Årsredovisning. vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå un Övertorneå kommun Övertorneå

Transkript

1 vertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå vertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Överto mmun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommu vertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Det go vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå un Övertorneå kommun Övertorneå mmun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommu vertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Överto mmun Övertorneå kommun Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun De da livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Överto mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå mmun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det god vet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå kommun Det goda livet Övertorneå Övertorneå kommun Årsredovisning 2009 Fastställd av kommunfullmäktige

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckningen är klickbar till respektive sida Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Fakta om Övertorneå kommun Fem år i sammandrag 5 Skattesats 5 Mandatfördelning 5 Organisationsöversikt 7 Kommunens pengar 8 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 9 Allmän översikt 12 Övergripande mål 17 Ekonomisk översikt 19 Driftredovisning 27 Investeringsredovisning 29 VA verksamhet 32 Sammanställda redovisningen, koncernen 33 Jämförelseprojekt 34 Personalredovisning 37 Hälsobokslut 40 Miljöbokslut 42 Sammanfattning 45 Framtid 46 Verksamhetsberättelser nämnder och styrelser samt kommunala bolag och stiftelser Kommunfullmäktige 47 Revision 48 Överförmyndare 49 Kommunstyrelsen 50 Miljö- och byggnadsnämnden 59 Barn- och utbildningsnämnden 63 Kultur- och fritidsnämnden 69 Socialnämnden 73 Stiftelsen Matarengihem 77 Övertorneå Värmeverk AB 79 Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 81 Kassaflödet/Finansieringsanalys 82 Balansräkning 83 Noter 84 Revisionsberättelse 100 Redovisningsprinciper 102

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Under år 2009 genomlevde vi den mest omfattande finansiella kris världen skådat sedan Trots denna svåra påfrestning klarade vi i Övertorneå kommun oss hyfsat bra. Höjningar av statsbidrag och sjunkande sjuktal bidrog på ett positivt sätt till att parera lågkonjunkturen och att de medel vi hade till vårt förfogande räckte för våra uppgifter inom skolan, vården och omsorgen och all annan kärn- och stödverksamhet inom kommunens hägn. Vi fattade flera viktiga beslut som förändrar förutsättningarna och möjligen omfattningen av vår verksamhet. Under året antog vi som första kommun i Norrbotten den s k utmaningsrätten. Utmaningsrätten innebär att andra aktörer som t ex privata företag, medarbetare eller ideella föreningar kan utmana kommunen på en viss verksamhet. Om berörd nämnd antar utmaningen genomförs då en sedvanlig upphandling. Reformen, vars syfte är att effektivisera och skapa alternativa driftsformer inom olika delar av den kommunala verksamheten, blev snabbt populär. Inte minst de verksamheter som bedrivs inom kommunstyrelsens område visade sig vara attraktiva för andra utförare och under året påbörjades arbetet med att behandla utmaningar, som i flera fall blev antagna och där ett upphandlingsförfarande därefter inletts. Att lägga ut kommunal verksamhet på entreprenad är en bland andra vägar att tillhandahålla en ändamålsenlig och effektiv kommunal service samt förbättra förutsättningarna för företagande. Deltagandet i det s k Jämförelseprojektet har utvecklat våra verktyg och metoder att utvärdera, mäta och jämföra kvaliteten och säkerställa brukarnas nöjdhet med service och verksamhet i vår verksamhet. Att arbetet med ett bättre företagsklimat och bättre villkor för företagande nu börjar ge resultat visade sig också under det gångna året. I en företagsamhetsmätning som genomförs två gånger per år var tillväxttakten av antalet företagsamma starkast i Övertorneå kommun vid ett tillfälle. Antalet företagsamma personer hade ökat med 21 personer och tillväxten av företagsamma kvinnor var högst i landet och näst högst för unga företagsamma. Strategin att öka befolkningen genom bland annat mottagande av flyktingar och ensamkommande asylbarn har utvecklats positivt under det gångna året. Övertorneå har tack vare detta uppmärksammats som ett positivt exempel i nationell media. Att även framgent i olika avseenden stärka kommunens attraktionskraft som arbets- och bostadsort är en viktig strategi för att locka till inflyttning, kvarboende och högre födelsetal. Under 2009 uppmärksammades att den unika orgeln i Övertorneå kyrka firade 400-års jubileum. Övertorneå stod värd för Tornedalsrådets årsmöte i juni. Viktiga kulturella begivenheter var firandet av författarna Gunnar Kieri och Gerda Anttis 80-årsdagar, där vi i seminarieform fokuserade på deras författarskap och kulturgärningar. Inspelningen av den prisbelönade novellfilmen Höstmannen på meänkieli med den Övertorneåbördige huvudrollsinnehavaren Anton Raukola i regi av Jonas Selberg Augustsén i Övertorneå med omgivningar, i augusti/september var en annan spännande händelse. Prognoserna för 2010 och 2011 innebär fortsatt ekonomisk återhållsamhet och kostnadsanpassningar. Vi befinner oss i ett besvärligt ekonomiskt läge de närmaste åren, men med de beskrivna utvecklingsmöjligheterna är framtidsutsikterna ljusa. Det är mycket glädjande att gemensamma insatser får så stor effekt under pågående verksamhetsår. Balanskravet är nu tillgodosett för vår kommun, och med en god ekonomi och starkt eget kapital kan vi ytterligare stå bättre rustade för framtiden. Ett stort och varmt tack till alla medarbetare och förtroendevalda som med gemensamma krafter genomfört god verksamhet och service till våra medborgare på ett ansvarsfullt och ekonomiskt uthålligt sätt. Drömmen om att var och en ska kunna förverkliga sitt livsprojekt med och hos oss i Övertorneå kommun där vi erbjuder Det goda livet får vi fortsätta att arbeta för att uppnå. Att fortsätta utveckla och förbättra förutsättningarna för näringarna i Övertorneå kommun är även fortsatt en angelägen uppgift. Under året togs steg mot att förnya och utveckla skogens klimatnytta och vår ekokommunstatus med projektet Arctic Boreal Climate Development, vars syfte är att öka tillväxten i skogen och skapa en handel med utsläppsrätter baserade på skogens kolsänkebindande förmåga. I arbetet med att återta en tätposition som ekokommun är klimat- och energifrågorna fortsatt särskilt intressanta. Linda Ylivainio April

5 FAKTA ÖVERTORNEÅ KOMMUN Fem år i sammandrag Folkmängd Utdebitering per skattekrona 21:53 21:53 21:53 21:53 21:53 Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar, Mkr 262,2 273,0 278,6 281,8 282,6 Skatteintäkter, gen stats- och utjämningsbidrag, Mkr 268,2 278,2 277,6 283,1 283,7 Finansnetto, Mkr 4,8 5,2 4,3-2,9 3,3 Årets resultat, Mkr 10,9 10,4 3,3-1,5 4,4 Investeringar, brutto, Mkr 25,5 18,4 21,7 44,3 13,4 Balansomslutning 423,3 426,0 439,4 466,0 464,8 Likvida medel, Mkr 107,1 114,6 120,3 126,5 138,9 Anläggningstillgångar, Mkr 301,3 292,3 296,6 321,1 308,4 Långfristig låneskuld, Mkr 73,0 63,8 63,8 94,8 73,3 Pensionsskuld/avsättning för pensioner, Mkr 7,6 8,4 9,8 11,4 12,4 Eget kapital, Mkr 292,4 302,8 306,1 304,6 308,9 Därav rörelsekapital, Mkr 71,7 82,6 83,1 89,7 94,3 Personalkostnader, totalt, Mkr 198,4 215,2 220,6 223,0 219,5 Antal årsarbetare, exkl. förtroendemän och personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Varav timanställda: Skattesats Övertorneå kommun 21:53 21:53 21:53 21:53 21:53 Norrbottens läns landsting 9:42 9:42 9:42 9:42 10:40 Begravningsavgift 0:45 0:45 0:45 0:45 0:45 Medlemsavgift Svenska kyrkan 1:00 1:00 1:00 1:00 1:00 Totalt 32:40 32:40 32:40 32:40 33: Mandatfördelning Parti/mandatperiod Moderata samlingspartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Arbetarepartiet- socialdemokraterna Vänsterpartiet Övertorneå-alternativet Norrbottens sjukvårdsparti Folkpartiet Liberalerna Totalt Övertorneå kommun basfakta Befolkning, Areal, km Invånare/km 2 2,07 Antal män i procent 52,9 Antal kvinnor i procent 47,1 Antal 65 år och äldre i procent 26,6 Medelåldern 46,8 Eftergymnasialutbildning 2009, procent 23,8 Sysselsatta procentuell andel av befolkningen ,5 5

6 KOMMUNENS ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är den högst beslutande instansen i Övertorneå kommun. I fullmäktige finns 35 ledamöter som väljs direkt av väljarna i allmänna val vart fjärde år. Fullmäktige leds av ett presidium som består 2009 av ordförande Riitta Björk (öa) och 1:e vice ordförande Eija Stenberg (c). Mandat i kommunfullmäktige (1 november oktober 2010) Socialdemokratiska arbetarpartiet (s) 14 Centerpartiet (c) 8 Norrbottens sjukvårdsparti (ns) 5 Vänsterpartiet (v) 3 Övertorneå-alternativet (öa) 2 Moderaterna (m) 2 Kristdemokraterna (kd) 1 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Koncernen Övertorneå kommun Förutom kommunen omfattar koncernen följande bolag. Stiftelsen Matarengihem Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag med verksamhet i Övertorneå kommun. Stiftelsen som är helägt av Övertorneå kommun har till ändamål att inom Övertorneå kommun förvärva, äga och förvalta fastigheter eller tomträtter samt bygga bostäder, affärslokaler och kollektiva anordningar. Stiftelsen har totalt 507 lägenheter i Övertorneå, Hedenäset, Svanstein, Juoksengi och Aapua. Övertorneå Värmeverk AB Bolaget bildades 1984 till följd av ett samarbete mellan Vattenfall AB och Övertorneå kommun. Bolaget ägs till lika delar av Övertorneå kommun och Vattenfall AB. Bolagets uppgift är att skapa en biobränslemarknad i regionen och att utveckla biobränsleproducerad fjärrvärme. Kommunala nämnder Kommunens nämndsorganisation är fastställd av kommunfullmäktige. För alla nämnder finns ett reglemente som anger vilket ansvarsområde varje nämnd har. Nämnderna ska följa de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt och det ska ske inom de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige angivit. Nämnderna är ansvariga gentemot fullmäktige och ska regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. 6

7 ORGANISATIONSÖVERSIKT Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Valnämnd Revisorer Överförmyndare Arbetsutskott Personalutskott Tillväxtutskott Brottsförebyggande råd Folkhälsoråd Kris- och beredskapsnämnd Kommunledningskontor Kanslienhet Tillväxtenhet IT-enhet Ekonomienhet Personalenhet Teknisk enhet Kultur - och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Miljö- och byggnadsnämnd Socialnämnd KHR - Kommunala handikappråd KPR - Kommunala pensionärsråd Barn- och utbildnings/ kultur- och fritidskontor Miljö- och byggnads förvaltning Socialförvaltning 7

8 Härifrån kommer pengarna 13% 5% 3% 3% 3% 32% 41% Kommunalskatt Gen. stats- och utj.bidrag Bidrag Taxor och avgifter Hyror Försäljning Finansiella intäkter Så här används pengarna Till dessa ändamål används pengarna 8

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Omvärldsanalys har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter kan påverka eller kan komma att påverka Övertorneå kommun. I ekonomirapporten Om kommunernas och landstingens ekonomi oktober 2009 görs en bedömning av det ekonomiska läget både inom och utom landets gränser. Omvärldsanalysen baseras på denna rapport samt även på samhäll sekonomiska nyheter från sektionen för ekonomianalys hos Sveriges Kommuner och Landsting (makronytt). Samhällsekonomin Världsekonomin är på väg ur den djupaste konjunkturnedgång sedan andra världskriget. Flera tecken tyder på att det kraftiga BNP-fallet i världen har avstannat. Samtidigt har finansmarknaden börjat fungera bättre. Även världshandeln, som minskade med 11 procent första kvartalet 2009, ökar igen. Men stora obalanser kvarstår i världsekonomin varför återhämtningen förmodligen tar tid. Erfarenheten visar att lågkonjunkturer där finansmarknaden har bidragit till nedgången tenderar att pågå längre och återhämtningen tar tid. USA genomlider utdragen recession, och där ekonomin beräknas krympa med 2,5 procent Tillväxten väntas bli positiv igen från och med andra halvåret EU-ländernas BNP beräknas i genomsnitt minska med 4 procent 2009, minskningen märks främst hos exporterande länder som Tyskland, Sverige och Finland trots att grundläggande ekonomiska förhållanden i dessa länder kan beskrivas som förhållande goda. Inom EU finns länder Storbritannien, Spanien, Irland och Danmark som i likhet med USA präglas av skuldsatta hushåll och bostadsbubblor. Även om BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) har vuxit starkt det senaste decenniet svarar de fortfarande för en mycket liten del av efterfrågan i världen. Frågan är om de har kraft att dra igång världsekonomin. Bankernas rädsla att låna ut pengar sinsemellan har minskat, och aktiemarknaderna världen över har återhämtat sig en del. Däremot kvarstår oron över det finansiella systemet och dess förmåga att tillhandahålla tillräckligt med kapital. De internationella organisationerna OECD och IMF anser därför att det låga ränteläget och de utstående stimulanserna behövs en betydlig tid framöver. Sveriges ekonomi Förra höstens kollaps på den finansiella marknaden medförde att det finansiella systemet nästan upphörde fungera vilket innebar ett tvärstopp i det internationella handelsutbytet. Den svenska exporten föll som en sten och parallellt härmed industrins investeringar. Tecken pekar på att den finansiella oron har dämpats och att bristen på krediter inte längre är lika uppenbar. Kurserna på Stockholmsbörsen har sedan årsskiftet stigit med omkring 40 procent samtidigt som företagens och hushållens framtidsförväntningar blivit betydligt mer positiva enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer. Det finns flera tecken som indikerar att den svenska ekonomin har inlett en återhämtning, men vägen tillbaka är lång och det kommer att ta tid innan tillståndet har normaliserats. Ett plus i sammanhanget är att såväl den svenska staten som de svenska hushållen har en relativt god ekonomi i utgångsläget. Det fall som skett i BNP drygt 4 procent under 2009 har ännu inte fått full genomslag på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatt började minska först under andra halvåret 2008, vilket leder till att antalet arbetade timmar fortsätter minska under Den uppmätta arbetslösheten började öka från och med andra halvåret 2008 och räknas stiga till mellan 10,5 och 11,0 procent Som en direkt konsekvens av det snabba fallet i ekonomin har lönerna ökat betydligt långsammare under 2009 jämfört med 2007 och Avtalsförhandlingarna 2010 som berör nästan hela arbetsmarknaden kommer att präglas av den höga arbetslösheten och det stora negativa arbetsmarknadsgapet. Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognoser kommer de genomsnittliga totala löneökningarna för hela arbetsmarknaden att uppgå till 2,3 procent per år de närmaste åren. De låg resursutnyttjandet och den måttliga löneutvecklingen innebär att prisutvecklingen i konsumentledet kommer att underskrida Riksbankens mål om inflation på 2 procent. Med stigande resursutnyttjande och när läget på arbetsmarknaden förbättras kommer Riksbanken att höja sin styrränta successivt för att i slutet av 2010 vara uppe på 1 procent enligt SKL: s bedömningar. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I år avtar skatteunderlagets ökningstakt dramatiskt. Detta är en effekt av konjunkturfallet, med snabbt minskad sysselsättning och lägre löneökningar som följd. SKL ser en fortsatt mycket svag utveckling av skatteunderlaget även under Kommunal- och landstingsskatten svarar för ungefär 2/3 av sektorns intäkter. Skatteunderlagstillväxten har därmed stor betydelse för hur de totala intäkterna utvecklas, men även statliga tillskott spelar in. Kommunernas ekonomi De extra statliga pengar som regeringen har aviserat till år 2010 innebär att den ekonomiska situationen för kommuner har förbättrats något för detta år. Men eftersom konjunkturstödet är av engångskaraktär är problemen fortsatt stora för åren därefter. Under de kommande åren finns inget eller begränsat utrymme i kommunerna för att höja ambitionsnivån. Om kommunerna skall bibehålla oförändrad kostnadsvolym och samtidigt ha ett nollresultat 2011 krävs det åtgärder motsvarande mer än 40 öre i skattehöjning. Kommunernas budgeterade resultat för år 2009 var 6,3 miljarder kronor prognosen visar däremot ett underskott på 1 miljard kronor i och med att tillväxttakten i skatteunderlaget har sjunkit påtagligt. Enligt gjord enkät av SKL kommer cirka 110 eller 40 procent av Sveriges kommuner att redovisa ett negativt resultat år Lokala händelser Kommunfullmäktige har under 2009 antagit nya taxor och avgifter enligt följande: Fr.o.m nya taxor och avgifter inom socialnämndens verksamhetsområden (enligt konsumentindex) samt nya hyresavgifter för äldreomsorgens särskilda boenden (en höjning på 3 procent) Fr.o.m ny renhållningstaxa innebärande en höjning med 6 procent på kärlavfall och 3 procent på tömningsavgifter. Fr.o.m ny slamtömningstaxa innebärande att slamtömningen för en normal kund med en tömning per år blir 30 kronor dyrare. Fr.o.m nya Va-taxor innebärande 6,5 % höjning på den fasta abonnemangsavgiften. Fr.o.m nya badtaxor enligt förslag från kultur- och fritidsnämnden. Fr.o.m höjs fjärrlåneavgiften till 20 kronor Fr.o.m fastställs timavgiften enligt taxa för miljöbalken till 729 kronor. Taxa för offentliga kontroll av livsmedel har antagits att gälla fr.o.m Vid näringslivsgalan för Övertorneås företagare den 31 januari 2010, utsågs Taisto Keskitalo, TK-data, till årets företagare I mitten av januari fick Övertorneå kommun efter offertförfrågan en ny kapitalförvaltare, HQ Bank, för förvaltning av större delen av kommunens likvida medel. Scanning av leverantörsfakturor infördes i kommunen under hösten Scanningen sker i egen regi. På skärtorsdagen invigdes en ny billackeringsverkstad i Övertorneå, Nord Lack & Kaross AB. Flyktingverksamhetens huvudmannaskap har övertagits av kommunstyrelsen från socialnämnden. Kommunfullmäktige har beslutat att samtliga nämnder/ styrelser uppdras att införa utmaningsrätt för kommunala tjänster enligt de regelverk som kommunstyrelsen fattat. Nedan angivna försäkringsgivare har antagits för perioden samt option om 1+1 års förlängning. För egendoms och ansvarsförsäkring Länsförsäkringar, motorfordonsavtal Trygg Hansa, saneringsavtal Normor samt för tjänsteförsäkringsavtal Europa Assitance. Fr.ån och med till och med har Karl-Göran Lehto utsetts som ny överförmyndare i Övertorneå kommun. 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fr.o.m. 1 januari, 2009 måste alla som tänker utnyttja fria bussresor ha ett kort för att fritt kunna resa inom Övertorneå kommuns gränser. Följande priser gäller: 100 kronor för ungdom upp till 19 år och invånare över 65 år samt vuxenstuderande i kommun, 1000 kronor för resterande mellan år. Under året har konsortialavtal med trafikavtal uppdaterats för Länstrafiken att gälla fr.o.m Fastigheten Matarengi 13:54, Folkets hus, har sålts till Hotell Tornedalia för kronor. Del av fastighet Koivukylä 54:2, Hedenäset skola, har sålts till ideella föreningen Hietaniemi friskoleförening för kronor. Beslutet har överklagats, ärendet inte avgjort ännu. Övertorneå Connection, duon Linus Omark och Johan Harju har lämnat Luleå Hockey för spel i den ryska serien KHL hos Dynamo Moskva. Under hockey VM i Schweiz representerade de Sveriges Tre Kronor, där det blev en tredje plats. De lokala löneförhandlingarna är klara, och gav en genomsnittlig löneökning på 3,44 procent. Detta innebär att kontot för löneökning täcker årets löneökningar till 100 procent. Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten upphör sedan Övertorneå kommun och Haparanda kommun begärt utträde ur förbundet. Kommunalt vårdnadsbidrag införs i Övertorneå från och med 1 januari Som ny revisor efter Karl-Göran Lehto har Eva Juntti Berggren utsetts och till sammankallande för revisorerna har Roland Hedlund valts. Enligt kommunfullmäktige beslut skall den politiska organisationen förändras så att ledamöterna i kommunfullmäktige minskas från 35 till 31 ledamöter vid nästa val. Fina idrottsprestationer har utförts av Övertorneå ungdomar under året. Övertorneå basketflickor 97 vann LEO: s Cup i Råneå för andra året i rad efter vinst i alla sina matcher. Övertorneå hockeypojkar (B-pojkar) vann Burlin Motor Cup i Clemensnäs strax utanför Skellefteå där lag från både Norr-och Västerbotten var med. Erik Lindberg, Kuivakangas tävlande för Haparanda friidrott blev tvåa i längd vid JSM på nytt personligt rekord 6,97 m. Tidigare under säsongen vann Erik vid Norrlandsmästerskapet längd och blev tvåa på 60 m. Skidorienteraren Johanna Tholerud som tävlar i klassen D 20, vann långdistans samt tog brons i sprint vid SM i skidorientering i Sundsvall februari. Övertorneå hockeys P 96 (B2) har avslutat hockey säsongen med ytterligare en cupseger genom att vinna Laitis Cup i Sunderbyn. Tommy Mörtberg, Kuivakangas Gränspaddlare tog en fin andra plats i Sverige cup i kanotslalom i Falun. Tomas Rundgren, en annan Kuivakangas Gränspaddlare blev uttagen till VM i freestyle i Thon i Schweiz. Linus Hannedahl vann första pris i den nationella EU tävlingen EU-upplyst. Linus hade alla rätt och var en av fem vinnare i gymnasietävlingen där över 6000 elever deltog. 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ALLMÄN ÖVERSIKT För Övertorneås del växer en bild fram av en kommun med förhållandevis låg produktion per capita, minskande sysselsättning, låg skattekraft, litet skatteunderlag, låg utbildningsnivå samt ofördelaktig näringslivsstruktur. Norrbotten har i många avseenden haft en ogynnsam utveckling i förhållande till riket och Övertorneå kommun har haft en negativ utveckling i förhållande till Norrbotten. Det som varit problem för Norrbotten har i än större grad varit problem för Övertorneå. Till detta kommer en äldre befolkning än länet och riket i sin helhet och en högre försörjningskvot. Prognoser över de närmaste åren pekar på att Över torneås åldersstruktur och försörjningsbörda kommer att försämras ytterligare både i absoluta termer och i förhållande till länet och riket i stort. Kommunal utdebitering Övertorneå kommuns kommunalskatt och landstingsskatten, i förhållande till länsgenom snittet och riksgenomsnittet, framgår av nedanstående tabeller. Övertorneå kommun 21:53 Kommunskatt, länsgenomsnitt 22:27 Kommunskatt, riksgenomsnitt 20:74 Landstingsskatten, Norrbotten 10:40 Landstingsskatten, genomsnitt i riket 10:82 Skatteunderlaget visar hur mycket Övertorneåborna sammanlagt tjänar. I Övertorneå är det genomsnittliga skatteunderlaget per invånare kronor, en ökning med 5,3 procent jämfört med före gående år. Det är 84 procent av riksmedelvärdet som uppgår till och där ökning för riket uppgår till 4,6 procent från föregående år. För länet är medelvärdet kr/ inv. en ökning från föregående år med 10,1 procent. De högsta skattekrafterna per invånare finns i kommunerna runt Stockholm med Danderyd ( kr/inv.), Lidingö ( kr/inv.) och Täby ( kr/inv.) i topp. Den lägsta skattekraften per invånare i Sverige har Bjurholm med kr/inv. Den lägsta skattekraften i Norrbotten har Haparanda med kr/inv. följt av Pajala med kr/inv. I topp i länet finns Kiruna ( kr/inv.), Gällivare ( kr/inv.) samt Luleå ( kr/inv.). Befolkningsstrukturen och kommunens utveckling En viktig fråga för alla kommuners utveckling är befolkning och sysselsättning. Kommuner av Övertorneås karaktär med en lång period av befolkningsminskning har generellt en ofördelaktig struktur på befolkning och sysselsättning. Befolkningsutveckling Invånarantalet var vid årsskiftet personer. Det är en minskning sedan förra årsskiftet med 52 personer. De sista sex åren har befolkningen minskat med 324 personer, vilket motsvarar 6,18 procent. Av tabellen nedan framgår antalet födda, döda, in- och utflyttade åren Av folkmängden utgör 47,1 procent kvinnor och 52,9 procent män, varav 23,7 procent är utrikes födda År Födda Döda Netto Inflyttade Utflyttade Netto Åldersstruktur Åldersstrukturen i en kommun är viktig ur kostnadssynpunkt. Målgruppen för den kom munala verksamheten är främst barn, ungdom och äldre. Förändringar i dessa åldersgrupper påverkar de kommunala kostnaderna i betydligt högre grad än i övriga ålderskategorier. Den kommunala kostnaden för personer i åldersgruppen 0 till färdigutbildad ligger i storleks ordning kr per person och år. En färdigutbildad kostar cirka kronor per år, samtidigt som personen genererar skatteintäkter till kommunen. Vid pensionsålder uppgår kostnaden för en person till cirka kronor per år för att successivt öka till kronor/år när individen kommer till en ålder av 80+. Nedan framgår Övertorneå kommuns folkmängd och åldersstruktur mellan åren 2003 och Ålder Totalt

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Försörjningsbörda Det långvariga flyttmönstret har successivt minskat antalet ungdomar i kommunen. Samtidigt har samma befolkningsgrupp ökat i de befolkningsmässigt större regionerna. Försörjnings bördan, mätt som antalet personer i åldersgruppen 0-19 år och 65 år och äldre, som varje person i arbetsför ålder (20-64 år) måste försörja beräknas öka för Övertorneå. Försörjnings bördans utveckling är ett viktigt regionalt mått, då det ger en bild av vilka påfrestningar som den kommunala ekonomin kommer att utsättas för när relationer mellan de åldersgrupper som huvudsakligen betalar till, respektive konsumerar offentliga tjänster förändras. Måttet ger också en uppfattning om förändringar avseende arbetskraftsförsörjningen. Detta gäller inte minst Övertorneå kommun där både tillgång och efterfrågan till stor del styrs av förändringarna inom dessa åldersgrupper. Försörjningskvot 2008 Försörjningskvoten uttrycks som kommunens totalbefolkning dividerat med antalet i åldern år. Ett högt värde uttrycker alltså att det är många under 20 år och/ eller över 64 år i kommunen. Ett lågt värde uttrycker att det är många i åldern år. Försörjningskvoten används för att beskriva befolkningens struktur, bl.a. kopplat till arbetsmarknaden och ekonomin. I Övertorneå är försörjningskvoten högre än i länet och riket. Kommuner med låg försörjningskvot finns inom Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionen. Och när det gäller kommuner med hög försörjningskvot finns dessa främst i norra Norrlands inland och Tornedalen förutom Haparanda. Sysselsättningsstrukturen Att belysa de förvärvsarbetande kan göras på olika sätt, med olika källor och med olika avgränsningar, beroende på vilket syftet är. Sysselsättningsutvecklingen åren avspeglar ett slags mått som speglar attraktiviteten i olika avseenden. En kommun med hög sysselsättning och positiv sysselsättningsutveckling kan attrahera såväl medborgare som företagare. Antalet sysselsatta har minskat i Övertorneå kommun mellan åren från 1911 personer till 1789 personer eller med 6,4 %. Under samma tidsperiod ökade sysselsättningsutvecklingen i Norrbotten med 3,6 % och i riket med 14,9 %. Den negativa befolkningsstrukturen beror till stor del på sysselsättningen. Sysselsättningsutveckling åren Folkmängd i Övertorneå kommun samt andel sysselsatta män och kvinnor av totala folkmängden 5 Kvinnor Källa: Statistiska Centralbyrån 4 3 Män Sysselsatta Ej sysselsatta Pantzare Information AB Kommuner med lägst försörjningskvot 2008 Solna 1,50 Sundbyberg 1,51 Stockholm 1,55 Lund 1,55 Göteborg 1,56 Umeå 1,58 Uppsala 1,59 Malmö 1,60 Luleå 1,65 Linköping 1,65 Kommuner med högst försörjningskvot 2008 Bjurholm 2,09 Pajala 2,02 Åsele 2,01 Dorotea 1,96 Sorsele 1,95 Ragunda 1,93 Övertorneå 1,92 Norsjö 1,91 Överkalix 1,91 Munkfors 1,91 Försörjningskvot 2008 Försörjningskvot 2008, Andel av befolkning år relation till befolkningen 0-19 och 65- år 1,50-1,75 1,76-1,82 1,83-2,09 Sysselsättningsutveckling åren Procent Luleå Piteå Haparanda Kiruna Arvidsjaur Arjeplog Gällivare Älvsbyn Kalix Överkalix Övertorneå Pajala Jokkmokk Boden Norrbottens län Riket Källa: Statistiska Centralbyrån 40,5 procent av totalbefolkningen i Övertorneå kommun och 46,9 procent i länet är förvärvsarbetande Antal arbetsställen med anställda Pantzare Information AB Källa: SCB 13

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Arbetsställen år 2009 efter region och storleksklass. Procent Övertorneå kommun Norrbottens län Riket Källa: SCB Företagsregistret Storlek efter antal anställda Pantzare Information AB 74% av samtliga arbetsställen inklusive jord- och skogsbruk saknar anställda uppgick antalet arbetsställen i Övertorneå kommun till 793 st. 583 av dessa hade inga anställda, 1709 hade 1-9 anställda, 34 arbetsställen hade anställda och 6 arbetsställen hade över 50 anställda. Största arbetsgivare år 2009 Övertorneå kommun Arbetsgivare Anställda i kommunen Antal anställda ÖVERTORNEÅ KOMMUN 46,2% 675 UTBILDNING NORD 5,1% 75 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING 5,1%# 75 SAMHALL AKTIEBOLAG 5,1% 35 SLÄP OCH LASTBILSPÅBYGGNADER I ÖVERTORNEÅ AB AB 2,4% 35 JAXAL AKTIEBOLAG 2,4% 35 BR SOL OCH TANKSYSTEM 2,4% 35 BRÖDERNA JUNTTIS ÅKERI AB 2,4% 35 ÖVERTORNEÅ FÖRSAMLING 2,4% 35 HIETANIEMI FRISKOLEFÖRENING 2,4% 15 POLCIRKELNS ÅKERI AKTIEBOLAG 1,0% 15 HOTELL ÖVERTORNEÅ AB 1,0% 15 STIFTELSEN TORNEDALENS FOLKHÖGSKOLA 1,0% 15 KABLIA PRODUCTION AB 1,0% 15 KONSUM NORRBOTTEN EK FÖRENING 0,9% 15 MAGNUS & ROBERTS TRANSPORT AB Totalt Andel anställda i kommunen 81,1 Källa: Statistiska Centralbyråns Företagsregister Antal arbetsställen år 2009 efter region och näringsgren SNI Övertorneå kommun Procent Källa: SCB Företagsregistret 6 43 Areella näringar Tillverkning,gruvor,energi Byggindustri Handel Hotell o restaurang Transport o kommunikation Fastighet, försäkring, kreditinstitut Myndigheter, utbildning, hälso- o sjukvård Andra samhälleliga o personliga tjänster Länet Riket 43, , , , , , , , , Pantzare Information AB Största branschen i kommunen sett till antalet arbetsställen är de areella näringarna där 43 procent av kommunens arbetsställen återfinns. Jämförande värde för länet är 36 procent. Arbetsmarknaden Under de senaste tio åren har den lokala arbetsmarknaden reducerats kraftigt varför arbetsmarknadsläget inom kommunen fortfarande är ett av våra största bekymmer. Vid årsskiftet 2009/2010 hade kommunen personer i arbetsför ålder (16-64 år). Nedan redovisas utvecklingen vad avser medeltalet av antalet arbetslösa i kommunen de senaste åren. Det exakta antalet arbetslösa vid utgången av december 2009 var 234 personer eller 8,2 %. Ytterligare 153 personer eller 5,3 % var sökande i program med aktivitetsstöd. Årsmedeltalet arbetslösa 2009 uppgick i Övertorneå till 197 personer eller 6,9 %. Årsmedeltalet sökande i program med aktivitetsstöd var 139 personer eller 4,9 %

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvärvsfrekvenser Lång arbetslöshet samt tidig förtidspensionering är saker som påverkar andelen förvärvsarbetande. Arbetslösheten är ojämnt fördelad inom länet med stora skillnader mellan kommunerna. Goda möjligheter att arbetspendla till andra kommuner ger familjer möjlighet att välja bostadsort. Förvärvsfrekvenser år 2008 i åldersgrupper Män och Kvinnor Kommun/ Region Övertorneå 21,8 62,4 69,5 79,1 82,2 66,4 6,2 Norrbottens län 22,3 61,6 78,5 86,4 85,3 69,0 7,7 Riket 20,5 59,7 77,3 85,2 83,8 71,7 12,8 Män Övertorneå 19,1 69,8 74,3 79,2 80,1 65,9 7,6 Norrbottens län 19,8 63,3 81,0 88,1 86,4 69,8 9,7 Riket 18,3 62,2 79,8 87,2 84,9 74,0 15,9 Kvinnor Övertorneå 24,5 51,2 62,8 78,9 84,4 66,9 4,8 Norrbottens län 22,3 59,7 75,7 84,6 84,2 68,1 5,8 Bruttoregionalprodukt Bruttoregionprodukten (BRP) motsvarar värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. BRP mäter förädlingsvärdet i form av löner och driftsöverskott på varje arbetsställe. Detta summeras sedan på regional nivå. Summan av samtliga regioners BRP är lika stor som bruttonationalprodukten - BNP. När man försöker tolka nivån på BRP måste man komma ihåg att måttet visar det sammanlagda förädlingsvärdet vid regionens arbetsställen. Det gör att man inte kan se regioninvånarnas inkomster eller möjligheter att konsumera med hjälp av nivån på BRP. Genom att visa BRPutvecklingen över tid kan man jämföra den regionala tillväxten i ekonomiska termer. Region Övertorneå Norrbottens län Riket Källa: Statistiska Centralbyrån, avdelning för nationalräkenskaper Bruttoregionprodukten (BRP) per capita var kronor i genomsnitt för riket år Detta värde har erhållit index 100. Av länets kommuner har Jokkmokk index 206 och Luleå 103. Länets lägsta värde har Pajala och Övertorneå med 52. Riket 20,5 57,2 74,8 83,1 82,8 69,5 9,2 Källa: Statistiska Centralbyrån, Ekonomisk tillväxt Det finns olika sätt att mäta den ekonomiska tillväxten i en viss region. Två vanligt förekommande variabler är bruttoregionalprodukt (BRP) och lönesumma. Bruttoregionprodukt per capita 2006 Index riket =

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2008 års utbildningsnivå för år Andelen med eftergymnasial utbildning i Övertorneå kommun är lägre än genomsnittet i länet och riket. Av kommunens män har 18,3 procent en eftergymnasial utbildning medan siffran för kvinnor är 29,4 procent. (Riket 33,0 procent och 40,7 procent) Antal Andelar (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Folk-/grundskola ,3 10,71 12,1 Gymnasium < 2 år ,7 42,2 46,3 Gymnasium 3 år ,0 15,6 16,3 Eftergymnasial utb, mindre än 3 år ,5 12,1 11,2 Eftergymnasial utb, 3 år eller mer ,8 17,0 12,0 Forskarutbildning ,3 0,1 Uppgift saknas ,7 2,0 1,9 Samtliga (hela befolkningen) Viktiga utvecklingsdrag Övertorneå kommun Under tiden beräknas folkmängden ytterligare minska i Övertorneå med 497 invånare, från till personer. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 8 personer per år och födelseunderskott med 43 personer per år. Antalet inflyttade beräknas i genomsnitt vara 252 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 8 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 29 per år i genomsnitt under fram till år 2019 medan antalet avlidna skattas till 72 personer. Detta medför en naturlig befolkningsminskning med 43 personer per år. Ofördelaktig befolkningsstruktur. Befolkningen i kommunen är äldre än läns och riksgenomsnittet. Obalansen kommer att förstärkas framöver. Under perioden 2009 till 2019 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41 till 42 år. I Övertorneå förväntas genomsnittsåldern öka från 46,7 år till 48,6 år under motsvarande tidsperiod, vilket betyder att genomsnittsåldern 2009 var 6,6 år högre än rikets och beräknas år 2019 fortfarande vara 6,6 år högre än rikets. Arbetskraften väntas minska. Bruttoregionprodukten (BRP) per capita var kronor i genomsnitt för riket Motsvarande siffror för Norrbottens län var kronor. Övertorneås BRP/ capita uppgick till kronor. Detta medför Övertorneås BRP/capita (2006) ligger på 52 procent av rikets. Detta är också Norrbottens läns lägsta värde. Sysselsättningen i kommunen har minskat mycket kraftigt jämfört med både länet och riket från mitten av 1980-talet. Mellan 1985 och 2003 föll sysselsättningen i Övertorneå med hela 32,3 procent medan den i länet föll med 18,0 procent och i riket föll med 4,4 procent. Sysselsättningsutvecklingen mellan åren är fortfarande negativ. Förändringen är 6,4 % där antalet sysselsatta minskade från 1911 till Enbart minskningen från 2007 till 2008 var 62 sysselsatta. Under samma tidsperiod ökade antalet sysselsatta i Norrbotten med 3,6 % och i riket med 14,9 % Ofördelaktig struktur i näringslivet/sysselsättningen. Stor andel av de sysselsatta i areella sektorn jämfört med riket De offentliga tjänsterna är större än i riket. Stor andel av kvinnorna är sysselsatta inom vård och omsorg. Privata tjänster mindre än i riket. Haparanda/Torneås handelsexpansion kommer troligen inte att gynna den etablerade detaljhandeln, men beräknas få en mindre negativ inverkan på dagligvaruhandeln. Handelsetableringarna i Haparanda kommer att fungera som sysselsättningsskapare. I det regionala tillväxtprogrammet finns fem utpekade tillväxtområden där förutsättningarna är särskilt goda 1. Kunskapsintensiva tjänstenäringar 2. Upplevelsenäringar 3. Test- och övningsverksamhet 4. Energi och miljöteknik 5. Basindustrin förädling För Övertorneås del kan nya potentiella möjligheter utvecklas inom framförallt upplevelseturismen. Upplevelsenäringarna - där kommunens natur, kultur och historia är en stor tillgång, ger goda möjligheter långsiktigt att skapa produkter och upplevelser av hög kvalitet. Turism, upplevelser och kreativa näringar är tillväxtområden med stora förutsättningar att utvecklas. Förädlade upplevelser inom exempelvis kultur, vildmark, skog, tystnad, snö, norrsken och kyla kan generera ökad tillväxt och sysselsättning Gruvbolaget Nothland Resources har erhållit bearbetningskoncession i Pajala kommun och därmed är tillstånden/grundförutsättningarna för gruvetablering I Pajala klara. Detta kan på sikt innebära att företag och arbetstagare från Övertorneå kommun kan få arbete och uppdrag inom denna näring. Många faktorer kan påverka utvecklingen och syftet med den här typen av sammanfattande utvecklingsdrag är inte att i detalj redogöra effekterna utan att snarare peka på några övergripande faktorer, där ett fortsatt aktivt arbete med att stärka Övertorneås attraktivitet och varumärke utgör grundläggande förutsättningar för utveckling av kommunen. 16

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖVERGRIPANDE MÅL Vision En vision med en uppsättning kärnvärden för Övertorneå kommun har fastställts av kommunfullmäktige år Den av kommunfullmäktige antagna målbilden är följande: Övertorneå är en kommun där alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi trivs och mår gott i Övertorneå vi är stolta över varandra och över vår livskvalitet. Vi samarbetar, välkomnar, tar vara på och utvecklar idéer och vi satsar resurser på att förverkliga dem. Tillsammans sida vid sida skall vi skapa en kommun som blomstrar av företagsamhet och entreprenörskap, med jorden, skogen och kulturen som resurser. Vi är en kommun som skall synas och höras i positiva sammanhang. Uppfyllelse av visionen under 2009 Övertorneå är en kommun där alla känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen Kommunens populära TV-kanal MeänInfraTV når ut till hushåll i kommunen, vilket motsvarar en täckning på 60%. På kommunens kanal sänds fullmäktiges sammanträden och annat rörligt material regelbundet, liksom fortlöpande skriftlig information i anslagstavleform. Kommunal information på sk kommunsidor i tidningen Övertorneå-Nytt har också lagts ut i sedvanlig omfattning. Under 2009 har kommunens informationstidning Det Goda Livet inte utgivits. Rätten att inkomma med medborgarförslag till kommunfullmäktige, som infördes 2008, har kvarstått under Vi samarbetar, välkomnar, tar vara på och utvecklar idéer och vi satsar resurser på att utveckla dem Under året har Leader Tornedalens verksamhet startats upp. Området omfattar hela Övertorneå och Pajala kommuner, de norra och centrala delarna av Haparanda kommun samt östra delen av Kiruna kommun. Leaders kansli är placerat i Vittangi. Under året investerade också företaget Jaxal i Övertorneå i en ny stor press för sina plastprodukter. Tillsammans sida vid sida skall vi skapa en kommun som blomstrar av företagsamhet och entreprenörskap, med jorden, skogen och kulturen som resurser Den under 2008 förändrade näringslivsorganisationen numera organiserad som en tillväxtenhet under kommunstyrelsen - har under 2009 fortsatt utvecklings- och tillväxtarbetet tillsammans med Trevia Lotsen, som är ett projektsamarbete mellan Övertorneå och Pajala kommuner. Under 2009 tog kommunfullmäktige beslut om att införa utmaningsrätt privata företags möjligheter att utmana kommunala verksamheter. Under året har Övertorneå fördjupat sitt samarbete med sina finska grannkommuner i det sk SWEFI-projektet. Vi är en kommun som skall synas och höras i positiva sammanhang De Övertorneå-fostrade ishockeyspelarna Johan Harju och Linus Omark har fortsatt sina framgångsrika och uppmärksammade karriärer i Tre Kronor och i den ryska KHL-ligan. Vi trivs och mår gott i Övertorneå vi är stolta över varandra och vår livskvalitet Under 2009 minskade befolkningen med 52 personer till I kommunen föddes 33 barn och 72 personer avled under året. Flyttningsnettot blev negativt med minskade befolkningsrörelser både in och ut ur kommunen. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadepenning, rehabiliteringspenning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen. Den totala sjukfrånvaron för Övertorneå kommun under 2009 är 4,22 procent, en minskning med 1,88 procent jämfört med Verksamheten med nästan gratis bussresor fortsatte på det nionde året. De som ville nyttja möjligheten att åka buss till en låg ersättning kunde lösa årskort för 100 eller kronor. 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetsmål Övertorneå kommuns övergripande mål för verksamheten fastställs och utvärderas av kommun fullmäktige. De övergripande målen är både mål för verksamheten samt för god ekonomisk hushållning. Målen utgår från visionen, det goda livet samt från de mål som respektive nämnd/styrelse fastställt och vilka tillika är kommunens mål. Dessa mål redovisas under respektive nämndsavsnitt i detta dokument. Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det skall finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta betyder att målen för verksamheten och målen för god ekonomisk hushållning skall vara integrerade mål. Följande kommunövergripande verksamhetsmässiga mål med inriktning på god ekonomisk hushållning fastställs för år 2009: Kommunens neråtgående befolkningsutveckling skall brytas. Företagsklimatet skall stiga för varje år och skall fram till 2011 vara på den övre halvan på svensk näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Totala sjukfrånvaron skall högst ligga på 5 procent av den arbetade tiden. Nivån på utbetalt försörjningsstöd skall minska i jämförelse med föregående år. Samordningen av kostverksamheten ska ge besparingar, utan taxehöjningar, så att verksamheten finansierar sig själv. Avyttring/försäljning av kommunala fastigheter skall ske där kommunen nyttjar aktuell fastighet till mindre än 50 procent för egen verksamhet och kommunen inte har behov av fastigheten/markområdet den närmaste framtiden. Självfinansieringsgraden (täckningsgraden) inom va verksamheten skall öka varje år för att till slut uppgå till 75 procent, samtidigt som avgifterna ska hålla en länsnivå. Av kommunfullmäktiges sju angivna övergripande verksamhetsmässiga mål med inriktning på god ekonomisk hushållning, beräknas kommunen klara tre vilket innebär 42,9 procent. Kommunens neråtgående befolkningsutveckling skall brytas. Vid årets början uppgick Övertorneå kommuns invånarantal till st. Befolkningen per 31 december uppgick till personer, vilket innebär att målet inte uppfylls. Företagsklimatet skall stiga för varje år och skall fram till 2011 vara på den övre halvan på svensk näringslivs ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Svensk näringslivs mätning/ranking publiceras först i maj månad 2010 varför detta mål inte går att mäta. Totala sjukfrånvaron skall högst ligga på 5 procent av den arbetade tiden. Vid årsskiftet var sjukfrånvaron i Övertorneå kommun 4,22 procent. Motsvarande siffra vid förra årsskiftet var 6,1 procent målet uppnås. Nivån på utbetalt försörjningsstöd skall minska i jämförelse med föregående år. Förra årets försörjningsstöd uppgick till 1,5 mkr. I år har utbetalningarna stannat på 2,4 mkr mot en budget på 1,5 mkr, vilket innebär att målet inte uppnås. Samordning av kostverksamheten ska ge besparingar, utan taxehöjningar, så att verksamheten finansierar sig själv. Verksamheten visar en negativ budgetavvikelse för 2009 på 1,2 mkr, målet uppnås inte. Avyttring/försäljning av kommunala fastigheter skall ske där kommunen nyttjar aktuell fastighet till mindre än 50 procent för egen verksamhet och kommunen inte har behov av fastigheten/markområdet den närmast framtiden. Under årets har Juoksengi skola och Folkets hus avyttrats/sålts. Målet har uppnåtts. Självfinansieringsgraden (täckningsgraden) inom va verksamheten skall öka varje år för att till slut uppgå till 75 procent, samtidigt som avgifterna ska hålla en länsnivå. Under året har inga taxehöjningar skett inom va verksamheten. Täckningsgraden steg med 1,2 procent jämfört med 2008 men når inte upp till det fastställda målet på 75 procent utan uppgår till 69,4 procent. I och med att täckningsgraden ökat i jämförelse med föregående år har målet uppnåtts. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk målsättning För att vidmakthålla en långsiktig balans i kommunens ekonomi krävs en medveten politisk styrning. Lagen kräver att kommunerna formulerar finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har antagit ekonomiska målsättningar som ligger till grund för en bra ekonomisk planering och uppföljning. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar får uppgå högst till 98 procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag. Bokslutet för 2009 redovisar att andelen är 96,7 procent. Detta innebär att målsättningen klarades. Oförändrad utdebitering. Utdebiteringen har inte höjts sedan 1996 och Övertorneå ligger med sina 21,53 lägst i länet. Övertorneå ligger över snittet i riket med 0,81 kronor men under länssnittet med 0,71 kronor. Målet är uppfyllt. Soliditeten skall vara oförändrad under planperioden och vid inget tillfälle understiga 65 procent. Under 2009 har soliditeten ökat med 2,8 procentenheter, till 68,2 procent vilket innebär att målsättningen har klarats. Till finansiering av investeringar avsätts 2009 ca 6,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/ utjämningsbidrag. Årets nettoinvesteringar uppgick till 12,3 mkr vilket utgör 4,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag/utjämningsbidrag. Målsättningen uppfylldes. Lån ska i princip endast upptas för finansiering av sådana investeringar som genererar intäkter till verksamheten. Inga nya lån har upptagits under Målet är uppfyllt. Årets resultat skall utgöra minst en procent av kommunens intäkter av skatter och utjämnings bidrag års resultat uppgår till tkr. En procent av skatteintäkter och utjämningsbidrag 2009 utgör tkr vilket innebär att målet har uppfyllts. Balanskravet och god ekonomisk hushållning definition I kommunallagen (KL 8 kap 1 ) stadgas om en god kommunal ekonomisk hushållning, vilket i lagen definieras som balans mellan resultaträkningens intäkter och kostnader. Balanskravet innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna. Realisationsvinster ska inte medräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Vid försäljning i samband med avveckling av verksamhet får dock realisationsvinster medräknas. Realisationsförluster ska medräknas vid avstämning mot balanskravet utom vid försäljning som medför framtida lägre kostnader. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat. Balanskravet och god ekonomisk hushållning Övertorneå kommun Kommunens egen målsättning för 2009 har enligt budgeten varit ett positivt resultat på tkr. Målet enligt Sveriges kommuner och landsting är att resultatet skall uppgå till minst två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Årets resultat enligt resultaträkningen visar tkr. Kommunen klara kommunallagens krav på balans Vid avstämning av balanskravet har hänsyn tagits till, årets resultat enligt resultaträkningen, rea förluster vid försäljning av fastigheter, som beräknas ge sänkta framtida drift kostnader. Reaförlusterna avser Juoksengi skola ( tkr) samt Folkets hus ( tkr). Utöver detta har återförts orealiserade förluster i samband med förvaltning av kommunens finansiella tillgångar som nedskrevs 2008 Avstämning mot kommunallagens balanskrav i tkr Årets resultat enligt resultaträkningen Tillägg realisationsförluster vid avyttring Avgår återförening av tidigare nedskrivning av finansiella tillgångar Justerat resultat

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årets resultat Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll. Kommunens egen målsättning är att resultatet ska vara en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämningsbidrag. Årets resultat 2009 blev + 12,5 mkr. För år 2008 var resultatet 1,5 mkr. Resultatet förbättrades alltså med 5,9 mkr mellan 2008 och Koncernen redovisar ett positivt resultat före extraordinära poster med tkr för år Både Stiftelsen Matarengihem och Övertorneå Värmeverk AB redovisar positiva resultat, med 369 tkr respektive 138 tkr. Stiftelsen Matarengihems resultat för år 2009 ligger i parentes med föregående års resultat då den blev tkr. Resultatförbättringen på 290 tkr för Övertorneå Värmeverk i jämförelse med 2008 är att rörelsekostnaderna har minskat med nästan 1 mkr. Årets resultat i Mkr åren ,9 10,4 3,3 12, ,5 Skatteintäkter och utjämningsbidrag Skatteintäkterna och utjämningsbidragen svarar för 72,9 procent av kommunens totala externa driftintäkter, för 2008 utgjorde de 74,6 procent. Totalt har skatter och stats bidrag/utjämningsbidrag ökade med 5,5 mkr mellan åren 2007 och 2008 (+ 2,0 procent). Skatteintäkterna svarar för 41,0 procent av intäkterna och statsbidrag/ utjämningsbidragen utgjorde 31,9 procent. Rådet för kommunal redovisning har lämnat en rekommendation över redovisning av skatteintäkter vars syfte är att klargöra god redovisningssed för periodisering och redovisning av skatteintäkter där SKL:s prognos skall användas (rekommendation 4.2). Det innebär att de preliminära månatliga skatteinbetalningarna i bokslutet har kompletterats med den definitiva slutavräkningen för 2008 (justeringspost) och en preliminär slutavräkning för för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Kommunalekonomiska utjämningssystemet gav år ,7 mkr, 9,2 mkr lägre än året innan -7,7 procent). Bidragets storlek baseras på invånar antalet den 1 november året innan utbetalningsåret. Följande delposter med bidrag/kostnad ingår i det kommunalekonomiska utjämningssystemet för år 2009 med 2008 års belopp inom parentes: inkomstutjämning 53,4 mkr (60,7 mkr), strukturbidrag 25,2 mkr (25,7 mkr), införandebidrag -1,1 mkr (1,7 mkr), kostnadsutjämningsbidrag 26,8 mkr (27,4 mkr), fastighetsavgift 6,7 mkr (6,7 mkr) samt reglerings bidrag/avgift 2,4 mkr (-2,3 mkr). Den mellankommunala skatteomfördelningen som kommunen har fått sedan 1996 upphörde 2004 och ersattes med den inomkommunala ersättningen för stöd och service till funktions hindrade (LSS-utjämning). Denna LSS-utjämning ingår i generella statsbidrag/ utjämnings bidrag, fr.o.m För varje kommun har en standardkostnad uträknats för LSS. En kommun vars standardkostnad per invånare ligger över landets genomsnittliga standard kostnad har fått ett bidrag och en kommun vars standardkostnad har legat under landets standardkostnad har fått betala en avgift. Övertorneå kommuns standardkostnad ligger över riksgenomsnittet, varför kommunen erhåller bidrag. Bidragets storlek 2009 uppgick till 11,7 mkr, för 2008 var bidraget 8,3 mkr. År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Införandet 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften år 2008 uppskattades till miljoner kronor. Dessa fördelades lika mellan kommunerna, 1 314,52 kronor per invånare i kommunen den 1 november Intäkten neutraliserades av att anslaget kommunalekonomisk utjämning minskades med motsvarande belopp. Hur stora fastighetsavgifter som faktiskt betalades för bostäderna i kommunen 2008 hade således ingen betydelse för kommunen intäkt detta år. De preliminära månatliga skatteinbetalningarna uppgår till 166,8 mkr för år Slut avräkningen för 2008 korrigeras med en pluspost på 36 kronor per invånare den 1 november 2007 (188,2 tkr) och den preliminära avräkningen för 2009 korrigeras med minuspost på kronor per invånare den 1 november 2008 ( 6 046,7 tkr) och har redovisats i resultat räkningen. Skatteintäkterna uppgick till 161,0 mkr för år 2009, en ökning med 6,1 mkr (3,9 procent) i jämförelse med I det kommunalekonomiska utjämningssystemet är syftet att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar 20