Årsredovisning för år 2005

Transkript

1 Årsredovisning för år 2005 Styrelsen och verkställande direktören för JAK Medlemsbank avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret

2 Innehållsförteckning JAK Medlemsbank FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 ALLMÄNT... 3 NY VD... 3 FÖRÄNDRING AV REDOVISNINGSPRINCIP FÖR LÅNEAVGIFTERNA... 3 FÖRTIDSINLÖSEN... 3 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER...3 SPARANDE... 3 STÖDSPARANDE... 4 UTLÅNING... 4 LIKVIDITET... 4 JURISTVERKSAMHETEN... 4 MEDLEMSVERKSAMHETEN... 5 IT-VERKSAMHETEN... 6 UTVECKLINGSARBETET... 6 EKONOMISK REDOVISNING... 7 ÖVERSIKTLIG INFORMATION... 7 KAPITALTÄCKNINGSANALYS... 7 TILLÄMPNING AV REDOVISNINGSNORMER... 7 INSATSBELOPP... 7 FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV ÅRETS FÖRLUST... 8 RESULTATRÄKNINGAR... 8 BALANSRÄKNINGAR... 9 POSTER INOM LINJEN FINANSIERINGSANALYSER...10 NOTER NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Allmänt Värderingsprinciper Riskhantering NOT 3 ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER NOT 4 ALLMÄNNA ADMINISTRATIONSKOSTNADER Principer för bestämmande av ersättningar NOT 5 ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER NOT 6 KREDITFÖRLUSTER NETTO NOT 7 BOKSLUTSDISPOSITIONER NOT 8 STATSSKULDVÄXLAR NOT 9 UTLÅNING TILL KREDITINSTITUT NOT 10 UTLÅNING TILL ALLMÄNHETEN (MEDLEM/ICKE-MEDLEM) NOT 11 FORDRAN PÅ LÅNEAVGIFT NOT 12 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR NOT 13 MATERIELLA TILLGÅNGAR NOT 14 LÅN TILL FÖRMÅN FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE NOT 15 ÖVRIGA TILLGÅNGAR NOT 16 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER NOT 17 INLÅNING FRÅN ALLMÄNHETEN (MEDLEM/ICKE-MEDLEM) NOT 18 ÖVRIGA SKULDER...21 NOT 19 UPPLUPNA KOSTNADER NOT 20 FÖRUTBETALDA LÅNEAVGIFTER NOT 21 OBESKATTADE RESERVER NOT 22 EGET KAPITAL NOT 23 DEFINITIONER (Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.) Sida 2 av 23

3 Förvaltningsberättelse Allmänt Vi har haft ett innehållsrikt år i JAK Medlemsbank. Under 2005 har nyutlåningen, antalet medlemmar och aktiviteterna runt om i landet ökat. Kunskaperna hos dem som är intresserade blir allt större. Framtiden ser riktigt ljus ut. Tyvärr syns inte allt som är riktigt positivt i vår resultaträkning. Vi håller på med att förändra våra redovisningsprinciper gällande vår största intäkt, nämligen låneavgifterna. Detta gör att än så länge bli vårt resultat negativt. Vi räknar med att ha klarat av det hela senast Målsättningen är att vi endast ska intäktsföra de låneavgifter som faktiskt betalas in varje år. Ny VD Från 1 januari 2006 har banken en ny VD i Johan Oppmark då Sten-Inge Kedbäck gått i pension. Johan Oppmark var tidigare IT-chef i banken och har sedan 1 februari 2005 varit ställföreträdande VD. Förändring av redovisningsprincip för låneavgifterna Arbetet med att förbättra redovisningen av låneavgifterna har under året tagit ett rejält kliv framåt. Före 2001 resultatfördes 75% eller mer av den totala låneavgiften för ett lån samma år lånet utbetalades och resten periodiserades ut över lånets löptid ändrade vi princip för lån på kr och uppåt och fördelade dessa låneavgifter jämnt över löptiden. För lån under kr sänktes den del som intäktsfördes första året till 62%. Efter detta har vi fortsatt att sänka den del som tas upp som intäkt första året, för att successivt närma oss samma princip som vi valt för de stora lånen. Under 2005 har vi intäktsfört 55% av nyutlåningens låneavgifter och under 2006 kommer vi att intäktsföra 45% av alla nya låns låneavgifter. Ju mer vi närmar oss en rak periodisering kommer vi att möta de faktiska inbetalningar som kommer varje år. Detta planerar vi ha uppnått I framtiden kommer vi inte att vara beroende av en viss storlek på nyutlåningen varje år. Förtidsinlösen Under 2005 har, av olika anledningar, en allt större mängd lån lösts in i förtid. De intäkter vi bokat upp när lånet betalades ut, som vi i och med förtidsinlösen inte kommer att få i framtiden, måste hämtas tillbaka från framtida intäkter och tidigare bokförd intäkt. För 2005 har detta belastat vårt resultat med 4,5 miljoner kr. Tack vare förbättringen av principen, beskriven ovan, kommer denna typ av resultatkorrigeringar i framtiden inte att bli så kännbara. Övriga rörelseintäkter Stora delar av övriga rörelseintäkter är intäkter som vi har motsvarande kostnader för. Det handlar om avgifter för upplysning och avgifter för säkerheter i samband med lånehanteringen. Sparande Sparandet i JAK har ökat med ca 12% under året. Det är en förutsättning för att vi ska kunna hålla en hög och jämn nyutlåning. Vår ambition är att det bundna sparandet, som hör ihop med ett lån, ska få finnas kvar i banken även sedan det blir fritt, då lånet är löst. Sida 3 av 23

4 Stödsparande Vi har 33 Stödsparprojekt av vitt skilda slag runt om i landet. Mer information om dem finns på i vår informationsbilaga i tidningen Grus & Guld samt på JAK Forum. Grundtanken med Stödsparande är att man ska kunna välja vilken verksamhet man vill stödja med sitt sparande. Man avstår från lånemöjligheten till förmån för projektet. Verksamheterna främjar goda initiativ i närheten av där man bor eller andra projekt som människor engagerar sig i. Man tar ingen ekonomisk risk när man stödsparar och behöver inte heller vara medlem i JAK Medlemsbank. Idag uppgår Stödsparandet till 4,1 miljoner kr. Utlåning Under året kom det in ansökningar som ledde till nya lån. Nyutlåningen för 2005 blev 200,7 miljoner kr. Detta är en ökning med 9 miljoner kr sedan föregående år. Arbetsbördan för personalen har ökat, så samtidigt har mycket arbete lagts ner på att förbättra och förenkla rutiner kring lånehandläggningen. Ett ökat samarbete med kommuners budgetrådgivare och Föreningen Fattiga Riddare har medgivit att vi i större omfattning än tidigare kunnat låna ut pengar till medlemmar med betalningsproblem och överskuldsättning. Ökningen beror också på att vi inte längre kräver att man måste spara i förväg för att få ett lån hos oss. Det blir på så sätt lättare för helt nya medlemmar att låna. Trots ökad nyutlåning så har intäkterna i form av låneavgifter minskat i resultaträkningen. Detta beror på de förändrade principerna i bokföringen samt förtidsinlösen av lån. Vi är övertygade om att den väg vi är inne på kommer att göra att vi står starkare i framtiden. Likviditet Bankens likvida medel, ca 129 miljoner kr vid årsskiftet, har även dessa ökat under året. Banken har under året haft och har fortfarande en viss överlikviditet. För att ha en betryggande betalningsberedskap har banken bestämt att en lägsta nivå för likviditeten ska vara 15% av det fria sparandet. Idag är likviditeten ca 25% av det fria sparandet. Överlikviditeten beror på att efterfrågan på lån inte ökat i samma utsträckning som sparandet, samt att förtidsinlösen av lån under året har varit högt. Juristverksamheten Medlemmarna efterfrågar allt mer hjälp med privatpersonsjuridik. Vårt arvode ligger lägre än vad medlemmen skulle behöva betala om man anlitade advokat. Detta är en medlemsförmån man har i JAK Medlemsbank. De vanligaste ärendena handlar om familjerätt såsom testamente, äktenskapsförord och bodelningsavtal, men det kan också gälla t ex fastighetsöverlåtelser. Vi kan inte åta oss s.k. tvisteärenden, dessa måste handläggas av advokat. Under året har lagstiftningen blivit tydligare vad gäller bankernas ansvar för placeringsrådgivning. Även om vi på JAK bara har den säkra formen av placeringar i form av sparande på konto, så måste vi tänka på att ha en god kvalitet på rådgivningen angående lån. Det har kommit en lagstiftning om distansavtal. Detta berör oss då vi till största delen genomför kontakten via brev och telefon. Vi är skyldiga att informera privatpersoner om den 14 dagar långa ångerrätten. Sida 4 av 23

5 Medlemsverksamheten Medlemsantalet i JAK Medlemsbank har ökat med 9,5% till medlemmar vid årsskiftet. I hela Sverige är 0,33% av befolkningen medlemmar i JAK. I områden där det finns lokalavdelningar eller arbetsgrupper är andelen 0,38%. Andel JAK-medlemmar per kommun under åren -03 till -05. I september 2005 firade JAK Medlemsbank 40-årsjubileum. Detta uppmärksammades under året i stora delar av Sverige. Antalet möten och aktiviteter har ökat och under året har det varit minst 330 utåtriktade möten. JAK har varit representerat under ca 30 bemannade utställningsdagar. Lokal kursverksamhet ute i landet har haft 28 kurser med totalt 285 deltagare. Antalet registrerat ideellt aktiva har ökat från 549 till 580. Arbetet med att lokalt skapa kontakt med föreningar i närområdet har fortsatt under 2005 med en resursanställd i JAK Stockholm och JAK Järna/Södertälje. Denne har arbetat på kvartstid åt vardera lokalavdelning under året. Under 2006 går turen vidare till JAK Malmö. De stora satsningarna på riksnivå har varit de årligen återkommande JAK Skolorna i februari och november, sommarseminariet och kvalitetsseminariet. Sommarseminariet var i år på Hola folkhögskola i Ångermanland. Vår ungdomssatsning ger resultat och antalet unga mellan år, har ökat med drygt 16% till st. Vår kommunikationsplattform, JAK Forum, på Internet är öppen för alla medlemmar. Intresset ökar sakta. Närmare 80 medlemmar loggar in varje vecka och upp till 120 stycken någon gång varje månad. Sida 5 av 23

6 IT-verksamheten Under året har ett stort arbete lagts ner på att bygga ett system för hantering av periodiseringen av låneavgifterna. Byggandet av en grund till systemarkitektur för att säkra framtida utveckling har också påbörjats. I början av sommaren genomfördes en medlemsenkät där medlemmarna kunde svara via Internet. Ett program som möjliggjorde detta har utvecklats och även för att ta hand om resultatet. Den interna strukturen på kontoret har förbättrats genom byte av skrivarkopiatorer och anslutning till Internet genom ett fibernät. Tjänsten som ger möjlighet att göra insättningar till sitt JAK-konto via vårt clearingnummer har utvecklats under året. Ett antal problem hos storbankerna har identifierats. Vi har fått löfte att detta ska åtgärdas under årets första kvartal och hoppas kunna lansera tjänsten till medlemmarna under andra hälften av Arbetet med att minska IT-kostnaderna har varit aktivt under Effektivisering och reducering av kostnader fortsätter under Utvecklingsarbetet Från och med 2006 ska bankens årsstämma fatta beslut om bankens verksamhetsriktlinjer. Förslag till dessa tas fram av styrelsen. Bankens utvecklingsdirektör, som funnits i organisationen sedan 2003, har under året varit aktiv i arbetet med JAK Skolan samt fördjupning av denna i form av JAKademin som kommer få fart under Tankesmedjor har också kommit igång under De börjar ta form och blir ett viktigt inslag i utvecklingsarbetet. JAK måste utvecklas i takt med omvärlden. Det är också viktigt att JAKs utveckling drivs av medlemmarna. För en sådan utveckling krävs engagemang och kunskaper men också en reell möjlighet att faktiskt delta i arbetet. De möjligheter som finns erbjuder viktig stimulans för alla medlemmar som önskar delta i JAKs utvecklingsarbete. Frågor som diskuterats under året och som fortfarande är aktuella är extern kursverksamhet, samverkan på central nivå med andra organisationer och utredning av alternativt bo- och pensionssparande. Framtagande av verksamhetsriktlinjer. Sida 6 av 23

7 Ekonomisk redovisning Översiktlig information (belopp i tkr) Rörelseintäkter Resultat före kreditförluster Årets resultat Balansomslutning Soliditet *) 8,8% 9,9% 10,0% 10,2% 10,4% Kostnader/medlemsavgift (ggr) **) 5,48 6,00 6,53 6,29 5,56 Medelantal anställda st *) Soliditet definieras som beskattat eget kapital samt 72% av obeskattade reserver i relation till totala tillgångar. **) Stämman beslutade i april 2004 om ett nytt nyckeltal i bankens årsredovisning. Detta nyckeltal ska mäta administrativa kostnader i förhållande till medlemsavgifter vilket här har definierats som summa administrativa kostnader samt övriga rörelsekostnader dividerat med medlemsavgift. Kapitaltäckningsanalys Kapitalbasen uppgick vid årets slut till 85,9 miljoner kr (86,9). Summan av riskvägt belopp för kreditrisker uppgick till 506,3 miljoner kr (418,3). Det ger 16,96 procent (20,77) i kapitaltäckningsgrad. Den lägre kapitaltäckningsgraden förklaras av en oförändrad kapitalbas på grund av 2005 års resultat i relation till en ökad utlåning. Banken tar inte positioner i finansiella instrument för att göra kortsiktiga vinster. Innehavet av statsskuldväxlar är uteslutande motiverat av behovet av att ha en säker placering av likviditeten. För sådana innehav krävs inte någon kapitaltäckning. Tillämpning av redovisningsnormer Årsredovisningen har upprättats med beaktande av övergångsbestämmelserna i Finansinspektionens allmänna råd FFFS 2004:20. Här anges att för räkenskapsår 2005 och 2006 får den äldre redovisningsföreskriften FFFS 2002:22 användas men med vissa tvingande tillägg i FFFS 2004:20. JAK Medlemsbank planerar att tillämpa äldre redovisningsföreskrifter även för 2006 enligt gällande övergångsregler och efterföljande år ska anpassning ske till då gällande redovisningsnormer. Insatsbelopp Låneinsatser avseende inlösta lån under 2005 och som ska återbetalas 1 juli 2006 uppgår till tkr (6 312). Sida 7 av 23

8 Förslag till behandling av årets förlust Till föreningsstämmans förfogande står följande: Fria reserver Årets resultat Kr Styrelsen föreslår att ansamlade förluster, kr, i sin helhet överförs i ny räkning. Resultaträkningar Not Låneavgifter Avkastning på likvida medel Medlemsavgifter Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivning på immateriella och materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader Resultat före kreditförluster Kreditförluster netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Sida 8 av 23

9 Balansräkningar Not Tillgångar Kassa och bank Statsskuldväxlar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten (medlem/ickemedlem) 10, Fordran på låneavgift Immateriella anläggningstillgångar 12 Datautvecklingskostnader Materiella tillgångar 13 Inventarier Byggnad och mark Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Inlåning från kreditinstitut Inlåning från allmänheten (medlem/ickemedlem) Övriga skulder Upplupna kostnader Förutbetalda låneavgifter Obeskattade reserver Sida 9 av 23

10 Balansräkningar, forts Not Eget kapital 22 Bundet eget kapital Grundinsats Låneinsats Reservfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Finansieringsanalyser Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: Resultat från avyttring av inventarier Avskrivningar Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Sida 10 av 23

11 Not Förändring av den löpande verksamhetens tillgångar: Placering i statsskuldväxlar Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Fordran på låneavgift Övriga tillgångar Förändring av den löpande verksamhetens skulder: Inlåning från kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Förutbetalda låneavgifter Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Pris vid avyttring av inventarier Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Insatser från medlemmar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel Kassa och bank vid årets början Kassa och bank vid årets slut Sida 11 av 23

12 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt Lagen om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559) och när det i denna lag hänvisas till Årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas även denna lag. Från och med 1 januari 2003 tillämpar JAK Medlemsbank FFFS 2002:22 (årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag). I FFFS 2002:22 anges att mindre kreditinstitut och värdepappersbolag (för definition; läs nedan) bör tillämpa Bokföringsnämndens tillämpningsnormering av Redovisningsrådets Rekommendationer och akutgruppens uttalanden. Vissa tvingande bestämmelser i FFFS 2004:20 tillämpas och avser främst upplysningar om ersättningar till ledande befattningshavare. JAK Medlemsbank klassificeras som ett mindre kreditinstitut då balansomslutningen understiger 1 miljard kr vilket medför att Bokföringsnämndens allmänna råd tillämpas i likhet med Värderingsprinciper Låneavgifter Låneavgifterna debiteras låntagaren förskottsvis vid låneutbetalningen och intäktsförs i räkenskaperna över lånets löptid. Denna periodiseringsprincip medför att för lån understigande kr bokförs i genomsnitt 55% (62) av hela låneavgiften det första året och att återstående intäkter fördelas jämnt över den ovannämnda löptiden. Denna intäktsföring ska avspegla medlemsbankens administrativa hantering för den här typen av lån där en stor del av arbetsinsatsen sker år 1. För lån på kr och därutöver periodiseras låneavgiften linjärt över hela löptiden, vilket för 2005 medfört att cirka 4,8% av total låneavgift bokförts som intäkt vilket är identiskt med Den här typen av lån kräver en mer jämn administrativ hantering från bankens sida vilket förklarar en jämnare intäktsföring än för lån under kr. Avkastning på likvida medel Denna intäkt utgörs av ränteinkomst på räntebärande statsskuldväxlar och har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Medlemsavgifter Här bokförs en medlemsavgift på 200 kr respektive 100 kr (för familjemedlemmar). Första året betalas enbart grundinsatsen på 200 kr för alla medlemmar utom för barnmedlemmar. Övriga rörelseintäkter Med övriga rörelseintäkter avses avgifter för upplysningar om lån respektive uttag av säkerheter med mera. Intäkterna tas upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. För närmare specifikation läs not 3. Sida 12 av 23

13 Statsskuldväxlar Värdering av statsskuldväxlar sker enligt lägsta värdets princip och har således värderats till anskaffningsvärde. Samtliga statsskuldväxlar har en löptid understigande ett år och klassificeras som omsättningstillgångar. Upplupen avkastning på statsskuldväxlarna har beaktats och klassificeras som en upplupen intäkt i likhet med föregående år. Utlåning till allmänheten (medlem/icke-medlem) Lånefordringar redovisas initialt i balansräkningen när JAK Medlemsbank sätter in medel på en låntagares konto som därefter är skyldig att återbetala dessa antingen på en angiven dag, på angivna dagar eller vid anfordran. Lånefordringarna värderas till anskaffningsvärde så länge fordringarna inte bedöms vara osäkra. Osäkra fordringar värderas till det belopp varmed de beräknas inflyta och bedöms individuellt. Värderingsmetod som används för osäkra fordringar är huvudsakligen säkerhetens verkliga värde. För information kring beräkning av låneavgift, se beskrivning i anslutning till intäktsposten låneavgifter ovan. Återvinning av kreditförluster redovisas genom återföring av tidigare reserverat belopp varmed intäktsföring sker i resultaträkning och värderegleringskontot i balansräkning minskar. Fordran på låneavgift justeras vid reservering för osäker lånefordran i de fall bankledningen bedömer effekten på bankens resultat som väsentlig. Immateriella anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning. Avskrivning sker systematiskt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod som här är 5 år. Tillgångsposten utgörs främst av utgifter för medlemsbankens nuvarande bankdatasystem men även utgifter som krävs för att bli helbank har aktiverats delvis Materiella tillgångar Anläggningstillgångarna värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning. Avskrivningarna sker systematiskt över tillgångarnas förväntade nyttjandeperiod enligt nedanstående förteckning: Inventarier: Byggnad och mark: 5 år 50 år Riskhantering Kreditrisk Bankledningen strävar efter att minimiera kreditrisken genom en kontinuerlig prövning och översyn av bankens kreditbeviljningsrätt. För närvarande tillkommer all kreditbeviljningsrätt bankens styrelse. Styrelsen har i sin tur delegerat delar av denna rätt till bankens Kreditutskott och Lånedelegation. Ledamöterna i Kreditutskottet respektive Lånedelegationen utses av styrelsen. Av ledamöterna i Kreditutskottet ska minst två vara styrelseledamöter. Lånedelegationen består av tre tjänstemän varav en tjänsteman ska inneha en ledande befattning. Sida 13 av 23

14 Not 2 Medelantalet anställda Medelantalet anställda under räkenskapsåret har varit 28 personer (29), varav 46% män (50). Upplysning om sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för män 2,28% 2,65% Sjukfrånvaro för kvinnor 7,64% 2,00% Sjukfrånvaro för anställda: < 30 år 1,63% 0,87% mellan 30 och 49 år 4,81% 0,76% äldre än 49 år 6,17% 5,06% Sjukfrånvaro för varje ovanstående grupp anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Total sjukfrånvaro 5,19% 2,48% Långtidssjukfrånvaro 30,28% 4,18% Total sjukfrånvaro anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Långtidssjukfrånvaron är den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Den ordinarie arbetstiden har definierats som arbetstid enligt kollektivavtal inklusive semester och kompensationsledighet. Anställningstid och sysselsättningsgrad har beaktats. Könsfördelning i styrelse och bankledning Fördelning mellan män och kvinnor i bankens styrelse: Kvinnor 3 4 Män Fördelning mellan män och kvinnor i bankens ledning: Kvinnor 2 2 Män Sida 14 av 23

15 Not 3 Övriga rörelseintäkter Ersättningsomkostnader för säkerheter Intäkter förtidsinlösen Intäkter upplysningar Förseningsavgifter Övrigt Not 4 Allmänna administrationskostnader Personalrelaterade kostnader: Styrelsens ordförande Övriga styrelsen Verkställande direktör Ledande befattningshavare *) Övriga anställda Totala löner och ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader: Styrelsens ordförande - - Övriga styrelsen - - Verkställande direktör Ledande befattningshavare *) Övriga anställda Totala pensionskostnader Summa personalrelaterade kostnader Summa ej personalrelaterade kostnader Totala allmänna administrationskostnader *) Med ledande befattningshavare avses andra befattningshavare än styrelseledamöter som har ansvar för planering, ledning och styrning av bankens aktiviteter. I denna grupp ingår 2 personer 2005 och avser ställföreträdande VD samt utvecklingsdirektör fanns ingen ställföreträdande VD utan denna funktion/tjänst uppstod först i februari Sida 15 av 23

16 VD hade en reseförmån i form av ett tågkort (SJ) till ett värde av 35 tkr. JAK Medlemsbank Pensionsförmåner till VD avsåg förmån enligt lagen om allmän försäkring samt de pensionsförmåner som framgick i överenskommelse med KFO (Kooperationens förhandlingsorganisation) och Finansförbundet. VD Sten-Inge Kedbäck gick i pension per 31/ och från och med 1/ är Johan Oppmark ny VD med motsvarande pensionsförmåner. Avgående VD hade en uppsägningstid på 12 månader enligt anställningsavtal vid uppsägning från medlemsbankens sida och 6 månader vid VD:s egen uppsägning. Pensionsförmåner till ledande befattningshavare avser sedvanliga pensionsvillkor enligt lagen om allmän försäkring samt villkor som framförhandlats i överensstämmelse med KFO (se ovan) och Finansförbundet. Utöver allmänna villkor har utvecklingsdirektören enligt avtal rätt till en tjänstepensionsförsäkring med 3 tkr/månad. Principer för bestämmande av ersättningar Styrelsens ordförande: Förslag till ersättning lämnas av valberedning och bestäms av föreningsstämman. Arvodet är både fast (35 tkr/år) samt rörligt efter närvaro. Styrelseledamöter: Förslag till ersättning lämnas av valberedning och bestäms av föreningsstämman. Arvodet är rörligt baserat på närvaro. Fackligt valda ledamöter (arbetstagarrepresentanter): Arvodet bestäms av VD och är rörligt efter närvaro enligt ordinarie fast månadslön och kollektivavtal. Verkställande direktör: Ersättningen bestäms av styrelsen och avser i sin helhet ordinarie fast månadslön. Ställföreträdande VD: Ersättning bestäms av VD och avser i sin helhet ordinarie fast månadslön. Utvecklingsdirektör: Ersättning bestäms av styrelsen och avser i sin helhet ordinarie fast månadslön. Sida 16 av 23

17 Not 5 Övriga rörelsekostnader Tidningen Grus & Guld Annonsering och reklam Fastighetsrelaterade kostnader Tryckerikostnader Marknadsföring Insättningsgaranti Övrigt Not 6 Kreditförluster netto Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Årets reservering för sannolika kreditförluster Återförda ej längre erforderliga reserveringar för befarade kreditförluster Sida 17 av Not 7 Bokslutsdispositioner Återföring av periodiseringsfond tax 2003/ Not 8 Statsskuldväxlar Det redovisade beloppet avser i sin helhet statsskuldväxlar med förfallodatum Värdering sker till anskaffningsvärde. Balansposten klassificeras som omsättningstillgång. Not 9 Utlåning till kreditinstitut Förlagsbevis Medlemsinsatser tecknade JAK Medlemsbank ett förlagsbevis hos Ekobanken medlemsbank, org nr med förfall tecknade JAK Medlemsbank frivillig medlemsinsats hos Sveriges Kreditgarantiförening, org nr Fordran återbetalas i samband med att medlemsinsats slutregleras. Fordringarna avgiftsberäknas inte till skillnad från fordringarna i not 10. Balansposten klassificeras som en anläggningstillgång. Beloppen ovan har satts in på konto hos JAK vilket medför att inlåning från kreditinstitut uppgår till motsvarande belopp (redovisas som skuld i balansräkningen, se sid 9).

18 Not 10 Utlåning till allmänheten (medlem/icke-medlem) Totalt utlånat belopp fördelat per låneart: Grundlån Tilläggslån Miljölån/speciallån Utlåning till icke medlemmar Värdereglering Totalt utlånat belopp fördelat per kategori av låntagare: Associationsform med ej personligt ansvar Övriga (övervägande del fysiska personer) Total reservering för osäkra lån fördelat per kategori av låntagare: Associationsform med ej personligt ansvar Övriga (övervägande del fysiska personer) Löptiderna för utlåning till allmänheten är följande: Löptid om högst 3 månader Löptid längre än 3 månader men högst 1 år Löptid längre än 1 år men högst 5 år Löptid längre än 5 år Värdereglering Hela utestående lånefordran klassificeras som anläggningstillgång per balansdagen då medlemsbanken avser att inneha fordringarna till förfall. Not 11 Fordran på låneavgift Anskaffningsvärde Hela utestående lånefordran klassificeras som anläggningstillgång per balansdagen då medlemsbanken avser att inneha fordringarna till förfall. Sida 18 av 23

19 Not 12 Immateriella anläggningstillgångar Datautvecklingskostnader Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 13 Materiella tillgångar Inventarier Ingående anskaffningsvärde Försäljning/utrangering Inköp Utgående ackumulerade anskaffningar Ingående avskrivningar Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Byggnad Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffning Utgående ackumulerade anskaffningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Sida 19 av 23

20 Mark Ingående anskaffningsvärde = Utgående redovisat värde Utgående redovisat värde byggnad och mark Taxeringsvärde Byggnad Mark Balansposten klassificeras som anläggningstillgång Not 14 Lån till förmån för ledande befattningshavare Namn Anknytning till JAK Lånevillkor Låneavgift Lånebelopp Oscar Broberg Ledamot Ordinarie Ordinarie Didrik Wachenfeldt Ledamot Ordinarie Ordinarie Kåre Olsson Ledamot/styr.ordf. Ordinarie Ordinarie Gudrun Jardinger Suppleant Ordinarie Ordinarie Mårten Hermansson Suppleant Ordinarie Ordinarie Oscar Kjellberg Utvecklingsdirektör Ordinarie Ordinarie Not 15 Övriga tillgångar Avräkning lokalavdelningar Skattefordran Övrigt Balansposten klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång Not 16 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Balansposten klassificeras i sin helhet som omsättningstillgång Sida 20 av 23

21 Not 17 Inlåning från allmänheten (medlem/icke-medlem) Totalt inlånat belopp fördelat per inlåningsart: Preskriberade medel Skogskonto Spärrat konto Baskonto Stödsparande Eftersparande Löptiderna för inlåning från allmänheten är följande: Löptid om högst 3 månader Löptid längre än 3 månader men högst 1 år Löptid längre än 1 år men högst 5 år Löptid längre än 5 år Not 18 Övriga skulder Leverantörsskulder Källskatt Övrigt Not 19 Upplupna kostnader Upplupna kostnader Sida 21 av 23

22 Not 20 Förutbetalda låneavgifter Totalt har kr ( ) i förutbetalda låneavgifter reserverats för kommande år. I bokföringen debiteras låntagarens låneavgifter förskottsvis vid låneutbetalningen och intäktsförs i resultaträkningen över lånets löptid. Låneavgifter återförs med följande belopp: Inom 1 år Mellan 2 och 5 år Längre än 5 år Not 21 Obeskattade reserver Periodiseringsfond Tax Den uppskjutna skatteskulden per uppgår till 0 kr per balansdagen Not 22 Eget kapital Grund- och låneinsats Reservfond Balanserat resultat Årets resultat Belopp vid årets ingång Förändring insatser Till reservfonden överförda grundinsatser Vinstdisposition: Omföring resultat Till reservfond Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 23 Definitioner Grundinsats Den insats om 200 kr som alla medlemmar måste skjuta till. Låneinsats Den insats som varje låntagare måste skjuta till. Insatsbeloppet motsvarar 6% av det ursprungliga lånebeloppet och återbetalas sedan lånet har slutamorterats. Sida 22 av 23

23 Skövde den 17 mars år 2006 Oskar Broberg KarinMalin Ekström Göran Karlsson Didrik von Wachenfeldt Birgitta Harsbo Torbjörn Englund Kåre Olsson Styrelseordförande Johan Oppmark Verkställande direktör Gerhard Krayzier Arbetstagarrepresentant Aina Otterberg Arbetstagarrepresentant Vår revisionsberättelse har avgivits den Roland Johansson Auktoriserad revisor Michael Lindengren Av Finansinspektionen utsedd auktoriserad revisor Sida 23 av 23