LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare"

Transkript

1 LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare

2 LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare

3 FÖRORD Sverige ligger långt framme när det gäller trafiksäkerhet. Trots det är läget att mer än 600 personer dör i trafikolyckor varje år. Historien visar att av en skolklass kommer ungefär hälften att trafikskadas någon gång under sitt liv och en femtedel mer än en gång. Grovt räknat riskerar en i varje klass att invalidiseras. Den enda rimliga etiska och moraliska ståndpunkten är att inte acceptera någon enda död eller svårt skadad i vägtrafiksystemet. Det är innebörden i Nollvisionen. Vi har en bit kvar dit. Men vi måste tillsammans arbeta med det målet för ögonen. Genom den här lärarhandledningen vill vi hjälpa till att ge dig idéer och uppslag till att arbeta med trafikfrågor i skolan. Se det som en överlevnadsutbildning av barnen och ungdomarna. Trafikfrågor går mycket bra att integrera i flera olika skolämnen. Flera exempel finns i den här handledningen, som också behandlar vägtrafikens miljöpåverkan. Vi vill utgöra ett stöd för ditt arbete med trafikfrågor. Om du vill ha ytterligare materiel eller fakta kring trafiksäkerhet och miljö är du välkommen att kontakta oss. Vi är också intresserade av synpunkter på den här handledningen. Jag hoppas att du vill medverka i arbetet för Nollvisionen och för en bättre miljö! Du som har möjlighet att påverka våra barns och ungdomars attityder och värderingar har en mycket viktig roll. Vägverket Region Mälardalen Avdelning Trafiksäkerhet & Miljö Anders Kindmark

4 INNEHÅLL INLEDNING Vad finns i lärarhandledningen? Varför trafikfrågor? Hörnövningar Rollspel - hitta argument Hur gör vi rollspel? HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET? 1.1 Metod Att arbeta med trafikfrågor Faktainlärning Värderingar Handlingskunskap/beredskap I helklass Lektionsförslag Samhällskunskap Geografi Livsåskådning/religion Matematik Biologi Fysik Idrott Kemi Svenska Engelska, tyska, franska, spanska Historia Musik Bild Drama I grupp Gruppval exempel salt- och halkbekämpning1.7 Enskilt Problem Baserat Lärande - PBL Att arbeta ämnesövergripande eller i tema Exempel på ämnesövergripande arbetssätt Värderings- och diskussionsövningar Faktaläsning Diskussionsövningar Syftet med värderingsövningar Några saker att tänka på Lyssna aktivt och beröm kollektivt Stöddiga svar och tuffa attityder Om allt inte går som man tänkt Övningsexempel Enskilda värderingsövningar Argumentlista Oavslutade meningar Konsekvenslista Värderingsövningar i grupp Handuppräckningsövningar Lätt handuppräckningsövning Svårare handuppräckningsövning Linjeövning LITTERATUR, MATERIAL OCH ADRESSER Litteratur och materialbeställning Säker skolväg Höga hastigheter Säker cykel Att synas Alkohol/droger och trafik Säker i bilen Adresser för beställning av material och frågor Hemsidor på Internet E-post och Internetadresser SÄKER SKOLVÄG Fakta säker skolväg Barn och trafik Trafikmognad Tanken växer Trafikvana Trafikhistoria Närmiljön och närsamhället Att studera närmiljön och närsamhället Fakta trafiken och miljön Kemiska ämnen i avgaser Koldioxid Kolmonoxid Kväveoxider Fotokemiska oxidanter Kolväten Halkbekämpning Lektionsförslag säker skolväg Bild Samhällskunskap Historia Svenska Samhällskunskap igen Bild igen Elevuppgifter - säker skolväg Är skolvägen säker? - gör en inventering Inventering av skolvägen Bli vägingenjör för en dag...3.7

5 Diskussionsfrågor är trafik ett problem? Diskussionsuppgift Drama Uppgifter i miljö Ta reda på om salt och skog Filosofiuppgift! Uppgifter i svenska Ordlekar Egna ordlekar Värderingsövningar i säker skolväg Handuppräckningsövning Argumentlista Hörnövningar Rollspel Konsekvenslista Föräldramöte Studiebesök Facit till elevuppgifter i säker skolväg Tips om mer litteratur och material HÖGA HASTIGHETER Fakta kring höga hastigheter Astronauterna är väl förpackade Lektionsförslag - höga hastigheter Fysik Matematik Samhällskunskap Livsåskådning/religion Svenska Kemi Biologi Natur och skog Engelska och andra språk Bild (och samhällskunskap?) Hastighetsgränser Hastighetsgränserna spar liv! Argument för och emot hastighet Angående hastighetskontroller Hur fort kan jag köra? Hastigheten och miljön Ta reda på om miljö Håll avstånd Vad säger lagen om avstånd Att bedöma avstånd Tre sätt att bedöma avstånd i trafiken Hastighet - meterregeln Kantstolpar Tresekundersregeln Whiplash - pisksnärtskador Studiebesök från RTP? De sista sju tiondelarna av ditt liv! Elevuppgifter höga hastigheter och avstånd Fysik - Ta reda på Matematikuppgift Gör en enkätundersökning & argumentlista 4.10 Klassrumslek - tresekundersleken Stoppsträcka = reaktionssträcka + bromssträcka Diskutera moral i klassen Är det ett brott att köra för fort? Gör en... Argumentlista Uppgift i matematik Uppgift i matematik Hjälp med matten Uppgift i matematik Diskutera höga hastigheter och avstånd i klassen Uppgifter i svenska/språk Egna ordlekar Värderingsövningar i höga hastigheter Oavslutade meningar enskilt eller i grupp 4.15 Argumentlista Handuppräckningsövningar Linjeövning Konsekvenslista Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag 2 - farthinder? Åtgärdsförslag 3 eget förslag Rollspel Hörnövning Studiebesök Föräldramöte Facit till elevuppgifter i höga hastigheter Matematikuppgift Tips om mer litteratur och material SÄKER CYKLING Fakta kring säker cykling Barns trafikmognad Trafikvana Hur ser en bra cykel ut? Cykelns utrustning Tekniska fel När kan man börja cykla tvåhjuling? Att skjutsa Lektionsförslag Svenska Fysik Kemi Samhällskunskap Bild Idrott Cykelhjälm Cykelolyckor och skador Cykling i siffror Skadeföljder Argument mot hjälm Hur skyddar hjälmen? En bra hjälm är...5.7

6 Studiebesök Kolla din lokala marknad Besök cykelverkstan Föräldramöte Värderingsövningar i säker cykling Argumentlista Handuppräckningsövning Handuppräckningsövning Handuppräckningsövning Linjeövning Linjeövning Oavslutade meningar enskilt eller i grupp 5.10 Hörnövningar Hörnövning Hörnövning Hörnövning Hörnövning Elevuppgifter i säker cykel Matematikuppgift Gör en enkätundersökning & argumentlista 5.12 Uppgifter i svenska/språk Egna ordlekar Tre cykeluppgifter Facit till elevuppgifter i säker cykel Litteratur- och materialtips ATT SYNAS Fakta kring att synas Vägen Fordonen Människan Lektionsförslag Fysik Matematik Svenska Bild Musik Reflex hjälper det? Argument mot reflex och svar för Stanna, jag vill åka med! Elevuppgifter i att synas Egna undersökningar! Kartläggning av reflexanvändning Matematikuppgifter Filosofiuppgift Uppgift i matematik Spex med reflex Spex med reflex Svenska, drama- eller bilduppgifter Bara en hade reflex I ljuset från gatlyktan Reflexkoll Uppgifter i svenska Ordlekar Egna ordlekar Värderingsövningar i att synas Argumentlista Handuppräckningsövning Oavslutade meningar enskilt eller i grupp 6.12 Hörnövningar Facit till elevuppgifter i att synas Föräldramöte Tips om mer litteratur och material ALKOHOL/DROGER OCH TRAFIK Droger i trafiken Droger i trafiken i siffror Fakta om alkohol och droger i trafiken Rattfylleriproblemet Man kan inte kalkylera med promillen Öl är också alkohol Rattfylleri i siffror Statistik Alkohol - kul eller farligt? Att tåla och hantera alkohol För mycket alkohol En av de största trafikfarorna finns på flaska 7.6 Alkohol biologi och kemi Alkohol är ett gift som påverkar alla celler i kroppen Snapsen går till synapsen Hjärnans tre delar Alkoholens väg genom hjärnan Att supa sig ner på reptilnivå Nybörjare på sprit... och trafik Elevuppgifter i alkohol och trafik Film och diskussion Brevet från Lina Diskutera Brevet från Lina och filmen i klassen Frågor kring alkohol/droger och trafik Svar till frågorna Uppgifter i svenska/språk Egna ordlekar Studiebesök Lektionsförslag i alkohol, droger och trafik Samhällskunskap, biologi och kemi - Avliva myter! Samhällskunskap Diskutera ord Lag och rätt Etik och moral Diskutera i klassen Historia, svenska, drama, samhällskunskap och biologi Arv, miljö och kön? Historia Kemi Biologi Svenska Språk Bild

7 Musik Värderingsövningar i alkohol, droger och trafik 7.19 Nej tack, jag ska inget ha! Filosofiuppgift Vem är du? Några reflexioner över dig själv7.20 Dilemma 1 och Argumentlista Handuppräckningsövningar Handuppräckningsövning Handuppräckningsövning Linjeövning Linjeövning Oavslutade meningar enskilt eller i grupp 7.23 Hörnövningar Rollspel Rollspel/filosofiuppgift - enskilt eller i grupp7.26 Tips om mer litteratur och material SÄKER I BILEN Fakta kring säker i bilen Bilbältet - en livsviktig utrustning Krockhastigheter och kroppen Lektionsförslag Svenska Samhällskunskap Teknikhistoria Biologi Drama Bild Språk Bältet räddar liv De sista 7/10 sekunderna av ditt liv Bilsemester Elevuppgifter i säker i bilen Diskutera ansvar i klassen Ta reda på Matematikuppgifter Uppgifter i svenska/språk Egna ordlekar Korsord Eget korsord Studiebesök Kolla din lokala marknad Föräldramöte Värderingsövningar i säker i bilen Oavslutade meningar, enskilt eller i grupp Argumentlista Handuppräckningsövningar i säker i bilen Linjeövningar Hörnövningar Rollspel Facit till elevuppgifter i säker i bilen Matematikuppgifter Korsordslösning Tips om mer litteratur och material

8 INLEDNING INLEDNING Du håller i din hand en lärarhandledning från Vägverket Region Mälardalen. Vägverket arbetar för barnets bästa, och FN:s konvention om barnets rättigheter eller barnkonventionen som den ofta kallas, är vägledande för vårt arbete. Handledningen är tänkt som ett smörgåsbord och ska räcka länge! Under flera år ska du och dina elever kunna hitta något att arbeta med i materialet. Vår förhoppning är att du och dina elever ska kunna integrera trafikfrågor i de vanliga skolämnena. Inte göra det till ett eget ämne som tar tid från andra ämnen. Ni kan jobba med svenska eller matematik och samtidigt lära er mer om trafik. Materialet vänder sig till alla lärare och elever i hela grundskolan. Ambitionen är att det ska gå att använda från år ett till och med år nio, därför behöver ibland vissa bitar anpassas för att passa klassen. Elevuppgifterna finns i lite olika svårighetsgrader men alla uppgifter finns inte anpassade för alla år. De tjänar förhoppningsvis som exempel och inspiration att själv göra fler och bättre anpassade uppgifter. Eller varför inte låta eleverna själva göra uppgifter åt varandra? Det är fritt att kopiera ur lärarhandledningen. Vissa avsnitt är skrivna med stort typsnitt för att underlätta läsbarheten på kopior. Hur ofta och hur mycket du vill använda denna lärarhandledning väljer du själv. Välj det trafikområde som du vill arbeta med för tillfället. Vi har försökt att göra allting så lockande och intressant att du vill välja fler delar att arbeta med. Välj och vraka! Det ser ut som ett mycket omfattande material, eller hur? Det är för att alla ska kunna hitta något som passar dem att arbeta med. Du behöver inte läsa allt utan kan välja att gå in och arbeta där det passar. I Skolkatalogen presenteras sex trafikområden Säker skolväg Höga hastigheter Säker cykling Att synas Alkohol/droger och trafik Säker i bilen När du valt vilket trafikområde klassen ska arbeta med finns tips på metoder, fakta, arbetsuppgifter och arbeta-vidare-förslag. 0.1

9 VAD FINNS I LÄRARHANDLEDNINGEN? Här finns en metoddel där olika arbetssätt presenteras; att arbeta ämnesövergripande, i helklass, i grupp eller enskilt. Det finns ett kapitel om hur du kan göra värderingsövningar, som kan användas inte bara i trafik, utan inom flera områden såsom alkohol, droger, tobak, mobbning, främlingsfientlighet m m. Därefter kommer varje trafikområde i respektive kapitel. Under varje trafikområde finns Fakta Lektionsförslag Elevuppgifter Tips att göra på föräldramöten Facit till elevuppgifterna Värderingsövningar Tips om mer litteratur och material Alla fakta och statistikuppgifter är officiella fakta hämtade från SCB, Statistiska Vägverket, Centralbyrån NTF eller (SCB), VTI. Vägverket, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) eller Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). VARFÖR TRAFIKFRÅGOR? INLEDNING Trafikfrågor berör oss alla. Vare sig vi vill det eller inte är vi alla trafikanter. Genom att använda trafik som exempel kan mycket belysas och göras förståeligt, t ex avstånd, storlek, hastighet, friktion, matematiska formler och ekvationer, hänsyn, ansvar, lagstiftning, demokratisk beslutsordning och mycket mer. Alla måste vi vistas i trafiken, men med olika förutsättningar. Inte ens som gångtrafikanter på gångoch cykelbanor, trottoarer och vandringsleder kan vi undvika olyckor men konsekvenserna när gående kolliderar med varann blir oftast inte lika allvarliga som när vi som gående måste ut i biltrafiken. När Ines Uusmann var kommunikationsminister sa hon bland annat: Om en arbetsplats var lika farlig som våra vägar skulle den stängas. Här kommer fakta och statistik från Vägverket och Barnombudsmannen. Trafiken är ett av vår tids största hälsoproblem och barnen är den grupp som är mest utsatt. Vägtrafiken svarade för mer än hälften av dödsfallen i olyckor bland barn och ungdomar 0-14 år under den senare delen av 90-talet! Varje år dödas ca 30 barn och ungdomar i åldern 0-14 år i trafikolyckor - det är en hel skolklass per år! Cirka 40 % av alla barn i Sverige färdas inte enligt de lagkrav och rekommendationer som finns. Cirka en tredjedel av de barn som omkom som passagerare vid bilolyckor i Sverige skulle sannolikt ha överlevt om de haft rätt sorts skydd! 0.2

10 HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET? Ja, absolut. Många saker kan barnen själva påverka i sin trafiksäkerhet. Att använda reflex och cykelhjälm ökar trafiksäkerheten många gånger. Men vi får inte lägga ansvaret på barnen. Ansvaret för barnen i trafiken åligger oss vuxna. Men, vad har barn för nytta av att lära sig om höga hastigheter och trafiknykterhet? Det är ganska lätt att få åtminstone de mindre barnen att använda bilbälte och cykelhjälm. Vi sätter helt enkelt på dem dessa och de lär sig att så ska det vara. Men det kommer en tid då barnen börjar ifrågasätta varför. Det är inte alltid som vuxna har svar som kan motivera varför. Då behövs fakta. Ännu svårare att motivera användning blir det när vuxna inte gör som de lär. Med fakta kan vi tidigt grundlägga värderingar och ge argument som är hållbara i längden. Det är mycket lättare att hjälpa barnen behålla en värdering än att försöka vända tillbaka en felaktig eller oönskad värdering senare i livet. Det räcker ju med att gå till sig själv. Hur ofta är det inte vi vuxna säger; så har jag alltid gjort och det har gått bra? Barn är ofta mycket negativa till t ex alkohol överhuvudtaget, men deras värdering kan vara grundad på bristande kunskaper. Det är då det blir fel när ungdomarna själva en gång provar alkohol. Det som de trodde stämde inte. De vuxna hade fel. Det är inte alls farligt. Vår förhoppning är att få en generation som har bättre trafiksäkerhetsvärderingar än vad vi själva har. För det är svårt att sia om framtiden, men att trafiken kommer att öka i omfattning det kan vi vara säkra på. Vi vuxna kanske kan hänga med och införa regler som ska göra det möjligt för oss att överleva i trafiken, men hur ser trafikmiljön ut för barn, äldre och funktionshindrade? Kommer vi att bygga en trafikmiljö som alla i samhället klarar av? METOD Vi vill ge dig så tydlig och klar hjälp som möjligt. Därför har vi gjort ett mycket omfattande material. Mycket upprepas under de olika rubrikerna, eftersom det går att arbeta på samma sätt i t ex svenska och matematik. Tanken är att du bara ska behöva läsa det ämnesområde du önskar. Därför blir det upprepningar. Det finns flera olika sätt att arbeta på. Ett sätt är att arbeta ämnesövergripande med trafikfrågor och vanliga schemalagda kärnämnen. Ett annat sätt är att arbeta i tema. Nedan finner du flera olika arbetssätt. Välj det som passar dig och din klass! Att arbeta med trafikfrågor Våra egna erfarenheter och värderingar är viktiga för hur vi uppfattar och tar till oss ny kunskap, våra åsikter, hur vi beter oss och behandlar vår omgivning. För att ny kunskap ska ha en avgörande betydelse krävs att budskapet berör, uppfattas som trovärdigt och känns meningsfullt. Det handlar mycket om att motivera eleverna till att lyssna och bearbeta det som lärs ut. Även om det låter självklart kan det vara svårt att genomföra. Genom att låta elever ha ett medbestäm mande över problemställningar, val av arbetsområde, metoder och redovisningar stimuleras engagemanget. HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET? 1.1

11 Låt eleverna föra en diskussion utan att ge dem givna svar. Gör klart att det är okej att inte vara säker - att tveka, att det kan vara olika från situation till situation men att det just därför är viktigt med en djup diskussion och utbyte av erfarenheter och åsikter. Vi ger några förslag på arbetsmetoder. Med elevuppgifterna hoppas vi kunna ge dig och dina elever redskap så att eleverna kan söka fakta och använda sina egna erfarenheter för att behandla uppgifter och problemställningar och skapa hållbara värderingar. Det är inte alltid kunskap som är nyckeln till en ökad trafiksäkerhet. Ofta läser man i insändare att lär barnen eller om bara folk kunde lära sig. Trafik handlar väldigt mycket om värderingar, attityder och beteende. Det är inte givet att ökad kunskap ger önskade värderingar med attityd- och beteendeförändringar som resultat. För att få effekt försöker vi därför göra en kombination av faktainlärning, värderingsövningar och handlingskunskap/beredskap som ska beröra och engagera, kännas angeläget och skapa aktiva, hållbara värderingar. som ger vissa rätt att välja vilka lagar de ska följa? Är det mer olagligt att snatta än att köra för fort? Värderingar kan handla om att fatta principiella beslut. Är vissa trafikregler viktigare att följa än andra? Här är några trafikregler som somliga verkar tro att man inte behöver följa. Parkeringsförbud Högsta tillåtna hastighet 110 km/tim Högsta tillåtna hastighet 90 km/tim Högsta tillåtna hastighet 70 km/tim Högsta tillåtna hastighet 50 km/tim Högsta tillåtna hastighet 30 km/tim Bilbälteslagen Bälteslagen för barn Rattfyllerilagen Använda färdriktningsvisare Det finns också sådant som det inte är lag på men som är viktigt för den personliga säkerheten Använda cykelhjälm Använda reflex Faktainlärning Vissa grundläggande fakta är naturligtvis nödvändiga. Vi måste ha en bas att stå på. Trafiken har ett eget regelverk, Trafikförordningen, som talar om vad vi får och inte får göra. Den säger hur vi ska göra. Men varför följer inte alla reglerna? Om det nu finns regler så är det väl bara att följa dem så händer inga olyckor, eller? Om vi kommer så långt att vi kan få eleverna att börja ställa sådana frågor då finns mycket att diskutera i klassrummet inte bara trafik utan lag och ordning, etik och moral, rätt och fel, ansvar och rättigheter och mycket mer. Värderingar När vi börjar ifrågasätta vad som är rätt och fel börjar vi komma in på värderingar. Alla följer inte trafikreglerna varför? Vad är det Frågor att ställa och diskutera: Är det ett problem att inte alla följer lagen? Vilka blir konsekvenserna av att inte alla följer lagen? Vilken effekt får det på andra, laglydiga medborgare att vissa tar sig friheter? 1.2

12 Är det ett problem att inte alla använder frivillig säkerhetsutrustning? Hur kan vi påverka varandra att följa lagen och vara rädda om oss själva och varandra i trafiken? Handlingskunskap/beredskap Genom att låta ungdomarna lära in fakta och diskutera värderingar kommer de fram till argument för eller emot saker och ting. Dessa argument kan bli deras ledstjärnor till varför de vill göra på det ena eller andra sättet. Genom att öva argumenten i t ex rollspel, debatter o s v får de finslipa sina argument och träna sig i att ta ställning och även i att omvärdera sina åsikter och ställningstaganden. Det är viktigare att hjälpa ungdomarna bli medvetna om de risker och påtryckningar de kan råka ut för och ge dem en beredskap, än att försöka pådyvla dem våra vuxna värderingar. På så sätt förbereder vi dem inför olika situationer och konflikter och hjälper dem att fatta beslut. Därmed inte sagt att de får fria händer att bete sig som de vill. Gränserna ska vara klara och tydliga. Trafikfrågor är ett område som inte står isolerat från samhället. Det gör att man genom trafikfrågor kommer i kontakt med flera aspekter som rör oss alla. Etik och moral, lag och rätt, politik, demokrati, hänsynstagande och samarbetsformer. Med trafiken som exempel kan man därför nå en djupare kunskap inom många av skolans ämnesområden, svenska, engelska, matematik, samhällskunskap, geografi, biologi, livsåskådning, fysik och kemi. I HELKLASS Låt trafik återkomma under flera lektioner under en månad, en termin eller varför inte hela läsåret. Om du vill kan du ägna en stund vid varje lektion åt att arbeta med trafik ämnesintegrerat. Vid några tillfällen läser man in fakta, gör frågeställningar och söker svar och följer senare upp med valda elevuppgifter ur lärarhandledningen. Värderingsövningarna kan kanske behöva en hel sammanhängande lektion men det avgör du själv. Läs tillsammans in och diskutera fakta i ett valt trafikområde. Därefter finns uppgifter och värderingsövningar som kan göras i helklass. Lektionsförslag Här nedan finner du ett antal förslag på hur man kan ta upp trafikfrågor på olika lektioner och ämnesintegrera trafik med ett eller flera andra ämnen eller göra det i temaform. Vi hoppas att de ska väcka intresse och inspiration att arbeta med trafik. Under varje trafikområde återfinns specificerade förslag på integrering av trafik i olika ämnen. Både under lektionsförslag och på andra ställen finns retoriska frågor. Dessa ska väcka tankar, vara frågeställningar som kan användas som problemställningar för att söka mer kunskap och tjäna som diskussionsfrågor. Samhällskunskap Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Lagar och regler Demokrati På samhällskunskapstimmen kan ni tala om regler och lagar, etik och moral och demokrati i samband med trafik. Trafik känner vi alla till, barn, ungdomar och vuxna. Trafik är en del av vår vardag och påverkar oss alla vare sig vi vill det eller inte. Så med trafiken som exempel kan vi ge en djupare insikt om hur vårt samhälle är uppbyggt och fungerar. Ta kontakt med kommunen och ta reda på varför det byggts en stor väg just där, genom vårt samhälle. Varför ligger den där och inte någon annanstans? Vad skulle hända om vi stängde av en väg? Hur skulle samhället påverkas? Arbete, företag, skola o s v? Vem har bestämt att vägen skulle byggas? Varför? Hur fattas sådana beslut? Vad HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET 1.3

13 finns det för möjligheter att påverka? Vem kan vara med och påverka? Fakta som berör samhällsvetenskap finns under samtliga trafikområden. Geografi Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Kartor Infrastruktur Genom att göra fingerade resor till olika platser med bil, båt eller flyg kan man upptäcka vår värld. Det ger möjlighet att ämnesintegrera med t ex språk, matematik och biologi (se matematik och biologi nedan). Fakta som berör geografi finns under samtliga trafikområden. Livsåskådning/religion Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Trafik öppnar möjligheten att belysa och diskutera existensiella frågor. Varför sker olyckor? Varför hände det mig/mitt barn/mina föräldrar/min kompis? Var det ett straff från en högre makt? Finns det en högre makt som bestämmer att olyckor ska ske? Var det ödet? Och i så fall, vad är ödet för något? Hade det gått att undvika? Varför stiftar regeringar lagar? Vilket syfte har lagarna? Vilken rätt har stater och regeringar att bestämma över människor? När vi i Sverige införde t ex körkortstvång var det många som ansåg att det var ett intrång i den mänskliga rättigheten och friheten som staten inte skulle lägga sig i. Men varför införde staten körkortstvång? Jo, därför att fler och fler människor skadades och dödades i trafiken och det kostade samhället pengar både i inkomstbortfall när de skadade och dödade försvann från arbetsmarknaden och sedan i direkta utgifter för sjukvård. Men är det då staten och människorna som ska försöka ändra på sådana saker som olyckor? Eller är det att sätta sig upp mot högre makt? Är olyckor ett straff? Och i så fall av vem riktat mot vem, för vad? I världens religioner och livsåskådningar finns många svar, ibland olika, ibland liknar de varandra. Detta kan leda till att belysa olika livsåskådningar och släktskap mellan dessa. Vägverket visade för några år sedan en cykelhjälmskampanj med anspelningar på Gud med texter såsom Gud förutsåg allt utom 21 växlar och fartglädje Gud tänkte på allt, utom löst grus på asfalt Gud, varför satte Du all stötdämpning i rumpan? Affischerna kan uppfattas på många olika sätt. Kanske kan dessa ge uppslag till hur trafik kan användas i livsåskådning. Fakta som berör livsåskådning finns under samtliga trafikområden. Matematik Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Hastighet Avstånd På matematiklektionen kan eleverna räkna på sträckor och hastigheter, bensinförbrukning m m. Ni kan tala om formler och ekvationer och kan räkna ut hastigheter och avstånd. Trafik är mycket siffror och här finns en uppsjö av olika sätt att belysa matematikens grunder samtidigt som siffrorna kan få en verklighetsbakgrund som ger möjlighet till ökad förståelse av praktisk matematik och möjlighet till eftertanke. Fakta som berör matematik finns under samtliga trafikområden. 1.4

14 Biologi Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Människokroppen Inre organ Smärta Natur Miljö Här kan man tala om människans och trafikens påverkan på miljön och hur vår mänskliga kropp fungerar. Vad yttre våld på kroppen innebär och varför kroppen måste skyddas genom t ex bilbälte, krockkudde o s v. Dessutom finner vi här många anledningar till hastighetsgränserna i trafiken. Fakta som berör biologi finns framförallt under Säker skolväg, Höga hastigheter och Säker i bilen. Fysik Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Friktion Reflexion Ljud Ljus På fysiklektionen kan trafiken belysa friktion, ljusreflexion, ljud och mycket mer. T ex beräkna stoppsträckor på torr, våt och hal asfalt. Kompression Explosion Hur fungerar krockkudden? Fakta som berör fysik finns under samtliga trafikområden. Idrott Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Under idrottslektionen finns chansen att i praktiken prova hastigheter, avstånd, koordination, balans och mycket annat som har med trafik att göra. Fakta som kan användas under idrottslektionen finns under samtliga trafikområden. Kemi Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Salt Alkohol Gummi Asfalt Spolarvätska Destillerat vatten Olika bränslen I trafiken finns många kemiska ämnen. Varför och hur används de, vilken effekt har de? Fakta som berör kemi finns framförallt under Säker skolväg och Alkohol/droger i trafiken. Svenska Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Faktainsamling, faktainlärning och faktaframtagning. Ger träning i var och hur man söker kunskap, hur man lägger upp ett faktamaterial och planerar sin faktainsamling. Med internet finns idag stora möjligheter att snabbt söka information och få svar nästan omgående. Retorik/presentationsteknik/skrivning En i Sverige ganska bortglömd konst vars betydelse åter börjar uppmärksammas. Att HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET 1.5

15 kunna, och våga, tala inför andra blir en allt viktigare förmåga. Bland elevuppgifterna finns riklig övning i presentationsteknik både muntlig, skriftlig och bildlig. Allt från diskussionsövningar till föredragshållning, broschyrframställning, egna faktablad och uppsatser. Bland elevuppgifterna finns ordlekar och korsord. Syftet med dem är att tillhandahålla uppgifter som är trafikinriktade men de har inget direkt syfte att påverka eller undervisa. Tanken är att uppgifterna ger en påminnelse om trafik och därmed skapar tankar kring trafik. Dramauppgifterna kan också användas som uppsatsämnen. Fakta som berör svenska finns under samtliga trafikområden. Engelska, tyska, franska, spanska Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. På språktimmen kan man för det första göra samma sak som på svenskan, d v s diskutera trafik fast på främmande språk, göra eget trafiksäkerhetsmaterial o s v. Dessutom finns möjligheten att jämföra svenska trafiksystem med andra länder och utifrån det lagar och regler, samhällsskick, den demokratiska ordningen o s v. Man kan lära glosor och diskutera på främmande språk kring olika teman: Trafikregler i andra länder - skillnader och likheter med Sverige. Resor - vad finns det för olika färdmedel/fordon och hur betalar man? Resor hur bär man sig åt för att köpa flygbiljett, tågbiljett o s v, hur polletterar man bagage, hur reklamerar man försvunnet bagage, hur tar man sig från Skurup till Milano, från Midlanda till London, med tåg från Umeå till Prag, vad ser man på vägen, vilka länder passerar man? Gör en informationsbroschyr/affisch/video om Sverige för turister från andra länder i samarbete med t ex bild och musik. Fakta som berör språk finns under samtliga trafikområden. Historia Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Kommunikation Uppfinningar Hur har trafiken och samhället sett ut genom århundradena? Vilket är världens äldsta transportslag? När uppfanns flygmaskinen? Vem konstruerade den första månraketen? Hur har transporter påverkat samhällsutvecklingen? Trafikmiljön och närmiljön kan inspirera till att läsa hembygdshistoria. Fakta som berör historia finns under samtliga trafikområden. Musik Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Inom trafik finns många ljud att plocka upp och musicera kring. Kanske kan trafik ge uppslag till både egna melodier och texter. Eller en musikal? Lyssna till musikverk som har trafik som inspirationskälla. Gör musik/ljud till en informationsvideo om Sverige för turister från andra länder i samarbete med t ex bild och svenska. Fakta som berör musik finns under samtliga trafikområden. Bild Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Trafik brukar var en tidig inspirationskälla för barn att teckna pojkar ritar bilar, flickor ritar hästar, eller? Det ger möjlighet till ämnesintegrering med t ex historia. Hur har trafiken (och samhället) sett ut förr? 1.6

16 Man kan också ämnesintegrera med geogra fin och rita kartor över t ex närsamhället. Måla, rita, skulptera, konstruera: Morgondagens bil, cykel, hjälm, reflex. Den snabbaste, fulaste, vackraste, miljö vänligaste, säkraste bilen, cykeln, hjälmen, reflexen. Historiska fordon som inte blev till. Det skyddande skalet en naturfilm/bil derbok som visar paralleller med nyttan av cykelhjälm. Vem har ritat bron över järnvägen? Trafikmiljön och närmiljön kan inspirera till att läsa mer om konst. Gör en informationsbroschyr/affisch/video om Sverige för turister från andra länder i samarbete med t ex svenska och musik. Lär hur ett material blir lättläst och informativt med hjälp av layout. Fakta som berör bild finns under samtliga trafikområden. Drama Välj passande fakta ur respektive trafikområde. Låt eleverna själva problematisera och söka mer fakta och kunskap. Trafik är drama på högsta nivå. Skriv en pjäs, film eller musikal, spela den för klassen, skolan, föräldrar, videofilma trafik ur barns perspektiv. Man kan göra långa eller korta scener eller hela pjäser/videofilmer. Fullast kör, dom andra dör - en film om rattfylleri. Se Vägverkets broschyr med samma namn. Det skyddande skalet en naturfilm som visar paralleller med nyttan av cykelhjälm. Bara en hade reflex en thriller om att gå längs mörka vägar. Den flytande mördaren en deckare i alkoholens tecken. Fakta som berör drama finns under samtliga trafikområden. I GRUPP I grupp kan man jobba med samma områden som i helklass. Genom att dela in i mindre grupper som jobbar med olika saker kan klassen täcka in större områden och eleverna får en möjlighet till fördjupning inom smalare områden. Sedan kan eleverna dela med sig till sina klasskamrater, föräldrar eller till och med resten av skolan. Grupparbete lämpar sig väl för att arbeta i tema. Man kan arbeta ämnesintegrerat så att en grupp tilldelas/väljer ett trafikområde och sedan arbetar med det på flera olika ämnestimmar. Nedan följer ett exempel på en grupp som valt att arbeta med salt och halkbekämpning och vad de kan jobba med på olika ämnestimmar. HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET Titel/innehållsförslag Så sitter barn rätt i bilen en instruk tionsfilm för bilfirmor, mödravården och många andra. Min skolväg en film filmad från barns perspektiv. Kul och nyttigt för vuxna att få se hur trafiken ser ut från knä höjd. När politikerna körde över barnen ett drama om hur politikerna i samhället tänker på framkomlighet och industrier före barnen. Fort, fortare, fortast ett drama om att hetsa varandra över gränser (hastighets gränsen, lagens gräns, moralensgräns, den egna viljans gräns, förmågans gräns m m). Gruppval exempel salt och halkbekämpning Kemin Vad är salt? Vilka egenskaper har salt? Hur reagerar salt? Hur fungerar salt i kyla? Vilka effekter har salt i trafiken? Vilka effekter har salt i naturen? Historia Hur länge har man använt salt i trafiken? Vad använde man på vägarna som halkbe- 1.7

17 kämpning innan salt? Samhällskunskap Vilken betydelse har halkbekämpningen för samhället? Behövs halkbekämpning varför? Vilka konsekvenser får det om man inte halkbekämpar? Matematik Vad säger olycksstatistiken? Svenska Söka fakta och skriva en informationsbroschyr. Muntlig och eller skriftlig presentation. Bild Göra bilder till informationsbroschyren Fakta finns under respektive trafikområden. ENSKILT Som omväxling till grupparbete kan det ibland vara bra att arbeta enskilt. Man kan i princip göra samma sak som i ett grupparbete men i enskilt arbete får eleven allt ansvar själv men också större bestämmanderätt över hur han eller hon ska göra arbetet. När det gäller enskilt arbete är svårigheten att begränsa sig så att det blir en lagom stor uppgift. Förslag: läsa in fakta inför temaarbete eller grupparbete göra elevuppgifter i detta material de flesta går att göra enskilt jobba med ett begränsat tema värderingsövningar vissa övningar går utmärkt att göra enskilt fördjupning inom eller efter ett grupparbete kan de som vill fördjupa sig i något särskilt intressant PROBLEMBASERAT LÄRANDE - PBL Problembaserat lärande är ett ganska nytt och stort område. Syftet är att istället för att stoppa eleverna med kunskap ge dem verktyg att söka, sovra och stimulera till kunskap. Det är inte främst resultatet som är det viktiga utan vägen dit. Genom att arbeta med problem söker eleverna mer kunskap, utnyttjar sina egna erfarenheter, vidgar sina vyer och får ökad förståelse och respekt för andras åsikter och kunskaper och kan därigenom se sammanhang och helheter. I problembaserat lärande blir läraren mer av en handledare som guidar sina elever genom tre faser: 1) Problemlösning - vad är problemet, hur kan det åtgärdas? 2) Självstyrd inlärning - genom problematiseringen får eleven insikt i vilken kunskap som behövs för att lösa problemet. 3) Samarbete - i smågrupper kan kunskap utbytas. Genom att dela med sig av sin kunskap och våga ta till sig av andras kunskap. Samarbetsförmågan utvecklas genom att lyssna på andra, dela frågor och säkerhet och diskutera olika argument. Trafik lämpar sig väl till att använda ett problembaserat lärande. ATT ARBETA ÖVERGRIPANDE ELLER I TEMA Ett sätt att arbeta med trafikfrågor är att arbeta ämnesövergripande och integrerat. Här kan man sprida ut trafikfrågorna över flera ämnen och på så sätt få en jämn fördelad påminnelse om trafiksäkerhet. Förhoppningen är att detta ska leda till ett större medvetande om trafikfrågor och att kunskaper och attityder ska sättas djupare än när man får trafiksäkerhet serverad vid ett enda tillfälle som en kalldusch eller skrämselpropaganda. Nyckelordet är kontinuitet. Trafik är vardag men långt ifrån tråkigt. Det finns mycket spännande inom trafiksäkerhet som kan ge upphov till ökad kunskap och förståelse inom flera andra viktiga ämnen. 1.8

18 Trafikfrågor kan användas för att belysa regler, lagar och förordningar. Varför det finns regler, varför de ska efterlevas och vilka konsekvenser lagbrott kan få. Det öppnar också vägen till etik och moral. Vad gör det att jag går mot röd gubbe eller kör för fort, alla andra gör det ju?. Gemensamt ansvar och hur vi kan hjälpas åt att påverka beslut är andra saker som dyker upp inom trafiken. Genom att göra experiment kan en ökad förståelse uppnås för de mest vitt skilda saker såsom friktion, hastighet, reaktionsförmåga, hänsyn, uppmärksamhet, samarbete m m. Sök fakta, jobba med intervjuer. Utgå från elevernas frågvishet och utveckla ett kritiskt tänkande. Genom att arbeta med trafikfrågor ämnesövergripande och integrerat kan en ringarpå-vattnet-effekt uppnås. Förhoppningen är att eleverna och skolans personal ska få ett ökat trafiksäkerhetstänkande där de påverkar varandra, kompisar, syskon, föräldrar som i sin tur påverkar arbetskamrater som påverkar Exempel på ämnesövergripande arbetssätt Att arbeta ämnesövergripande är ett långsiktigt arbete över en månad, termin eller ett helt läsår om man så önskar. Ja, till och med flera läsår ska det finnas inspiration att hämta för att arbeta med olika trafikområden. Vid lektionstillfället kan man ta t ex ca tio minuter till trafik. Låt trafiken leva under terminen och komma in i flera olika ämnen, t ex på matematiken, bildtimmen, historietimmen, och vid flera lektionstillfällen under den period ni arbetar med trafikområdet. Låt inte trafiken bli ett tema eller ett eget område utan använd det som exempel inom matematik, kemi o s v. Så frön som ska locka till nyfikenhet. Genom att ständigt återkomma till ämnet blir det ett kontinuerligt arbete som påminner eleverna om att detta finns runt omkring oss ständigt istället för pekpinnar som kommer in i klassrummet vid ett tillfälle och talar om att det här är farligt. Exempel Valt trafikområde: Alkohol och droger Ämnestimmar: historia, samhällskunskap, biologi, kemi, svenska, drama, språk, musik, bild Alkohol och droger är ett mycket tacksamt ämne att undervisa i. Eleverna brukar snart bli mycket engagerade, så fort de märker att det inte handlar om pekpinnar och förbud utan om verklig faktakunskap. Därför är det viktigt att man talar om både för- och nackdelar med berusning. Viktigt är också att trycka på konsekvenserna av alkoholbruk och narkotikamissbruk och att dessa gäller alla inte bara några som inte kan hantera alkoholen. Till sist måste vi ge ungdomarna argument för att kunna säga nej. De behöver öva på det. För det är viktigt för ungdomarna att ha argument. Det räcker inte med ett nej inför kompisarna. Man måste ha argument. Historia Trafik har alltid funnits. Så länge människan gått upprätt. Hur länge har människan gått? Vad är exempel på trafik? När började trafik bli ett problem? Men då människan började gå upprätt var det knappast några trafikproblem att tala om. När människan började tämja djuren och använda dem som transportmedel blev behovet av gator och vägar större. Varför? Vilka byggde de första vägarna? Fanns det några andra syften med att bygga vägar än att använda dem för transporter? Människan uppfinner hjulet och vagnen. Vagnen sätts bakom oxar, åsnor, hästar eller kanske t o m kameler. Nu började det bli trafikproblem åtminstone inne i städerna. Gatorna var smala och trånga. Vagnar kolliderade och gående började bli överkörda av vagnar. När uppfanns hjulet? Vem gjorde det? Vad gjordes de första hjulen i för material? Vad användes hjulen till? När kom de första vagnarna? Hur såg de ut? HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET 1.9

19 Berusningsmedel är lika gamla som människan, tror man. Människan har alltid försökt hitta något som piggar upp, lugnar ner, stimulerar sinnena eller sexuallivet. Vad är afrodisiaka? Cleopatra var en känd drottning i Egypten som sägs ha badat i åsnemjölk. Varför gjorde hon det? Vilka berusningsmedel har man trott på och använt genom historien? gjorde många människor odugliga för arbete. Arbetslöshet och fattigdom följde. Människan blev sjuk, inte bara direkt av den orena spriten, utan kroppen drabbades av skador i lever, mage, hjärna o s v. När människor inte kunde arbeta började de stjäla för att få pengar till sprit. Samhället fick problem med fylleri och slagsmål. När började vi destillera sprit? Trafiken börjar få trafiknykterhetsproblem. Inte med förare, utan med fotgängare. Folk går ihjäl sig när de drattar ut framför tunga vagnar, kuskar och ryttare ramlar av. Men än så länge är det ingen större fara när förarna är onyktra. Så länge de kan klamra sig fast så går ju fordonet (hästen) hem själv! Utan att krocka om de hästarna får bestämma själva. Hur var det på Bellmans tid? Hur såg Stockholms gator ut? Hur levde folk i olika samhällsklasser? Hur mycket drack man i Sverige? Läs om Gustav III och vad han gjorde med brännvinsbränningen i Sverige. Varför införde Gustav III spritmonopolet? Sen kommer bilen! Folk börjar klaga över att de inte törs gå på vägar och gator. Bilister klagar över att vägarna är för smala att mötas på. Och hastigheten! Dessa vidunder till bilar far ju fram i den svindlande hastigheten av km/tim livsfarligt! När uppfanns de första motordrivna fordonen? Vem gjorde det? Människan har troligtvis tuggat på olika blad och rötter i många tusen år för att berusa sig på olika sätt. Att framställa vin lärde sig människan för inte så länge sedan. När började människan framställa vin? Varför? Var det för att berusa sig, eller? Var låg de första vinodlingarna? De första trafikreglerna skapas. Körkort införs. Snart utkristalliseras två stora trafikproblem hastighet och rattfylleri. De är än idag våra största problem i trafiken. När kommer de första trafikreglerna? När införs körkortskrav i Sverige? I andra länder? Lästips: Barnens historia. Lånas enklast på biblioteket. Men när människan lärde sig tillverka (destillera) och fick tillgång till starksprit kom en stor omvälvning. Berusning och missbruk blev ett stort problem på många sätt. Det 1.10

20 Kemi Vad är alkohol? Hur verkar den? Hur påverkas kroppen? Vilka effekter och konsekvenser har alkohol på organismer? Biologi Alkoholens väg genom kroppen Hjärnan och alkohol Alkoholtolerans Samhällskunskap Alkoholism är en sjukdom. Den drabbar ungefär 10% av befolkningen. Vi kan idag inte peka ut vem som kommer att drabbas, men vi vet att vissa människor löper större risk än andra att bli alkoholister. Det finns vissa biologiska skillnader som vi inte kan påverka eller ens upptäcka utan test. Men vi vet, att ju tidigare man alkoholdebuterar börjar dricka alkohol desto större är risken att man får alkoholproblem. Ungefär tre elever i varje klass kommer senare i livet att få problem med alkohol eller andra droger. Kan det förebyggas? Hur? Vad kan vi göra i klassen? På skolan? Alkoholproblem kostar människan stora pengar och förorsakar stora problem och tråkigheter i familjer och på arbetsplatser. Samhällets kostnader för människor med alkoholproblem är stora. Varför ökar samhällets kostnader p g a alkohol och droger? Hur mycket kostar alkoholskadorna samhället? Vad består dessa kostnader av? Till vad används våra skattepengar? Är det rimligt att skattemedel används till alkoholbekämpning? I Sverige har vi importförbud på alkohol för privatpersoner och vi har ett försäljningsmonopol. Vilka för- och nackdelar innebär det? Vilka fördelar skulle det bli av att släppa alkoholen fri? Vilka nackdelar skulle det medföra? Hur ser de nya EU-reglerna för import av öl, vin och sprit ut? Vilken påverkan kan de tänkas få på sam hället? Lästips: Sanningen om allt & lite till en bok om svenska vikingar. Beställs kostnadsfritt från: Folkhälsoinstitutets distributionstjänst, Stockholm. Fax , E-post fhi@strd.se Svenska Faktainläsning Värderingsövningar Skriva text till t ex en informationsskrift, folder, broschyr, affisch att dela ut till föräldrar, syskon, skolkamrater Skriva uppsats Skriva synopsis till en pjäs, film/video Retorik skriva och framföra ett tal för eller mot Språk Alkohol och trafik i andra länder skillna der och likheter sök fakta och diskutera. Gör en informationsfolder på engelska, tyska, franska för turister som kommer hit. Värderingsövningar på främmande språk. Rollspel Köra bil i London, Paris fråga efter vägen. Engelsk turist i Sverige kör alkoholpåverkad vad händer? Musik Tyvärr finns det många som sätter likhetstecken mellan ungdomsmusik och droger. Är det så? Är rock- och popmusiker missbrukre? Finns det drogproblem inom musiken idag? Idealiserar vissa musikstilar droger? I så fall vilka? Varför? HAR BARN NYTTA AV TRAFIKSÄKERHET 1.11

21 Bild Hur går det till att göra film? Är det skillnad på underhållningsfilm och dokumen tär? Rita, måla, fotografera, filma till informationsbroschyren, affischen, videofilmen. bygga på verklighet och inte hörsägen. Värderingar handlar mycket om åsikter, men det är viktigt att dessa bygger på fakta och inte bara på något man tror. Trafik är ett område där det cirkulerar många hörsägen som låter som sanningar. De är oftast inte sanna. Genom att först läsa lite fakta undviker man att befästa osanna hörsägen. VÄRDERINGS- OCH DISKUSSIONSÖVNINGAR Tyvärr bygger vi inte alltid våra val på entydiga fakta och kunskaper. Vem skulle t ex röka om vårt beteende enbart styrdes av det vi vet om riskerna? Kunskaperna behövs, men är inte alltid tillräckliga för att skapa, behålla eller ändra på attityder och beteende. Vårt beteende kan istället handla om vilken inställning och värdering vi själva har till det vi ska välja mellan. De värderingar som ligger till grund för våra beslut är ofta mer betydelsefulla än vilken kunskap vi har. Därför är det viktigt att komplettera den rena faktaundervisningen med övningar som klargör vad som egentligen styr beteendet och som i varje fall skapar eftertanke hos eleverna. Det finns många sätt att utforma övningar som klargör värderingar. Du kommer att upptäcka att det inte är så svårt att konstruera egna övningar när du vant dig vid metodiken. Till en början kan det vara bra att använda de övningar som följer, men efterhand kan du lägga till egna exempel. Nedan följer en beskrivning av hur värderingsövningar går till och ett antal förslag på värderings- och diskussionsövningar finns under respektive trafikämne. På vilken lektion detta görs är valfritt. Sök ett ämne som passar och använd förslagen som underlag. Förslagen kan göras i helklass eller grupp. Det finns också några värderingsövningar som kan göras enskilt. Faktaläsning Läs först så mycket fakta som ni själva vill. Detta för att värderingsövningarna ska Diskussionsövningar Diskussionsövningarna är ett sätt att utbyta erfarenheter och åsikter, att klargöra ungdomarnas värderingar och vad dessa medför, att få dem att tänka till. Det finns inte alltid några givna svar på frågorna utan eleverna får chansen att uttrycka sina åsikter, träna sig i att lyssna, motivera och påverka andra och inte minst att ändra sina ställningstaganden att omvärdera. Det kräver respekt för varandra att kunna lyssna och diskutera. Om elevernas tankar och åsikter respekteras och tas på allvar kan detta medföra ökat självförtroende ökad klassgemenskap minskad mobbning Övningarna kan användas till att diskutera många olika saker och problem, inte bara de som har med trafikfrågor att göra. Vi lämnar förslag på uppgifter inom trafik och lite grann hur det kan leda vidare till etik och moral, lag och rätt men även ämnen som mobbning, missbruk, sex m m kan diskuteras och belysas med hjälp att värderingsövningarna. Använd gärna stommen och fyll på med egna frågor och påståenden. Syftet med värderingsövningar Värderingsövningar är ett sätt att få människor, såväl barn och ungdomar som vuxna, att tänka efter vad de egentligen tycker, men lika mycket att få dem att reflektera över handlingars konsekvenser. Värderingsövningarna ger eleverna en ökad medvetenhet så att de kan fatta egna beslut. De kan hjälpa dem att hitta sina egna åsikter, att stå för dem 1.12

LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare

LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare Här finns en metoddel där olika arbetssätt presenteras; att arbeta ämnesövergripande, i helklass, i grupp eller enskilt. Det finns ett kapitel om hur du kan göra

Läs mer

LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare

LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare LÄRAR HANDLEDNING för vetgiriga lärare FÖRORD Sverige ligger långt framme när det gäller trafiksäkerhet. Trots det är läget att ca 500 personer dör i trafikolyckor

Läs mer

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, Arbetsområde: Trafik Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap Läsår:- Tidsomfattning: 12 lektioner Ämnets syfte Undervisning i Samhällskunskap syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken. Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektion om alkohol och droger i trafiken Högstadiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Trafiken i praktiken Åk 2-3 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 2-3 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.

ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas. 2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Trygg i trafiken: Gå i trafiken

Trygg i trafiken: Gå i trafiken L Ä R A R H A N D L E D N I N G Trygg i trafiken: Gå i trafiken Läroplan, åk 1-3 med kortfattade lektionstips Trafik och trafiksäkerhet finns med på många ställen i kursplanerna. Ofta fungerar trafik och

Läs mer

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte 1. Don t drink & drive startades av Vägverket år 2003 och syftar till att göra ungdomar

Läs mer

Trafiken i praktiken årskurs 6 9.

Trafiken i praktiken årskurs 6 9. Trafiken i praktiken årskurs 6 9. Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att trafiksäkerhets arbetet ska ge någon

Läs mer

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Samsas i trafiken. Malmö stad, Gatukontoret Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret Samsas i trafiken Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Storyline Familjen Bilgren

Storyline Familjen Bilgren Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen

Läs mer

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd Vägledning - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet NTF Skånes Trafikäldreråd Januari 2007 Manual och informationsunderlag för trafikantombud att användas vid möten och sammankomster med medlemmarna

Läs mer

Den livslånga baksmällan

Den livslånga baksmällan Den livslånga baksmällan Studiematerial för gymnasielärare i Jönköpings län Från diskussion till handling De fem stegen 1 Steg 1 - Diskussion Vilka känslor väckte filmen? - Diskutera filmens innehåll -

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning

Max18skolan årskurs 4-6. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet - information om blomlådor till intresserade boende 1(6) Service- och teknikförvaltningen Datum 1998-03-06 Handläggare Mats Rydell Tel. 0142-851 76 mats.rydell@mjolby.se Reviderad 2003-08-18, 2009-07-21, 2015-04-22 Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge.

Fullskärmsläge. Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. för att gå ur fullskärmsläge. Fullskärmsläge Tryck + för fullskärmsläge. Vänsterklicka för att bläddra framåt, högerklicka för att bläddra bakåt. Tryck för att gå ur fullskärmsläge. Don t drink & drive vill ge dig styrka och insikt

Läs mer

Trafiken i praktiken Åk 4-5

Trafiken i praktiken Åk 4-5 2010-10-06 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Trafiken i praktiken Åk 4-5 Hitta den röda tråden i ditt trafikarbete Det är viktigt att trafikundervisningen löper som en röd tråd genom grundskolan. För att

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet

Max18skolan Gymnasiet. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge den inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet

Max18skolan årskurs 4-6. Trygghet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och känna sig trygga. Genom att reflektera kring begreppet trygghet och

Läs mer

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Att se och synas. Malmö stad, Gatukontoret

Trafiksäkra skolan. Lärarhandledning. Tema. Att se och synas. Malmö stad, Gatukontoret Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Att se och synas Malmö stad, Gatukontoret Att se och synas Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

SKOLA INLEDNING. Vägledning

SKOLA INLEDNING. Vägledning SKOLA SKOLA SKOLA Vägledning Avsnittet berör det åländska skolsystemet. Grundskolan står i fokus, eftersom den är obligatorisk för alla barn. Bland annat presenteras undervisningsämnena, elev-, lärar-

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén

Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...

Läs mer

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss.

Inled övningen med att berätta att ni ska prata om alkohol, lagar och hur dessa på olika sätt påverkar oss. Du, lagen och genus Lektionslängd: 40-80 min (beroende på deltagarnas kapacitet) Material och förberedelser: Kopiera upp elevmaterial 1 till varje elev eller grupp. Syfte: Syftet med övningen är att eleverna

Läs mer

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret.

Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Samsas i trafiken Malmö stad, Gatukontoret, maj 2003 Trafiksäkra skolan är framtaget av Upab i Malmö på uppdrag av och i samarbete med Malmö stad, Gatukontoret. Text: Rune Anderberg Illustrationer: Lars

Läs mer

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla.

Odödlig. O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Odödlig O Mopeden, ett smart fordon eller en dödsfälla. Ovan Det är svårt att själv uppskatta riskerna Tycker du som många tonåringar att mopeden ger dig frihet, rörlighet och kanske till och med status

Läs mer

SmartFart. - din hastighet gör skillnad

SmartFart. - din hastighet gör skillnad SmartFart - din hastighet gör skillnad 2 SmartFart är en del av Trafikverkets samarbete med kommuner. Tillsammans arbetar vi långsiktigt och systematiskt för att få fler ansvarsfulla förare i lagliga hastigheter.

Läs mer

AV TRAFIKKALENDERN HEJ!

AV TRAFIKKALENDERN HEJ! 4:e UTGÅVAN AV TRAFIKKALENDERN HEJ! Trafikkalendern har funnits i 4 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 0/01 distribueras materialet till drygt

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Lärarhandledning. Copyright 2002 Malmö Stad Gatukontoret

Lärarhandledning. Copyright 2002 Malmö Stad Gatukontoret Lärarhandledning Copyright 2002 Malmö Stad Gatukontoret Trafikdjuren ska på ett lättsamt och roligt sätt introducera trafik och trafiksäkerhet för de allra yngsta skolbarnen. Sagorna ska ge upphov till

Läs mer

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO för dig som undervisar nyanlända I Förstå språket NO/SO får eleverna lära sig svenska

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft Föreningsträdet Individen i centrum Handledning Aktiva 11 år Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp

Läs mer

Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla?

Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Odödlig Mopeden ett smart fordon eller en dödsfälla? Ovan Det är svårt att själv uppskatta riskerna Tycker du som många tonåringar att mopeden ger dig frihet, rörlighet och kanske till och med status hos

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg

Särskild utbildning för vuxna. Särvux. Välkommen till Särvux - en plats där du växer. Kom ihåg! Sista ansökningsdag. 1 maj. Trollhättan Y Vänersborg Särskild utbildning för vuxna Särvux Välkommen till Särvux - en plats där du växer Kom ihåg! Sista ansökningsdag 1 maj Trollhättan Y Vänersborg Kort om Särvux i Trollhättan och Vänersborg Särvux är för

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

1. Cykeln som motion och fordon

1. Cykeln som motion och fordon Äldre i trafiken Sveriges befolkning blir allt äldre. Trafiken är inte alltid anpassad till allas förutsättningar/behov. NTF i samarbete med SPF, PRO och SKPF. Studiematerial till studiecirklar eller information

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Intern ledarutbildning på Ridklubben!

Intern ledarutbildning på Ridklubben! VÄSTMANLANDS RIDSPORTFÖRBUND Intern ledarutbildning på Ridklubben! Utbildningssystem för barn & ungdomar på Ridklubben! Datum: 2002-02-27 Bilder tagna på Hallsta Ridklubb Rubriker Vad, varför, hur? Innehåll

Läs mer

februari en viss typ av text. net för en serie e och skrivträning. Träna läsförståelse aövning Månadens tänka vidare uttryck.

februari en viss typ av text. net för en serie e och skrivträning. Träna läsförståelse aövning Månadens tänka vidare uttryck. Månadens Sanomaövning Månadens Sanomaövning Februari Träna läsförståelse Träna läsförståelse innehåller berättande texter och sakprosatexter. Till varje text finns läsförståelseövningar. Övningarna tränar

Läs mer

INTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA

INTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA LÄRARHANDLEDNING 1/7 INTRODUKTION TILL PÅ EGNA BEN-ÖVNINGARNA Som komplement till utmaningen På egna ben finns ett stort antal övningar och faktablad som du som lärare kan ta del av och använda helt kostnadsfritt.

Läs mer

Reflektera kring anonymitet på nätet

Reflektera kring anonymitet på nätet Reflektera kring anonymitet på nätet Den här lektionen handlar om anonymitet och hur det påverkar vårt agerande. Lektionen är skapad av Filippa Mannerheim (historie- och svensklärare) som en del av ett

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet!

Blomlådor för en bättre trafiksäkerhet! ! 2010-04-21 Sida 2(5) Information för dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vilka regler som gäller kan du läsa mer om här. En grundförutsättning

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Moped klass II Kunskapsprov

Moped klass II Kunskapsprov Moped klass II Kunskapsprov Förnamn Efternamn Adress Postnummer Ort Telefon Mobiltelefon E-postadress Personnummer Provet genomfört den Förrättningsman Lokal Ort Godkänd Ej godkänd Antal rätt Underskrift

Läs mer

HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan.

HEJ! Skolorna ska under två valfria veckor samla så många respoäng som möjligt genom att gå, cykla eller resa kollektivt till och från skolan. HEJ! FÖR TIONDE ÅRET I RAD ARRANGERAS DEN NATIONELLA UTMANINGEN GÅ OCH CYKLA TILL SKOLAN SOM VÄNDER SIG TILL SVERIGES ALLA ELEVER OCH PEDAGOGER I ÅR F-6. AKTIVITETEN ARRANGERAS AV TRAFIKKALENDERN - SVERIGES

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

Trafikkalendern har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik.

Trafikkalendern har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. har funnits i 23 år och är Sveriges mest omfattande och mest använda läromedel med tema barn och trafik. Läsåret 2013/2014 distribueras materialet till drygt 500 000 skolbarn i årskurs F-6, 27 000 lärare

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna

VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Vad är Lärvux? Lärvux är en egen skolform som består av en grundläggande och en gymnasial nivå. Du är välkommen att söka kurser hos oss om du behöver

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

reflexer Visa dig med

reflexer Visa dig med Reflexer måste bytas ut Reflexer håller inte hur länge som helst. Den normala livslängden är ungefär tre år. Förmågan att reflektera påverkas negativt av smuts, repor och andra skador. Därför måste reflexerna

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Får man säga vad man vill på nätet?

Får man säga vad man vill på nätet? Får man säga vad man vill på nätet? Lektionen berör dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer