Människors inställning till rovdjur i Gävleborg och Västernorrland People's attitudes towards predators in Gävleborg and Västernorrland

Transkript

1 Examensarbetet i skog och träteknik Människors inställning till rovdjur i Gävleborg och Västernorrland People's attitudes towards predators in Gävleborg and Västernorrland Författare: Lina Victoria Skog Handledare LNU: Johan Lindeberg Examinator LNU: Johan Lindeberg Termin VT hp Ämne/kurskod 2TS90E

2 Sammanfattning Syftet med arbetet är att undersöka vad befolkningen i Gävleborg och Västernorrlands län upplever är bakgrunden till vad som är ett problem kring våra svenska rovdjur. Rapporten grundar sig till största delen i en enkätundersökning på webben. Enkäten innefattade totalt 112 personer i åldrarna 20 till 60 varav 62 procent var män och 38 procent var kvinnor. Medelåldern var mellan Individerna delades in i olika grupper, jägare, hundägare, boskapsägare. Detta för att senare kunna jämföras med diverse grupper. I studien visas skillnader i frågor avseende rovdjur mellan olika grupper så som jägare, hundägare, kvinna, man, åldersgrupper samt boskapsägare. Rovdjuren har en stor inverkan på vårt samhälle och är en viktig del i ekosystemet men synen från befolkningen är inte alltid densamma och ger många spridda skurar. Många anser att vi har allt för stor rovdjursstammar medan vissa anser att vi måste lära oss att leva med och ta del av rovdjuren. Det är främst vargen som har gett ett starkt intryck kring dessa debatter. Tillväxten av rovdjur ligger ungefär kring 40 procent/år och studien kring detta arbete ligger till stora delar i att få en djupare förståelse över hur problem med jakt och boskapshållning ska kunna lösas i och med ökningen av rovdjur. Men rovdjuren tillför inte enbart ett ökat antal rovdjursangrepp utan är även en del av vårt ekosystem, då de minskar betestrycket samt tar bort de svaga och sjuka individerna. Rovdjuren skapar även konflikter mellan människor och det finns många åsikter kring hur problemet med rovdjursstammarna ska kunna lösas. En del riktar kritik mot rovdjursförvaltningen och hävdar att de inte medför några konkreta beslut. II

3 Abstract Syftet med arbetet är att undersöka vad befolkningen i Gävleborg och Västernorrlands län upplever är bakgrunden till vad som är ett problem kring våra svenska rovdjur. I studien visas skillnader i frågor avseende rovdjur mellan olika grupper så som jägare, hundägare, kvinna, man, åldersgrupper samt boskapsägare. Rovdjuren har en stor inverkan på vårt samhälle och är en viktig del i ekosystemet men synen från befolkningen är inte alltid densamma utan skapar även konflikter mellan människor och det finns många åsikter kring hur problemet med rovdjursstammarna ska kunna lösas. En del riktar kritik mot rovdjursförvaltningen och hävdar att de inte medför några konkreta beslut. Nyckelord 1. Rovdjur III

4 Förord Detta examensarbete är inom ramen för skog- och träprogrammet, Linnéuniversitetet i Växjö. Omfattningen är 15 hp. Arbetet grundar sig till min bakgrund som kvinnlig jägare, studerande inom skog- och trä programmet samt dagens debatter kring våra svenska rovdjur och dess påverkan på samhället. Ett stort tack till alla de 112 personer som tog sig tid att svara på min enkätundersökning, vilket har varit en stor del i mitt arbete. TACK! IV

5 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund Rovdjurets roll i ekosystemet Varför rovdjuren skapar konflikter i samhället Syfte och mål Material och metod Metod Sammanställning Resultat 6 4. Diskussion Metoddiskussion Rovdjurenspåverkan på samhället Rovdjursförvaltningen och rovdjurspolitiken Rovdjur i ekosystemet Rovdjuren skapar konflikter i samhället Rädsla för rovdjur Slutsats Referenser Bilagor 22 V

6 1. Introduktion 1.1 Bakgrund Sverige består av 41 miljoner hektar land varav 23 miljoner hektar är täckt av skog. Detta gör Sverige till ett av världens mest skogsrika länder i relation till folkmängd. Denna skog ska delas mellan människor, predatorer och herbivorer. För att detta ska fungera krävs samspel mellan alla dessa individer. Många debatter handlar idag om rovdjuren i Sverige, det vill säga björn, varg, örn, lodjur och järv. Enligt Andersson (2011) har den svenska vargstammen under de senaste åren blivit ett allt mer aktuellt ämne i och med tillkomsten av en kraftigt växande vargstam i landet. Tillväxten ligger på 40 procent/år. Län med större populationer av varg löper större risk för konflikter mellan varg och människor än län med mindre eller inga förekomster av varg. Det är svårt att säga vad som är rätt eller fel. Vilka alternativ finns det till nå en bättre och jämnare nivå på problemet kring rovdjur och hur påverkas ekosystemet? Är det möjligt att minska en art utan att påverka andra arter i samhället och hur mycket kommer dessa arter påverkas? Hur påverkar dessa rovdjur oss i vardagen? Och vad är en lämplig rovsdjurstam? Enligt Karlsson och Danell (2012) angrips fler boskaps- och sällskapsdjur idag än tidigare. Går det att bara ta bort en art bara för att den inte passar in i vårt sätt att leva? Vad argumenterar emot att utrota den? Frågor kring rovdjuren berör större delen av Sverige, men i detta arbete kommer endast situationen i Gävleborg och Västernorrlands län att behandlas. Situationen är till viss del likartad i stora delar av landet, men det finns lokala variationer som till exempel i nordligaste delen av landet med förekomst av renar och i södra delarna av landet som är mer trafikerat och mer befolkat samt större förekomst av fårskötsel. 1.2 Rovdjurens roll i ekosystemet Enligt Lindström (2006) är ett rovdjur ett djur som skaffar sig sin föda genom att under sin livstid döda och äta upp ett flertal individer av andra djurarter. Inom ekologin kallas dessa djur för predatorer. Ett ekosystem är allt levande samt den miljö de lever i, för att ett ekosystem ska fungera krävs det att alla lever i balans med varandra, vilket gör att de är beroende av varandra. Det finns mycket som kan påverka ett ekosystem genom att förändra balansen mellan olika arter. Detta kan vara skogsbränder, miljöförstöring, förändringar i klimatet eller utrotning av en art. Rovdjurens roll i ekosystemet kan vara att hålla nere stammen av växtätare. Vilket kan medföra ett minskat betestryck. Men det är även många arter som drar nytta av rovdjuren, som nyttjar de rester som blir kvar efter de byten som rovdjuren lyckats fånga. Rovdjur kan stabilisera ekosystem och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Vissa rovdjur, till exempel järv, har en viktig ekosystemfunktion då de som asätare påskyndar återföringen av näringsämnen till näringsvävarna, sprider näringsämnen och späder ut potentiella infektionshärdar. Speciellt i kallare klimat utgör kadaver en viktig 1

7 energiresurs för predatorsamhället. Vargen i form av toppredator är viktig för järven som är beroende av kadaver. Detta visar också att det inte går att räkna med att de stora rovdjursarterna är utbytbara. Topprovdjuren kontrollerar populationen av de mindre rovdjuren. Om topprovdjuren skulle försvinna kan stammarna av mindre rovdjur växa snabbt, vilket kan komma att öka påfrestningar på bytesdjuren drastiskt. Fröspridning genom björnar kan vara avgörande för evolutionen och utbredning av växter. Dock måste rovdjuren förekomma i ekologisk funktionella tätheter för att de ska kunna medverka i sin ekologiska roll. Jakten kan inte ersätta predatorer, då jakt och rovdjurspredation inte generellt är utbytbara vad avser deras effekter i ekosystemet. Skillnader som intensitet och tidsmässig spridning av predatorer, fördelning på kön och ålder, påverkan på stammarna av mindre rovdjur och på relationer mellan asätare och kadaver. Jakt kan påverka bytesdjurens beteende på ett annat sätt än rovdjurspredation. Ett exempel på detta är älgjakt med ställande hund vilken har inneburit att det sedan 100 år finns ett selektionstryck mot älgens mest effektiva anti-predatorbeteeendet mot varg, vilket är att älgen står upp mot vargen och är aggressiv. Frånvaro av varg i kombination med löshundsjakt har istället gynnat älgar som försöker fly. (Ordiz 2010). Jakt på toppredatorer äventyrar deras ekologiska roll, eftersom toppredatorer inte har evolutionärt signifikanta fiender (Ordiz 2010). Jakt kan även innebära en minskning av en population som till en början redan är liten, vilket kan framkalla beteendemässiga reaktioner och störningar av sociala system. Jakt på rovdjur som motiveras med skydd av boskap och skademinskning är enligt Ordiz i grunden felaktig om inte skyddsåtgärder samtidigt vidtas. Ordiz konstatera även att förvaltning av rovdjur handlar till största delen om att hantera människor. Svenska rovdjursförvaltningen skriver följande: De stora rovdjuren väcker känslor och orsakar konflikter. Det är en uppgift för rovdjurspolitik och rovdjursförvaltningen att hantera detta, och därför kan besluten inte fattas med utgångspunkt enbart från ekologisk kunskap. Däremot är det ett rimligt krav att beslut om de stora rovdjuren baseras på kunskap om deras ekologiska roll och att konsekvenserna av olika handlingsalternativ för den biologiska mångfalden och ekosystemets funktion i stort värderas. I det avseendet har rovdjurspolitik hittills lämnat mycket i övrigt att önska. Varje år drabbas ett flertal bönder och hundägare av rovdjursangrepp. Detta kan vara ett stort problem för de människor som bor med närhet till rovdjur. Detta kan väcka starka känslor hos vissa människor, bara i Gävleborg var det 80 vargangrepp, 2 lodjursangrepp samt 36 björnangrepp år Vilket var det högsta antalet angrepp av björn i Sverige under år I Västernorrland var det 2 björnangrepp och 5 lodjursangrepp. (Karlsson och Danell 2012) En undersökning som Karlsson (2012) tagit fram visar att angrepp av varg, björn, järv och örn har ökat de senaste åren medan angrepp från lodjur minskat samt att de flest angrepp som görs är främst på boskapsdjur som får. Trots att stängsel sätts upp finns det alltid en risk att tamdjuren kan bli angripna. I en sammanställning av Jordbruksverket 2

8 finns det cirka hundägare i Gävleborgs län och närmare hundägare i Västernorrlands län. Enligt Karlsson (2012) hade antalet angripna hundar av rovdjur ökat från till 61 stycken Variationen mellan antalet angrepp per år kan bero på många olika faktorer, exempelvis snödjup och väder under jaktsäsong, vilket påverkar antalet dagar med möjlighet att bedriva jakt med hund. Utöver dessa faktorer är en annan faktor enskilda vargindivider eller familjegrupper som vissa år angriper fler hundar än vad vanliga vargar gör. Enligt Särnesjö (2011) kan vissa samband ses i och med ökning av vargstammen. Ökningen av vargangrepp mot hundar, är lika stor som ökningen av antalet vargar. Från att ha varit ett fåtal angrepp har det ökat till tvåsiffrigt. Från att till en början enbart har påverkat jakthundar av olika slag, har det sedan 2007 även påverkat övriga hundar. Problemet har därför flyttas från jägarkåren till att omfatta även övriga sällskapshundar. Ses enbart till jakthundar kan noteras att stövare har varit hårt drabbade, vilket ger ett avtryck i statistiken. Det är inte lika stor efterfrågan på stövarvalpar idag som det var för några år sedan. Johansson (2011) refererar till en nyligen genomförd studie som visar att 44 procent av svenskarna är rädda för att möta björn i naturen och 25 procent är rädda för att möta varg. Dock finns inget om bakomliggande faktorerna till denna rädsla i studien, om rapporterad rädsla beror på verklig rädsla eller om det grundar sig på en vilja att påverka debatten. Staten får i mån av tillgång på medel lämna bidrag för att kunna förebygga skador av vilt och ersätta inträffade skador (Viltskadeförordningen 2001:724, NFS 2008:16 och STFS 2007:9). Bidrag och ersättningar för viltskador utgår endast för vilt som inte får jagas under allmänna jakttider. Ersättning gavs för hundar angripna av fredade rovdjur år 2011 för sammanlagt kr. Beviljad ersättning har ökat med antalet angripna hundar. Från 0 kr år 1997 till en topp på cirka kr år 2009/2010. (Karlsson 2012) Stängsel är ett dyrt skydd, men 2011 beviljade länsstyrelsen bidrag för att förebygga skador av rovdjur. Utöver länsstyrelsernas bidrag beviljades även bidrag från Jordbruksverket Landsbygdsprogram. Enligt Viltskadecenter gick 64 % av dessa bidrag till skador orsakade av varg, 28 % till skador av orsakade av björn, <1 % till skador orsakade av örn samt 7 % till skador orsakade av lodjur. Vid prövning tas hänsyn till om viltet får jagas, skadans omfattning, möjlighet till skyddsjakt och om andra skadeförebyggande åtgärder har gjorts. Skador av rovdjur måste alltid besiktas av länsstyrelsen för att ersättning ska kunna utbetalas. Enligt Rovdjurscentret (2013) uppskattades rovdjursförvaltningen år 2012 för stora rovdjur, det vill säga björn, varg, lodjur, järv och örn årligen kostar staten 160 miljoner kronor. Sprängare (2013) har beräknat att kostnaderna för rovdjursförvaltningen plus särskilda satsningar kan vara upp emot 200 miljoner kronor, varav kostnaderna för enbart den så kallade Junselevargen beräknas uppgått till cirka fem miljoner kronor. Utöver dessa kostnader finns det kostnader som inte är lika lätta att mäta men som har stor betydelse för ekonomin. Enligt Sprängare (2013) kan exempel på en sådan kostnad vara markägarnas minskade intäkter för jaktarrenden. Den minskade jaktarrendeintäkten 3

9 i ett vargrevir uppgår till mellan 1 och 4 miljoner årligen. Beloppet är beroende på hur attraktiv jakten på området är. 1.3 Varför rovdjuren skapar konflikter i samhället En orsak till att rovdjuren skapar konflikter i samhället är att de orsakar faktiska problem för människor. De rovdjur som vanligast skapar problem är varg, björn och lo, då de angriper och i vissa fall dödar tamboskap och hundar, och det rovdjur som får mest uppmärksamhet är varg. Utöver skapas även konflikter om rovdjur som beror på att det delvis finns oförenliga intressen som alla har en viktig roll i framtida vargförvaltningen. Det finns flera sidor i konflikten, en sida är jägare och tamboskapsägare, som ofta ser vargen som en konkurrent och är ett hot för deras livsstil. En annan sida är skogsbruket, som eventuellt kan gynnas av att rovdjuren minskar betestrycket av bland annat älg, genom att minska älgstammen. En tredje sida är naturvårdsintressen vilka gör att vi bör ha många vargar för att säkra deras överlevnad och därmed deras ekologiska roll. Konflikten om rovdjur har skapat en spänning mellan olika grupper av människor, t.ex. icke jägare och jägare eller människor på landsbygden och i städer. Mätningar som genomförts under 2000-talet har visat att hälften av de personer som deltog i undersökningen är mest rädda för att möta björn. På andra plats kom vildsvin och därefter varg. (Westergård, 2010) 1.4 Syfte och mål Syftet med rapporten är att undersöka människors inställning till rovdjur i i Gävleborg och Västernorrlands län samt vad som skiljer mellan olika grupper av människor beroende på livssituation, intressen, kön och ålder. Benämning rovdjur innefattar det fem större rovdjuren som lever i Sverige, varg, björn, örn, lodjur, och järv. I studien behandlas däremot främst rovdjuren varg och björn eftersom det är dessa två som skapar störst debatt. Denna rapport grundar sig på en enkät som undersöker hur människans vistelse i Gävleborg och Västernorrlands skogar påverkas av förekomsten av olika rovdjur samt rovdjurens inverkan på samhället och betydelse i olika ekosystem. Studien visar till största delen hur människorna upplever och påverkas av våra svenska rovdjur. Rovdjur kan ha stor inverkan på samhället, vilket blir tydligt dessa dagar då debatterna ökat kring svenska rovdjur och främst vargens förekomst, men även de andra rovdjuren så som björn, lodjur och järv. Men vad har rovdjuren för inverkan och vilka är problemen? Är det skillnad mellan vad manliga och kvinnliga jägare tycker om rovdjur, eller om de äger hund eller inte? Är det färre människor ute i skogen nu än förr på grund av ökad etableringar av rovdjur? Målet med arbetet är att undersöka och utvärdera hur befolkningen i Gävleborg och Västernorrland påverkas av rovdjuren och människors intressen mot ekologiska effekter, samt utvärdera skillnader mellan de olika målgrupperna, för att kunna ge en grund för att kunna diskutera hur hantering av vargen kan se ut. Målet med denna studie är att undersöka hur problemen med rovdjuren ser ut samt vilka problemen är. 4

10 2. Material och metod 2.1 Metod Studien genomfördes i form av en webbaserad enkätundersökning. Studien grundar sig på människors åsikter vilket gör det lämpligt med en enkätundersökning. Enkäten riktade sig till medborgare i Gävleborg och Västernorrlands län i åldrarna 20 upp till 60. Inför att enkäten skulle skickas ut togs det fram totalt 18 frågor som berörde ämnet hur olika människor anser att rovdjur påverkar deras sätt att vistas ute i naturen. På vissa av frågorna fick deltagarna välja mellan olika alternativ, t.ex. ja eller nej frågor, och graderingsfrågor från 1-5 där 1 var lite/instämmer inte och 5 mycket/instämmer helt. Sedan fanns det även öppna frågor där de som deltog fick formulera egna svar angående olika frågeställningar. Enkäten skapades genom att gå in på och i meny valet uppe till höger på hemsidan välja Googles appar. I valet som kom upp valdes Dokument och ett nytt fönster öppnades. I det menyvalet valdes formulär där de förbestämda frågorna lades in. Den 5 mars 2013 var enkäten tillgänglig på internet och fanns sedan tillgänglig en månad framåt. Enkäten var ett Google dokument som gjordes tillgänglig via det sociala mediet Facebook, genom att lägga ut länken till enkäten på min egna användare. På så sätt blev enkäten tillgänglig för Facebook användare kopplade till mitt konto. Genom Facebook funktion dela, som är en knapp kopplad till inlägget som kopierar inlägget till Facebook sidan för den som väljer att dela. Enkäten spreds hos andra Facebook användare samt i Facebook grupper och blev tillgänglig för Facebook användare kopplade till mitt konto och till konton som valt att dela enkäten samt i Facebook grupper 2.2 Sammanställning När en månad gått sammanställdes alla svarade enkäter och där efter sorterades enkäterna in i olika kategorier av deltagare, jägare, kvinnor, män, hundägare etc. Där efter jämfördes och analyserades svaren mellan de olika grupperna. Svaren på frågorna med fasta svarsalternativ sammanställdes dels gemensamt dels separat för de olika kategorierna av deltagare, kvinnor, jägare, boskapsägare, hundägare o.s.v. De öppna frågorna sammanställdes genom att notera om det fanns några trender i svaren där flera deltagare ger samstämmiga svar. De kunde även noteras om det fanns en stor spännvidd i åsikter och om dessa skiljer sig mellan och inom olika grupper. Dessa svar kunde även användas för att söka förklaringar till val av svarsalternativ i frågorna med fasta svarsalternativ. 5

11 4. Resultat Fördelningen av kvinnor och män var lika fördelade i båda länen under år 2013 enligt Statistiska centralbyrån. Enligt jägarförbunden var det under 2013 procentuellt lika många jägare i respektive län. Enkätundersökningen gav ett liknande resultat. Antalet Gävleborg och Västernorrland hade lika andel procent enligt jordbruksverket, i jämförelse med enkäten som har en skillnad på 7 procent mellan länen. Boskapsägare är den kategori som har minst procent, jämför man folkmängden enligt Statistiska centralbyrån i Gävleborg och jordbruksverkets uppgifter om boskapsägare utgör det endast 1 procent. I Västernorrland är andelen boskapsägare något större. Tabell 1. Tabellen ger en sammanfattning av den totala befolkningen under 2013 i Gävleborg- samt Västernorrlandslän och delar upp befolkningen i de olika kategorierna som arbetet grundar sig på (Statistiska centralbyrån (2016), Jordbruksverket (2016) och Jägarförbundet (2016)). Totalt I enkäten Gävleborgs län Västernorrlands län Gävleborgs län Västernorrlands län Kvinnor 50 % 50 % 33 % 45 % Män 50 % 50 % 67 % 55 % Jägare 5 % 6 % 53 % 53 % Hundägare 9 % 9 % 70 % 63 % Boskapsägare 1 % 12 % 6 % 6 % Enligt sammanställningen av enkäten har hela 72 procent av personerna träffat på rovdjur i verkligheten (figur 1). Av dessa är det främst björn och lodjur av de större rovdjuren som påträffats, men även räv, mård, grävling och mink har påträffats. När det kommer till vargen har 18 stycken av de svarande sett detta rovdjur i verkligenheten. En större del (75 procent) av de som deltagit i studien bor närmare än 500 m till skogen, 47 procent av dem äger skog själva eller har någon i familjen som äger skog. 6

12 28% 72% Ja Nej Figur 1. Fördelning av svar på frågan: Har du någonsin träffat/sett ett rovdjur i verkligheten (ej djurpark)? Kvinnor Män Mindre än 1 gång/veckan Ungefär 1 gång/veckan Mer än 1 gång/veckan Figur 2. Fördelning av svar, för män respektive kvinnor, på frågan: Hur mycket tid tillbringar du i skogen/vecka? 7

13 Procent < 20 år år år år år > 60 år Mindre än 1 gång/veckan Mer än 1 gång/veckan Ungefär 1 gång/veckan Figur 3. Fördelning av svar, för olika åldersgrupper, på frågan: Hur mycket tid tillbringar du i skogen/vecka? Enkätundersökningens resultat visar att kvinnorna vistas mer ute i skogen än männen. samt att de i åldrarna ägnar mer tid ute i skogen än de som är under 20 år. 68 % av kvinnorna och 46 % av männen tillbringar mer än 1 gång/vecka i skogen (figur 2 och 3). Procent Skala Kvinnor Män Jägare Hundägare Boskapsägare Alla Figur 4. Fördelning av svar för olika grupper på frågan: I vilken skala anser du dig engagerad/insatt i rovdjurspolitiken? Kvinnor anser vara sig lite insatta i rovdjurspolitiken vid en jämför med övriga grupper, medan män och hundägare anser sig vara mycket insatta. Gruppen jägare anser sig mest engagerad/insatt i rovdjurspolitiken. I figur 4 ses att flesta enkätdeltagare anser sig 8

14 måttligt (nivå 3 på den 5-gradiga skalan) engagerade/insatta i rovdjurspolitiken, men att fler anser sig mycket engagerade/insatta än de som anser sig lite engagerade/insatta Procent Skala Kvinnor Män Jägare Hundägare Boskapsägare Alla. Figur 5. Fördelning av svar för olika grupper på frågan, Hur mycket har rovdjuren påverkat ditt sätt att vistas i skogen? På frågan (se figur 5) om på vilket sätt rovdjuren påverkar ditt sätt att vistas i skogen anger vissa av de svarande att de inte påverkades, andra hävdade att vi som människor bör ha viss ödmjukhet till djurens boplatser och vårt sätt att vistas i skogen samt att restriktiv vid sin vistelse i skogen. Det är till största delen hundägare som påverkas av rovdjuren till sitt sätt att visas i skogen. Dock finns en skillnad mellan hundägare och icke hundägare. De flesta hundägare är mer uppmärksamma på vart släpper hunden samt att en del sätter bjällra både på sig själva och hunden för att skrämma iväg rovdjuren. Dock har det i vissa fall gått så pass långt att ett fåtal älgjakter har fått ställa in på grund av att varg funnits i området och hundförare därför inte har velat släppa sina jakthundar. I vissa av fallen har även barn hållits under uppsikt då det har rapporterats om varg i området. 9

15 Anser du att vi har för stora stammar av rovdjur i Sverige? Icke jägare Jägare Ja Nej Vet ej Figur 6. Fördelning av svar, för jägare och icke jägare. Om ja, vilket/vilka? Varg Björn Lodjur Järv Rovfågel Figur 7. Diagrammet är en följdfråga till frågan i figur 6, där de som anser att Sverige har för stora rovdjursstammar fått svara på vilka rovdjur som de anser ha för stora stammar. Andelar anges i procent. I figur 6 kan ses att många anse att rovdjursstammarna i Sverige är för stora. Både bland de kvinnliga och manliga jägarna är det cirka 90 procent som anser att stammarna av rovdjur i Sverige är för stora, samt 57 procent av alla de som deltagit i enkätundersökning. Av de som anser att rovdjursstammarna är för stora så är det främst vargstammen som anses vara för stor där efter i följande ordning anses björn, lodjur, järv och rovfågel ha för stor stammar (se figur 7). 10

16 På frågan Hur tycker du vi bör förvalta våra rovdjursstammar i Sverige? svarar många att de anser att jakt är ett sätt att förvalta våra rovdjur och att förvaltningen bör ske lokalt. Det finns även de personer som anser att vi bör lära oss att leva med rovdjuren och kanske anpassa oss efter deras levnadsförhållanden. Tror du att utrotning av en art kommer att ha en påverkan/förändring i vårt ekosystem? Procent Skala Kvinnor Män Jägare Icke jägare Figur 8. I figuren är det gruppen kvinnor och icke jägare som tror att utrotning av en art kommer att ha en påverkan eller förändring i vårt ekosystem. I figur 8 kan ses att det är en relativt stor skillnad mellan jägare och icke jägare vad det anser om utrotning av rovdjur och ekosystem. I svaren till figur 9 kan ses att kvinnor och icke jägare anser att alla arter har en betydande roll i ekosystemet. Till frågan i figur 8 kom en följdfråga om vad de tror att en utrotning av ett rovdjur kan ha för påverkan på ekosystemet. De utgör en roll i ekosystemets näringskedja. Om den försvinner kommer dess byten att öka alternativt kommer den art som konkurrerar om detta rovdjurs byte att öka. Ev. kan skadesjukdomar uppkomma hos de bytena om de blir för många. Det finns säkert fler aspekter. (Enkät 1) I svaren finns det även de som anser att det inte har någon speciell betydelse om det skulle ske en utrotning av en art samt att vargen inte tillför något i ekosystemet. Vi har varit utan nästan alla rovdjur och jägaren har klarat av att förvalta de övriga viltstammarna då. Så jag ser inte behovet av att ha rovdjuren så nära människorna eftersom den inte är utrotningshotad i övriga delar av jorden. 11

17 Tror du att utrotning av en art kommer att ha en påverkan/förändring i vårt ekosystem? < > Figur 9. Diagrammet visar i procent vad de olika åldersgrupperna tror om hur utrotning av en art kommer ha för påverkan på vårt ekosystem. I figur 9 kan ses att fler bland de äldre inte tror att utrotning av en art kommer att ha någon påverkan på ekosystemet medan fler bland i de yngre åldersgrupperna tror att det kan ha stor inverkanverkan. Tycker du att vargstammen i Sverige bör regleras? Ja Nej Figur 10. Diagrammet visar hur stor andel inom olika kategorier som anser att vargstammen i Sverige bör reglera. I figur 10 kan ses att 98 procent av jägarna anser att vargstammen i Sverige bör regleras, sett till alla som svarat är det mer än tre fjärdedelar (76 procent) som anser att stammen av varg bör regler. 12

18 Hur påverkar rovdjuren avseende boskapsdrift eller problem med jakt? Kvinnliga jägare Manliga jägare Hundägare Boskapsägare Figur 11. Diagrammet visar i procent hur rovdjuren påverkar avseende boskapsdrift eller problem vid jakt. Skalan går från 1, liten påverkan, till 5, stor påverkan. I figur 11 redovisas svarsresultatet från enkäten. Enligt diagrammet är det främst hundägare och manliga jägare som upplever stora problem av rovdjur vid jakt. Av de som deltog i enkäten angav 75 procent att de är hundägare, varav 78 procent använder hunden vid någon form av jakt. Dock är de flesta hundägare rädda att både jaga och släppa sina hundar i skogen på grund utav rädsla för rovdjurs angrepp. Vissa överväger att inte jaga eller skaffa en till jakthund på grund av ökade rovdjursangrepp i Sverige. 4.2 Rädsla för våra svenska rovdjur Studien visade att 33 procent svarade att de var rädda för våra rovdjur. Av de 33 procenten ligger den största delen av rädslan till att deras hundar ska bli skadade eller angrepp mot barn. Enligt enkätundersökningen är 45 procent av kvinnorna är rädd för rovdjur medan 23 procent av männen är rädda för rovdjur (figur 12). 13

19 Är du rädd för våra svenska rovdjur? Kvinnor Män Alla Ja Nej Figur 12. Diagrammet visar hur många procent av kvinnor respektive män samt alla svarade som är rädda för våra svenska rovdjur. Enligt enkätundersökningen svarade 35 procent som inte påverkades av rovdjur, och 13 procent svarar att de påverkades mycket (figur 13). Hur mycket påverkar rovdjuren dig i samhället, dvs. rädsla för att skada din familj och/eller din omgivning? Kvinnor Män Hundägare Figur 13. Diagrammet visar hur mycket rovdjuren påverka de som deltog i enkäten samhället, det vill säga rädsla för att skada familjen och/eller omgivningen. I diagrammet kan man se att det är främst hundägare som påverkas av rovdjuren. Skalan går från 1, liten påverkan, till 5, stor påverkan. 14

20 Hur mycket påverkar rovdjuren dig i samhället, dvs. rädsla för att skada din familj och/eller din omgivning? < > Figur 14. Diagrammet visar hur mycket rovdjuren påverkar de olika åldrar som medverkade i enkäten i samhället, dvs. rädsla för att skada familjen och/eller din omgivning. Det är främst hundägare som påverkas av rovdjuren i samhället, så som rädsla för att bli skadad eller att någon i familjen eller omgivningen blir skadad, figur 13. Enligt figur 14 är största andelen som upplever en mindre rädsla för rovdjur personer under 20 år. Enligt enkätundersökningen anser vissa i befolkningen som tagit del i enkäten att de som blir berörda och lever intill områden där det finns rovdjur bör sköta förvaltningen samt att den bör skötas på lokal och kommunal nivå. Hålla en jämn och livskraftig nivå och vara rädd om det vi har och skötas med omsorg som en naturlig del av ekosystemet. Andra tycker att det bör förvaltas gemensamt mellan jägare och naturvårdsverket. Sedan finns det de som angett att rovdjursstammar i Sverige bör skötas genom hård jakt, minsta möjliga stammar och att vargen ska bort. Varför tror du rovdjursstammen skapar så stora konflikter i samhället? Majoriteten av de som tagit del av enkätundersökningen anser att stora delar av konflikterna ligger i att beslut om rovdjur tas av de som inte är insatta i frågan eller inte är drabbade på något sätt. Det finns även de som anser att rovdjuren skapat konflikter eftersom de börjat leva närmare civilisationen vilket skapat rädsla hos befolkningen. Rovdjuren har även påverkan på livsstil, det vill säga rädsla för att gå ut i skogen, släppa hunden eller plocka bär anser vissa är en del av konflikten, men även ekonomiska skador för bönder. Men även okunskap, oförståelse samt att media skapar konflikter. Det är stor skillnad på vart man bor och vad man utsätts för! Stadsmänniskor har en annorlunda bild av hur rovdjuren ska förvaltas eftersom de knappast påträffar några i sitt dagliga. De som har fått hundar tagna av vargar resonerar nog på annorlunda sätt än de som är skyddade i "staden". 15

21 För mycket beslut från toppnivå och som inte känns aktuella i glesbygden, även om besluten många gånger är mycket välinformerade. Hitta ett sätt att diskutera (och besluta om) rovdjursfrågan från gräsrotsnivå och med alla inblandade parter. Vad anser du om den svenska rovdjursförvaltningen? Enligt bilaga 1 kan läsas att större del av de som svarade på enkäten anser att den svenska rovdjursförvaltningen brister på många punkter, stora delar av de svarade i Gävleborg och Västernorrland anser att rovdjursförvaltningen är en katastrof eller lekstuga och tillit saknas från de som svarat. När frågan ställdes om hur insatta de var i rovdjurspolitiken visade det sig att endast en liten del (19 av 97) som svarade att de var mycket engagerade/insatta i rovdjurspolitiken, men däremot var det många som hade kommenterade angående den svenska rovdjursförvaltningen och rovdjursstammarna. Hittills har jag inte så stort förtroende för de som beslutar i denna fråga. Till exempel tycker jag att jakten på vargen var lite för kvickt beslut att ta innan man hade någon egentlig plan för vidare förvaltning. 16

22 4. Diskussion 4.1 Metoddiskussion Enkäten var en webbaserad enkät och där igenom tillgänglig via det sociala mediet Facebook, bland annat genom delning i olika grupper. Det finns flera risker med att distribuera en enkät via Facebook, det exakta antalet som enkäten distribuerats till gick inte att se och därför går det inte att få ut någon information om svarsfrekvensen. Det går inte att dra några generella slutsatser om fördelningen av åsikter bland befolkningen i stort då de som valt att delta överrepresenterar vissa typer av åsikter. Urvalet är inte slumpmässigt utan involverar troligen främst människor som på något sätt är engagerade i problematiken. För att kunna ta del av enkäten krävs tillgång till ett Facebook konto, i och med detta kan antalet svarande varierar stor i åldrarna eftersom Facebook används idag mestadels av den yngre generationen. 4.2 Rovdjurens påverkan på samhället Studien grundar sig på människors åsikter vilket gör det lämpligt med en enkätundersökning. Rovdjuren i samhället väcker många känslor och skapar starka konflikter mellan olika synpunkter. Varierationen av människors livsstil grundar sig mycket på hur människan ser rovdjuren. Att få se en örn ta en hare är i mångas ögon fascinerande, men att vargen jagar och ser boskap och hundar som byten är ett hot och en konflikt uppstår mellan rovdjur och människa. Ofta glöms det bort att våra sällskapsdjur också till en början var ett jagande rovdjur vilket ligger till grund att vi började nyttja djur för våra egna behov. Studien visar att kvinnor vistas mer ute i skogen än männen samt att de i åldrarna år ägnar mer tid ute i skogen än de som är under 20 år. Har dagens intressen till naturen minskat, då största delen av de som vistas mest i skogen är män och kvinnor mellan år och uppåt? Detta kan ha att göra med dagens utveckling av teknik och att intresset för skogen har minskat bland yngre. Enligt Johansson, Karlsson och Flykt (2011) utgör björn och varg bara ett litet hot mot medborgarna i Sverige. De skriver att 19 procent är mer rädda för att möta björn i skogen än varg. Det är främst jägarna som anser att rovdjursstammarna i Sverige är för stora och orsakerna till detta är inte så svåra att förstå. När det gäller de som inte är jägare så är andelen som anser att stammarna är för stora inte så hög. Bör också betänka att en stor del av de som deltog i enkäten är jägare. Vad bidrar till att mer än hälften i enkätundersökningen anser att våra rovdjursstammar i Sverige är för stora? Är det för att de har uppmärksammats mer i media, lever allt närmare in på människor i samhället eller helt enkelt att allt fler upplever att stammar av rovdjur ökat under åren? 4.3 Rovdjursförvaltningen och rovdjurspolitiken De flesta är väldigt engagerade i rovdjursfrågan men anser sig måttligt till väl insatta. Vad beror det på att så få kvinnor anser sig lite insatta i rovdjurspolitiken? Kan detta ha en koppling med att antalet kvinnliga jägare är mindre en antalet manliga jägare? 4.4 Rovdjur i ekosystemet Vad ligger till grund att det är sådan stor skillnad mellan jägare och icke jägares åsikter kring rovdjur? Stora delar av de som jagar påverkas på ett annat sätt än de människor som inte jagar. Främst att de blir mer drabbade, så som angrep och minskat jaktbart vilt. 4.5 Rovdjuren skapar konflikter i samhället Många anser att besluten om rovdjursfrågan bestäms på fel plats, där egen erfarenhet av rovdjur saknas. Konflikter mellan stadsbor och landsortsbor är tydliga. I enkäten 17

23 framkommer många upprörda svar kring detta ämne och att det berör många. Skador på boskap, jakthundar och sällskapsdjur har ökat genom angrepp av rovdjur, vilket även det skapar stora konflikter eftersom det även blir en ekonomisk fråga. Även media har bidragit till att konflikterna och intresset av rovdjursfrågan har ökat markant de senaste åren, dock kan kunskaperna i vissa fall vara bristande och det är vanligt med överdrifter och generaliseringar vilket bidrar till en ökad konflikt. Statens pengar har även ett avgörande roll i de konflikter som uppstår vid debatter kring våra svenska rovdjur. Vissa anser att det prioriteras fel i frågan kring rovdjur samt de bönder som blir drabbade av rovdjursangrepp går i förlust på grund av förlorat boskap. (bilaga 1.) Men det framkommer även en tydlig bild i att många irriterar sig på skillnaden mellan storstad och landsbygden och anser att de som tar beslut inte har någon uppfattning om hur verkligheten är hos de som påverkas mest av rovdjuren. Det finns många orsaker/anledningar till varför det uppstår konflikter i frågan om rovdjur, enkäten visar att jägare anser att de är rädd för att jaga med hund samt att det påverkar deras livsstil genom minskad jakt. Det är mestadels vargen och björnen bland de större rovdjuren som skapar stora konflikter till skillnad från lodjur, örn och järv. Med en ökad oro för rovdjur och har attityden kring rovdjuren förändrats, förändringen kan antas ligga i att allt fler angrepp registrerat. Varför björn och vargen skapar störst konflikter beror troligen på att det är dessa två rovdjur som i statistiken visar på mest angrepp. I många av fallen kring konflikter med rovdjur är det främst idag vargen som skapar dessa konflikter. En del anser att förvaltning av rovdjur bör ske genom jakt och att denna sedan administreras/regleras lokalt då det är där kunskapen om de lokala förhållandena finns. Det finns även de personer som anser att vi bör lära oss att leva med djuren och kanske anpassa oss efter deras levnadsförhållanden. Resultaten visar på stor spridning i åsikter angående bästa sättet att förvalta våra rovdjur. Det finns många åsikter kring rovdjuren och det kan vara svårt att hitta en jämn nivå, rovdjuren påverkar oss på olika sätt. Genom att minska rovdjursstammarna finns det en risk att man påverkar till en ojämn balans i ekosystemet. Större delen av de som svarade på enkäten anser att den svenska rovdjursförvaltningen brister på många punkter, dessvärre anser större delen av de svarande i Gävleborg och Västernorrland att rovdjursförvaltningen är en katastrof eller lekstuga och tillit saknas från de som svarat. Vad detta beror på är svårt att säga, men mycket kan ligga i att många anser att fel saker prioriterats samt brist på initiativ och handling i utvecklingen av svenska rovdjurs förvaltning. 4.6 Rädsla för rovdjur Det är främst hundägare som påverkas av rovdjuren i samhället, så som rädsla för att bli skadad eller att någon i familjen eller omgivningen blir skadad. Varför just hundägare berörs mest är främst rädsla för angrepp på hunden under vistelse i skogen. I en skala på 1-5 har 14 procent svarat 5 (stor påverkan) vid frågan om de påverkas av rovdjuren i samhället. Anledningen till att det främst är hundägare som berörs av rovdjuren kan beror på att det påverkar deras livsstil, många använder sin hund vid löshundsjakt där chansen för rovdjursangrepp ökar. 18

24 6. Slutsatser Enligt enkätundersökningen kan studien sammanfattas med att befolkningen i Västernorrland och Gävleborg inte är allt för påverkade och rädda för rovdjur. Men det är allt fler jägare som väljer att avstå från jakt med hund just för att risken med angrepp ökat markant de senaste åren samt att rovdjuren påverkar människornas livsstil. Det är främst de personer som jagar eller äger hund som påverkas av rovdjuren just för att det påverkar deras fritidsintresse. I studien kan även ses att det skiljer sig mellan vad jägare och icke jägare anser om rovdjurens inverkan samt att det är skillnad mellan vad kvinnor och män samt unga och gamla har för åsikter angående rovdjuren i vårt samhälle. Att utrotning av en art kan ha en stor påverkan på ekosystemet anser 40 procent av kvinnorna och 45 procent av männen enligt enkäten. 19

25 6. Referenser Andersson Leif (2011) Vargstammen ökar med rekordfart. Jakt och Jägare [hämtad [ ] Bjärvall Anders (2007) Trettio år med rovdjur och människor Riga, Gidlunds förlag. ISBN Elander Magnus, Widstrand Staffan och Lewenhaupt Johan (2002) Rovdjur Bokförlag :Max Ström ISBN Johansson Maria, Karlsson Jens och Flykt Anders Rädsla för rovdjur. Nummer 2, (2011)Miljöforskning Formas tidning för ett hållbart samhälle [hämtad ] /Innehall/Temaartiklar/Radsla-for-rovdjur/ Karlsson J, Danell A, Månsson J och Svensson L Utgivningsdatum Viltstatestik 2011 Skador av fredatvilt på tamdjur, hundar och grödor. Rapport från viltskadecenter och SLU rapport (Sida 4-20) Moilanen Mikael (2013) Samer om desperat utspel om rovdjuren Jakt och jägare [hämtad ] Ordiz Andrés (2010) De stora rovdjurens ekologiska roll - En kunskapssammanställning baserad på aktuell forskning Svenska rovdjursföreningen Sprängare Björn och Sivertsson Sven-Gunnar Rovdjuren kostar över en miljard kronor Svenska jägarförbundet [hämtad ] Norrland/Rovdjuren-kostar-over-en-miljard-kronor/ Särnesjö Jan (2011) Våra vargdödade hundar Vargfakta.se Vanhoenacker Didrik (2012) Ekosystem, naturtyper och naturområden Naturhistoriska riksmuseet [hämtad ] Westergård Per (2010) Varför skapar rovdjur så många konflikter? Forskning.se [hämtad ] ovdjursamangakonflikter.5.7cdc43ec129352b html Wikenros Camilla, Sand Håkan, Liberg Olof Varg bra för andra arter? 20

26 Miljöforskning, formas tidning för ett hållbart samhälle [hämtad ] /Innehall/Temaartiklar/Varg-bra-for-andra-arter/ Elektroniska källor: Allmänna rovdjursfrågor Rovdjurscenter De 5 stor [hämtad ] Antal företag med åkermark efter brukningsform och företagskategori 2010 Jordbruksverket [hämtad ] fakta/foretag%20och%20foretagare/jo34/jo34sm1101_rev/jo34sm1101.pdf Folkmängden den 1 november efter region, ålder och kön. År Statistiska centralbyrån [hämtad ] BE BE0101 BE01 01A/FolkmangdNov/?rxid=812d80f a98c Jaktkort och jägarexamen Jägarförbundet [hämtad ] Länets Viltförvaltningsdelegationen Länsstyrelsen Gävleborg [hämtad ] Naturhistoriska riksmuseet [hämtad ] Ekosystem, naturtyper och naturområden Rovdjur och ekosystem Rovdjurscentret De 5 stora [hämtad ] Statistik från hundregistret per Jordbruksverket [hämtad ] hundregistret/statistik/statistikfranhundregistretper c24d814add cca3.html Viltförvaltningsdelegation Länsstyrelsen Västernorrland [hämtad ] 21

27 7. Bilagor Bilaga 1: Sammanfattning av enkätundersökning Rovdjurens påverkan på människans nyttjande av skogen i Gävleborg och Västernorrland län. 22

28 Institutionen för teknik Växjö tel , fax