KOMMUNALT.

Transkript

1 KOMMUNALT FORUMNR

2 Innehåll Ledarsida...3 Fjärrvärme i Limmared får beröm...4 Politik och sommarlov...6 Curly Camel till Sydafrika...8 Har du lite extra plats i ditt liv?...10 EU-volontärer i kulturskolan...12 Turismstrategi...14 Energimätare på biblioteket...15 Kommunhuset deltar i spara el-tävling...16 Fler gröna cyklar...16 Har du energitjuvar i klubbhuset?...17 Hjälp oss!...18 Bättre möjlighet till skuldsanering...20 Enkät om bemötande...20 Fler steg ska skapa rättvisa betyg...21 Information från folkhälsosamordnaren...22 Infraröd bastu i simhallen...23 Politiska kostnader...24 Fritidsgårdarnas öppettider...25 Musiktävling...25 Kom ihåg att släcka ljusen...26 Bibliotekets öppettider...27 Kulturnotiser...28 Var med och nominera Evenemangskalender...30 Medlemsmöten...34 KOMMUNALT FORUM NR Ges ut av kommunstyrelseförvaltningen Tranemo kommun, Tranemo. Tel vx, e-post kommun@tranemo.se Redaktion: Anette Nordberg, Veronica Ronnemo Ansvarig utgivare: Britt-Marie Börjesson Foto: Anette Nordberg (där ej annat anges) Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Borås Framsida: Härlig höstdag i Tranemo. Foto Anette Nordberg 2

3 Ledarsida Den 26 september togs det första spadtaget för Glasets Hus i Limmared. Därmed är bygget i gång för det som ska bli en attraktion för både turister och kommuninvånare. Tranemo kommun satsar 20 miljoner kronor i byggnaden. Driften kommer att ligga på föreningen Kultur Satsningen har varit och är omdiskuterad men jag är övertygad om att det är viktigt att satsa på attraktivitet, framförallt utmed våra viktigaste stråk, där järnvägen är ett. Tranemo kommun fick bidrag från Naturvårdsverket, sk Klimppengar, när man satsade på att använda spillvärme från Ardagh Group i fjärrvärmenätet. Nu lyfter Naturvårdsverket fram projektet som ett av fem mycket bra exempel på lyckade Klimp-projekt. En viktig faktor för framgången är det goda samarbetet mellan företaget och kommunen. Det här är ett lysande exempel på hur bra det är att mötas och samverka över organisationsgränser. I våras satsade kommunen tillsammans med flera företag på marknadsföring av kommunen i tidningen Fokus. Vårt helsidesuppslag har uppmärksammats och vi placerar oss bra i tidningens undersökning om goda platser att leva och bo på. I år har kommunen hittills ökat sitt invånarantal med 40 personer. Nu står vi inför några kritiska månader när siffrorna brukar sjunka för att ungdomar flyttar till högskoleorter. Men vi håller tummarna för att den positiva utvecklingen fortsätter. Konjunktursvängningarna har under senare tid varit tätare och häftigare än vad vi är vana vid. I våras talades det om högkonjunktur och prognoserna pekade uppåt. Nu vet vi att problemen runt om i världen påverkar den svenska ekonomin och Tranemo. Kommunens skatteprognoser är rejält försämrade. I skrivande stund pågår budgetarbetet och det är inte enkelt att hantera en ekonomi som ständigt påverkas av yttre faktorer. Inte desto mindre tror jag att framgången alltid ligger i att ha modet att bromsa och gasa samtidigt. Britt-Marie Börjesson Kommunchef 3

4 FJÄRRVÄRMEN I LIMMARED FÅR BERÖM Tranemo kommun fick bidrag från Naturvårdsverket, sk Klimppengar, när man satsade på att använda spillvärme från Ardagh i Limmared i fjärrvärmenätet. Nu lyfter Naturvårdsverket fram projektet i Limmared som ett av fem mycket bra exempel i hela landet på lyckade Klimp-projekt. Innanför väggarna finns tre rökgastuber, en form av värmeväxlare, en för glasbruket och två för det kommunala fjärrvärmenätet. I mitten av augusti fick Tranemo kommun och Ardagh besök från Naturvårdsverket. Bengt Littorin kom med filmkamera och frågor i högsta hugg. Med underhållschef Kenneth Kenneth Johansson visar hur rökgassystemet på Ardagh är uppbyggt. Johansson från Ardagh och fjärrvärmechef Christer Mårtensson från Tranemo kommun som guider fick han vandra igenom glasbruket och både fysiskt känna en del av den värme som produceras och framför allt se hur de heta rökgaserna tas till vara och värmer både glasbruket och stora delar av Limmared och Tranemo. Både Kenneth Johansson och Christer Mårtensson framhåller det goda samarbetet mellan företag och kommun som en viktig faktor till framgång. -Politikerna i Tranemo har fattat ett 4

5 viktigt beslut om att kommunen ska värmas fossilfritt och det är en grund för oss att stå på, säger Christer Mårtensson. På glasbruket fick man under 2004 krav på sig att minska stoftutsläppen från tillverkningen. Detta gjorde att man satsade på rening av rökgaserna och samtidigt satte man in en värmeväxlare så att man kunde värma sina egna lokaler med spillvärmen. Inom Tranemo kommun hade man också sneglat på glasbrukets spillvärme i många år sattes planeringsarbetet igång började man bygga ytterligare värmeväxlare inne på glasbrukets område samtidigt som fjärrvärmenätet i Limmared och transitledningen till Tranemo byggdes. Hösten 2009 kopplades spillvärmen från Ardagh in på fjärrvärmenätet. Så nu värms inte bara glasbruket upp av spillvärme utan även Limmared och Tranemo blir varmt. Vintertid, när spillvärmen inte räcker till för att värma upp alla kommunala och privata fastigheter, kompletteras spillvärmen med värme från Eon:s biobränslepanna i Tranemo. Att nyttja spillvärme till fjärrvärmen väcker stort intresse i landet. Många intresserade har hört av sig till Christer Mårtensson och han och Kenneth Johansson har tagit emot åtskilliga studiebesök för att visa hur det ser ut och hur det fungerar. -Den här värmen har man så att säga redan betalt en gång genom att värma upp glasbrukets ugnar. Att sedan använda spillvärmen gör att det blir en mycket klimatsmart uppvärmning, säger Bengt Littorin från Naturvårdsverket. -Det är klart att det känns bra att använda den värme som vi förut bara körde rätt ut i skorstenen. Dessutom får vi ju betalt för den, säger Kenneth Johansson. Alla inblandade är överens om att fjärrvärmeprojektet i Limmared är både ekonomiskt och miljömässigt helt rätt. Och det är så bra att Naturvårdsverket kommer att peka på det som ett lysande exempel! Bengt Littorin filmar källan till värmen, en av smältugnarna på glasbruket. Anette Nordberg anette.nordberg@tranemo.se 5

6 POLITIK OCH SOMMAR- LOV Politik, diskussioner, folkdans och kortspel. Under några intensiva dagar i slutet av sommarlovet träffade Jonas Hellman, Ellen Larsson, David Grönbäck och Lois Orre ungdomar från sex andra EU-länder samt Norge och Etiopien. Jonas Hellman, Ellen Larsson, David Grönbäck och Lois Orre är väldigt nöjda med lägret i Norge. Frågan om vem som ville åka till Norge på läger i sommar kom via Tranemo Gymnasieskola. De fyra som fick åka anmälde sig direkt och det är inget de ångrar. -Det är intressant att träffa ungdomar från andra länder och höra hur de ser på saker som politik och miljö. Därför ville jag åka, säger Ellen Larsson. -Att få träffa ungdomar från olika delar av världen är jättekul och intressant. Jag tänkte inte så mycket på politik utan just att få träffas och umgås, säger Jonas Hellman. Lägret innehöll många föreläsningar om EU. Deltagarna från Etiopien kunde se med nya ögon på EU. -Det var intressant att höra vad de har att säga om EU och samtidigt fick de se och höra hur saker kan göras gemensamt. De kan kanske ta med det till afrikanska samarbetsorganisationer, säger David Grönbäck. Lois Orre berättar att hon var lite 6

7 politiskt insatt redan innan hon åkte iväg på lägret. Men en nu har hon omprövat en del av sina tankar, eftersom de andra ungdomarnas idéer har fått henne att tänka till på politik i andra banor. En diskussion handlade om hur EU har förändrat ungdomarnas liv och i den diskussionen märktes stor skillnad mellan svenskarna och exempelvis ungdomarna från de baltiska länderna. I Sverige har vi det förhållandevis bra och förändringarna före och efter EUinträdet är inte så stora. För ungdomarna från Baltikum är skillnaden före och efter mycket större. Men det allra bästa med lägret var ändå de många timmarna med fri tid när ungdomar från många länder bara pratar och umgås. -Vi blev väldigt bra kompisar med de norska deltagarna och pratade mycket om språkliga skillnader mellan svenska och norska, säger Lois Orre. -Mitt bästa minne från lägret är International Evening. Då delade vi med oss av olika traditioner. Flera länder bjöd på olika folkdanser, berättar Ellen Larsson. -Det var som om man stötte på deras folksjäl i danserna, säger David Grönbäck. Nu fortsätter diskussionerna om framtiden och hur ungdomar kan förändra saker på Facebook. Det blir inte bara kompissnack utan ibland blir det riktigt djupt, framhåller de. Lägret gav mersmak. Skulle de få chansen att åka på något liknande igen, skulle de ta den. Och de rekommenderar verkligen andra Tranemoungdomar att hoppa på, om möjligheten dyker upp ett annat år. Ursprunget till ungdomslägret är Innovation Circle, ett EU-projekt med tydlig ungdomsinriktning, där Tranemo var en av deltagarna. När projektet avslutades bestämde sig de medverkande kommunerna från olika länder för att fortsätta att samarbeta i någon form. Ungdomsläger på sommaren är ett resultat av detta. Tranemo kommun kan skicka deltagare tack vare att det finns folkhälsopengar att satsa på ungdomars utveckling och samhällsengagemang. Anette Nordberg anette.nordberg@tranemo.se 7

8 CURLY CAMEL TILL SYDAFRIKA Det är någon vecka efter segern på Fasching. Delar av Curly Camel sitter hemma i Tranemo och försöker sätta ord på vad de har varit med om och vad som väntar dem till våren. Då ska tre unga killar från Tranemo representera Sverige på den största musik- och kulturfestivalen i Afrika, i sydafrikanska Grahamstown. I våras fick Curly Camel Kultur i Västs Jazzpris. Priset bestod bland annat av att få representera Västra Götaland i riksfinalen för unga jazzgrupper på Fasching. Isak Björn, Mario Ochoa och August Björn i Curly Camel hade inte förväntat sig vinst på Fasching i Stockholm, Sveriges nationalscen för jazz. De visste att övriga deltagare i tävlingen var riktigt bra. -Vi hade jammat tillsammans med alla andra dagen före tävlingen och vi hörde vid soundcheck hur bra de var, berättar Mario Ochoa. -Vi bestämde oss bara för att göra en riktigt bra konsert, forsätter August Björn. Curly Camel öppnade konserten/tävlingen på Fasching. När de väntade på att få stiga in på scenen kände de sig alldeles lugna. I publiken fanns mer än 30 personer från Tranemo som rest dit för deras skull och där fanns också den kände jazztrummisen Magnus Öström, som hade coachat dem inför tävlingen, det gav trygghet och lugn. -Scenen på Fasching är verkligen vårt forum. Det är sällan det finns tävlingar i jazz men här fick vi chansen, säger August Björn. Så småningom skulle priser delas ut bland de nio deltagarna. Det fanns åtskilliga priser att vinna, bästa solist t ex och man kunde vinna deltagande i olika jazzfestivaler i Sverige. Det ena priset efter det andra delades ut men inte till Curly Camel. -Jag funderade lite på vilka priser som fanns kvar och vilka deltagare som fanns kvar så lite hopp hade jag ändå, säger Mario Ochoa. Så läste juryn upp motiveringen till det finaste priset, resan till Sydafrika. Den kunde passa på Curly Camel, men den kunde också passa på andra. -Och sen sa de Curly Camel och då hoppade jag bara rakt upp, säger August Björn, -Allt blev helt overkligt, fortsätter Mario Ochoa. 8

9 Foto: Ulf Andersson Bengt Säve-Söderberg, ordförande i Svensk Jazz, delar ut förstapriset till Curly Camel, efter spelningen på Fasching. I bakgrunden syns Svensk Jazz ungdomsansvarige Fredrik Norén. -Det är så stort. Vi ska spela på National Youth Jazz festival, som är en del av musikavdelningen på festivalen. Det är helt otroligt kul, säger August Björn. De ska också göra en liten klubbturné i Sydafrika och passa på att ha lite semester. Inför resan kommer de att förbereda sig hårt. August Björn, som komponerar bandets låtar, har nytt material på gång, som ska bli klart. -Nu satsar vi ännu mer på bandet, nu är det på riktigt. Vi har som mål att spela på heltid, för vi har alltid vetat att det är det här vi vill göra. Men det är ändå otroligt att det här händer oss så tidigt, säger Mario Ochoa. Såväl Isak som August Björn har många år som elever på Tranemo Kulturskola bakom sig och även Mario Ochoa har spelat lite där men på huvudinstrumentet trummor är han självlärd. Numera utvecklas de musikaliskt via estetiska programmet musik på Gislaveds Gymnasium för Mario och August och på Billströmska folkhögskolan på Tjörn för Isak. -Vi lärde oss inte att spela jazz. Vi spelade musik vi tyckte om och blev lite placerade i jazzfacket. Efter hand har vi lärt oss mer hur man spelar jazz. Vi kallar vår musikstil progressiv jazz, berättar Mario och August i mun på varandra. De hade heller aldrig planerat att starta ett jazzband och inte heller ett rockband. Planen var bara att starta ett band. Och det blev Curly Camel. Namnet har de inte valt med någon särskild avsikt, det var helt enkelt ett infall de fick en gång. -Sedan blev det lite stressigt inför en spelning och då bestämde vi oss för att kalla oss för Curly Camel just för den spelningen. Men sen kändes det kul att behålla namnet. Det är ett kul namn som folk kan fundera över, förklarar Mario Ochoa. Den som är nyfiken på hur Curly Camel låter kan söka på t ex Spotify eller YouTube. Anette Nordberg anette.nordberg@tranemo.se 9

10 HAR DU LITE EXTRA PLATS I DITT LIV? Individ- och familjeomsorgen (IFO) i Tranemo söker dig som är en vanlig människa och som känner att du har tid och energi över för att göra en insats för en av dina medmänniskor. Det finns ett ständigt behov av familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner. 10 Socialsekreterarna i Tranemo kommer ständigt i kontakt med barn, unga och vuxna som har behov av någon form av extra stöd. Ibland kan stödet vara i form av ett familjehem, en kontaktfamilj eller en kontaktperson. Vad ett familjehem är känner de flesta till. Det innebär att man under en kortare eller längre tid har en annan person barn, ungdom eller vuxen boende hemma hos sig på samma villkor som övriga familjemedlemmar. Som kontaktfamilj har man ofta ett barn eller en syskongrupp boende hos sig en eller flera helger per månad och som kontaktperson träffar man ett barn, en ungdom eller en vuxen ett visst antal gånger per månad. I Tranemo satsas det nu mycket på att utveckla arbetet med att rekrytera, utbilda och stödja de personer som är intresserade av att åta sig eller har åtagit sig ett uppdrag. Från och med första september i år arbetar socialsekreterare Christin Stormvall mer koncentrerat med familjehemmen, kontaktfamiljerna och kontaktpersonerna i Tranemo kommun. -Vi vill jobba mer aktivt med dessa familjer. De gör en så stor samhällsinsats. Nu ska vi stötta och utbilda dem mer. Ett efterfrågat inslag är att vi bjuder in till möten där alla familjehem t ex kan träffas och byta erfarenheter, berättar Christin Stormvall. Förutom att ge en god service till de uppdragstagare som redan finns ägnar Christin en stor del av sin tid till att rekrytera nya uppdragstagare. Det är viktigt att det ständigt finns en viss mängd uppdragstagare på lager eftersom det är betydelsefullt att kunna matcha rätt uppdragstagare till den person som behöver ha hjälpen. Behovet av familjehem, kontaktfamiljer och kontaktpersoner går lite i vågor. Just nu är behovet stort av kontaktfamiljer och familjehem. Behovet av familjehem beräknas också öka framöver då Tranemo kommun har förbundit sig att ta emot ensamkom-

11 mande flyktingbarn, av vilka de flesta kommer att behöva bo i just familjehem. De flesta insatserna är planerade, men ibland uppstår det akuta behov som måste lösas omedelbart. Finns det då ett antal uppdragstagare att välja på så kan man på ett bättre sätt matcha den som behöver hjälp mot dem som erbjuder sig att ställa upp. -Genom att göra den här satsningen nu så hoppas vi göra flera vinster. Dels hoppas vi kunna tillgodose de behov som finns på ett snabbare sätt än idag och dels hoppas vi på att det kan höja kvaliteten på de insatser vi gör. Genom ett större urval uppdragstagare kan vi bli bättre på att matcha de personer som ska ha en nära kontakt med varandra, vilket enligt vår erfarenhet har en stor betydelse. Genom att ha ett stort urval av uppdragstagare på hemmaplan kan de personer som behöver hjälp också få den utan att bryta upp från sitt nätverk och sin tillhörighet. Blir vi ännu bättre på att stödja uppdragstagarna under deras uppdrag hoppas vi givetvis också på att de är nöjda, gör ett gott arbete och gärna vill fortsätta med nya uppdrag. Kan vi inte lösa behovet i egen regi tvingas vi att köpa in tjänsten, vilket blir ekonomiskt mer kostsamt för kommunen, säger Ulrika Hautala, områdeschef på IFO. Anette Nordberg anette.nordberg@tranemo.se Vill du veta mer? Om du är nyfiken och vill veta mer om vad det innebär att vara familjehem, kontaktfamilj eller kontaktperson är du välkommen att kontakta Christin Stormvall. Hon kan berätta mer om den ersättning man får, den utredning man måste gå igenom innan man godkänns för något av uppdragen och det stöd som Tranemo kommun erbjuder. Christin Stormvall når du per telefon eller via e-post christin.stormvall@tranemo.se. 11

12 EU-VOLONTÄRER I KULTURSKOLAN Från och med 1 oktober är Corinna Mölkner från Tyskland och Alice Renévot från Frankrike EU-volontärer på Tranemo Kulturskola. I åtta månader ska de jobba i kulturskolans verksamhet men också ut i skolorna och hjälpa till i språkundervisningen. Tranemo Kulturskola tog emot EU-volontärer för två år sedan och erfarenheterna av detta var så positiva så man gärna ville göra det igen. -Det är mycket pappersarbete men hela teamet på kulturskolan vill verkligen att vi ska ta emot volontärer igen, berättar kulturskolans rektor Juan Ochoa. Corinna Mölkner har musikalisk erfarenhet med sig. Hon spelar flöjt och sjunger också. Alice Renévot 12 Alice Renévot och Corinna Mölkner är EU-volontärer hos Tranemo Kulturskola

13 är inriktad på filmskapande. Deras erfarenheter och kunskaper stämmer alltså väl in i Tranemo Kulturskolas verksamhet. -De kommer att vara en del av vårt team här på kulturskolan, de kommer att driva egna projekt som redovisas vid nästa års Globalfestival, de kommer att vara med i språkundervisningen i kommunens skolor, de kommer att presentera vad det innebär att vara EU-volontär både för ungdomar i Tranemo och i andra delar av regionen så att ungdomar härifrån tar chansen och ger sig ut som EU-volontärer, berättar Juan Ochoa. Möta ett nytt land -Jag vill lära känna ett annat land och en annan kultur. För min del ville jag komma till ett land som skiljer sig mycket från Frankrike och därför valde jag Sverige. Jag vill se hur människor jobbar tillsammans i organisationer och jämföra det med hur det fungerar i Frankrike, berättar Alice Renévot. del ville jag komma till något av de skandinaviska länderna och när jag hittade Tranemo Kulturskolas projekt sökte jag det, berättar Corinna Mölkner. Båda två har stora förväntningar på sina åtta månader i Sverige. De hoppas få möta många människor, lära sig det svenska språket och möta den svenska kulturen. Efter bara två dygn i Tranemo är de positiva. -Det finns massor att upptäcka, konstaterar Corinna Mölkner. -Det är förvånande men allt tycks ju finnas här, säger Alice Renévot, som i vanliga fall bor i Paris, men som nu delar en lägenhet med Corinna i Tranemo. För att Alice och Corinna snabbt ska komma in i verksamheten kommer de att gå på SFI, svenska för invandrare, under en period. Språket är en viktig nyckel. Anette Nordberg anette.nordberg@tranemo.se -Jag har just slutat skolan hemma i Tyskland och jag ville vara volontär innan jag går vidare med högre studier. Jag vill lära mig ett nytt språk och möta ett nytt land. För min 13

14 TURISMSTRATEGI Tranemo och Svenljunga kommuner är lika på många sätt. Inom turismnäringen är man överens om att förutsättningarna är väldigt lika. För att öka turismen i de båda kommunerna satsar man nu på att ta fram en gemensam tursimstrategi och arbeta för att skapa Destinationen Svenljunga/Tranemo. Foto: Janne Pettersson Dagens turister köper gärna färdiga paket där logi, mat och aktiviteter är komponerade och paketerade på ett attraktivt sätt. Marie-Louise Lorentzon Att ha bra paket är en del i arbetet med att bygga en turismdestination. -När många turismföretagare samarbetar är det lättare att få till bra paket. Alla företag kan inte erbjuda alla delar av åka, äta, bo och göra men tillsammans kan de skapa ett bra utbud, säger Marie-Louise Lorentzon, nytillträdd projektledare för Turismstrategi i samverkan. Syftet med projektet är att ta till vara den potential som finns i området. Turismföretagarna jobbar ihop med kommunerna och föreningar för att skapa en strategisk utveckling av turismen. Strategisk utveckling betyder att man vidareutvecklar och tar fram nya, gärna unika, produkter som kan efterfrågas av turisterna. Turismföretagare är inte bara boendeanläggningar, besöksmål och företag som ordnar aktiviteter. Även bensinmackar och livsmedelsaffärer kan räknas in ibland turismföretagen, eftersom de tjänar på att det kommer många besökare till bygden. -Målet är att det kommer fler turister och att de stannar längre tid här, säger Marie-Louise Lorentzon. Turismstrategi i samverkan är ett 2- årigt Leader-projekt, dvs en liten del av finansieringen kommer från EU. Tranemo och Svenljunga kommuner samt Vuxenskolan, SISU, Stiftelsen Sparbanken Tranemo och Stiftelsen Sparbanken Sjuhärad är också med och delar på kostnaderna. Projektet ägs av Hushållningssällskapet och Marie-Louise Lorentzon har sin arbetsplats hos Hushållningssällskapet på Rådde i Länghem. Hushållningssällskapet jobbar med landsbygdsutveckling, och satsningar på turism är en viktig del i landsbygdsutvecklingen, så därför är det en naturlig utgångspunkt i arbetet med turismstrategin. Anette Nordberg anette.nordberg@tranemo.se 14

15 ENERGIMÄTARE PÅ BIBLIOTEKET Nu kan du låna en energimätare på biblioteket. Energi- och klimatrådgivningen och biblioteket i Tranemo kommun samarbetar för att kommuninvånarna lätt ska kunna upptäcka sina energitjuvar. Energi- och klimatrådgivningen har köpt in fyra energimätare. Dessa finns sedan en tid på Tranemo bibliotek och på bokbussen för utlåning. Lånetiden är två veckor. -Det här är ett väldigt bra samarbete. Vi har logistiken och vanan att låna ut saker och biblioteket och bokbussen har bra tillgänglighet för kommuninvånarna, säger Fredrike Henriksson, bibliotekschef. För energi- och klimatrådgivarna handlar det om att skapa medvetenhet hos befolkningen om var det går att spara el. -Jag hoppas att vi kan får bort en del onödiga energislukare i hemmen. Gamla frysar och kylskåp, som ställs ut i garage och förråd och fortsätter att gå, är ofta riktigt stora energislukare, säger Lili-Ann Henrikson, energi- och klimatrådgivare. Andra exempel på apparater som drar mycket onödig ström är torktumlare och tvättmaskiner som körs halvfulla eller på onödigt höga temperaturer. -Det kan vara intressant att mäta hur mycket ström som går åt om man låter en apparat, t ex en TV eller dator med kringutrustning, stå i standby-läge jämfört med om man stänger av den på knappen. Det kan ibland vara mycket stor skillnad, berättar Lili-Ann Henrikson. Energimätarna lånas på samma vis som böcker och andra media på biblioteket. Varje mätare är försedd med en streckkod, precis som böckerna. Den som lånar en energimätare får också med en liten broschyr med tips om vad man kan mäta och en utförlig instruktion om hur mätningarna går till. Anette Nordberg anette.nordberg@tranemo.se 15

16 KOMMUNHUSET DELTAR I SPARA EL-TÄVLING Under ett halvår, november 2011 till april 2012, får de anställda i kommunhuset i uppdrag att minska sin elanvändning. Elanvändningen ska jämföras med andra kommuners elanvändning i kommunhuset. De deltagande kommunerna tävlar i att minska elförbrukningen i sina respektive kommunhus. I konceptet ingår också att kommunen sprider information om energibesparing i olika media. För att mäta och visa energianvändningen i kommunhuset, kommer mätutrustning och en stor dataskärm sättas upp på väggen i anknytning till kommunens reception. Den ska visa upp aktuell energianvändning i kommunhuset i realtid. Kommunerna ska rapportera in: Mätarställning 1 ggr per månad Elförbrukning i kwh dag för dag Vilka åtgärder man utfört Tävlingen arrangeras av Hållbar utveckling Väst, regionalt energikontor i Västra Götaland. Sylvia Löfberg sylvia.lofberg@tranemo.se 16 FLER GRÖNA CYKLAR Tranemo kommun har köpt in två el-cyklar. De ska dels användas som poolcyklar och dels ska de lånas ut till olika verksamheter i kommunen för att de skall få pröva på att använda el-cykel. Eftersom el-cykeln hjälper till att föra fram cykeln, kan resor upp till fem-tio kilometer lätt avverkas och på så vis sparas motsvarande sträcka bilkörning in. En elcykel har samma funktion som en vanlig cykel, men med fördelen att den är utrustad med ett batteri som driver en motor. Motorn hjälper dig hela cykelturen. Känslan är fantas-

17 tisk, särskilt i backar och i motvind. Nackdelarna, som många upplever med cykling, försvinner och det blir roligare att cykla. Dessutom kommer man snabbare fram till målet. Utan eldrift är funktionen och upplevelsen som på en traditionell cykel, du trampar, växlar och bromsar precis som vanligt. Hjulen går lätt och har väldigt liten friktion från motorn. Med fulladdat batteri kan man cykla km. Det tar cirka 4-6 timmar att ladda ett batteri. Batteriet laddas i en dosa som kopplas till ett vanligt 220 volts eluttag. Innan start slår man på batteriet med en enkel knapptryckning, sedan slås kontrollpanelen på. Den sitter på styret och visar hastighet, distans och trippmätare samt har inställning för hur mycket hjälp du vill ha, 1-2 är ekonomiläge, normal 3-4 och sportläge 5-6. Kontrollpanelen visar även hur mycket batteristyrka man har kvar. Sylvia Löfberg sylvia.lofberg@tranemo.se Har du energitjuvar i klubbhuset? Har er förening onödigt höga elräkningar, pengar som borde gå till föreningens aktiviteter istället? Utnyttja de billiga och enkla åtgärder man kan göra omedelbart för att minska kostnaderna. Olika typer av belysning (till elljusspår, fotbollsplaner, klubbstugor m m) och uppvärmning av lokaler samt varmvatten kan stjäla en stor del av klubbkassan. Se till att göra de klokaste investeringarna om ni har planer på lite större förändringar. Energi- och klimatrådgivarna i Tranemo kan kanske fungera som bollplank och hjälpa er att finna dessa energitjuvar samt komma med förslag på åtgärder. Kontakta oss på telefon eller e-post: Lili-Ann Henrikson, Ylva Christensen eller Sylvia Löfberg tel , e-post: energi@tranemo.se Läs även broschyren Energi i idrottsanläggningar. Mer information finns på 17

18 Hjälp oss! Reningsverken och personal i Tranemo jobbar hårt för att ta hand om spillvatten från det kommunala rörnätet och slam från enskilda avlopp. Reningsverken är byggda för att ta hand om: urin avföring toalettpapper bad- dusch- disk- och tvättvatten (så kallat BDT-vatten) Allt som spolas ner i toaletten hamnar på reningsverken om det inte orsakar stopp på vägen förstås. Ingenting försvinner Allt som går ner i avloppssystemet går också ut - det fortsätter antingen ut i våra vattendrag eller körs iväg som renat slam som kan komma att gödsla våra åkrar. En del hamnar i silgaller och körs iväg som sopor - eller orsakar störning och stopp i rör och pumpar som driftsteknikerna måste åka och fixa. Tänk därför på att inte använda avloppet som soptunna. tar bort hår ur hårborsten kastar fuktservetter och trasor drar av plastremsan från bindor Själva bindan behöver vi inte nämna, det vet du redan. Främmande föremål Har du någonsin försökt förflytta en tops med hjälp av en pump? Det försöker vi göra varje dag men det går inte så bra, så snälla, kasta dina tops i soporna istället. Det samma gäller när du t.ex. Det finns många saker som inte hör hemma i avlopp 18

19 Papper som papper? Nej, det är stor skillnad. Testa själv genom att lägga hushållspapper och toalettpapper i varsin skål med vatten och rör om. Toapapper löses upp men hushållspapper är fuktbeständigt. Därför är det viktigt att endast toalettpapper spolas ner och allt annat papper hamnar i soptunnan. Service Vi vill gärna ge dig bra service och rena ditt avloppsvatten och slam väl, använd därför bara din toalett till sånt som passerar kroppen, toapapper och vatten - ingenting annat. Vi på reningsverket och naturen tackar dig för din insats! Läs mer här: eller kontakta oss så ger vi mer information: Birgit Magnusson et, skräp av alla de slag till exempel. Ylva Christensen ylva.christensen@tranemo.se 19

20 20 Bättre möjlighet till skuldsanering Den 1 juli 2011 trädde nya regler i kraft för skuldsanering Konkret handlar det om två förändringar i skuldsaneringslagen: Lagen ger möjlighet att bevilja skuldsanering för aktiva enskilda näringsidkare i större utsträckning. En aktiv enskild näringsidkare kan få skuldsanering förutsatt att de ekonomiska förhållandena i näringsverksamheten är enkla att utreda. Skuldernas ålder ska inte längre beaktas särskilt vid skälighetsbedömningen. Detta gör att en skuldsane- enkät om bemötande Vi vill öppna upp för ett bra bemötande i vår kommun och vill ha reda på vad invånarna tycker om kommunens administrativa arbete. En av delarna i projektet är en enkät där vi ska ta reda på kommunens bemötande av kommuninvånare, dels ur tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv samt hur vi bemöter besökare ring kan komma igång tidigare. Ansökan om skuldsanering görs hos Kronofogden. Budget- och skuldrådgivningen i kommunen ger råd och stöd genom hela ansökningsprocessen och under hela skuldsaneringsperioden. Behöver du hjälp med ansökan kontakta budget- och skuldrådgivaren i Tranemo kommun tel Vill du läsa mer om skuldsanering gå in på Tranemo och Orust kommun har ingått ett samarbete i ett ESF (Europeiska Socialfonden) finansierat projekt för att kompetensutveckla all administrativ personal på diverse administrativa områden under två år. ur andra aspekter. Det är en viktig del i projektet och också ett av Tranemo kommuns mål, därför ber vi er att ta er tid att besvara enkäten. Enkäten kommer att finnas på Tranemo kommuns hemsida samt i kommunens reception och på biblioteket. DET ÄR VIKTIGT ATT VI FÅR VETA VAD DU TYCKER!

21 FLER STEG SKA SKAPA RÄTTVISA BETYG I höst införs den nya betygsskalan i sex steg, A-F. Fem godkända och ett icke godkänt betygssteg ska ge en rättvisare bedömning. Elever som började gymnasiet i år kommer att bedömas efter den nya sexgradiga skalan, där betyget A står för högsta betyg och F för icke godkänt. De elever som i år går i årskurs 9 i grundskolan kommer att få betyg enligt G-MVG-skalan i nian. Samma sak gäller de elever som går i gymnasieskolans årskurs 2 och 3. Tanken med den nya betygsskalan är att det ska bli mer rättvist. Krav för kunskap Kunskapskraven beskriver vilka kunskaper som eleven ska ha utvecklat i det specifika ämnet. Preciserade krav finns för betygsnivåerna A, C och E. För att få betyget D så måste eleven uppfylla hela kravet för E och till övervägande del kunskapskravet för C. För att få betyget B så måste eleven uppfylla hela kravet för C och till övervägande del kunskapskravet för A. Att börja sätta betyg efter en ny betygsskala kommer att innebära ett annat sätt att tänka. Skolverket genomför därför en rad insatser för att stötta lärare. Bland annat kommer Skolverket att ge ut allmänna råd och en betygsbok för gymnasieskolan i höst. Betyg från år 6 Ytterligare en nyhet är att betyg även ska sättas i årskurs 6 och 7, från och med den 1 juli Det innebär att betyg kommer att sättas i årskurs 6 vid varje terminsslut i alla ämnen utom moderna språk (eftersom de flesta elever börjar läsa moderna språk först i sjätte klass). Om undervisningen i NO och SO varit ämnesövergripande får rektorn på varje skola ta beslut om läraren ska sätta ett sammanfattande betyg för dessa ämnen eller betyg i vart och ett av ämnena. Stort kompetensutvecklingsbehov Under hösten kommer Skolverket att vara med och finansiera kurser anordnade av lärosäten i landet. Kurserna om bedömning och betygssättning är riktade mot lärare som undervisar i årskurs 6 och som inte tidigare har satt betyg. Dessutom kommer Skolverket att anordna en rad konferenser och ge ut allmänna råd som bland annat kommer att handla om bedömning och betygssättning. Källa: Skolverket 21

22 Har du sett kommunens nya hemsida eller ännu bättre, kommunens folkhälsosida? Visste du att du kan få mycket information på kommunens folkhälsosida? Här hittar du bra länkar, information till dig som förälder, information om brottsförebyggande arbete, information om hur din förening kan söka Cope föräldrastöd folkhälsobidrag och mycket mer. Besök Saknar du något? Kontakta folkhälsosamordnaren Jennie Johannisson. Visste du att o 115 föräldrar i Tranemo har gått på barncope? o 97% av dessa föräldrar anser att barncope har varit bra eller mycket bra? o en ny kurs börjar i januari 2012? o du ska kontakta Jennie Johannison får att anmäla dig och få mer information? o mailadressen är jennie.johannisson@ tranemo.se eller ? Vill du träffa andra föräldrar, skapa harmoni i familjen, få tips och verktyg hur du kan hantera exempelvis trots, läxvägran och kunna hjälpa barnet att utveckla barnets egen förmåga till goda lösningar? Hör av dig! Tonårsförälder? Vill du träffa andra tonårsföräldrar? Vill du träffa andra tonårsföräldrar. Då finns Cope - föräldrastöd (tonårscope år). Där får du och din partner möjlighet att ihop med andra föräldrar diskutera olika situationer som kan uppkomma och få tips och stöd. För frågor om Cope tonår kontakta: ingrid.bjork@tranemo.se eller

23 Till kommunens föräldrar! Butikerna i Tranemo har problem med att snatteri. Detta blir dyrt både för butikerna och för oss som handlar. Diskutera snatteri med dina barn, för även om inte ditt barn själv snattar så kan de känna andra som gör det. Det är då viktigt att de vet vad det innebär så att de själva inte blir lockade. Bra jobbat!! Bra jobbat ni som svarat på trygghetsmätningens enkät! Vi hade flest som svarade på enkäten i hela Sjuhärad. Det gjorde ni bra! Stort tack! Berätta för barnen om konsekvenserna. Få dem medvetna om att det är ett brott och kan innebära att de i framtiden inte kan ta körkort eller inte få en egen lägenhet. Snatteri kan också vara en inkörsport till tyngre brottslighet, så prata med ditt barn. Brottsförebyggande rådet, Tranemo kommun genom Jennie Johannisson. Infraröd bastu i simhallen Maria Johansson och hennes kollegor i simhallen är glada över den nya bastun. Simhallen i Tranemo har fått ett nytillskott. Från och med i höst kan man erbjuda besökarna infraröd bastu. Infraröd bastu är en torr bastu. Temperaturen är, jämfört med en vanlig bastu, låg grader rekommenderas. Tiden i bastun är längre än normalt, minuter rekommenderar leverantören. När man badar infraröd bastu ökar blodcirkulationen vilket bland annat kan lindra smärta, ge vackrare hy och minska stressen. Personalen i simhallen är väldigt glada över att kunna erbjuda besökarna ytterligare en form av bastu. Det är inte särskilt många simhallar som har just en infraröd bastu att erbjuda sina besökare än så länge. 23

24 POLITISKA KOSTNAdeR Under sommaren rapporterades det i media att Tranemo kommun har relativt höga kostnader för den politiska verksamheten, jämfört med våra grannkommuner. Siffrorna är hämtade från Statistiska Centralbyrån, SCB, dit alla kommuner rapporterar sina kostnader. Är då den politiska verksamheten i Tranemo kommun större eller mer kostnadskrävande än i andra kommuner? Kommunchef Britt-Marie Börjesson och ekonomichef Niklas Anemo konstaterar att det är stora skillnader mellan kommunerna. Det krävs dock betydligt djupare jämförelser för att kunna säga hur stora skillnader det egentligen är mellan kommuners kostnader för olika verksamheter. En viktig förklaring till att kommunernas kostnader skiljer sig åt beror sannolikt på att kommunerna tolkar SCB:s frågor om kostnader olika. SCB skickar ut anvisningar om vilka kostnader som ska redovisas som politiska kostnader och här finns utrymme för tolkningar. Vissa uppgifter är tämligen klara, t ex Politisk verksamhet i kommunen inklusive arvoderingen av kommunens förtroendemän eller Stöd till politiska partier, både direkt stöd i form av bidrag och indirekt stöd till exempel subventionerade lokaler. Andra uppgifter som begärs in är mer diffusa, t ex borgerliga förrättningar, taxering, vissa medlemsavgifter. Från Tranemo redovisas också lönekostnader för några av de anställda som arbetar mycket tillsammans med våra politiker t ex kommunchef, kanslichef och kostnader för personal som har en sekreterarfunktion vad gäller protokoll och andra dokument som är offentliga. Dessa uppgifter ska finnas med från alla kommuner, enligt SCB: s anvisningar, men det skiljer säkerligen mellan kommunerna hur man tolkar SCB:s anvisning: Administration som är direkt knuten till kommunens politiska ledningsfunktion. Sammanfattningsvis är det följaktligen svårt att dra långtgående slutsatser om Tranemo kommuns politiska kostnader i förhållande till andra kommuner, med utgångspunkt från SCB:s redovisning. Dock finns det anledning att sträva efter att utveckla och fördjupa jämförelserna avseende (bland annat) politiska kostnader tillsammans med våra grannkommuner. Det skulle vara intressant att se jämförelser utifrån mer samordnat underlag från kommunerna. Anette Nordberg anette.nordberg@tranemo.se 24

25 fritidsgårdarnas öppettider Länghem Ligger i skolan och lokalen delas med barnomsorgen dagtid. Öppettider: Mån och tors kl Fritidsledare är Katja Feldmann, tel Limmared Ingen fritidsgård för tillfället. När Glashuset är färdigbyggt kommer det inhysa en fritidsgård. Aktiviteter för Limmareds ungdomar i höst, se affischering på skolan. Fritidsgården Gården Ligger i ICA-huset i Grimsås Öppettider: Mån och tors kl Fritidsledare är Edin Bosancic, tel Fritidsgården Grottan Ligger i Tranemo Gymnasieskola Öppettider: Tis kl Fre kl musiktävling Alla ungdomar som vill sjunga, spela rappa eller vad ni vill är välkomna att delta i musiktävlingen. Första vinsten är en dag i studio där du spelar in en egen skiva. Tid: Fredag den 11 nov kl Plats: 3 trapper Anmälan: senast den 28 okt till ingrid.bjork@tranemo.se Tävlingsavg: 50kronor/person. 25

26 Kom ihåg att släcka ljusen! Nu är vi många som kryper ihop under en filt i soffan och tänder ljus i höstmörkret. Visst är det mysigt, men tänk på att olyckan snabbt kan vara framme. Under vinterhalvåret och speciellt kring advent, lucia och julhelgen ökar risken för bränder i hemmen på grund av levande ljus. Varje jul förstörs drygt 200 hem i bränder och hela 80 % av dessa är orsakade av levande ljus. Låt det inte bli ditt hem! - Utse en ljusvakt eller ta för vana att den som tänder ljusen också ansvarar för att de släcks, säger Joel Jacobsson, brandingenjör på Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Räddningstjänsten manar till försiktighet med ljusstakar, både de elektriska och de med levande ljus. Med sunt förnuft och en fungerande brandvarnare kan de flesta bränder undvikas. Nästan alla hushåll har idag brandvarnare, men för att de ska vara till hjälp måste de fungera. Testa brandvarnarna regelbundet, varför inte nu med en gång? Sedan ett par år tillbaka finns brandvarnare vars batteri håller i fem respektive tio år. Sedan är det dags att köpa en ny. Om du hör till dem som ännu inte har en sådan variant ta för vana att byta batteri en gång om året. Förslagsvis på första advent. Foto: Caroline Olausson Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, SÄRF, vill ge dig följande tips och råd för att motverka bränder orsakade av levande ljus. Använd bara obrännbara ljusstakar och ta bort alla brandfarliga dekorationer. Lämna aldrig levande ljus obevakade och låt inte barn vara ensamma med levande ljus eller tomtebloss. Den som tänder ljuset ska också släcka det! 26

27 En påminnelse fäst på ytterdörrens insida är ett tips för att vara säker på att man inte lämnar lägenheten eller huset utan att ha släckt ljusen. Tänk även på hur du gör med andra typer av ljuskällor under vintermånaderna. Julgransbelysning, adventsstjärnor och elektriska ljusstakar ska släckas med strömbrytare eller genom att man tar ut stickkontakten ur vägguttaget. En timer är också ett bra hjälpmedel. Det är viktigt att ha utrustning som brandsläckare, brandfilt och inte minst brandvarnare i sitt hem. Om olycka är framme och en brand bryter ut så är det av största vikt att utrustningen finns tillgänglig och att man vet hur den används. Kanske saknas brandskyddsutrustning i ditt hem eller hos dina nära och kära. Att ge bort en brandsläckare till dig själv eller andra i julklapp är en fin gest och livsviktig i händelse av en brand. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund önskar alla en fin höst och en god jul. Och kom nu ihåg att släcka ljusen. Läs mer om brandskydd på Källa: Brandskyddföreningen Text: Caroline Olausson, SÄRF BIBLIOTekets öppettider Måndag - torsdag Fredag Lördag Öppet för tidningsläsning på vardagar från kl Allhelgonahelgen: Lördag 5/11 STÄNGT Jul, nyår och trettonhelg: Fredag 23/12 Öppet Lördag 24/12 STÄNGT Måndag 26/12 STÄNGT Fredag 30/12 Öppet Lördag 31/12 STÄNGT Torsdag 5/1 Öppet Fredag 6/1 STÄNGT Lördag 7/1 STÄNGT Bokbussen har uppehåll mellan 27/12 8/1 27

28 KULTURNOTIser Spök, rys och rusk på Tranemo bibliotek På höstlovet, onsdag 2 november är det åter dags för alla barn att få uppleva en ruskig och spöklig kväll på biblioteket. Genom ett nedsläckt bibliotek vandrar vi tillsammans in i det svagt upplysta spökmagasinet där rysliga berättelser, monsterbesvärjelser och ett och annat spökbesök väntar. För barn 7-9 år kl och för barn år kl Anmäl dig till biblioteket om du vill och vågar! Barnteater Lilla Alice i Underlandet Söndag 13 november kl blir det barnteater på Tranemo bibliotek. Det är Teater Sesam som spelar denna fantasi- och lekfulla saga som trollbundit barn i mer än 100 år. Vi får träffa Alice vid ett frukostbord någonstans i världen. Hennes mamma och pappa skyndar med frukost och påklädning och i all stress glöms Alice kvar vid frukostbordet när de sedan skyndar iväg till jobbet. Men Alice klarar sig utmärkt själv och med sin fantasi tar hon med oss in i Lewis Carolls fantasifulla värld med spännande figurer och hisnande äventyr. Med skuggspel, dockor och musik blir det en magisk föreställning som förflyttar publiken in i en annan värld där lek och fantasi regerar! Föreställningen vänder sig till barn mellan 2 och 5 år. Entré 50 kr, vuxna gratis. Kura Skymning med årets tema Humor i Norden För 15:e året i rad arrangerar Föreningen Norden Nordiska biblioteksveckan för att uppmärksamma högläsning, nordisk berättartradition och litteratur. Uppläsningar, utställningar, debatter och kulturupplevelser kommer att kunna upplevas på tusentals bibliotek, skolor och andra lokaler i både Norden och Baltikum under vecka 46. Måndag 14 november är dock den stora högläsningsdagen och kanske blir det inofficiellt världsrekord när man samtidigt, på mer än 2000 platser, högläser ur årets utvalda texter. På Tranemo bibliotek startar Kura Skymning kl Stig Carlsson läser ur en av årets texter Populärmusik från Vittula, Kulturskolan underhåller och Föreningen Norden Ulricehamn-Tranemo säljer kaffe och fralla. Kom och upplev en unik manifestation för högläsning där nordisk litteratur levandegörs och får verkliga röster i novembermörkret. 28

29 VAR med och nominera Svenska mästare Tranemo kommun uppmärksammar varje år personer, boende i kommunen eller tävlande för förening i kommunen, som under året haft större idrottsliga framgångar. Uppvaktningen berör den/de som under året erövrat titeln Svensk Mästare, eller högre titel (Nordisk Mästare etc.), eller motsvarande. Finns det någon som ni känner till, någon som enligt detta bör uppvaktas ber vi er meddela Lärandesektionen Fritid, Tranemo före den 15 november! Ni kan även mejla linda.krook@tranemo. se Ledarstipendiater Kommunstyrelsen delar ut stipendium som stöd och uppmuntran till två förtjänstfulla föreningsledare. Förening eller enskild person kan lämna förslag på ledare som kan komma ifråga för stipendiet. Förslag inlämnas skriftligen till Lärandesektionen Fritid, Tranemo senast den 1 november. Ni kan även mejla linda.krook@tranemo.se Stipendiet utdelas vid kommunfullmäktiges decembersammanträde. Stipendium till Unga Ledare Tranemo kommun införde från och med 2005 Stipendium till Unga Ledare. Detta syftar till att uppmärksamma och uppmuntra unga föreningsledare inom kommunen och därigenom uppmuntra och utveckla kommunens föreningsliv. Två stipendier kommer att delas ut, till en manlig och en kvinnlig föreningsledare, vilka ska vara högst 25 år gamla. Stipendiat kan föreslås av förening eller enskild person och vi efterlyser nu förslag på årets stipendiater! Skriftligt förslag ska vara inlämnat senast den 1 november till Lärandesektionen Fritid, Tranemo. Ni kan även mejla linda.krook@tranemo.se 29

30 EVENEMANGSKALENDER Oktober 18 Berättarkväll Kl i Hembygdsstugan Örshem Ölsremma. Ölsremma Hembygdsförening 21 Fransk afton kl med Marie Arturén Bio-puben, Limmared PRO Limmared 22 Sillafiske Kl Råå, Öresund Avresa Tranemo bussterminal Tranemo Sportfiskeklubb 22 Halloween-språnget Långpromenad, mer info Grimsås IF 23 Som hemma fast borta Kl En kväll om och för de svenska utlandskyrkorna. Gäst: Leif Eliasson. Servering, lotterier mm. Ambjörnarps kyrka Svenska kyrkan i Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp & Sjötofta 23 Tipspromenad IKO Fritids Fritidsstuga, Grimsås IKO Fritid Boule & Curling 28 Oktoberfest Kl i Dalstorps Bygdegård Dalstorps Bygdegårdsförening 29 Friskvårdsmässa Ambjörnarps Bygdegård Massagerummet 29 Kvinnofrukost 8.30 Bygärde Sjötofta, se annonsering Sjötofta Församling 30 Tipspromenad IKO Fritids Fritidsstuga, Grimsås IKO Fritid Qigong 30 Höstlovsfilm Bio i Dalstorp kl Smurfarna 7 år (barntillåten med vuxen) Alla talar svenska! November 2 Trivseldans Kl med Tore Olofsson Folkets hus, Limmared PRO Limmared 2 Husförhör Hembygdsgården Björstorp Ljungsarps Hembygdsförening 30

31 2 Filmvisning Film från 7 år och uppåt kl Film från högstadiet och uppåt kl 19.30, Mossebo bygdegård Mossebo Vi Unga 4 Gravsmyckningskaffe Kl Kyrkorna i Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp och Sjötofta Svenska kyrkan i Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp & Sjötofta 4 Pysseleftermiddag Kl Barn under 6 år välkomna i målsmans sällskap. Mossebo Vi Unga 4 Adventsfika Kl med lotteridragning och andakt i Missionshuset Ambjörnarp Ambjörnarps Alliansförsamling 6 Tipspromenad IKO Fritids Fritidsstuga, Grimsås Grimsås IF 10 Panikteatern Tid för avgång Grimsås Bygdegård Grimsås Bygdegårdsförening 11 Musik-Café med Lena och Jan Öjler Folkets hus, Limmared PRO Limmared 11 Musiktävling Tre Trappor Upp (Gefahuset, Tranemo) Tranemo kommun, Lärandesektionen Fritid 12 Missionsauktion Andakt, servering, lotter och åror med många fina vinster Ölsremma-Dalstorp-Grönahög SMU 13 Tipspromenad IKO Fritids Fritidsstuga, Grimsås IKO Fritid Spinning, Box & Tjejmilen 13 Café buffé - Fars dag Kl , boka bord Bygärde Sjötofta Sjötofta Hembygdsförening 14 Kura skymning På Tranemo bibliotek. Tema Humor i Norden Text ur Michael Niemis Populärmusik från Vittula, kaffe och bröd 30 kr, textläsare är Stig Carlsson och musik av Kulturskolan Tranemo bibliotek, Föreningen Norden Ulricehamn-Tranemo i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan 15 Storseans Kl med Pehr Trollsveden Abrahamsson Ambjörnarps Bygdegård Boka plats Massagerummet 31

32 16 Djurkommunikation Kl med Pehr Trollsveden Abrahamsson. Ta med ett nytaget kort på ditt djur. Ambjörnarps Bygdegård Boka tid Massagerummet 20 Julmarknad, julmys med hantverkare Kl , Bygärde Sjötofta Sjötofta Hembygdsförening 20 Tipspromenad IKO Fritids Fritidsstuga, Grimsås IKO Fritid Fotosektionen 27 Julmarknad Folkets hus, Limmared PRO Limmared 27 Julmässa Dalstorps Bygdegård Dalstorps Bygdegårdsförening 27 Julmarknad I Tranemo hembygdspark Lions Club Tranemo och föreningslivet i Tranemo 27 Julmarknad/Tipspromenad Torget i Grimsås kl Grimsås Samhällsförening December 3 Tomtepromenad Start Länghemskolan kl Länghems IF och Länghems Hembygdsförening 3 Julmarknad Mossebo Stom kl Mossebo Stoms Vänkrets 3 Adventssång Mossebo kyrka Svenska kyrkan i Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp & Sjötofta 3 Jenny Berggrens julkonsert Kl biljetter köps på pastorsexpeditionen. Mossebo kyrka Svenska kyrkan i Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp & Sjötofta 4 Jul i stugan med tipspromenad Hembygdstugan Stommen Nittorps by Dalstorp Nittorps Hembygdsförening 7 Trivseldans med Cedrix Folkets hus, Limmared PRO Limmared 9 Luciafirande Ölsremma Byagård Ölsremma IS 32

33 10 Luciabazar Lillsjön Nittorp kl Lotterier, auktionslotteri, fika, luciatåg där alla barn som vill får vara med och dansa kring granen. Damklubben Nittorps IK 11 Luciafirande Bygdegården i Grimsås kl Grimsås Samhällsförening 16 Musik-Café med Scen-Draget Folkets hus, Limmared PRO Limmared 18 Julton & Biljetter köps på pastorsexpeditionen, bokhandeln, Elbyrån och biblioteket. Tranemo kyrka Svenska kyrkan i Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp & Sjötofta Januari 4 Trivseldans Kl med Tore Olofsson Folkets hus, Limmared PRO Limmared 6 Tranemoloppet Kl på Hagatorpet, Tranemo Tranemo IF Skidklubb Februari 1 Trivseldans Kl med Dännes & Hanson Folkets hus, Limmared PRO Limmared 23 Sång i juletid Kl i Missionshuset Ambjörnarp Ambjörnarps Alliansförsamling 28 Grötfest Underhållning av Eva N Edgren och Katarina Johansson, Sockenstugan Ljungsarp. Anm senast 26/12 till Laila eller Britt-Marie Ljungsarps Hembygdsförening 33