupplåning och med anledning av finansiella kostnader för pensioner. Årets resultat Mnkr Finansnetto exkl -3,1-3,8-10,6-11,6-14,1 utdelning och bolag 20

Budget 2011 Flerårsplan 2012-2013. Östersunds kommun

Budget 2011 Flerårsplan 2012-2013. Östersunds kommun Budget 2011 Flerårsplan 2012-2013 Östersunds kommun POLITISK BUDGETSKRIVELSE... 3 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT... 9 VISON OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL.. 10 Vision... 10 Ekonomi - finansiellt mål... 10 Befolkning...

Läs mer

Budget 2010 Flerårsplan 2011-2012. Östersunds kommun

Budget 2010 Flerårsplan 2011-2012. Östersunds kommun Budget 2010 Flerårsplan 2011-2012 Östersunds kommun POLITISK BUDGETSKRIVELSE... 3 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT... 9 VISON OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL.. 10 Vision... 10 Ekonomi - finansiellt mål... 10 Befolkning...

Läs mer

Budget 2012 Flerårsplan 2013-2014. Östersunds kommun

Budget 2012 Flerårsplan 2013-2014. Östersunds kommun Budget 2012 Flerårsplan 2013-2014 Östersunds kommun POLITISK BUDGETSKRIVELSE... 3 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT... 13 VISON OCH KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL.. 14 Vision... 14 Ekonomi - finansiellt mål... 14 Befolkning...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dnr: 850-2007 2007-06-04 BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 1 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budgetuppföljning och prognos per 30 april 2007 1 Inledning...

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S

Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Simuleringsmodell Ekonomisk tilldelning 2016 per nämnd Blågröna S Stadsövergripande sammanställning mnkr mnkr Skatteintäkter enligt prognos från SKL januari 2015 6 511,920 6 511,920 Förändrad skatteprognos

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun.

SALA KOrJfMUI\l. Bilaga KS 2011/95/3. QOI\ 104 I l-j. I. Remissvar Ink. 2011-05- t 2. Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. Bilaga KS 2011/95/3 SALA KOrJfMUI\l Kommunstyrelsens förvaltning Remissvar Ink. 2011-05- t 2 Förslag till ändringar i Natura 20DO-områden inom Sala kommun. D. iarienr J IAktTbilaga QOI\ 104 I l-j. I Natura

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget

Pajala kommun. Årsbudget 2011. Verksamhetsplan 2012-2013. Investeringsbudget Pajala kommun Årsbudget 2011 Verksamhetsplan 2012-2013 Investeringsbudget SAMMANFATTNING...5 Allmänt...5 Driftverksamhet 2011-2013...5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR...6 Omvärldsanalys...6 Regeringens bedömning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014

Politisk plattform. majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Politisk plattform majoritetssamarbetet i Finspångs kommun 2011-2014 Förutsättningar Plattformen innebär åtaganden på ett antal politiska områden och en viljeinriktning om att styra Finspång tillsammans

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22)

Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) Kommunövergripande mål och beställningar 2014 (Kommunfullmäktige 2013-05-22) DALS-ED - DÄR DET GODA LIVET ERBJUDS Dals-Ed ska vara möjligheternas kommun där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015

Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 bllaga ls ~'i JAGrA ks 2015-06-01 c:w.arna Lägesrapport ekonomi Ls 1 juni 2015 Utfall per april (mars) 2015 Likviditet Status osäkra poster Prognos 2015 Resultat Likviditet c:w.arna Ekonomi 2015 Läget

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel

Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Tjänsteskrivelse 2014-04-15 Handläggare: Josefin Sejnelid FHN 2013.0073 Folkhälsonämnden c:\temp\jsed9j7ace.doc Redovisning och överföring av ungdomsrådet Ung Kungs medel Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Ägardirektiv för Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB Fastställda av moderbolaget Rodret i Örnsköldsvik AB den 10 november 2014, 73. 1. Föremålet för verksamheten i bolaget (syftet) Föremål för bolagets

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Halmstads Fastighet AB (härefter benämnt bolaget) skall enligt bolagsordningen i allmännyttigt syfte äga och förvalta

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden

Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget med fokusområden 2016-2019 Inledning Den förändrade styr- och ledningsmodell som kommunen nu inför anser vi tre partier är väldigt bra och

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer