Årsrapport 2003 Bravida ASA

Transkript

1 - 1 - får framtiden att fungera - i din närmiljö Årsrapport 2003 Bravida ASA KOPIA svensk översättning

2 Observera att detta exemplar är en översatt kopia av den norska godkända årsredovisningen för Bravida ASA. Detta exemplar är m a o inte godkänt och granskat av Bravidas styrelse och revisorer. Vid behov av en granskad och godkänd årsredovisning för bolaget hänvisar vi till norska versionen. Innehåll Sid Om Bravida 3 Styrelsen 7 Koncernledningen 7 Ägarförhållanden 7 Styrelsens årsberättelse 8 Resultaträkning 14 Balansräkning 15 Kassaflödesanalys 17 Noter 18 Adresser 38 2

3 Om Bravida Vision Bravida får framtiden att fungera -i din närmiljö. Affärsidé I ett nära samarbete mellan kund och kompetenta medarbetare, skall vi framstå som ett av Nordens främsta service- och installationsföretag, genom att skapa mervärde, lönsamhet och tillväxt. Grundvärderingar I Bravida är kunden viktigast. Allt vi företar oss skall speglas av det. Vi fokuserar på kundens behov och utvecklar de anställdas kompetens därefter. Det här är grundläggande principer för vår verksamhet. Två kärnvärderingar skall först och främst prägla kundens och marknadens intryck av vad Bravida står för och vilka vi är; Pålitlighet Vi levererar rätt kvalitet inom avtalad tid. Vi har hög kompetens inom våra kärnverksamheter, i alla led. Serviceinställning Vår styrka är lokalt ägarskap av kundrelationen. Vi är lyhörda och anpassar oss till kundens krav och behov. Verksamheten Bravida är ett nordisk service- och installationsföretag med kärnverksamhet inom följande fackområden: El VS Ventilation IKT Telekom Geomatikk KÄRNVERKSAMHET Installation (el, vs och ventilation) Kundsegmenten omfattar bostäder, industri, kontor och offentliga lokaler. Tjänstepaketet omfattar: El: Kompletta lösningar för belysning, energiförsörjning, värme, larm och säkerhetssystem. VS: VS-installationer för vatten, avlopp, värme, kyla och sprinkler. Ventilation: Lösningar för alla behov avseende inomhusklimat, energioptimala lösningar, kyla och värmepumpar. 3

4 Telekom Kompetensen inom telekom erbjuds i huvudsak i Norge. Kundsegmenten omfattar företag, offentlig sektor och teleoperatörer. Tjänstepaketet består av projektering och installation av alla typer av tele och datanätverk så som bredband både kabel och trådlösa installationer, mobiltelefoni, radio, larm kassaterminaler och kabel-tv. IKT Kompetensen inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT) erbjuds i dag i Norge och Sverige. Kundsegmenten omfattar företag och offentlig sektor. Tjänstepaketet omfattar leveranser av kompletta lösningar inom telefoni, växelsystem, IP, dataserver och lagring, programvara för tal och data, videokonferenser och kommunikation samt övervaking och drift. Geomatikk Bravida Geomatikk levererar tjänster knutna till implementering av geografisk informationsteknologi och elektronisk dokumenthantering till nätägare, offentlig sektor och företag. Tjänsterna omfattar utstakning och dokumentation av ledningsnät, lantmäteri, scanning och digitalisering, GIS- och DAK-tjänster, kartor på Internet, elektroniska arkivlösningar, ASP-tjänster, Web-Hotel, rådgivning och systemutveckling. Tjänster Bravida levererar tjänster inom projektering, installation, service och drift. Tjänsteomfånget inom de olika områdena omfattar: Projektering Installation Service Drift Rådgivning Design Projektledning Montage Driftsättning/testing Dokumentation Underhåll Uppgraderi ng Upplärning Resurser Optimalisering Ansvar Bravida erbjuder tjänster i hela processen, från rådgivning och design till underhåll och drift. När flera fackområden är involverade i en leverans, samordnar Bravida tjänsterna i en totalentreprenad där kunden har en kontaktyta. Totalentreprenad Projektering Installation Service Drift 4

5 Affärsmodell Företagets affärsmodell bygger på principen lokalt värdeskapande. Det är i de lokala verksamheterna som det nära samarbetet med kunden sker och det är där leveransen av förväntad funktion, pris och kvalitet levereras. Befogenheter och ansvar är delegerat för att uppnå detta. Affärsmodell Marknad Grundidé Projektering Design Installation Service Drift El VS Ventilation Telekom Telefoni & data Kart och dokumentation Lokalt ägarskap i kombination med stordriftsförde lar som Nordisk koncern Kärnverksamheten Grundvärderingar Vision Affärsidé Företagets övriga funktioner och ledning har som primärt mål att stötta de lokala avdelningarna operativt och administrativt. I tillägg sker all tjänste-, produkt- och konceptutveckling centralt. Leveranser till nationella och nordiska kunder koordineras och följs upp centralt. Marknaden efterfrågar i mindre utsträckning samordning på tvären av våra sex fackområden (bild nästa sida). Det finns emellertid en outnyttjad potential i samordning av installationer inom el, vs och ventilation. Potentialen mellan de övriga fackområdena är minimal. Marknaden är inte villig att betala för samordning av fackområdena. Kostnaderna som är kopplade till detta är likväl mindre än omsättningspotentialen som är kopplade till samordningen mellan el, vs och ventilation. Dessa marknadsmässiga och affärsmässiga förhållanden är grundval för att divisionalisera Bravida. 5

6 Organisation s organisationsmodell bygger på principen om en decentraliserad organisationsstruktur. I styrmässiga sammanhang är den operativa organisationsmodellen överordnat den juridiska strukturen. Organisationsmodellen reflekterar en direkt rapporterande linjeorganisation med stabsfunktioner som en liten men effektiv stödfunktion till linjen. Bravida Koncern Operativt stöd ERV Norge IKT Norge Telekom Norge Geomatikk Norge Danmark Mellersta Sverige Nord Sverige Väst Sverige Stockholm Sverige Communications Sverige NORGE DANMARK SVERIGE 5000 Anställda 200 Avdelningar 4200 MNOK OMS 1600 Anställda 30 Avdelningar 1300 MDKK OMS 5700 Anställda 170 Avdelningar 6400 MSEK OMST 6

7 Styrelsen i Bravida Styrelseordförande Vice ordförande Ordinarie ledamot Ordinarie ledamot Ordinarie ledamot Ordinarie ledamot Ordinarie ledamot Ordinarie ledamot Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Terje Thon Mikael Ahlström Fredrik Palmstierna Hans Karlander Bjørn Formo Patric Lapvetelainen Katarina Norderud Martha Takvam Jan-Erik Arvidsson Peter Sjöquist Trond Berg-Hansen Øivind Fredriksen Koncernledningen Koncernchef Finansdirektör och Vice Koncernchef IT-direktör HR-direktör VD Bravida Nord AB VD Bravida Väst AB VD Bravida Stockholm AB VD Bravida Mellersta AB VD Bravida Communications AB VD Bravida Danmark A/S Koncerndirektör, Bravida Norge AS, Division Telecom Koncerndirektör, Bravida Norge AS, Division IKT Koncerndirektör, Bravida Norge AS, Division ERV VD Bravida Geomatikk AS Amund Skarholt Helge Lindalen Carlolof Borgudd Kåre Syltebø Lars Dahlqvist Staffan Påhlsson Christer Rohlin Björn Ljung Malte Niclasson Jesper Haugaard Stein Martinsen Bjarne Dybvik Tore Fjukstad Knut Bratsberg Ägarförhållanden Ägare Ägarandelar Mer om ägarna (%) Telenor Installasjon 47,0 Procuritas Capital Partners II 19,0 Försäkringsbolaget Sampo Liv 11,3 Investment AB Latour 8,8 Cavendish Nominees 7,5 3I Group plc 1,9 Stark II BV 1,1 Anställda och andra 3,3 7

8 Styrelsens årsberättelse 2003 Bravida ASA Huvuddrag År 2003 har varit präglat av restrukturering av verksamheten. Tydliggörande av affärsidé, ökat fokus på vart och ett av de tre affärsområdena el, rör och ventilation (ERV), Telekom och IKT, samt marknadsorientering av verksamheten är huvudelementen. Skifte av koncernledning, reorganisering i Norge, försäljning av non-core verksamhet samt tydliggörande av ansvar av roller har varit viktiga delar i arbetet. Förstärkning av likviditeten genom diverse aktiviteter har också varit en högt prioriterad aktivitet. Rörelseintäkterna uppgick till miljoner NOK, vilket innebär en minskning på 633 miljoner NOK jämfört med föregående år. Jämförbar omsättningsnedgång, justerat för uppköp och försäljning av verksamhet, i Sverige och Norge var 840 miljoner SEK respektive miljoner NOK. Intäktsnedgången präglas tydligt av vikande efterfrågan av installationstjänster i samband med utbyggnad av infrastrukturen inom telekomsektorn och konjunkturnedgång inom byggmarknaden i Norge och Sverige. Rörelseresultatet före goodwillavskrivningar och finansiella kostnader (EBITA) var miljoner NOK som är en nedgång jämfört med 155 miljoner NOK föregående år. Extraordinära engångsposter i form av friställd personal, lediga lokaler och omvärdering av lönsamhet i pågående projekt belastar resultatet i storleksordningen 225 miljoner NOK. Resultat före skatt var 743 miljoner NOK, jämfört med 181 miljoner NOK föregående år. Den 9 oktober 2002 ingick Bravida avtal med C.W.Obel om köp av Semco Danmark A/S, samt sydsvenska Prenad AB och Totalinstallatören AB. Juridiskt skedde övertagandet först fr.o.m. 1 februari, 2003 och konsoliderades fr.o.m. samma tidpunkt. Styrelsen i Bravida Norge AS (tidigare Bravida AS) beslutade att infusionera dotterbolagen Bravida AS (tidigare Bravida Norge AS), Bravida Vest AS, Bravida Nord AS, Bravida Sørøst AS och Bravida Oslo og Akershus AS. Fusionen blev registrerad och styrelsen beslutade ett definitivt genomförande av fusionen 26 februari, 2004 efter utgången av kreditfristen. Fusionen trädde i kraft 10 mars, Den samlade verksamheten i Bravida Norge är indelad i division el, rör (vs) och ventilation (ERV), division Telecom och division IKT. Verksamhetens art Bravida levererar framtidsinriktade lösningar inom el, vs, ventilation, informations- och kommunikationsteknologi, samt tele- och datanät. Bravidas tjänster omfattar hela leveransen från design och projektering till drift och underhåll. Driften i de olika bolagen i Norge, Sverige och Danmark är spridd över landen genom avdelningskontor och mindre lokalkontor. Administrationsenheterna är placerade i de största orterna i varje land. s huvudkontorsadress är Stockholm. De olika divisionerna är följande: Division El, rör, ventilation (ERV) Kundsegmentet omfattar bostäder, industri, kontor och offentliga lokaler. Tjänsterna som erbjuds är: El - Kompletta lösningar för ljus, kraft, värme, larm och säkerhetssystem. Rör (vs) - Alla typer av vs-installationer inom vatten, avlopp, värme, kyla, energi och sprinkler. Ventilation - Lösningar för alla ventilationsbehov avseende luftkonditionering, klimatisering,, service, LCC-beräkningar och driftskostnadsstyrning. 8

9 Division Telekom Kundsegmentet omfattar företag, offentlig sektor och teleoperatörer. Telenor Networks är den enskilt största kunden där Bravida har ansvar för utbyggnad och utför underhåll och löpande rättningar i Telenors nät. I tillägg utför Bravida i ökande grad liknande uppdrag för andra nätägare och telekomoperatörer. Bravida har ett ramavtal med Telenor Networks som gäller i fem år från och med 2001, om leverans av utbyggnad, drift och accessleverans i Telenors nät i Norge. Tjänsterna som erbjuds är projektering och installation av alla typer av nätverk så som kabel och trådlöst nätverk, mobiltelefoni, satellit- och radiolinje, bredband, samt installation av ADSL, ISDN, telefoni, kassaterminaler och kabel-tv. Division IKT Kundsegmentet omfattar företag och offentlig sektor. Tjänsteerbjudandena omfattas av leveranser av kompletta lösningar inom telefoni, växelsystem, IP telefoni, dataserver och lagring, programvara för tal och data, videokonferens och kommunikation, samt övervakning och drift. Finansiella förhållanden Resultat s rörelseintäkter minskade med 633 miljoner NOK till miljoner NOK jämfört med rörelseintäkterna s verksamhet i Sverige visar en omsättningsminskning på miljoner SEK, där ny verksamhet ingår med 492 miljoner SEK. Justerat för ny verksamhet är omsättningsminskningen miljoner SEK, varav miljoner SEK härrör till övergången till löpande avräkning på mindre projekt under Den övriga omsättningsnedgången på 840 miljoner SEK kan i huvudsak relateras till minskad efterfrågan efter installationstjänster inom byggsektorn. I den norska verksamheten föreligger en omsättningsnedgång på miljoner NOK, varav 546 miljoner NOK härrörs till minskad efterfrågan efter installationstjänster inom telekomsektorn. Övrig nedgång i omsättning kan i all väsentlighet relateras till speciellt hög aktivitet under 2002 som följd av stora installationsuppdrag. Det har dessutom varit en mindre marknadsnedgång inom IKT och en övergång från försäljning av utrustning till tjänster inom detta område. I förhållande till 2002 är koncernens rörelseresultat före goodwillavskrivningar (EBITA) reducerat med 491 miljoner NOK till -336 miljoner NOK under Rörelsemarginalen (EBITA-marginalen) blev 3,0 procent som är 4,3 procentenheter lägre än I Norge blev EBITA reducerat med 259 miljoner NOK till 274 miljoner NOK. Detta beror i stor grad på att verksamheten har haft överkapacitet i förhållande till omsättningsnedgången. I tillägg ingår kostnader kopplade till omorganiseringen av den norska verksamheten med 126 miljoner NOK som är relaterade till lön under uppsägningstiden för anställda som är friställda, ingångna hyreskontrakt och frånflyttade lokaler, hyresförpliktelser för rörelseinventarier som inte längre är i bruk, samt avveckling av enheter. Den svenske verksamheten hade en nedgång i EBITA på 316 miljoner SEK till 30 miljoner SEK. Den minskade lönsamheten härrör sig i huvudsak till omsättningsnedgången som följde den generella nedgången i marknaden med tillhörande marginalpress. Den danska verksamheten hade en ökning i EBITA på 32 miljoner DKK till 31 miljoner DKK, som i sin helhet kan relateras till ny verksamhet. Goodwillavskrivningar ökade med 8 miljoner NOK till 227 miljoner NOK. Detta beror på ökade avskrivningar på ny verksamhet med 28 miljoner NOK, samt minskade avskrivningar knutet till goodwill som blev färdigavskrivet 2002 med 20 miljoner NOK. Finansnetto ökade med 64 miljoner NOK till 180 miljoner NOK i förhållande till föregående år. Räntenettot ökade med 49 miljoner NOK till 150 miljoner NOK till följd av ökade räntesatser på underordnade ägarlån, uppläggning av nytt ägarlån och lån i samband med köpet av Semco, samt ett 9

10 generellt högre tryck på rörelsekrediten jämfört med föregående år. Ökningen av andra finansiella kostnader beror i huvudsak på förluster i samband med försäljning av dotterbolag. Resultat före skatt minskade med -562 miljoner NOK till 743 miljoner NOK i förhållande till Balans och kassaflöde uppvisade netto ett positivt kassaflöde under 2003 på 98 miljoner NOK. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev 611 miljoner NOK. s räntebärande skulder ökade med 718 miljoner NOK till miljoner NOK. Ökningen skylls i huvudsak på lån från ägarna, lån i samband med köp av Semco, samt ökat tryck på krediter Resultatet före avskrivningar (EBITDA) är -352 miljoner NOK, medan kassaflödet från den löpande verksamheten före skatter och finansiella poster är -429 miljoner NOK. Den viktigaste orsaken till skillnaden är en ökad bindning av rörelsekapitalet. Investeringar i ny verksamhet genom köp av Semco uppgår till 239 miljoner NOK och investeringar i materiella anläggningstillgångar utgör 40 miljoner NOK. Det sistnämnda är rena underhållsinvesteringar. amorterade under miljoner NOK på sina långfristiga räntebärande lån till banken. har dessutom tagit upp två nya lån från ägarna, vart och ett på 150 miljoner NOK. Ett av lånen, lånebelopp inklusive upplupna räntor, konverterades till eget kapital vid årets slut. Lånen är underordnade gentemot koncernens lån i kreditinstituten Nordea och Föreningssparbanken. Dessutom togs ett lån på SEK 263 miljoner SEK i samband med köp av Semco. Återstående långfristiga räntebärande skulder var vid årets utgång miljoner NOK. Dessutom hade Bravida 826 miljoner NOK i utestående krediter, en ökning med 299 miljoner NOK från föregående år. Bravida har som målsättning att företagets låneränta skall följa den allmänna ränteutvecklingen på penningmarknaden, samtidigt som koncernen kontinuerligt arbetar för att dämpa effekterna av kortsiktiga svängningar på räntemarknaderna. Vid utgången av 2003 var 83,8 procent av koncernens räntebärande skuld exponerad mot rörlig ränta. Denna exponering gäller såväl NOK, SEK som DKK. Hela den räntebundna skulden anges i SEK. s soliditet var vid utgången av året 11,0 procent mot 20,7 procent Soliditet inklusive underordnade lån var vid utgången av året 21,4 procent mot 29 procent Bravidas likviditetsreserv består i huvudsak av outnyttjade kortsiktiga checkräkningskrediter och outnyttjade rörelsekrediter. För att stärka likviditeten ytterligare under 2004, etableras en ny finansieringsstruktur under året Bolaget har under 2003 inte uppfyllt de finansiella villkoren beträffande långfristiga lån och långivarna har bekräftat att de inte kommer att utnyttja sin gällande rätt. Bravida kommer inte att kunna uppnå de villkor som man kommit överens om 2004 beträffande de långfristiga lånen. Tack vare de åtgärder som är igångsatta under hösten 2003 förväntar man sig ändå ett positivt samarbete med bolagets långivare. s största valutarisk är omräkningen av dotterbolag i Sverige och Danmark. s låneavtal bygger på pantsättning av kundfordringar i Norge och pant i aktier i dotterbolag i Sverige. Bolaget har i balansräkningen en betydande goodwill, som bland annat är knuten till koncernens storlek, utveckling av nya marknader och etablering som totalleverantör av tekniska installations- och servicetjänster. Det har tagits hänsyn till det svaga resultatet 2003 och minskningen av andelen eget kapital i styrelsens värdering av fortsatt verksamhet. Bolaget har under hösten 2003 genomfört en omfattande omorganiserings- och omstruktureringsprocess som ger goda förutsättningar för en förväntad positiv utveckling framöver. Bolagets likviditet har också stärkts under hösten 2003 genom omförhandlingar av lån, uppläggning av underordnade lån av ägarna, 10

11 samt försäljning av egendom och verksamhet. På basis av bolagets likviditetsbudget och prognos för 2004 finner styrelsen situationen tillfredsställande. Med detta som bakgrund och att ägarna fortsättningsvis förväntas att stötta bolaget, bekräftas härmed i överensstämmelse med NRS 3-3, att det för närvarande finns förutsättningar för fortsatt verksamhet i enlighet med de framlagda räkenskaperna. Personal Bravida reducerade sin personal med ca 1700 anställda under I genomsnitt för år 2003 hade koncernen anställda, varav kvinnor. Anställda fördelar sig enligt följande: Totalt Varav kvinnor Sverige Norge Danmark Jämställdhet Bolaget har inte några särskilda jämställdhetspolitiska åtgärder riktat mot kvinnor utöver den policy som är gällande vid rekryteringar, se egen pkt. Den låga andelen kvinnor beror i huvudsak på traditionella yrkesval som ligger längre tillbaka i tiden. Verksamhetens avtalsverk, lönesystem och övriga belöningsformer är könsneutrala men belöning sker naturligtvis viktad i förhållande till vad som är kritisk kompetens, och dess bidrag till verksamheten. Det norska arbetslivets traditioner med att värdera anställningstid framför kompetens vid uppsägningar, gör det svårt att upprätthålla andelen kvinnor i de mansdominerade arbetskategorierna vid ett personalreduceringstillfälle. Rekrytering Bravida har en godkänd och kommunicerad policy för rekrytering av kvalificerade kvinnor och män med flerkulturell bakgrund, både som lärlingar, till ordinarie befattningar i produktionen och till chefbefattningar. Frånvaro Sjukfrånvaron (inklusive skadefrånvaro) under 2003 var totalt på timmar av disponibla timmar (6,47 procent). Frånvaron fördelar sig enligt följande: Norge: timmar av disponibla timmar (8,23 procent) Sverige: timmar av disponibla timmar (5,9 procent) Danmark: timmar av disponibla timmar (3,8 procent) Säkerhet Antal rapporterade arbetsskador som medförde frånvaro ligger under året strax under 250. Ingen skada är karaktäriserad som allvarlig i betydelsen invalidiserande eller livshotande. Den kontinuerliga målsättningen är att reducera sjukfrånvaron genom fortsatt fokus på individens ansvar till att i arbetet bidra med att förebygga och reducera sjukfrånvaron i de enskilda avdelningarna. Omfattningen av materiella skador är begränsad. Arbetsmiljö I Bravida har hälsa, miljö och säkerhet (HMS) hög prioritet. Det läggs stor vikt på förebyggande åtgärder. Arbetsmiljön skall värderas utifrån en helhetssyn, och insatsen för en god arbetsmiljö ingår som en integrerad del av koncernens koncept för totalkvalitet. Det är en målsättning att det aktiva samarbetet om hälsa, miljö och säkerhet skall ge en trygg företagskultur och göra Bravida till en attraktiv arbetsplats med intressanta utmaningar, hög trivsel och låga frånvaro- och skadesiffror. Målsättningen är att den enskilde medarbetaren skall ha ett medvetet förhållande till, och ta ansvar för förebyggande aktiviteter och på så sätt bidra till större intäkter och ökad lönsamhet. Det systematiska HMS-arbetet säkras genom att ledning och medarbetare följer HMS-systemet som är tillgängligt för alla ledare och medarbetare i koncernen. 11

12 Yttre miljö Bravida har fokus på den yttre miljön. Betydande insatser har gjorts för att de miljömål, standarder och procedurer som krävs av miljöcertifierade företag skall kunna tillämpas. Fokus har varit energiförbrukning och utsläpp av koldioxid (CO2), transporter, material och avfallshantering. En del av verksamheten är redan miljöcertifierad enligt ISO Målsättningen framöver är att hela koncernen skall fastställa standards på miljöområdet som motsvarar kraven för miljöcertifiering enligt ISO Dessutom arbetar företaget på att bidra till miljövänlig hantering av utbytta tekniska produkter i samband med byte till nya och uppgraderade lösningar. Övriga förhållanden Aktieägare Bolaget hade per 31 december, 2003, 323 aktieägare. Efter konverteringen lån ägs bolaget av Telenor Installasjon Holding AS (47,0%) och flera finansiella investerare (49,7%), där Procuritas Capital Partners II LP och IIB LP ingår (19,0%) tillsammans med Försäkringsbolaget Sampo Liv (11,3% ) och Investment AB Latour (8,8 %) som de största, samt övriga (3,3%). Utlandsandelen var 51,6 procent. s ledning Koncernledningen som rapporterar till koncernchef Amund Skarholt som tillsattes 20 augusti, består av följande funktioner: Tio operativa divisioner/bolag, varav fyra i Norge, fem i Sverige och en i Danmark, vila utgör den operativa ledningen i bolaget. Dessutom rapporterar koncernstabsfunktionerna ekonomi, personal/hr och IT till koncernchefen. Disposition av årsresultatet Årsresultatet i moderbolaget Bravida ASA blev tusen NOK, och föreslås täckas från överkursfond. Det finns inget fritt eget kapital i moderbolaget. Utsikter för 2004 Marknadsutsikterna för 2004 är varierande från land till land och inom de olika verksamhetsområdena. I Norge förväntas en svagt ökande efterfrågan inom alla verksamhetsområdena. Efter en förhållandevis kraftig nedgång i den svenska marknaden under 2002 och 2003 har marknaden nu stabiliserat sig med undantag från Stockholm, där efterfrågan efter bolagets tjänster fortsätter att sjunka. Den danska marknaden visar en fortsatt svagt sjunkande efterfrågan. Bolaget har tagit hänsyn till dessa förhållanden i sina planer för Bolagets framtida struktur och de rekonstrueringar man har genomgått 2003 har sin utgångspunkt i att allt värdeskapande sker lokalt i de geografiska avdelningarna. Det gäller alla tre verksamhetsområdena. Övriga resurser och funktioner har bara ett syfte, nämligen att stötta de geografiska avdelningarna. Genom det arbete som är nedlagt 2003 och genom det som för närvarande pågår i bolaget, menar styrelsen att framtidsutsikterna för bolaget är tillfredsställande. 12

13 Stockholm, 17 mars 2004 Terje Thon (styrelseordförande) Fredrik Palmstierna Mikael Ahlström (styrelsens viceordförande) Katarina Norderud Bjørn Formo Øivind Fredriksen Martha Takvam Peter Sjöqvist Hans Karlander Jan-Erik Arvidsson Patrick Lapvetelainen Trond Berg-Hansen Amund Skarholt (Koncernchef) 13

14 BRAVIDA Resultaträkning Bravida ASA Belopp i NOK Not Rörelseintäkter Försäljning av varor och tjänster 8, Summa rörelseintäkter Rörelsekostnader 22 0 Varukostnader Löner och personalkostnader 18, Lönekostnader under uppsägningsperiod 12, Andra rörelsekostnader 3, Av- och nedskrivningar 1, Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat vid försäljning av verksamhet Finansiella intäkter och kostnader Erhållna koncernbidrag Ränteintäkter Andra finansiella intäkter Räntekostnader Andra finansiella kostnader Summa finansiella poster Resultat före skatt Skattekostnad Årets resultat ,37-5,92 Resultat per aktie i kronor -436,72-98,13 14

15 Bravida ASA BRAVIDA Balans Belopp i NOK Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 0 0 Goodwill Uppskjuten skattefordran Övriga immateriella tillgångar Summa immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark samt annan fast egendom Lös egendom, inventarier, maskiner, bilar och liknande 2, Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag Övriga aktier och andelar Pensionsmedel Långfristiga räntebärande fordringar 6, Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 0 0 Varulager Fordringar Kundfordringar Ackumulerade, ej fakturerade intäkter Övriga kortfristiga fordringar 8, Övriga kortfristiga fordringar inom koncernen Summa fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

16 Bravida ASA BRAVIDA Balans Belopp i NOK Not Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 13, Överkursfond Oredovisad kapitalhöjning 13, Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital 0 0 Övrigt eget kapital Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Skulder Avsättningar för åtaganden 0 23 Pensionsåtaganden Uppskjuten skatt Övriga avsättningar för åtaganden Summa avsättningar för åtaganden Övriga långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder Övriga långfristiga skulder Summa övriga långfristiga skulder Kortfristiga skulder 0 0 Checkräkningskrediter/rörelsekrediter Leverantörsskulder Skatteskulder Arbetsgivaravgift, moms, källskatt Avsättning för lönekostnader under uppsägningsperiod Övriga kortfristiga räntefria skulder 8, Övriga kortfristiga skulder inom koncernen Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Stockholm, den 17 mars

17 KASSAFLÖDESANALYS Bravida ASA Belopp i NOK Kassaflöde från den löpande verksamheten Rörelseresultat före av- och nedskrivningar (EBITDA) Förändring i varulager, kundfordringar och leverantörsskulder Övriga periodiseringsposter Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster & skatter Betalda skatter under perioden Nettoutbetalningar för finansiella poster Nettokassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Inbetalning vid försäljning av materiella anläggningstillgångar Utbetalning vid köp av materiella anläggningstillgångar och aktiverade utvecklingskostnader Utbetalningar vid förvärv av verksamhet In-/utbetalningar, långfristiga fordringar Inbetalningar, försäljning av övriga investeringar Utbetalningar inom koncernen Omräkningsdifferens materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar Nettokassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Nettoförändring av rörelse- och checkräkningskrediter Koncerninterna inbetalningar Amortering av långfristig skuld Amortering av kortfristig skuld Inbetalningar vid upptagande av långfristiga skulder Inbetalningar vid upptagande av kortfristiga skulder Tillskjutet eget kapital vid emission Netto in-/utbetalning för optionsplan Omräkningsdifferens långfristiga skulder Nettokassaflöde från finansieringsverksamheten Periodens nettokassaflöde Likvida medel per den Likvida medel per den Outnyttjad kredit per den

18 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Regnskapslovens [redovisningslagen] bestämmelser och god redovisningssed i Norge. Konsolideringsprinciper Dotterbolag där Bravidakoncernen utövar bestämmande inflytande (normalt ägar- och röstandelar på mer än 50 procent) konsolideras. Koncernredovisningen har utarbetats som om koncernen var en ekonomisk enhet. Transaktioner och mellanhavanden mellan företagen i koncernen har elimineras. Koncernredovisningen har utarbetats enligt likartade principer genom att dotterbolaget följer samma redovisningsprinciper som moderbolaget. Förvärvade dotterbolag redovisas i koncernredovisningen baserat på moderbolagets anskaffningskostnader. Anskaffningskostnader hänförs till identifierbara tillgångar och skulder i dotterbolaget, vilka tas upp i koncernredovisningen till det faktiska värdet vid förvärvstillfället. I balansräkningen görs en omräkning för utländska dotterbolag enligt valutakurs per den 31 december, medan resultatet redovisas enligt månatliga genomsnittskurser. Kursdifferenser regleras mot eget kapital. Principer för värdering och klassificering av tillgångar och skulder Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder omfattar poster som hänförs till varukretsloppet, och övriga poster som förfaller till betalning inom ett år efter transaktionsdagen. Anläggningstillgångar hänförs till långsiktigt ägande och användning. Långfristiga skulder är skulder som förfaller senare än ett år efter transaktionsdagen. Omsättningstillgångar värderas till lägsta anskaffningskostnad och verkligt värde. Kortfristiga skulder bokförs till nominellt belopp vid uppkomsttillfället. Anläggningstillgångar värderas till anskaffningskostnad. Anläggningstillgångar med lång livslängd avskrivs enligt lämplig avskrivningsplan. Anläggningstillgångar skrivs ned till verkligt värde vid värdeminskning som inte bedöms som temporär. Långfristiga skulder med undantag av övriga avsättningar bokförs till nominellt belopp vid uppkomsttillfället. Valuta och transaktioner i utländsk valuta Monetära poster i valuta värderas till bokslutsdagens kurs. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till bokföringskurs baserat på valutakursen vid transaktionstillfället. Materiella anläggningstillgångar och avskrivningar Materiella anläggningstillgångar bokförs till anskaffningskostnad och avskrivs under beräknad livslängd om de är av väsentligt värde och har en förmodad livslängd på över 3 år. Direkt underhåll av materiella anläggningstillgångar kostnadsförs löpande under rörelsekostnader, medan värdeökningar eller förbättringar läggs till tillgångens anskaffningspris och avskrivs under dess livslängd. Skillnaden mellan underhåll och värdeökning/förbättring beräknas i förhållande tillgångens skick vid tidpunkten för förvärvet. Vinst/förlust vid försäljning av materiella tillgångar bokförs vid uppkomsttillfället som rörelseintäkt/-kostnad. Nedskrivningar görs när indikationer på värdeminskning föreligger beträffande tillgångarna. Materiella anläggningstillgångar avskrivs i allmänhet linjärt över beräknad ekonomisk livslängd. Aktiverade kostnader som hör samman med inredning av hyrda lokaler avskrivs linjärt över hyresperioden i enlighet med kontrakt. Goodwill Goodwill är anskaffningskostnad utöver faktiskt värde av identifierbara tillgångar och skulder som uppstått vid förvärv av verksamhet och bokförs enligt förvärvsmetoden. Goodwill avskrivs linjärt över beräknad ekonomisk livslängd baserat på individuell värdering. Nedskrivningar görs när indikationer på värdeminskning föreligger. Kundfordringar/övriga fordringar och förluster på fordringar Kundfordringar och övriga fordringar bokförs till nominellt värde efter avdrag för avsättningar för förväntade förluster. Avsättningar för förluster görs med individuell värdering av de enskilda fordringarna som underlag. För övriga kundfordringar görs därutöver en generell avsättning för att täcka förväntade förluster. Realiserade förluster på fordringar kostnadsförs löpande. Immateriella tillgångar Kostnader för utveckling av programvara bokförs i den omfattning som redovisningskriterierna är uppfyllda. Detta innebär att utvecklingskostnader bokförs när det anses sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna av tillgången kommer att komma företaget till godo, och det finns tillgång till en tillförlitlig metod för uppskattning av anskaffningskostnad för tillgången. 18

19 Dotterbolag och intressebolag Dotterbolag och intressebolag värderas enligt kalkylmetoden i bolagsredovisningen. Investeringen värderas till anskaffningskostnaden för aktierna om inte nedskrivningar varit nödvändiga. Nedskrivning till faktiskt värde görs när värdeminskningen har orsaker som inte kan antas vara temporära, och det anses nödvändigt enligt god redovisningssed. Intressebolag där koncernen har en ägarandel på mellan 20 och 50 procent hanteras enligt kalkylmetoden även vad gäller koncernredovisning eftersom de är av ringa betydelse för koncernen, medan samägda företag hanteras enligt bruttometoden. Varulager Lager av inköpta varor värderas till lägsta anskaffningskostnad enligt FIFO-principen och faktiskt värde. Nedskrivning görs vid förväntad inkurans. Redovisning av intäkter Intäkter från försäljning av varor bokförs vid leveranstillfället. Tjänster bokförs i takt med leverans av prestation. Pågående entreprenaduppdrag Vid intäktsföring av pågående entreprenadupppdrag används successiv vinstavräkning. Intäktsföring sker baserat på beräknat slutförande där antalet timmar/kostnader i förhållande till prognos läggs till grund för beräkningen. När tillverkning på kontrakt förväntas ge förlust görs en avsättning för nettokostnaden vid återstående kontraktsbunden produktion. Nettokostnaden klassificeras som övriga rörelsekostnader, och avsättningen ingår i övriga kortfristiga skulder i balansräkningen. Leasing Leasing hanteras som operationell leasing när bolagets åtaganden sammanhänger med avtalat hyresbelopp och bolaget inte har åtagit sig att köpa ut utrustningen vid hyresperiodens slut och ingen väsentlig risk och kontroll har överförts på bolaget genom leasingavtalet. Leasing av bilar och utrustning klassificeras härigenom som operationell leasing, och hyran bokförs direkt i resultaträkningen. Latenta åtaganden och betingade resultat Om det är sannolikt att ett osäkert åtagande går till betalning, och om värdet av betalningen kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt, redovisas åtagandet. Bästa uppskattat värde av betalningen bokförs som avsättning för åtaganden i balansräkningen. Sådana avsättningar redovisas i balansräkningen enligt beräknat utfall och inkluderas delvis i övriga kortfristiga skulder. Avsättningar för åtaganden Avsättningar för lönekostnader för uppsagd personal har gjorts när det står helt klart att den anställde inte kommer att inneha befattningen under uppsägningsperioden. På samma sätt har det gjorts avsättningar när ledningen har beslutat om uppsägningar och det föreligger en personalnedskärningsplan där den anställde kommer att friställas under uppsägningsperioden, även om den enskilde anställde inte har varslats på balansdagen. Det görs även avsättningar för förväntade rättegångskostnader i samband med rättssaker i detta sammanhang. Avsättning görs dessutom för framtida leasingkostnader minus förväntade intäkter vid eventuell uthyrning i andra hand av byggnader och materiel, när byggnaden eller materielen inte längre används inom verksamheten. Avsättningar som hör samman med kostnader som påförs efter nästa räkenskapsår bokförs som långfristiga skulder under posten avsättning för åtaganden i balansräkningen. Kostnader som påförs nästa räkenskapsår klassificeras som kortfristiga skulder. Pensioner Bolaget har både fonderade och ofonderade pensionsplaner. Planerna omfattar både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. De fonderade (kollektiva) pensionsplanerna bokförs som en förmånsbestämd plan, vilket innebär att bolaget har det ekonomiska ansvaret för pensionsförmånerna. Den pensionsgrundande inkomsten beräknas på grundval av linjär inkomstutveckling och beräknad slutlön. Ändringar i pensionsåtagandena som beror på ändringar i pensionsplaner bokförs under räkenskapsåret, medan ändringar som gäller beräkningsavvikelser amorteras över antagen genomsnittlig återstående intjäningstid i den omfattning de överstiger 10 procent av maximala pensionsåtaganden och reserverade medel för pensioner (korridor). Arbetsgivaravgift/löneskatt på nettoåtaganden/-medel medtas i beräkningen. Effekten av genomförda personalnedskärningar under redovisningsperioden bokförs under perioden, medan ordinarie avgångar normalt behandlas som beräkningsavvikelser. 19

20 Pensionsmedel balanseras mot pensionsåtaganden för planer där avtalen medger att medel i en plan kan användas för att täcka åtaganden i en annan. Nettopensionsmedel aktiveras som tillgångar i balansräkningen när bolaget anser sig kunna utnyttja överfinansieringen till att täcka framtida pensionspremier. De ofonderade pensionsplanerna omfattar en avtalsenlig förtidspensionsplan (AFP) enligt fast tariff. Vidare har medarbetare i ledande befattningar en tilläggspension utöver den kollektiva pensionsplanen som finansieras via bolagets verksamhet. För avgiftsbestämda pensionsplaner är bolagets åtagande gentemot den anställde att bidra med tillägg till den enskildes pensionssparande, och företagets åtagande infrias genom tilläggsbetalningen. Tillägget bokförs under den period det hänförs till. Periodens nettopensionskostnad redovisas som löne-/personalkostnader. Skatter Skattekostnaden i resultaträkningen omfattar både periodens obetalda skatter och förändring i uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt beräknas till 28 procent på grundval av de temporära differenser som förekommer mellan bokföringsmässiga och skattemässiga värden samt taxeringsmässigt underskott som skall balanseras vid räkenskapsårets slut. Temporära avvikelser som ökar eller minskar skatten och som återförs eller kan återföras under samma period balanseras, och skatteeffekten beräknas på nettounderlaget. Uppskjuten skattefordran bokförs i den utsträckning bolaget anser sig kunna använda den genom framtida intäkter. Garantiansvar Förväntade utgifter för framtida garantiarbeten som hänför sig till försäljning/avslutade projekt kostnadsförs och bokförs som avsättningar i balansräkningen. Avsättningen baseras på bästa beräkning av förväntade utgifter för garantiarbeten. Avsättningar för garantiansvar rör förväntade utgifter under garantiperioden som sträcker sig från 1 till 3 eller 5 år och ingår i posten avsättningar för åtaganden i balansräkningen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen utarbetas enligt indirekt metod. Alla siffror anges i tusental norska kronor (TNOK) om inget annat anges. 20