Utbildningsplan för. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsplan för Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng (Master of Science in Business and Economics, 240 ECTS credit points) 1. Allmän information Centrala kunskaper i dagens företagande är att förstå de ekonomiska förutsättningarna i informationsåldern och tillämpa dessa för framtida konkurrenskraft. Det ligger stora ekonomiska värden i effektiva och växande företag och marknader inom det informationstekniska området. Utbildningen ska bidra till en effektiv och miljömässigt hållbar utveckling genom ett ekonomiskt och informationstekniskt kunnande med hög industrirelevans. Programmet tar sin utgångspunkt i Management och IT med inriktning mot verksamhetsstyrning, ledning och organisering av företag och projekt. Utbildningen fokuserar på företag och organisationer som på olika sätt tillämpar informationstekniska lösningar. Även informationsteknikens konsekvenser för styrning, ledning och organisering av företag och offentliga organisationer beaktas. För att öka de yrkesförberedande inslagen i utbildningen ingår olika former av praktiskt problemlösande med företag och offentliga organisationer i regionen. Hela utbildningen omfattas av en pedagogik med en inriktning mot ett problembaserat lärande. En högskolepoäng motsvarar en poäng i European Credit Transfer System (ECTS). 2. Beslut och riktlinjer Beslut om att inrätta utbildningsprogrammet har fattats av Grundutbildningsnämnden vid Blekinge Tekniska Högskola Ansvarig sektion för programmet är Sektionen för Management. Utbildningsplanen är fastställd av Grundutbildningsnämnden genom beslut av dekanus Utbildningsplanen gäller för studenter antagna från och med hösten Mål Utöver de nationellt reglerade målen för civilekonomexamen, vilka återfinns i Appendix B, gäller följande mål för utbildningen. Efter genomförd utbildning skall studenten: Kunna beskriva på ett företagsekonomiskt relevant sätt ett företags grundläggande idé och funktioner. Kunna identifiera och värdera problem och möjligheter som företag ställs inför. Visa förmåga att söka relevant beslutsinformation och kunna värdera denna. Kunna granska informationsteknologiska verktyg och ha förmåga att använda dessa. Förstå centrala ekonomiska modeller och kunna tillämpa dessa i praktiken. Kunna värdera, analysera och lösa verkliga problem inom valt ekonomiområde Kritiskt kunna analysera och värdera olika teorier och deras användbarhet samt ha förmåga att skapa egna synteser och vetenskapliga resultat med relevanta metoder.

2 4. Lärande och utbildning Programmet syftar till att ge en bred ekonomisk kunskapsbas och en fördjupad förståelse inom det valda ekonomiområdet. Speciellt uppmärksamhet skall ges åt frågor som rör företagens användning av informationsteknologi. Utbildningens huvudområde är företagsekonomi men programmet innehåller även andra ämnen som nationalekonomi, handelsrätt och statistik. Vidare ger utbildningen ett grundläggande datorkunnande och vana, såväl vid att arbeta med olika typer av tillämpningar, som vid att utforma rutiner och verktyg till stöd för det egna arbetet. Under utbildningen arbetar studenten till stor del med problembaserade projekt av olika slag, enskilt eller i grupp. Olika typer av omvärldskontakter i form av gästföreläsningar, studiebesök och praktik skall öka studenterna möjlighet att se kunskaper i sitt sammanhang. Under de två första åren knyts grupper om 3-4 studenter till ett företag där uppgifter genomförs i anslutning till kurserna. Under de två följande åren ökar kraven på den praktiska tillämpning i form av en ökande komplexitet i de uppgifter som genomförs. Programmet tar sin teoretiska utgångspunkt i begrepp som företag, företagande och omvärld. Syftet med det första året är att ge en bred beskrivning av företaget och företagets relation med omvärlden. Under år två sker en fördjupning inom huvudområdet företagsekonomi där företagets interna processer och informationsflöden studeras. Under de två avslutande åren sker ytterligare en fördjupning inom valda delar av huvudområdet företagsekonomi. Fördjupningen syftar till att studenten skall kunna visa förmåga att integrera kunskap och med ett ekonomiskt perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser i företag men även visa färdigheter i att delta i forsknings- och utvecklingsarbete. Genomgående för alla årskurser är det informationsteknologiska temat som både behandlar informationsteknologins strategiska betydelse och praktiska tillämpningar, Examinationsformerna varierar, men stor vikt läggs vid muntliga och skriftliga presentationer samt att diskutera slutsatser i dialog med andra grupper. Under utbildningen finns utrymme för utlandsstudier, till exempel vid något av de utländska universiteten som managementhögskolan samarbetar med. Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska men föreläsningar på engelska förekommer. 5. Huvudsakligt upplägg av utbildningen Utbildningen är på heltid. För de enskilda kurserna på programmet varierar studietakten från heltid till kvartstid. Upplägget är grundat på insikten om att det är nödvändigt att studenterna ser sig som aktiva medproducenter av kunskapen. Flera av kurserna på programmet innehåller huvudsakligen litteratur som är på engelska. Under de första två åren är de flesta kurserna på svenska, med svensk litteratur, men inslaget av engelska språket ökar successivt under utbildningens gång. Utbildningens inledande två år innehåller i första hand grundkurser i olika ekonomiska ämnen. I företagsekonomi omfattar kurserna ca 90 högskolepoäng. Kurserna, liksom utbildningen i sin helhet, har en problemorienterad ansats vilket innebär att utgångspunkten tas i konkreta problem snarare än i olika tekniker för att hantera dem. Undervisningen sker främst i form av föreläsningar och olika former av gruppövningar, bl.a. seminarier och laborationer. Inslaget av självständiga arbetsuppgifter, projektarbete, praktikarbete och uppsatser är genomgående stort.

3 Under tredje året sker en specialisering i ämnet företagsekonomi genom val olika delområden. Specialiseringsåret samlar kurser och projekt inom vissa områden. Året omfattar specialiseringskurser på 30 hp samt ett självständigt projektarbete om 15 hp vilket utförs under handledning. Resterande 15 hp utgörs av kurser som bedöms vara relevanta för det aktuella kunskapsområdet. Graden av valbarhet kan variera mellan de olika specialiseringsområdena. Planerade specialiseringsområden: Verksamhetsstyrning Specialiseringen syftar till att ge förmåga att utföra controllerns arbetsuppgifter. Den inriktas mot att ge fördjupade kunskaper om den ekonomiska styrningens utformning och möjligheter. Ett viktigt syfte är att träna studentens förmåga att utforma ekonomiska modeller och ekonomistyrsystem. Utformningen sker i nära samarbete med företag och offentliga organisationer utifrån reella problem. Specialiseringen betonar även informationsteknologins roll inom ekonomi- och verksamhetsstyrningen genom en granskning och värdering av olika affärssystem. Marknadsföring Denna specialisering ger studenten djupare kunskaper inom området marknadsföring med kurser ibland annat fördjupad marknadsföring, industriell marknadsföring, Public Relations, försäljning och annonsering. Organisation och organisering Specialiseringen behandlar samspelet mellan människor, organisationer och teknik, särskilt informationsteknik. Ett genomgående tema är förändring och ett viktigt syfte är att förbereda studenten på att arbete med (och i) förändringsprocesser. Specialiseringen betonar särskilt hur den ömsesidiga relationen mellan organisation och teknik påverkas av förändringsprocesser. Under fjärde året sker en fördjupning i ämnet företagsekonomi genom val olika avancerade kurser inom olika delområden. Året omfattar fördjupningskurser på 30 poäng samt ett 30-poängs examensarbete vilket utförs under handledning. Kurserna på det fjärde året är dels en fördjupning av ovanstående specialiseringsområden, dels kurser som tar sin utgångspunkt från ovanstående specialiseringsområden men integrerade med andra delområden inom företagsekonomi. Det senare innebär både en breddning och fördjupning. Exempel på kurser på det fjärde året är: Ekonomi och verksamhetsstyrning; Människan i organisationen; Industriell marknadsföring; Finance and IT; Investments in the IT-industry; Business intelligence och Decison making 1 & II; E-business Ovanstående kurser skall ses som ett indikativt innehåll i det 4:e året. Med tanke på att det 4:e året ges första gången 2010 kan mycket av nyutveckling komma att ske. Nedan följer en principskiss över programmets uppbyggnad.

4 Årskurs 1 Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Företag & Samhälle 15 hp Samhällsekonomi Juridik Marknadsföring & Statistik Det övergripande temat för årskurs 1 är att sätta företaget i sitt sammanhang och studera företagets många gränsytor till omvärlden. Syftet med de fyra inledande kurserna på programmet är snarare att visa på en progression av bredd av kunskapsområden än djup. Företag & Samhälle, : Kursens syftar till att ge en grundläggande förståelse för företag, företagande och Samhälle utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Lärandemål är att studenten skall kunna definiera grundläggande ekonomiska begrepp och kunna tillämpa grundläggande ekonomiska modeller samt ha förståelse för företagandets idé och villkor. Samhällsekonomi, : Kursen bygger på samma tema som den inledande kursen men tar sin utgångspunkt i en nationalekonomisk kontext i beskrivningen av företag och den svenska ekonomins struktur. Lärandemål för studenten är att kunskaper i grundläggande makroekonomisk teori, att kritiskt kunna analysera ekonomiska förhållanden och utvecklingstendenser och dess påverkan på branscher och enskilda företag. Studenten skall ha kännedom om internationella förhållanden och utvecklingstrender inom handel och ekonomisk tillväxt samt förmåga till kritisk analys därav. Juridik, : Kursen utgör en bred och grundläggande kurs i juridik. Kursen inleds med en presentation av samhällets rättsliga reglering av det ekonomiska livet. Orientering lämnas om lagstiftningsapparaten, rättskällorna, rättssystemet och domstolsväsendet. Detta belyses även ur ett EG-rättsligt perspektiv. Därefter följer grundläggande studier av civilrätt, omfattande huvudsakligen förmögenhetsrätt, fordringsrätt, marknadsrätt, associationsrätt samt arbetsrätt. Orientering lämnas om sådana rättsregler i övrigt som har särskild betydelse för ekonomisk verksamhet såsom familjerätt med arvsrätt. Slutligen ges en kortfattad presentation av allmän processrätt, utsökning och konkurs. Lärandemål för studenten är grundläggande förtrogenhet med juridisk terminologi och översiktlig kunskap om gällande rättsregler på de områden som är speciellt relevanta för samhällsvetenskapliga och ekonomiska yrken. Marknadsföring 7,5hp och Statistik 7,5hp: Det avslutande blocket består av två kurser. Kursen i marknadsföring behandlar frågor kring överföring av varor och tjänster dels mellan producenter och konsumenter. Ämnet har utvecklats så att köparnas behov och önskemål ses som grunden för verksamheten. Kunskap om köparna och om marknaden i övrigt skall ge styrinformation till organisationen som helhet. Det är detta helhetsperspektiv på ämnet marknadsföring som kursen vill ge. Kursen i statistik innehåller grundläggande moment i statistik och kvantitativ metod. Under kursen används grundläggande statiska programpaket för bearbetning av empiriskt insamlat material och analys. För att blocket ur studentens perspektiv i princip skall uppfattas som en kurs genomförs ett integrerande moment i form av en marknadsundersökning utifrån ett kvantitativt angreppssätt i samarbete med det lokala näringslivet.

5 Årskurs 2 Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Organisering & Ledning Ekonomistyrning 1 Ekonomistyrning 2 Strategi & Affärsutv. Kurserna ovan är ännu inte utvecklade men utgör traditionella teman i en civilekonomutbildning. Ett mer precist innehåll kommer att redovisas i samband med att utbildningsplanen revideras vårterminen Årskurs 3 Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Verksamhetsstyrning, 45hp Organisation/Management, 45 hp Projektarbete 15 hp Marknadsföring, 45 hp År 3 innehåller i dagsläget 3 planerade valbara specialiseringen inom huvudområdet företagsekonomi. Årskursen avslutas med ett obligatoriskt projektarbete. Kurserna ovan är ännu inte utvecklade men utgör traditionella teman i en civilekonomutbildning. Ett mer precist innehåll kommer att redovisas i samband med att utbildningsplanen revideras vårterminen Årskurs 4 Lp1 Lp2 Lp3 Lp4 Fördjupning utifrån vald specialisering Breddning/ Fördjupning på avancerad nivå Examensarbete, 30 hp Åk 4 inleds med fördjupande kurser inom de specialiseringar som gavs under åk 3. Därefter väljs kurser ur det aktuella kursutbudet på avancerad nivå i syfte att fördjupa och bredda. Åk 4 avslutas med ett obligatoriskt examensarbete. Utbildningsprogrammet genomgår kontinuerlig utvärdering och utveckling, vilket kan medföra att kursutbudet och placering av kurser i tiden förändras.

6 6. Bedömning och examination Utbildningsprogrammets mål uppnås i de olika kurserna som ingår i examen. Bedömning och examination sker på kursnivå och detaljer rörande examination och betygssättning finns i respektive kursplan. 7. Utvärdering Alla studenter uppmanas att delta i utvärderingen av programmet, vilket sker terminsvis. Under utbildningens gång utvärderas också varje kurs i samband med att den avlutas. Program- och kursutvärderingarna ligger som grund för ett kontinuerligt utvecklingsarbete av programmets innehåll vad gäller valet av kurser, enskilda kursers innehåll och dess genomförande. 8. Förkunskapskrav För tillträde till utbildningsprogrammet krävs, förutom grundläggande behörighet för högskolestudier: Matematik kurs C samt Samhällskunskap kurs A med lägst betyget Godkänd. 9. Övergångsregler mellan årskurser Varje årskurs omfattar studier på sammanlagt 60 hp. I det fall att en student inte blivit godkänd på mer än 40 hp på programmets kurser efter första årskursen, eller 90 hp på programmets kurser efter årskurs två, ska studenten kallas till samtal för att diskutera en individuell studieplan där studiegången och/eller studietakten kan justeras. Utöver dessa övergångsregler mellan årskurser kan det också finnas förkunskapskrav på kursnivå som gör att man inte kan läsa vissa kurser utan att ha klarat vissa tidigare kurser. Detta framgår av kursplanerna. 10. Examen Utbildningen leder fram till en examen på avancerad nivå med benämningen Civilekonomexamen. Motsvarande benämning på engelska är Master of Science in Business and Economics. Se Appendix B för relevanta utdrag ur examensordningen.

7 Appendix A: Valbara kurser inom utbildningsprogrammet Valbara kurser kommer att finnas under åk 3 och 4 i form av specialiseringskurser och fördjupningskurser. Ett tänkt principiellt innehåll är redovisat under avsnitt 5. Kurserna är inte utvecklade idag

8 Appendix B: Utdrag ur nationella examensordningen Civilekonomexamen Omfattning Civilekonomexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 240 högskolepoäng Mål För civilekonomexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för kvalificerat och självständigt arbete inom ekonomiområdet. Kunskap och förståelse För civilekonomexamen skall studenten - visa kunskap om det valda ekonomiområdets vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, - visa såväl brett kunnande inom det ekonomiska området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av det valda ekonomiområdet, - visa fördjupad kunskap om teori och metod inom det valda ekonomiområdet, och - visa kunskap om relevanta nationella och internationella regelsystem av betydelse för det valda ekonomiområdet. Färdighet och förmåga För civilekonomexamen skall studenten - visa förmåga att integrera kunskap samt att med ekonomiska perspektiv analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera och formulera ekonomiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser i dialog med olika grupper i såväl nationella som internationella sammanhang, och - visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För civilekonomexamen skall studenten - visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska

9 aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt i ledarskapets betydelse och dess utövning, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För civilekonomexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Övrigt För civilekonomexamen skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning.