När friskolan går i konkurs

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När friskolan går i konkurs"

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITETET När friskolan går i konkurs Hur det politiska samhället hanterar en skolkonkurs 3/20/2014 Grupp A: Sophie Gräsberg Hannah Giddens Sara Hökpers Kurs ID: 733G16

2 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Metod 2. Resultat 2.1 Det kommunala självstyrets inverkan på friskoleverksamhet 2.2 Lagen 2.3 Exempel 2.4 Problematik 2.5 Elevgaranti 3. Diskussion 4. Slutsats 5. Referenslista 5.1 Tryckta källor 5.2 Internetkällor 5.3 Dokumentärer 1

3 1.1 Bakgrund Friskolor blev ett känt begrepp 1992 då friskolereformen genomfördes. Friskolor är skolor som drivs med en annan ägare eller så kallad huvudman än de som anordnas av kommunen. De flesta ägare är aktiebolag men det kan också vara stiftelser såväl som ekonomiska eller ideella föreningar. För att få ett godkännande från Skolinspektionen att starta en friskola,finns vissa ramar och regler för verksamhetsidén. Skolan måste följa de nationella mål och bestämmelser som gäller för de fristående skolorna, t.ex. att följa värdegrunden och målen i läroplanen för skolformen. Det finns inga formella krav på utbildning för den som ska starta en skola.. Oftast ligger en vision om en annorlunda pedagogik till grund för friskolan, en pedagogik som man inte hittar hos de kommunala skolorna. En fristående skola är till mångt och mycket ett företag med allt vad det innebär av arbetsgivar- och miljö-ansvar och framförallt ansvar för den pedagogiska utvecklingen av skolan. Vidare ska skolan vara öppen för alla elever som söker sig till den. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Ur en finanssynpunkt verkar dock inte friskolor som vilket företag som helst eftersom kommunen fördelar ut en skolpeng för respektive elev till friskolorna. Den ska motvara de resurser som man fördelar de egna verksamheterna. Alltså ska eleverna ha lika resurser investerade i sin skolgång vare sig man går i friskola eller kommunal skola. Skolinspektionen är också den instans som granskar och beslutar om skolan uppnår kraven eller inte under tiden den är i drift. Om tillsynen visar på brister ställer Skolinspektionen krav på åtgärder i beslutet. Det är alltid huvudmannen, alltså den som driver skolan, som har ansvar för att bristerna åtgärdas. Rapporten fokuserar på friskolors konkurs och vad som händer med eleverna när deras skola inte längre finns. Vem bär ansvaret att se till att deras utbildning kan fortsätta och är kvalitétsäkrad? Finns det några lagar som är anpassade för sådana händelser? I den uppsjö av fria val till gymnasiet och profilering av utbildning, kan man på något sätt garantera att elever som väljer friskolor får en utbildning i linje med deras val alla tre åren? Hur fungerar tillsynen av friskolor och vilka problem har man stött på efter att friskolereformen trädde i kraft 1992? 1.2 Syfte Rapportens syfte är att dels belysa problematiken vid en friskolas konkurs men även att lyfta fram de olika aktörerna som ingår vid lösning av problemet. Vi vill också belysa de konsekvenser som drabbar eleven vid konkurs och vad det finns för tänkbara lösningar på problemet. 1.3 Metod En del av materialet vi har använt oss av är vad som formuleras i skol- och komunallagen. I de fall då vi diskuterar aktuella exempel hämtas information från bland annat artiklar i dagstidningar samt debattinlägg. Vi har även använt oss av fakta från webben via skolinspektionens hemsida, skolverkets hemsida samt friskolornas riksförbund. 2

4 Vi har försökt variera källorna så att bakgrunden belyses men också använda källor som belyser den pågående debatt som friskolor visat sig vara. Medan skol- och kommunallagen ter sig opartisk så är vi medvetna om att debattartiklar oftast är partiska men vi vill använda dem i syfte att belysa den problematik som har uppstått sedan 1992 då friskolereformen infördes. Vi har valt att avgränsa vårt arbete till friskolekonkurser och skriver inte om privat- eller kommunala skolors konkurs. Det kan vara en nackdel att inte ta med en jämförande aspekt men vi vill undersöka denna problematik specifikt då friskolorna har vuxit enormt de senaste åren och vi upplever att lagen och åtgärder vid konkurser inte hängt med i utvecklingen. Vi har valt att disponera arbetet genom att i resultatsdelen belysa vad som är skrivet i lagskrift, för att sedan lyfta fram enskilda exempel av tidigare konkurser och då främst belysa hur kommunen hanterade de enskilda fallen. Vidare i resultatsdelen så belyses problematiken som kan uppstå och sättet som det politiska samhället hanterar situationen 2.1 Det kommunala självstyrets inverkan Den allmäna kompetensen samt den speciallagsreglerande kompetensen är den kommunala kompetensen två olika delar. Att bistå med skola ingår i kommunens speciallagsreglerande kompetens. Även om det är någonting som centralmakten har bestämt att kommunen måste bistå med så är det kommunens budget som det finansieras via. Varje kommun lägger i snitt 8 procent av sin budget på gymnasieskolan, och ytterligare 16 på grundskolan. Detta innebär att olika kommuner, beroende på budget lägger skilda summor pengar på gymnasieskolan. Det innebär även att enskild kommuns ekonomiska besvär drabbar samtliga gymnasieskolor i kommunen, kommunala skolor såväl som friskolor. Det kan således vara i förlust för ett bolag att starta en friskola i en kommun som genomgår tydliga nedskärningar eller har problem med överbelastad budget. Vidare så skriver Norén Bretzer att kommunen inte får ägna sig åt konkurrensnedvridande verksamt eller uttnytja sin monopolställningm men kommunen får heller inte stödja enskild person eller företagare, om inte synnerliga skäl finns. Detta innebär att kommunen måste behandla friskolor likvärdigt men det ger dem inte möjlighet att gå in och hjälpa en specifik friskola ifall det uppstår ekonomiska besvär inom bolaget. Norén Btretzer tar även upp lokaliseringsprincipen som innebär att kommunen är skyldig att agera utifrån kommuninvånarnas intresse och stödjer tanken på att alla barn ska gå i likvärdig skola och ha samma förutsättningar att uppnå sina livsmål med hjälp av utbildning, oavsett om man kommer från en rik eller fattig familj. Detta innebär att kommunen ska arbeta för att friskolorna ska vara jämställda med de kommunala alternativen. 2.2 Lagen 2010 började en ny skollag att gälla. Denna nya skollag läger fast att offentliga och fristående skolor ställs under skollagen med samma ansvar. På samma sätt som de 3

5 kommunala skolorna har skyldighet att fullfölja sitt uppdrag så har friskolor samma skyldigheter till detta. Detta formulerar Linköpings kommun genom att lista sju punkter: Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs och läroplaner och sätta betyg. Samma kunskapsmål ska därmed uppnås och alla elever har vid en friskola samma rätt till att betyg sätts som vid en kommunal skola. Alla elever har rätt till särskilt stöd och stimulans utifrån den individuella nivån. Detta gäller både de elever som har det svårt med inlärningen och de elever som behöver extra stimulans på grund av att de eventuellt presterar mer än klassen i övrigt. L p ommu u y d om a ä a a : A a v a ä a u v a långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår u ap m. Både elever vid kommunala och fristående skolor skall ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Alla omyndiga elever skall ha samma tillgång till vård och samtalsstöd samt tillgång till den litteratur som både ger fördjupad kunskap i de aktuella skolämnena vid den valda gymnasielinjen samt den litteratur som ligger till grund för den förståelse av vad det är att leva och att vara människa, vilket skönlitteraturen ger. Beslut om betyg och särskilda insatser för elever skall kunna överklagas. Detta ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram och beslut om skoltjuts kunna överklagas. Med åtgärdsprogram menas åtgärder i form av till exempel särskilt stöd då eleven har behov av antingen fysiska hjälpmedel vid en fysisk rörelsenedsättning eller i form av ökad lärarhjälp. Det tydliggörs i den nya skollagen mera var rektorers och lärares skyldigheter och rättigheter börjar och slutar. Det handlar om vilken skyldighet lärare och rektorer har gentemot eleverna såsom att ge en god undervisning men det handlar även om att lärare i högre utsträckning än tidigare har rätt att vidta åtgärder för att behålla ordningen och ud o a umm. d ya o a u y d y d d d a disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya ä d. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Detta innebär att att lärare måste få mandat att kunna stänga av en elev under återstoden av en lektion för att miljön skall bli lugn och trygg för både den undervisande läraren och för övriga elever. Kommunen har en tydlig skyldighet att erbjuda en studieplats för de elever som är bo d om ommu. S o p o m j a pa a o mo d o o om m Kommunens ansvar: I skollagen (SFS 2010:800) kap varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan. Vad finns det för ekonomisk insyn? Skollagen säger i ap a d ommu dä d d o a ä b ä a rätt till insyn i verksamheten. Problemet blir tydligt belyst genom formuleringen i y a d v b ä a d p va a utförare -kontroll och insyn (SOU 2013:53). i FI2013/2602 uttrycks detta tydligt, o p o a v d y av v am om ä u p p ad 4

6 o a ä a m a ommu a d u b d av v a va b b huvudmanna ap bä ommu. S o p o ä dä po v a kommunens uppföljning och kontroll av privata utförares verksamhet förtydligas i komunallagen (3 kap och 19b kommunallagen (1991:1900)) Då kommunen har en svag uppfattning av var deras roll och ansvar är gentemot friskolor är det positivt att en tillsynsmyndighet får tydliga krav på sig att utföra reglering och kontrol. 2.3 Exempel Läsåret 2013 gick två friskolor i Karlstad kommun i konkurs. Trots att dessa hade två helt olika upplösningar så ger det exempel på hur lagen ter sig i verkligheten och hur det politiska systemet kan hantera en skolkonkurs. I mitten av januari 2013 förklarade Walters Idrottsgymnasium konkurs för verksamheten i Karlstad. Detta trots att läsåret redan påbörjats och vissa elever bara hade månader kvar till studenten. Då Karlstad kommun har som skyldighet att ta hand om de 55 eleverna, som efter konkursen stod utan skola, så anordnades informationskvällar med andra skolor i kommunen. Både fria- och kommunala skolor fick besöka eleverna för att ge information om hur eleverna kunde gå vidare med sin utbildning på deras lärosäte. Det hela resulterade i att samtliga klasser, även avgångsklassen, splittrades och började på nya skolor av eget val. Varken personal eller elever fick några varningssignaler om nedläggning eller att ekonomin var dålig. Inte ens rektor ska ha fått någon information förrän precis innan nedläggningen. Detta innebar att eleverna bara fick ett par dygn på sig att bestämma vilken ny skola de skulle avsluta sina studier på. Redan 2009 ansökte ägaren av Idrottsgymnasiet, Jan Walther, om att få byta huvudman och istället överlåta skoltillstånden till de nya dotterbolagen, ett för varje skola. Skolinspektionen godkände ansökan som senare innebar att Walther kunde förklara gymnasiet i Karlstad i konkurs men ändå ha kvar samtliga andra skolor i landet. På så vis går koncernen Walther med vinst men är ändå inte betalningsskyldigt gentemot skolan i Karlstad. Det är ett dotterbolag, med egen ekonomi och ansvar. Många menar att koncernen Walther skulle kunna välja att rädda skolan i Karlstad till bekostnad av de andra dotterbolagen, men Jan Walther själv menar att han gjort detta val för att skydda skolorna som har elevunderlag. Vilket skolan i Karlstad saknade. Staffan Sjölund, skoldirektör för Karlstad/Hammarö gymnasieförvaltning, har sedan tidigare varnat för en överetablering av friskolor i Karlstad under tider med bristande elevunderlag. Så att Karlstad kommun så lätt kunde hitta andra platser åt eleverna kan ha att göra med den tidigare kända överetableringen i Karlstad kommun. Skolor, såväl som fria och kommunala är i stort behov av flera elever och har tomma platser. Den andra gymnasieskolan som la ner i Karlstad under 2013 var John Bauer-gymnasiet. Detta skedde dock under skilda omständigheter och fick ett annorlunda utfall. Då JB Education inte hade valt att skapa skilda dotterbolag för de olika skolorna, så drabbades samtliga John Bauer-skolor i landet när bolaget förklarade konkurs. Detta skedde våren 2013, men det beslutades att det påbörjade läsårets skulle avslutas och konkursen blev därav inte ett faktum förrän hösten 2013, även om det var känt sen en tid tillbaka. Denna förvarning gjorde det möjligt för eleverna att få mer betänketid innan byte av skola, och gav även ansvariga i kommunen större utrymme att planera alternativ för eleverna. Fast till skillnad från Walthers idrottsgymnasium så köptes John Bauer-gymnasiet i Karlstad upp av den före detta JB-koncernens vd Anders Hultin. Detta gjorde han med ett nyskapat bolag som senare fick namnet Fria Läroverken. 5

7 Detta innebar att kommunen aldrig behövde hjälpa till i John Bauer-fallet och att skolan rullade på som vanligt fast med ny ägare. Eleverna behövde heller inte oroa sig för splittrade klasser eller byte av studieinriktning, utan fick istället fortsätta på den utbildning som de påbörjat. Men det innebar även att staten fick gå in med lönegarantier och andra kostnader som JB education låg efter med för att sedan låta den före detta JB-koncern vd Anders Hultin ta över utan de förra skulderna. Trots den kända överetableringen finns det nu fem kommunala och åtta friskolor i kommunen. En av de nyare friskolorna, IT-gymnasiet, har gått ut och lovat sina elever en garanti som säger att de eleverna de tar emot kommer att få slutföra sina studier på deras skola, detta trots eventuellt konkurs eller ekonomiska problem. Det är bolaget Academedia, även ägare av Plusgymnasiet med fler, som lovar garantin till samtliga av sina skolor. Elevgaranti omnämns mer i senare del av rapporten. 2.4 Problematik Trots lagstiftning så finns det exempel där friskolor på ett tydligt sätt brustit och då detta drabbat både elever och personal. I en artikel publicerad 4 Nov 2013 uttrycker m j pa Da a a a d va m dv a om a d a v skulle äventyra kvalliten för de nyttablerade skolorna och att elevers betyg och närmaste framtid skulle äventyras. I artikeln lyfts det även fram hur det framkommit att friskolor har kringgått skollagen valt bort elever med särskilda behov. I skollagen står att elever skall ha rätt att gå på den skola som de i första hand önskar. Detta blir ett problem då valet faller på en friskola och denna inte förmår fylla det krav på undervisning som ställs på skolan. I de fall då elever blir tvingade att byta skola finns inget egentligt valalternativ kvar då det enda alternativet inte är valbart. Studieron som skolan är skyldig att tillhandahålla blir också rubbad genom att klasser splittras och miljön byts ut mot någonting man som elev varken valt eller ens önskar. Den problematik som uppstår då en skola blir tvungen att stänga eller då elever eventuellt tvingas att byta skola om skolan gravt skulle misslyckas med det pedagogiska arbetet är därmed stor. Problematiken som skiljer gymnasieskolors konkurs från grundskolors är att gymnasievalet är ett mycket friare val, och det är därför mer komplicerat och svårt för kommunen att anordna nya platser för eleverna. Vidare så finns det en problematik i skollagen då den gör kommunen skyldig att annordna gymnasieplats men den garanterar inte att man ska få slutföra den specifika inriktning som man tidigare valt. Det garanterar inte heller att klasser som vill fortsätta studera gemensamt kommer att få göra det. Detta kan innebära att elever som gått i samma klass måste skiljas under det sista året och därav inte får ta studenten med varandra, trots att så önskas. I de båda konkursfallen i Karlstad så ordnades detta till vis del ändå. John Bauer-gymnasiet köptes upp av en annan huvudman, kommunen behövde därmed inte hitta nya skolplatser, och skolkonkursen löstes på ett smidigt sätt för eleverna som inte drabbades nämnvärt. Walthers idrottsgymnasium köptes inte upp, men då Karlstad kommun hade flertalet skolor och även snarlika gymnasieinriktningar så kunde kommunen dels erbjuda en likvärdig inriktning samt erbjuda eleverna, i det sista året, att få kvar i samma klass. Det kan dock ifrågasättas ifall en mindre kommun, utan snarlika inriktningar, skulle ha möjligheten att göra detta eller ha den beredskap som Karlstad kommun visade prov på. En del i problematiken är att tillsynsmyndighetens sätt att undersöka friskolornas ekonomi i dagens läge enligt Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen. Det 6

8 krävs tydligare lagar för vad de fristående huvudmännen är skyldiga att lämna ut för uppgifter och fler antal ekonomer som granskar företagens ekonomiska situation, inte bara innan de etableras. 2.5 Elevgaranti Efter de inträffade händelserna, med skolor som blivit satta i konkurs, har frågor som förut inte varit aktuella nu blivit det. Då samtliga av kommunernas skolor bedrivits i offentlig regi har frågan rörande ekonomisk granskning och insyn inte behövt att aktualiseras nämnvärt. Utbildningsföretaget AcadeMedia, som driver ett 100-tal gymnasieskolor, gick den 16 maj 2013 ut med en elevgaranti för samtliga elever som påbörjat studier vid någon av deras gymnasieskolor. Garantin innebar att de som påbörjat en utbildning ska få slutföra den, trots eventuell konkurs eller ekonomiska problem. När elevunderlaget inte har räckt till har AcadeMedia valt olika lösningar, bland annat så har de vid Mikael Elias gymnasium i Norrköping stoppat nya elevintag. De som redan läser vid det specifika gymnasiet får läsa vidare men nya elever antas inte då man anser att elevunderlaget brister. Detta medför att skolan får mindre elever för varje år men även att de kommer att kunna lägga ner inom två år utan att drabba någon elev, detta då de vid den tidpunkten redan studerat klart på gymnasiet. 3.0 Diskussion Elevgarantin skulle innebära att AcadeMedia skulle ta ansvar vid eventuella ekonomiska besvär vid specifik skola. De skulle då kunna rädda skolan från konkurs genom att ta ekonomiska medel från en annan av deras skolor. Detta skulle motverka fall som det i Karlstad, med idrottsgymnasiet Walther. Ifall en elevgaranti hade varit utlovad på idrottsgymnasiet Walther så hade koncern istället för att försätta skolan i konkurs tagit pengar från en annan av koncerns dotterbolag och skola. Det är dock svårt att se att en elevgaranti skulle kunna ha hjälpt John Bauer-gymnasiet. Detta då hela koncern gick i konkurs, och det därmed inte fanns ekonomiska resurser att använda. Man skulle eventuellt kunna argumentera för att en konkurs hade kunnat motverkas ifall elevgaranti hade tillämpats. Detta då Academedia stoppar elevintag vid bristande elevunderlag, som i tidigare nämnt fall i Norrköping. Detta resulterar även i att man förhindrar överetablering av skolor och därmed även eventuellt konkurs. Det är dock svårt för mindre skolor samt koncerner att anordna elevgaranti. Detta då det inte finns andra dotterbolag eller varumärken att ta ekonomiska resurser ifrån ifall ekonomin skulle brista på en enskild skola. Det är även svårt att bygga upp ett kapital stort nog att försörja verksamheten vid stora ekonomiska förluster. Man kan ifrågasätta ifall det kommunala självstyret är förenligt med friskolereformen. Jan Walther, vd för Walther-koncern, anklagade Karlstad kommun för de ekonomiska förlusterna som ledde fram till idrottsgymnasiet konkurs. Kommunen ska ha genomgått visa nedskärningar i budgeten som resulterat i sänkt elevpeng, något som givetvis påverkar Karlstads gymnasieskolor negativt. Walthers idrottgymnasium i Karlstad led därav inte enbart av bristande elevunderlag utan även av nedskärningar i budgeten. Man skulle eventuellt kunna argumentera för att skolan hade klarat sig från konkurs ifall den 7

9 hade startats i en rikare kommun, som inte haft samma press på budgetnedskärningar och därmed hade kunnat ge högre elevpeng. Vid vårt studium angående vad kommuner har för ansvar gentemot elever, som på grund av skolans brister inte kan fullfölja sina studier vid en friskola, så har vi funnit att en stor del av elevernas trygghet säkras genom skollagen. Däribland att eleverna skall ges en utbildningsplats vid en kommunal skola. Skollagen täcker dock inte in de problem som uppstått utifrån detta att man antagligen inte kunde förutse att aktörer inom skolan skulle träda fram som enbart, eller till mycket hög grad hade vinst som ett framträdande mål. Liknande problematik ses parallellt med gymnasieskolan inom förskolan och inom privata vårdbolag. Problemet avspeglar sig inte nödvändigtvis i att företaget går i konkurs men i att kvalliten för barn/vårdtagare är undermålig. Tillsynsmyndigheten har även via Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler belyst problemet med ekonomisk insyn i företagen som bedriver friskolor. Det finns inte heller nog tydliga lagar om vilka uppgifter man som huvudman är skyldig att lämna ut och man kan i vissa fall hänvisa till företagshemligheter för att undvika att uppge information. Detta skapar givetvis en stor osäkerhet för alla elever och anställda på skolan. När till exempel ett företag, som det oftast är, ansöker om att öppna en friskola görs kontroller på deras ekonomi och skolinspektionen har rätt att säga nej till etablering om siffrorna inte är tillräckligt bra men för att säkra elevens framtid på skolan och företagets fortsatta överlevnad måste den uppföljande tillsynen skärpas och underlättas av ändringar i lagar och fler tjänstemän. Regeringens mål är säkerställande av ett långsiktigt ägande av friskolor enligt Utbildningsminister Jan Björklund och då måste man även minska etableringen av friskolor som ägs i någon del av riskkapitalbolag eller försvåra deras ekonomiska inblandning och närvaro i friskolorna. Riken med att ha sådana bolag med som ägare är att de endast är intresserade av att göra vinster och om det visar sig att skolan inte längre är vinstdrivande så drar de snabbt tillbaka sina resurser. De är med andra ord inte investerade i visionen om en skola med annorlunda pedagogik eller personligt engagerade som visionen om friskolor förutsatte. En ökad ekonomisk insyn skulle hjälpa detta mål på vägen. 4.0 Slutsats För att återkoppla till frågeställningen kan det sammanfattas att kommunens ansvar att bistå elever med en gymnasieplats. Detta är en tjänst som de måste erbjuda, men det finns ingen skyldighet att bistå med samma program som eleven påbörjat och inte heller att hålla ihop skolklasser. Alla elever har rätt att få betyg i alla kurser som de har avslutat på den skola som har stängts. Vidare så är det dock tveksamt ifall detta räcker för att skydda eleverna vid konkurs av gymnasieskola. De politiker som genomförde skolreforman 1992 samt de som stod bakom friskolereformen menar nu att de omöjligt kunde förutse att dessa exempel som vi belyst, skulle bli ett faktum. Politikerna som stödde friskolereformen är tydliga med att de inte trott att aktörer som valt att etablera sig inom skolan hade så tydliga och genomgående vinstsyften. 8

10 Då varken politiker eller lagstiftare kunnat förutse att skolor både radikalt skulle kunna misslyckas med att uppnå kunskapsmål, arkivera betyg och tillhandahålla en undervisning som överensstämmer med läroplanen, eller att gymnasieskolor kunde ä a o u o dä m d v a v ä d m j a ommu a skulle kunna ha den beredkap som krävs. Det som snarare krävs är en förändrad lagstiftning där även vinstintresset tas med i beräkningen och regleras. En friskola bör även ha en ekonomisk beredskap för att inte låta eleverna fara illa och för att inte låta kommunen ta det ansvar som från början vilade på friskolorna. 9

11 5.0 Referenslista Referenslistan är uppdelad i tre delar och sedan sorterad i alfabetisk ordning. I de fall redaktör eller ansvarig utgivare saknas har källan sorterats efter bolags- eller myndighetsnamn. 5.1 Tryckta källor Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ISBN: SFS 2010:800, Skollag, Stockholm: Utbildningdepartementet 5.2 Internetkällor A ad M d a, E v a a ym a. pub ad 16 maj Uppda ad 20 maj AcadeMedia.se Hämtad den 18 mars In, Ma o. ud av da.. Jo Bau - o ä v am. Pub ad 31 maj Hämtad 18 mars Jo a o, K. Da a a. MP om o o m : v va a va Pub ad 4 ov mb dagensarena.se Hämtad 18 mars La m, K a. SVT.. Ja a jo d a ädda o o a Pub ad 4 ma 2013, uppdaterad 22 mars Schmidt, Morgan. Värmlands Fo b ad, VF. d o ym a um ovä ad o u Pub a d 9 januari VF.se Hämtad den 18 mars. S o p o, Y a d v b ä a d P va a u a - kontroll och insyn (SOU 2013:53), Stockholm (Hämtad ) S o m, S mo. Vä m a d Fo b ad, VF. R o : F u a vä a d a a o. Publicerat den 11 januari VF.se. Hämtad den 18 mars Dokumentärer SVT, o Sä d 24 o ob Häm ad 18 ma

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Privata investeringar i friskolor

Privata investeringar i friskolor Privata investeringar i friskolor Slutsatser Den ackumulerade vinsten under perioden 2006-2010 var närmare 820 miljoner Extern finansiering via upplåning uppgick till omkring 670 miljoner Nyemissioner

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Älghults Friskola Rektorn vid Älghults Friskola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Älghults Friskola i Uppvidinge kommun Skolinspektionen, Postadress:

Läs mer

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor

Vad är nytt. Systemskifte för friskolor. Det som gäller för kommunala skolor 1 juli 2011 Vad är nytt Systemskifte för friskolor Det som gäller för kommunala skolor gäller för friskolor Myndighetsutövningen blir samma för både friskolor och kommunala skolor Fristående skolor omfattas

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8676 Västanfors-Västervåla Församling Org.nr. 252004-0524 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Lindgårdsskolan belägen i Fagersta kommun 2(13) Tillsyn i Lindgårdsskolan

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Rapport, SVT1, 2013-03-04 och 03-22, kl. 19.30, inslag om en friskoleentreprenör; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet

Rapport, SVT1, 2013-03-04 och 03-22, kl. 19.30, inslag om en friskoleentreprenör; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet 1/8 BESLUT 2013-06-24 Dnr: 13/00674 och 758 SAKEN Rapport, SVT1, 2013-03-04 och 03-22, kl. 19.30, inslag om en friskoleentreprenör; fråga om opartiskhet, saklighet och respekt för privatlivet BESLUT Inslagen

Läs mer

Handläggare. Maria Hjernerth. 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se

Handläggare. Maria Hjernerth. 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se 4 IV r(3 lvl SODER?-P.L,IE I.:CI\4MiJ(V ansteskrivelse tbildningskontoret Handläggare Maria Hjernerth 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se Riktlinjer för avgifter i skolan ildningen ska vara avgiftsfri.

Läs mer

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH

Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH 2009-03-30 Yttrande 1(6) Dnr 02-2009:41 Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) U2008/7973/UH Inledning Skolinspektionen delar utredarens

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan

Revidering av delegationsordning för gymnasiesärskolan BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-10-08 GN-2013/294.111 1 (2) HANDLÄGGARE Steen Hodin, Ann-Britt 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Gymnasienämnden

Läs mer

Internationella skolor

Internationella skolor Promemoria 2014-09-02 U2014/5177/S Utbildningsdepartementet Internationella skolor 2 Förord Den 3 juli 2012 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt Ingegärd Hilborn, då rättssakkunnig vid

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Inför läsåret 2014/15 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och utbildningsenheten http://kompassen.jonkoping.se/sbf/ UTBILDNINGS FÖRVALTNINGEN PM Bun/2011:181

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 10

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 10 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 10 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN

HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN HÖGRE SKOLRESULTAT STOPP FÖR VINSTJAKTEN STEFAN LÖFVEN MAGDALENA ANDERSSON 28 AUGUSTI 2014 VI PRIORITERAR INVESTERINGAR I SKOLAN I varje budget har vi prioriterat mer resurser till skolan för en jämlik

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Uppföljningsbesök på nystartade fristående skolor läsåret 2010/2011. Rapport

Uppföljningsbesök på nystartade fristående skolor läsåret 2010/2011. Rapport Uppföljningsbesök på nystartade fristående skolor läsåret 2010/2011 2 (15) Sammanfattning Skolinspektionen genomför uppföljningsbesök på samtliga nystartade fristående skolor i Sverige. Läsåret 2010/2011

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00,

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Eksjö kommun Skolinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon:

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Dnr 30-2013:1933 Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Lernia College AB Rektorn vid Portalens Gymnasium i Borås kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Portalens Gymnasium i Borås kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Rektorns pedagogiska ledarskap

Rektorns pedagogiska ledarskap www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Linda Marklund Rektorns pedagogiska ledarskap Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Järfälla kommun Rektorn vid NT-gymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av NT-gymnasiet i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Det här gör vi för din förskola och skola

Det här gör vi för din förskola och skola Det här gör vi för din förskola och skola DU SOM ÄR FÖRSKOLECHEF ELLER REKTOR har uppdraget att tillsammans med din personal bedriva utbildning med hög kvalitet för alla barn och ungdomar. Alla har rätt

Läs mer

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning

Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares behörighet och användning efter utbildning Styrelsen för Prolympia skola i Norrköping Ultra Education Kaserngatan 12 553 05 JÖNKÖPING 1 (8) Genomförd kvalitetsgranskning i den fristående grundskolan Prolympia skola i Norrköping avseende lärares

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Partiernas gruppmöten. Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson)

09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor. Partiernas gruppmöten. Förslag till justerare: Christina Wahrolin (Ulric Andersson) Sekretariat Ewa Pettersson FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (1) LANDSTINGSSTYRELSEN 2013-10-15 LK/131760 Plats Landstingshuset, Karlstad 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Partiernas gruppmöten 10.00

Läs mer

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR

POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR KLIPPANS GYMNASIESKOLOR Information till elever, föräldrar och personal Klippans gymnasieskolor, 264 80 Klippan. Telefon 0435 280 00vx www.klippan.se/gymnasieskolan Mot alkohol

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö

Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Rapport Det behövs ett lyft för skolan och förskolan En rapport från Moderaterna i Malmö Introduktion Malmö står inför stora utmaningar inom skolan de kommande åren. Skolresultaten behöver förbättras,

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S)

Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning (SOU 2012:76, U2012/6322/S) 2013-05-06 Dnr 10.1-7685/2013 1(8) Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande avseende betänkande Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning

Läs mer

Anvisningar och mallar för hantering av beslut angående skolskjuts

Anvisningar och mallar för hantering av beslut angående skolskjuts 2012-11-30 1 (7) DELEGATIONSBESLUT 2012/186-003 Rektorer i grundskolor i Nacka Resurssamordnare (särskola och gymnasiesärskola) Rektor i Nackas gymnasieskolor Anvisningar och mallar för hantering av beslut

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor Juridisk vägledning Reviderad februari 2015 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig

Läs mer

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero Juridisk vägledning Reviderad december 2014 Mer om Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och lärarna

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer