Regional skoglig Produktionsanalys

Transkript

1 RAPPORT Regional skoglig Produktionsanalys - Konsekvenser av olika skötselregimer Per-Anders Ingebro, Mats Josefsson, Solfrid Kulstadvik, Magnus Pettersson

2 Skogsstyrelsen augusti 2006 Författare Per-Anders Ingebro, Skogsstyrelsen Mats Josefsson, Skogsstyrelsen Magnus Pettersson, Skogsstyrelsen Solfrid Kulstadvik, Skogsstyrelsen Fotograf Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Projektledare Per-Anders Ingebro Projektgrupp Per-Anders Ingebro Mats Josefsson Styrgrupp Ragnar Friberg, Stora Enso Skog Ingemar Bertilsson, Mellanskog Sture Karlsson, Sågverken Mellansverige Monica Robin Svensson, Länsstyrelsen Dalarnas län Jan Hedlund, Skogsstyrelsen Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 130 ex ISSN BEST NR 1772 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 1. Inledning Bakgrund Syfte 3 2. Material och metoder Områdesindelning Data Beräkningsmetodik Produktionsförutsättningar Rapportens upplägg 6 3. Resultat Prognoser för länen Tillväxt Skogstillståndets utveckling Avverkning Prognoser för delområden Diskussion Hög eller låg skötselambition Tillväxt Avverkning Produktionsmöjligheter för olika markägarkategorier Delområden Produktionsanalys vs SKA Produktionshöjande åtgärder Slutsatser Litteratur/källförteckning 23 Bilaga 1. Indata för beräkning av skogstillståndet i utgångsläget 24 Bilaga 2. Förutsättningar för scenarier 25 Bilaga 3. Kriterier för miljöhänsyn 29

4 Förord Detta är den första av tre rapporter vilka utgör rapporteringen av Skogsstyrelsen region Mitts produktionsanalys för länen Dalarna och Gävleborg. Motivet till produktionsanalysen är ett uttalat behov av att grundligt undersöka förutsättningarna för virkesproduktion i länen Dalarna och Gävleborg i dagsläget men även på lång sikt. Man har även analyserat påverkan av målen för Levande skogar på skogsproduktionen. Ett stort tack riktas till styrgruppen för ett gott samarbete och även till institutionen för resurshållning och geomatik vid SLU. Vi är även tacksamma till KUAfonden som bidrog med finansiella medel vilket gjorde analysen möjlig. 1

5 Sammanfattning Tre fjärdedelar av landarealen i länen Dalarna och Gävleborg täcks av skog vilket är 20 % mer än riksgenomsnittet. Detta gör skogen som resurs till en av de viktigaste i länen. Det är därför av största vikt att den ger en uthållig produktion, innehåller en god biologiskt mångfald samt ger en tillfredställande rekreation för länens innevånare. Virkesförbrukningen har ökat i hela landet samtidigt som ett omfattande miljöprogram, Levande skogar, genomförs med utökad reservatsbildning, formella skydd, frivilliga avsättningar etc. Utifrån bl.a. dessa behov har en grundlig produktionsanalys genomförts för att skapa en tydligare bild av produktionsmöjligheterna i länen. I beräkningarna har regionen indelats i tre produktionsområden: Inland, Mellanbygd och Kustland. Dataunderlaget baseras på Riksskogstaxeringens inventeringsmaterial och avverkningsberäkningarna har genomförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå. För beräkningarna har HUGIN-systemet, Sveriges Lantbruksuniversitet använts. Beräkningarna simulerar framtida skogstillstånd och virkesproduktion beroende på val av skötsel- och miljöambition. Graden av skötselambition utgörs av tre olika beräkningar låg, god och hög. Låg motsvarar en skötsel under kraven i SVL, god nivå är i nivå med de regionala sektorsmålen och hög en intensiv produktion i linje med de skogspolitiska målen. Vid en miljöambition motsvarande levande skogar inleds en markant tillväxtökning fram till år 2030 hos både hög och låg ambition. Tillväxten dämpas sedan något för hög ambition men med fortsatt positiv trend och vid periodens slut (år 2100) är tillväxten knappt 20 milj. m 3 sk/år. Tillväxten för den låga ambitionen planar istället ut. Avverkningsnivåerna för de båda skötselnivåerna ligger dock betydligt under tillväxten till en början och ger en låg nyttjandegrad på knappt 70 %. Efter år 2030 syns dock resultaten av de mer omfattande skogsvårdsåtgärderna som fastställts i den höga ambitionen i form av en brantare ökning av avverkningsnivåerna. Tillväxten ökar i framtiden, men en stor del av tillväxtöverskottet kommer alltid vara låst för avverkning i ungskogar och avsatt skogsmark. Det årliga avverkningsuttaget ökar mellan % beroende på skötselstrategi och den största ökningen sker i gallring. Noterbart är att med en högre skötselambition finns potential att höja gallringsuttaget med ca 1.5 miljoner m 3 sk. Markägarkategorin Övriga avverkar större volymer än de enskilda men med en något ojämnare tillgång. Mellanbygden och Kustbygden ökar föryngringsavverkningsvolymerna de 50 första åren medan Inlandet istället ökar uttaget via gallring. Inlandet har stora skillnader i avverkningsvolym mellan markägarekategorierna där Övriga producerar mellan % mer virke (kring 1 miljon m 3 sk). Resultaten pekar på att avverkningstakten bör reduceras de första 20 åren och först år 2040 finns förutsättningar för en uthållig avverkning i paritet med dagens. Den ojämna tillgången på virke tillsammans med skydd av skogsmark kommer flytta upptagningsområdet från de nordvästra delarna av det geografiska området Dalarna och Gävleborg till Mellanbygden och Kustbygden. 2

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Skogsmarken och den växande skogen är en av de viktigaste och mest värdefulla tillgångarna i för länen Dalarna och Gävleborg. Tre fjärdedelar av landarealen täcks av skog, vilket är 20 % mer än riksgenomsnittet. Den förser sågverk, trävaruindustrier, massa- och pappersbruk med råvara och trädbränsle är dessutom en viktig energikälla. Därför är det av utomordentligt stor betydelse att skogen vårdas, så att den ger både en hög produktion och en hög ekonomisk avkastning. Lika viktigt är det att bevara skogens biologiska mångfald och dess betydelse som social rekreationskälla för regionens innevånare och tillfälliga besökare. Skogsmarken inom länen omfattar ca 3,5 milj. ha produktiv skogsmark med ett virkesförråd på 416 milj. m 3 sk. Av den totala tillväxten på ca 14,3 milj.m 3 sk/år avverkas årligen knappt 80 %. Under de senaste två decennierna har det funnits balans i tillgång och efterfrågan på virke. Men förutsättningarna för avverkning och avsättning av skogsråvaran har på senare tid förändrats dramatiskt. Skogsnäringens verksamhet präglas idag av en hård internationell konkurrens och ökade krav från samhället och från ideella organisationer. Det är särskilt miljöaspekterna som under senare år har dragit allmänhetens intresse till skogsnäringen. Under 1993 fick Sverige en ny skogspolitik, som innebar att man för första gången formulerade två jämställda mål ett produktionsmål och ett miljömål. I linje med detta kom även miljömålet Levande skogar (prop 2000/01:130, 2000/01:10). Detta har medfört att 5-10 % av skogsmarksarealen tas i anspråk genom reservatsbildning, skydd av nyckelbiotoper, generell hänsyn enligt skogsvårdslagen, frivilliga avsättningar och certifieringskrav. Samtidigt har virkesförbrukningen i landet ökat med storleksordningen 5-10 milj. m 3 sk och den inhemska lövträdsproduktionen är för nuvarande för liten för att kunna möta industrins behov. Länsstyrelsen för Gävleborgs län utarbetade tillsammans med Skogsstyrelsen en naturvårdsanalys kring millennieskiftet för att belysa vilka brister och behov som förelåg för naturskydd. För att matcha denna rapport behövdes en analys som redovisade de förändrade förutsättningarna för skogsproduktionen i länen i och med de skogspolitiska miljömålen. På begäran av länsstyrelsen och skogssektorn sammanställdes därför en produktionsanalys för att belysa tillgång och efterfrågan av virkesråvaran. 1.2 Syfte Den skogliga produktionsanalysen ska innehålla en bred skoglig konsekvensanalys som belyser skogstillståndet, produktionsförutsättningarna, avverkningsmöjligheterna, miljöförhållanden och virkesbalans inom länen med olika antaganden beträffande skogsskötsel samt skogsmarkens och skogens utnyttjande. Produktionsanalysen ska utgöra ett värdefullt underlag för strategiska överväganden och ett stöd i samband med olika beslut om skogsresurserna och hur dessa ska nyttjas i framtiden. 3

7 2. Material och metoder 2.1 Områdesindelning Länen Dalarna och Gävleborg har delats in i tre geografiska delområden Inlandet, Mellanbygden och Kustbygden. Indelningen speglar de olika delområdenas förutsättningar för att producera en skogsråvara som industrin kan tillgodogöra sig. Indelningen bygger bl.a. på naturgeografiska regioner, temperaturzoner och andra abiotiska faktorer, såsom berggrund, nederbördsförhållanden mm. De tre delområdena benämns Inlandet, Mellanbygden och Kustbygden och omfattar följande kommuner: Område 1 Inlandet: Älvdalen, Malung, Mora, Orsa och Ljusdal. Område 2 Mellanbygden: Vansbro, Gagnef, Leksand, Ludvika, Smedjebacken, Avesta, Hedemora, Säter, Borlänge, Falun, Rättvik, Ovanåker och Bollnäs. Område 3 Kustbygden: Hofors, Sandviken, Gävle, Ockelbo, Söderhamn, Hudiksvall och Nordanstig. Områdesindelning av länen Dalarna och Gävleborg Kilomet e r s Skala 1: S j öar och hav O m r å d esindelning I n landet M ellanbygden K ustbygden W N S E Figur 1. Indelning av länen för produktionsanalysen. Gränserna följer kommungränser. 4

8 2.2 Data Dataunderlaget för beräkningen baseras på inventeringsdata ur riksskogstaxeringen utfört av Institutionen för Skoglig Resurshushållning och Geomatik vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. Inventeringen omfattar ca provytor, varav ca (tillfälliga ytor) besöks och inventeras varje år under barmarkssäsongen. Den omfattar alla markslag, men den mest omfattande beskrivningen görs dock på skogsmark. Riksskogstaxeringen bedrivs som en stickprovsinventering. Ett urval av olika faktorer t.ex. träden, markvegetationen m.m. lottas ut (med känd urvalssannolikhet) och används sedan för att skatta den totala volymen av alla träd, den totala arealen täckt med viss vegetation osv. Inventeringen utförs på avgränsade, cirkulära provytor. Provytorna ligger av arbetstekniska skäl samlade i s.k. taxeringstrakter. Trakterna har kvadratisk eller rektangulär form med varierande storlek och är utlagda i ett regelbundet nät över landet. 2.3 Beräkningsmetodik HUGIN-systemet (Lundström & Söderberg 1996) är ett beräkningssystem för regionala och nationella skogliga konsekvensanalyser, vilket skall kunna användas som stöd i t.ex. utformning och utvärdering av skogsskötselstrategier. Beräkningssystemet simulerar framtida skogstillstånd och virkesproduktion beroende på utgångsläge och vilken skogsskötselstrategi som tillämpas. Skogstillståndet i utgångsläget utgörs normalt av data från riksskogstaxeringen för det aktuella området, dvs. data från cirkelprovytor. I denna beräkning har SKS skogsvårdsstatistik präglat fastställandet av utgångsläget. Olika ägarkategorier har använts, enskilda markägare och övriga, med enskilt definierade utgångstillstånd (genom vetskap om vilken ägarkategori de enskilda provytorna tillhör). För de olika kategorierna har även olika skötselstrategier tillämpas (se bilaga 2). För beståndsetablering efter föryngringsavverkning hämtas uppgifter från provytor ur en särskild ungskogsdatabas. De skötselåtgärder som kan styras är föryngringsmetoder, röjning, gallring, gödsling, typ av föryngringsavverkning och dikning. Skötselåtgärder, t.ex. gallring och föryngringsavverkning, appliceras på cirkelytor och inte på avdelningar. För att få realistiska prognoser väljs därför skötselåtgärder för merparten av ytorna enligt prioriterings regler baserade på empiriska data. För vissa ytor sker valet däremot mer eller mindre slumpmässigt. Restriktioner, baserade på t.ex. ekonomiska, tekniska eller naturvårdsmässiga faktorer, kan åsättas skötseln på ytor som uppfyller vissa kriterier. Kriterierna kan baseras på egenskaper för själva ytan, t.ex. ytans läge eller trädskiktets sammansättning. Restriktioner kan alltså anges för skötseln på ytor som är belägna nära vattendrag, vägar eller bebyggelse eller för ytor vars virkesvolym utgörs av en viss minsta andel löv etc. 2.4 Produktionsförutsättningar Analyserna är gjorda för åren Tillväxtberäkningarna, m.m. i HUGIN görs baserat på femårsperioder. Däremot redovisas sammanställningar och analyser för tioårsperioder. 5

9 Det periodiska scenario ( ) som analysen baseras på är en initial beräkning som utgår från fastställda och fixerade restriktioner. Val av restriktioner t ex avverknings- och gallringsnivåer etc. baseras på uppmätta data från SKS skogsvårdsstatistik inom länen Dalarna och Gävleborg. Som databas för den initiala beräkningen används Rikstaxeringens provytor från perioden Eftersom beräkningen baseras på medelvärden anges värdena för period beräkningen som gällande för år Den initiala beräkningen är en framräkning av skogstillståndet och bildar utgångsläget för själva scenarioberäkningarna i HUGIN-systemet. Framräkningen av nuvarande skogstillstånd skapar en matematisk modell för det nu rådande regionala skogstillståndet. Utifrån detta beräknade skogstillstånd har sedan HUGINsystemets tillväxtfunktioner beräknat i 10 st. 10-årsperioder för den framtida skogliga utvecklingen. För varje 10 års period beräknar HUGIN det optimala uttaget enligt fastställda skötsel - och miljökriterier. Följande tre scenarier är beräknade: Låg-, God-, Hög skogshushållning. Låg (LÅ i text) skogshushållning motsvarar en skötselnivå, avseende skogsodling, röjning och gallring, under skogsvårdslagens krav (SVL 1979/94). God (G) skogshushållning motsvarar en nivå jämställd med de regionala sektorsmålen antagna för perioden (Skogsstyrelsen 2005). Hög (HÖ) skogshushållning motsvarar en skötsel med hög ambitionsnivå för intensiv produktion (detaljerade definitioner i bilaga 2), i vissa avseenden överensstämmande med den skogspolitiska nivån (Skötselpolicy WX). Miljöambitionen i rapporten har fixerats vid en nivå motsvarande målen för miljömålet Levande Skogar (Proposition 2000/01:130). Detta innebär att förutom redan avsatt och planerad skogsmark för reservat och skydd har schablonmässigt 5 % av arealen inom respektive delområde avsatts för hänsynsområden. Förutom andelen avsatt skogsmark i form av hänsynsområden tillkommer restriktioner enligt generell hänsyn (SVL 30, FSC, PEFC) motsvarande 5 % av skogsmarken inom respektive delområde (detaljerad definition i bilaga 3). 2.5 Rapportens upplägg I avsnitt 3.1 prognoser för länen jämförs förutsättningar och utveckling från restriktionerna Låg- och Hög skogshushållningsambition, samt skillnader i skogstillståndets förändring mellan markägarekategorier. Det görs även jämförelser med SKA 03 vilket är en liknande produktionsanalys utförd för hela Sverige uppdelat på län (Gustavsson & Hägg 2004). I avsnitten 3.2 samt 3.3 analyseras endast de fem första perioderna till år 2047, och detta med skogshushållningsambitionen God. I avsnitt 3.3 görs även en jämförelse mellan markägare kategorier. 6

10 3. Resultat 3.1 Prognoser för länen Tillväxt Årlig brutto tillväxt i 1000 m3sk, inkl nya reservat 1000 m 3 sk låg ambition hög ambition SKA 03 Figur 2. Årlig bruttotillväxt sammanlagt för länen Dalarna och Gävleborg. Kurvorna visar tillväxten för låg (LÅ) och hög (HÖ) skötselambition samt beräknad tillväxt ur SKA 03. Figur 2 visar en markant tillväxtökning för LÅ och HÖ från prognosens start till år 2020 (HÖ ökar med 30 procent i perioden ). Därefter skiljer sig kurvorna mellan år 2020 och 2040 genom att HÖ fortsätter öka något medan LÅ har en minskande tendens. Efter år 2050 har kurvorna samma utseende men med en differens i tillväxt på ca 1.5 milj. m 3 sk/år. En jämförelse mellan produktionsanalysen och beräkningar ur SKA 03 visar likheter i tillväxt mellan SKA 03 och den låga skötselambitionen och trendlinjer för de båda kurvorna torde i det närmsta få samma utseende. Vid år 2090 är skillnaden i årlig tillväxt mellan Hög och SKA 03 drygt 2 miljoner m 3 sk. Dessa trender kan jämföras med virkesförrådet i tabell 1 för perioden vilket för HÖ ökar med 54 procent jämfört med LÅ med en 45 procentig ökning. I samma period ökar virkesförrådet i SKA 03 med 35 %. 7

11 Tabell 1. Virkesförrådet för HÖ, LÅ och SKA 03 vid tidpunkterna 2010, 2050 samt Värden i miljoner m 3 sk. År Scenario HÖ LÅ SKA Skogstillståndets utveckling 1000 ha Skogstypernas utbredning, Hög och Låg skötselambition År 0 Låg år 2100 Hög år Procentuell förändring av skogstyper mellan år 0 och 2100 % Tallskog Granskog Lövskog Blandskog Tallskog Granskog Lövskog Blandskog Låg ambition Hög ambition Figur 3. Skogstypers andel av skogsmarksarealen mellan prognosens början och år Hög och Låg anger skötselambitionen. Figur 4. Förändringen av andelen skogstyper I figur 3 mellan år 0 och Jämförelse mellan HÖ och LÅ i andel procent. Gemensamt för skötselstrategierna (figur 3) är att granskog, lövskog och blandskog ökar i olika omfattning på bekostnad av andelen tallskog. Med den höga skötselambitionen sker en utjämning mellan granskog och tallskog medan andelen lövskog ökar något. Noterbart är den relativt stora ökningen av lövskogar i figur 4 på 98 % till en andel av ca 20 % av skogsmarksarealen för LÅ. Även blandskogarna ökar med en låg skötselambition till en andel på 22 % av länens totala skogsmarksareal medan förändringen av samma skogstyp för den höga skötselambitionen i det närmsta är obefintlig. 8

12 Åldersklassfördelning i % av skogsmarksarealen Låg skötselambition 100% 80% % % 20% % Figur 5. Skogsmarksarealen fördelat på 4 st åldersklasser för LÅ. Åldersklassfördelning av skogsmarksarealen Hög skötselambition 100% 80% 60% % 20% % Figur 6. Skogsmarksarealen fördelat på 4 st åldersklasser för HÖ. Andelen ungskog i åldersklassen 0-40 år har en svag minskning för båda skötselnivåerna under de 30 första åren. Därefter ligger andelen i det närmsta konstant kring 40 % med en något högre andel för LÅ. Andelen gallringsskog (åldersklass år) har en relativt stor ökning under första halvan av perioden och nära fördubblas för LÅ från 19 till 36 %. Gemensamt för de båda skötselambitionerna är att andelen gallringsskog (41-80 år) ökar med drygt 10 % under 100-årsperioden och medelandelen för perioden är ca 30 % för båda skötselambitionerna. De två äldsta klasserna visar ett omvänt mönster där klasserna minskar under de första 50 åren varpå trenden vänder och ökar. Dessa klasser representerar en något större 9

13 andel hos HÖ och minskar totalt med endast 4 % jämfört med 8 % för LÅ. Sammantaget blir åldersklasserna mer jämnt fördelade i HÖ Avverkning I detta avsnitt redovisas, med utgångspunkt från förutsättningarna ovan, avverkningspotentialens utveckling över simulationsperioden med olika belysningssätt m 3 sk Total tillväxt samt bruttoavverkning Tillväxt, Hög Tillväxt, Låg Avv.Hög Avv.Låg Figur 7. Total tillväxt jämfört med bruttoavverkning för låg respektive hög skötselambition. Figur 7 redovisar samma tillväxtkurvor som figur 2 kombinerat med avverkningsnivåerna för de två skötselambitionerna. Från utgångsläget fram till år 2050 ökar avverkningsmöjligheterna markant men med en låg nyttjandegrad 1. Vid år 2030 skiljer sig kurvorna för avverkningsnivå mellan LÅ och HÖ för att under senare hälften av perioden ha en konstant differens på ca 1.4 milj. m 3 sk/år. Efter halva simulationsperioden minskar avverkningsmöjligheterna och når en svacka på knappt 14 milj. m 3 sk/år för HÖ år 2080 (återfinns även i andra diagram). Nyttjandegraden får återigen en påtagligt negativ trend eftersom tillväxten vid denna tidpunkt ökar. Tillväxten och avverkningsnivån är som högst vid periodens slut år Skillnaden mellan möjlig uthållig avverkning och tillväxten för HÖ är vid utgångsläget ca 4.8 milj. m 3 sk/år Därefter minskar skillnaden något för att sedan ligga i det närmsta konstant kring 4 milj. m 3 sk, med undantag för svackan vid 2080 (med en skillnad på ca 5.5 milj. m 3 sk). 1 Nyttjandegrad = total avverkningsvolym dividerat med tillväxten. 10

14 Möjlig uthållig bruttoavverkning Hög, Låg skötselambition samt SKA m 3 sk Låg Hög SKA 03 Avverkning medel 01/03 Figur 8. Möjlig uthållig bruttoavverkning för LÅ och HÖ samt SKA 03. Diagrammet visar även avverkningsnivån i medeltal för perioden i form av en punkt i diagrammet (källa: skogsstatistisk årsbok). Bruttoavverkningen för SKA 03 visar en likartad utveckling som för tillväxt (fig. 2) med en kraftig ökning de första 20 åren men ligger i större delen av perioden konstant. Vid år 2040 korsar kurvorna SKA 03 och HÖ varandra medan LÅ har de lägsta värdena under hela perioden. Den totala ökningen av avverkningspotential från år 2010 till 2100 motsvarar 27 % hos SKA 03 vilket kan jämföras med HÖ där motsvarande siffra ligger på 47 %. Notera även dagens avverkningsnivå som ligger ca 2 miljoner m 3 sk högre än utgångsläget för simulationen, d.v.s. den estimerade långsiktigt uthålliga avverkningsnivån. Om 30 år motsvarar uttaget dagens avverkningsnivå. och först efter denna tidpunkt syns effekterna av en högre skötselambition. Möjlig uthållig bruttoavverkning per markägarekategori och skötselambition 1000 m 3 sk Övriga, Hög Övriga, Låg Enskilda, Hög Enskilda, Låg Figur 9. Möjlig uthållig bruttoavverkning fördelat på markägarekategori och skötselnivå. Enskilda utgör privata markägare och övriga representerar skogsbolag och andra större markägare. 11

15 De båda skötselambitionerna ger ingen skillnad i utfall de första 30 åren oavsett markägare. Mellan år 2050 och 2100 syns dock tydliga skillnader mellan skötselnivåerna. För de övriga markägarna varierar differensen i bruttoavverkning mellan 0,5 och 0,8 miljoner m 3 sk/år. Ett liknande mönster syns för markägarkategorin enskilda men skillnaden är något mindre, mellan 0,5 och 0,6 milj. m 3 sk. Noterbart är att den tidigare omnämnda nedgången kring år 2080 endast återfinns hos kategorin övriga medan bruttoavverkningen för enskilda ligger konstant under den senare halvan av simulationsperioden. Dock visar skogsbolagen betydligt högre avverkningsvolymer jämfört med kategorin enskilda. I övrigt sker en ökning på mellan 45 och 50 % i avverkningsvolym generellt för den höga skötselambitionen över perioden m 3 sk Möjlig uthållig bruttoavverkning per trädslag Låg skötselambition Tall Gran Contorta Björk Övrigt löv Figur 10. Möjlig uthållig bruttoavverkning per trädslag. Låg skötselambition m 3 sk Möjlig uthållig bruttoavverkning per trädslag Hög skötselambition Tall Gran Contorta Björk Övrigt löv Figur 11. Möjlig uthållig bruttoavverkning per trädslag. Hög skötselambition. 12

16 Tillväxten och avverkningsvolymerna kan konstateras öka över simulationsperioden i t.ex. figur 7. Så är också fallet i figur 10 och 11 men med vissa inbördes anmärkningsvärda skillnader. Enligt figur 10 innebär låg skötselambition en svag ökning av avverkningspotentialen för gran, med en svacka vid år 2080, medan värdena för tall ligger konstant eller sjunker något över perioden. Björk är det trädslag som gynnas mest och nära fyrfaldigas jämfört med startvärdet till ca 18 % av den avverkade volymen. Den höga skötselambitionen innebär en ökning av avverkningsnivån för samtliga tre trädslag tall, gran och björk men med en svag svacka för tall år Den markanta produktionsökning hos björk för LÅ fördelas i HÖ istället till tall och gran med en total ökning på 27 respektive 50 %. Ingen betydande skillnad kan uppmätas för contorta och övrigt löv i fråga om skötselnivå. I övrigt syns en topp på kurvorna i figur 11 hos tall och gran vid år m 3 sk Årlig bruttoavverkning, föryngringavv och gallring för olika skötselnivåer gall L avv L gall H avv H Figur 12. Årlig bruttoavverkning fördelat på skötselambition och avverkningsform (exkl. Röjning). Den lägre skötselambitionen innebär en kraftig ökning av slutavverkningsvolym de 50 första åren enligt figur 12. Därefter inträder en virkessvacka vid år 2080 vilket även inträffar för den höga skötselambitionen. Gallringsvolymen ligger dock konstant kring m 3 sk över hela perioden. Ett skogsbruk i linje med den höga skötselambitionen innebär till en början en svagare ökning av slutavverkningsnivån fram till år Därefter jämnas differenserna ut mellan skötselambitionerna. Trenden för slutavverkningen är dock positiv med en total ökning på ca 3 milj. m 3 sk/år. Anmärkningsvärt är den stora skillnaden i gallringsvolymen mellan skötselambitionerna. För den höga nivån sker dessutom en svag ökning av gallringsvolymen mellan år 2070 och 2090, på ½ milj. m 3 sk/år, vilket i ett virkesflödesperspektiv jämnar ut svackan i slutavverkningsvolymen något (till skillnad från låg skötselambition). Jämfört med figur 8 där uppenbara skillnader i total avverkningsvolym kan konstateras mellan skötselambitionerna, återfinns den ökade avverkningsnivån till största del i gallringsskog. 13

17 Den avverkade medelstamens volym fördelat på avverkningsformer m 3 sk 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,44 0,32 0,23 0,21 0,49 0,45 0,24 0,2 0,4 0,35 0,22 0, fyngavv,låg gall,låg fyngavv,hög gall,hög Figur 13. Medelstammens volym vid slutavverkning och gallring för låg och hög skötselambition. Medelvolymen per stam i slutavverkning varierar stort över perioden. LÅ har det högsta startvärdet på 0.44 m 3 sk, drygt 0.1 m 3 sk högre än för hög nivå enligt figur 13. Fortsättningsvis under perioden ligger värdena för slutavverkning strax över den höga nivån förutom sista 10-årsperioden. Trenden för låg nivå är dock nedåtgående medan stamvolymen för HÖ ökar. Omvänt är medelvolymen för avverkade stammar i gallring högre över perioden och medelvärdet för HÖ och LÅ nivå under perioden är 0.24 resp m 3 sk m 3 sk 250 Årlig röjd volym för respektive skötselstrategi LÅ HÖ Figur 14. Årlig röjd volym per markägarkategori och skötselstrategi. Röjningsbehovet varierar kraftigt under simulationsperioden som först inleds med en kraftig ökning för HÖ. Kurvan har två toppar men perioden avslutas med en markant nergång vilket innebär att trenderna inte skiljer sig nämnvärt mellan skötselambitionerna. Röjningsvolymerna är dock nära 4 ggr större för HÖ. 14

18 3.2 Prognoser för delområden Årlig bruttoavverkning i varje delområde 1000 m 3 sk Inland Mellanbygd Kustbygd % Åldersklassernas andel av skogsmarksarealen i %, Inland Figur 15. Årlig bruttoavverkning för delområdena Inland, Mellanbygd och kustbygd för de första 50 åren, exkl. röjning. God skötselambition. Figur 16. Skogsmarksarealen fördelad på fyra åldersklasser i Inlandet. God skötselambition Totalt sker en ökning av bruttoavverkningen, i samtliga delområden, för de första 50 åren enligt figur 15. Det sker dock en svacka i Inlandet vid Kustbygden har en stadig ökning av avverkningsvolymerna de första 20 åren för att sedan plana ut och ligga konstant kring 3.3 milj. m 3 sk. Mellanbygden har den starkaste utvecklingen med en ökning på ca 1.5 milj. m 3 sk inom 50 år, vilket motsvarar en ökning på 34 %. Trenderna i figur 15 kan även utläsas i figurerna 17 och 18 där bruttoavverkningen är uppdelad på avverkningsform. Ökningen av avverkning i Mellanbygden och Kustbygden sker bland slutavverkningsbestånd medan gallringsvolymerna ökar marginellt eller minskar under 50 års perioden. Förhållandet är i princip omvänt i Inlandet. Svackan i bruttoavverkningen år 2020 utgörs av en minskning av slutavverkningsvolymerna (se fig. 17 och 18) och den fortsatta ökningen över perioden sker till största del i gallringsuttagen. Detta speglas bl.a. i figur 16 där åldersklasserna och 100+ tillsammans har minskat med 8 % till år Denna trend fortsätter och vid år 2050 har dessa åldersklasser minskat med totalt 14 %. 15

19 Årlig bruttoavverkning, föryngringsavverkning i de tre delområdena 1000 m3sk Inland Mellanbygd Kustbygd 1000 m3sk Årlig bruttoavverkning, gallring i de tre delområdena Inlandet Mellanbygd Kustbygd Figur 17. Årlig föryngringsavverkning i respektive delområde de 50 första åren. Figur 18. Årlig gallringsvolym för respektive delområde de 50 första åren Bruttoavverkning, föryngringsavv och gallring Inland, per markägarekategori Bruttoavverkning, föryngringsavv och gallring Mellanbygd, per markägarekategori 1000 m 3 sk m 3 sk Övriga, fyavv Enskilda, fyavv Övriga, gallring Enskilda, gallring Övriga, fyavv Enskilda, fyavv Övriga, gallring Enskilda, gallring Figur 19. Årlig föryngringsavverkning och gallring för Inlandet fördelat på markägarkategori. Figur 20. Årlig föryngringsavverkning och gallring för Mellanbygd fördelat på markägarkategori. Inlandet visar varierande förlopp för utvecklingen av avverkningsmöjligheterna mellan markägarkategorierna. Figur 19 visar att de enskilda markägarna har en ökning av avverkningsvolymen, främst i slutavverkning. Utvecklingen i Mellanbygden är positiv med konstant ökning i avverkningsvolym och noterbart är att skillnaderna, till skillnad från Inlandet, är marginella mellan markägarkategorierna. 16

20 Bruttoavverkning, föryngringsavv och gallring god skötselambition Kustbygd, per markägarekategori 1000 m 3 sk Övriga, fyavv Övriga, gallring Enskilda, fyavv Enskilda, gallring Figur 21. Årlig föryngringsavverkning och gallring för Kustbygden fördelat på markägarkategori. Kustbygden visar ett liknande mönster som Mellanbygden avseende markägarkategorierna. Vid simulationsperiodens start har de enskilda markägarna större avverkningsmöjligheter oavsett avverkningsform. Efter år 2030 sker en minskning av slutavverkningsvolymen för de enskilda samtidigt som kategorin övriga ökar något. Gallringsvolymerna är i det närmsta konstant över 50-årsperioden. 17

21 4. Diskussion 4.1 Hög eller låg skötselambition Tillväxt Det finns betydande skillnader i tillväxt mellan skötselstrategierna. I slutet av simulationsperioden är skillnaden ca 1.7 milj. m 3 sk i tillväxt. Enligt figur 2 sjunker tillväxten för LÅ efter Detta kan i princip betraktas som ett förlopp förenat med en mindre aktiv skogsvård än dagens. Om skogsbrukets aktörer istället höjer skogsvårdsambitionen erhålls istället en positiv trendkurva mer lik HÖ Avverkning Hur utfaller skillnaderna i produktionsökning i form av avverkningsnivå? En del av svaret visas i resultatet där slutavverkningspotentialen mellan HÖ och LÅ inte skiljer sig nämnvärt över simulationsperioden (figur 12). Däremot finns möjlighet att avverka ca 1.4 milj. m 3 sk mer i gallring med en högre skötselambition. Således kan man konstatera att den högre tillväxten i den höga skötselambitionen sker främst i åldrarna år varför gallringen i framtiden kommer få en större roll i virkesflödet över en 100-årsperiod. Gallringen som avverkningsform är som bekant relativt dyr jämfört med föryngringsavverkning men en god förberedande skogsvård ger högre stamvolymer och bra kvalitet. Detta bekräftas i scenariet för medelstammens volym (figur 13) där medelstammen i gallring för låg ambition ligger konstant under volymen för hög ambition. En ökad medelstam ger ett bättre rotnetto och bättre ekonomi i gallringsingreppet vilket indikerar att gallringsskogarna kan bli en virkesresurs att räkna med i framtiden. Förutom tillväxten finns andra viktiga faktorer som direkt påverkas av skötselstrategi. Skogstypen tallskog minskar markant oavsett skötselstrategi men med en låg skötselambition sker samtidigt en kraftig ökning av blandskog och andelen lövskog nära fördubblas. Detta får följaktligen direkt påverkan på avverkningspotentialen där ökningen av uttaget i LÅ främst utgörs av björk. En hög skötselambition ger däremot en ökad avverkningspotential av både tall (trots minskad areal tallskogar), gran och björk där andelen björk kommer att utgöra maximalt 13 %. Förutom gödsling och bättre skogsvård beror ökningen av avverkningsnivåer även på bättre ståndortsanpassning. Gynnas rätt trädslag på rätt ståndort erhålls redan där en tillväxtökning. Den låga ambitionen ökar alltså andelen låg producerande trädslag vilka ger ett ineffektivt nyttjande av markens produktionsförmåga. Om man antar att låg producerande trädslag maximalt utnyttjar 60 % av markens naturgivna produktionsförmåga finns m.a.o. en enorm potential för produktionsökning i länens skogar genom ett aktivt val av trädslag. Detta eftersom dagens skötsel, i relation till de regionala sektorsmålen (god skötselambition), uppskattningsvis bör ligga i nivå någonstans mellan låg och god skötselambition. Det finns återkommande trender (t.ex. figur 7, 9, 10 och 12) som berör främst avverkning. Dels bildas en topp vid år 2050 men även en virkessvacka vid år Detta beror till största del på ålderssammansättningen eftersom utveckling- 18

22 en för tillväxten inte visar några liknande mönster. I figurerna för åldersklassfördelningen syns en nedgång av den yngsta klassen till förmån för övriga äldre klasser med större virkesvolymer. I figur 12 syns att virkessvackan uteslutande berör slutavverkningsskogarna. Svackan är möjlig att kompensera med ett högre uttag i gallringsskogar men då endast i ett scenario med hög skötselambition. I övrigt visar de båda skötselstrategierna inte några noterbara skillnader beträffande utvecklingen av ålderssammansättning i länens skogar. En trolig orsak kan ligga i utformningen av simulationsprogrammet HUGIN, som ständigt avvecklar bestånd med låg förräntning. Detta ger i längden en likartad åldersstruktur på skogen. 4.2 Produktionsmöjligheter för olika markägarkategorier Förutsatt att avverkningsnivån sänks kommer det att finnas stora förutsättningar till en produktionshöjning i synnerhet för skogsbolagen (övriga markägare, HÖ) de första 50 åren. Skillnaden minskar dock mellan markägarkategorierna vilket troligen beror på skillnader i ålderssammansättning. Däremot syns ingen stor avvikelse mellan enskilda HÖ och LÅ. En möjlig förklaring till detta är en relativt hög medelbonitet hos kategorin enskilda varför produktionsförbättrande åtgärder ger måttlig effekt på dessa redan så bördiga marker. 4.3 Delområden Slutavverkningsvolymerna kommer att sänkas de första 20 åren i Inlandet till drygt 2 milj. m 3 sk. Detta kompenseras delvis genom en markant ökning av gallringsvolymer. Nedgången beror sannolikt på dels minskningen av skog äldre än 80 år, ett resultat av tidigare överavverkningar, men även på något större arealer avsatta för naturvård jämfört med de övriga delområdena. Skogar ägda av enskilda markägare har uppenbarligen avverkats mer sparsamt då avverkningsvolymerna ökar över tiden för både gallring och slutavverkning. Mellanbygden har den starkaste utvecklingen av avverkningsnivåerna och produktionsökningen utgörs främst av volymer från föryngringsavverkning. Anmärkningsvärt är att ingen signifikant ökning syns bland de äldre åldersklasserna för Mellanbygden. En möjlig förklaring kan vara att dessa skogar är förhållandevis välskötta varför produktionshöjande åtgärder får god effekt och ger stora volymer vid föryngringsavverkning. Det finns inga betydande skillnader beträffande avverkningsmöjligheterna mellan markägarkategorierna trots att endast ägarekategorin övriga tillämpar gödsling. Detta kan vara ett resultat av att den enskilda markägarkategorin dels gynnar gran i större utsträckning, men även att det kan förekomma skillnader ålderssammansättning mellan kategorierna med exv. en större andel äldre skog hos enskilda. Ökningen av avverkningsnivån i Kustlandet utgörs av slutavverkning medan gallringsvolymerna har en svagt negativ trend. En rimlig förklaring till trenden är åldersstrukturen med relativt stora arealer med äldre gallringsskog som i början av perioden blir slutavverkningsmogna. Dessa utgörs till stor del av stormdrabbade skogar från stormen år Även Kustbygdens skogar är kulturpräglade och förhållandevis välskötta med god effekt av skogsvård som följd. 19

23 Utifrån resultaten i denna produktionsanalys kan man konstatera att virkesupptagningsområdet med stor sannolikhet kommer att förskjutas inom en överskådlig tid inom länen Dalarna och Gävleborg, med en koncentration till den östra delen av regionen. Detta kan få direkta följder för sågverken i Inlandet i synnerhet i samband med den svaga utvecklingen för slutavverkningsmogna skogar. Ett annat eventuellt problem man kommer att ställas inför är den relativt plana, eller minskande, trenden för Mellanbygdens och Kustbygdens gallringsvolymer inom de kommande 50 åren. Detta påverkar främst pappers och massa industrierna längs den södra delen av Norrlandskusten vilket i sin tur kan kräva ökad virkesimport. 4.4 Produktionsanalys vs SKA 03 Jämförelser mellan denna produktionsanalys och SKA 03 visar betydande skillnader, i det initiala skedet, i de olika figurerna. Detta beror sannolikt på hur man väljer att definiera skogstillståndet inför simulationen, då detta sätter mönster för HUGINs sampling av provytor. Beräkningarna baseras även på olika data ur riksskogstaxeringen där produktionsanalysen är beräknad med material från åren och SKA 03 från åren Vidare ges olika förutsättningar även för miljöhänsynen. SKA 03 har frivilliga avsättningar på 4 % och hänsynsytor enligt 30 SVL på 3 % av den produktiva skogsmarksarealen. Motsvarande siffror i produktionsanalysen är 5 resp. 5 %. Detta tillsammans med en högre andel skyddad skog innebär ha mer avsatt produktiv skog i produktionsanalysen. Det förklarar delvis även det högre virkesförrådet i produktionsanalysen jämfört med SKA 03. Gemensamt för de båda beräkningarna är optimeringen av avverkning i simulationsprogrammet vilket innebär att ju längre tid som löper desto mindre blir skillnaderna mellan analyserna. Trots detta finns betydande skillnader mellan denna produktionsanalys och SKA 03, i synnerhet i bruttoavverkningsvolymer, vilket sannolikt bottnar i val av skötselstrategi. Till detta faktum skall tilläggas att denna produktionsanalys har beräkningar baserade på högre miljöambitioner. Således har skötselstrategi större påverkan på tillväxt och avverkningspotential än miljöhänsynen i sig. Detta under förutsättning att miljöambitionen inte överstiger nivån för levande skogar (prop 2000/01:130, 2000/01:10). En jämförelse mellan tillväxt och avverkningspotential (fig. 7) visar ett stort tillväxtöverskott de första 30 åren, vilket SKA 03 nyttjar till en större del än produktionsanalysen. Detta kan dels härledas till skillnader i miljöambition men även skillnader i ålderssammansättningen på skogen mellan produktionsanalyserna. Hög andel ungskog i låga åldrar med hög tillväxt (medeltillväxten är hög i unga bestånd vilken avtar med åldern) och en relativt stor avsatt areal skogsmark gör att stora delar av tillväxten är låst för avverkning. Ett annat viktigt faktum är dagens avverkningsnivå (ca 12.7 milj. m 3 sk, motsvarande ca ha) i jämförelse med den estimerade uthålliga avverkningsnivån för år 2010 på endast ca 10.6 milj. m 3 sk (se fig. 8). Produktionsanalysens avverkningsnivåer är endast uppskattningar men det bör ändå ge en fingervisning om vilken avkastning skogen kan ge med ett uthålligt brukande. Enligt normalskogen 2 2 Normalskog: matematisk, statisk modell av ett skogsbruk i jämvikt beträffande virkesförrådets tillväxt och avgång. I modellen ligger den årliga avverkningen normalt kring 1 % av skogsmarksinnehavet (Håkansson 2000) 20

24 skall den årliga avverkningsnivån ligga kring 1 % av skogsinnehavet vilket för länen Dalarna och Gävleborg innebär en yta kring ha i årlig avverkning (ger ca 10.5 milj. m 3 sk). Detta tillsammans med resultaten i produktionsanalysen indikerar att avverkningstakten bör sänkas inom en 10-årsperiod. 4.5 Produktionshöjande åtgärder En skötsel i linje med den höga skötselambitionen är optimerad av den grad att den mer ligger på ett teoretiskt plan. Den ger ändå en fingervisning av vad som kommer att krävas inom en nära framtid av aktörerna i skogsbruket för att upprätthålla virkesflödet till industrin parallellt med den ökade miljöhänsynen. De variabler i beräkningarna för produktionsanalysen som reglerade utfallet i skogsproduktionen var en generellt god skogsvård och mängd gödslad areal. Utöver dessa finns en rad produktionshöjande åtgärder som skogsbruket har anledning att integrera i sin verksamhet. Nedan beskrivs några åtgärder, framtagna av Thomas Thuresson (muntlig kommunikation), med uppskattad produktionsökning och inom vilken tidsrymd man kan förvänta sig effekt. Ökad kvävegödsling: ger i snitt ca 15 m3sk/ha, d.v.s. kan ge m 3 sk/år med ha gödsling/år. Effekt på 5-10 års sikt. Dikesrensning i behovsnivå: osäker effekt men estimeras till mellan m 3 sk/år på 5-60 års sikt. Bättre utförda gallringar: bättre dimensioner, högre kvalitet och mindre tillväxtnedsättning på kvarvarande bestånd. Effekter av förbättringar uppskattas kunna ge mellan m 3 sk/år i högre virkesproduktion på års sikt. Bättre utförd röjning: Öka omfattningen och ffa. göra rätt trädslagsval i röjningen. Skulle kunna ge ca m 3 sk/ha på års sikt. Snabbare och tätare etablerade föryngringar: innebär t.ex. markberedning, vitala plantor, rätt trädslag, m.m. Kan ge milj. m 3 sk/år på års sikt. Förädlat plantmaterial: nya generationers förädlade plantmaterial i planteringar kan ge milj. m 3 sk/ha på års sikt. Byte av trädslag: långsiktigt byte av trädslag till för ståndorten mest lämpligt ger ca m 3 sk/år på års sikt. Bättre samlade naturvårdsträd: koncentrering av naturvårdsträd vid avverkning skulle både ge bättre miljöeffekter och ca m 3 sk/år på års sikt. 4.6 Slutsatser Den högre skötselambitionen med bättre ståndortsanpassning ökar avverkningsvolymerna för alla tre trädslagen tall, gran och björk. Låg skogsvårdsambition 21

25 leder däremot till ökad areal lövskogar och blandskogar med låg volymproduktion. Arealen tallskog sjunker mellan % beroende på skötselregim. Tillväxten ökar i framtiden, men en stor del av tillväxtöverskottet kommer alltid vara låst för avverkning p.g.a. tillväxten i avsatt skogsmark och hög andel av tillväxten i ungskogar. Det årliga estimerade avverkningsuttaget ökar med tiden mellan % beroende på skötselstrategi. Största delen av det ökade avverkningsuttaget utgörs av gallringar. I andra halvan av simulationsperioden sker dock en tillfällig nedgång i avverkningspotentialen vilket endast berör ägarekategorin Övriga (skogsbolag, besparingsskogar, kommunala ägare m.m.) Den årliga avverkningsnivån bör sänkas under den närmsta års-perioden för att kunna anses uthållig. Först om ca 30 år uppnås dagens avverkningsnivåer. Virkesupptagningsområdet kommer att flyttas från Inlandet till Mellanbygden och kusten då den årliga avverkningsvolymen i Inlandet reduceras med 30 % under den närmsta 20-årsperioden. Reduktionen sker uteslutande för markägarekategorin Övriga. Det produktionsbortfall som uppstår i och med genomförandet av Levande skogar är möjligt att kompensera genom en mer aktiv skötsel. För att bibehålla en rimlig balans mellan produktions- och miljömålet måste ett framtida brukande av skogen innefatta en aktivare skogsskötsel och en balanserad hantering av markavsättningar för naturvården. 22

26 5. Litteratur/källförteckning Gustafsson, K; Hägg, S; Skogliga konsekvensanalyser. Rapport 2:2004 Skogsstyrelsen. Håkansson, M, Skogsencyklopedin. Sveriges skogsvårdsförbund, Stockholm. Lundström A, Söderberg U, Outline of the HUGIN system for long-term forecasts of timber yields and possible cut. In : Large- Scale Forestry Scenario Models: experiences and requirements. EFI proceeding No.5 s 77 Regeringsproposition, Svenska miljömål - delmål och åtgärdsstrategier. prop 2000/01:130, 2000/01:10. Skogsstyrelsen Regionala sektorsmål för Dalarnas och Gävleborgs län. Skogsstyrelsen region Mitt. Skogsstyrelsen Skogsvårdslagen. Handbok. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. Skogsstyrelsen, Skogsstatistisk årsbok Skogsstyrelsen, Jönköping. Personliga referenser Thuresson, T VD HäradSkog AB, Örebro Tel

27 Bilaga 1. Indata för beräkning av skogstillståndet i utgångsläget Skogstillståndet (utgångsläget): Sammanfattningsvis utgår vi från samma utgångsmaterial som för SKA99. Detta underlättar också datakörningarna enligt rekommendationer av SLU (pers. kom. Anders Lundström, SLU.). Beräkningen baseras dock på medelvärden av rixtaxmaterial aggregerat under perioden (SKA ) som sen sedan beräknas fram till Ägarekategori: Redovisning sker för två ägarkategorier enligt rikstaxeringens definition. Enskilda, Övriga (aktiebolag, fastighetsverket, övriga statliga ägare, ecklesiastika ägare, allmänningar och besparingsskogar, kommunala och landstingsägda marker samt övriga allmänna ägare). Areal skogsmark: svensk definition av skogsmark, exklusive reservat avsatt tom Områdesindelning: 3 beräkningsområden. Inland, Mellanbygd, Kustbygd. Trädslagsfördelning: enligt rikstaxeringens (rixtax) material. Virkesförråd:. Nuvarande virkesförråd enligt års medelvärden (rixtax). Utgångsnivå SKA99 (119 m3sk/ha). Tillväxt:. Nuvarande virkesförråd enligt års medelvärden. Utgångsnivå SKA99. 24

28 Bilaga 2. Förutsättningar för scenarier Låg skogshushållningsambition (LÅ): Avverkningsnivå: Kalmarksperiod: Föryngringsmetod: ha ( övriga, enskild) Årligt uttag uppgår till (för år 2000) 7,2 milj. m 3 sk från föryngringsavverkning & 3,4 milj. m 3 sk från gallring 6 år (gäller enbart plantering) Samtliga delområden: Enskild: NF 60 %, Skogsodling 29 %, sådd 3 %, Extensiv 8 % (extensiv = ingen föryngringsåtgärd) Övriga: NF 30 % skogsodling 61 %, sådd 7 %, extensiv 2 % Markberedning: Enskilda: NF50 % Odling: 90 % Övriga: NF70 % Odling: 90 % Trädslagsval: Röjning: Enskilda Övriga vid skogsodling: samtliga delområden Övriga 70 % tall, 30 % gran Enskilda: 50 % tall, 50 % gran Röjning utförs sent vid ca 5 meters höjd. Utförd röjning i arealandel, %, av totala behovet Inland: 20 % Mellanb. 30 % Kustland 30 % Inland: 40 % Mellanb. 50 % Kustland 50 % Gallring: Gödsling: Gallringen utförs sent där de grövre träden i beståndet prioriteras. Gallringsuttaget är omfattande och på gränsen till att medföra alltför stora produktionsförluster. Nyttjandegraden d v s arealandel av behovet är för båda ägarkategorier och delområden 50 %. ingen skogsmarksgödsling utförs God skogshushållningsambition (G): Avverkningsnivå: ha ( övriga, enskild) Årligt uttag från föryngringsavverkning och gallring uppgår till (för år 2000) 7,2 milj. m 3 sk från föryngringsavverkning & 3,4 milj.m 3 sk från gallring 25

29 Kalmarksperiod: 3 år (gäller enbart plantering) Föryngringsmetod: Enskilda Övriga Inland: NF 26 %, Odl 73 % sådd 1% Mellanb. NF 21 % Odl 78 % sådd 1% Kustland NF 23 % Odl 76 % sådd 1 % Inland: NF 18 % Odl 79 % sådd 3 % Mellanb. NF 12 % Odl 85 % sådd 3 % Kustland NF 12 % Odl 85 % sådd 3 % Markberedning: Arealandel av Föryngringsarealen Enskilda: NF 75 % Odling: 90 % Övriga: NF 90 % Odling: 95 % Trädslagsval: vid skogsodling: Enskilda Inland: Mellanb. Kustland Övriga Inland: Mellanb. Kustland 45 % tall 55 % gran 35 % tall 65 % gran 30 % tall 70 % gran 60 % tall 40 % gran 42 % tall 58 % gran 50 % tall 50 % gran Röjning Enskilda Övriga Gallring: Gödsling: Röjning utförs enligt klassiskt mönster vid ca 3-4 m höjd. Andelen röjd areal av totalbehovet i procent: Inland: 60 % Mellanb. 90 % Kustland 90 % Inland: 60 % Mellanb. 90 % Kustland 90 % Gallringen utförs enligt rekommenderade (standard) skötselrutiner. Där första gallring en utförs som krongallring och därpå efterföljande gallringar som låggallring. Utnyttjandegraden är 80 % av möjlig areal för respektive ägarkategori ha (övriga) 26

30 Hög skogshushållnings ambition (HÖ) Avverkningsnivå: Kalmarksperiod: ha ( övriga, enskild) Årligt uttag från föryngringsavverkning och gallring uppgår till (för år 2000) 7,2 milj. m 3 sk från föryngringsavverkning & 3,4 milj.m 3 sk från gallring 2 år (enbart plantering) Föryngringsmetod: Enskilda Övriga Inland: NF 16 % Odl 84 % Mellanb. NF 10 % Odl 90 % Kustland NF 11 % Odl 89 % Inland: NF 10 % Odl 90 % Mellanb. NF 7 % Odl 93 % Kustland NF 7 % Odl 93 % Markberedning: Arealandel av Föryngringsarealen Enskilda: NF 90 % Odling 100 % Övriga: NF 95 % Odling 100 % Trädslagsval: vid skogsodling: Enskilda Övriga Inland: Mellanb. Kustland Inland: Mellanb. Kustland 45 % tall, 55 % gran 35 % tall, 65 % gran 30 % tall, 70 % gran 60 % tall, 40 % gran 42 % tall, 58 % gran 50 % tall, 50 % gran Röjning Enskilda Övriga Röjning utförs enligt klassiskt mönster vid ca 3-4 m höjd. Andelen röjd areal av totalbehovet i procent. Inland 70 % Mellanb. 100 % Kustland 100 % Inland 70 % Mellanb. 100 % Kustland 100 % 27