Ärenden Sida 21 (21) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta

Transkript

1 STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 21 (21) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum KF KS/ Anmälningsärenden Kommunfullmäktiges presidium föreslår kommunfullmäktige besluta Anmälningsärenden noteras till protokollet Ärendet Direktionsprotokoll Fyrbodal Expedieras till; diariet Justerandes sign Strömstads Kommun Kommunstyrelsen STRÖMSTAD Telefon: Fax: E-postadress: Kommunens hemsida:

2 Fyrbodai?~.. ~, Färbundsdirektionen Protokoll Tid: Torsdagen den 7 februari 2013 Id Plats: Fyrbodals kansli, Uddevalla Beslutande Per Jonsson, Bengtsfors Clas-Åke Sörkvist, Tanum Martin Cm'Iing, Dals Ed Paul Åkerlund, Trollhättan Peter Johansson, Färgelanda Britt Hallgren, Trollhättan Roland Karlsson, Lysekil Hemik Sundström, Uddevalla Robert Svensson, Mellerud Ingemar Smnuelsson, Uddevalla Åsa Karlsson, Munkedal Lars G Blomgren, Vänersborg Lars-Åke Gustavsson, Drust Anne Sörkvist, Åmål Ronnie Brorsson, Strömstad Övriga ledamöter Ulla Börjesson, Färgelanda (ej beslutande) Jan-Olof Johansson, Lysekil Gerd MeIin, Tanum Magnus Jacobsson, Uddevalla Anne Sörqvist, Åmål Ej närvarande Sotenäs kommuner Övriga deltagare Lasse Linden Fyrbodals kommunalförbund Yvonne Wernebjer Fyrbodals kommunalförbund Christian Martins Fyrbodals kommunalförbud Karin Stenlund 1 Fyrbodals kommunalförbund Åsa Johansson 1 Fyrbodals kommunalförbund Ann-Britt Dahl 7 Mediapoolen Ordförande Clas-Åke Sörkvist Utses att justera Martin CarIing Paragrafer: 1-17 Underskrifter Sekreterare ~~;L Ordförande Justerande /l~~ /~/Cc::j -- Fyrbodals kommunalförbund -14 kommuner samarbetar för tillväxt Museigatan 2' Box Uddevalla' Vxl ' Fax kansli@fyrbodal.se

3 Protokoll Direktionsmöte Information om projektet Affärsdriven miljöutveckling Karin Stenlund presenterar det pågående arbetet. Projektet har nu besökt de flesta kommunerna och prioriteringmna föl' projektet börjar ta form. Direktionen beslutar att anteckna informationen till protokollet att direktionen ger sitt fulla stöd att genomfåra projektet som presenterat. 2 Ny ledamot i Utbildnings beredningen. Joakim Sjöling, Vänersborg har sagt upp sitt uppdrag i utbildningsberedningen. Arbetsutskottet hm' berett frågan och fåreslår direktion besluta välja Kenneth Borgmalm, Vänersborg, till ny ledamot i utbildningsberedningen. Direldionen beslutar att besluta i enlighet med m'betsutskottets förslag il ~.. 2

4 Protokoll Direktionsmöte Västbus, redigerade och kompletterade riktlinjer Kommunerna och regionen i Västra Götaland har ett gemensamt avtal kring samverkan av insatserna till barn och unga med behov av båda parters vårdinsatser. Avtalet kallas populärt Västbus och under 2011/12 har en översyn av riktlinjerna genomförts under arbetsledning av den etablerade styrgruppen för Västbus. Det msprungliga förslaget har remissbehandlats hos båda huvudmännen. För kommunernas del även politiskt hos ansvariga nämnder. Synpunkterna som inkommit har resulterat i ett förslag till redigerade och kompletterade riktlinjer. Västkoms styrelse har beslutat att godkänna förslaget till nya riktlinjer för samverkan huvudmännen emellan avseende barn och unga med sammansatt social och psykiatrisk problematik. Styrelsen har också beslutat att rekommendera de fyra delregionala kommunalförbunden att för sin del godkänna riktlinjerna och för vidare rekommendation till medlemskommunerna om samnla beslut. Arbetsutskottet har berett ärendet och beslutat roreslå direktionen rekommendera medlemskommunerna att godkänna förslaget till nya riktlinjer. Avtalet bifogas protokollet. Direktionen beslutar att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. 4 Årsredovisning 2012 Årsredovisningen för 2012 presenterades. Den ekonomiska redovisningen ger ett överskott på tkr. Detta beror på återbetalning av tidigare alctieägartillskott fr'ån Mediapoolen på 160 tia, aktieutdelning från Gryning Vård AB på tia, ränteintäkter över budget på ca 250 tk:r samt ej återbesatt 1j änst fullt ut på näringslivsfunktionen. Arbetsutskottet har berett ärendet och beslutat föreslå direktionen besluta godkänna årsredovisningen för Direktionen beslutar att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. 3

5 Protokoll Direktionsmöte Förslag ny inköps- och upphandlingspolicy Ett nytt förslag till inköps- och upphandlingspolicy har tagits fram. I huvudsak innehåller den en höjning av nivåerna till "låga värdet enligt LoU" där anbud från minst tre anbudsgivare bör infdrskaffas. Arbetsutskottet har berett ärendet och beslutat fåreslå direktionen att anta den nya inköps- och upphandlingspolicyn. Bifogas protokollet. Direktionen beslutar att besluta i enlighet med arbetsutskottets fårslag. 6 Remiss strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland inld. uppstart av delregional genomförandeplan. En ny strategi för tillväxt och utveckling är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna och en rad andra samverkansparters. Ärendet är presenterat BHU som enats om att skickat ut strategin på remiss. Ett slutligt beslut om strategin kommer att tas av Regionfullmäktige den 24 september. Kommunerna i Fyrbodai har enats om att samordna sina remissvar genom Fyrbodals Kommunalförbund. Samtidigt skall också ett arbete i Fyrbodai påbörj as får att under året ta fr'am en genomfårandeplan för samma period, Ett förslag på skrivelse ut till kommunerna innehållande remissarbetet och arbetet kring genomfårandeplan presenterades och diskuterades. Framhölls att detta arbete är viktigt och har stor betydelse får vårt framtida gemensamma arbete i FyrbodaI. Direktionen beslutar att skicka ut presenterad skrivelse till kommunerna innehållande remissvar och synpunkter på en genomförandeplan får FyrbodaI. Svar skall ha inkommit till kommunalfdrbundet senast den 5 april. / y 4

6 Protokoll Direktionsmöte Mediapoolen, ändring i bolagsordningen ID ID Ann-Britt Dahl redogör för Mediapoolens pågående verksamhet samt behovet av förändrad bolagsordning. Orsaken till förändringarna är 1. Ändringar i lagen (2007: 1 091) om offentlig upphandling avseende Teckalundantagen och ändringar i konununallagen SFS 2012:391 och SFS 2012: Utbildningssektorns ökande digitalisering med tillföljande behov av digitala tjänster. 3. Nya regler i konununallagen. Krav på att det kommunala ändamålet förs in i bolagsordningen. De konununala principer som utgör ram för verksamheten skall anges i bolagsordningen. Fullmäktiges sedan tidigare gällande möjlighet att ta ställning innan viktigare beslut fattas ska anges i bolagsordningen. Förslag till ny bolagsordning presenterades. Arbetsutskottet har berett ärendet och föreslår direktionen besluta att godkänna förslag till ny bolagsordning för Mediapoolen. Bolagsordningen bifogas protokollet. Direktionen beslutar att besluta i enlighet med arbetsutskottets förslag. 8 Ny ledamot Orust Bengt Torstensson har lämnat sina politiska uppdrag och ersätts i Fyrbodals direktion av Hans Stevander (s). Direktionen beslutar att antec1ma informationen till protokollet. 5

7 Protokoll Direktionsmöte Rapport beslutade tillväxtmedel Samtliga beslut gällande tillväxtmedel för 2012 redovisas. Samtliga avsatta medel har upparbetats. Direktionen beslutar att anteckna informationen till protokollet. 10 Rapport från bereduingen Hållbar utveckling Muntlig rapport länmades på mötet. Direktionen beslutar att anteckna informationen till protokollet 6

8 Protokoll Direktionsmöte Revidering av infrastrnkturplanerna Christian Martins lämnar infolmation om det pågående arbetet med revideringen av nationella och regionala infi astrukturplanen. Förslag till prioriterade objekt för nationell och regional plan presenteras. Diskuteras möjligheten att påverka Fyrbodals prioriteringslista från 2009 avseende regionala vägar. Gällande tidsramar medger dock inga förutsättningar för någon intern omprioritering av listan. Detta kan dock göras inför nästkommande revidering om ca tre år. De fem översta objekten på listan återfinns i gällande plan där prio 1 (väg 161) dock enbart finns med ca en tredjedel av sträckan. Fyrbodals inspel för de tillkommande fyra åren föreslås därför vara dels att hela sträckan på Rv 161 förs in i planen, samt övriga objekt på listan i fallande prio-ordning nr 6,7,8 etc. Fyrbodals inspel till nationell och regional plan bifogas protokollet. Direktionen beslutar att ställa sig bakom förslagen till prioritering av objekt för regional och nationell plan att en förteckning med objekten skickas ut för informatiou till kommunerna att anteckna informationen till protokollet. 12 Skrivelse Sydvästlänken Information lämnas om skrivelse angående Sydvästlänken. Skrivelsen bifogas protokollet. Direktionen beslutar att anteckna informationen till protokollet. 7

9 Protokoll Direktionsmöte Rapport från förbundets egna beredningar Skriftlig och muntlig rapport lämnades på mötet. Rapporterna bifogas protokollet. Direldionen beslutar att anteckna informationen till protokollet. 14 Almedalsveekan 30 juni - 4 juli Kommunalförbundet har bokat buss och boende till Almedalsveckan från 30 juni - 4 juli. Förfrågan om deltagande kommer att skickas till kommunerna. Direktionen beslutar att anteckna informationen till protokollet. 15 Remiss från West Sweden Det har inkommit önskemål från West Sweden att synpunkter på utsänd remiss samordnas av kommunalförbunden. Direktionen beslutar att kommunalförbundet inte samordnar remissarbetet. 16 8

10 Protokoll Direktionsmöte Västtrafik Kritik framförs mot Västtrafiks tidsplan angående nedläggning av lågfrekvent resande. Tidigare information har angett att besparingar ska ske först när satsningar har gjolis. Direktionen beslutar att fr'ån infrastrukturberedningen översända skrivelse till Västtrafik angående tidsaspekten på nedläggning av lågfrekvent resande. 17 Extra direldionsmöte den 7 mars Lars Linden påminner om det extra direktionsmöte som är planerat den 7 mars kl Mötet är en direkt återkoppling till arbetet på Dagsholm. Även kommunchefema deltar. Plats meddelas senare. Direktionen beslutar att anteclma informationen till protokollet. 9

11 T'I"VÄSTRA T' GÖTALANDSREGIONEN Västbus reviderade riktlinjer 2012* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 'Ersätter riktlinjer antagna av Västkoms styrelse 17 mars 2005 Regionstyrelsen 12 april 2005

12 11. Gemensamma grundläggande värderingar Nedan redovisas de grundläggande värderingar som är utgångspunkter för dessa gemensamma riktlinjer. Texten i riktlinjema avser bam och unga, för läsbarhetens skull används endast benämningen bam. Vmje verksamhet ska utföra sitt uppdrag med bamets bästa för ögonen. I alla överväganden som rör enskilt barn ska bmnet ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Psykiska svårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem som kräver särskild uppmärksrunhet och kraftfulla insatser från kommuner och landsting. Kommuner och landsting ansvarar både var för sig och gemensamt for att tidigt identifiera barn som avviker i sin utveckling och bam som har psykiska problem. Bedömning och insatser på basnivån för att komma tillrätta med problemen ska alltid forst prövas, om det inte är uppenbart att barnets behov omgående kräver specialistvård. En funktionsnedsättning kan orsakas av skada eller sjukdom, som kräver medicinsk behandling och habilitering/rehabilitering. Underlättande respektive hindrande faktorer i miljön ska därför alltid beaktas. Hindrande faktorer ska undanröjas. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhets- och därmed kostnadsansvar. I de fall lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom srunarbete och överenskommelser mellan huvudmännen. Barnets intressen får aldrig åsidosättas på gmnd av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Alla barn som är i behov av särskilt stöd har rätt att få sina behov av skydd, stöd, vård, behandling, habilitering och rehabilitering allsidigt utredda och tillgodosedda utan oskäligt dröjsmål. Kommuner och landsting hm' ett gemensamt ansvar för detta. Barnets behov av utredning eller behandling ska fullfoljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. 2

13 I 2. Förtydligande av målgrupp och ansvar Målgrupp Målgruppen för riktlinjerna är barn och nnga vuxna till och med 20 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik, som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av insatser. För barnet är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov. Ansvar basnivå/specialistnivå 1 Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn som behöver särskilt stöd är att de i första hand ska få dessa tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön, i sitt eget hem och i förskola/skola. Både bas- och specialistnivån har ansvar för att upptäcka och bedöma barn, att ge stöd, ge skydd och ge hjälp till förändring samt att följa upp insatser. Basnivån når alla barn. Hit hör socialtjänstens förebyggande verksamhet, försl<ola/skola (inklusive elevhälsan) och primärvården (där vårdcentraler, mödra- och barnhälsovård liksom ungdomsmottagningarna ingår). Elevhälsan är främst förebyggande och hälsofrämjande. Den är ett stöd för rektor och arbetslag och ska vid behov göra en allsidig elevutredning, innefattande pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala aspekter, som är inriktad på att ge underlag för åtgärder för elevens skolsvårigheter. Omfattningen och imiktningen i utredningarna bestäms utifrån skolans aktuella frågeställning och planeras individuellt. Dessa utredningar utgör också underlag för bedömning av vilka barn som behöver få insatser från specialistnivån. Primärvården ska tillgodose barns behov av rådgivning, diagnostik, behandling, omvårdnad, förebyggande och rehabiliterande åtgärder som inte kräver insatser från specialistnivån. Primärvården arbetar hälsofrämjande. Barnhälsovården ansvarar för barns hälsa tills barnet skrivs in i förskoleldass eller skolan och det är barnhälsovårdens ansvar att följa upp när detta sker. Primärvården skall göra en första bedömning av symtom och sjukdomstillstånd inklusive utredning och behandling på allmänmedicinsk nivå. En liten andel barn behöver specialistnivåns resurser. Till specialistnivån hör social\iänstens individ- och familjeomsorg (IFO) och socialtjänstens stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS, barn- och nngdomsmedicin, habilitering, barn- och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. Hit hör även HVB (hem för vård eller boende) samt de särskilda ungdomshemmen. Specialistnivån svarar för konsultation, utredning, diagnostik och behandling när basnivåns kunskaper och resurser behöver kompletteras. Brister på basnivån vad gäller kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Brister på specialistnivån motiverar inte heller att ansvaret för insatser ligger kvar på basnivån. Varje huvudman ansvarar för att respektive verksamheter har resurser för sina uppdrag. Regionen har ansvar för all hälso- och sjukvård där Hälso- och sjukvårdsavtalet inte föreskriver annat. l Västbus riktlinjer gäller såväl offentliga som privata utforare. 3

14 I 3. Samverkans skyldighet - Informationsskyldighet Socialnämnden har ett huvudansvar för att samverkan kommer till stånd. En motsvarande skyldighet för andra parter att delta i samverkan, som initierats av socialtjänsten, har bland annat införts i hälso- och sjukvårdslagen och skollagen. Det är en skyldighet att informera andra huvudmän om planerade förändringar i den egna verksamheten som kan påverka fårutsättningarna får samverkan eller samordning, eller få andra konsekvenser får andra huvudmän För att samordna arbetet finns en länsövergripande styrgrupp får Västbus. I 4. Gemensam kompetensutveckling Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt får de olika uppdragen. All personal som deltar i samverkan bör ha god kännedom om de fårutsättningar som finns får samarbetspartens uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Huvudmännen svarar för att kompetensutveckling sker får sin personal samt att regelbundet erfarenhetsutbyte sker mellan verksamheterna i syfte att skapa en gemensam bas får utveckling av samverkan kring målgmppen regionalt och delregionalt. Gemensam utbildning för hela Västra Götaland skall genomfåras årligen. Den regionala styrgmppen ansvarar får utbildningens innehåll. Genomfårandet sker delregionalt. 4

15 I 5. Samverkan kring det enskilda barnet Skola ~ Primärvård... ~ Socialtjänst! i BUP ~,. Habiliterigen ~ätverksmöte Västbus /<'.... Andra viktiga aktörer Barnet... och familjen Barnet har behov av insatser från olika organisationer Gemensam, skriftlig individuell plan upprättas Vård och behandling genomförs. Respektive huvudman svarar för Insatser och darmed förenade kostnader I enlighet med sitt ansvar ~9tverksmöi& Västbus Uppföljning/utvärdering Samverkan kring det enskilda barnet och familjen sker i huvudsak enligt ovanstående modeu 2 Vid behov kan en komplettering ske med lokala samverkansrutiner. 2 Avseende det pedagogiska ansvaret, val' god se "Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn" 5

16 l. Handläggare/ behandlare/ rektor inom någon av de berörda verksamheterna bedömer att barnet och familjen har behov av resurser utanför den egna verksamheten. 2. Handläggare/ behandlare/ rektor och familjen bedömer tillsammans behovet av ytterligare resurser och vilken/vilka verksamhet( er) som kan tillgodose behovet. Gemensamt beslutas om man ska kalla till ett nätverksmöte Västbus och vilka verksamheter som skall bjudas in. 3. Aktuell verksamhet kallar till nätverksmöte Västbus. Det lagstadgade ansvaret för samverkan medför att kallade verksamheter skall prioritera ett sådant möte. Mötet skall äga rum inom 3 veckor. Den sammankallande verksamheten leder nätverksmötet. 4. Syftet med nätverksmöte Västbus är att få en gemensam helhetsbild genom att klargöra barnets och familjens resurser och behov, koppla resurser till behoven samt tydliggöra ansvarsområden. Berörda verksamheter ansvarar för bedömning av barnets/familjens behov av utredning och insatser utifråu sitt kompetensområde. 5. En individuell plan som tydliggör målen upprättas av företrädare för berörda verksamheter tillsammans med barnet/familjen. Av den individuella planen skall det framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen Om någon av de berörda verksamheterna bedömer vidare utredning och/eller insats som obehövlig ska detta motiveras i den individuella planen. 6. Den individuella planen skall följas upp och resultatet av de olika insatserna utvärderas. Tidpunkt för utvärdering fastställs då planen skrivs. 7. Berörda verksamheter ska tydligt ange vilken verksamhet som ansvarar rör beslutad insats, dess omfattning och kostnadsansvar. 6

17 6;A.nsvar för boende, sociala hisatser,psykiatrisk utredning, vår4 och behandling vid placering utanför hemmet..'....'.'.'.,',.'.'.... I nedanstående figur visas schematiskt olika kombinationer av ansvarfårdelning mellan socialtjänsten och psykiatrin. Boende och sociala insatser Boende och sociala insatser Psykiatrisk heldygnsvård och genom socialtjänsten genom social1jänsten behandling + från Psykiatrin Psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation från Psykiatrin Förtydligande av den mellersta rutan: Barnets behov tillgodoses genom boende och sociala insatser utanför det egna hemmet som socialtjänsten ansvarar för och bekostar. Barn- och ungdomspsykiatrin/vuxenpsykiatrin ansvarar för psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet till berörd personal inom socialtjänsten, skola, familjehem/ HVB (Hem får vård eller boende) och särskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse). I de fall barnet vistas i familjehem, HVB-hem eller särskilda ungdomshem och är i behov av psykiatrisk utredning, behandling och/eller konsultation rörande barnet, kan denna ske antingen genom att barnet kommer till psykiatrisk mottagning eller att psykiatrin ansvarar får denna insats på familjehemmet/institutionen. Psykiatrin ger vid behov konsultation rörande barnet till berörd personal/familjehem Då placering sker akut bör ansvarsfårdelninglkostnadsansvar vara klarlagt senast 5 dagar efter placeringen. 7. Otg~l;1iseting,avvikels~rapportering och JlPpfölining av' riktliäiefna lokalt/ dehegiönaltltegi()nålt., Västbus organisering Västbus styrgrupp För att hålla samman den regionala utvecklingen och uppfåljningen finns en styrgmpp. Till den skall kommunalfårbunden tillsammans med regionen utse fåljande representanter: Två representanter fr'ån respektive delregional ledningsgmpp, varav en från kommunen och en från BUP. I styrgruppen skall ingå representanter fr'ån skola och socialtjänst. Två representanter från Primärvården. Västkom respektive Västra Götalandsregionen kan adjungera ytterligare en representant vid behov. Styrgruppen lämnar årligen en rappolt till huvudmännen. 7

18 Delregionalledningsgrupp Delregionala ledningsgmpper eller motsvarande ska finnas inom vmje sjukhus /kommunalforbundsonn åde. Ledningsgmppen äger linjeansvaret for samverkan och ska gemensmnt ansvara for genomforandet. Gmppen består av: Verksamhetschefer for barn- och nngdomspsykiatri Socialchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar Skolchefer eller motsvarande i kommuner/stadsdelar F öreh'ädare for primärvård Företrädare för habilitering (ingår eller adjungeras vid behov) Lokal Västbusgrupp Stmktur och mtiner for samverkan på lokal (kommnn-) nivå formeras utifrån lokala fomtsättningar. Rutin för avvikelserapportering Avvikelserapport upprättas i ett ärende: Då Västbus riktlinjer inte foljs. Då överenskomna insatser/åtgärder i den individuella planen inte utfors. Då parterna inte kommer överens. Tillvägagångssätt vid oenighet: Avvikelserapport lämnas till den lokala Västbusgruppen. Ärendet presenteras i lokal Västbusgmpp för diskussion och analys. Den lokala Västbusgrnppen for ärendet vidare till den delregionala ledningsgmppen for vägledning utifrån Västbus riktlinjer. Rutin för uppföljning av riktlinjerna Ordförande i de lokala Västbusgrupperna och delregional grupp träffas en gång pel' år för: Dialog och information Etfarenhetsutbyte Lyfta goda exempel Följa upp hur riktlinjer och mtiner efterlevs, diskutera tillämpning, möjligheter och svårigheter Inventera och initiera lokala utbildningsbehov De lokala Västbusgrnpperna sammanställer årligen uppgifterna nedan och sänder till delregional grupp senast sista februari: Sin sammansätming, namn på medlemmar, funktion och organisationstillhörighet. Antal möten i lokal Västbusgrupp De utbildningsinsatser som gjorts lokalt Antal avvikelserapporter och analys 8

19 ."..." VÄSTRA 'Y' GÖTALANDSREGIONEN Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer for kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psyktatrisk och social problematik (reviderade 2012). Riktlinjerna kallas vardagligt för "Västbus". Västbus arbete sker i det konkreta arbetet med och runt det enskilda barnet. Det strategiska utvecklingsarbetet sker inom ramen för respektive kommuns lokala samarbete och i delregionala ledningsgrupper. För att hålla samman den länsvisa utvecklingen och uppföljningen av Västbus finns en Västra Götalands gemensam styrgrupp. Styrgmppen lämnar årligen en rapport till huvudmännen Västra Götalandsregionen och VästKom. Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till "Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik". Texten nedan avser familjehemsplacerade barn och unga, men för läsbarhetens skull används endast benämningen barn. Två huvudsyften med Västbus särskilda riktlinjerfor familjehemsplacerade barn och unga förbättra livsvillkoren för familjehemsplacerade barn

20 föltydliga vilket ansvar förskola, skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård har i sina respektive uppdrag för familjehemsplacerade barn. Riktlinjerna tydliggör ansvarsfördelningen mellan placeringskommun/avlämnande skola vistelsekommun/mottagande skola Hälso- och sjukvårdshuvudmannens specialist-respektive primärvård, tandvård involverade yrkesgrupper. Riktlinjerna omfattar alla familjehemsplacerade barn och skolverksamhet från förskola t.o.m. gymnasieskola. Familjehemsplaceringar ska som andra insatser i socialtjänsten bygga på evidensbaserad praktik d.v.s. bästa tillgängliga kunskap. I evidensbaserad praktik integreras här barnets behov av insatser, barnets perspektiv, bästa vetenskapliga kunskap om insatsers effekter och de professionellas expertis. Forskning visar bl.a. att skolan är den mest normaliserande aktiviteten för alla barn bra skolresultat, bra utbildning är den starkast skyddande falctorn för utsatta barns långsiktiga utveckling som forskningen känner till på vilcten av systematiskt arbete med läs-, skriv- och sifferfårdigheter det är viktigt att satsa på att förbättra främst den psykiska men även den somatiska hälsan för att motverka den ökade utsattheten "sammanbrott" d.v.s. avbrutna familjehemsplaceringar ökar risken för dåliga utfall Chefer och personal som möter familjehemsplacerade barn ska ha kunskaper om de särskilda riskerna familjehemsplacerade barn är utsatta för. Det är lika viktigt som att familjehemsföräldrarna får kunskap om dessa särskilda risker. Samråd ska ske mellan placeringskommunen och den kommande vistelsekommunen innan barnet blir placerat, för att klargöra vilka nya åtagande som vistelsekommunen står inför tydliggöra ansvarsfördelning mellan kommunerna gällande kostnader för de särskilda stödinsatser som kan komma behövas tydliggöra att insatser enligt SoL (socialljänstlagen) anknyter till ett socialt behov medan insatser enligt SL (skollagen) utgår från pedagogiska bedömningar.

21 Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten Socialtjänsten i placeringskommunen ska utreda, bedöma och underrätta sig i ärendet infor beslut om att godkänna familjehemmet. Socialtjänsten ska inhämta samtycke om uppgiftsöverlämnande från vårdnadshavare (gäller inte om barnet placerats med stöd av lag om särskilda bestämmelser for vård av unga, LVD) informera socialtjänsten i vistelsekommunen om placeringen informera avlämnande och mottagande skola om att barnet familjehemplaceras informera barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen om att barnet familjehemsplaceras. Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnande forskola, skola ansvara för att information överlämnas tiii mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Se även under rubrik Hälso- och sjukvårdens ansvar. Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Resultatet av hälsoundersölmingen rappotteras av sjukvården tiii socialtjänsten i placeringskommunen. Socialtjänsten överlämnar resultatet av hälsoundersökningen tiii skolsköterska eller skolläkare i mottagande skola. Rutiner för bevalming av det familjehemsplacerade barnets hälsa ska ingå i uppföljningen enligt BBiC. Gällande ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m., hänvisas tiii SKLs nuvarande cirkulär 2006:18 med samman namn, eller det cirkulär som det kan komma att ersättas av. Särskild uppmärksamhet på den unges sociala situation ska iakttas inför att barnet fyller 18 år. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att det ska finnas en lokal samtyckesblankett för att förenkla hanteringen av sekretessbelagd iuformation. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument. Socialtjänsten i placeringskommunen ansvarar för att en lokal uppföljningsmall överlämnas tiii ansvarig rektor i mottagande skola för att använda vid mottagandet av familjehemsplacerad elev. Exempel finns att hämta på Västbus hemsida under respektive ledningsgrupp/dokument.

22 Socialgänsten i placeringskommunen ansvarar inte får familjehemsvården efter att en överflyttning av vårdnaden har skett. Ansvaret vid behov av sociala insatser övergår då till vistelsekommunen. Placeringskommunens ansvar - avlämnande skola: Socialtjänsten i placeringskommunen ska tillsammans med avlämnandeforskola, skola ansvara för att information överlämnas till mottagande förskola, skola att möte sker med mottagande skola. SImlan där eleven tidigare hal' gått (avlämnande skola) ansvarar får att upprättade handlingar lämnas över till mottagande skola. För handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter skall vårdnadshavares samtycke fårst inhämtas. Vistelselmmmunens ansvar - mottagande skola Rektor i mottagande skola ska besluta om åtgärder utifrån befintlig medicinsk/psykologisk journal, social utredning, individuell utvecklingsplan/studieplan, och i förekommande fall åtgärdsprogram. Rektor ansvarar för att möte genomförs tillsammans med familjehemsföräldrar, socialtjänsten från placeringskommunen och avlämnande skola. Målsättningen är att mötet äger rum innan barnet böljar skolan. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta om socialgänsten gör bedömning att det är får barnets bästa. Om det befaras att en elev inte kommer nå kunskapskraven som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn, se skollagen 2010:800 kap Rektorn ska därefter se till att behoven utreds och i fårekommande fall se till att eleven rar särskilt stöd i skolarbetet. Om särskilt stöd ges ska ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Rektor ansvarar för att skolan genomfår uppfåljningsmöten, där både vårdnadshavare, familjehemsföräldrar och socialtjänsten medverkar. Om barnet är placerat enligt L VU avgör socialtjänsten i placerande kommun om vårdnadshavare ska medverka. Rektor/förskolechef ska vmje termin särskilt följa upp barn och elever som är familjehemsplacerade.. Hälso- och sjukvårdens ansvar Enligt Västra Götalandsregionens (VGR) riktlinjer för ansvarsfördelning mellan barnpsykiatrin, barnmedicin, habilitering och primärvård har

23 » VG PrimärvårdNårdcentral (där vårdnadshavare/famiijehemsförälder/barnet är listad) ansvar för basal hälsovård för somatisk och psykisk hälsa inom första linjens hälsooch sjukvård» Specialistnivån inom Barnmedicin respektive Barn- och ungdomspsykiatrin ansvar för måttliga till svåra/allvarliga fysiska respektive psykiska tillstånd, För barn under sex år ska vistelsekommunens Bve underrättas av den BVe där barnet är listad. Barnhälsovård, primärvård och tandvård i placeringskommunen ska efter social1jänstens information om att barnet har blivit familjehemsplacerat i sin tur underrätta barnhälsovård, primärvård och tandvård i vistelsekommunen Den tandvårdsklinik där barnet är listat (vald klinik) ska meddelas av socialtjänsten att barnet är familjehemsplacerat, den valda kliniken underrättar omedelbart vistelsekommunens Folktandvård att göra en omlistning av barnet. Social1jänsten meddelar vistelsekommunens Folktandvård när barnet flyttas tillbaka, som omedelbatt meddelat' den tidigare valda kliniken att göra en ny omlistning. För uppgifter om var barnet är listat kan närmsta Hälso- och sjukvårdsnämnds kansli i Västra Götalandsregionen kontaktas. Vid familjehemsplacering av ett barn ska en hälsoundersökning göras efter begäran av socialtjänsten. Hälsoundersökningen görs av vårdcentralen i placeringskommunen. Förslag på mall för hälsoundersökning finns på Västra Götalandsregionens hemsida. LÄNK Vid akut familjehemsplacering kan det bli aktuellt att Hälso- och sjukvården i vistelsekommunen genomför hälsoundersökningen. Se under rubrik Placeringskommunens ansvar - Socialtjänsten, fjärde punkten. Uppföljning och utvärdering av dessa riktlinjer Västbus Västra Götalandsgemensamma styrgrupp har ansvar för uppföljning av riktlinjerna.

24 Antagen av direktionen Inköpspolicy för Fyrbodals kommunalförbund Affärsmässighet Upphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras affårsmässigt. Kompetens/rådgivning/biträde Upphandling skall göras med iakttagande av kommersiella villkor för upphandling avseende gällande regelverk för offentlig upphandling och förekommande avtalsrutiner. Vid behov kanibör inköpsavdelning eller motsvarande i medlemskommun konsulteras för rådgivning och biträde. I förekommande fall kanibör FyrbodaI söka omfattas av gällande eller nyupprättade ramavtal upphandlat av någon medlemskommun. Basbelopp All offentlig upphandling styrs huvudsakligen av Lagen om offentlig upphandling (LoU), vari redovisas de upphandlingsformer som gäller samt regler för dessa. Ovanstående upphandlingar görs enligt kansliets "Procedurregler for upphandling". 1

25 (~ Procedurregler tör upphandling Riktlinjer för direktupphandling Direktupphandling f'ar ske med tillämpning enligt nedan angivna procedurregler upp till låga värdet enligt LoD. Grundläggande gäller, att direktupphandling skall göras med utnyttjande av de konkurrensmöjligheter som finns, och även i övrigt genomföras affärsmässigt. Anbudsgivare och anbud skall behandlas utan ovidkommande hänsyn. Procedurregler Basbelopp Inköp kan göras utan infodran av skriftliga anbud Dokumentation i den omfattning som affärsmässigheten kräver. 1 - låga värdet enligtlou Anbud från minst tre anbudsgivare böl' införskaffas Anbud öppnas vid en förrättning där minst två personer deltar. Anbud skall föras upp i en förteckning (öppningsprotokoll) och skall skriftligen bestyrkas av dem som deltar i förrättningen. Skriftlig redovisning (beslutsprotokoll) av motiv för val av leverantör upprättas. Angivna basbeloppsgränser gäller som huvudregel. Speciella omständigheter kan medföra annat förfarande. Sådan omständighet skall beslutas av förbundsdirektören enligt beslutad delegationsordning och obligatoriskt skriftligt dokumenteras på särskilt utformat dokument. Förenklad upphandling Förenklad upphandling tillämpas om upphandlingsvärdet överstiger det låga värdet upp till de olika tröskelvärden som anges i LoD. Förenklad upphandling sker genom skriftlig anbudsförfrågan med begäran om skriftliga anbud. 2

26 Upphandling över tröskelvärdena Vid upphandling över tröskelvärdena tillämpas upphandlingsförfarandena öppen upphandling, selektiv upphandling samt förhandlad upphandling. Upphandling av varor och tjänster under tröskelvärde Enligt LoU 6 kap. * DiI'ektupphandling - Får göras utifrån de regler som anges i Fyrbodals upphandlingspolicy. * Förenklad upphandling - Upphandlingsförfarande med shiftliga anbud, annonsering resp. riktad förfrågan i den omfattning som affärsmässigheten kräver for uppnående av bästa konkurrens. Förhandling filr ske med en eller flera anbudsgivare. Upphandling av varor och tjänster över tröskelvärde * Öppen upphandling - Upphandlingsförfarande med skriftliga anbud, annonsering i Official Journal (OJ) samt i svensk publikation i den omfattning som affärsmässigheten kräver för uppnående av bästa konkurrens. Prövning och antagande av anbud sker utan förhandling. * Selektiv upphandling - Upphandlingsförfarande i två steg med annonsering i Official Journal (OJ) om inbjudan till intresseanmälan, urval av anbudssökande samt inbjudan till dessa att avge anbud. Prövning och antagande av anbud sker utan förhandling. * Förhandlad upphandling - Upphandlingsförfarande, som får användas vid särskilda omständigheter, där leverantörer inbjuds att avge anbud och upphandlande enhet upptar förhandling med en eller flera. Vid behov av kompletterande information eller vid osäkerhet om handläggning av upphandlingsärende kan kontakt tas med medlemskommuns inköpsavdelning eller motsvarande. 3 "

27 Registrering av inkomna anbud LOD 1 kap. Allmänna bestämmelser 20 (utdrag ur paragrafen) "Försändelser med anbud skall, så snart som möjligt efter anbudstidens utgång, öppnas vid en forrättning där minst två av den upphandlande enheten utsedda personer skall delta. Anbuden skall foras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem som deltar i forrättningen. " Vid utsändande av anbudsförfrågan skall i särskild anbudsförteckning ("Öppningsprotokoll'? noteras vilka leverantörer som tillsänts riktad förfrågan från den upphandlande enheten liksom även de leverantörer som via annons informerats om upphandlingen och begärt förfrågningsunderlag. Förfrågningsunderlaget skall ange aktuell anbudsmärkning på anbud samt kuvett. I särskild kolumn anges ankomstdatum för respektive anbud allteftersom dessa kommer in. Anbud som inkommer i neutralt kuvert utan angivande av avsändare får ankomstdateras i samband med anbudsöppningen. För leverantör, som tillsänts förfrågningsunderlag men inte inkommit med anbud, skall anges i kolumn för notering anges "Ej avgivit anbud". Vid anbudsöppning skall kuverten sparas av det skälet att dessa har ett bevisvärde för bestyrkande av anbudets ankomstdatum. Med hänsyn till att skadeståndskrav kan ställas upp till 12 månader efter tecknande av avtal (LOD 7 kap.) skall kuvetten arkiveras i 12 månader efter tecknande av avtal. I övrigt anger arkiv lagen att handlingar avseende upphandling skall arkiveras enligt följande: Antagna anbud/off etter samt Avtal/Kontrakt skall förvaras minst 2 år efter avtalstidens utgång. Övriga handlingar Lex. ej antagna anbud/offerter, förfrågningsunderlag, anbudsförteckning sammanställning skall förvaras minst 2 år. För upphandlingar som omfattar vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena gäller särskilda krav för arkivering (LOD 4 kap.) Dessa handlingar skall bevaras i minst 4 år. Om diarieföring av inkommen handling tillämpas skall registreringen handläggas så att detta inte bryter mot reglerna för sekretess. Förvaring av anbud LOD 1 kap. Allmänna bestämmelser 24 "En upphandlande enhet skall på betryggande sättforvara anbud och anbudsansökningar med tillhörande beskrivningar, modeller och ritningar samt anbudsforteckningar, sammanställningar och liknande. " Med "betryggande sätt" avses att anbudshandlingar skall förvaras så att ingen obehörig kan ta del av handlingarna. Anbudshandlingar, som inte omfattas av direkt handläggning, skall förvaras i låst utrymme där endast den eller de, som berörs av handläggningen, har tillgång till nyckel. 4

28 Sekretess Sekretess gäller för all offentlig upphandling och omfattar inte bara priser och andra avtalsvillkor utan exempelvis även uppgifter avseende anbudsansökning vid selektiv eller förhandlad upphandling registreringshandling fram till beslut om antagen leverantör och lagd order vilka leverantörer som lämnat anbud vilka leverantörer som tillfrågats sammanställningar öppningsprotokoll Inga uppgifter, som rör den aktuella upphandlingen, får lämnas ut fönän avtal slutits eller ärendet annars har avslutats. Om anbudsgivare begär att hans anbud skall omfattas av sekretess även efter avtal slutits eller ärendet annars avslntats så är det, oavsett skäl och/eller motiv för denna framställan, alltid den upphandlande personen som avgör om detta skall ske. Utdrag ur sekretesslagen Sekretesslagen - 6 kap. 2 (utdrag ur paragrafen) Sekretesslagen - 15 kap. 7 (utdrag ur paragrafen) "Angår ärendet upphandling eller angår det försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud inte i något fall lämnas till annan än den som har avgett anbudet förrän alla anbuden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts. Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst 20 ar. Betr. handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess 2 ar förflutit från det avtalet slöts. Sekretesslagen - 8 kap. 10 (utdrag ur paragrafen) "Sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affär eller drift förhållanden för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och 9 har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Sekretess gäller också hos myndighet för uppgift om affärs- eller drift förhållanden för enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, sanifällighet eller stiftelse, som driver qffärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. " "Mot beslut varigenom myndighet har avslagit enskilds begäran att få ta del av handling eller länmat ut allmän handling medförbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får sökanden föra talan genom besvär. Om inte annat följer av andra - fjärde styckena förs sådan talan hos kammaltätten eller, såvitt gäller kammaltätts beslut i där väckt ärende, hos regeringsrätten. 5

29 I i, t I r I i I t I t t I t i! [ Mediapoolen Västra Götaland AB Org nr Bolagsordning I Firma 2 Styrelsens säte 3 Föremål för verksamheten Bolagets firma är Mediapoolen Västra Götaland AB. Styrelsen skall ha sitt säte i Skövde. Via sin försäljning kunna tillgodose behovet av kvalitativa produkter för mediepedagogisk undervisning. Kraftfull resurs för kompetensutveckling med fokus på praktisk mediepedagogisk metodik. Utveckla det mediepedagogiska innehållet i en riktning av mer egenproduktion och ökade möjligheter till interaktion mellan användarna. Tjänsterna skall i första hand tillhandahållas för kommuner inom kommunförbunden Sjuhärad, Skaraborg och FyrbodaI. Samt därutöver verka för utökad samverkan med andra offentliga huvudmän med liknande verksamhetsinriktning. 4 Aktiekapital 5 Aktiebelopp 6 Avkastningsmål 7 Rätt till inflytande Aktiekapitalet skall vara lägst kronor och högst kronor. Aktie skall lyda på kronor. BOlagets syfte är att med iakttagande av kommunal likställighets- och självkostnadsprincip fullgöra sitt ansvar, med ett avkastningsmål på 10% på justerat eget kapital som skall användas för utveckling av de ingående tjänsterna. Bolaget skall bereda, högsta beslutande instans hos ägarna, möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. I B~~öKossi~Kö\fde-Udd.,;yall.a-Bo~ås >..... ' hun~serlliqe.o!)o?4~.54.~o. lrifo@m~di~p90.le.n.:e....,. I FÖ~S~Uning(>!;o6:44!)!105,brcferlQlll1e~i~poOlen;s~.. '..'......'... '. I. Mediepedag?ger.na(>!)Qb 44.54~7,.utb.I.ld?ing@m~diapool~n.S!)' \ WWW,';'~cliåpoOler1.se.",'...." '.., '. ibibllotel<ariernap5qoa454'04;bibblo@mediapoolen.sil,,'. (lir

30 r t i I I I [ I r 8 Styrelse 9 Revisorer 10 Lekmannarevisor 11 Kallelse 12 Bolagsstämma Styrelsen skall bestå av sex ledamöter med lika många personliga suppleanter. Styrelseledamöterna skall utses enligt följande; två nomineras av vardera Kommunalförbundet Sjuhärad respektive Kommunalförbundet Skaraborg samt två av Kommunalförbundet Fyrbodai och Uddevalla kommun tillsammans. Ledamöter och suppleanter väljs årligen på ordinarie bolagsstämma för tiden intill slutet av nästa ordinarie bolagsstämma. Styrelsen utser inom sig ordförande samt vice ordförande. För granskning av bolagets årsredovisning jämte bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utses en revisor med suppleant. Revisor och suppleant utses av bolagsstämman till slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på et! ändamålsenligt, och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna l kontroll är tillräcklig skall bolagsstämman utse högst två lekmannarevisorer I rned lika många suppleanter. Uppdrag som lekmannarevisor och suppleant.1 gäller för den tid som bolagsstämman bestämmer, dock längst intill slutet av den ordinarie bolagsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. : Kallelse till bolagsstämma skall ske tidigast fyra veckor och senast två veckor., före stämman. I Ordinarie bolagsstämma skall hållas årligen inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. På ordinarie bolagsstämma skall följande ärenden förekomma 1. Val av ordförande vid stämman. 2. Upprättande och godkännande av röstlängd. 3. Val aven eller två justeringsmän. 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad. 5. Godkännande av dagordning. 6. Framläggande av årsredovisning samt revisionsberättelse och granskningsrapport. 7. Beslut a) om fastställelse av resultaträkning och balansräkning, b) om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen, c) om ansvarsfrihet åt styrelseledamöter och verkställande direktören. 8. Fastställande av arvoden till styrelse, revisor och lekmannarevisor. 9. Val av styrelse. 10. I förekommande fall val av revisorer. 11. I förekommande fall val av lekmannarevisorer Annat ärende, som ankommer på stämman enligt Aktiebolagslagen. l j t - ~ ~. t I t i '.!., I i, i l I, ~ l i, l j, _l, i. B~~ÖkÖs~iskö~d~(lJdd~~~II~>BÖtå~ i. Ku~~s'E>Ni~e()%q<.JWt 5~'()P;!~fp@&~qialloQ)en:se... l förs~ijginå 9?OOc~454)p5'9rct",r@rgecti~pool~n.se... I i l3ihliötekarie>rllåö!jöö.44!5!!04,blbbi6@lt11ediäpoqlen.~e... \ >:: :,,"_:,'_ -',o, :;-<:_"--0',_:--, ':_'::-,,-,.':,.-,:'_" ::-,'._'i-,, ',:: ' \\NW1N.ll1e~iapp()IEln,se. Mediepedagogerna:O!5P0',44;:;4;tl,utbUdning@mediapoolen:sEl

31 ,/' ( l 13 Bolagsstämmans kompetens 14 Räkenskapsår Beslut i följande frågor skall alltid fauas av bolagstämman: Ställande av säkerheter Bildande av bolag Köp eller försäljning av bolag Andra förvärv eller upplåtelser av större värde. Beslut i ärende av principiell betydelse eller annars av större värde. Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår. 15 Firmateckning Styrelsen får ej bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktören au teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. I l! I f I I 16 Ändring av Bolagsordningen Denna bolagsordning får ej ändras utan godkännande av ägarnas styrelser. r I t ~ l t L I B e silk ossiskllvde-uddellallå'elorås l~undseivice95()!)-44p400,i;;f~~{l1~<i.i~r~61~n."e... "... I Försäljning()pPO-44i5405,order~mediappolen.se tmediepedagogema050q-44i54 p,utbllcjning@m~diapoolen.se ' ~ibliotek~rle[nao~oo-4<l5404,bibblo@lllediapooleri.se. fl!.. ' W1I1/vv.me.diapQ(llen.se... ~

32 Fyrbodals kommunalförbund Prioriterade objekt Nationell plan Väg o Flaskhalsarna Torpabron och Göta o E45 - väster Vänern (sep. körbanor och mittseparering) Järnväg o Norra Bohusbanan (standardhöjning) o Norge-Vänerbanan (Missing Link) o Vänerbanan väster Vänern (standardhöjning malm?!) o DWJ (utredning, allmän upprustning) Övrigt o Renovering/nybyggnation slussarna i Göta Alv Regional plan Väg o Fyrbodals prioriterade lista från 2009 (bilaga 1) o Småvägspott med resursstark ekonomisk ram Järnväg o Samfinansiering med nationell plan (N:a Bohusbanan) Kollektivtrafik o Färdigställande av de kollektivtrafikobjekt som finns i gällande plan. o Ev dialog med Västtrafik förkompletteringar o Övrigt Skapande aven "småvägspott" med generös ek. ram. outredningspott lichristian Martins

33 1 ""C"'VÄSTRA '.'.'.~, " :;"rn'ga.rn nm. GÖ.:.TALANDSItEG10NEN.' ",'"L''''' VI... ".w "( I(EGION!H'(fllLS1N Fyrbodai /.~~, It och energiminister Anna Karin Hatt Infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd Regeringskansliet Stockholm Samlokalisering av nytt dubbelspår och SydVästlänken (kraftledning) till Norge Styrelserna får LRF i Västra Götaland, Fyrbodals kommunalforbund och Västra Götalandsregionen vill med denna skrivelse framföra vår mycket starka önskan till regeringen att pröva möjligheterna till samlokalisering av SydVästlänkens västra gren med ett nytt dubbelspår Öxnered - Kornsjö/Halden. Skrivelsen har också behandlats av beredningen får hållbar utveckling som är ett gemensamt politiskt organ för Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. Bakgrund För att minska sårbarheten i elförsörjningen för södra Sverige har Svenska Kraftnät beslutat att bygga SydVästlänken. Västra grenen av denna sträcker sig från Barkeryd (vid Nässjö) via Trollhättan till Tveiten (söder om Tönsberg på Oslofjordens västra sida). Svenska Kraftnät har tagit fram en förstudie daterad maj 2010 där fyra alternativ, samtliga i huvudsak som luftledning, redovisas för sträckningen Trollhättan - norska gränsen. Luftledningar tar i anspråk stora arealer både jordbruks och skogsmark. En kraftledningsgata. blir minst 50 meter bred men rätten finns att göra den 90 meter. Ett stort antal fastigheter får förändrade och försämrade användningsmöjligheter av respektive jordbruks- och skogsareal vilket innebär intrång får den enskilde fastighetsägaren. Luftledningar avger ljud vilket medför störningar, turismen påverkas negativt då leduingen dras över natursköna områden med delvis orörd natur. Berörda kommuner har mycket kraftigt motsatt sig en luftburen kraftledning och fårordat nedgrävd kabel i anslutning till befintlig eller framtida infrastruktur. Ä ven privata jord. och skogsägare har motsatt sig det stora bestående ingrepp som en luftledning innebär och förordat ett alternativ med marldmbel. Fyrbodals kommunalfårbund har i två skrivelser till Svenska Kraftnät ställt sig bakom kravet om marldcabel samlokaliserad med annan infrastruktur alternativt sjökabel.

34 2 Västra Götalandsregionen har under lång tid arbetat for att ett modernt dubbelspår byggs mellan Oslo - Göteborg. Vilket också sknlle knyta samman Oslo-Göteborg Malmö/Köpenhamn ormådet på ett miljömässigt och effektivt sätt. Även for godstrafiken skulle ett dubbelspår betyda mycket. Godstransporterna på väg E6 mellan Oslo och Göteborg växer kraftigt. Vatje dag passerar 2300 lastbilar över Svinesundsbron. En stor del av detta gods går via Göteborgs Hamn och skulle lämpa sig for transport på järnväg om kapaciteten fanns. I december 2012 kunde sträckan Trollhättan - Göteborg glädjande nog invigas. Sträckan Öxnered (strax norr om Trollhättan) - Moss (söder om Oslo) återstår for ett komplett dubbelspår. Västra Götalandsregionen kommer att prioritera denna utbyggnad högt i den pågående revideringen av nationella transportinfrastrukturplanen. Motiven for en utbyggnad är starka miljömässigt och transportekonomiskt både för person- och godstrafik. Inte minst skulle en modern järnväg möjliggöra en markant ökning av arbetspendlingen över nationsgränsen. Arbetsmarknadssituationen i Dalsland/Trollhätteområdet har varit och är mycket bekymmersam. Arbetslösheten där är för närvarande högst i landet. Samtidigt är efterfrågan på arbetskraft mycket stor i Norge. Trots den geografiska närheten är den norska arbetsmarknaden ändå otillgänglig för daglig at'betspendling på grund av brister i transpoliinfrastrukturen. En modern järnväg skulle, precis som det nya dubbelspåret mellan Trollhättan och Göteborg, möjliggöra arbetspendling till den expansiva arbetsmarknaden öster om Oslofjorden for boende i Dalsland/Trollhätteonn ådet. För att i någon mån snabbt forbättra pendlingsmöjligheten har Västra Götalandsregionen redan gett VästtrafIk i uppdrag att undersöka möjligheterna att snarast få igång tre dubbelturer per dag med regiontåg mellan Trollhättan och Halden. Vi menar att dessa två viktiga projekt skulle vinna på att samordnas lokaliseringsmässigt och tidsmässigt. DalslandlTrollhätteonn'ådet gränsar till Europas starkaste ekonomi med stor efterfi'ågan på at'betskraft men som på grund aven omodern infrastruktur inte är nåbar på ett rimligt sätt. Med ett utbyggt dubbelspår skulle ett av strnkturomvandling hårt drabbat område långsiktigt få tillträde till en expansiv arbetsmarknad. En luftledning innebär ett stort arealintrång, forfulning samt större risk for avbrott i elförsörjningen jämfört med markkabel. En kabel som grävs ned i anslutning till annan infrastruktur är det bästa och mest skonsamma långsiktiga alternativet. Mot bakgrund av ovanstående menar vi att det är högst rimligt ur ett samhällsperspektiv att staten i egenskap av infrastrulcturägare, då det är möjligt, samordnar sina infrastrukturprojekt på ett hållbart och effektivt sätt. Svenska Kraftnät och TrafIkverket bör därfor få direktiv att tillsammans diskutera förutsättningarna for att samordna byggandet av SydVästlänkens västra gren och ett nytt dubbelspår Öxnered - KornsjöiHalden. Västra Götalandsregionen LRF i Västra Götaland Fyrbodals kommunalforbund Gert-Inge Andersson Regionstyrelsens ordforande Paul Christensson Ordförande ClaS-Åke Sörkvist Ordforande