När friskolan går i konkurs

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITETET När friskolan går i konkurs Hur det politiska samhället hanterar en skolkonkurs 3/20/2014 Grupp A: Sophie Gräsberg Hannah Giddens Sara Hökpers Kurs ID: 733G16

2 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Metod 2. Resultat 2.1 Det kommunala självstyrets inverkan på friskoleverksamhet 2.2 Lagen 2.3 Exempel 2.4 Problematik 2.5 Elevgaranti 3. Diskussion 4. Slutsats 5. Referenslista 5.1 Tryckta källor 5.2 Internetkällor 5.3 Dokumentärer 1

3 1.1 Bakgrund Friskolor blev ett känt begrepp 1992 då friskolereformen genomfördes. Friskolor är skolor som drivs med en annan ägare eller så kallad huvudman än de som anordnas av kommunen. De flesta ägare är aktiebolag men det kan också vara stiftelser såväl som ekonomiska eller ideella föreningar. För att få ett godkännande från Skolinspektionen att starta en friskola,finns vissa ramar och regler för verksamhetsidén. Skolan måste följa de nationella mål och bestämmelser som gäller för de fristående skolorna, t.ex. att följa värdegrunden och målen i läroplanen för skolformen. Det finns inga formella krav på utbildning för den som ska starta en skola.. Oftast ligger en vision om en annorlunda pedagogik till grund för friskolan, en pedagogik som man inte hittar hos de kommunala skolorna. En fristående skola är till mångt och mycket ett företag med allt vad det innebär av arbetsgivar- och miljö-ansvar och framförallt ansvar för den pedagogiska utvecklingen av skolan. Vidare ska skolan vara öppen för alla elever som söker sig till den. Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Ur en finanssynpunkt verkar dock inte friskolor som vilket företag som helst eftersom kommunen fördelar ut en skolpeng för respektive elev till friskolorna. Den ska motvara de resurser som man fördelar de egna verksamheterna. Alltså ska eleverna ha lika resurser investerade i sin skolgång vare sig man går i friskola eller kommunal skola. Skolinspektionen är också den instans som granskar och beslutar om skolan uppnår kraven eller inte under tiden den är i drift. Om tillsynen visar på brister ställer Skolinspektionen krav på åtgärder i beslutet. Det är alltid huvudmannen, alltså den som driver skolan, som har ansvar för att bristerna åtgärdas. Rapporten fokuserar på friskolors konkurs och vad som händer med eleverna när deras skola inte längre finns. Vem bär ansvaret att se till att deras utbildning kan fortsätta och är kvalitétsäkrad? Finns det några lagar som är anpassade för sådana händelser? I den uppsjö av fria val till gymnasiet och profilering av utbildning, kan man på något sätt garantera att elever som väljer friskolor får en utbildning i linje med deras val alla tre åren? Hur fungerar tillsynen av friskolor och vilka problem har man stött på efter att friskolereformen trädde i kraft 1992? 1.2 Syfte Rapportens syfte är att dels belysa problematiken vid en friskolas konkurs men även att lyfta fram de olika aktörerna som ingår vid lösning av problemet. Vi vill också belysa de konsekvenser som drabbar eleven vid konkurs och vad det finns för tänkbara lösningar på problemet. 1.3 Metod En del av materialet vi har använt oss av är vad som formuleras i skol- och komunallagen. I de fall då vi diskuterar aktuella exempel hämtas information från bland annat artiklar i dagstidningar samt debattinlägg. Vi har även använt oss av fakta från webben via skolinspektionens hemsida, skolverkets hemsida samt friskolornas riksförbund. 2

4 Vi har försökt variera källorna så att bakgrunden belyses men också använda källor som belyser den pågående debatt som friskolor visat sig vara. Medan skol- och kommunallagen ter sig opartisk så är vi medvetna om att debattartiklar oftast är partiska men vi vill använda dem i syfte att belysa den problematik som har uppstått sedan 1992 då friskolereformen infördes. Vi har valt att avgränsa vårt arbete till friskolekonkurser och skriver inte om privat- eller kommunala skolors konkurs. Det kan vara en nackdel att inte ta med en jämförande aspekt men vi vill undersöka denna problematik specifikt då friskolorna har vuxit enormt de senaste åren och vi upplever att lagen och åtgärder vid konkurser inte hängt med i utvecklingen. Vi har valt att disponera arbetet genom att i resultatsdelen belysa vad som är skrivet i lagskrift, för att sedan lyfta fram enskilda exempel av tidigare konkurser och då främst belysa hur kommunen hanterade de enskilda fallen. Vidare i resultatsdelen så belyses problematiken som kan uppstå och sättet som det politiska samhället hanterar situationen 2.1 Det kommunala självstyrets inverkan Den allmäna kompetensen samt den speciallagsreglerande kompetensen är den kommunala kompetensen två olika delar. Att bistå med skola ingår i kommunens speciallagsreglerande kompetens. Även om det är någonting som centralmakten har bestämt att kommunen måste bistå med så är det kommunens budget som det finansieras via. Varje kommun lägger i snitt 8 procent av sin budget på gymnasieskolan, och ytterligare 16 på grundskolan. Detta innebär att olika kommuner, beroende på budget lägger skilda summor pengar på gymnasieskolan. Det innebär även att enskild kommuns ekonomiska besvär drabbar samtliga gymnasieskolor i kommunen, kommunala skolor såväl som friskolor. Det kan således vara i förlust för ett bolag att starta en friskola i en kommun som genomgår tydliga nedskärningar eller har problem med överbelastad budget. Vidare så skriver Norén Bretzer att kommunen inte får ägna sig åt konkurrensnedvridande verksamt eller uttnytja sin monopolställningm men kommunen får heller inte stödja enskild person eller företagare, om inte synnerliga skäl finns. Detta innebär att kommunen måste behandla friskolor likvärdigt men det ger dem inte möjlighet att gå in och hjälpa en specifik friskola ifall det uppstår ekonomiska besvär inom bolaget. Norén Btretzer tar även upp lokaliseringsprincipen som innebär att kommunen är skyldig att agera utifrån kommuninvånarnas intresse och stödjer tanken på att alla barn ska gå i likvärdig skola och ha samma förutsättningar att uppnå sina livsmål med hjälp av utbildning, oavsett om man kommer från en rik eller fattig familj. Detta innebär att kommunen ska arbeta för att friskolorna ska vara jämställda med de kommunala alternativen. 2.2 Lagen 2010 började en ny skollag att gälla. Denna nya skollag läger fast att offentliga och fristående skolor ställs under skollagen med samma ansvar. På samma sätt som de 3

5 kommunala skolorna har skyldighet att fullfölja sitt uppdrag så har friskolor samma skyldigheter till detta. Detta formulerar Linköpings kommun genom att lista sju punkter: Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa kurs och läroplaner och sätta betyg. Samma kunskapsmål ska därmed uppnås och alla elever har vid en friskola samma rätt till att betyg sätts som vid en kommunal skola. Alla elever har rätt till särskilt stöd och stimulans utifrån den individuella nivån. Detta gäller både de elever som har det svårt med inlärningen och de elever som behöver extra stimulans på grund av att de eventuellt presterar mer än klassen i övrigt. L p ommu u y d om a ä a a : A a v a ä a u v a långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår u ap m. Både elever vid kommunala och fristående skolor skall ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Alla omyndiga elever skall ha samma tillgång till vård och samtalsstöd samt tillgång till den litteratur som både ger fördjupad kunskap i de aktuella skolämnena vid den valda gymnasielinjen samt den litteratur som ligger till grund för den förståelse av vad det är att leva och att vara människa, vilket skönlitteraturen ger. Beslut om betyg och särskilda insatser för elever skall kunna överklagas. Detta ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram och beslut om skoltjuts kunna överklagas. Med åtgärdsprogram menas åtgärder i form av till exempel särskilt stöd då eleven har behov av antingen fysiska hjälpmedel vid en fysisk rörelsenedsättning eller i form av ökad lärarhjälp. Det tydliggörs i den nya skollagen mera var rektorers och lärares skyldigheter och rättigheter börjar och slutar. Det handlar om vilken skyldighet lärare och rektorer har gentemot eleverna såsom att ge en god undervisning men det handlar även om att lärare i högre utsträckning än tidigare har rätt att vidta åtgärder för att behålla ordningen och ud o a umm. d ya o a u y d y d d d a disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya ä d. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Detta innebär att att lärare måste få mandat att kunna stänga av en elev under återstoden av en lektion för att miljön skall bli lugn och trygg för både den undervisande läraren och för övriga elever. Kommunen har en tydlig skyldighet att erbjuda en studieplats för de elever som är bo d om ommu. S o p o m j a pa a o mo d o o om m Kommunens ansvar: I skollagen (SFS 2010:800) kap varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds gymnasieutbildning av god kvalitet. Kommunen kan erbjuda utbildning som den själv anordnar eller utbildning som anordnas av en annan. Vad finns det för ekonomisk insyn? Skollagen säger i ap a d ommu dä d d o a ä b ä a rätt till insyn i verksamheten. Problemet blir tydligt belyst genom formuleringen i y a d v b ä a d p va a utförare -kontroll och insyn (SOU 2013:53). i FI2013/2602 uttrycks detta tydligt, o p o a v d y av v am om ä u p p ad 4

6 o a ä a m a ommu a d u b d av v a va b b huvudmanna ap bä ommu. S o p o ä dä po v a kommunens uppföljning och kontroll av privata utförares verksamhet förtydligas i komunallagen (3 kap och 19b kommunallagen (1991:1900)) Då kommunen har en svag uppfattning av var deras roll och ansvar är gentemot friskolor är det positivt att en tillsynsmyndighet får tydliga krav på sig att utföra reglering och kontrol. 2.3 Exempel Läsåret 2013 gick två friskolor i Karlstad kommun i konkurs. Trots att dessa hade två helt olika upplösningar så ger det exempel på hur lagen ter sig i verkligheten och hur det politiska systemet kan hantera en skolkonkurs. I mitten av januari 2013 förklarade Walters Idrottsgymnasium konkurs för verksamheten i Karlstad. Detta trots att läsåret redan påbörjats och vissa elever bara hade månader kvar till studenten. Då Karlstad kommun har som skyldighet att ta hand om de 55 eleverna, som efter konkursen stod utan skola, så anordnades informationskvällar med andra skolor i kommunen. Både fria- och kommunala skolor fick besöka eleverna för att ge information om hur eleverna kunde gå vidare med sin utbildning på deras lärosäte. Det hela resulterade i att samtliga klasser, även avgångsklassen, splittrades och började på nya skolor av eget val. Varken personal eller elever fick några varningssignaler om nedläggning eller att ekonomin var dålig. Inte ens rektor ska ha fått någon information förrän precis innan nedläggningen. Detta innebar att eleverna bara fick ett par dygn på sig att bestämma vilken ny skola de skulle avsluta sina studier på. Redan 2009 ansökte ägaren av Idrottsgymnasiet, Jan Walther, om att få byta huvudman och istället överlåta skoltillstånden till de nya dotterbolagen, ett för varje skola. Skolinspektionen godkände ansökan som senare innebar att Walther kunde förklara gymnasiet i Karlstad i konkurs men ändå ha kvar samtliga andra skolor i landet. På så vis går koncernen Walther med vinst men är ändå inte betalningsskyldigt gentemot skolan i Karlstad. Det är ett dotterbolag, med egen ekonomi och ansvar. Många menar att koncernen Walther skulle kunna välja att rädda skolan i Karlstad till bekostnad av de andra dotterbolagen, men Jan Walther själv menar att han gjort detta val för att skydda skolorna som har elevunderlag. Vilket skolan i Karlstad saknade. Staffan Sjölund, skoldirektör för Karlstad/Hammarö gymnasieförvaltning, har sedan tidigare varnat för en överetablering av friskolor i Karlstad under tider med bristande elevunderlag. Så att Karlstad kommun så lätt kunde hitta andra platser åt eleverna kan ha att göra med den tidigare kända överetableringen i Karlstad kommun. Skolor, såväl som fria och kommunala är i stort behov av flera elever och har tomma platser. Den andra gymnasieskolan som la ner i Karlstad under 2013 var John Bauer-gymnasiet. Detta skedde dock under skilda omständigheter och fick ett annorlunda utfall. Då JB Education inte hade valt att skapa skilda dotterbolag för de olika skolorna, så drabbades samtliga John Bauer-skolor i landet när bolaget förklarade konkurs. Detta skedde våren 2013, men det beslutades att det påbörjade läsårets skulle avslutas och konkursen blev därav inte ett faktum förrän hösten 2013, även om det var känt sen en tid tillbaka. Denna förvarning gjorde det möjligt för eleverna att få mer betänketid innan byte av skola, och gav även ansvariga i kommunen större utrymme att planera alternativ för eleverna. Fast till skillnad från Walthers idrottsgymnasium så köptes John Bauer-gymnasiet i Karlstad upp av den före detta JB-koncernens vd Anders Hultin. Detta gjorde han med ett nyskapat bolag som senare fick namnet Fria Läroverken. 5

7 Detta innebar att kommunen aldrig behövde hjälpa till i John Bauer-fallet och att skolan rullade på som vanligt fast med ny ägare. Eleverna behövde heller inte oroa sig för splittrade klasser eller byte av studieinriktning, utan fick istället fortsätta på den utbildning som de påbörjat. Men det innebar även att staten fick gå in med lönegarantier och andra kostnader som JB education låg efter med för att sedan låta den före detta JB-koncern vd Anders Hultin ta över utan de förra skulderna. Trots den kända överetableringen finns det nu fem kommunala och åtta friskolor i kommunen. En av de nyare friskolorna, IT-gymnasiet, har gått ut och lovat sina elever en garanti som säger att de eleverna de tar emot kommer att få slutföra sina studier på deras skola, detta trots eventuellt konkurs eller ekonomiska problem. Det är bolaget Academedia, även ägare av Plusgymnasiet med fler, som lovar garantin till samtliga av sina skolor. Elevgaranti omnämns mer i senare del av rapporten. 2.4 Problematik Trots lagstiftning så finns det exempel där friskolor på ett tydligt sätt brustit och då detta drabbat både elever och personal. I en artikel publicerad 4 Nov 2013 uttrycker m j pa Da a a a d va m dv a om a d a v skulle äventyra kvalliten för de nyttablerade skolorna och att elevers betyg och närmaste framtid skulle äventyras. I artikeln lyfts det även fram hur det framkommit att friskolor har kringgått skollagen valt bort elever med särskilda behov. I skollagen står att elever skall ha rätt att gå på den skola som de i första hand önskar. Detta blir ett problem då valet faller på en friskola och denna inte förmår fylla det krav på undervisning som ställs på skolan. I de fall då elever blir tvingade att byta skola finns inget egentligt valalternativ kvar då det enda alternativet inte är valbart. Studieron som skolan är skyldig att tillhandahålla blir också rubbad genom att klasser splittras och miljön byts ut mot någonting man som elev varken valt eller ens önskar. Den problematik som uppstår då en skola blir tvungen att stänga eller då elever eventuellt tvingas att byta skola om skolan gravt skulle misslyckas med det pedagogiska arbetet är därmed stor. Problematiken som skiljer gymnasieskolors konkurs från grundskolors är att gymnasievalet är ett mycket friare val, och det är därför mer komplicerat och svårt för kommunen att anordna nya platser för eleverna. Vidare så finns det en problematik i skollagen då den gör kommunen skyldig att annordna gymnasieplats men den garanterar inte att man ska få slutföra den specifika inriktning som man tidigare valt. Det garanterar inte heller att klasser som vill fortsätta studera gemensamt kommer att få göra det. Detta kan innebära att elever som gått i samma klass måste skiljas under det sista året och därav inte får ta studenten med varandra, trots att så önskas. I de båda konkursfallen i Karlstad så ordnades detta till vis del ändå. John Bauer-gymnasiet köptes upp av en annan huvudman, kommunen behövde därmed inte hitta nya skolplatser, och skolkonkursen löstes på ett smidigt sätt för eleverna som inte drabbades nämnvärt. Walthers idrottsgymnasium köptes inte upp, men då Karlstad kommun hade flertalet skolor och även snarlika gymnasieinriktningar så kunde kommunen dels erbjuda en likvärdig inriktning samt erbjuda eleverna, i det sista året, att få kvar i samma klass. Det kan dock ifrågasättas ifall en mindre kommun, utan snarlika inriktningar, skulle ha möjligheten att göra detta eller ha den beredskap som Karlstad kommun visade prov på. En del i problematiken är att tillsynsmyndighetens sätt att undersöka friskolornas ekonomi i dagens läge enligt Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen. Det 6

8 krävs tydligare lagar för vad de fristående huvudmännen är skyldiga att lämna ut för uppgifter och fler antal ekonomer som granskar företagens ekonomiska situation, inte bara innan de etableras. 2.5 Elevgaranti Efter de inträffade händelserna, med skolor som blivit satta i konkurs, har frågor som förut inte varit aktuella nu blivit det. Då samtliga av kommunernas skolor bedrivits i offentlig regi har frågan rörande ekonomisk granskning och insyn inte behövt att aktualiseras nämnvärt. Utbildningsföretaget AcadeMedia, som driver ett 100-tal gymnasieskolor, gick den 16 maj 2013 ut med en elevgaranti för samtliga elever som påbörjat studier vid någon av deras gymnasieskolor. Garantin innebar att de som påbörjat en utbildning ska få slutföra den, trots eventuell konkurs eller ekonomiska problem. När elevunderlaget inte har räckt till har AcadeMedia valt olika lösningar, bland annat så har de vid Mikael Elias gymnasium i Norrköping stoppat nya elevintag. De som redan läser vid det specifika gymnasiet får läsa vidare men nya elever antas inte då man anser att elevunderlaget brister. Detta medför att skolan får mindre elever för varje år men även att de kommer att kunna lägga ner inom två år utan att drabba någon elev, detta då de vid den tidpunkten redan studerat klart på gymnasiet. 3.0 Diskussion Elevgarantin skulle innebära att AcadeMedia skulle ta ansvar vid eventuella ekonomiska besvär vid specifik skola. De skulle då kunna rädda skolan från konkurs genom att ta ekonomiska medel från en annan av deras skolor. Detta skulle motverka fall som det i Karlstad, med idrottsgymnasiet Walther. Ifall en elevgaranti hade varit utlovad på idrottsgymnasiet Walther så hade koncern istället för att försätta skolan i konkurs tagit pengar från en annan av koncerns dotterbolag och skola. Det är dock svårt att se att en elevgaranti skulle kunna ha hjälpt John Bauer-gymnasiet. Detta då hela koncern gick i konkurs, och det därmed inte fanns ekonomiska resurser att använda. Man skulle eventuellt kunna argumentera för att en konkurs hade kunnat motverkas ifall elevgaranti hade tillämpats. Detta då Academedia stoppar elevintag vid bristande elevunderlag, som i tidigare nämnt fall i Norrköping. Detta resulterar även i att man förhindrar överetablering av skolor och därmed även eventuellt konkurs. Det är dock svårt för mindre skolor samt koncerner att anordna elevgaranti. Detta då det inte finns andra dotterbolag eller varumärken att ta ekonomiska resurser ifrån ifall ekonomin skulle brista på en enskild skola. Det är även svårt att bygga upp ett kapital stort nog att försörja verksamheten vid stora ekonomiska förluster. Man kan ifrågasätta ifall det kommunala självstyret är förenligt med friskolereformen. Jan Walther, vd för Walther-koncern, anklagade Karlstad kommun för de ekonomiska förlusterna som ledde fram till idrottsgymnasiet konkurs. Kommunen ska ha genomgått visa nedskärningar i budgeten som resulterat i sänkt elevpeng, något som givetvis påverkar Karlstads gymnasieskolor negativt. Walthers idrottgymnasium i Karlstad led därav inte enbart av bristande elevunderlag utan även av nedskärningar i budgeten. Man skulle eventuellt kunna argumentera för att skolan hade klarat sig från konkurs ifall den 7

9 hade startats i en rikare kommun, som inte haft samma press på budgetnedskärningar och därmed hade kunnat ge högre elevpeng. Vid vårt studium angående vad kommuner har för ansvar gentemot elever, som på grund av skolans brister inte kan fullfölja sina studier vid en friskola, så har vi funnit att en stor del av elevernas trygghet säkras genom skollagen. Däribland att eleverna skall ges en utbildningsplats vid en kommunal skola. Skollagen täcker dock inte in de problem som uppstått utifrån detta att man antagligen inte kunde förutse att aktörer inom skolan skulle träda fram som enbart, eller till mycket hög grad hade vinst som ett framträdande mål. Liknande problematik ses parallellt med gymnasieskolan inom förskolan och inom privata vårdbolag. Problemet avspeglar sig inte nödvändigtvis i att företaget går i konkurs men i att kvalliten för barn/vårdtagare är undermålig. Tillsynsmyndigheten har även via Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler belyst problemet med ekonomisk insyn i företagen som bedriver friskolor. Det finns inte heller nog tydliga lagar om vilka uppgifter man som huvudman är skyldig att lämna ut och man kan i vissa fall hänvisa till företagshemligheter för att undvika att uppge information. Detta skapar givetvis en stor osäkerhet för alla elever och anställda på skolan. När till exempel ett företag, som det oftast är, ansöker om att öppna en friskola görs kontroller på deras ekonomi och skolinspektionen har rätt att säga nej till etablering om siffrorna inte är tillräckligt bra men för att säkra elevens framtid på skolan och företagets fortsatta överlevnad måste den uppföljande tillsynen skärpas och underlättas av ändringar i lagar och fler tjänstemän. Regeringens mål är säkerställande av ett långsiktigt ägande av friskolor enligt Utbildningsminister Jan Björklund och då måste man även minska etableringen av friskolor som ägs i någon del av riskkapitalbolag eller försvåra deras ekonomiska inblandning och närvaro i friskolorna. Riken med att ha sådana bolag med som ägare är att de endast är intresserade av att göra vinster och om det visar sig att skolan inte längre är vinstdrivande så drar de snabbt tillbaka sina resurser. De är med andra ord inte investerade i visionen om en skola med annorlunda pedagogik eller personligt engagerade som visionen om friskolor förutsatte. En ökad ekonomisk insyn skulle hjälpa detta mål på vägen. 4.0 Slutsats För att återkoppla till frågeställningen kan det sammanfattas att kommunens ansvar att bistå elever med en gymnasieplats. Detta är en tjänst som de måste erbjuda, men det finns ingen skyldighet att bistå med samma program som eleven påbörjat och inte heller att hålla ihop skolklasser. Alla elever har rätt att få betyg i alla kurser som de har avslutat på den skola som har stängts. Vidare så är det dock tveksamt ifall detta räcker för att skydda eleverna vid konkurs av gymnasieskola. De politiker som genomförde skolreforman 1992 samt de som stod bakom friskolereformen menar nu att de omöjligt kunde förutse att dessa exempel som vi belyst, skulle bli ett faktum. Politikerna som stödde friskolereformen är tydliga med att de inte trott att aktörer som valt att etablera sig inom skolan hade så tydliga och genomgående vinstsyften. 8

10 Då varken politiker eller lagstiftare kunnat förutse att skolor både radikalt skulle kunna misslyckas med att uppnå kunskapsmål, arkivera betyg och tillhandahålla en undervisning som överensstämmer med läroplanen, eller att gymnasieskolor kunde ä a o u o dä m d v a v ä d m j a ommu a skulle kunna ha den beredkap som krävs. Det som snarare krävs är en förändrad lagstiftning där även vinstintresset tas med i beräkningen och regleras. En friskola bör även ha en ekonomisk beredskap för att inte låta eleverna fara illa och för att inte låta kommunen ta det ansvar som från början vilade på friskolorna. 9

11 5.0 Referenslista Referenslistan är uppdelad i tre delar och sedan sorterad i alfabetisk ordning. I de fall redaktör eller ansvarig utgivare saknas har källan sorterats efter bolags- eller myndighetsnamn. 5.1 Tryckta källor Norén Bretzer, Ylva. Sveriges politiska system. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ISBN: SFS 2010:800, Skollag, Stockholm: Utbildningdepartementet 5.2 Internetkällor A ad M d a, E v a a ym a. pub ad 16 maj Uppda ad 20 maj AcadeMedia.se Hämtad den 18 mars In, Ma o. ud av da.. Jo Bau - o ä v am. Pub ad 31 maj Hämtad 18 mars Jo a o, K. Da a a. MP om o o m : v va a va Pub ad 4 ov mb dagensarena.se Hämtad 18 mars La m, K a. SVT.. Ja a jo d a ädda o o a Pub ad 4 ma 2013, uppdaterad 22 mars Schmidt, Morgan. Värmlands Fo b ad, VF. d o ym a um ovä ad o u Pub a d 9 januari VF.se Hämtad den 18 mars. S o p o, Y a d v b ä a d P va a u a - kontroll och insyn (SOU 2013:53), Stockholm (Hämtad ) S o m, S mo. Vä m a d Fo b ad, VF. R o : F u a vä a d a a o. Publicerat den 11 januari VF.se. Hämtad den 18 mars Dokumentärer SVT, o Sä d 24 o ob Häm ad 18 ma