Mellan Sverige och Finland ligger ögruppen Åland, som är ett landskap med visst självstyre (se Åland).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mellan Sverige och Finland ligger ögruppen Åland, som är ett landskap med visst självstyre (se Åland)."

Transkript

1 Finland https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/ Med runt sjöar är Finland världens sjörikaste land i förhållande till sin storlek. Sveriges skogklädda östliga granne är också känd för sina goda skolresultat och för framgångsrik internationell fredsmäkling. Landets ekonomi har uppvisat svagheter under senare år men är i grunden stabil. Politiskt styrs Finland oftast av breda koalitioner. Geografi Finland ligger i norra Europa och gränsar i öster till Ryssland, i norr till Norge och i nordväst till Sverige. Även Estland tvärs över Finska viken i Östersjön i söder räknas som Finlands grannland. I väster har Finland kust mot Bottenviken och Bottenhavet. Större delen av Finland utgörs av kuperat lågland, som främst består av moränjordar. Omkring tre fjärdedelar av landytan är täckt av skog, framför allt barrskog, och mindre än en tiondel är åkermark. De nordvästra delarna av Finland är en del av den skandinaviska fjällkedjan. Finland kallas ibland för de tusen sjöarnas land. Med sina runt insjöar är Finland i förhållande till sin storlek världens sjörikaste land. Den största sjön, Saimen (Saimaa), ligger i öster. Ungefär en tiondel av landytan ligger under vatten. Finland har också mängder av öar, varav merparten finns i insjöarna. Längs kusten finns en vidsträckt skärgård, bland annat utanför staden Vasa och i de sydvästra och södra kustområdena. Mellan Sverige och Finland ligger ögruppen Åland, som är ett landskap med visst självstyre (se Åland). https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 1/45

2 Yta km2 (2017) Tid svensk +1 timme Angränsande land/länder Sverige, Norge, Ryssland Huvudstad med antal invånare Helsingfors (Helsinki) (uppskattning) (2015) Övriga större städer Esbo (Espoo) , Tammerfors (Tampere) , Vanda (Vantaa) (uppskattning) (2015) Högsta berg Halde fjäll/haltiantunturi (1328 m ö h) Viktiga floder Kemi älv Klimat Finland har inlandsklimat, vilket ger kalla vintrar och varma somrar. Golfströmmen i Atlanten påverkar dock det finländska klimatet och gör det jämnare och mildare än det annars skulle ha varit. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 2/45

3 Över en tredjedel av Finland ligger norr om Polcirkeln och har två månaders midnattssol. Där varar vintrarna från oktober till maj och temperaturen kan underskrida 30 minusgrader. Hamnarna i Bottenviken är isbelagda i flera månader. Under somrarna i norr kan temperaturen närma sig 30 plusgrader. I övriga Finland är det vinter mellan november och mitten av mars och temperaturskillnaderna mellan årstiderna är mindre än i norr. Mildast är klimatet i sydväst. Juli är den varmaste månaden, medan januari och februari är kallast. Nederbörden är vanligtvis måttlig. I trakten runt huvudstaden Helsingfors faller i genomsnitt 750 mm nederbörd per år. Mest regnar det under sensommaren, medan mars är den torraste månaden. Särskilt torr är våren längs kusterna. FAKTA KLIMAT Medeltemperatur/dygn Helsingfors 17 C (juli), -6 C (jan) Medelnederbörd/månad Helsingfors 60 mm (juli), 33 mm (jan) Åland Ögruppen Åland ligger i Östersjön mellan finländska Åbo och svenska Stockholm. Åland tillhör republiken Finland men öarna utgör ett självstyrande landskap. Nästan hela befolkningen är svenskspråkig. De viktigaste näringarna är sjöfart, handel och turism. Även fisket är betydelsefullt som inkomstkälla. Geografi och befolkning Ögruppen Åland ligger i Östersjön, ungefär mellan Åbo i Finland och Stockholm i Sverige. Den intar en särställning i republiken Finland genom att vara ett självstyrande landskap. Åland består av över öar, holmar och skär. Runt 60 av öarna är bebodda. Ögruppens landyta är kvadratkilometer. Av de närmare ålänningarna (2015) bor omkring två tredjedelar på huvudön Fasta Åland där huvudstaden Mariehamn ligger hade Mariehamn cirka invånare. Åtta av tio ålänningar tillhör Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Nästan alla ålänningar talar svenska och enligt lag ska Åland bevaras svenskspråkigt. Som enda främmande språk är engelska obligatoriskt ämne i de åländska skolorna, medan undervisning i finska och andra språk är frivillig. Historia och politik Redan under forntiden talade Ålands invånare svenska. Under vikingatiden utvecklades öarna till ett av Nordens tätast befolkade områden, med omfattande handelsförbindelser med grannarna. När Finland överlämnades till Ryssland efter Finska kriget (se Modern historia) följde Åland med. Trots att Ryssland enligt ett avtal inte fick bygga försvarsanläggningar på Åland uppfördes en stor fästning i Bomarsund under perioden Den ockuperades och sprängdes 1854 av en engelsk-fransk flottstyrka. Enligt det så kallade Ålandsservitutet som ingick i det fredsavtal som slöts i Paris två år senare skulle inga militära befästningar tillåtas på Åland. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 3/45

4 Efter ryska revolutionen 1917 uppstod en ny tvist om Åland mellan Sverige och Finland. Ålänningarna krävde ökat självbestämmande samt att få ansluta sig till Sverige. Den finländska regeringen förklarade att Åland tillhörde Finland men gav 1920 ögruppen visst självstyre. År 1921 beslöt Nationernas förbund (FN:s föregångare) att Åland inte skulle avskiljas från Finland men att ålänningarna skulle få garantier om att svenskheten bevarades, att Åland skulle få behålla sin neutralitet och att inga militära förband skulle placeras där. Dessa garantier slogs fast i Ålandskonventionen som samma år ersatte Ålandsservitutet. Ny självstyrelselag Under andra världskriget byggde Finland befästningar på Åland begärde Åland åter att få ansluta sig till Sverige, som dock inte ville riva upp beslutet om Finlands suveränitet över ögruppen. I fredsfördraget mellan Finland och Sovjetunionen 1947 bekräftades på nytt Åland inte fick befästas. En följd av Ålands särskilda ställning är att ålänningar är befriade från värnplikt. År 1951 fick Åland en ny självstyrelselag med utökade garantier för att svenska språket och kulturen skulle bevaras. Ålands särställning stärktes ytterligare 1993 då landskapet fick större ekonomisk frihet. Självstyret ger också Åland rätt att stifta lagar inom hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, kommunikationer och polisväsendet. Sedan 2013 arbetar en parlamentarisk kommitté med politiker från såväl Åland som Helsingfors med att utarbeta ett förslag på en ny självstyrelselag. Förslaget ska offentliggöras i april Lagen ger Åland rätt att ställa sig utanför avtal mellan Finland och främmande nationer. En separat folkomröstning hölls därför 1994 för att avgöra om Åland skulle ansluta sig till EU tillsammans med Finland. En majoritet var för en anslutning men under förhandlingarna om medlemskapet genomdrev Finland, på ålänningarnas begäran, att Åland i likhet med Kanarieöarna skulle vara ett eget skatteområde inom EU. Åland fick även behålla den så kallade hembygdsrätten som innebär att endast personer bosatta på Åland får äga mark och fastigheter eller driva företag där. Åland har haft en egen representant i Nordiska rådet sedan Politiskt system Finland representeras på Åland av en landshövding, som utses av Finlands president i samråd med talmannen i det åländska parlamentet, kallat lagtinget. Detta har 30 ledamöter som väljs i allmänna val för en mandatperiod på fyra år. Rösträttsåldern är 18 år. Åland väljer också en representant till Finlands riksdag, vilken i regel ansluter sig till Svenska folkpartiets riksdagsgrupp. Självstyrets verkställande makt ligger hos landskapsregeringen (tidigare landskapsstyrelsen) som utses av lagtinget och leds av lantrådet (ordföranden). Ålands regeringar har dominerats borgerliga koalitioner. Förutom Ålands Socialdemokrater (ÅSD), som oftast har befunnit sig i opposition, är de flesta partier borgerliga. Åländsk Center (ÅC) har av tradition haft starkast stöd bland lantbrukarna. Moderat samling för Åland (M) hette fram till 2011 Frisinnad samverkan. Andra borgerliga partier är Liberalerna på Åland (Lib) och Obunden samling (ObS). Ålands framtid (ÅF) förespråkar åländsk självständighet. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 4/45

5 Sedan lagtingsvalet i oktober 2015 har Åland en landskapsregering i vilket Liberalerna på Åland, Ålands socialdemokrater och Moderaterna Åland ingår. Lantråd är Katrin Sjögren från Liberalerna på Åland. I de senaste valrörelserna har livliga debatter förts om bland annat EU-regler för jakten på sjöfågel och de stora fiskodlingarnas miljöpåverkan. Ålands möjligheter att påverka frågor inom EU har ofta debatterats. Regeringen i Helsingfors har varit negativ till att låta Åland föra sin egen talan i Bryssel i frågor där Åland har rätt att stifta sina egna lagar. År 2010 fick Åland rätt att ständigt ha sin egen flagga hissad tillsammans med Finlands och EU:s flaggor vid Finlands EU-representation i Bryssel. Ekonomi Traditionellt försörjde sig ålänningarna på en kombination av åkerbruk, boskapsskötsel och fiske. Numera domineras öarnas ekonomi av sjöfart, handel och turism. Östersjöfisket har fortfarande viss betydelse, liksom fiskodlingar. Många turister besöker den åländska skärgården med sina vackra vikar, öar och vyer med öppet hav. Besökare kan hyra cyklar, kanoter, kajaker eller vandra runt på öarna. De flesta turisterna kommer från Sverige och det finländska fastlandet. Färjetrafiken till Ålands hamnar ökade avsevärt när EU år 1999 avskaffade den skattefria försäljningen ombord på fartyg mellan EU-länder. Eftersom Åland står utanför EU:s skatteområde kunde taxfree-försäljningen fortsätta på fartyg som går till åländsk hamn. Ett bakslag kom 2008 när EU förbjöd snusförsäljning ombord på åländska färjor utanför åländskt farvatten. Bruttonationalprodukten (BNP) per invånare är högre i Åland än i övriga finländska landskap, och arbetslösheten är relativt låg. Sedan 2002 är euro den enda lagliga valutan på öarna. Färjetrafik binder samman Åland med Sverige, Estland och det finländska fastlandet. Det finns en flygplats i Mariehamn. Flygtrafiken, som går till Sverige och Finland, sköts av bolagen Finnair och AirÅland. Åland saknar järnväg. Lokaltrafiken sköts med bussar och med båtar som går mellan de åländska öarna. Yta km2 (2017) Tid svensk +1 timme Angränsande land/länder Sverige, Norge, Ryssland Huvudstad med antal invånare Helsingfors (Helsinki) (uppskattning) (2015) Övriga större städer Esbo (Espoo) , Tammerfors (Tampere) , Vanda (Vantaa) (uppskattning) (2015) Högsta berg Halde fjäll/haltiantunturi (1328 m ö h) Viktiga floder Kemi älv Befolkning och språk https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 5/45

6 Finland är ett av Europas mest glesbefolkade länder. Invånarna är främst koncentrerade till de södra och sydvästra delarna av landet, där de fem största städerna ligger. I norra Finland bor det endast fem invånare per kvadratkilometer. En utmaning för Finland är att befolkningstillväxten är mycket låg, samtidigt som befolkningen i snitt blir allt äldre var en av fem finländare 65 år eller äldre. Nio av tio invånare har finländska som modersmål. I landet finns också en svensktalande minoritet, kallad finlandssvenskar, som utgör fem, sex procent av befolkningen. Därutöver finns en liten minoritet av samer på ungefär personer. Finlandssvenskarna bor huvudsakligen i området runt Helsingfors, i de sydvästra kusttrakterna och i Österbotten kring Vasa. I stort sett alla invånare på Åland, kallade ålänningar, talar svenska (se Åland). Samerna är Finlands enda ursprungsbefolkning. De har sedan 1973 ett folkvalt sameting i finska Lappland med kulturellt självstyre, det så kallade samiska hembygdsområdet (se Politiskt system). Finlands befolkningsmängd har varierat över tiden. Antalet invånare femfaldigades mellan 1809 och 1965, trots att omkring finländare utvandrade i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet, de flesta till Nordamerika. Efter krigen (se Äldre historia) blev runt en tiondel av befolkningen hemlös när Finland bland annat tvingades lämna ifrån sig stora delar av Karelen i sydöst till Sovjetunionen. De karelare som då flydde till Finland erbjöds småbruk, som styckades av från statlig eller privatägd jord. I kombination med höga födelsetal under 1940-talet och stor inflyttning till städerna ledde detta till att befolkningen i södra och sydvästra Finland ökade snabbt. Från utvandring till invandring Under 1960-talet började många finländare utvandra till Sverige och 1970 var utflyttningen till grannlandet i väster så stor att Finlands befolkning minskade. Fler än en halv miljon finländare har sedan 1945 flyttat till Sverige på jakt efter arbete, högre lön och bättre bostäder. Över hälften av dem har dock senare återvänt till hemlandet. Numera väljer finländare som flyttar utomlands i första hand att bosätta sig i Sverige, Storbritannien och USA. Under 1990-talet började den tidigare strikta finländska invandringspolitiken luckras upp något och flyktingkvoten höjdes i etapper. Som en följd började människor från andra länder söka sig till Finland var närmare utländska medborgare bosatta i landet. De två största grupperna var estländare och ryssar. De flesta hade kommit till Finland på grund av familjeanknytning, arbete eller studier. Finland tillhörde länge de länder i Europa som tog emot lägst antal asylsökanden sökte ca personer asyl i landet, medan antalet asylsökande föll till ca personer De flesta som sökte asyl 2011 kom från Irak, Somalia, Ryssland eller Afghanistan. Det året beviljades personer asyl. Till följd av en ökad flyktingström till Europa tog Finland under 2015 emot asylsökande, varav drygt var irakier. Det var nästan tio gånger fler asylsökande än 2014 och det fjärde högsta antalet bland Europas länder i förhållande till invånarantalet. I slutet av 2015 började rapporter komma om att medborgargarden vissa med band till nynazistiska grupper hade bildats i några orter där asylboenden https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 6/45

7 byggts. Enligt dem själva skulle gardena skydda lokalbefolkningen från islamiska inkräktare. Våren 2016 hade flertalet irakier tagit tillbaka sin asylansökan och många hade återvänt till hemlandet. En av orsakerna var att myndigheterna hade gjort det svårare att få asyl (se vidare Aktuell politik). Språk Finska är ett finsk-ugriskt språk, nära besläktat med estniska och karelska och på längre håll med samiska, mordvinska och ungerska. Finska och svenska är jämbördiga officiella språk i Finland sedan Från 1992 är även samiska officiellt språk i de områden i norr där det bor samer. Ålands status som svenskspråkig region garanteras av en internationell konvention från Det svenska språkets ställning var omstridd och central i finländsk inrikespolitik ända till andra världskriget, då finnar och finlandssvenskar gjorde gemensam sak i andra, mer brännande nationella frågor. Ändå kan språkfrågan fortfarande väcka debatt med jämna mellanrum. Bland annat har den obligatoriska svenskundervisningen i finländska grundskolor ifrågasatts. Regeringen beslöt 1993 att behålla obligatoriet men i något minskad omfattning. Svenskundervisningen kallas ibland av dess motståndare för tvångssvenska. Stödet för svenskundervisningen har varit starkast i de kommuner där svenska talas, medan motståndet har varit störst i mellersta och östra Finland. Kommuner där de svensktalande utgör minst åtta procent av befolkningen måste erbjuda samhällsservice på båda språken. Dessa kommuner klassas som tvåspråkiga. Sedan 2003 krävs språkkunskaper i antingen svenska eller finska för att få finländskt medborgarskap. Bland minoritetsspråken har även samiska och romani en särställning, och finländare som talar teckenspråk har särskilda rättigheter som är inskrivna i grundlagen. I de finländska skolorna kan även elever med andra modersmål få särskild språkundervisning. De största språken efter finska och svenska är ryska, estniska, engelska, somaliska och arabiska. FAKTA BEFOLKNING OCH SPRÅK Antal invånare (2016) Antal invånare per kvadratkilometer 18 (2014) Andel invånare i städerna 84,4 procent (2016) Nativitet/födelsetal 10,1 per 1000 invånare (2015) Mortalitet/dödstal 9,5 per 1000 invånare (2013) Befolkningstillväxt 0,5 procent (2014) Fertilitetsgrad 1,8 antal födda barn per kvinna (2013) Andel kvinnor 50,9 procent (2014) Förväntad livslängd 81 år (2015) Förväntad livslängd för kvinnor https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 7/45

8 84 år (2015) Förväntad livslängd för män 79 år (2015) Folkgrupper finskspråkiga 93%, svenskspråkiga 6%, övriga 1% Språk finska, svenska och samiska (delvis) är officiella språk Religion Finland har ingen statskyrka men två så kallade folkkyrkor. Den ena är evangelisk-lutherska kyrkan, som runt åtta av tio invånare tillhör. Den andra är den finska ortodoxa kyrkan med cirka medlemmar. Sedan början av 1990-talet har runt en halv miljon finländare lämnat den evangelisk-lutherska kyrkan. Trots detta döper de flesta finländare fortfarande sina barn och gifter sig i kyrkan. De flesta finländare går dock bara i kyrkan någon gång per år. Kvinnors möjlighet att prästvigas har varit omstridd men år 2010 utsågs för första gången en kvinna till biskop inom den evangelisk-lutherska kyrkan. Av frikyrkorna är pingstvännerna störst med ungefär medlemmar. Det finns också mindre grupper av katoliker, judar och muslimer. Även Jehovas vittnen och mormoner är aktiva i Finland sedan flera decennier. Nästan var femte finländare tillhör inte något religiöst samfund. Utbildning Skolsystemet i Finland liknar det svenska men uppvisar bättre resultat. Finlands skolor räknas bland de bästa i världen. Det finns en frivillig ettårig förskola för sexåringar. Barnen börjar grundskolan vid sju års ålder. Den nioåriga grundskolan är obligatorisk och avgiftsfri. Efter grundskolan fortsätter 95 procent av eleverna till det treåriga gymnasiet eller yrkesskola i minst två år. Studentexamen från gymnasium eller avslutad treårig yrkesutbildning ger behörighet till högskolestudier. De flesta skolor drivs i kommunal regi, men det finns även privata. Ungefär 8 procent av grundskolorna är svenskspråkiga. Undervisning i svenska är obligatoriskt i de finskspråkiga skolorna. Finland har vid flera tillfällen utnämnts till det bästa utbildningslandet i världen. Grundskolan har uppvisat goda resultat i internationella undersökningar av 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och fysik. En förklaring anses vara att lärarna är välutbildade och att läraryrket i allmänhet har hög status. Kvaliteten på undervisningen är jämn, vilket gör att även barn i socialt utsatta områden eller de som inte får så mycket stöd hemifrån klarar sig bra i skolan. Man har också satsat på att utbilda speciallärare som kan stötta elever i behov av extra hjälp. En jämförelse mellan västländer visade 2010 att Finland erbjuder de mest jämlika möjligheterna för högskolestudier ekonomiskt, socialt och könsmässigt. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 8/45

9 Det finns ett 20-tal universitet och högskolor. Äldst är Åbo Akademi, som grundades av drottning Kristina 1640 och fortfarande bedriver undervisning på svenska. Helsingfors universitet (med undervisning på både finska och svenska) är störst med omkring studenter. Andra viktiga universitet finns i Tammerfors, Uleåborg, Vasa, Joensuu och Jyväskylä. Det finns även ett 90-tal folkhögskolor och en omfattande vuxenutbildning. FAKTA UTBILDNING Andel barn som börjar grundskolan 99,1 procent (2013) Antal elever per lärare i grundskolan 13,2 (2013) Kostnader för utbildning i andel av BNP 7,2 procent (2013) Kostnader för utbildning i andel av statsbudgeten 12,5 procent (2013) Kultur Det finländska kulturlivet är rikt och mångsidigt. På musikens område märks allt från hårdrock till opera. Finland har flera internationellt kända författare, bildkonstnärer och filmskapare. Men landet är också känt för modern arkitektur, mode och design. Det moderna kulturlivet började ta fart under Finlands tid som storfurstendöme under den ryske tsaren Alexander I ( ). Under denna period började den finska och karelska folkkulturen också påverka den svenskspråkiga befolkningen. Biskopen Mikael Agricola (cirka ) räknas som det finska skriftspråkets skapare genom sin översättning av Nya testamentet till finska. Men en finskspråkig litteratur uppkom först med Elias Lönnrot ( ), som samlade in folkdikter (runosånger) och av dem formade nationaleposet Kalevala (1835). Den första stora romanen som skrevs på finska är Aleksis Kivis ( ) Sju bröder från 1870 som fick stor genomslagskraft. Den finlandssvenska litteraturens portalfigur är Johan Ludvig Runeberg ( ). Han är mest känd för sitt krigsheroiska verk Fänrik Ståls sägner, där gestalter som Sven Dufva och bonden Paavo förkroppsligar den finländska uthålligheten (sisu). Verkets första dikt Vårt land är Finlands nationalsång. Författaren Zacharias Topelius skildrade i romanen Fältskärns berättelser Sveriges och Finlands historia. Han bidrog också starkt till den begynnande nationalkänslan och folkbildningen med Boken om vårt land (Maamme kirja). En av talets viktiga författare var Minna Canth ( ), som skrev realistiskt om kvinnors och arbetares ofta svåra livssituation. Hennes mest kända verk är pjäsen Arbetarens hustru (Työmiehen vaimo) som hon skrev Också Maria Jotuni ( ) skildrade i sina verk relationen mellan män och kvinnor, ofta med stor humor. Frans Eemil Sillanpää ( ) fick 1939 Nobelpriset i litteratur. Till 1900-talsförfattarna hör också Mika Waltari ( ), som är en av de internationellt mest lästa författarna med bland annat Sinuhe, egyptiern. Väinö Linna ( ) slog igenom med krigsromanen Okänd soldat Bland moderna finska författare kan också nämnas Paavo Haavikko, Eeva Kilpi, Rosa Liksom, Hannu Mäkelä, Sofi Oksanen, Arto Paasilinna, Paavo Rintala, Pentti Saarikoski, Hannu Salama och Antti Tuuri. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 9/45

10 Finlandssvenska poeter som Edith Södergran, Elmer Diktonius och Gunnar Björling betydde mycket för den moderna lyrikens genombrott även i Sverige. Bland senare tids svenskspråkiga författare kan nämnas Solveig von Schoultz, Bo Carpelan, Claes Andersson, Kjell Westö, Monika Fagerholm, Märta Tikkanen, Henrik Tikkanen samt Tove Jansson. En av de mest sedda filmerna i Finland är Okänd soldat (1985) i regi av Edvin Laine. Filmen bygger på Väinö Linnas klassiska roman med samma namn. Bröderna Aki och Mika Kaurismäki samt Renny Harlin är de internationellt mest kända nutida filmskaparna. Den finländska bildkonsten har många internationellt ryktbara namn, såsom Akseli Gallen-Kallela ( ) och Albert Edelfelt ( ). Under 1900-talet har bland andra Hugo Simberg, Tyko Sallinen, Magnus Enckell och Helene Schjerfbeck samt de modernare Kimmo Kaivanto, Juhani Harri, Olli Lyytikäinen, Eija Liisa Anttila och Silja Rantanen bidragit till att göra finländsk bildkonst internationellt känd. På senare år har Touko Valio Laaksonen ( ), med pseudonymen Tom of Finland, blivit uppmärksammad såväl i Finland som utomlands för sina teckningar på bland annat homosexuella män. Sin pseudonym fick Laaksonen när han under 1970-talet ritade bilder för den amerikanska gaytidningen Physique Pictorial tryckte den finländska posten upp frimärken med hans motiv. Berömda skulptörer är bland andra Wäinö Aaltonen, Eila Hiltunen och Kain Tapper. De världsberömda arkitekterna Eliel Saarinen ( ), Alvar Aalto ( ) och Reima Pietilä ( ) har ritat flera av Finlands mest kända byggnader. Finland är också känt för mode och design. På 1970-talet hade klädindustrin sin storhetstid och redan i början av 1900-talet lanserades flera klädmärken. Bland de mest kända kan nämnas Marimekko, Nanso, Luhta och Seppälä. Förutom att tillverka kläder och andra textilier producerar företag också designföremål såsom möbler och porslin. Utöver Marimekko är bland annat Iittala och Arabia välkända finländska designföretag. Inom musiken är Jean Sibelius ( ) det främsta namnet. Av nutida kompositörer märks Aulis Sallinen, Joonas Kokkonen samt Magnus Lindberg och Kaija Saariaho. Finländska dirigenter gästspelar runtom i världen, till exempel Leif Segerstam, Esa-Pekka Salonen, Susanna Mälkki och Jukka-Pekka Saraste. I Finland finns det flera internationellt omtalade festivaler som Kuhmo kammarmusikfestival, Kaustinens folkmusikfestival, operafestivalen i Nyslott och jazzfestivalen i Björneborg. Tango blev populärt i Finland på och 1930-talen. Den finländska tangon skiljer sig från den argentinska, bland annat genom att vara mer taktfast. Sedan 1985 anordnas varje år en tangofestival i staden Seinäjoki. Festivalen avslutas med en sångtävling där en tangokung och en tangodrottning utses. Till de mest kända rock- och hårdrocksgrupperna hör bland annat HIM, The Rasmus och Nightwish. Heavy metal-banden Hanoi Rocks och Children of Bodom har länge varit stora i Japan. Massmedier Finländarna räknas till de mest tidningsläsande folken i världen. De är också flitiga internetanvändare. Pressfriheten är inskriven i grundlagen rankades Finland högst bland världens länder på organisationen Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Det var femte året i rad som Reportrar utan gränser listade Finland som landet med världens friaste medier. Samma år hamnade Finland på tredje plats i världen när det gällde antalet tidningsläsare per invånare. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 10/45

11 Offentlighetsprincipen ger liksom i Sverige medborgarna rätt att ta del av offentliga dokument, något som ofta används av journalister. Sedan 1966 har journalister rätt att skydda sina källor. Helsingin Sanomat är Finlands största morgontidning med en upplaga på cirka exemplar (2014) på vardagar. Näst största dagstidning är tabloiden Ilta-Sanomat som också kommer ut i Helsingfors. Aamulehti ges ut i Tammerfors, Turun Sanomat i Åbo och Kaleva i Uleåborg. I Helsingfors utkommer även tabloidtidningen Iltalehti. De viktigaste svenskspråkiga tidningarna är Hufvudstadsbladet och Vasabladet. Public service-bolaget YLE, eller Rundradion, sänder både TV och radio. TV-kanalerna YLE-1 och YLE-2 erbjuder ett brett utbud av program, de flesta på finska men också en del på svenska. YLE FST sänder på svenska och TV Finland når ut över Europa. YLE Teema är en kanal med inriktning på kultur, utbildning och vetenskap. I kustområdena i sydvästra Finland kan man se svenska TV-program från SVT. Därutöver finns ett antal kommersiella kanaler. Den finskspråkiga reklamfinansierade TV-kanalen MTV3 har blivit populär, liksom Nelonen. Många finländare ser också på kabel-tv och satellitkanaler. YLE har radiosändningar i sex kanaler, varav två är svenskspråkiga och en sänder på samiska. Dessutom finns ett antal kommersiella radiokanaler, de flesta av dem små. På Åland finns Ålands Radio/TV, ett landskapsägt regionalt radio- och TV-bolag. År 2010 antog den finländska riksdagen en ny lag som slog fast att alla invånare, även glesbygdsbor, skulle ha tillgång till nätet via bredband senast Det året hade drygt 93 procent av befolkningen tillgång till internet, en av de högsta siffrorna i EU. FAKTA MASSMEDIER Pressfrihetsindex 7,5 (2015) Antal mobilabonnemang per 100 invånare 139,7 (2014) Antal internetanvändare per hundra invånare 92,4 (2014) Äldre historia För omkring år sedan var det område som idag utgör Finland nästan helt täckt av inlandsisen. Öster om Kristinestad vid Finlands västkust finns den så kallade Varggrottan, som tros vara Nordens äldsta boplats. Fynden i Varggrottan består av stenverktyg, flisor och benbitar i orörda jordlager som enligt geologerna är över år gamla. Den finländska befolkningen vandrade in från öster och söder under årtusendena före vår tidräkning. Åland koloniserades av svenskar runt år 500 efter Kristus, medan svenskarna fick fotfäste på fastlandet först under 1100-talet. Enligt den traditionella historieskrivningen var det kung Erik den helige som kristnade Finland och lade landet under svenskt välde. Biskop Henrik, som deltog i de så kallade korstågen för att omvända finnarna, blev senare skyddshelgon för Åbo stift och för hela det medeltida Finland. Under de påföljande seklerna knöts Finland allt fastare till Sverige. Finland blev också skådeplats för många krig mellan Sverige och Ryssland. Speciellt tunga var nödåren , då omkring en tredjedel av befolkningen gick under av svält och sjukdomar, och Den stora ofreden då Finland ockuperades https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 11/45

12 av ryska trupper. De utarmande krigen fick en del ledande personer att ifrågasätta det svenska styret. Avgörandet kom efter Finska kriget mellan Sverige och Ryssland som resulterade i att Sverige 1809 fick lämna ifrån sig hela Finland till Ryssland. Storfurstendöme med ökat självstyre Företrädare för kyrkan och armén såg nu en möjlighet för Finland att finna en egen väg som självstyrande storfurstendöme under den ryske tsaren Alexander I. Denne lovade att respektera Finlands lagar och under större delen av 1800-talet kunde Finland utvecklas mot ökat inre självstyre, så länge man inte opponerade sig mot den ryska överhögheten. Under 1800-talet minskade det svenska kulturella inflytandet i Finland, samtidigt som det finska språket och den finska kulturen stärktes. Den finskspråkiga majoriteten fick allt fler rättigheter. Förutom att Finland fick sina egna statliga institutioner, beslutade den ryske tsaren 1812 att Helsingfors skulle bli huvudstad i storfurstendömet Finland. Tsarens ställning försvagades under 1905 års ryska revolution, vilket ledde till att Finland året därpå lyckades driva igenom en radikal riksdagsreform. Enkammarriksdag och allmän rösträtt infördes. Finland blev nu det första landet i Europa där kvinnor fick rösträtt. En period av förryskningsförsök inleddes 1908 och det finländska självstyret begränsades. Under tsardömets sista år rådde hög arbetslöshet och livsmedelsbrist, vilket gav upphov till revolutionära stämningar även i Finland. Efter ryska oktoberrevolutionen 1917 krävde både de borgerliga partierna och vänsterpartierna i Finland självständighet. Vita besegrar röda De borgerliga bildade vita skyddskårer för att driva ut de ryska soldaterna, medan socialister och andra radikala grupper bildade röda garden. De vita bestod av politiker och ledande kretsar inom näringsliv och förvaltning samt självägande bönder. De röda utgjordes av socialdemokrater, arbetare, torpare och ett stort landsbygdsproletariat samt radikala intellektuella. Under en storstrejk i november 1917 förekom väpnade sammanstötningar mellan de röda och vita gardena. Den borgerligt ledda riksdagen, eller lantdagen som den kallades, förklarade Finland självständigt den 6 december samma år. De vita gardena fick sedan regeringens uppdrag att återupprätta lag och ordning, medan de röda önskade bistånd från Sovjetunionen för att fortsätta sitt uppror för social rättvisa i landet. Båda sidor slog till den 28 januari De röda bildade med öppet stöd av Ryssland en revolutionär regering i Helsingfors, samtidigt som de vita avväpnade de ryska trupperna i Österbotten. De vita trupperna leddes av general Carl Gustaf Mannerheim, som fick i uppdrag att slå ned upproret. Detta ledde till öppna strider, som pågick till i maj De vita segrade, trots att de var betydligt färre, tack vare större militär yrkesskicklighet och stöd av tyska trupper och frivilliga svenskar. Flera tusen man stupade i striderna under inbördeskriget. Många fler miste också livet efter kriget, då de vita upprättade fångläger där personer från den röda sidan arkebuserades eller avled av svält och sjukdomar. Över människor beräknas ha dött under eller i samband med kriget. Stora krigsförluster https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 12/45

13 Motsättningarna från inbördeskriget kom att påverka politiken under lång tid. Inrikespolitiken dominerades under och 1930-talen av borgerliga regeringar. Partipolitisk splittring ledde till täta regeringsskiften. Högerextremistiska rörelser, bland annat den antikommunistiska Lapporörelsen, hade vissa framgångar, medan Kommunistpartiet var förbjudet. Efter andra världskrigets utbrott hösten 1939 krävde Sovjetunionen att få arrendera hamnstaden Hangö i sydväst och införliva en del av Karelska näset. Finlands regering sade nej. Den 30 november 1939 gick Sovjetunionen till angrepp mot Finland. Efter tre månaders strider under det så kallade vinterkriget var den numerärt underlägsna finländska armén tvungen att ge upp. Även svenska frivilliga deltog i striderna. I freden i mars 1940 måste Finland lämna ifrån sig vissa områden i norr samt stora delar av Karelen, och upplåta Hangö till Sovjetunionen i 30 år. Finland såg sin chans att få revansch när Tyskland angrep Sovjetunionen i juni Finländska trupper slöt upp på tysk sida och tog i det så kallade fortsättningskriget tillbaka Karelen samt erövrade det sovjetiska Östkarelen. Efter striderna i Stalingrad 1943, där tyskarna slogs tillbaka av ryssarna, ville Finland sluta en separat fred med Sovjetunionen men fick nej. För att kunna lösgöra Finland från pakten med Tyskland avgick president Risto Ryti sommaren Mannerheim, som nu hade titeln marskalk, valdes enligt en speciallag till president och fredsförhandlingar inleddes. I september 1944 ingick Finland ett avtal med Sovjetunionen där landet förband sig att driva ut de kvarvarande tyska styrkorna ur landet. Detta skedde under förödande strider i finska Lappland. Finland förlorade under vinter- och fortsättningskrigen omkring man och cirka soldater sårades. Modern historia Efter andra världskriget slöts ett fredsfördrag mellan Finland och Sovjetunionen i Paris I det återställdes gränserna från vinterkriget 1940 vilket innebar att Finland förlorade omkring elva procent av sin yta när bland annat Petsamo vid Ishavet blev en del av Sovjetunionen. Finland fick istället tillbaka den viktiga hamnstaden Hangö, men tvingades överlåta Porkalaområdet väster om Helsingfors som sovjetisk bas. Porkala återlämnades dock till Finland 1955, trots att området upplåtits på arrende för 50 år. Finland tvingades också betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar till Sovjetunionen. Ett avtal om vänskap, samarbete och bistånd, den så kallade VSB-pakten, slöts 1948 mellan Finland och Sovjetunionen. Avtalet innebar bland annat att Finland skulle hålla sig neutralt i det kalla kriget och att Finland skulle försvara sig mot tyska angrepp som i förlängningen var riktade mot Sovjetunionen. VSB-pakten utgjorde grunden för en ny östpolitik, som fick namnet Paasikivi-Kekkonen-linjen efter de båda presidenter som styrde landet under de kommande decennierna. För att bevara de goda relationerna med Sovjetunionen anpassade sig Finland under efterkrigstiden till sovjetiska säkerhetsintressen, en politik som gav upphov till begreppet finlandisering, en liten stats anpassning till en stormakt. Fascistiska partier förbjöds, medan Kommunistpartiet tilläts verka för första gången sedan 1930-talet. Tillsammans med andra grupper inom vänstern bildade Kommunistpartiet 1944 ett nytt parti, Demokratiska förbundet för Finlands folk (vanligtvis kallade Folkdemokraterna) som blev en politisk maktfaktor och satt med i flera regeringar. Industrialiseringen tar fart https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 13/45

14 Efter det kommunistiska maktövertagandet i Tjeckoslovakien 1948 utsattes Finland för hårda påtryckningar för att underteckna ett avtal liknande de överenskommelser som Sovjetunionen tvingat på ett antal stater i Östeuropa. Rykten spreds om att en kommunistisk kupp planerades även i Finland och den finländska krigsmakten började mobiliseras. Inrikesministern Yrjö Leino tvingades avgå och i riksdagsvalet 1948 gick hans parti Folkdemokraterna starkt tillbaka och uteslöts ur regeringen. Finlands industrialisering tog fart efter krigsåren. Utvecklingen fick paradoxalt nog en skjuts av den stora krigsskulden till Sovjetunionen, för när den var betald 1952 fick Finland stora industribeställningar från Sovjet. Åren därefter gick uppemot en fjärdedel av Finlands sammanlagda export österut, vilket innebar att Finland näst efter Västtyskland var Sovjetunionens största icke-socialistiska handelspartner. I sina övriga internationella kontakter tvingades Finland till försiktighet, även om landet ansträngde sig för att visa att det tillhörde väst infördes passfrihet mellan de nordiska länderna och en fri nordisk arbetsmarknad skapades. Ett år senare, 1955, blev Finland medlem av Nordiska rådet och Förenta Nationerna (FN). En modern industrination och välfärdsstat Periodvis var Finlands relationer till Sovjetunionen ansträngda. Sovjetiskt missnöje med den borgerligt styrda finländska politiken ledde till den så kallade nattfrosten , då Moskva frös kontakterna med Finland skickade Sovjetunionen ett meddelande i form av en not till Finland med krav på att länderna skulle förlänga VSB-pakten på grund av det spända läget i det kalla krigets Europa. Kravet utlöste den så kallade notkrisen. Överläggningar om pakten avvärjdes dock genom att president Urho Kekkonen träffade den sovjetiske parti- och regeringschefen Nikita Chrusjtjov. Kekkonens förmåga att förhandla med sovjetiska ledare hade stor betydelse även vid andra tillfällen. Finland deltog samtidigt i flera av FN:s fredsbevarande insatser. Landets stora framgång inom FN blev värdskapet för Europeiska säkerhetskonferensen (ESK) Under 1950-talet dominerades inrikespolitiken av en allians mellan Agrarpartiet ( Centerpartiet och från 1988 Centern i Finland) och Socialdemokraterna de så kallade rödmylleregeringarna. Folkdemokraterna fick inte vara med i regeringsarbetet och i slutet av 1950-talet uteslöts även Socialdemokraterna, då Sovjetunionen öppet visat sin misstro mot dem. Först efter valet 1966 återkom folkdemokrater och socialdemokrater i regeringen tillsammans med Centerpartiet och några småpartier. Trots ständigt återkommande regeringskriser fortsatte ekonomin att växa och Finland omvandlades successivt från ett bondesamhälle till en modern industrination och välfärdsstat. Sovjetunionen upplöses, Finland går mot väst Efter valet 1987 bildade det konservativa Nationella samlingspartiet en koalitionsregering med bland andra Socialdemokraterna under ledning av Harri Holkeri. Detta innebar slutet på en period med sovjetiskt inflytande över finländsk politik genom antingen Centerpartiet eller Folkdemokraterna. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 14/45

15 Den nya röd-blå regeringen blev dock inte långvarig. Efter valet 1991 tillträdde en rent borgerlig regering. Samma år sades VSB-avtalet upp efter de stora förändringar som skett i Sovjetunionen och hela Östeuropa i samband med Berlinmurens fall Efter det kalla krigets slut dominerade nya frågor den politiska debatten i Finland och en ny generation politiker tog över. Den främsta symbolen för den gamla epoken, president Urho Kekkonen, hade avgått 1981 på grund av sjukdom efter 25 år på sin post. Han efterträddes av socialdemokraten Mauno Koivisto, som under sin presidenttid delvis fortsatte i Kekkonens fotspår med en försiktig östpolitik, men Koivisto gav riksdagen större inflytande över utrikespolitiken. Under hans tid som president infördes direktval till presidentposten och en gräns sattes för hur många gånger en president kunde väljas om. Koivisto efterträddes 1994 av socialdemokraten Martti Ahtisaari. Ahtisaari blev internationellt uppmärksammad som FN:s fredsförhandlare i bland annat forna Jugoslavien 1999 (se Utrikespolitik och försvar). Finland blir EU-medlem Sammanbrottet för Sovjethandeln i förening med slutet på en spekulationsvåg ledde i början av 1990-talet till en kraftig tillbakagång för den finländska ekonomin (se Ekonomi). Regeringen tillgrep drastiska sparåtgärder som blev kännbara för allmänheten. År 1992 ansökte Finland om att få bli medlem i Europeiska unionen (EU). Förhoppningar om att medlemskap skulle sätta fart på ekonomin var ett viktigt argument för EU-anhängarna. Bland invånarna var det främst högutbildade storstadsbor som såg fördelarna med en EU-anslutning, samtidigt som många på landsbygden oroade sig för vad medlemskapet skulle föra med sig. Finland blev EU-medlem 1995 sedan 57 procent av väljarna röstat ja till EU i en rådgivande folkomröstning året innan. I riksdagsvalet 1995 gjordes Centern ansvarigt för de ekonomiska åtstramningarna och förlorade regeringsmakten. Socialdemokraten Paavo Lipponen bildade regering med Samlingspartiet, Svenska folkpartiet och ett antal småpartier, den så kallade regnbågskoalitionen. Även den regeringen var tvungen att föra en nedskärningspolitik för att klara Finlands statsfinanser. År 1999 gick Finland med i EU:s valutasamarbete EMU. I riksdagsvalet samma år klarade sig Socialdemokraterna hyggligt och Samlingspartiet gick framåt och regnbågskoalitionen kunde sitta kvar. Centern förblev största oppositionsparti. Ett år senare valdes den socialdemokratiska utrikesministern Tarja Halonen som första kvinna till Finlands president. Samma år antogs en ny författning där riksdagens makt stärktes på presidentens bekostnad. Istället för presidenten blev nu statsministern den viktigaste politiska aktören i landet. Finanskris följs av eurokris I riksdagsvalet 2003 blev Centern den stora vinnaren. Socialdemokraterna följde tätt efter, medan Samlingspartiet och Vänsterförbundet hamnade i bakgrunden. Centern, under dess nya ledare Anneli Jäätteenmäki, bildade regering med Socialdemokraterna och Svenska folkpartiet. Kort efter valet var Jäätteenmäki tvungen att avgå efter information om att hon hade använt hemligstämplade uppgifter för att under valkampanjen misstänkliggöra sin politiske rival Paavo Lipponen. Hon ersattes av sin partikamrat Matti Vanhanen. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 15/45

16 Riksdagsvalet 2007 blev en framgång för de borgerliga partierna. Även Gröna förbundet och det EUskeptiska och invandringskritiska Sannfinländarna gick fram i valet. Socialdemokraterna, däremot, tappade stöd och lämnade regeringen. Vanhanen kunde sitta kvar som statsminister omvaldes Tarja Halonen som president. Frågan om Natomedlemskap hamnade högt på den politiska dagordningen 2008 när samlingspartisten Alexander Stubb blev ny utrikesminister. Natofrågan drevs även av flera andra ledande politiker, men inga nya initiativ togs då en majoritet av finländarna motsatte sig en anslutning till militäralliansen. Den globala finanskris som inleddes 2008 kom att prägla den politiska debatten, liksom de svåra ekonomiska problem som därefter drabbade flera länder inom eurozonen. Motståndet mot EU:s stödpaket till länder i akut ekonomisk kris var starkt i Finland, både från politiskt håll och bland allmänheten. Många finländare ansåg att det var fel att de länder som skött sig väl skulle behöva ta ansvar för dem som hade misskött sin ekonomi. Ett annat argument var att Finland inte hade råd då landet redan tvingats till nedskärningar inom bland annat sjukvård och skola. Stödet för de EU-kritiska Sannfinländarna ökade. Eurokrisen ger Sannfinländarna draghjälp Våren 2010 röstade riksdagen ja till EU:s första nödlån till Grekland, men frågan väckte kontroverser. Det starkaste motståndet kom från Vänsterförbundet och Sannfinländarna, men även Socialdemokraterna försökte blidka folkopinionen genom att kräva garantier från Grekland för att godkänna lånen. Partiet försökte samtidigt vinna över väljare från Sannfinländarna genom att uppmärksamma problem kopplade till invandring. I juni 2010 tvingades Matti Vanhanen avgå som statsminister efter en bidragsskandal. Ny regeringschef och centerledare blev Mari Kiviniemi. I valrörelsen inför riksdagsvalet i april 2011 fortsatte debatten om problemen i eurozonen att dominera. Efter Grekland hade även Irland beviljats omfattande ekonomiskt stöd från EU (och Internationella valutafonden, IMF). Ett eventuellt nytt stödpaket till nästa krisland, Portugal, gav bränsle till debatten. Det var endast Centern och Samlingspartiet som ville att Finland skulle vara med och hjälpa Portugal, övriga partier var emot. Sannfinländarna pläderade för ett utträde ur EU och krävde att alla eventuella nödlån till ekonomiskt svagare länder inom eurozonen skulle stoppas. Förutom Sannfinländarna motsatte sig även Centern nya stödpaket. En annan fråga som diskuterades under valrörelsen var hur man skulle lösa finansieringen av välfärden i takt med att befolkningen blev allt äldre, samtidigt som bristerna i dagens äldrevård uppmärksammades. Sannfinländarna gick också i bräschen för att den obligatoriska svenskundervisningen i grundskola och gymnasium skulle avskaffas, men fick mothugg från framför allt Svenska folkpartiet. Samlingspartiet bildar regeringskoalition Samtliga partier utom Sannfinländarna tappade stöd i riksdagsvalet 2011 jämfört med valresultatet Störst blev förlusten för Centern, som gjorde sitt sämsta val sedan tidigt 1900-tal och föll från första till fjärde plats bland partierna. En orsak till Centerns kräftgång var att det som största regeringsparti fick ta skulden för de ekonomiska problemen i slutet av 2000-talets första årtionde. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 16/45

17 Regeringsförhandlingarna blev utdragna. Först efter ett par månader kunde Samlingspartiets ledare Jyrki Katainen bilda en ny regering med sex partier. Inledningsvis fördes samtal även med Sannfinländarna som dock valde att ställa sig utanför regeringen sedan Samlingspartiet och Socialdemokraterna i maj hade gått med på EU:s beslut om ett stödpaket till Portugal. I december 2011 lade Tyskland och Frankrike fram ett förslag till ändringar av Lissabonfördraget som innebar strängare budgetregler för alla EU-länder genom en så kallad finanspakt. Syftet var att i framtiden undvika nya kriser liknande den pågående. I juni 2012 godkändes finanspakten av den finländska riskdagen. Även Finlands ekonomi påverkades av problemen inom eurosamarbetet. Industrin tvingades till besparingar när den viktiga exporten till länder i EU och eurozonen sjönk. Krisen ledde också till ökad skepsis mot euron. Regeringen försvagas I presidentvalet i januari/februari 2012 segrade Samlingspartiets kandidat, den förre talmannen och finansministern Sauli Niinistö, klart i andra omgången över De grönas kandidat Pekka Haavisto. Därmed blev han den förste borgerlige presidenten på över ett halvt sekel. Regeringssamarbetet blev periodvis ansträngt och i mars 2014 lämnade Vänsterförbundet koalitionen efter oenighet kring budgeten. Partiet motsatte sig sänkningar av barnbidraget, studielånen och garantipensionen. I maj samma år meddelade Katainen att han skulle avgå som ordförande för Samlingspartiet, vilket betydde att han även skulle lämna statsministerposten. I mitten av juni valdes EU-ministern Alexander Stubb till ny ledare för Samlingspartiet, och den 23 juni valdes han till ny statsminister. Dagen därpå tillträdde Stubb formellt posten som regeringschef. Han gjorde endast små förändringar i fempartiregeringens sammansättning. I september 2014 lämnade även Gröna förbundet regeringen. Orsaken till avhoppet var motsättningar kring ett nytt kärnkraftverk. I kraftverksbygget fanns ryska intressen, vilket Gröna förbundet motsatte sig av fruktan för ökat ryskt inflytande. Politiskt system Finland är en republik som tillämpar en kombination av parlamentarism och presidentstyre. Den verkställande makten delas mellan presidenten och regeringen medan riksdagen stiftar lagarna. I Finland finns en lång tradition av att bilda breda koalitionsregeringar. Partiväsendet är inte präglat av höger- och vänsterblock på samma tydliga sätt som i Sverige. År 2000 antog Finland en ny författning som stärker riksdagens inflytande på bekostnad av presidentens befogenheter, till exempel när regeringschefen ska utses och regeringen bildas. Presidenten ansvarar för utrikespolitiken i samverkan med regeringen. Formellt är presidenten överbefälhavare, men den dagliga ledningen av försvaret sköts av kommendören för försvarsmakten. Presidenten utser regeringen, som måste godkännas av riksdagen, och utnämner högre tjänstemän. Presidenten utses i allmänna val för en sexårsperiod och får väljas om högst en gång. Om ingen kandidat får minst 50 procent av rösterna i första valomgången sker avgörandet i en andra omgång mellan de två främsta kandidaterna. Fram till 1994 valdes presidenten av 300 folkvalda elektorer, men sedan dess har direkta presidentval hållits. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 17/45

18 Riksdagen har 200 ledamöter som tillsätts vart fjärde år i allmänna proportionella val. Valsystemet har starka drag av personval. Den finländska riksdagen har ingen procentspärr vilket gynnar små partier. Tidigare var Finland uppdelat i län, men successivt har antalet län minskats och 2010 avskaffades de helt. Åland är fortfarande ett eget landskap med visst självstyre (se Åland). Även antalet kommuner har minskats. Sedan 2013 finns 320 kommuner (plus 16 på Åland) som ansvarar för främst skolor samt hälso- och sjukvård. En folkvald kommunfullmäktige tar besluten medan kommunstyrelsen verkställer dem. Sametinget är det samiska folkets högsta politiska organ. Det har 21 ledamöter som väljs för fyra år i taget. I det så kallade samiska hembygdsområdet, som utgörs av fyra kommuner i landskapet Lappland, kan sametinget självständigt besluta om frågor som rör samernas språk och kultur. Politiska partier Under efterkrigstiden har finländsk politik dominerats av fyra partier: Centerpartiet (från 1988 Centern), Socialdemokraterna, Samlingspartiet och Vänstern (från 1990 Vänsterförbundet). Historiskt sett har regeringsskiften varit vanliga och koalitionerna har växlat mellan de olika partierna. Regeringsarbetet har präglats av försök att hitta kompromisser. Ofta har maktbalansen mellan höger och vänster upprätthållits genom att regeringen dominerats av ena sidan och presidenten kommit från motsatt sida. Centern i Finland (Suomen Keskusta, Kesk) grundades 1908 och hette då Agrarpartiet. Från början var det ett renodlat landsbygds- eller bondeparti, men det har under årens lopp vidgat sin väljarbas. Centern förespråkar numera en politik till stöd för privat företagsamhet samt driver miljöfrågor och krav på decentralisering av makten. Partiet satt med i så gott som alla regeringar , och det återkom senare i flera omgångar i nya koalitioner. Långa perioder har det varit störst bland de borgerliga partierna. Centern var i opposition , men blev klart största parti i riksdagsvalet i april 2015 och bildade en helt borgerlig regering mellan Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna. I samband med ett partiledarval i juni 2017 splittrades dock Sannfinländarna. Kvar i regeringen blev utbrytarfraktionen Nya Alternativet (se nedan). Sannfinländarna (Perussuomalaiset, PS) är ett nationalistiskt parti som vill begränsa invandringen till Finland och lämna EU-samarbetet. I riksdagsvalet 2011 blev partiet tredje störst och inbjöds till att delta i regeringsarbetet, men valde på grund av de övriga regeringspartiernas EU-vänliga politik att stanna i opposition. I valet 2015 fick Sannfinländarna näst flest mandat och ingick i den trepartiregering som bildades därefter. Efter att ha valt en mer radikalt högerinriktad ledare i juni 2017 kastades dock partiet ut ur regeringen. I samband med partiledarbytet i juni 2017 bröt sig en mer moderat fraktion ur Sannfinländarna. Den kallade sig Nya alternativet och blev kvar i regeringsställning. Nationella samlingspartiet (Kansallinen Kokoomus, KOK) är ett liberalkonservativt parti. Så länge Sovjetunionen behöll ett visst inflytande över finländsk politik fick Samlingspartiet stå utanför regeringssamarbetet, men från början av 1990-talet har det medverkat i många regeringar. Samlingspartiet blev störst i riksdagen i valet 2011 och ledde en koalitionsregering I valet 2015 fick det näst flest röster, men fick till följd av valsystemet ändå ett mandat mindre än Sannfinländarna. Samlingspartiet ingår i den borgerliga regering som bildades efter valet Samlingspartisten Sauli Niinistö valdes 2012 till Finlands första borgerliga president på över 50 år. Finlands socialdemokratiska parti (Suomen Sosialidemokraattinen Puolue, SDP) påminner om de svenska Socialdemokraterna. Partiet ingick i alla regeringar och har deltagit i de flesta koalitioner efter Socialdemokraterna var i opposition , men ingick i koalitionsregeringen I https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/finland/skriv-ut-alla-kapitel/ 18/45

),1/$1' 3(..$7M50H1(1.816.$366M.1,1* '$7$,7 +M67(1 752//+H77$1 '$*)2/.+M*6.2/$1

),1/$1' 3(..$7M50H1(1.816.$366M.1,1* '$7$,7 +M67(1 752//+H77$1 '$*)2/.+M*6.2/$1 ),1/$1' 3(..$7M50H1(1.816.$366M.1,1* '$7$,7 +M67(1 752//+H77$1 '$*)2/.+M*6.2/$1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 Faktaruta sid 3 Historik sid 4 Viktiga årtal i Finlands historia sid 5 Försvar sid

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Finland aktuellt i samhället och politik

Finland aktuellt i samhället och politik 1 Finland aktuellt i samhället och politik Hanaholmen, 2017-11-25 Stad vs. landsbygd, sysselsättning - Motsättningen mellan storstadsområden samt regioner med färre antal invånare kan påstås vara kännetecknande

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten

Tabell 1. Valdeltagande på Åland vid riksdagsvalen 2011 och 2015, procent. Löfström vald som den yngsta åländska riksdagsledamoten ' Kenth Häggblom, statistikchef, tel. 25497 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. 25495 Val 2015:1 29.4.2015 Riksdagsvalet 2015 Högre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 58 procent,

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Åland under lupp. Myter och fakta om Åland. Kommunmarknaden 12.9.2012. Britt Inger Wahe Informationssekreterare

Åland under lupp. Myter och fakta om Åland. Kommunmarknaden 12.9.2012. Britt Inger Wahe Informationssekreterare Åland under lupp Myter och fakta om Åland Kommunmarknaden 12.9.2012 Britt Inger Wahe Informationssekreterare Ålandskontoret Georgsgatan 9 A 4 FIN 00120 Helsingfors Tfn +358 (0)9 605926 mobil +358 (0)40

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011

Riksdagsvalet 2011. Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497. Val 2011:1 3.5.2011 ' Kenth Häggblom, statistikchef Tel 25497 Val 211:1 3.5.211 Riksdagsvalet 211 Lägre valdeltagande Valdeltagandet på Åland i årets riksdagsval var 51 procent, vilket var 6 procentenheter lägre än 27. Kvinnornas

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

Instuderingsfrågor i historia åk 7

Instuderingsfrågor i historia åk 7 Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Europaparlamentsvalet

Europaparlamentsvalet Europaparlamentsvalet 25.5.2014 Valarrangemangen Parlaments verksamhet och uppgifter Valdeltagande 1 Europaparlamentsvalet Ordnas vart femte år Parlamentet är unionens enda beslutsorgan vars uppsättning

Läs mer

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den

H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med. anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den H.M. Konungens tal vid Galamiddagen på Kungliga slottet med anledning av Finlands president Tarja Halonens officiella besök den 15 januari 2009 Republikens president, doktor Arajärvi, kära vänner från

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket

Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket Text: Michaela von Kügelgen / Addeto (förkortad) Samlingspartiet och Nya Moderaterna liknar varandra mycket ADDETO 7 september 2014 Både Nya Moderaterna och Samlingspartiet har under modern tid gått mot

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

svenska valrörelsen Ulf Bjereld Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/

Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti lähdeviitteellä. Lisätiedot: http://www.fsd.uta.fi/ KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2356 EVAn EU-asennetutkimus 2007 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee viitata siihen asianmukaisesti

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG

TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG TAL AV HANS MAJESTÄT KONUNG CARL XVI GUSTAF VID REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENTS GALAMIDDAG 3 MARS 2015 Det talade ordet gäller Herr Republikens President och Fru Jenni Haukio, Excellenser, mina damer och

Läs mer

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet)

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet) Lektion 1 SCIC 13/09/2013 A. Mordet på Anna Lindh a. Lyssna och rapportera (första delen) Förr (2003) Nu (2013) b. Lyssna och rapportera (andra delen) 1. Vem är Eva Frankell? 2. Vad säger hon om Anna Lindh?

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1

TITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1 TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Den finska fascismens nattsvarta historia

Den finska fascismens nattsvarta historia Den finska fascismens nattsvarta historia Vihtori Kosola i mitten, ledare för både Lapporörelsen och Fosterländsdka folkrörelsen IKL, tog inspiration från Mussolinis Italien. Bild: Wikimedia Commons /

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...

Läs mer

RIKSDAGSVALET

RIKSDAGSVALET Kenth Häggblom, led. statistiker Tel. 25497 Pb 1187, 22111 MARIEHAMN STATISTIKMEDDELANDE 25.3.2003 http://www.asub.aland.fi Val 2003:1 RIKSDAGSVALET 16.3.2003 Denna sammanställning innehåller slutliga

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Vi anser att grunder har framförts för den väsentliga reform som ingår i detta kapitel.

Vi anser att grunder har framförts för den väsentliga reform som ingår i detta kapitel. Sannfinländarnas riksdagsgrupp Utlåtande 14.9.2017 Ärende: JM 60/08/2013 ÅLANDS SJÄLVSTYRELSE I UTVECKLING ÅLANDSKOMMITTÉNS 2013 SLUTBETÄNKANDE Begäran om utlåtande 1 kap. Ålands självstyrelse Enligt förslaget

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION

UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION Bilaga UTRÄKNING AV RESULTATET VID RIKSDAGSVALET 2007 ENLIGT DET SY- STEM SOM FÖRESLÅS I REGERINGENS PROPOSITION I det följande presenteras en uträkning av resultatet vid riksdagsvalet 2007 i enlighet

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Finlands koldioxidfria energiproduktion

Finlands koldioxidfria energiproduktion Förord Våren 2009 besökte jag Finland för att få mig en närmare titt på bakgrunden till den finska nybyggnationen av kärnkraft. Jag träffade då företrädare för såväl fackföreningsrörelsen, den tunga industrin

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET Svenskarna, Nato och Irak-kriget SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET ULF BJERELD Ä nda sedan det kalla krigets slut har den svenska folkopinionen präglats av stabilitet i frågor kring alliansfrihet och Nato-medlemskap.

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen

Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen 10.2. 2010 Publikationens titel Betänkande av kommittén för en översyn av grundlagen Författare Justitieministeriets publikation Kommittén för en översyn av grundlagen Ordförande: minister, kansler Christoffer

Läs mer