DATORER. Så fungerar de In- och utmatningsenheter Program och programmering

Transkript

1 DATORER Så fungerar de In- och utmatningsenheter Program och programmering

2 Innehåll DATORER... 3 Filmens innehåll... 3 Så fungerar de... 3 In- och utmatningsenheter... 3 Program och programmering... 3 Seriens syfte... 4 DATORER - SÅ FUNGERAR DE... 4 Datorernas historia... 4 Transistorns utveckling - en förutsättning för datorns födelse... 6 Mikroprocessorn - datorns hjärna... 6 Persondatorn... 7 Vad händer då datorn startas?... 8 Hårddiskens uppbyggnad... 8 Datorns minneskretsar... 9 IN- OCH UTMATNINGSENHETERNA... 9 Tangentbordet... 9 Diskettenheten Musen Skannern Laserskrivaren PROGRAM OCH PROGRAMMERING Datorns grundläggande språk - de binära talen Den första generationens program - maskinkod Andra generationens program - assemblerspråk Tredje generationens program - högnivåspråk Fjärde generationens program - applikationsgeneratorer Multimedia - en ny utmaning för programmerarna Ett urval av diskussionsfrågor Tips på andra källor Ordlista och förklaring Tips på andra videofilmer För mer information eller frågor, hör gärna av dig till: Datorer - 2

3 DATORER Vi omges dagligen av datorer. Utan dem skulle det bli svårt att klara också de mest vardagliga saker. Serien går grundligt igenom hur datorer fungerar - från hårddiskens uppbyggnad till programmeringen. Filmens innehåll Så fungerar de Från början skapades mänsklighetens första datatekniska hjälpmedel för att göra det lättare att räkna. Det är ca 400 år sedan den första räknemaskinen skapades. Men först genom uppfinnandet av transistorn och de integrerade kretsarna blev det möjligt att skapa en dator. Så fungerar de visas datorns uppbyggnad samt berättar övergripande om dess historia. In- och utmatningsenheter Det är tack vare in- och utmatningsenheterna som vi kan utbyta information med datorn. Utan dessa skulle hårddisken vara en oåtkomlig låda, där all information var inlåst. In- och utmatningsenheter visar hur människan kan kommunicera med datorn. Program och programmering Utan programmering skulle vi inte ha ett språk som kunde kommunicera med datorn. Datorns funktioner och dataprogrammen är resultatet av en komplicerad utvecklingsprocess. Program och programmering skildrar hur kodning och programmering utvecklats och varför gränssnitten ser ut som de gör idag. Datorer - 3

4 Seriens syfte - att berätta övergripande om datorns historia - att beskriva hur en dator är uppbyggd och fungerar - att beskriva vad in- och utmatningsenheter är och hur de fungerar - att beskriva hur program och programmering fungerar - att i del 1 förklara och berätta om begrepp som bl.a.; binärt språk, CPU, processor, buss, RAM, ROM och cache - att i del 2 förklara och berätta om begrepp som bl.a.; in- och utmatningsenhet, bildskärm, tangentbord, mus, hårddisk, diskettstation, skanner, skrivare och laserskrivare - att i del 3 förklara och berätta om begrepp som bl.a.; operativsystem, gränssnitt, kommando, bitar, bytes, binärt språk, maskinkod, assemblerkod, högnivåspråk, objektorientering, multimedia, komprimering- och dekomprimeringsprogram DATORER - SÅ FUNGERAR DE Dator, automatisk maskin för beräkning och symbolbehandling. Benämningen avser nästan alltid en digital, elektronisk dator vars operationer styrs av ett i dess minne lagrat program. Den första svenska benämningen var matematikmaskin (populärt även elektronhjärna ); under 1950-talet tillkom beteckningen siffermaskin, och i början av 1960-talet lanserades data som förkortning av datamaskin. Alla dessa termer har nu i huvudsak ersatts med ordet dator, som är svensk standard. Källa: Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker AB 1998 Datorernas historia Från början skapades mänsklighetens första datatekniska hjälpmedel för att göra det lättare att räkna. Blaise Pascal ( ) var en fransk matematiker, fysiker och religionsfilosof. Det blev han som konstruerade den första räknemaskinen som kunde addera. På 1700-talet utvecklade Gottfried Wilhelm von Liebnitz ( ) en räknemaskin som även kunde multiplicera. Hålkortsmaskinen konstruerades på 1880-talet av den amerikanske ingenjören Herman Hollerith. Hans företag övergick i det som senare blev Datorer - 4

5 IBM. De elektromekaniska hålkortsmaskinerna hade en central roll inom automatisk databehandling på företag och myndigheter fram till omkring 1960 och hålkort användes också som datamedium för inmatning till datorer fram till början av 1980-talet. Den moderna datorhistorien börjar med ENIAC (eng. Electronic Numerical Integrator And Calculator) som blev den första allmängiltiga elektroniska datorn. Den byggdes av amerikanska armén och stod färdig Maskinen hade elektronrör, var 26 meter lång och vägde 30 ton. ENIAC kunde utföra ca operationer på 1 sekund. Som in- och utmatningsorgan användes hålkort. ENIAC s minne kunde hantera 20 ord med vardera 10 decimala siffror. Denna dator blev utgångspunkten för nya maskiner som utnyttjade principen med ett lagrat program. Även i Sverige nappade man på dessa nya idéer och 1950 inrättades ett särskilt statligt organ, Matematiknämnden. Den första elektroniska datorn hette BESK och byggdes Den första dator som utnyttjade transistorer byggdes i USA vid mitten av 1950-talet och kallades TX-O. Den efterföljdes av den första s.k. minidatorn, DPD introducerade IBM System 360 en familj av datorer av varierande utformning, men med ett gemensamt operativsystem och assemblerspråk. Tillsammans med dem kom multiprogrammering (då flera program kan finnas i primärminnet, i skift vara aktiva och vänta på in- och utmatning). Utvecklingen inom mikroelektroniken möjliggjorde persondatorn. Apple Computers med Steve Jobs i spetsen etablerade marknaden med Apple II, innan IBM:s PC år 1981 satte en ny standard återkom Apple med Macintosh som på nytt revolutionerade datormarknaden genom att vara en användarvänlig dator - med ett grafiskt användargränssnitt. Datorer - 5

6 Transistorns utveckling - en förutsättning för datorns födelse Den egentliga datarevolutionen ägde rum genom utvecklingen av transistorn och de integrerade kretsarna. För att förklara i korthet: Transistorn består egentligen av två stycken dioder som är vända mot varandra. Dessa används för att styra och förstärka elektriska strömmar. Transistorn har tre stycken anslutningar - bas, kollektor och emitter. I kretsen mellan kollektorn och emittern låter transistorn ingenting passera, utan den fungerar som en öppen strömbrytare. Detta gör att det antingen går en ström (motsvarande 1) eller ingen ström (motsvarande 0) i transistorn. Ettor och nollor kallas för binära tal och är den maskinkod som datorn använder i grunden. På 1970-talet lärde man sig att sammanfoga transistorn till integrerade kretsar (IC-krets, eller eng. integrated circuit). Detta är en elektronisk krets där olika komponenter (transistorer, dioder, resistorer och kondensatorer) tillverkats i samma halvledarbricka (kiselbricka, eller chips) och elektriskt förbundits direkt på brickans yta. Ett vanligt chips är mellan 5 15 mm brett och 0,5 mm tjockt. Mikroprocessorn - datorns hjärna Mikroprocessorn är datorns centrala del och består av elektroniska kretsar. Det är processorn som i sista hand utför det som användaren beordrar datorn att göra. Den första mikroprocessorn, Intel 4004, föddes En mikroprocessor är egentligen är en centralenhet för en dator i miniatyr. Den är konstruerad som en integrerad krets på en kiselbricka (ett chips). Synkroniseringen och fördelningen av mikroprocessorns olika operationer styrs av en kristall, vilka alstrar elektriska impulser. Antalet impulser per tidsenhet bestäms av maskinens klockfrekvens. Moderna mikroprocessorer klarar av att utföra flera hundra miljoner kommandon per sekund. Hur effektivt processorn behandlar data beror framför allt på två saker: hur datorn är uppbyggd - och klockfrekvensen. Datorer - 6

7 Inuti processorn finns små minnesplatser. Behandlingen av informationen i dessa inre register styrs enligt vissa kommandon i maskinkod. Ett kommando i maskinkod kan till exempel se ut så här: Lägg värdet i register A till register B och lagra resultatet X i maskinens centralminne. Detta kommando motsvaras av elektriska förändringar i processorn. Mellan processorn och centralminnet finns ett snabbminne, som kallas cache. Data som senast registrerats lagras tillfälligt i cache-minnet, ifall informationen behövs igen. Detta ger datorn ökad snabbhet. Det är inte bara processorns prestanda och klockfrekvens som avgör hur effektiv en dator blir, utan också snabbheten i överföringen av data. Datorns vägar - som används för att transportera data mellan olika platser i datorn - kallas för bussar. Inne i processorn går signalerna längs den interna bussen. För trafiken mellan processorn och centralminnet finns en egen minnesbus. Informationen mellan processorn och expansionskorten går längs den externa bussen. Persondatorn En modern persondator består av en centralenhet (CPU) och kringutrustning. Kringutrustningen kan både vara inmonterad i datorlådan, eller extern. Exempel på kringutrustning är t.ex. diskettstation, hårddisk, fax, modem, bildskärm, tangentbord och mus. I centralenheten finns moderkortet med bl.a. klocka, batteri, minneskretsar och plats för expansionskort som t.ex. ljud- eller grafikkort. Uttrycket persondator härstammar från det engelska personal computer, vilket senare även skapade förkortningen PC. Man använder dock inte ordet persondator då man talar om PC, eftersom det sistnämna mer syftar till en speciell sorts datorer och operativsystem. Datorer - 7

8 Vad händer då datorn startas? Datorns program är i allmänhet lagrade på hårddisken. När den sätts på, aktiveras centralenheten av elströmmen. BIOS-programmet i ROMminnet kontrollerar först att all utrustning och portarna till in- och utmatningsenheterna fungerar som de ska. Därefter laddas operativsystemet in i minnet. In- och utmatningsenheterna styrs av operativsystemet. Ett modernt operativsystem är grafiskt och styrs med en mus. På bildskärmen visar operativsystemet vilka program som finns lätt kan kommas åt genom att man dubbelklickar på dess ikon med musen. Centralenheten får då ett startkommando och söker efter programmet på hårddisken. Programmet laddas in i primärminnet och programmets gränssnitt visas på skärmen. Tack vare musen och de grafiska gränssnitten är det numera lätt att använda programmen. Hårddiskens uppbyggnad I persondatorns barndom hade datorerna enbart en diskettstation. Senare försågs de med fast monterade hårddiskar, med mycket större lagringskapacitet. En dators hårddisk består i själva verket av flera olika skivor. Hårddiskens information skrivs in och avläses av en magnet, som beroende på sin uppgift kallas skriv- eller läshuvud. En hårddisk måste först formateras, för att informationen ska kunna lagras systematiskt. Tack vare formateringen går det sedan snabbt att komma åt informationen. På hårddiskens yta finns oordnade ferromagnetiska (se ordlista) partiklar. När data skrivs in får skrivhuvudets elektriska impulser partiklarna att lägga sig i samma riktning. Magnetfältet kring skrivhuvudets spalt ordnar partiklarna så att deras negativa pol pekar mot skrivhuvudets positiva pol - på så vis uppstår själva spåren. Tillsammans bildar två spår den minsta minnesenheten - en bit (t.ex. 0 eller 1). Då t.ex. en etta ska skrivas in, ser skrivhuvudet till att strömmen byter riktning efter första spåret (som då är en 0). Andra spåret får på så sätt motsatt polaritet. När informationen avläses går det först ingen ström igenom Datorer - 8

9 läshuvudet. Strömmen induceras i läshuvudet av ytans magnetiska partiklar. Strömmens riktning beror på det avlästa spårets polaritet. När läshuvudet rör sig över spåren analyserar och tolkar datorn dem som ett binärt språk, det vill säga som ettor och nollor. Eftersom hårddisken har många ytor, kan den lagra oerhört mycket mer information än t.ex. en diskett som är uppbyggd på liknande sätt. Avläsning och inskrivning går också mer än hundra gånger så snabbt, tack vare skrivhuvudets precision och diskens rotationshastighet. En hårddisk är också mer okänslig för yttre påverkan än en diskett. Datorns minneskretsar Datorns moderkort har två slags minnen: ROM (eng. read-only memory) är ett läs- eller permanentminne i form av ett integrerat chips. ROMminnet håller reda på data om vad datorn ska göra när strömmen kopplas på. Detta minne kan bara läsas. Moderkortet innehåller också RAM. RAM (eng. random access memory) är ett direktminne uppbyggt av samma komponenter som ROM. Man skiljer mellan statiska RAM (SRAM) och dynamiska RAM (DRAM). RAM-minnet kan både avläsas och kompletteras och fungerar som ett arbetsbord, där processorn utför sina operationer. Informationen i RAM-minnet finns bara kvar så länge som strömmen är påkopplad i datorn. Därför måste informationen lagras i en fil - exempelvis på en diskett eller på hårddisken - för att finnas kvar nästa gång datorn sätts på. IN- OCH UTMATNINGSENHETERNA Tangentbordet Ett tryck på en tangent ger upphov till en strömimpuls i ett kretskort. Tangentbordets processor får en signal om att tangenten är nedtryckt. Den producerar en tangentkod som tillfälligt lagras i ett litet buffertminne (cache), vars uppgift är att Datorer - 9

10 utjämna skillnader i hastighet mellan tangentbord och dator. Tangentkoden överförs till datorn där ett BIOS-program översätter den till s k ASCII-kod (se ordlista), och skickar sedan informationen vidare till programmet. Samtidigt skickas ett kommando till tangentbordet om att koden ska raderas ur buffertminnet. Diskettenheten En diskett är egentligen en liten skiva vars båda sidor är täckta av magnetiska skikt. När disketten sätts in i diskettstationen, skjuts diskettens skyddsplåt åt sidan av en liten spak och skivan blottas. Därefter sätter en motor den i rotation. Läs- och skrivhuvudena är elektromagneter som sitter på ett skaft. Under avläsningen reagerar huvudena på magnetfälten kring skivans ferromagnetiska partiklar. Informationen omvandlas till elektriska impulser som skickas till processorn. Innan information skrivs in kontrollerar diskettenheten att diskettens skrivskyddsöppning inte släpper igenom ljus. Först när öppningen är stängd kan ny information lagras. Med hjälp av skrivhuvudet omvandlas de elektriska impulserna från datorn till information i skivans magnetiska ytskikt. Musen Om man ska kunna kommunicera med en dator måste man använda dess eget språk. Tack vare musen har man hittat en effektiv liten tolk. Genom att omvandla datorns kommandon till s.k. ikoner behöver användaren bara behöver peka och klicka, istället för att som tidigare skriva in kommandona via tangentbordet. Ett klick, dubbelklick eller högerklick kan betyda olika saker. Datorer - 10

11 I musen finns en kula, vilken roterar bäst på en musmatta. Via knappar och en kabel ansluter man musen till datorlådan. Inuti musen finns dessutom en roterande givare samt ledningar, vilka vidarebefordrar de elektriska signalerna. När musen flyttas rör sig muspekaren på skärmen, och då kulan roterar överförs rörelsen till givarens rullar. Den ena rullen reagerar på rörelser i längdriktningen och den andra på rörelser i sidled. Givarens elektroder får kontakt med ledningar och det alstras en elektrisk signal. Signalen går direkt till musens drivrutin, som tolkar den och vidarebefordrar den till operativsystemet. Då man klickar på musknappen, kommer den inre mekanismen i kontakt med en ledning. Även den överför en signal till musens drivrutin. Ikonen är bara en symbol för ett datorkommando. Ett klick på musen gör att detta kommando sänds vidare till CPU. Ikonen man pekat på, knapptryckningen och antalet klick talar om för drivrutinen vilken uppgift den ska utföra. Skannern I en handskanner finns en spegel, en vals, en analogikrets, samt en analog- eller digitalomvandlare, en lins och en CCDsensor. Principen är enkel: svart absorberar ljus, medan vitt reflekterar ljus. En bild kan på så sätt omvandlas till binär form - ettor och nollor. När man trycker på skannerns knapp, tänds en ljusdiod som belyser bilden. En vinklad spegel skickar ljuset vidare till linsen. Linsen fokuserar ljuset på en s.k. CCD-krets. Den i sin tur känner av variationer i ljusstyrkan och omvandlar ljusväxlingarna till spänningsväxlingar, vilka motsvarar svart eller vitt, gråtoner eller olika färgnyanser. Datorer - 11

12 Bilden måste sedan justeras efter hur våra ögon fungerar, s.k. gammajustering. Denna förstärker de mörka nyanserna. Analogikretsen tar emot information om ljusstyrkan i form av spänningsväxlingar. AD-omvandlaren ger varje bildpunkt en binär motsvarighet och bitarna lagras i minnet. När skannern rör sig talar en ljusstråle om när nästa rad med bildpunkter - pixlar - är klar att omvandlas. De lagrade bitarna skickas till datorn. Därefter töms omvandlarens minne, så att nästa rad med information kan tas emot. Laserskrivaren En laserskrivare fungerar ungefär som en kopieringsmaskin, men saknar optisk utrustning. Inne i skrivaren finns en mikroprocessor, en roterande spegel, en ljuskänslig trumma och en kolpulverspridare. Skrivarens processor styrs av datorn, som i sin tur styr tändningen av laserstrålen. Den roterande spegeln riktar strålen så att den sveper horisontellt över trummans yta. Till att börja med är trummans yta negativt laddad. De punkter som belyses av laserstrålen får nu positiv laddning. Papperet passerar en laddad ledning, som överför sin laddning till ytan. När sidan är tryckt uppvärms pappret. Med hjälp av uppvärmning och tryck binds färgen sedan permanent. Under mellantiden kommer trumman i kontakt med ledningen och återfår sin ursprungliga laddning, vilket gör den klar att ta emot nästa sida. PROGRAM OCH PROGRAMMERING Datorns grundläggande språk - de binära talen Datorspråket är binärt och bygger i grunden på två symboler: Påkopplad ström = 1, avstängd ström = 0. Dessa informationsenheter kallas bitar. Datorn kan hantera informationen i grupper om 8 bitar samtidigt, bytes. Bytes kan sättas ihop i 256 olika kombinationer, vilket är tillräckligt för att motsvara alla de tecken vi känner igen. På så sätt kan man när man Datorer - 12

13 programmerar använda bokstäver, ord, siffror m.fl. Genom programmeringen automatiserar man datorns funktioner med hjälp av instruktioner som är ordnade i en logisk följd (se även avsnittet Transistorns utveckling - en förutsättning för datorns födelse ). Den första generationens program - maskinkod Den första generationens program var skrivna i maskinkod. I sin mest primitiva form bestod denna av binära tal; 1 och 0. Dessa datorer och program var svårprogrammerade och användes enbart på t.ex. forskningsstationer och universitet. Andra generationens program - assemblerspråk Andra generationens dator kom i början av 1950-talet. Dessa var i huvudsak baserade på elektronrör. Datorerna blev nu kommersiellt tillgängliga då de serietillverkades. I samband med att datorerna blev vanligare blev det samtidigt aktuellt att finna ett enklare sätt att skriva instruktioner till datorn än tidigare. Man började ställa samman de vanligaste instruktionerna i koder och assemblerspråket utvecklades. Kodningen översattes sedan av datorn till maskinkod. Exempel på assemblerkod: Flytta värdet i bx-registret till ax-registret. Värdet i cx-registret ökas med ett. Hoppa till minnesposition 334. Tredje generationens program - högnivåspråk I samband med att de s.k. högnivåspråken utvecklades övergick kommandona från att vara koder till att mer skrivas ut som de är (t.ex. print). Fortfarande behandlas stora informationsmängder med högnivåspråk, som t.ex. COBOL. Senare högnivåspråk är till exempel C, C++ och Java, vilka spelar en avgörande roll vid framtagningen av moderna applikationer. Till exempel skrivs vanliga kontorsprogram för ordbehandling och kalkyl i C-kod. På senare år har man alltmer börjat gå över till objektprogrammering, där programmen sätts ihop av byggklossar av redan färdig kodning. Datorer - 13

14 Fjärde generationens program - applikationsgeneratorer Idag jobbar man även med den fjärde generationens programmeringsspråk, som även kallas applikationsgeneratorer. Uttrycket applikation härstammar från det engelska application vilket betyder tillämpning. Multimedia - en ny utmaning för programmerarna Multimedia är sammanhållna, datorstödda presentationer som är baserade på text, grafik, animation, ljud och bild eller video. Multimedia används t.ex. i samband med presentationer av konstverk, underhållning, information och spel. Multimedias utveckling är dock direkt beroende av utvecklingen av komprimeringsprogram, då ljud och bild kräver mycket minne. Komprimeringen minskar storleken på filen, så att man får plats med fler bilder och mer text på lagringsskivan. MPEGkomprimering fungerar t.ex. genom att den identifierar alla punkter i bilden som är oförändrade för att enbart lagra dem en gång, vilket spar utrymme hos minnet. I en film eller animation digitaliseras t.ex. bara var femtonde bild - mellan dessa bilder lagras sedan bara den del som förändrats. Ett dekomprimerings- eller uppackningsprogram arbetar på motsatt sätt när bilderna visas. På så sätt försämras inte bildens upplösning. Olika standarder för komprimering är idag t.ex. JPEG (bild), GIF (bild), MPEG (film), MP3 (ljud), PDF (dokument) m.fl. Datorer - 14

15 Ett urval av diskussionsfrågor 1. Vad står PC egentligen för? 2. Vad innebär binära tal är. 3. Vad innebär RAM? 4. Vad innebär ROM? 5. Förklara vad som skiljer bitar och bytes åt. 6. Vad innebär ett grafiskt användargränssnitt? 7. Vad innebär maskinkod? 8. Vad är en ikon egentligen? 9. Vem är Linux Thorvald? 10. Redovisa och förklara i stora drag hur ett tangentbord fungerar. 11. Redovisa och förklara i stora drag hur en mus fungerar. 12. Redovisa och förklara i stora drag hur en diskett fungerar. 13. Redovisa och förklara i stora drag hur en laserskrivare fungerar. 14. Redovisa och förklara i stora drag hur en skanner fungerar. 15. Förklara vad maskinkod är. 16. Förklara vad assemblerspråk innebär. 17. Vad innebär tredje generationens programmeringsspråk. 18. Vad är multimedia? 19. Diskutera: Vad innebär datorns utveckling för människan? 20. Uppgift: Tag reda på mer om vad som utmärker operativsystemet Linux. 21. Uppgift: Varför kan millenniumskiftet skapa problem för datorer? 22. Projekt: Ta reda på mer om datorernas historia med början av 1950-talet. 23. Projekt: Redovisa för antingen PC eller Macintosh utveckling. 24. Projekt: Ta reda och redovisa för (i detalj) hur antingen första, andra, tredje eller fjärde generationens programmeringsspråk fungerar. 25. Projekt: Vilka trender anser du att man kan utläsa inom IT framöver på a) kort sikt, b) lång sikt. 26. Projekt: Vilka trender anser du att man kan utläsa inom Internet på a) kort sikt, b) lång sikt.0 Datorer - 15

16 Tips på andra källor Tekniska Muséet, Norra Djurgården i Stockholm Kungliga tekniska högskolan, KTH Kom igång-serien, Lundahls förlag - Datorkurser i tidskriftsform för nybörjare och andra. - bl.a. gratis programvaror, demoversioner etc. för nedladdning från Internet. - Macworld, tidskrift för Macintosh-älskare - Hemsida till förlag som ger ut ett flertal datortidningar - Computer Sweden - Internet World - Datateknik Internet - Lära med bilder, ISBN: X Skolverkets hemsida - Mölndals bibliotek ger tips om länkar - presenterar vilket bibliotek du hittar informationen på (söktjänst) - söktjänst - sök inom diverse skolområden (Obs! Engelska) - fråga och få expertsvar inom 3 dagar! Datorer - 16

17 ORDLISTA och FÖRKLARING ASCII ASCII (eng. American Standard Code for Interchange) är ett teckensystem där varje bokstav, siffra och specialtecken har en egen kod. ASCII-koder förstås av alla datorer, oavsett operativsystem och använder sig i grundversionen av 7 binära siffror, eller bitar. Standard ASCIIkod har 128 tecken, av vilka 96 är bokstäver, siffror och specialtecken. Resterande tecken används för att ge datorn kommando om att t.ex. mata fram en ny rad eller en ny sida på en skrivare. Den utbyggda versionen av ASCII använder 8 bitar. På så vis utökas antalet kombinationer till 256, och det blir därför möjligt att kunna hantera t.ex. datorgrafik. Autentisering Kontroll av identitet. Sker t.ex. vid inloggning, vid kommunikation mellan två olika system eller då olika användare utväxlar meddelanden. Bilaga, bifogad fil Används ofta i samband med epost; dokument som skickas som separat fil kopplad till ett e-meddelande. Bildläsare eller skanner Maskin för avläsning av grafik (tecken och bilder), där källan är ett papper till återgivning av samma mönster i en datafil. Bildpunkt eller pixel Bildelement som utgör minsta beståndsdel i ett raster. Brandvägg Utgör hinder mot oönskad kommunikation mellan olika datanät och används främst mot intrång. Datorer - 17

18 C, C++ Programspråk utvecklat för datorer. C konstruerades 1972 i USA. Från början var språket tänkt att användas tillsammans med operativsystemet Unix, men det utvecklades och blev senare ett generellt programspråk. Genom utnyttjandet av C för Unix skedde ett genombrott för användningen av högnivåspråk i systemprogramvara. C++ konstruerades 1985 och är ett objektorienterat språk, där även C finns med som del. Idag spelar det en viktig roll vid framtagningen av modernare applikationer. Cache Tillfällig lagringsplats där datorn lägger viss information tillfälligt för att snabbt kunna använda den igen och på så vis öka datorns snabbhet. Cd, cd-skiva Skiva som kan innehålla en stor mängd information (text, ljud och bild) lagrad i kodad form, som avläses med hjälp av laser. Cd, cd-läsare, cd-spelare Apparat som läser av informationen på cd-skivor. Cd-rom, cd-romskiva Cd-skiva speciellt avsedd för avläsning via dator. Cd-rom, cd-romläsare, cd-romspelare Cd-läsare som läser av cd-romskivor Centralenheten Den enhet som omfattar en eller flera processorer med tillhörande elektronik. Datorer - 18

19 Centralprocessor Den enhet i en dator som handhar och styr hämtning, avkodning samt utförande av maskininstruktioner. Chatta, tjatta Då användare för en skriftlig dialog i realtid via Internet. Chips Används ofta för att beskriva en kilselbricka som förekommer i olika typer av integrerade kretsar. För att vara mer exakt kan man istället använda uttrycket kiselbricka, krets, komponent m.fl. Cyberrymd Används som uttryck för att beskriva den abstrakta värld eller rymd där det som utförs med datorer (t.ex. i samband med Internet) kan tänkas pågå. Uttrycket härstammar från början från sciencefictionkulturen. Data- eller dator? Då man talar om den konkreta tekniska sidan bör uttryck dator- användas (t.ex. datorinstruktion, datornät). Detta gäller även då man talar om tillbehör till datorn, som t.ex. datorprogram eller datorskärm. Då man avser den information som finns lagrad i datorer är data- det korrekta, som t.ex. dataöverföring, dataregister etc. Data- används även vid beskrivning av övergripande fenomen som t.ex. dataavdelning, datasystem och datatermer. Datorlåda Används då man talar om persondatorer och dyl. Beskrivningen gäller fristående låda som innehåller centralenhet, internminne, hårddisk samt ofta även diskettenhet och cd-romspelare. Ofta beskrivs datorlådan även med det engelska uttrycket CPU, vilket egentligen är missvisande då CPU (eng. central processing unit) egentligen beskriver själva centralenheten. Datorer - 19

20 Datorutrustning, hårdvara, maskinvara Uttrycket hårdvara härstammar från det engelska hardware (jämför med mjukvara som härstammar från ordet software). Det används för att beskriva datorns hårda delar och för att markera att man inte talar om mjukvara, d.v.s. programvaran. I övrigt är datorutrustning ofta det bästa uttrycket för att beskriva t.ex. bildskärm, tangentbord m.m. Direkt, direktansluten Uttryck som används för att beskriva en förbindelse som möjliggör direkt interaktiv kommunikation (mellan t.ex. en databas, ett program eller ett programsystem). Direkttjänst Uttrycket direkttjänst används för att beskriva den datortjänst som innebär att man har en direkt interaktiv kommunikation med ett datasystem (eng. on line service), t.ex. vid banköverföringar via Internet. Diskussionsgrupp Forum för diskussion inom t.ex. Usenet news eller Internet news. Domänadress Adress till en organisation eller liknande, eller till en dator på Internet. Hos t.ex. Filmo är domänadressen filmo.se, där.se talar om att adressen finns i Sverige. e- Betyder elektronisk, i samband som t.ex. e-post, e-brevlåda eller e- adress. e-brevlåda Förvaringsplats för e-brev (eng. mailbox). Datorer - 20

21 e-post Överföring av meddelande med hjälp av datorer där meddelandet kan läsas vid valfri tidpunkt (ibland används även eng. uttrycket mail) e-postadress, e-adress Exempel: Den del av adressen som står kallas domänadress. Den avslutas med en ändelse som talar om vilket land adressen härstammar från (som.se för Sverige), men det förekommer även ändelser som t.ex..org (organisation),.com (företag) m.fl. Ferromagnetism Ferromagnetism innebär att de atomära magneterna i ett ämne spontant riktas in åt samma håll och parallellt med varandra. Tack vare detta samverkar och ger de starka magnetiska effekter. Gratisprogram Program som får spridas fritt och användas utan kostnad (t.ex. Netscape och Internet Explorer) Gränssnitt Kontaktyta mellan olika funktioner eller delar i ett system (eng. interface). Ett exempel är gränssnittet mellan två program, mellan dator och modem, eller mellan dator och skrivare. Användargränssnitt (eng. user interface) kallas det gränssnitt som gör det möjligt för människan att kommunicera med datorn. Det utgörs bl.a. av det man ser på bildskärmen. Det finns t.ex. grafiska användargränssnitt som bygger på fönster, ikoner (symboler) m.m. och rent textbaserade användargränssnitt (som i t.ex. äldre PC-datorer). Guide Hjälpfunktion i dator som hjälper användaren, t.ex. genom ett antal dialogrutor, att genomföra önskade aktiviteter (t.ex. vid en installation). Datorer - 21

22 Hackare Används för att beskriva person som är skicklig i att göra egna program eller ändra i andras program (eng. hacker). Används ofta för att beskriva någon som gjort datorintrång i t.ex. ett nätverk, eller ändrat i någon annans hemsida. Hemsida Termen hemsida (eng. homepage) används idag för flera olika begrepp - ingångssida, startsida, webbsida och webbplats. Ikon, symbol Objekt i form av en liten bild som representerar t.ex. ett kommando eller program på datorns skärmbild. Ordet symbol används oftast i Macintoshsammanhang. Inbyggt system Datorsystem som är inbyggt i en utrustning eller i ett större system, som inte är synligt eller åtkomligt som dator för användaren (eng. embedded system). Informationsteknik, IT Ett relativt vagt begrepp som ofta används i sammanhang då man använder datorer och Internet för informationshantering. Internet Det internationella datornät som har den största utbredningen och som bygger på TCP/IP, en standard för datorkommunikation. Internetadress Domänadress, e-postadress eller webadress. Datorer - 22

23 Ip-adress En fjärde typ av Internetadress är ip-adress, en typ av numerisk adress som datorer använder och som är unik för den datorn. Ip står för Internet protocol och är ett språk mellan datorerna som är uppkopplade på Internet. Ip kan jämföras med ett telefonnummer och består av fyra tal mellan 0 och 255 (t.ex ). För att det ska bli lättare att hitta för datorerna och oss att komma ihåg adressen kopplas ipadressen till ett domännamn, t.ex. Intranät Internt datornät (t.ex. inom ett företag eller organisation) som använder samma teknik som Internet, men som inte är åtkomligt från Internet. Ladda ned, hämta Då man kopierar data från en dator till en annan (oftast från en server till en klient) för vidare användning eller bearbetning. Länk Används i webbsammanhang. En koppling från en viss plats (en symbol, en bild eller ett markerat ord) på en webbsida till en annan plats på samma eller på en annan webbsida. Nätnav, hubb Utrustning i datornät som samlar en mängd nätanslutningar. Operativsystem Operativsystem är den samling program som ger användare och tillämpningsprogram tillgång till en dators maskinvaruresurser. Operativsystemet erbjuder t.ex. funktioner för att starta och avsluta körning av program samt för in- och utmatning av data. De vanligaste operativsystemen är idag Windows och Windows NT, men även system Datorer - 23

24 som t.ex. DOS eller Unix. På senare tid har även finländaren Linus Torvalds operativsystem Linux blivit vanligare överallt i världen. Linux utvecklas oerhört snabbt eftersom tusentals användare sköter utvecklingen och underhållet av det via Internet. Persondator Uttrycket persondator härstammar från Personal Computer och används för att särskilja en sorts datorer från andra, framför allt stordatorer och servrar. Det finns flera typer av persondatorer, bl.a. IBM PC samt Apple Macintosh. Det är bara om den första typen man bör använda benämningen PC. PC är inte synonymt med persondator, eftersom PC-datorer bara utgör en del av alla persondatorer. Plattform Specifik datorutrustning, programvara eller en kombination av dessa (eng. platform). Program Härstammar från engelska uttrycket software. Undvik dock att använda uttrycket mjukvara. Router Dator som väljer väg för och vidarebefordrar data i ett datornät. Server, serverprogram Datorprogram som erbjuder gemensamma servicefunktioner i ett datornät, t.ex. för datalagring och e-postkommunikation. Server, serverdator Dator med ett eller flera serverprogram. Datorer - 24

25 Stamnät Används inom datakommunikation för att beskriva samling av huvudledningar och noder för nättrafik. Surfa Då man besöker olika webbplatser genom att använda de länkar som finns på webbsidorna, möjligen utan att ha ett på förhand definierat mål. Säkerhetskopia Kopia av fil eller andra data som sparas för att användas om originalet blir förstört. Sökmotor Program som indexering av och sökning i stora textmassor, t.ex. samtliga webbsidor på Internet. Tilde Tecknet ~ som förekommer i vissa webbadresser och e-postadresser kallas tilde. Virtuell verklighet Datorskapad miljö, ofta avsedd att efterlikna en verklig, fysisk miljö (eng. virtual reality). Källa: Svenska datatermgruppen, Kungliga Tekniska Högskolan, 1999 Datorer - 25

26 Tips på andra videofilmer Elektronik & Teknik 1: Halvledare, dioder, logiska kretsar Elektronik & Teknik 2: Transistorer, transistoreffekten, integrerade kretsar Elektronik & Teknik 3: Lampor, strykjärn, elmotor Elektronik & Teknik 4: Induktion, generator, transformator Elektronik & Teknik 5: CD-spelaren, TV-apparaten, videobandspelaren, videokameran Elektronik & Teknik 6: Elström, ledare och isolatorer, indensatorn, supraledare Informationsteknologi - överföring av information För mer information eller frågor, hör gärna av dig till: FILMO AB Telefon: Epost: info@filmo.se Hemsida: FILMO AB Text: Mia Arnell Bearbetning: Lars Mattsson Formgivning: Sofia Herbertsson Ansvarig utgivare: Lars Mattsson Datorer - 26

27 Datorer - 27

28