Innovationer inom samhällsbyggnadssektorn. How the built environment can become part of the solutions, not just less of a problem.

Transkript

1 Innovationer inom samhällsbyggnadssektorn How the built environment can become part of the solutions, not just less of a problem. Anna Sander, VD IQ Samhällsbyggnad

2

3 Vilken var din första skola? Vad hette din första lärare? Vem var din bästa kompis? Hur såg skolan ut? Starkare minnet?

4 1. Vi är alla användare av samhällsbyggnad (byggd miljö) 2. Det är det som sker i och runt byggnaderna som betyder mest 3. Den byggda miljön levererar tjänster (skola etc) Hur kan dessa tjänster utvecklas? Vilka innovationer är möjliga?

5

6 Ivo Martinac, KTH Eva Sikander, SP Anna Ekström, Skolverket och Jan Björklund Peter Kindblom, Sisab Janna Valik, Boverket Erland Flygt, Arkitekt Lotta Åkerman, Malmaskolan Tova Sander

7 IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande utvecklingsfrågor Näringsliv Användarnas behov Forskning Politik Samhällets behov

8 IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande frågor Samverka och påverka! Främja kvalitet, forskning och innovation på strategisk och konkret nivå Näringsliv Seminarier och möten Programsamordning Forskning Politik

9 Innehåll Innovationsfrågor inom politik i Sverige och EU Behov av satsning på forskning och innovation i Sverige Varför Hur ser det ut idag Inspel till forsknings- och innovationspropositionen Avslutning

10 1. Innovationsfrågor inom politik i Sverige, EU och OECD

11 Innovation ett hett område En innovation är en produkt eller en tjänst som överlever på en marknad Innovation: Stark trend inom EU och Sverige Ska bidra till stärka Sveriges/EUs konkurrenskraft Lösa samhällsutmaningar EU-kommissionen förbereder nytt strategiskt gemensamt ramverk för forskning och innovation på EU-nivå. I förberedelserna betonas att Komplementaritet Synergier och Interaktion mellan insatserna för forskning respektive innovation är avgörande för önskade effekter på tillväxt och innovationsförmåga.

12 Innovation: EU och OECD Analyser av EU och OECD: behov av en bredare syn på innovation: vetenskaplig kunskap och att andra källor till kunskap behöver betonas mer: Användare Entreprenörer Medarbetare IT och internets betydelse för innovation Öka innovationsförmågan hos små och medelstora företag Öka innovationsförmågan hos offentliga aktörer

13 Innovation i budgetpropositionen Ökat stöd till innovationsupphandling 24 Mkr 2011, därefter 9 Mkr årligen Regeringens innovationsstrategi hösten 2012 Forsknings- och innovationsproposition hösten 2012 Budgetpropositionen: Industrin har visat ett stort intresse för för att utveckla FoU-samarbetet med staten, vilket bl.a. uttrycks genom industrins intresse att tillsammans med staten finansiera gemensamma forskningsprogram

14 2. Behov av satsning på forskning och innovation i Sverige - Varför? - Hur ser det ut idag?

15 Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Samhällsbyggnad ett strategiskt område i forsknings- och innovationspropositionen Behov och nuläge Augusti 2011

16 Andel av tillväxt till 2030 Andel av tillväxt till 2030

17 Den regionala tillväxtens drivkrafter

18 Kunskap som utvecklar samhället Byggnader Infrastruktur Försörjningssystem Tidiga skeden Genomförande F ö rvaltning

19

20 Built environment deliver services but which services?

21

22 How can the built environment deliver more and other services to society than today?

23 Societys challenges for the built environment Urbanisation sustainable development of cities Renewal of existing building stock Built environment for an elderly population Climate change and resource efficiency Robust and reliable infrastructure Focus on user and customer + society s needs

24 FoU inom samhällsbyggnad: < 10% av genomsnittet 4 % 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Volym FoU i Sverige som andel av BNP Volym FoU inom samhällsbyggnad som andel av BNP för sektorn Figur 1: Jämförelse mellan totalvolymen FoU som andel av BNP i Sverige (stapel 1) och volymen FoU i samhällsbyggnadssektorn som andel av samhällsbyggnadssektorns andel BNP (stapel 2). Antagande: samhällsbyggnadssektorn utgör 8% av BNP.

25 Både offentliga och privata aktörer behöver satsa betydligt mer Förväntad volym som andel av BNP Verklig volym Allm.medel, Mkr Sektorsmedel Mkr (öppna genom ansökan). Företagintern FoU tillkommer. Figur 2: Illustration över hur stora den offentliga respektive privata sektorns FoU- medel skulle vara om de skulle motsvara Sveriges totala FoUandel av BNP (ljusblå stapel). Mörkblå stapel visar aktuell situation.

26 3. Inspel till forsknings- och innovationspropositionen

27 Inspel till Forsknings- och Innovationspropositionen Skapa en offentlig-privat strategi för att öka Sveriges konkurrenskraft och möta utmaningarna inom samhällsbyggnadsområdet Gemensamma mål och gemensamt ansvar för genomförande Augusti 2011

28 Delar i privata aktörers åtagande Öka företagens egen forskning, utveckling och samfinansiering Utveckla formerna för samverkan mellan näringsliv, universitet och forskningsinstitut Utveckla former för återföring av resultat från FoU-projekt till sektorns aktörer Uppmuntra vidareutvecklingen av Sveriges Bygguniversitet på teknikområdet och motsvarande initiativ på arkitekturområdet och stadsutvecklingsområdet

29 Delar i ett statligt åtagande Öka statliga ekonomiska resurserna och stärk möjligheterna att utnyttja EU:s finansiering Öka stödet till långsiktiga program och starka forskarmiljöer. Förstärk kraftigt samordningen mellan forskningsfinansiärerna inom samhällsbyggnad. Förbättra effektiviteten inom offentlig upphandling och standardisering som redskap för ökad innovationskraft Satsa på omfattande utbildning och kompetensutveckling inom både offentlig och privat sektor

30 Kompletterande åtgärder för att uppnå effekt av satsning på forskning och innovation Forskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad Standardisering och harmonisering Samhällsbyggande - ett strategiskt forsknings- och innovationsområde Utbildning och kompetensutveckling Innovationsfrämjande offentlig upphandling

31 4. Avslutning

32 Possible? A machine and a house and what s inside To write notes To make calls To check time To take pictures To make films To play games To listen to music To see movies To read news To count distance To stay in contact with friends To play wordfeud To listen to radio To look at TV To read To check calender To buy tickets To find out late trains To find your way To learn new things To have fun homework To work in silence To have good teachers To make friends To be secure and confident To be nice and beautiful To play wild outside To eat the tastiest food To deliver energy to net To be attractive to pupils To be a stimulating workplace To have excellent indoor air quality To be used for different purposes To be a showcase for the municipality

33 Success factors Innovative people New forms for cooperation New business models New incentives

34 Välkommen till

35 Seminarier och möten 20 sept IQS-seminarium: Nya PBL blev den enklare? 27 sept IQS-seminarium: Trovärdig egenkontroll 12 okt Remisseminarium: Regeringens förslag till strategi energideklarationer okt Tre workshops om inspel till Forskningspropositionen 20 okt Studiebesök Citybanan 17 nov Konferens om samhällsbyggande inför FoI-proppen. (Samarrangemang med Delegationen för hållbara städer) 12 dec Remisseminarium och after work: Upphandlingsutredningen Anders Wijkman. (Samarrangemang med WSP) VÄLKOMNA!