Tomma hot - bort med skrämselpolitiken

Transkript

1 Tomma hot - bort med skrämselpolitiken Som en del av er kanske vet så är jag en maringeolog (pensionerad sedan 2002) med speciell intresse i Östersjöns utveckling, men under åren har jag hunnit bekanta mig med en massa andra intressanta områden, bl.a, Grönland, Island, två expeditioner till Antarktis, osv. För att återkomma till dagens tema, så har jag ställt upp som en kritiker av den politiskt tillsatta klimatpanelens (IPCC) skrämselpropaganda. Det har jag varit ända sedan deras första klimat-rapport kom ut Mina farhågor har inte minskat under åren, tvärtom, de följande rapporterna som kom ut 1995, 2001 och den senaste förra året, bara gjorde mig ännu mer bekymrad, ty vetenskapen har tyvärr fått ge vika åt politiken. T.o.m vår premiärminister Vanhanen har utsagt sig mycket kraftigt kaikkinainen ilmastonmuutoksen vähättely on lopetettava heti - d.v.s. all opposition mot klimatförändringen bör upphöra omedelbart. M.a.o. med sitt diktat så förbjuder han vetenskaplig debatt runt klimatfrågan. Ett vanligt argument är att utsläppen från fossila bränslen leder till en hotfull uppvärmning av jorden med påföljande väderbetingade katastrofer, så som torka, översvämningar, hetta o köld, spridning av smittosamma sjukdomar, t.ex malaria osv. En del fanatiker förknippar även jordbävningar, tsunamin och t.o.m. vulkanutbrott med utsläppen, för att inte nämna Al Gores insinuering att den tropiska stormen Katrina som härjade i New Orleans, var ett tecken på den av människan förorsakade globala uppvärmningen, vilket naturligtvis är total nonsens. Uttalandet skall ses mot bakgrunden av Al Gores intressen i utsläppshandeln. Växthusgasernas värmande roll När man talar om begränsning av utsläpp så lägger man normalt största vikten på koldioxiden (CO2). Varför? Jo, för att gasen är en av växthusgaserna, som anses hindra jordens värmestrålning ut i rymden och för att den alstras vid förbränning av fossila bränslen, som är ju nersablade av den gröna miljörörelsen. Som vi alla vet är all växtlighet beroende av solljus, vatten och den livsviktiga koldioxiden. Utan koldioxid skulle inte det liv vi ser runtomkring oss vara möjligt. Vi vet också att växthusodlarna brukar tillföra koldioxid i sina växthus just för att öka produktionen av växtmassan. Däremot är det inte lika allmänt känt att vattenångan är en mycket kraftigare växthusgas än CO2. Men att försöka begränsa utsläpp av vattenånga, låter rätt tokigt. Att försöka hindra avdunstning är i praktiken omöjligt. Klimatpanelen anser att den globala uppvärmningen, som har uppmätts sedan den av Celsius uppfunna termometern togs i bruk, mycket sannolikt är ett resultat av människans utsläpp av växthusgaser och då framförallt koldioxid, som bildas bl.a. vid förbränning av fossila bränslen.

2 Hur stor inverkan har då koldioxiden på jordens energi balans? Vi vet ju att solen värmer jorden. Den uppvärmda ytan strålar ut värme (infraröd strålning). En del av det infraröda spektret smiter direkt ut i rymden, men en stor del av värmestrålningen absorberas av växthusgaserna i atmosfären och följaktligen bromsar utflödet av energi. Översta bilden: Strålningsintensiteten under 5525 K röda kurvan vid toppen av atmosfären, Röda fältet utvisar den solenergi, som når markytan (ca 70-75% av totala solstrålningen) K kurvorna (-83 C C) och den blåa delen strålar direkt ohindrat ut i rym den (10-30% av jordens totala strålningsenergi. Total absorption and scattering visar i prosent hur mycket av energin som absorberas och skingras i atmosfären. Water vapor remsan visar vattenångans stora andel av absorptionen och Carbon Dioxide visar de få spektralband där koldioxiden absorberar värmestrålning, och endel av absorptionen samanfaller med vattenångans absorption. Figuren visar också att koldioxidens absorptionsförmåga är praktiskt taget mättad redan vid nuvarande koncentrationer, o.s.v. Då man jämför utstrålningen med absorptionskurvorna för vattenånga och koldioxid, ser man helt tydligt att vattenångan absorberar utstrålningen mycket mer än koldioxiden. Koldioxidens inverkan är m.a.o. närmast marginell, jämfört med vattenångans. Jag skulle gärna höra hur de IPCC-troende bevisar att mera koldioxid i luften skulle höja den globala temperaturen och leda till intensifiering av klimatet.

3 Det bör också påpekas att luften uppvärms förutom genom direkt absorption av värmestrålning även till en stor del av den av solen uppvärmda marken. Detta sker via konvektion, dvs luftmolekylernas uppvärmning genom kontakt med en varmare yta samt genom kollision med uppvärmda växthusgasmolekyler. Vattenångan utgör här en viktig faktor inte bara som en värmeabsorbent, men även som en transportör av värme med vinddrivna luftmassor. Avdunstning från en varm vattenyta (världshaven etc.) sänker ytans temperatur men överför samtidigt energin (värmen) till ovanliggande luften. Vi vet att varm luft stiger uppåt. I och med att luften stiger sjunker både trycket och temperaturen (m.a.o.. adiabatisk nerkylning). På lämplig höjd överstiger vattenångan sin daggpunkt och leder till molnbildning eller regn. Kondenseringen överför värme i sin tur till den omgivande luftmassan, som kan fortsätta att stiga till större höjder. Detta bidrar till en ökande utstrålning av värme ut i rymden. M.a.o. vattenångan bidrar till att kyla ner jorden trots att den är en växthusgas. En följd av molnbildningen är att solstrålningen blir avskärmad och jordytans uppvärmning följaktligen avtar. Därmed avtar avdunstningen och solstrålningen kan skingra molnen. M.a.o. paret avdunstning/molnbildning fungerar som en termostat och reglerar den jordnära temperaturen. Dansken Henrik Svensmark påpekade redan för många år sedan, att en ökning på 2 till 3 prosent av lågt liggande moln kan kompensera för effekten från en tänkt dubblering av växthusgaserna i atmosfären. Svensmark hade märkt att jordens lågt liggande molntäcke (bilden nedan) korrelerar väl med variationerna i mängden kosmisk strålning, som når de nedersta luftlagren. Kosmiska strålningen å sin sida verkar korrelera väl med solfläcksaktiviteten. Hans hypotes har nyligen accepterats till intensivt studium vid CERN, Europas kärnforskningsinstitut. Bilden visar hur variationerna i jordens låga molntäcke följer variationerna i den högenergiska kosmiska strålningen uppmätt vid Huancayo Observatoriet (Peru). Det bör påpekas att en god korrelation finns endast för de lågt liggande molnen (bl.a cumulus och stratus), men inte för molnen högre uppe i atmosfären. Växthusgasernas kylande inverkan Ett faktum, som inte brukar nämnas av IPCC-troende: att det endast är växthusgaserna, som kan stråla ut energi i rymden; det gör varken kväve- eller syrgasen. Eftersom det finns ringa vatten i de översta lagren av atmosfären får en ökning av CO2, en allt större betydelse i att reglera den av solen uppvärmda jordens temperatur. M.a.o. växthusgasen koldioxid kan också ha en kylande inverkan.

4 Det jag sagt om koldioxiden kan kanske vara svårt att acceptera, men faktum kvarstår att koldioxiden inte har en betydande inverkan på jordens medeltemperatur. Detta medger nog klimatpanelen i sin vetenskapliga del av rapporten, men lyser med sin frånvaro i sammanfattningen för beslutstagarna. Panelen argumenterar att en ringa uppvärmning förorsakad av ökad koldioxidhalt kan leda till mera vattenånga, som är ju den viktigaste växthusgasen och kan bidra till fortsatt uppvärmning. Detta kallas för positive radiative feedback. Jordens medeltemperatur Ni kanske minns den sk. Hockey klubban (bilden nedan), som ansågs visa hur temperaturen under de senaste tusen åren, med utgångspunkt från medeltidens varma klimat, långsamt avtog ända fram till medlet på 1800-talet (klubbans skaft) varefter den industriella revolutionen säges ha påbörjat en kraftig temperaturökning (klubbans blad). Hockey-kurvan utgjorde ännu i rapporten från år 2001 IPCC s viktigaste argument för människans inverkan på den globala temperaturen. Två bilder av temperaturen under de senaste 1000 åren: (1) Hockey klubban (nedan). Det intressanta är, att kurvan fanns inte med i den senaste rapporten; den hade misst sitt argumentvärde. Det var nämligen två kanadensiska forskare, Ross McKittrick och Steve McIntyre, som bevisade att kurvan var ett falsarium.

5 (2) En kombination av temperaturkurvor (övre bilden) baserande på proxy-data sammanställt av olika forskare, samt (nedre bilden) CO2 kurvan från Antarktis, Law Dome data från isborrkärnan. Kurvorna visar att jordens medeltemperatur inte egentligen korrelerar över en längre tidsperiod med variationerna i koldioxidhalten. Det bör nämnas att CO2-halterna, analyserade från mikroskopiska gasbubblor bevarade (?) i isen, har kritiserats av många forskare, bl.a. Ernst-Georg Beck och Zbigniew Jaworowski. Hur förhåller sig IPCC till temperaturstatistiken? Klimatpanelen litar på sin temperaturstatistik, som börjar från medlet av 1800-talet. Detta gäller även havsområdena där man mätte temperaturen av ytvattenprov som lyftes med ämbar regelbundet under seglatsen. Det att vatten temperaturen uppmätt på fartygsdäcket likstäldes med avläsning av luft temperaturen på land kan naturligtvis ifrågaställas framförallt med tanke på att haven utgör 70 % av jordens areal. Även noggrannheten av data från de tidiga meteorologiska stationerna på land kan ifrågaställas. Det var inte enbart mätinstrumenten som ofta byttes ut mot nyare men även själva mätlokalerna flyttades. Temperaturstatistikerna utgår från tanken att felen som möjligen uppstått av olika själ tenderar att jämna ut sig. Eftersom den globala temperaturstatistiken bör fylla kraven på jämn spridning och jämförbarhet av mätvärden, kan man ifrågasätta materialets trovärdighet från adertonhundratalet och minst till början på nittonhundratalet.

6 Bilden visar antalet accepterade meteorologiska stationer som bidragit till den globala temperaturstatistiken. Kan man lita på temperaturstatistiken? Lokalt kan det vara intressant att veta att Helsingfors årliga medeltemperatur (nedan) ligger kring +5 grader. Visst är det också värdefullt att ha reda på hur temperaturen varierar under året och få besked t.ex. om sommaren var normal, varm eller oväntat kall. Mången skulle även dra nytta av information angående nederbörden under sommaren i samband med temperaturen. Den årliga medeltemepraturen vid Sydpolen är -48 grader. Kanske det kunde vara av intresse att veta hela jordens medeltemperatur, men har den en betydelse? Medelvärdet mellan H:fors (+5 C) och Sydpolen (-48 C) blir 53 dividerat med 2, alltså - 26,5 grader. Denna kunskap gör inte det mig klokare. Inte blir jag heller klokare av beräkna hela Finlands medeltemperatur. Den framstående franska meteorologen och klimatforskarrealisten Marcel Leroux har kritiserat värdet av jordens medeltemperatur. Alla instämmer att ett medelklimat för hela jorden kan inte definieras. Den skulle väl kunna vara någonting mellan Sydpolen, Sahara, eller en tropisk regnskog, eller kanske jämställas med Europa? Vad innebär begreppet jordklotets medeltemperatur? Enda orsaken att man ändå gör det beror på att temperaturen är rätt lätt att mäta och det finns massor av data. Men, som sagt temperaturerna varierar och varför, är en annan femma.

7 Det som dock kan vara av intresse är att granska skillnaden mellan landsbygdens och storstädernas temperaturutveckling. Som exempel så vill jag visa statistik över Kaliforniens temperaturer. Min klimatrealistkollega, Jim Goodridge, Kaliforniens pensionerade statesmeteorolog, indelade temperaturdatat för delstaten i tre grupper: landsbygden och småstäder, städer med mellan och 1 miljon invånare och storstader med över 1 miljon invånare. Detta gjorde han för att visa urbaniseringens roll. Klimatpanelen anser att urbaniseringens inverkan kan kompenseras, medan vi klimatrealisterna anser att temperaturstatistiken är förvrängd och detta berör framförallt de senaste decennierna. Detta har även Hadley Centret i England insett och producerar (bilden nedan) en förbättrad temperatur statistik (röd) för hel jorden uppenbarligen korrigerad med data från satellitmätningarna (blå):

8 Jag nämnde hockey-klubban i början. Klimatpanelen fortfarande insisterar att temperaturstegringen ända sedan medlet av 1900-talet har varit oväntat snabb, dubbelt snabbare än medelvärdet för hela 1900-talet, och detta anser IPCC mycket sannolikt bero på människans utsläpp av växthusgaser. I samma väva fortsätter klimatpanelen att dela ut olika hotskenarier och påstår, att det har skett en signifikant ökning runt världen av översvämningar, torka, hetta och skogsbränder och intensiteten i tropiska stormar. Till detta brukar panelen även inkludera en accelererande smältning av det grönländska istäcket, ostabilitet i isen på västra Antarktis, förändringar i växt och djurvärlden. Och allt detta på grund av en ringa ökning i utsläpp av växthusgaser. Alla dessa hot, som bygger på människans gasutsläpp, grundar sig på en obegripligt stark tro på klimatmodellerna och dess produkter: skenarier eller som de ibland kallas - storylines. Bilden visar tre exempel på jämförelse mellan verkligen uppmätta strålningsintensiteter med resultaten från modell beräkningar. Överst har vi i mörkbrunt variationerna i långvågig utgående värme-strålning enligt modellberäkningarna samt i ljus brunt den verkligen upmätta intensiteten som jorden emitterar. Den av atmosfären reflekterade delen av solenergin, som inte når jordytan enligt modellerna (mörkblått) och aktuelt uppmätta (ljusblått). Netto utstrålning av energi från jorden ut i rymden. Dessa resultat gör modellerna mycket suspekta enligt Wielicki et al Modellernas översyn var speciellt oroväckande eftersom variationerna i termisk utstrålning i tropikerna var av samma storlek som modellerna ger ökningen i termisk utstrålning på grund av högra halt av växthusgaser under de kommande 50 åren. M.a.o modellerna kan inte korrekt simulera den roll, som växthusgaserna påstås ha för den framtida utvecklingen av jordens klimat.

9 Var är sanningen? Jag instämmer helt med kravet på energibesparing, naturskydd, etc. och försöker själv leva enligt dylika principer. Hemma utnyttjar vi jordvärme, bilen kör jag sällan, cyklar med frun till butiken då vädret tillåter, sommarstugan har både solpaneler på taket och en vind generator på stranden för molniga dagar. M.a.o. lever som jag predikar, men... Jag undrar varför klimatpanelen IPCC försöker utan pålitliga vetenskapliga bevis envist hålla uppe myten om en accelererande temperaturstegring och medföljande oroväckande väderförhållanden? Klimatvetenskapen bör grunda sig på mätningar och testbara teorier, inte på invecklade modeller och superdatorer. Det finns absolut ingen grund för skrämselpolitiken. Geologerna vet att klimatet har alltid varierat och kommer också att göra det i framtiden. Samma säger arkeologerna och historikerna. Jag anser att människan kan påverka klimatet och har faktiskt åstadkommit förändringar, men enbart i lokal eller regional skala. Mest påfallande av dessa är naturligtvis urbanisering, effektivisering av lant- och skogsbruket, dikning, kanalisering och ombyggnad av olika vattendrag, etc. Med sina rök- och avgasutsläpp har människan även mångenstädes förstört andningsluften och förorenat dricksvattnet för miljoner människor; det är här som strama miljökrav bör påtvingas, inte utbyte av billiga glödlampor till dyra elbesparande lampor eller handel på koldioxid. Stigande pris på energin kommer att drabba svårast de fattigaste på vår jord. Vetenskapen har gett vika åt politiken och de grönas påtryckning Boris Winterhalter boris.winterhalter@kolumbus.fi hemsida: