Innehåller ännu fler viktiga papper. OBS! Läs det du själv tycker verkar intressant. Allt krångligt kommer att förklaras på mötet

Transkript

1 VITA HÄFTET! Innehåller ännu fler viktiga papper OBS! Läs det du själv tycker verkar intressant. Allt krångligt kommer att förklaras på mötet I det här häftet hittar du: Ordlista (med förklaringar till alla krångliga ord) Punkt 10: Årsbokslut/balans- och resultaträkning för 2013 Punkt 11: Ekonomisk rapport för 2014 Punkt 16: Stadgarna med spårade ändringar och förslag på vad vi ska bestämma

2 FÖRBUNDSÅRSMÖTETS ORDLISTA Använd denna ordlista för att lättare förstå vad handlingarna handlar om och för att hänga med på diskussioner under helgen. Acklamation = JA-rop vid omröstning JA-rop vid omröstning använder vi under sittande möte. Mötesordföranden frågar först om vi håller med förslaget och de som gör det ropar JA. Sen frågar mötesordföranden om vi inte håller med förslaget och de som inte håller med ropar då JA. Ansvarsfrihet = godkänna styrelsens arbete Årsmötet ska också godkänna styrelsens arbete för det förra året. Till grund för det ligger revisorernas rapport som även ger förbundsårsmötet en rekommendation till ansvarsfrihet eller inte. Arvodering = Att få betalt för heltidsengagemang Årsmötet beslutar om en viss summa som styrelsen kan lägga på ett antal personer så att dessa personer kan lägga all sin tid på engagemanget och det dem blivit vald till. I år har det varit en ledamot som har jobbat på kansliet som barnrättspolitisk sekreterare. Skillnaden mellan att få betalt för engagemang och att vara anställd är att en inte har likadana avtal eller att en har samma rättigheter. Att-sats = Avslutning på förslag till årsmötet När en skriver förslag till årsmötet så skriver en i slutet på förslaget vad en vill att årsmötet ska ta beslut om. Till exempel Att: Förbundsstyrelsen ska skicka godis till alla lokalgrupper minst två gånger om året. Avslag = Att rösta mot ett förslag Bifall = Att rösta för ett förslag Dagordning = Lista på punkter som vi tar upp under mötet Internationellt = I hela världen Vissa saker som Rädda Barnens Ungdomsförbund gör är det inte bara vi som är med på. En del saker gör vi tillsammans med andra organisationer eller personer från hela världen, så kallade internationella samarbeten. Långsiktigt = Att tänka framåt

3 När vi bestämmer oss för att göra vissa saker så måste vi också tänka på vad som kan hända i framtiden, vissa beslut är nästan viktigare för framtiden än för nuet. Lägga något till handlingarna = Lägga något bakom oss, inte diskutera det mer Något godkänns och arkiveras, dvs sparas hos förbundet så som det ser ut när årsmötet lagt det till handlingarna. Mandat = Att få ett uppdrag eller tillåtelse att göra en speciell sak När vi på årsmötet väljer folk till exempelvis till styrelse eller valberedning så får de ett uppdrag att göra under året som kommer, vi kan också ge folk tillåtelse att till exempel utreda en speciell sak eller att arrangera en utbildning. Metoder = Olika sätt att göra saker på Det finns ofta färdiga mallar för hur man gör vissa lekar, övningar eller hur man diskuterar på ett årsmöte. Motion = Ett förslag till årsmötet från medlemmar Nationellt = Inom Sveriges gränser Profilfråga = Den fråga som vi specialiserar oss på under två års tid Tidigare profilfrågor har varit Rösta vid 16 och Barn och ungas psykiska hälsa och nu är den Normkritisk skola, nu!. Påverkanscoach = De som har stenkoll på alla punkter på Påverkanstorget Under Påverkanstorget kommer det att finnas en person vid varje punkt som har stenkoll på vad den handlar om. Den personen finns där för att hjälpa er om ni har frågor eller om ni vill ha hjälp med att skriva förslag. Påverkanstorg = Diskussionsplats under årsmötet Vi går runt mellan olika stationer och diskuterar de olika förslagen och där kan vi också skriva kommentarer på förslagen eller lägga till fler förslag. Plena = Mötesrum En del av årsmötet är ett så kallat sittande möte. Propositioner = Styrelsens förslag Förbundsstyrelsen lägger förslag till årsmötet som styrelsen tycker är viktiga för förbundet att göra och som årsmötet måste bestämma om. Revidering = Att ändra en text Att uppdatera en större text, dvs göra större ändringar inte bara små detaljer. Rädda Barnens Riksmöte = Rädda Barnens motsvarighet till årsmöte, hålls vartannat år.

4 Stadgar = Förbundets regler Strategi = En plan med olika mallar för att nå ett eller flera mål Tillgänglighet = Alla som vill ska kunna vara med på årsmötet oavsett vilka behov en har Valberedning = Grupp som lägger förslag på en ny styrelse och nya revisorer Verksamhetsberättelse = Dokument som berättar vad vi har gjort under förra året Verksamhetsplan = Det dokument som berättar vad vi ska göra under kommande år Verksamhetsrevisor = De personer som har i uppdrag att granska styrelsens arbete och den verksamhet som förbundet bedriver Auktoriserad revisor = Den person som granskar ekonomin Personen jobbar oftast på en redovisningsbyrå. Oftast är det en person som är anställd av ett företag som vi hyr in för att hålla koll på ekonomin, det är alltså inte en ideellt aktiv medlem. Votering = Omröstning Yrkanden = Förslag

5 Årsbokslut för Rädda Barnens Ungdomsförbund Räkenskapsåret Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-4 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 7 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8-9 Underskrifter 9

6 Rädda Barnens Ungdomsförbund 1(9) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Information om verksamheten Grundidé Rädda Barnens Ungdomsförbund (organisationsnummer ) är ett förbund där alla från 7-25 år kan vara medlemmar. Vi är ett förbund av barn och unga för barn och unga, med verksamhet som bygger på frivilligt engagemang. Vi är ett religiöst och partipolitiskt obundet förbund, som kämpar för barnets rättigheter och för att Barnkonventionen, FN:s konvention om barnets rättigheter, ska efterlevas och respekteras. Vi är ett politiskt förbund som anser att man måste se barn som en viktig del av samhället. Barn är kompetenta och unika individer som själva kan förändra sin situation, men det krävs förutsättningar i form av möjligheter och kunskap om sina egna rättigheter. Barn har förmågan men det är de vuxnas ansvar att förutsättningarna finns. Vi kämpar för att barn och ungas tankar, åsikter och erfarenheter ska tas på allvar i alla lägen. Vi är inte framtiden, vi är nu! Syfte Rädda Barnens Ungdomsförbund verkar för att barnkonventionen efterlevs och respekteras samt att barn och unga får makt och möjligheter att kunna förändra sin och andra barns situation här och nu. Arbetssätt Rädda Barnens Ungdomsförbund organiserar de cirka 3300 medlemmarna i lokalgrupper och nationella arbetsgrupper. Vår filosofi i kombination med FN:s konvention om barnets rättigheter är vår utgångspunkt för allt arbete. Verksamheten bestäms av förbundsårsmötet och regleras i stadgar, verksamhetsinriktning och verksamhetsplan. Förbundet bildades 15 september 2003 och denna årsredovisning avser förbundets tionde år, Detta gäller såväl förvaltningsberättelsen som den ekonomiska redovisningen. Förbundsstyrelsen T.o.m. 13 september: Sara Thiringer, Göteborg, f. 1992, förbundsordförande (nyval 1 år) Evelina Ivarsson, Uddevalla, f. 1993, ledamot, vald av styrelsen till vice förbudsordförande (vald på 2 år 2011) Jakob Ivarsson, Borås, f. 1988, ledamot (nyval 2 år) Jehna Al-Moushahidi, Luleå, f. 1993, ledamot (nyval 1 år) Kajza Jansson, f. 1990, ledamot (nyval 1 år) Dag Kemppainen, f. 1995, ledamot (nyval 1 år) Jorge Londoño, f.1994, ledamot (nyval 1 år) F.o.m. 14 september: Sara Thiringer, Stockholm, f. 1992, förbundsordförande (omval 1 år) Jorge Londoño, Stockholm, f. 1994, vice förbundsordförande (nyval 1 år) Kajza Jansson, Uppsala, f. 1990, ledamot (omval 1 år) Dag Kemppainen, Helsingborg, f. 1995, ledamot (omval 1 år) Mimmi Thorneus, Stockholm/Luleå, f. 1993, ledamot (nyval 2 år) Bodil Ritzén, Stockholm, f. 1997, ledamot (nyval 2 år) Alexandra Wittgren, Eskilstuna, f. 1992, ledamot (nyval 1 år) Styrelsens arbete och organisering Styrelsen träffades 5 gånger under 2013 fram tills förbundsårsmötet. Inför varje styrelsemöte kallades samtliga medlemmar i förbundsstyrelsen 10 dagar innan mötet. 7 dagar innan mötet sändes handlingarna ut. Efter mötet lades protokollet ut på hemsidan. Kansliet närvarade med en representant på en del av styrelsemötena. Styrelsen organiserade sig i tre utskott: arbetsutskottet, verksamhetsutskottet och organisationsutskottet. Utskotten hade möten mellan styrelsemötena och fokuserade på att bereda frågor inom sina områden för beslut. Förbundsordföranden, vice förbundsordföranden (som då hade utsetts av styrelsen internt) och kanslichefen sammanträdde i arbetsutskottet före och efter förbundsstyrelsens möten. Den nya styrelsen hade förutom sitt konstituerande möte, 2 möten under hösten. Formen med utskott bestod men fungerade enligt ett annat system, där frågor inte bereddes under längre tid än från ett

7 Rädda Barnens Ungdomsförbund 2(9) möte till ett annat. Utskotten träffades inte fysiskt mellan mötena, men påbörjade sin planering i slutet av varje förbundsstyrelsemöte. Den nya styrelsen fokuserade på att konkretisera förbundets nya strategi som antogs på förbundsårsmötet. Kansliet I februari slutade den ena verksamhetsutvecklaren. Denna efterträddes av en ny verksamhetsutvecklare, som slutade i april. Personal under året Klara Nilsson, kanslichef Christian Tengblad, verksamhetsutvecklare Josefin Kjellberg, verksamhetsutvecklare (t.o.m ) Helena Faxelid, verksamhetsutvecklare ( ) Hannah Olsson, ideell praktikant ( ) Viktiga externa faktorer som påverkar organisationen Rädda Barnens Ungdomsförbund finansierar sin verksamhet genom bidrag från Ungdomsstyrelsen och Rädda Barnen. Vi har en del försäljning av material och tar del av medlemsintäkter för våra medlemmar. Bidraget från Rädda Barnen har under året varit kronor. Vi hade ansökt om kronor, men fick bara detta beviljat. Detta påverkade budgeten starkt och gjorde att vi från och med april hade en mindre anställd. Detta berodde på olika syn, på hur mycket pengar vi kan få, mellan Rädda Barnen och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Missförståndet reddes ut genom att organisationerna bestämde att en utvärdering av bidragsdirektiven ska ske Den ekonomiska situationen löstes relativt smidigt och en praktikant togs in under hösten 2013 för att stötta kansliets ökade arbetsbelastning. Förbundets huvudsakliga intäkt kommer från statsbidrag vilket beviljas av Ungdomsstyrelsen. Baserat på medlemsantal och organisationsstruktur fick vi 2013 en intäkt om kronor. Viktiga händelser under räkenskapsåret Lokala årsmöten, januari - februari 2013 I januari och februari hölls lokala årsmöten i alla lokalgrupper. Dessa går till ungefär som ett förbundsårsmöte med en bestämd dagordning och omröstning. Under mötena går lokalgrupperna igenom verksamhetsberättelse, verksamhetsplan och väljer en styrelse på minst tre medlemmar. Regionala träffar, januari - februari 2013 I början av året hölls regionala träffar i norr, öst och syd. Populärast var den i Uppsala - där blev det debatt mellan Vuxendemokraterna och Barnens Befrielsefront, vi fick lära oss mer om barnkonventionen av Kajza från förbundsstyrelsen och vi målade fina plakat inför flygbladsutdelning om Normkritisk skola, nu!-kampanjen. REVA-demonstartion Gör om, gör asylrätt!, mars 2013 I början av mars anordnade Rädda Barnens Ungdomsförbund en demonstration mot projektet REVA och utvisningar av flyktingbarn. Det gjordes tillsammans med Röda Korsets Ungdomsförbund och Ungdom Mot Rasism personer kom till Kungsträdgården och demonstrerade och flera organisationer, riksdagspolitiker och andra makthavare höll tal på plats. Politiskt paket: Antirasism för köksbordet, maj 2013 Flera lokalgrupper använde sig under året av det politiska paketet "Antirasism för köksbordet". Aktionen gick ut på att ta hemmets köksbord till en offentlig plats. Det innebar att en dukade upp ett köksbord på stan, och sedan bjöd in förbipasserande på fika och diskussioner om antirasism. Till hjälp fanns ett brickunderlägg med antirasistiska argument. Lokalgrupper som genomfört aktionen under året är Malmö, Eskilstuna, Karlskrona, Piteå och Stockholm. Nationell utbildningshelg om åldersmaktsordningen, maj 2013 I Stockholm den 24 till 26 maj hölls en fullspäckad nationell ubildningshelg med temat åldersmaktsordningen för alla medlemmar i RBUF. 35 deltagare fick lära sig mer om normkritik, diskrimineringslagen, äldre-frågor, anti-sexism och annat. Helgen innehöll en massa intressanta föreläsningar, samtal, aktioner och lek. Almedalen, juli 2013

8 Rädda Barnens Ungdomsförbund 3(9) Under första veckan i juli deltog sju RBUF:are på Almedalsveckan. De bodde på en skola och gick på seminarier, lyssnade på tal och minglade med aktiva från andra organisationer. RBUF var där för att lyfta frågor om barn och ungas deltagande, synen på barn och unga och för att demonstrera mot Sverigedemokraterna genom vår aktion Vuxendemokraterna. Camp Connect, augusti 2013 I augusti åkte fem tappra RBUF:are till Kärsögården utanför Stockholm för att representera RBUF på årets upplaga av Camp Connect. På plats fanns även Helsingborgs lokalgrupp, som deltog på lägret. Camp Connect var ett läger med seminarier, föreläsningar och aktiviteter om entreprenörskap och engagemang var det nästan 500 personer från hela Sverige där. FÅM och 10-årsjubileum, september 2013 Den 13 till 15 september 2013 hölls det tionde förbundsårsmötet i Rädda Barnens Ungdomsförbund Sveriges historia. Det hölls på Mariebergs folkhögskola i Norrköping och ca 70 deltagare var på plats. Mötet valde om Sara Thiringer som förbundsordförande och nyvalde Jorge Londoño som vice förbundsordförande. Medlemmarna beslutade också om en ny strategi, en verksamhetsinriktning, valde en ny styrelse och behandlade motioner från medlemmarna. Rädda Barnens Verksamhetskonferens, september 2013 Rädda Barnens Verksamhetskonferens som hålls vartannat år arrangerades september på Värmdö i Stockholm. Där samlades över 100 aktiva medlemmar inom Rädda Barnen och RBUF var självklart på plats med representanter från den tidigare förbundsstyrelsen samt Alexandra Wittgren och Lova Olofsson, som helgen innan hade blivit valda till förbundsstyrelsen respektive barnrättspolitiska gruppen. Fortsättningsmaterial till Ellen- och allan-samtalsgrupper, oktober - december 2013 Under hösten tog vi fram ett nytt fortsättningsmaterial till samtalsgrupperna som vi arrangerar runt om i landet tillsammans med Rädda Barnen. Fortsättningsmaterialet fokuserar på fördjupad normkritik, åldersmaktsordningen och engagemang. Det testades av två pilotgrupper i region väst. Regionala träffar, november - december 2013 I slutet av året anordnades regionala träffar igen, denna gång i Piteå och Enköping. På plats var Liv Marend och pratade om barns egen organisering och om att ta barn på allvar, samt Valerie Kyeyune Backström som pratade om rasism och vithetsnormen. Utbildarnätverket, november - december 2013 Förbundsstyrelsen tog under 2013 fram ett utbildningspaket som handlade om några av förbundets viktigaste frågor - normkritik, åldersmaktsordningen, antirasism och engagemang. I slutet av 2013 hölls en utbildarhelg där 13 medlemmar från hela landet utbildades i att kunna hålla utbildningskonceptet i skolor och för andra grupper. Önskeliste-aktionen, december 2013 Inför julen 2013 gjorde elva av Rädda Barnens Ungdomsförbunds lokalgrupper en aktion där de skrev en önskelista på tre saker de önskar sig för att förbättra situationen för barn och unga i Sverige. Några av de önskningar de hade var att få barnkonventionen till lag, en normkritisk skola och inga barn som mår psykiskt dåligt ska behöva stå i kö för att få hjälp. Dessa önskelistor sattes sen upp på kommunhus i alla de elva städerna från Malmö till Luleå för att direkt få de lokala politikernas uppmärksamhet. Resultat och ställning Det praktiska ansvaret för redovisningen och årsbokslutet har under årets skötts av en extern konsult i samarbete med kanslichefen t.o.m och efter det av en extern konsult tillsammans med kansliets nya administratör samt förbundsordföranden. Framtida utveckling Rädda Barnens Ungdomsförbund har vänt den tidigare nedåtgående trenden i antal aktiva medlemmar och antal pågående verksamheter. Den nya strategin fokuserar på att förstärka tre olika områden; direkt verksamhet med barn, kunskapsspridning och politisk påverkan. Den lägger grunden för hur vi

9 Rädda Barnens Ungdomsförbund 4(9) ska kunna fortsätta växa genom att utöka vår finansiera och utveckla nya metoder för barns egen organisering. Dispositioner beträffande vinst eller förlust Belopp i kr Styrelsen föreslår att till förfogande stående medel: balanserat resultat årets resultat Totalt balanseras i ny räkning Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

10 Rädda Barnens Ungdomsförbund 5(9) Resultaträkning Belopp i kr Not Veksamhetsintäkter 1 Bidrag Statliga Bidrag Övriga bidrag Medlemsintäkter Övriga intäkter Summa Intäkter Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Administrativa kostnader Personalkostnader Summa kostnader Avskrivningar Inventarier Övriga rörelsekostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella poster Ränteintäkter 9 - Räntekostnader Resultat efter finansiella poster Årets resultat

11 Rädda Barnens Ungdomsförbund 6(9) Balansräkning Belopp i kr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattekonto Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 4 Fritt eget kapital Eget kapital i ideella föreningar och stiftelser Föregående års resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Förskott från kunder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

12 Rädda Barnens Ungdomsförbund 7(9) Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Ställda panter och säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Inga Inga Redovisnings- och värderingsprinciper Förbundets redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRII:s mall för årsredovisning. Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som har erhållits eller kommer att erhållas. Bidrag Som bidrag räknas likvida medel som har erhållits från bidragsgivare som är ett offentligrättsligt organ. Ett bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalas till förbundet. Om bidraget är till för att täcka specifika kostnader sker intäktsredovisning på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. Ändamålskostnader Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till förbundets uppdrag enligt dess stadgar. Till ändamålskostnader räknas även kostnader för opinionsbildande verksamhet. Till ändamålskostnader även de till ändamålskostnaderna fördelade gemensamma kostnaderna (samkostnaderna). Kostnader för administration som uppstår som en direkt följd av även aktivitet/projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader. Till ändamålskostnader räknar Rädda Barnens Ungdomsförbund lokalgrupper, arbetsgrupper, information/marknadsföring, utbildningar och övrig verksamhet. Administrationskostnader Administrativa kostnader är sådana som behövs för att administrera organisationen. Administrationen utgör en kvalitetsgaranti för ändamålet och för givaren. Exempel på sådana kostnader är styrelsemöten, kanslikostnader, årsmöte, revision, hyra och köpta administrativa tjänster. Rädda Barnens Ungdomsförbund har inte gjort någon beräkning av hur mycket av kansliets och styrelsens tid som har varit ändamålskostnader. Vi har istället räknat in all kansli- och styrelsekostnader som administration. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systematiskt över den bedömda ekonomiska livslängden. Tillgångarna inom Rädda Barnens Ungdomsförbund skrivs av på 5 år.

13 Rädda Barnens Ungdomsförbund 8(9) Noter Not 1 Verksamhetintäkter Bidrag Rädda Barnen Statliga Bidrag, Ungdomsstyrelsen 1) Övriga Bidrag Övriga gåvor - Medlemsavgifter Övriga Intäkter 2) Summa ) Bidrag från Ungdomsstyrelsen inkluderar statsbidrag och Svenska Spel medlen. 2) Övriga intäkter består främst av försäljning av metodmaterial, böcker och seminarier/workshops Not 2 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Män 1,1 2,6 Kvinnor 2,7 2,2 Totalt 3,8 4,8 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Arvoden Styrelsen Korttidsarvoderingar Anställda Totala löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (52 966) (54 608) Övriga personalkostnader Summa personalkostander Löner inkluderar lön till anställda och förbundssekreterare, sjuklön, semesterersättning samt upplupen semesterlön. Sociala kostnader inkluderar arbetsgivaravgifter, arbetsgivaravgifter för semesterlöneskuld, arbetsgivaravgifter löner (nya pensionssystemet), pensionskostnader samt särskild löneskatt för pensionskostnader. Övriga personalkostnader avser utbildning, arbetsgivarkostander, skattefria traktamenten, skattefria motionsbidrag samt kostander för personalaktiviter.

14 Rädda Barnens Ungdomsförbund 9(9) Not 3 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Ackumulerade avskrivningar enligt plan: -Vid årets början Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivning enligt plan enligt anskaffningsvärden Redovisat värde vid årets slut Not 4 Eget kapital Eget kapital vid årets ingång Föregående års resultat Årets resultat Eget kapital vid årets utgång Underskrifter Stockholm, Sara Thiringer Förbundsordförande Maliha Khan Ledamot Kajza Jansson Ledamot Dag Kemppainen Ledamot Bodil Ritzén Ledamot Mimmi Thorneus Ledamot Alexandra Wittgren Ledamot Min revisionsberättelse har lämnats Per Engzell Auktoriserad revisor

15 I den här rapporten visas hur mycket pengar vi fått och använt. Första spalten är pengar vi fått eller använt, den andra är hur mycket vi i vår budget planerat att använda och den tredje spalten är hur många procent av budgeten vi använt hittils. Rapporten gäller ekonomin för första halvåret av Under rutan med siffror nedan finns en förklaring och Rädda Barnens Ungdomsförbund 2014 Post Använda pengar Budget Andel av budget INTÄKTER % KOSTNADER ,85% KUNSKAPSSPRIDNING % DIREKT VERKSAMHET MED BARN % POLITISK PÅVERKAN % ORGANISATIONSUTVECKLING % STRUKTURELLA KOSTNADER % ADMINISTRATION % STYRNING OCH LEDNING % SAMVERKAN % PERSONALKOSTNADER % Våra intäkter är medlemsavgifter, bidrag från Rädda Barnen och Ungdomsstyrelsen och projektbidrag vi får för olika projekt. Just nu får vi pengar för att vi har en praktikant som jobbar för oss inom EU:s volontärsprojekt och för vår medverkan i projektet Kön Spelar Roll! Här hamnar också lite övriga intäkter och pengar vi haft sedan tidigare. Att vi inte fått alla pengar utan bara 80% är för att vissa av bidragen betalas ut löpande över året och inte som en klumpsumma. Under kunskapsspridning ligger våra skolutbildningar och barnrättsklubben. Verksamheterna har börjat komma igång, men de har inte hunnit kosta så mycket än. Under direkt verksamhet med barn ligger kostnader för verksamhetsinriktningen, våra fortsättningsgrupper för Ellen/allan och våra demokratiska barnpassningar. Ellen/allan har inte inneburit några kostnader, och den demokratiska barnpassningen har oftast betalats av Rädda Barnen där den har ordnats. Under politisk påverkan ligger våra politiska aktionspaket, den barnrättspolitiska gruppens kostnader och nationella politiska händelser och aktioner. Hittils har de varit rätt billiga, och kansliet har arbetat mer med andra aktionsformer, som blixtaktioner. Under organisationsutveckling finns lokalgruppsbesök, projektstöd till lokalgrupperna, förbundets träffar (som ledarnätverket och de tematiska helgerna), men även pris till barnrättsbloggare, profilmaterial och annat som stödjer organisationen. Vissa av verksamheterna här är redan utförda och har använt sina pengar. Andra saker händer i höst och har därför inte använt sina pengar. Under den spännande rubriken strukturella kostnader ligger saker kansliet behöver för att kunna göra sitt jobb lokalkostnader, kontorsmaterial, telefoner och annat skoj. Att

16 den ligger på 49% är bra, för det ska vara en ganska jämn kostnad över hela året. Under administration ligger kostnaderna för vår revisor, för konsulten som hjälper oss med ekonomin, bankkostnader, räntekostnader och lite annat. Under styrning och ledning ligger kostnaderna för förbundsårsmötet och för alla förtroendevalda i förbundet (förbundsstyrelsen, valberedningen och verksamhetsrevisorerna). Att bara en fjärdedel har använts är för att väldigt mycket kostnader utgörs av just förbundsårsmötet, som inte har varit än när den här rapporten skrivs. Under rubriken samverkan ligger medlemsavgifter för olika nätverk vi är med i, och kostnaderna för vårt samarbete med syskonorganisationer i andra länder. Under rubriken personalkostnader ligger kansliets löner och andra kostnader som är direkt relaterade till personalen, som pengar för att utbilda personalen och arbetsgivaravgifter.

17 Proposition om frihet för lokalgrupper Stadgeändring FÖRSLAG PÅ VAD VI SKA BESTÄMMA Förbundsstyrelsen föreslår att vi bestämmer: att ändra stadgans kap. 4 7 Lokalgrupper från Lokalgrupper är Rädda Barnens Ungdomsförbunds lokala sammanslutningar av medlemmar i en kommun, i en stadsdel eller på en ort någonstans i landet. Alla lokalgrupper är egna juridiska personer med egna lokala styrelser och egna lokala årsmöten. När en ny lokalgrupp bildas ska de anta Rädda Barnens Ungdomsförbunds lokala stadgar som sina egna. Efter detta ska lokalgruppen skicka in sitt lokala årsmötesprotokoll och sina kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. Efter det kan förbundsstyrelsen fastställa lokalgruppen som en del av Rädda Barnens Ungdomsförbund och beslutar också om dess namn och upptagningsområde. Lokalgruppen ska vid varje lokalt årsmöte anta Rädda Barnens Ungdomsförbunds lokala stadgar som sina egna stadgar. Alla medlemmar i förbundet blir medlem i den lokalgrupp som omfattar det område medlemmen bor i. Det är möjligt att byta lokalgrupp genom att anmäla detta till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. till Lokalgrupper är Rädda Barnens Ungdomsförbunds lokala sammanslutningar av medlemmar i en kommun, i en stadsdel eller på en ort någonstans i landet. Alla lokalgrupper är egna juridiska personer med egna lokala styrelser, egna lokala stadgar och egna lokala årsmöten. Lokalgruppen ska efter bildandet skicka in sitt lokala årsmötesprotokoll, sina stadgar och sina kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. Efter det kan förbundsstyrelsen fastställa lokalgruppen som en del av Rädda Barnens Ungdomsförbund och besluta om dess upptagningsområde.

18 Alla medlemmar i förbundet blir medlem i den lokalgrupp som omfattar det område medlemmen bor i. Det är möjligt att byta lokalgrupp genom att anmäla detta till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. att ändra stadgans kap. 4 8 Nationella arbetsgrupper från Nationella arbetsgrupper är Rädda Barnens Ungdomsförbunds sakfrågekopplade sammanslutningar av medlemmar i hela landet. Gemensamt för alla nationella arbetsgrupper är att de fokuserar sitt arbete inomett avgränsat ämnesområde eller till en specifik sakfråga. En nationell arbetsgrupp kan välja att vara en egen juridisk person och har i sådana fall egna styrelser och egna årsmöten. När en ny nationell arbetsgrupp bildas ska de skicka in en verksamhetsbeskrivning och sina kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. Efter det kan förbundsstyrelsen fastställa den nationella arbetsgruppen som en del av Rädda Barnens Ungdomsförbund och beslutar också om dess namn och ansvarsområde. Om en nationell arbetsgrupp beslutar att bli en egen juridisk person ska de först anta Rädda Barnens Ungdomsförbunds lokala stadgar som sina egna. Efter detta ska den nationella arbetsgruppen skicka in sitt årsmötesprotokoll och sina kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. Efter det kan förbundsstyrelsen fastställa den nationella arbetsgruppen som en del av Rädda Barnens Ungdomsförbund och beslutar också om dess namn och ansvarsområde. De nationella arbetsgrupper som är egna juridiska personer ska vid varje årsmöte anta Rädda Barnens Ungdomsförbunds lokala stadgar som sina egna. En medlem i Rädda Barnens Ungdomsförbund kan ansluta sig till en nationell arbetsgrupp genom att kontakta den nationella arbetsgruppen. Den nationella arbetsgruppen meddelar sedan förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontakt person. till Nationella arbetsgrupper är Rädda Barnens Ungdomsförbunds sakfrågekopplade sammanslutningar av medlemmar i hela landet. Gemensamt för alla nationella arbetsgrupper är att de fokuserar sitt arbete inom ett avgränsat ämnesområde eller till en specifik sakfråga. En nationell arbetsgrupp kan välja att vara en egen juridisk person och har i sådana fall egna styrelser, egen stadga och egna årsmöten.

19 När en ny nationell arbetsgrupp bildas ska de skicka in en verksamhetsbeskrivning och sina kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. Efter det kan förbundsstyrelsen fastställa den nationella arbetsgruppen som en del av Rädda Barnens Ungdomsförbund och beslutar också om dess namn och ansvarsområde. Om en nationell arbetsgrupp beslutar att bli en egen juridisk person ska de först anta och skicka in sina stadgar till förbundsstyrelsen. Efter detta ska den nationella arbetsgruppen skicka in sitt årsmötesprotokoll och sina kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. Efter det kan förbundsstyrelsen fastställa den nationella arbetsgruppen som en del av Rädda Barnens Ungdomsförbund och beslutar också om dess ansvarsområde. En medlem i Rädda Barnens Ungdomsförbund kan ansluta sig till en nationell arbetsgrupp genom att kontakta den nationella arbetsgruppen. Den nationella arbetsgruppen meddelar sedan förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. att ändra stadgans kap. 5 1 Gruppens bildande från När en ny grupp bildas ska de anta Rädda Barnens Ungdomsförbunds stadgar som sina egna. Efter detta ska gruppen skicka in sitt lokala årsmötesprotokoll och sina kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. Förbundsstyrelsen fastställer gruppen som en del av Rädda Barnens Ungdomsförbund och beslutar också om dess namn och upptagningsområde. till När en ny grupp bildas ska gruppen skicka in sitt lokala årsmötesprotokoll och sina kontaktuppgifter till förbundsstyrelsen, eller annan utsedd kontaktperson. Gruppen ska också anta egna stadgar som går i linje med Rädda Barnens Ungdomsförbunds värderingar och demokratiska organisering, samt skicka in dessa stadgar tillsammans med årsmötesprotokollet och kontaktuppgifterna. Förbundsstyrelsen fastställer gruppen som en del av Rädda Barnens Ungdomsförbund och beslutar också om dess upptagningsområde. att ändra stadgans kap. 5 2 Gruppens namn och områden från

20 Förbundsstyrelsen beslutar om namn, upptagningsområde och ansvarsområde för lokalgrupper och nationella arbetsgrupper. till Förbundsstyrelsen beslutar om upptagningsområde och ansvarsområde för lokalgrupper och nationella arbetsgrupper. att i stadgans kap. 5 4.a Lokalgruppernas årsmöte stryka följande rad 7. Anta Rädda Barnens Ungdomsförbunds lokala stadgar som sina egna samt justera numreringen.