Svenska Stövarklubbens Avelskonferens Scandic Hotell, Upplands Väsby

Transkript

1 Svenska Stövarklubbens Avelskonferens Scandic Hotell, Upplands Väsby Närvarande; Ordförande Olle B. Häggkvist, avelsansvarig Gunnar Pamuk, verks.led. Uno Olsson, hedersledamot Gunnar Alfredsson (SvStkl) Åke Green, Mats-Ola Hörnström, Mårten Strömberg (avelråd för hamilton). Owe Karlsson, Rolf Pellving (finsk stövare). Catrin Holmqvist, Thomas Borssén (schillerstövare). Ebbe Nordstrand (smålandsstövare). Anders Rehn (luzernerstövare och övriga raser) Ej närvarande; Representant från Gotlandsstövareföreningens styrelse. Mårten Mattson, Asbjörn Karlsson. (Avelsråd i SSF) Hälsade ordf. Olle B. Häggkvist SvStKs avelsråd och övriga intresserade välkomna till avelskonferensen, som skulle avhållas i en allmän karaktär. Påtalade ordf. avelsrådens betydelse i verksamheten, såsom utgörande en viktig grundbult i SvStks verksamhet. Gav ordf. en kort information om det allra första mötet den 24 januari 1912 på hotell Riche i Stockholm, där ett antal herrar samlades och där man beslöt att bilda SvStK. Redogjorde så ordf. om den allra första avelsparagrafen, att Klubbens syftesmål är att främja aveln av inom landet befintliga stövarstammar, och skall klubben försöka förverkliga detta mål genom: a) anordnandet av jaktprov b) anvisningar och om det är möjligt anskaffandet av goda avelsdjur, utdelning av avelspris och frisedlar åt därav förtjänta tikar som lämnandet av upplysningar och råd angående avel. Hänvisade ordf. till avelsrådskonferensen 1986, där man redan då observerade problemet med överanvändning av hanar och de negativa konsekvenser detta kunde medföra i aveln. Att bästa sättet är att använda fler hanar. Att avelskonferensen 1986 uppmärksammat att tikägarna ställde stora krav på hanhundar medan deras egen hund är omeriterad. En annan fråga som diskuterades för första gången vid någon avelskonferens var höftledsdysplasin. Det var också vid denna konferens som man diskuterade dataanvändingen i avel. Gav ordf. information om SvStks mål genom dess avelsråd från 1986 års riktlinjer för avel med stövare. Vad har hänt sedan? Kunde avelskonferensen tydligt konstatera att man helt lämnat linjeaveln och övergått till utavel. Övergick konferensdeltagarna att ta del av Nya grundregler för hunduppfödning och överlåtelse av hund, som SKK remitterat till SvStK. Ändringar i Kapitel 1, som omfattar grundregler för alla medlemmar. Ändring i kapitel 2 som reglerar ansvar för den som upplåter sin hund till avel. Ändringar i kapitel 3 som avser uppfödarens ansvar och ändringar i kapitel 4 som reglerar villkoren vid överlåtandet av hund. Konferensdeltagarna hade inget att anföra beträffande SKK:s förslag i den nya grundreglerna. Stövardata Fick mötesdeltagare möjlighet att framföra synpunkter om stövardata. Påtalade verksamhetsledaren att skillnaden är stor mellan de olika lokalklubbarna med att prioritera resultatredovisningen till kansliet. Att i ny arbetsordning i lokalklubbar även är föreskrivet när

2 ökl-prov skall redovisas och ej som nu kan ske, efter avslutat provsäsong med den föga möjlighet det då finns för avelsråd att inhämta information om intressanta hanhundar för användning i avelsarbetet, då förfrågningar om hanhundar redan är gjorda. Gav deltagarna även synpunkter och önskemål om Stövardata, vilka skulle framläggas till Frank Alfredsson genom avelsansvarig Gunnar Pamuk. Målsättning enligt SvStKs avelsansvarig till 2008? Fördubbla antalet jaktprovsmeriterade och HD-röntgade hundar? Öka användningen av avelsråd? Öka antal medlemmar i SvStK genom hjälp av avelsråd (helregister på hundägare)? Minska HD ( 15 % beroende på ras)? Öka avelsbasen För att nå dessa mål skall avelsråd 1. Hålla sig väl orienterad om respektive ras utveckling beträffande hälsa, mentalitet, jaktduglighet samt exteriör. 2. För undvikande av ej önskevärd inavel, följa SvStK:s rekommendationer om begränsning av enskilds hunds användning i aveln. 3. Hålla sig väl orienterad om i rasen förekommande anatomiska fel och i sin rådgivning föreslå täckhundar av god exteriör. 4. Fortlöpande studera tillgänglig sammanställning och information om rasen i sin helhet och aktuella avelshundar. 5. Ge råd om lämpliga avelskombinationer och känna till förekommande rekommendationer. 6. Avråda parningar om tikens kvalité och lämplighet för avel kan ifrågasättas. 7. Föra förteckningar över lämnade rekommendationer. 8. Ta del av tillgänglig statistik över hanhundars och tikars avkommor beträffande hälsa, jakt och exteriör. Avelsansvarigs roll i Svenska Stövarklubben 1. Företrädare för Svenska Stövarklubben och avelsverksamheten 2. Lagledare (Planerar, leder och följer upp) 3. Utvecklare (Utvecklar avelsverksamhet, avelsråds och medlemmars kompetens) Avelsråd skall vara? Synlig? Aktiv? Kunnig? Problemlösare? Äga Idéer Viktiga skillnader mellan att vara traditionell och att vara utvecklingsinriktad? Avel som färdig produkt Avel som process? Avel som generell Avel är situationsbunden? Aveln utv. genom kvantitativ ökning Aveln utv. genom kvalitativ ökning? Teori och praktik åtskilda Teori och praktik förutsätter varandra

3 ? Avel som restriktioner och nutiden Aveln som konstruktion, nyskapande och framtidstänk Vad är hundavel Skall äga mål, finnas en strategi, vara långsiktig, Skall beakta sundheten, prioritera. Vara realistisk och tillvarata egenskaper. Spridning av defektanlag och sjukdomsframkallande anlag i hundstammar orsakas alltid av felaktigt avelsarbete och ingenting annat. (P.O. Sundgren 1996) Fyra grundfel i avelsarbetet som skapar problem; 1. Felriktade avelsmål 2. Alltför små djurstammar 3. Överutnyttjande av enskilda avelsdjur 4. Avsaknad av överblick och planering av hela raser Svenska Stövarklubbens mål inför 20 i avelsarbetet; Att öka registrerade stövare till 2000/år Att öka antalet jaktprovsmeriterande stövare (fördubbla jaktprovsmeriteringar till ca % Att öka antalet röntgade stövare Att minska HD-frekvensen till under % Värdering av avelsarbete Jaktprovsmeriteringar Jaktprovsmeriteringar förr och nu %meriterade Jaktprovsmeriteringar Finsk Hamilton Schiller Luzern Småland Andra värdemätare Unghundsgranskning, prov för omeriterade hundar

4 Jaktegenskaper Fördubbla jaktprovsmeriterade hundar till ca % genom att o Aktivt arbete med att öka jaktprovsmeriteringar genom uppfödar och ägarkontakter / telefon och / eller brev av lokalklubb, avelsråd, domare etc. o Information i SvStK:s Tidskrift, vid årsmöten, stövarträffar, medlemsblad, etc. o Ökl-kamp i lokalklubbar för hundar som inte är meriterade. Varje område håller ett eller flera en-dagars officiellt ökl-prov. Lokalombud och / eller styrelsemedlemmar ordnar marker och domare. o Avelsval beträffande jaktegenskaper (vi förbättrar avelsurval av jaktegenskaper när vi ökar information kring jaktegenskaper på avelshundarna). Varför öka information kring jaktegenskaper och provtagare?? Förbättra jaktegenskaperna hos våra stövare? Öka informationen kring jaktegenskapernas nedärvning? Öka antalet potentiella avelsdjur? Öka kvalitén på avelsdjur beträffande jaktegenskaper? Öka urvalet på tilltänkta parningar? Beräkna kullvärdering beträffande olika jaktegenskaper Idéer för att öka jaktprovsmeriteringar? 3 4 ökl-prov till JCH? SUCH till hundar som har 3 CERT och som har minst 3:e pris Ekl? Områdeskamp, officiellt fast ökl-prov, middag, priser m.m.? Köpekontrakt återbetalning till hundägare när hunden gått till pris.? Ett ökl-prov gratis Vad är inavel? Inavel definieras såsom all avel mellan djur som är mer släkt än genomsnittet i sin generation och population. Inavel leder till dubblering av gener, även sådana med negativ verkan varför andelen av recessiv typ ökar. Inavel leder vidare till förlust av gener. Varför utavla? Att sambanden mellan populationsstorlek och förlust av ärftlig variation är svag. Starka samband föreligger med inavelsgrad och förlust av ärftlig variation. Tydliga samband mellan låg ärftlig variation och förhöjd frekvens kända genetiska störningar. Effektiv population Definieras som storleken hos en idealiserad population med lika fördelning av hon- och handjur, som skulle ge samma slump- eller inavelseffekter som den verkliga, med ojämn könsfördelning. Strategi av utavel inom SvStK? Användning av 5-generationers simulering (62 individer)? Användning för framtidsavel, interssant för nästa generation.? Söka låg inavelsgrad, d.v.s. majoritet av parningar under 2,5 % inavel.

5 ? Begränsning att använda avelsdjur.? Fler hanar till avel samt fler första kullar.? Öka populationsstorlek (fler avelsdjur)? Konstant populationsstorlek. Avelsrådens resurstillgång och användning i lokalklubbar Genom att lokalklubbar inbjuder avelsråd till årsmöten, uppfödarträffar, avelsträffar i lokalklubbar där avelsråden kan ge information och delge erfarenheter i avelsarbetet. Svara på frågor om SvStK:s avelsverksamhet. Att använda avelsråd beträffande avel i så stor utsträckning att man får övergripande bild av rasens utveckling. Fördel med att rådfråga avelsråd i stor utsträckning? Ingen överanvändning av enskilda hanhundar.? Förhoppningsvis minska avelsdefekter genom att följa SvStKs hälso- och avelsprogram.? Planering, genom att nå SvStKs uppsatta mål.? Avelsråden har en övergripande bild av rasens utveckling.? Avelsråd har värdefull information som den enskilde hundägaren kanske saknar.? Annonsering (SvStKs Tidskrift, webb-sidan) Varför öka antalet höftledsröntgade hundar? 1. SKK:s grundregler i 2:4 (att till avel endast använda hundar som är friska, det vill säga ej uppvisar tecken på sjukdom eller funktionshinder och ej hellr har eller uppvisar tecken på genetisk belastning som innebär ökad risk för att avkomman skall uppvisa tecken på sjukdom eller funktionshinder. Det åligger uppfödare av raser för vilka det inom ramen för SKK:s Genetiska Hälsoprogram finns krav på känt undersökningsresultat avseende höfter, ögon etc. att tillse att giltigt resultat föreligger för föräldradjuren före parningstillfället.) 2. Exempel på nedärvning av HD HD hos båda föräldradjur HD hos ett föräldradjur UA hos föräldradjur (Riser 1987) avkommor 85 % HD-anmärkning avkommor 52 % HD-anmärkning avkommor 37 % HD-anmärkning 3. Diagram HD

6 Hd (%) Hd (%) Hd-frekvens Hamilton, Schiller, Finsk Hd-frekvens Hamilton, Schiller, Finsk Hamilton Schiller Finsk Öka andel röntgade 1995 stövare (meto Hamilton Schiller Finsk 4. Vad ger en ökning av antal röntgade hundar? Ökar information kring hd-förekomst? Snabbare resultat beträffande HD? Ökar antalet potentiella avelsdjur? Ökar urvalet för tilltänkta parningar? Sänker HD-frekvensen? Ökat förtroende från blivande valpköpare som ser att vi arbetar seriöst för att öka? Fler olika linjer blir användbar i avel? Beräkna ett hd-index (enligt SKK) 5. Råd att minska HD-frekvensen? Använd HD-fria förlädradjur? Medverka till att öka andel HD-röntgade hundar? Kontakta Avelsråd? Tag del av HD_information? Avtal med tikägare om HD-röntgen

7 6. Kullvärden beträffande HD för Schilleravelsdjur Kullvärden tikar Kullvärden hanar Hd-frekvens hos avkommor 40 Procent (%) ( Diagrammet visar tydligt att användning av avelsdjur med bättre HD än rasens medel ger avkommor med lägre HD-frekvens) Avslutades dagen med att respektive avelsansvariga tog del RAS (rasspecifika avelsstrategier) i respektive ras för att förbereda genomgång av RAS under dag 2 beträffande egen ras. Dag 2 Genomgick de avelsansvariga tillsammans med konferensledning synpunkter i Svenska Stövarklubbens Rasspecifika avelsstrategier för Hamilton-, Schiller, Smålands-, Finsk-, Luzernerstövare (RAS). Representant för Gotlandsstövare ej närvarande. Diskuterade och enades avelsråd om tillägg och ändring under Allmänt om stövarraserna, Svenska Stövarklubbens avelsprogram (synpunkter beträffande tikars kullbegränsning, %-andel inavel, att omparning med samma hane får ej ske.) Vidare föreslog avelskonferensen att under Hälsoprogram och under Epilepsi att kullsyskon till hund med EP-liknande anfall skall ej användas i avel, Halvsyskon till hundar med EP-liknande anfall bör om möjligt undvikas i avel. Under PDA eller annan hjärtsjukdom om mer än en (1) avkomma drabbas i mer än en kull, skall föräldradjur ej vidare användas i avel. Under Där kryptokism förekommer skall följande gälla endast om någon enstaka hane drabbas i någon kull, kan övriga i kullen eller far och mor, med stor försiktighet användas. Beträffande Höftledsdysplasi enades konferensen att flytta avelsdirektiv till efter Epilepsi. För Finsk Stövare

8 ändring till hund testparas i 3 5 kullar. Att bör hanens avkommors medelvärde ligga bättre än rasens medelvärde från avelsgranskningen. Att ordet avelsgranskning utbytes till unghundsgranskning. Smålandsstövare Överenskom konferensen om att hunden testas i 3 kullar, sätts därefter på väntelista. Tillägg Unghundsgranskning mån under att användas ytterligare fordras Luzernerstövare Att ändra text till testas efter 2 3 kullar, sätts därefter till väntelistan Att tillägga i rubrik SvStKs generella mål för samtliga stövarraser Att under målsättningspunkterna generella mål göra tillägg med? Aktivt arbete för att nå yngre / nya jägare Inför slutgiltig RAS till SKK beredes avelsråd möjlighet att ytterligare ge synpunkter till SvStK:s avelsansvarig Gunnar Pamuk. SvStK: omröntgensprojekts handlingsplan Avelsråd förbereder ägare av hundar som uppnått 8 år, 25 individer av raser Hamilton, Schiller och Smålandsstövare. Ifrån dessa individer skall 7 8 hundar / ras omröntgas. Ingen av individerna får uppvisa artros (benpålagringar) vid tidigare röntgen. Individerna skall vid sin första omröntgen (före 24 månaders ålder) äga anmärkning grad 1 eller C. Omröntgen skall även ske av 5 st. individer som före 24 månaders ålder varit UA. Kostnad för omröntgen bestrides av SvStK. För avläsningskostnad svarar SKK.. Plegicil skall användas vid samtliga röntgenundersökningar som narkosmedel. Avslutning av avelskonferensen Avslutades med att hos närvarande avelsråd inventera om gjorda SKK-kurser i Avel, steg 1 resp. steg 2 varpå ordförande Olle B. Häggkvist avslutade avelskonferens. Ordförande tackade för en mycket stimulerande och givande konferens under två dagar och med mycket engagemang från deltagande avelsråd som äger mycket stor kunskap. Tackade även för utbytet av åsikter och de tips som kommit fram under konferensen som t.ex. J i stamtavlan. (J = jaktprovsmeriterad) Gav ordförande uttryck och förståelse för att avelsråden många gånger kan kännas vara i en utsatt position men att avelsråd verkligen även skall känna att SvStK helt står bakom avelsråden. Tackade speciellt SvStKs nya avelsansvarige Gunnar Pamuk för ett alldeles utmärkt konferensmaterial (konferenspärm), som SvStK aldrig tidigare ägt. Vid pennan Uno Olsson

9