Christian Azar. makten över klimatet

Transkript

1 Christian Azar makten över klimatet

2 författaren och albert bonniers förlag 2008 omslag: eva grinder redaktör: manne svensson tryck: scandbook ab, falun 2008 isbn

3 innehåll utmaningen 1. Så säkert det kan bli 9 2. Om vulkaner, romaner och att cykla utan bromsar Tiden är sanningens bästa vän Vita moln, blå himmel Jag skulle ha blivit utslängd ur rummet 42 lösningar 6. Framtidens energi Bilar och bränslen Så skulle problemet i det närmaste vara löst Dröm eller mardröm? Ur askan i elden Du har precis eliminerat USA:s ekonomi från världen 115 viljan 12. Var ska stolarna stå när Titanic sjunker? Det strategiska navigerandets konst Om Thailandsresor och att äta hamburgare i en stadsjeep Långt borta vid horisonten såg man att allt inte stod rätt till Tankar på en ensam planet 163 epilog 17. Om vi vill 175 Författarens tack 182 Länkar 183 Noter 185

4 utmaningen

5 1. Så säkert det kan bli året är 1798 och vi befinner oss vid den franska Medelhavskusten man, hästar och 400 transportfartyg eskorterade av tretton tungt beväpnade skepp i stridslinjen lättar ankare med destination Egypten. De brittiska handelsvägarna och kontakten med Indien ska skäras av. Den nation som besegrar Britannien kan styra världen, utropar Napoleon. 1 Efter Egypten marscherar jag mot Damaskus och Aleppo, och min armé växer ju längre jag rycker fram. Med kolossal beväpnad styrka intar jag Konstantinopel, jag störtar Turkiet och grundlägger ett nytt stort rike. Kanske återvänder jag hem över Adrianopel eller Wien sedan jag tillintetgjort huset Habsburg. Napoleon är vid gott mod när han kommer till Alexandria. Han skriker ut grova skämt i vinden, sjunger italienska sånger och utfärdar order allteftersom. Det får inte förekomma någon plundring, inget röveri, visa samma respekt för moskéer som för kyrkor. Men försöket till erövring förvandlas till ett förkrossande militärt nederlag. Också Napoleons hjärta kom att såras. Redan innan Napoleon lämnat Frankrike hade hans älskade Joséphine inlett en utomäktenskaplig kärleksaffär. Drabbad av både kärlek och svartsjuka skriver Napoleon brev från

6 10 M A K T E N Ö V E R K L I M AT E T Egypten, brev som engelsmännen beslagtar och som snabbt publiceras i tidningar över hela Europa. 2 Napoleons krig i Egypten handlade inte bara om makt och erövring, utan också om en av de största vetenskapliga expeditionerna någonsin. Hundratals av Frankrikes bästa forskare och vetenskapsmän slog följe med Napoleon för att skaffa kunskap om Egyptens historia. En av dem var trettioåringen Jean-Baptiste Fourier ( ), som blev sekreterare vid Egyptiska institutet. Senare skulle han bli franska vetenskapsakademiens ständige sekreterare och personlig vän till Napoleon. Fourier kom att spela en viktig roll inom egyptologin, men han är mest känd för sin matematik (fourieranalys) och sin forskning om värmeledning. Kurser i dessa ämnen är centrala vid tekniska högskolor världen över än idag. Dessutom spelade han en banbrytande roll för förståelsen av jordens klimat. 3 Solen utstrålar enorma mängder energi och är avgörande för klimatet. Ungefär 30 procent av solenergin som strålar in mot jorden reflekteras av moln, isar och öknar och fortsätter sin färd ut i världsrymden, men de återstående 70 procenten av solljuset värmer jordens yta, hav och atmosfär. Fourier noterade att också atmosfären spelar en mycket viktig roll för klimatet. Han förstod att atmosfären hade förmåga att fånga in långvågig värmestrålning. Värme som strålar ut från jordytan fångas nämligen upp i atmosfären och värmer därigenom jorden istället för att stråla ut i universum. 4 Fourier publicerade sin analys redan 1824 och räknas som fadersgestalt åt växthuseffektsteorin. Men man ska komma ihåg att han varken nämnde koldioxid eller begreppet växthuseffekt 5 och att han inte gjorde några korrekta beräkningar av atmosfärens betydelse för jordens klimat. Tiden var inte mogen för det, eftersom mer grundläggande vetenskap krävdes. 6

7 S å s ä k e r t d e t k a n b l i 11 Det var den irländske fysikern John Tyndall ( ) som tog nästa steg i jakten på kunskap om jordens temperatur. Han var direktör för Royal Institution, författare, en tidig försvarare av Darwins teorier, bergsklättrare (besteg Mont Blanc och var nära att bli den förste som besteg Matterhorn) och studerade glaciärer och deras rörelse. 7 Tyndall upptäckte att det var vattenånga och koldioxid som gav atmosfären förmågan att fånga upp jordens värmestrålning. Han noterade år 1861 att vattenånga är den viktigaste gas som fångar in strålningen. Den fungerar som en filt, och är viktigare för växtligheten i England än kläder för människan. 8 Man kan alltså tänka sig atmosfären som en filt som håller kvar värmen runt jordytan, även om analogin haltar något: För en människa som sover är filten värmande eftersom den håller kvar värmen som kroppen alstrar. Atmosfären är värmande för att den i stor utsträckning släpper igenom inkommande solstrålning samtidigt som den håller kvar utgående strålning. Jordens medeltemperatur vid ytan är cirka femton plusgrader i snitt, men om det inte hade funnits några gaser i atmosfären som fångar in utgående värmestrålning skulle jordens temperatur vid ytan ha varit långt under nollstrecket. 9 Det är alltså mycket tack vare denna naturliga växthuseffekt som livet på jorden kan existera. Så långt allting gott. Problemet är att halten av koldioxid ökar i atmosfären. Den stora boven i dramat är vår förbränning av fossila bränslen. När vi bränner kol, olja och naturgas bildas koldioxid, som släpps rakt ut i lufthavet. Koldioxidhalten i atmosfären är idag mer än 35 procent högre än före den industriella revolutionen och ligger numera på drygt 380 miljondelar. Miljondelar koldioxid låter kanske inte så mycket, men dagens halt motsvarar närmare sex kilo koldioxid över varje

8 12 M A K T E N Ö V E R K L I M AT E T kvadratmeter jordyta. Om all denna koldioxid vore under samma tryck som råder vid jordytan skulle vi ha fått ett tre meter tjockt lager koldioxid runt hela jorden. Det är dessa mängder vi håller på att dubbla, eller till och med fyrdubbla. Att koldioxidhalten stigit, och fortsätter att stiga, innebär att den naturliga växthuseffekten förstärks. Det är som att lägga ytterligare en filt runt atmosfären. Vi vet att koncentrationen ökar tack vare omfattande mätningar, bland annat från en bergstopp i Hawaii sedan Men vill man gå längre tillbaka i tiden får man utnyttja indirekta metoder. Genom att borra sig ned i isarna över Antarktis och mäta koldioxidhalten i de luftbubblor som finns instängda i isen ser man att koncentrationen legat på cirka 280 miljondelar de senaste åren och att den började öka i samband med den industriella revolutionen i början av 1800-talet. 11 Luften som stängdes in säger visserligen bara vad koncentrationen var just på den platsen, men man får ändå ett mycket bra mått på hela atmosfärens koncentration, eftersom koldioxid stannar i luften så länge att den hinner blandas ut väldigt väl. Halterna av flera andra växthusgaser, exempelvis metan och dikväveoxid, har också ökat. Metanhalten är nu runt 150 procent högre än när Napoleon och Fourier vandrade omkring i Egypten. För dikväveoxid handlar det om en ökning på 20 procent. 12 Sammantaget står koldioxiden för det största bidraget till uppvärmningen. Med tanke på att koncentrationen av växthusgaser stigit så markant de senaste hundra åren borde det vara möjligt att se spår i de globala temperaturtrenderna. Genom att utnyttja historiska temperaturmätningar på mätstationer runt jordklotet har man lyckats rekonstruera jordens genomsnitts

9 S å s ä k e r t d e t k a n b l i 13 temperatur sedan Från dessa studier framkommer att temperaturen har ökat med cirka 0,7 grader sedan 1900-talets början. 13 Elva av de tolv varmaste år som någonsin uppmätts inföll under perioden Man har även kunnat notera andra förändringar, som att havsnivån har höjts och glaciärer har dragit sig tillbaka. Det globala klimatet håller redan på att förändras. I Sverige har temperaturen ökat med nästan två grader sedan 1860-talet, enligt data från SMHI. 14 Det finns alltså flera saker vi vet om klimatet med stor säkerhet: Atmosfären har förmåga att fånga in utgående värmestrålning. Det gör att jordens temperatur hålls på runt femton plusgrader istället för långt under noll, vilket annars skulle vara fallet. Man talar ibland om den naturliga växthuseffekten. Atmosfären får denna förmåga genom sitt innehåll av framför allt vattenånga och koldioxid. Koncentrationen av koldioxid ökar i atmosfären och ökningen beror på förbränning av fossila bränslen och avskogning. Koncentrationen av många andra växthusgaser har också ökat. Vi människor förstärker därmed den naturliga växthuseffekten. Om man ökar halten av koldioxid och andra gaser som har förmåga att fånga in värmestrålning, så ökar jordens temperatur. Jordens temperatur har ökat de senaste hundra åren med 0,7 grader.

10 14 M A K T E N Ö V E R K L I M AT E T Men är det människan som har orsakat temperaturökningen? Hur mycket förväntas temperaturen öka i framtiden och vilka blir konsekvenserna för människorna och miljön? Detta är frågor jag ska återkomma till. Men först: hur gick det till slut för Tyndall och Fourier? Tyndall var berömd redan under sin livstid och det moderna klimatforskningsinstitutet Tyndall Centre i England är uppkallat efter honom. Mot slutet av hans liv led han av sömnbrist och dog av en överdos av sömnmedicin som hans fru av misstag gett honom. Louisa, min stackars älskade, du har just dödat din John, sägs hans sista ord ha varit. 15 Fourier fortsatte under hela sitt liv att vara intresserad av värme. Han noterade bland annat att värme flödar från jordens inre (idag vet vi att den bland annat härstammar från radioaktiva sönderfall i jordens inre). Genom att utnyttja data för hur varmt det är på olika djup kombinerat med sina ekvationer kunde han helt riktigt visa att värmeflödet från jordens inre endast hade en marginell betydelse för jordens klimat. Solen och atmosfären var de avgörande komponenterna. Intresset för värme påverkade honom dock även på ett personligt plan, då han fick den fixa idén att värme var nödvändigt för god hälsa. Han såg alltid till att värma upp sin bostad extra mycket och gick omkring insvept i lager på lager av kläder. Vid 62 års ålder dog han efter att ha fallit ned för en trappa. 16