1999/2000:18 Regeringens proposition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1999/2000:18 Regeringens proposition"

Transkript

1 1999/2000:18 Regeringens proposition Förstärkt skydd för avvecklingen av förpliktelser på finansmarknaden Prop. 1999/2000:18 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 28 oktober Göran Persson Bosse Ringholm (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås en ny lag om anmälan av system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden (avvecklingssystem). Avveckling innebär att deltagarnas förpliktelser fullgörs i systemet genom överförande av likvid eller finansiella instrument. Vidare föreslås ett antal ändringar i befintlig lagstiftning. Förslagen bygger på EG-direktivet 98/26/EG om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, nedan kallat Finalitydirektivet. Syftet med direktivet och förslagen är att stärka stabiliteten i det finansiella systemet genom att reducera de rättsliga riskerna vid avvecklingen av förpliktelser på finansmarknaden. Denna avveckling sker i betydande omfattning i särskilda system, avvecklingssystem. Sådana system som uppfyller vissa krav skall anmälas till Europeiska kommissionen. Förslagen i propositionen kan delas in i två grupper. Den första gruppen består av regler som i enlighet med direktivets föreskrifter är avsedda att införa den särskilda funktionen som avvecklingssystem skall utgöra. I propositionen föreslås att vissa större svenska avveck-lingssystem såsom Riksbankens betalningssystem, OM Stockholms-börsens och VPC:s system för avveckling av affärer avseende finansiella instrument i huvudsak utan ytterligare prövning skall anmälas till kommissionen. Därutöver föreslås att även andra avvecklingssystem skall kunna anmälas om det finns särskilda skäl med hänsyn till det finansiella systemets stabilitet. Utöver reglerna om avvecklingssystem innehåller Finalitydirektivet bl.a. bestämmelser om avräkning, säkerheter och tillämplig lag. I propositionen 1

2 föreslås att en särskild regel om multilateral avräkning (nettning) i avvecklingssystem förs in i lagen om handel med finansiella instrument. En justering av den gällande bestämmelsen om bilateral avräkning föreslås också. Vidare föreslås en bestämmelse om tillämplig lag för säkerheter. För att möjliggöra en omedelbar försäljning av finansiella instrument eller valuta som ställts som säkerhet föreslås en ändring i konkurslagen. De sistnämnda förslagen är inte begränsade till avvecklingssystem eller centralbanksoperationer. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari

3 Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut Lagtext Förslag till lag om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Ärendet och dess beredning Närmare om direktivets innehåll Bakgrund Kommissionens förslag Behandlingen i rådet och parlamentet Utvecklingen efter direktivet antagits En nordisk arbetsgrupp Införlivandemöten i Bryssel Räckvidd och definitioner (artikel 1 och 2) Inledning Vilka system omfattas Deltagare i system Värdepapper som omfattas Nettning och överföringsuppdrag (artikel 2 i, j, k och l samt artikel 3 5) Nettning och bruttoavvecklingssystem Artikel Artikel Bestämmelser om insolvensförfaranden (artikel 6 8) Tidpunkten för inledande av ett insolvensförfarande Förbudet mot "zero-hour rule" Lagval Skydd för säkerhetsinnehavarens rättigheter mot verkningarna av säkerhetsställarens insolvens (artikel 9) Slutbestämmelserna (artikel 10-14) Allmänna synpunkter på lagregleringen Finalitydirektivets införlivande Godkännande och anmälan av avvecklingssystem Ansvarig myndighet Deltagare i avvecklingssystem Lagval Nettning och överföringsuppdrag artikel 3 och Reglering av säkerheter artikel Realisation av säkerheter artikel Tillämplig lag för säkerheter artikel Instansordningen och s.k. dröjsmålstalan

4 6 Ekonomiska konsekvenser Författningskommentar Förslaget till lag om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser Bilaga 3 Yttrande från Europeiska centralbanken Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag Bilaga 5 Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober Rättsdatablad

5 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden, 2. lag om ändring i konkurslagen (1987:672), 3. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. 5

6 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext 2.1 Förslag till lag om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden Härigenom föreskrivs 1 följande. Tillämpningsområde och definitioner 1 Denna lag gäller för anmälan och godkännande av system för avveckling av förpliktelser att betala eller att leverera finansiella instrument (avvecklingssystem) på finansmarknaden. 2 I denna lag avses med administratör: ett företag som är ansvarigt för verksamheten i ett avvecklingssystem; företaget anses som deltagare i systemet, anmält avvecklingssystem: ett avvecklingssystem som en stat inom EES har anmält till Europeiska kommissionen eller till Eftas övervakningsmyndighet, central värdepappersförvarare: ett företag som har auktorisation att kontoföra finansiella instrument i avstämningsregister enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, clearingorganisation: ett företag som har tillstånd att bedriva clearingverksamhet enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, kollektivt obeståndsförfarande: konkurs, företagsrekonstruktion eller annat därmed jämförbart förfarande. Godkännande av avvecklingssystem 3 På ansökan av administratören får Finansinspektionen efter samråd med Riksbanken godkänna avvecklingssystem enligt denna lag. Riksbanken får driva avvecklingssystem utan Finansinspektionens godkännande. 4 Ett avvecklingssystem skall ha en administratör. Administratör i ett avvecklingssystem får vara: 1. clearingorganisation, 2. central värdepappersförvarare, 3. företag med tillstånd enligt 1 kap. 2 bankrörelselagen (1987:617), samt 1 Jfr Europarlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (EGT nr L 166, s. 45 Celex 398L0026). 6

7 4. företag med tillstånd enligt 1 kap. 3 första stycket 1, 2 eller 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. 5 Ett avvecklingssystem skall ha tre eller flera deltagare förutom administratören. Det skall ha tillfredsställande gemensamma regler och standardiserade arrangemang för att utföra överföringsuppdrag samt regler som anger att svensk lag skall vara tillämplig på systemet. 6 Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 samt administreras av en clearingorganisation eller en central värdepappersförvarare skall godkännas. 7 Ett avvecklingssystem som uppfyller kraven i 5 och 8 samt administreras av ett företag med tillstånd enligt 1 kap. 2 bankrörelselagen (1987:617) eller enligt 1 kap. 3 första stycket 1, 2 eller 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse skall endast godkännas om det finns särskilda skäl och systemet tillgodoser de säkerhetskrav som är förenade med verksamheten samt är organiserat på ett sådant sätt att deltagarnas ekonomiska ställning i systemet kan överblickas. Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl skall systemets betydelse för den finansiella stabiliteten beaktas. För godkännande enligt första stycket krävs vidare att administratören redovisar en plan för verksamheten. I planen skall de huvudsakliga risker som är förenade med verksamheten beskrivas liksom hur dessa risker skall hanteras (riskhanteringsplan). Deltagare i avvecklingssystem 8 Deltagare i ett avvecklingssystem får vara: 1. Riksbanken och andra centralbanker, 2. Riksgäldskontoret och utländska offentliga institutioner som i sitt hemland driver verksamhet som är jämförbar med kontorets, 3. clearingorganisationer, 4. centrala värdepappersförvarare, 5. företag som har tillstånd enligt 1 kap. 2 bankrörelselagen (1987:617), 6. företag som har tillstånd enligt 1 kap. 3 första stycket lagen (1991:981) om värdepappersrörelse, 7. utländska företag som i hemlandet driver sådan verksamhet som avses i 3 6, samt 8. annan juridisk person som för egen räkning avvecklar förpliktelser att leverera finansiella instrument i systemet. Utländska företag som avses i första stycket 7 skall i hemlandet stå under betryggande tillsyn av en myndighet eller något annat behörigt organ. 7

8 Anmälan av avvecklingssystem till Europeiska kommissionen 9 Finansinspektionen skall anmäla godkända avvecklingssystem och på begäran av Riksbanken avvecklingssystem som drivs av banken till Europeiska kommissionen. Upplysning om deltagande i avvecklingssystem 10 En deltagare i ett anmält avvecklingssystem är skyldig att till var och en som har ett berättigat affärsmässigt intresse lämna upplysningar om i vilka system deltagaren deltar och de huvudsakliga bestämmelserna för dessa systems verksamhet. Underrättelse om konkurs eller företagsrekonstruktion 11 När Finansinspektionen har fått underrättelse om ett konkursbeslut eller ett beslut om företagsrekonstruktion avseende en deltagare i ett anmält avvecklingssystem, skall inspektionen omedelbart underrätta den eller de myndigheter som respektive stat inom EES anmält till Europeiska kommissionen eller till Eftas övervakningsmyndighet som behörig mottagare av en sådan underrättelse. Tillämplig lag 12 Om ett kollektivt obeståndsförfarande inleds mot en deltagare i ett anmält avvecklingssystem, gäller för den deltagarens rättigheter och skyldigheter i systemet den lag som enligt systemets regler skall tillämpas. Överföringsuppdrag 13 Även om ett kollektivt obeståndsförfarande har inletts mot en deltagare i ett anmält avvecklingssystem gäller ett överföringsuppdrag mot tredje man, om det har införts i systemet innan beslutet om förfarandet meddelades. Ett överföringsuppdrag får inte återkallas av en deltagare i ett anmält avvecklingssystem eller av en tredje man efter den tidpunkt som anges i de regler som gäller för systemet. Tillsyn m. m. 14 Finansinspektionen övervakar efterlevnaden av denna lag. I fråga om tillsynen gäller vad som är föreskrivet i de lagar som reglerar institutens verksamhet, om inte annat följer av denna lag. 8

9 Administratören av ett godkänt avvecklingssystem skall anmäla till Finansinspektionen vilka som är deltagare i systemet och omedelbart underrätta inspektionen om varje förändring av deltagarkretsen samt förändringar i övrigt av betydelse för systemets funktion. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Finansinspektionen, får meddela närmare föreskrifter om 1. vad en ansökan om godkännande av ett avvecklingssystem skall innehålla och 2. skyldighet för administratören att lämna inspektionen nödvändiga upplysningar om verksamheten. 15 För prövning av en ansökan om godkännande enligt denna lag skall sökanden betala avgift enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Om Finansinspektionen för bedömning av en viss fråga vid prövningen eller annars med anledning av förändringar av betydelse för systemets funktion behöver anlita någon med särskild fackkunskap, skall kostnaden för detta betalas av administratören. 16 Godkännande av ett avvecklingssystem skall återkallas av Finansinspektionen om 1. administratörens tillstånd för clearingverksamhet enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller auktorisation som central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument har återkallats, 2. administratörens tillstånd enligt 1 kap. 2 bankrörelselagen (1987:617) eller enligt 1 kap. 3 första stycket 1, 2 eller 4 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse har återkallats, eller 3. avvecklingssystemet inte längre uppfyller kraven i denna lag. Finansinspektionen skall omedelbart underrätta Europeiska kommissionen samt Eftas övervakningsmyndighet om återkallelsen. Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första stycket 3 meddela varning i stället för att återkalla godkännandet. 17 Beslut som Finansinspektionen meddelar i ärende enligt 3 och 16 får överklagas hos kammarrätten. Andra beslut som Finansinspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas hos länsrätten. Detta gäller dock inte beslut i ärenden som avses i 20 första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten av länsrättens beslut. Inspektionen får bestämma att ett beslut om återkallelse enligt 16 skall gälla omedelbart. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari Frågor om godkännande av avvecklingssystem får prövas före ikraftträdandet. Ett beslut i en sådan fråga skall gälla tidigast från ikraftträdandet. 9

10 2.2 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 och 10 konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 7 2 Försäljning av lös egendom som inte sker genom fortsättande av gäldenärens rörelse skall ske på auktion eller på annat sätt efter vad förvaltaren anser vara mest fördelaktigt för boet. Om egendom säljs till konkursgäldenären eller någon denne sådan närstående person som anges i 4 kap. 3 skall försäljningen ha föregåtts av ett offentligt anbudsförfarande, om särskilda skäl inte gör det obehövligt. Lös egendom i vilken en borgenär har panträtt eller någon annan särskild förmånsrätt får inte utan hans samtycke säljas på annat sätt än på auktion, om hans rätt är beroende av försäljningen. Även om samtycke inte lämnas, får egendomen säljas på annat sätt än på auktion, om det är sannolikt att högre pris uppnås därigenom och om tillsynsmyndigheten medger det. Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren genom värdepappersinstitut säljer finansiella instrument, noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad till gällande börs- eller marknadspris eller när det är fråga om försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse. Samtycke enligt andra stycket krävs inte när förvaltaren säljer finansiella instrument, noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad, eller valuta till gällande börs- eller marknadspris eller när det är fråga om försäljning av lös egendom genom fortsättande av gäldenärens rörelse. Särskilda bestämmelser om överlåtelse av försäkringsbestånd finns i 14 kap. 26 och 27 försäkringsrörelselagen (1982:713). En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja att egendomen säljs på auktion eller, när det är fråga om finansiella instrument som är noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad, genom värdepappersinstitut till gällande börseller marknadspris. En sådan 10 3 En borgenär som innehar lös egendom med handpanträtt får själv ombesörja att egendomen säljs på auktion. En sådan försäljning får dock inte utan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter edgångssammanträdet. Borgenären skall minst en vecka innan han vidtar åtgärd för egendomens försäljning ge förvaltaren tillfälle 2 Senaste lydelse 1995: Senaste lydelse 1992:

11 försäljning får dock inte utan förvaltarens samtycke äga rum tidigare än fyra veckor efter edgångssammanträdet. Borgenären skall minst en vecka innan han vidtar åtgärd för egendomens försäljning ge förvaltaren tillfälle att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, skall egendomen säljas exekutivt. att lösa in egendomen. Om det är fråga om ett fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg eller intecknade reservdelar till luftfartyg, skall egendomen säljas exekutivt. Finansiella instrument som är noterade vid en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad samt valuta får säljas omedelbart till gällande börs- eller marknadspris av den som har egendomen som säkerhet. Borgenären skall minst tre veckor i förväg underrätta förvaltaren om tid och plats för en auktion som inte hålls i exekutiv ordning. Har egendomen sålts på annat sätt än exekutivt, skall borgenären för förvaltaren redovisa vad som har flutit in. Vill inte borgenären själv sälja egendomen, får förvaltaren ombesörja försäljningen. En inteckning i luftfartyg eller i reservdelar till luftfartyg som har lämnats som pant av den intecknade egendomens ägare får dock inte säljas av förvaltaren. Han får bara låta sälja den rätt till andel i inteckningen som enligt vad som är särskilt föreskrivet kan tillkomma gäldenären. Denna lag träder i kraft den 1 januari

12 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument dels att 1 kap. 1 och 5 kap. 1 samt rubriken närmast före 5 kap 1 skall ha följande lydelse, dels att det skall införas en ny paragraf 5 kap. 3 av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 4 I denna lag betyder finansiellt instrument: fondpapper och annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden, fondpapper: aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som för hans räkning förvarar aktiebrev i ett utländskt bolag (depåbevis), EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, anmält avvecklingssystem: vad som anges i 2 lagen (1999:000) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden. Avtal om avräkning och tilläggssäkerheter Avräkning, tilläggssäkerheter och tillämplig lag Har två parter, vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter eller åtaganden eller med valuta, träffat ett avtal om att de förpliktelser som uppkommer vid handeln dem emellan skall avräknas mot varandra, och innehåller avtalet ett villkor som innebär att en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall en av parterna försätts i konkurs, gäller villkoret mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. 5 kap. 1 5 Ett avtal mellan två parter vid handel med finansiella instrument, med andra liknande rättigheter och åtaganden eller med valuta, om att förpliktelser dem emellan skall slutavräknas om en av parterna försätts i konkurs, gäller mot konkursboet och mot borgenärerna i konkursen. Detsamma gäller en avräkning av förpliktelser mellan två eller flera deltagare i ett anmält avvecklingssystem, om avräkningen har skett i enlighet med systemets regler. 4 Senaste lydelse 1992: Senaste lydelse 1996:

13 Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären, rekonstruktören och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord. Innehåller ett avtal enligt första stycket ett villkor som innebär att en slutavräkning skall ske av samtliga utestående förpliktelser för det fall företagsrekonstruktion enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion beslutas för en av parterna gäller villkoret mot gäldenären och de borgenärer vars fordringar omfattas av ett offentligt ackord. Denna lag träder i kraft den 1 januari Vid överlåtelse, pantsättning eller annat förfogande över finansiella instrument för vilka aktiebrev, skuldebrev eller annan motsvarande skriftlig handling inte har utfärdats eller, där en sådan handling har utfärdats, det genom förvaring eller på liknande sätt har säkerställts att handlingen inte kommer i omlopp skall, när förvärvarens rätt till de finansiella instrumenten har registrerats enligt lag, lagen i det land där registret förs tillämpas beträffande rättsverkningarna i förhållande till andra än parterna. 13

14 3 Ärendet och dess beredning Europaparlamentet och rådet har antagit ett den 19 maj 1998 utfärdat direktiv (98/26/EG) om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper, bilaga 1 (Finalitydirektivet). Direktivet är inriktat på de särskilda risker som föreligger vid avveckling av affärer på finansmarknaderna. Syftet med Finalitydirektivet är att stärka stabiliteten i det finansiella systemet genom att reducera de rättsliga riskerna i system för överföringar av betalningar och finansiella instrument. Direktivet har föregåtts av ett relativt omfattande utredningsarbete inom kommissionen. Efter antagandet har en nordisk arbetsgrupp, tillsatt av de nordiska Finans- och Ekonomiministrarna (MR-Finans), analyserat hur ett införlivande av Finalitydirektivet kan ske. Gruppens rapport finns tillgänglig i Nordisk Ministerråds skriftserie TemaNord 1999:576. Införlivandet av direktivet har också diskuterats vid tre möten i Bryssel under ledning av tjänstemän vid kommissionen. Protokollen från mötena i Bryssel finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Fi1999/2510). En promemoria om Finalitydirektivets införlivande med svensk rätt har upprättats på Finansdepartementet. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finans-departementet (dnr Fi1999/2510). Ett yttrande har även inhämtats från Europeiska centralbanken, se bilaga 3. Lagrådet Regeringen beslutade den 30 september 1999 att inhämta lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet har lämnat ett antal synpunkter på utformningen av lagtexten. Synpunkterna avser såväl sakfrågor som frågor av mer redaktionell art. Lagrådets synpunkter behandlas under de avsnitt i propositionen som de hänför sig till eller i författningskommentaren. Regeringen har i propositionen i allt väsentligt följt Lagrådets yttrande. Vid behandlingen av reglerna om överklagande av beslut rörande avvecklingssystem har Lagrådet aktualiserat två principfrågor. Den första rör instansordningen och den andra möjligheten till s.k. dröjsmålstalan. Lagrådets yttrande i dessa delar behandlas särskilt i avsnitt

15 4 Närmare om direktivets innehåll 4.1 Bakgrund I Sverige och i andra länder handlas dagligen finansiella instrument och valutor för mycket betydande belopp. Enbart i Sverige uppgår den dagliga omsättningen till flera hundra miljarder kronor. Kopplingarna mellan handeln med finansiella instrument och handeln med valutor är starka. Denna handel har också mycket starka kopplingar till betalningssystemet, eftersom de stora betalningsflöden som genereras av handeln i olika finansiella instrument och i valutor svarar för en betydande del av det samlade flödet i det kommunikationsnät och i de fordringsrättsliga kedjor mellan banker, clearingorganisationer och centralbanker som utgör betalningssystemet. I fortsättningen utnyttjas begreppet finansmarknaden som samlingsbegrepp för värdepappers- och valutamarknaden samt betalningssystemet. Förändringarna på finansmarknaderna världen över har under och 1990-talet varit stora. Välkända kännetecken för denna period är framstegen inom data- och kommunikationsteknologi, avregleringarna på finansmarknaderna, finansiella innovationer och en intensifierad global konkurrens. Under denna period har den svenska finansmarknaden blivit en del av den internationella finansmarknaden. Utvecklingen har åtföljts av en kraftig ökning av omsättningen på finansmarknaderna världen över. På finansmarknaderna förekommer risker för aktörerna men också för det finansiella systemet. Det kan vara fråga om finansiella risker som kredit- och likviditetsrisker men också rättsliga och operativa risker. Vad händer om någon av aktörerna inte kan fullgöra sina förpliktelser? Kan problem för en eller flera aktörer sprida sig till andra aktörer i det finansiella systemet och därmed hota systemets stabilitet? Detta är viktiga frågor. Den ovan beskrivna utvecklingen på finansmarknaderna har medfört en ökad riskmedvetenhet. Lagstiftare, tillsynsmyndigheter, centralbanker och inte minst aktörerna själva strävar alla efter att begränsa exponeringarna och riskerna på dessa marknader. Det nu aktuella direktivet är framför allt inriktat på de särskilda risker som föreligger vid avveckling av affärer på finansmarknaderna. Syftet med Finalitydirektivet är att stärka stabiliteten i det finansiella systemet genom att reducera de rättsliga riskerna vid avvecklingen i system för överföringar av betalningar och värdepapper (nedan avvecklingssystem). Vad avses då med rättsliga risker i avvecklingssystem? Det är i första hand fråga om risker förenade med regelsystemet som sådant vid en aktörs oförmåga att fullfölja sina åtaganden eller förpliktelser, närmast på grund av insolvens. Det kan råda osäkerhet om vilka följder ett insolvensbeslut får för genomförda transaktioner i ett avvecklingssystem. Är en genomförd nettning hållbar eller föreligger risk att den måste backas. Detta är ett allvarligt osäkerhetsmoment. Ett annat problem är om en transaktion eller ett uppdrag i ett avvecklingssystem, t.ex. en betalning eller en leverans av värdepapper, kan återkallas av en konkursförvaltare eller eventuellt av någon annan tredje man. Vidare kan föreligga osäkerhet om i vilken utsträckning ställd säkerhet kan utnyttjas för att 15

16 täcka en insolvent deltagares exponering. Vid gränsöverskridande transaktioner eller transaktioner mellan aktörer med säte i olika jurisdiktioner tillkommer dessutom att det kan föreligga osäkerhet om vilket lands lag som är tillämplig på transaktionerna och ställda säkerheter vid en aktörs insolvens. En annan situation är att det inte föreligger osäkerhet om regelsystemet som sådant utan att regelsystemet innehåller regler vid en aktörs insolvens som är mindre väl anpassade till finansmarknadernas funktion. Ett särskilt uppmärksammat exempel är en regel eller princip som brukar kallas "zero-hour rule". Den innebär att effekterna av ett beslut om konkurs backas till midnatt (kl ) dagen för konkursbeslutet. Om behörig instans fattar ett konkursbeslut kl , medför denna regel att effekterna av beslutet anses ha inträtt redan vid midnatt (kl ) samma dag. Efter denna tidpunkt anses de inskränkningar av konkursgäldenärens rätt att förfoga över sina tillgångar som är förenade med konkursbeslutet ha inträtt. Transaktioner som vidtagits av konkursgäldenären efter den tidpunkten, exempelvis betalningar eller leveranser av värdepapper, är då i princip ogiltiga. Nettning, avveckling och avvecklingssystem utgör viktiga begrepp i Finalitydirektivet. Dessa begrepp bör därför inledningsvis utvecklas något. Finalitydirektivet behandlar det avslutande ledet vid en transaktion på finansmarknaden. En transaktion kan ha genomgått flera led innan den faktiskt avslutas genom leverans och betalning. Vid transaktioner med finansiella instrument och valuta går det vanligen viss tid mellan affärsavslutet och avvecklingen av transaktionerna. För närvarande sker avvecklingen i Sverige på aktiemarknaden tre dagar (bankdagar) efter avslut. Detta brukar beskrivas som att avvecklingen sker T+3. T står därvid för trade day. 6 På penningmarknaden avvecklas obligationsaffärer T+3 och affärer med korta papper, t.ex. statsskuldväxlar, T+2. Vid valutahandeln sker avvecklingen på spotmarknaden 7 T+2. Vid affärer med derivatinstrument kan tiden mellan avslut och avvecklingen av affären vara betydligt längre. Löptider på tre och sex månader är vanliga men även längre löptider kan förekomma. En viktig fråga vid hanteringen av risker på finansmarknaden är att förkorta avvecklingstiden. Denna fråga behandlas emellertid inte i Finalitydirektivet som i stället är fokuserat på de särskilda riskerna vid själva avvecklingen (se prop. 1995/96:50 s. 46 om avvecklingstiden). Med avvecklingssystem avses i direktivet system för nettning och avveckling av överföringsuppdrag mellan systemets deltagare avseende finansiella instrument och betalningsmedel inklusive valuta. Med svenskt språkbruk är det närmast fråga om sådan verksamhet som bedrivs av clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare. Med 6 Med utgångspunkt för dagen för avvecklingen av transaktionen kan tiden mellan avslut och avveckling i stället beskrivas som S-3. S står därvid för settlement day (avvecklingsdag). Marknadsplatser såsom börser utgår från avslutsdagen medan clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare vanligen har avvecklingsdagen som utgångspunkt vid sin tidsberäkning. 7 När den köpta eller sålda valutan levereras omedelbart (T+2) används uttrycket spotmarknaden. Jämför handel med valutaderivat. 16

17 avveckling avses fullgörande av parternas förpliktelser i avvecklingssystemet att betala eller att leverera finansiella instrument genom överförandet av betalningsmedel eller finansiella instrument. Beträffande avvecklingen anges stundtals att den är slutgiltig. 8 I vissa system sker en preliminär överföring av exempelvis betalningsmedel eller finansiella instrument men överföringen eller med andra ord avvecklingen blir inte slutgiltig förrän vissa villkor har uppfyllts. Det kan t.ex. vara så att avvecklingen blir slutgiltig först vid ett visst klockslag eller att en bekräftelse krävs av att en eventuell motprestation har fullgjorts i ett annat system. 9 VPC AB (tidigare Värdepapperscentralen VPC AB) intar i Sverige en central roll vad avser kontoföring, clearing och avveckling av i första hand aktier och obligationer registrerade i VPC:s kontosystem. VPC administrerar avvecklingen av dessa affärer genom att bl.a. kontrollera aktörernas förmåga att fullfölja sina åtaganden, räkna ut och netta aktörernas betalningsförpliktelser samt avveckla leveranserna av instrument genom att flytta instrumenten i VPC:s kontosystem från ett konto till ett annat konto. Betalningsledet vid affärer som registreras hos VPC, avvecklas slutgiltigt i Riksbankens system för stora betalningar (RIX-systemet). På valutamarknaden finns det för närvarande ingen central organisation i Sverige för clearing och avveckling utan avvecklingen sker direkt mellan aktörerna eller som en del av aktörernas betalningar i RIX-systemet. På derivatmarknaden sker en betydande del av clearingen och avvecklingen hos OM Stockholm AB (OM). Det gäller inte bara sådana derivatinstrument som handlas på OM:s marknadsplats, utan OM clearar och avvecklar även en stor del av OTC-handeln 10 med räntederivat. OM går in som central motpart i alla affärer organisationen clearar. När det gäller stora betalningar så avvecklas dessa slutligt i RIXsystemet. Detta gäller även betalningar som härrör från clearingen och nettningen i VPC och OM. Därutöver bör nämnas att en stor mängd betalningar nettas mellan kreditinstituten i Bankgirocentralen BGC AB:s system varefter nettobeloppen slutligt avvecklas i RIX-systemet. Avvecklingen av förpliktelserna kan ske brutto eller netto. Vid bruttoavveckling sker avvecklingen av betalningar eller leveranser enligt principen affär för affär, dvs. en överföring sker av hela beloppet eller samtliga finansiella instrument som affären avser (gross settlement eller trade for trade settlement). En sådan avveckling i realtid 11 förordas av centralbankerna som det säkraste sättet att avveckla förpliktelser. System 8 Uttrycket att avvecklingen är oåterkallelig (irrevocable) förekommer också. Detta uttryck leder närmast tanken till frågan om en återkallelse kan ske eller inte av en betalning eller en leverans av finansiella instrument. 9 Att system för avvecklingen av värdepappersaffärer kan ha olika metoder framgår av den s.k. DVP-rapporten, Delivery Versus Payment in Securities Settlement System, Basel (1992), i vilken tre olika modeller har identifierats. 10 Prefixet OTC (Over the Counter, ungefär handel över disk) används i sammansättning för att beteckna sådan handel som sker direkt mellan parterna i motsats till affärer som görs upp på en marknadsplats. OTC används också i sammansättning med marknad, instrument och clearing. 11 Realtid innebär att transaktionen (betalningen eller leveransen) i princip skall avvecklas omedelbart efter den har lagts in i systemet. Se även rapporten Real-Time Gross Settlement, utgiven av Bank for International Settlement (BIS) i mars

18 som avvecklar på sådant sätt kallas RTGS-system (Real Time Gross Settlement, RTGS). Avvecklingen av betalningsförpliktelser i centralbankssystemen inom EU skall ske brutto i realtid. Om avvecklingen sker netto har den föregåtts av en nettning. Nettning kan närmast beskrivas som ett kvittnings- eller utjämningsförfarande som utöver betalningsförpliktelser även kan omfatta skyldighet att leverera finansiella instrument. Genom nettningen kan den faktiska utväxlingen av prestationer finansiella instrument, valuta eller betalningsmedel minskas avsevärt. Den nettning som är av intresse i detta sammanhang är sådan som är bindande för parterna och således reducerar varje parts förpliktelser till ett mindre antal, i vissa fall till en enda förpliktelse. Syftet med nettningen är att förpliktelserna genom denna helt eller delvis slutligt skall avvecklas. Nettning kan ske mellan två parter (bilateral nettning) eller mellan flera parter (multilateral nettning). Beträffande multilateral nettning bör anmärkas att termen kan beteckna olika juridiska figurer. Den används således ofta för att beskriva ett system med en central motpart (clearingorganisation) utan att därvid avse något annat än att clearingorganisationen har ett antal medlemmar. Det vanliga vid system med central motpart är att nettningen rent juridiskt är bilateral, central motpart clearingmedlem. Clearingorganisationen går in som part vid varje affär som organisationen clearar, dvs. som köpare gentemot säljaren respektive säljare gentemot köparen (substitution). Multilateral nettning av innebörd att B kvittar sin skuld till A med användande av C:s fordran på A förekommer främst i betalningssystem. Ett annat sätt att se på multilateral nettning, med frångående av kvittningsprincipen, är att bygga på det avtal parterna har ingått. Resultatet av nettningen är därmed endast en konsekvens av avtalet dem emellan om att förpliktelserna skall avräknas eller utjämnas. Nettning kan avse förfallna förpliktelser men även ännu inte förfallna förpliktelser. Det är relativt vanligt vid sådana affärer på finansmarknaden som innebär ett positionstagande, t.ex. med derivatinstrument, att parterna har avtalat att varje ny affär mellan parterna avseende visst eller vissa instrument medför att det gamla avtalet ersätts med ett nytt avtal (nettning genom novation). Denna juridiska teknik har samma syfte som avtal om close-out netting och settlement netting, nämligen att minska exponeringen mellan parterna om en av parterna fallerar. Innebörden av sistnämnda avtalstyper är att en avräkning mellan parterna innefattande även framtida förpliktelser skall göras om en av parterna fallerar, t.ex. går i konkurs, och att denna avräkning skall vara bindande. Beträffande nettning bör man hålla i sär sådan nettning som innebär en utjämning av förpliktelserna mellan två eller flera parter från den nettouträkning ett institut gör för att beräkna den egna positionen, t.ex. för att kontrollera sin riskexponering eller för att beräkna kapitalkrav. Indelning av riskerna kan ske på olika sätt. En indelningsgrund är motpartsrisker, som är kopplade till brister hos motparten, och andra risker. Med andra risker avses exempelvis operativa och rättsliga risker. Motpartsriskerna kan i sin tur indelas efter flera kriterier. Kreditrisken innebär risken att motparten inte alls kan stå för sina förpliktelser. 18

19 Likviditetsrisken innebär att fullgörandet av förpliktelsen inte sker i rätt tid. Med en annan infallsvinkel kan man skilja mellan kapitalrisk och ersättningskostnadsrisk (marknadsrisk). I stället för uttrycket kapitalrisk (capital risk) kan med fördel användas begreppet full kreditrisk. 12 Denna risk innebär att parten riskerar att förlora hela det värde som affären gäller. Den andra risken, ersättningskostnadsrisken, innebär att om ena parten fallerar, den andra parten inte behöver fullgöra sin del men kan vara tvungen att göra en ersättningsaffär till ett annat, sämre pris eller till en högre kostnad. Om man inte tillämpar ett system där betalning eller leverans sker om och endast om motprestationen samtidigt fullgörs uppkommer full kreditrisk. Tillämpas ett system för samtidig leverans mot betalning (DVP, delivery versus payment) eller betalning mot betalning (PVP, payment versus payment) kan risken reduceras till en ersättningskostnadsrisk. Vid handeln på valutamarknaden föreligger särskilda svårigheter att få till stånd en samtidig avveckling. Det sammanhänger med att transaktioner i enskilda valutor avvecklas i de nationella betalningssystemen där tidzonsskillnaderna medför att det ena ledet inte avvecklas samtidigt som det andra ledet. Full kreditrisk vid valutahandel kallas ofta Herstatt-risk. 13 En affär på valutamarknaden är ett exempel på att transaktioner på finansmarknaden kan ha två ben eller led. Vid t.ex. ett köp av USD utgör leveransen av USD det ena benet medan det andra består av leveransen eller betalningen i SEK. Leverans och betalning kan ske i ett och samma system, men det är mycket vanligt att avvecklingen av de båda benen i en affär sker i skilda system. Exempelvis sker leveransen av aktier och obligationer i VPC:s system medan betalningen slutligt avvecklas i RIXsystemet. För att full kreditrisk inte skall uppkomma vid avvecklingen krävs att avvecklingen av de båda benen sker samtidigt och, därtill, att avvecklingen av båda benen är slutgiltig. Kan avvecklingen av det ena benet angripas eller backas kan full kreditrisk uppkomma. Analysen av avvecklingens slutgiltighet är en särskilt viktig fråga när de båda benen avvecklas i skilda länder och jurisdiktioner. Full kreditrisk och även övriga risker är inte unika för finansmarknaderna. Företag och hushåll hanterar dagligdags sådana risker. Den väsentliga skillnaden mellan den finansiella och reala ekonomin är att ett fallissemang av en bank eller annan stor aktör på finansmarknaden riskerar att få mycket mer omfattande verkningar och ett snabbare förlopp än vad som gäller exempelvis vid ett industriföretags konkurs. 12 Se Finansmarknadsrapport I denna rapport har Riksbanken studerat de svenska bankernas motparts- och avvecklingsrisker. Med motpartsrisk avses därvid sådana risker som uppstår i en affär där ena parten enligt avtal får en fordran i någon form på den andra parten. Exempel på sådana affärer är vanliga lån och terminsaffärer. Avvecklingsrisken i sin tur är den risk som uppkommer efter ett avslut, t.ex. ett köp av statsobligationer, att motparten inte kan fullfölja affären, dvs. leverera obligationerna. Motpartsriskerna uppstår genom att aktörerna tar positioner gentemot motparterna, medan avvecklingsrisken uppstår i samband med transaktioner eller flöden. 13 Den sistnämnda benämningen refererar till de problem som uppstod år 1974 när en aktör på valutamarknaden, Bankhaus Herstatt, ställde in betalningarna. 19

20 De nu behandlade riskerna kan medföra förluster för den eller de parter som har affärer med en fallerande part. Sådana förluster kan i sin tur leda till att dessa inte kan fullgöra sina förpliktelser mot sina motparter. En sådan störning kan således om den aktualiseras sprida sig till andra aktörer och andra marknader (s.k. dominoeffekt). I värsta fall kan en sådan störning hota det finansiella systemets stabilitet. Denna risk brukar kallas systemrisk. Systemrisk kan definieras som risken för plötsliga och oförutsedda händelser som skadar det finansiella systemet i sådan omfattning att hela ekonomin skadas. För att en risk skall kvalificeras som en systemrisk har ställts upp krav på att effekterna av en störning skall kunna sprida sig i och hota hela det finansiella systemet, inte endast en del av det (se prop. 1997/98:71 s.75 och 76). Finalitydirektivet syftar som ovan nämnts till att stärka stabiliteten i det finansiella systemet genom att reducera de rättsliga riskerna vid avvecklingen i system för överföringar av betalningar eller värdepapper. De rättsliga riskerna hänför sig därvid som nämnts främst till frågan om ett visst förfarande eller en viss överenskommelse är giltig enligt den tillämpliga nationella rätten. Det kan exempelvis vara fråga om rätten att återkalla en betalning, om en genomförd nettning kan backas eller om en överföring är slutgiltig eller inte. Ett annat exempel är om ställande av säkerhet har skett på riktigt sätt. Denna bedömning kan vara relativt enkel om det genom t.ex. lagreglering eller rättsfall slagits fast att ett visst förfarande är giltigt eller ogiltigt. I sådana fall förekommer ingen nämnvärd osäkerhet. I många fall kan emellertid frågan vara svårbedömd eftersom det saknas lagreglering eller vägledande rättsfall. Ett exempel på en sådan fråga som relativt nyligen behandlats är om nettningsöverenskommelser är giltiga enligt svensk rätt (se nedan och prop. 1994/95:130 s. 12 och 13). Deltagarna i ett system för överföringar av betalningar eller värdepapper kan genom avtal reglera de flesta juridiska frågorna i förhållandet mellan dem, t.ex. när en betalning skall vara slutgiltig. Det kan emellertid förekomma att en part enligt tvingande rätt har möjlighet att trots avtalet, t.ex. återkalla en betalning. Mer problematiskt är emellertid förhållandet till tredje man. Frågan om exempelvis en övergång av äganderätt har skett med bindande verkan mot tredje man i ett system är ett sakrättsligt spörsmål vilket parterna i affären enligt allmänna principer saknar frihet att avtala om med giltighet mot denne tredje man. Den fråga som därvid främst aktualiseras är om en insolvent deltagares konkursbo kan angripa vissa transaktioner genom att återkalla en betalning eller bryta upp en fullgjord nettning. Finalitydirektivet är särskilt inriktat på de problem som kan uppstå vid en gränsöverskridande transaktion. Ett av syftena med Finalitydirektivet är att underlätta för gränsöverskridande transaktioner. Det vanligaste har varit att en aktör vid affärer på en utländsk marknad har utnyttjat en inhemsk bank som lokalt ombud (local custodian) på denna marknad. Detta ombud har förvarat den utländska aktörens innehav av finansiella instrument och även skött clearingen och avvecklingen av aktörens affärer. På betalningssidan har bankerna utnyttjat ett system med s.k. korrespondentbanker. Numera har det blivit allt vanligare att en aktör från 20

21 ett land kan ha direkt tillträde som fjärrmedlem till clearingverksamhet och kontoföring i ett annat land. Det var tidigare ovanligt med fjärrmedlemmar hos nationella clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare. Investeringstjänstedirektivet (ISD) innebär en rätt för vissa värdepappersföretag att få sådant tillträde och en motsvarande skyldighet för medlemsstaterna (och EES-länderna) att medge fjärrmedlemskap. För en aktör med affärer på många marknader i skilda länder kan det vara dyrt och komplicerat att vara fjärrmedlem eller att utnyttja ett eget nätverk av lokala ombud. I stället för att bygga upp en egen organisation för dessa funktioner kan aktören utnyttja ett institut som s.k. global custodian. Ett sådant institut, vanligen en stor, internationellt verksam bank, fungerar då som länk till ett stort antal marknader för sina kunder. Genom sitt nätverk av lokala ombud och egna filialer sköter en global custodian förvaringen av kundernas finansiella instrument och avvecklingen av affärer med sådana instrument. Betalningsledet av en affär på finansmarknaden avvecklas dock ofta i centralbankssystemet eller i ett betalningssystem med kopplingar till centralbankens system. Den dominerande ordningen är därvid att betalningen sker genom en inhemsk bank som den utländske aktören har som lokalt ombud. Vid sidan av lokala ombud, global custodian, fjärrmedlemskap och korrespondentbanker har andra länkar mellan marknader och avvecklingssystem byggts upp. Sedan januari 1999 kan, förutom betalningar i svenska kronor, även betalningar i euro avvecklas i RIXsystemet. I samband med att den tredje och sista etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) genomfördes den 1 januari 1999 sammanlänkades de nationella interbanksystemen inom det Europeiska centralbankssystemet (ECBS) i ett gemensamt nätverk. Nätverket benämns Target (Trans-European Automated Real-time Gross settlement Express Transfer system) och är ett betalningssystem för bruttoavveckling i realtid av gränsöverskridande stora betalningar i euro. I Target har Riksbankens system för avveckling av eurobetalningar (euro- RIX eller E-RIX) länkats samman med motsvarande system i de övriga medlemsländerna samt med den Europeiska centralbankens (ECB) betalningssystem. E-RIX utgör således en integrerad del i Target. Target har en decentraliserad struktur och kan beskrivas som ett bilateralt nätverk mellan de enskilda centralbankerna. Kommunikationen sker via SWIFT, som är ett internationellt system för elektronisk kommunikation av betalningsmeddelanden. ECB utfärdar regler om Target samt ansvarar för skötsel och kontroll av systemet. Target bygger på att centralbankerna agerar som korrespondentbanker för varandra. Riksbanken, liksom övriga centralbanker inom EU, håller konton för samtliga centralbanker inom EU. En betalning från t.ex. en svensk bank till en utländsk bank inom EU går från den svenska bankens konto i RIX till den aktuella utländska centralbankens konto i RIX, och därifrån till den mottagande bankens konto i den utländska centralbankens system. Ett annat gränsöverskridande betalningssystem är den s.k. EBAclearingen som avvecklar betalningar i euro mellan europeiska banker. 21

22 Även på värdepapperssidan finns det länkar mellan avvecklingssystemen. Det rör sig här om länkar mellan nationella värdepappersförvarare och de s.k. internationella clearingorganisationerna Cedel och Euroclear. Även mellan nationella värdepappersförvarare finns det länkar. Målet för samarbetet mellan de nationella europeiska värdepappersförvararna i ECSDA (European Central Securities Depositories Association) är att skapa ett nät av bilaterala länkar inom EU och på detta sätt underlätta gränsöverskridande transaktioner inom unionen. Den största skillnaden mellan en nationell transaktion och en gränsöverskridande transaktion är att det vid en gränsöverskridande transaktion kan uppkomma frågor om tillämplig lag för transaktionen, dvs. den aktualiserar lagvalsfrågor och kollisionsregler. När det gäller lagvalsfrågan kan parterna, eller deltagarna i ett system, själva bestämma vilket lands lag som skall tillämpas på tvistefrågor som kan uppkomma mellan dem. Om parterna själva inte har gjort något val tillämpas i Sverige den individualiserande metoden. Domstolen har därvid att fastställa vilket lands lag som har den starkaste anknytningen till ett rättsförhållande. Parterna kan således bestämma vilket lands lag som skall gälla för tvister dem emellan rörande en transaktion (obligationsrättsliga frågor). Däremot förfogar inte parterna över vilket lands lag som skall gälla beträffande transaktionens giltighet gentemot tredje man (sakrättsliga frågor). I den internationella privat- och processrätten finns det regler om vilket lands lag som skall tillämpas. Den principiella utgångspunkten är att de sakrättsliga verkningarna skall bedömas enligt lagen i det land där egendomen befann sig när rätten i fråga uppkom. Utgående från att mer än ett lands lag skulle kunna bli tillämplig kallas denna typ av bestämmelse internationellt för conflicts of law (lagkonflikt). I Sverige betecknas dessa som kollisionsregler. Inte heller kan parterna reglera vilket lands lag som skall tillämpas vid konkurs. Riskerna vid handeln på finansmarknaden samt olika åtgärder för att hantera dessa risker har behandlats relativt utförligt i Clearingutredningens betänkande (SOU 1993:114 s ) och i propositionen Clearingverksamhet m.m. (prop. 1995/96:50 s ). Beträffande riskerna, särskilt den s.k. systemrisken, kan även hänvisas till propositionen Förstärkt tillsyn över börser (prop. 1997/98:71 s ). Clearingutredningens betänkande kan sägas utgöra utgångspunkten för behandlingen av frågor rörande nettning, clearing och avveckling i Sverige. Utredningens förslag till reglering av hållbarheten av bilateral nettning behandlas i prop. 1994/95:130 Avtal om avräkning (nettning) vid handel med finansiella instrument och valuta. I prop. 1995/96:50 Clearingverksamhet m.m. utvidgades bestämmelserna om clearing och avveckling i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet (LBC). Tillståndsplikt infördes för i princip all clearingverksamhet avseende finansiella instrument och betalningar inklusive valuta. Ställande av säkerheter på finansmarknaderna, särskilt s.k. tilläggssäkerhet, behandlas i prop. 1996/97:42 Tilläggssäkerheter vid handel med finansiella instrument och valuta. Reglerna för kontoföring av finansiella instrument har också relativt nyligen ändrats och moderniserats genom bl.a. tillkomsten av en ny lag, 22

1. Promemorians huvudsakliga innehåll

1. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria 1999-07-15 Fi1999/2510 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen PM om Finalitydirektivets införlivande med svensk rätt 1. Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att en

Läs mer

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */ Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om avvecklingens slutgiltighet och säkerheter /* KOM/96/0193 slutlig - COD 96/0126 */ Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 207, 18/07/1996

Läs mer

Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter

Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter Lagrådsremiss Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 februari 2011 Peter Norman Katarina Back (Finansdepartementet)

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 11. 6. 98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 166/45 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och

Läs mer

Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter

Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter Finansutskottets betänkande Moderniserade regler för avvecklingssystem och finansiella säkerheter Sammanfattning I betänkandet behandlas proposition 2010/11:95 Moderniserade regler för avvecklingssystem

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar Utfärdad den 5 april 2018 Publicerad den 11 april 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen (2011:755)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; Utkom från trycket den 2 maj 2012 utfärdad den 19 april 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om lagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-11 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om investerarskydd; SFS 1999:158 Utkom från trycket den 8 april 1999 utfärdad den 18 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Inledande bestämmelser 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument; SFS 2005:558 Utkom från trycket den 5 juli 2005 utfärdad den 16 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar; SFS 2007:570 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande

Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU29 Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument Publicerad den 11 juni 2019 Utfärdad den 5 juni 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om lagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2006:536 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad

Läs mer

Vissa frågor vid tillämpning av regelverket om insättningsgaranti

Vissa frågor vid tillämpning av regelverket om insättningsgaranti Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Vissa frågor vid tillämpning av regelverket om insättningsgaranti Fi2019/00437/B Februari 2019 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås vissa

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2015:184 Utkom från trycket den 9 april 2015 utfärdad den 26 mars 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling 0994.fm Page 1 Tuesday, uly 1, 2014 1:52 PM Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:911) om avgifter för prövningen av ärenden hos Finansinspektionen; Utkom från trycket den

Läs mer

Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Avvecklingssystem som inte omfattas av EU:s regelverk och föreskrifter om produktingripande Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 augusti 2018 Per Bolund Anna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd; SFS 2004:65 Utkom från trycket den 2 mars 2004 utfärdad den 19 februari 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument; SFS 2005:382 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution; SFS 2017:706 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 kap.

Läs mer

Lagrådsremiss. Finansiella säkerheter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Finansiella säkerheter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Finansiella säkerheter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 april 2004 Gunnar Lund Lars Afrell (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I

Läs mer

Förord. Visby i april 2010. Mikael Mellqvist

Förord. Visby i april 2010. Mikael Mellqvist Förord Europaparlamentet och rådet antog den 6 maj 2009 direktiv 2009/44/EG om ändring av det s.k. finalitydirektivet (98/26/EG) och det s.k. säkerhetsdirektivet (2002/47/EG), vad gäller sammanlänkade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:991 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 121/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om finansiella säkerheter och vissa lagar som har samband med den

Lag. RIKSDAGENS SVAR 121/2003 rd. Regeringens proposition med förslag till lag om finansiella säkerheter och vissa lagar som har samband med den RIKSDAGENS SVAR 121/2003 rd Regeringens proposition med förslag till lag om finansiella säkerheter och vissa lagar som har samband med den Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition

Läs mer

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k Till riksdagen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 O0 Fax +46 8 21 05 31 registrator@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2003-1035-DIR Framställan om vissa ändringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2015:397 Utkom från trycket den 26 juni 2015 utfärdad den 17 juni 2015. Enligt riksdagens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument; SFS 2006:454 Utkom från trycket den 7 juni 2006 utfärdad den 24 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 att 24 kap.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden; SFS 2006:451 Utkom från trycket den 7 juni 2006 utfärdad den 24 maj 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Säkerheter vid clearing hos central motpart. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Säkerheter vid clearing hos central motpart. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Säkerheter vid clearing hos central motpart Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Peter Norman Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2006:1387 Utkom från trycket den 15 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt; SFS 2004:1182 Utkom från trycket den 15 december 2004 utfärdad 2 december 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Säkerheter vid clearing hos central motpart

Säkerheter vid clearing hos central motpart Ds 2013:68 Säkerheter vid clearing hos central motpart Finansdepartementet Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Säkerheter vid clearing hos central motpart

Säkerheter vid clearing hos central motpart Finansutskottets betänkande Säkerheter vid clearing hos central motpart Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition Säkerheter vid clearing hos central motpart (prop. 2013/14:111). I

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2013:455 Utkom från trycket den 12 juni 2013 utfärdad den 30 maj 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution; SFS 2017:1310 Utkom från trycket den 28 december 2017 utfärdad den 18 december 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av elektroniska pengar; SFS 2002:149 Utkom från trycket den 16 april 2002 utfärdad den 4 april 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2000:444 Utkom från trycket den 14 juni 2000 utfärdad

Läs mer

R 5514/1999 1999-08-19. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5514/1999 1999-08-19. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5514/1999 1999-08-19 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 juli 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över promemoria om Finalitydirektivets

Läs mer

Bemyndigande för produktingripande enligt Mifir och Priips-förordningen

Bemyndigande för produktingripande enligt Mifir och Priips-förordningen PROMEMORIA Datum 2018-06-04 FI Dnr 18-10503 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 408 980 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Bemyndigande för produktingripande

Läs mer

TARGET2- Suomen Pankki

TARGET2- Suomen Pankki REGLER OM AUTOMATISK KOLLATERALISERING I TARGET 2-SUOMEN PANKKI Definitioner automatisk kollateralisering: intradagskredit som en nationell centralbank i euroområdet beviljar i centralbankspengar till

Läs mer

Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna

Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna Civilutskottets betänkande Lagvalsregler på civilrättens område - Rom I- och Rom II-förordningarna Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet den tidigare regeringens proposition 2013/14:243 Lagvalsregler

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15. Internationell rättslig hjälp i brottmål 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Nina Pripp. Internationell rättslig hjälp

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen Publicerad den 19 juni 2019 Utfärdad den 5 juni 2019 Regeringen föreskriver

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-04-14 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Investeringsfondsfrågor Enligt

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:70

Regeringens proposition 2011/12:70 Regeringens proposition 2011/12:70 Europeiskt tillsynssamarbete på finansmarknadsområdet Prop. 2011/12:70 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 2 februari 2012 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10. Ändrade kapitaltäckningsregler

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10. Ändrade kapitaltäckningsregler LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ändrade kapitaltäckningsregler

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713); SFS 2000:623 Utkom från trycket den 11 juli 2000 utfärdad den 8 juni 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen Publicerad den 28 juni 2018 Utfärdad den 20 juni 2018 Regeringen föreskriver

Läs mer

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum 12.6.2003

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum 12.6.2003 PRESENTATIONSBLAD J U S T I T I E M I N I S T E R I E T Författare (uppgifter om organet: organets namn, ordförande, sekreterare) Arbetsgruppen för finansiella säkerheter Ordförande: Marjut Jokela Sekreterare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar; SFS 2017:655 Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 22 juni 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 14/2013

Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Föreskrifter och anvisningar 14/2013 Handelsparter från tredjeland Dnr FIVA 15/01.00/2013 Utfärdade 10.6.2013 Gäller från 1.7.2013 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om inlåningsverksamhet; SFS 2004:299 Utkom från trycket den 2 juni 2004 utfärdad den 19 maj 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde 1 Denna

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning 2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14 13970 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av en ny förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument; SFS 2007:365 Utkom från trycket den 13 juni 2007 utfärdad den 31 maj 2007. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Direktionen Stabsavdelningen/Riskenheten Riskchefen

Direktionen Stabsavdelningen/Riskenheten Riskchefen Regel BESLUTSDATUM: BESLUT AV: GÄLLER FRÅN: ANSVARIG AVDELNING: FÖRVALTNINGSANSVARIG: 2017-05-22 Direktionen 2017-05-22 Stabsavdelningen/Riskenheten Riskchefen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 17 december 2012 750/2012 Lag om värdepapperskonton Utfärdad i Helsingfors den 14 december 2012 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; SFS 2013:579 Utkom från trycket den 28 juni 2013 utfärdad den 19 juni 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ackreditering och teknisk kontroll; SFS 2011:791 Utkom från trycket den 27 juni 2011 utfärdad den 16 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Tillämpningsområde

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 23.8.2008 C 216/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 7 augusti 2008 över ett förslag till ett direktiv om ändring

Läs mer

1. Introduktion och syfte 1.1. Reglerna i detta dokument fastställer de grundläggande principerna för acceptabla placeringar.

1. Introduktion och syfte 1.1. Reglerna i detta dokument fastställer de grundläggande principerna för acceptabla placeringar. Regel BESLUTSDATUM: 2016-03-16 BESLUT AV: Direktionen GÄLLER FRÅN: 2016-03-16 ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen/Riskenheten FÖRVALTNINGSANSVARIG: Riskchefen HANTERINGSKLASS: Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet; SFS 2017:1191 Utkom från trycket den 8 december 2017 utfärdad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617); SFS 1999:222 Utkom från trycket den 4 maj 1999 utfärdad den 15 april 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bankrörelselagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-09-27 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Svante O. Johansson. Effektiv bekämpning av marknadsmissbruk

Läs mer

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler

Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 372, 31/12/1985 s. 0031-0033

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden Publicerad den 13 december 2018 Utfärdad den 6 december 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Lärobok i kapitalmarknadsrätt

Lärobok i kapitalmarknadsrätt Lars Afrell Hakan Klahr Per Samuelsson Lärobok i kapitalmarknadsrätt Andra upplagan Norstedts Juridik AB Innehäll Förord 5 Förkortningar 14 Del I Kapitalmarknaden 17 1. Vad är en kapitalmarknad? 19 1.1»Tjäna

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22. Nya regler för elektroniska pengar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-22 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström, f.d. regeringsrådet Lars Wennerström och justitierådet Eskil Nord. Nya regler för elektroniska pengar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Resegarantilag Utfärdad den 20 juni 2018 Publicerad den 28 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag innehåller bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2008:910 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 13 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-09-26 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Ingemar Persson. Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande

Läs mer

Regeringens proposition 2017/18:71

Regeringens proposition 2017/18:71 Regeringens proposition 2017/18:71 Ett par frågor om kontoföring och clearingverksamhet Prop. 2017/18:71 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 januari 2018 Stefan Löfven

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse; SFS 2009:711 Utkom från trycket den 30 juni 2009 utfärdad den 17 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Penningöverföringar. mellan banker. Erik Holst, senior ekonom, 2014

Penningöverföringar. mellan banker. Erik Holst, senior ekonom, 2014 Penningöverföringar mellan banker Erik Holst, senior ekonom, 2014 Vad jag tänker prata om Riksbankens roll i stort Vad är betalningssystemet? Olika typer av betalningar RIX Riksbankens system Andra inblandade

Läs mer

Betänkande En ny lag om värdepappersmarknaden (SOU 2006:50 samt SOU 2006:74)

Betänkande En ny lag om värdepappersmarknaden (SOU 2006:50 samt SOU 2006:74) AD. 41-549/2006 851 81 Sundsvall 2006-08-11 1 (5) Tel: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se bolagsverket.se Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Betänkande

Läs mer

Underlagspromemoria 3E

Underlagspromemoria 3E 2013-03-13 1( 8) Underlagspromemoria 3E Förslag till förordning om förvaltning av inbetalade medel i kärnavfallsfonden En promemoria från arbetsgruppen för regeringsuppdrag avseende översyn av finansieringslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2007:566 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Undantag från skyldigheten att ge in förbindelse om att lämna kontrolluppgift

Undantag från skyldigheten att ge in förbindelse om att lämna kontrolluppgift Lagrådsremiss Undantag från skyldigheten att ge in förbindelse om att lämna kontrolluppgift Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 29 juni 2006 Sven-Erik Österberg Fredrik Löfstedt

Läs mer

Regeringens proposition 2004/05:30

Regeringens proposition 2004/05:30 Regeringens proposition 2004/05:30 Finansiella säkerheter Prop. 2004/05:30 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 16 december 2004 Göran Persson Sven-Erik Österberg (Finansdepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om utgivning av säkerställda obligationer; SFS 2003:1223 Utkom från trycket den 14 januari 2004 utfärdad den 18 december 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-06-13

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-06-13 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-06-13 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Severin Blomstrand och justitierådet Margit Knutsson. Vissa frågor om förfarandet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713); SFS 2006:427 Utkom från trycket den 7 juni 2006 utfärdad den 24 maj 2006. Enlig riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om certifiering av stamnätsföretag för el; SFS 2011:710 Utkom från trycket den 17 juni 2011 utfärdad den 9 juni 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1

Läs mer

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått

Läs mer

(Text av betydelse för EES)

(Text av betydelse för EES) L 87/224 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/582 av den 29 juni 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 avseende tekniska tillsynsstandarder som närmare

Läs mer

Befogenhet att beslagta fisk och annan egendom enligt fiskelagen

Befogenhet att beslagta fisk och annan egendom enligt fiskelagen Lagrådsremiss Befogenhet att beslagta fisk och annan egendom enligt fiskelagen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 11 september 2008 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet)

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-11-28 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Ingemar Persson. Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning

Läs mer

Utgivning av elektroniska pengar (prop. 2001/02:85)

Utgivning av elektroniska pengar (prop. 2001/02:85) Finansutskottets betänkande Utgivning av elektroniska pengar (prop. 2001/02:85) Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2001/02:85 Utgivning av elektroniska pengar.

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-07 Närvarande: F.d. justitieråden Lennart Hamberg och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Genomförande av tobaksproduktdirektivets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter Finansutskottets betänkande Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att de uppgifter som finansiella företag enligt

Läs mer